Den traditionelle jernindustri i Kina og dens moderne skæbne. Donald B. Wagner

Transkript

1 Den traditionelle jernindustri i Kina og dens moderne skæbne Donald B. Wagner

2 C H N A S A N D E [,, NDUST ()C STATSFORFATTNNG, re UNDDn tr i',t"t'lil.stilt ()lt (:1il:\ t,:sllttn tts tf{)t.ttnl,t)ntn-(;. strdtir ()0t BRUti. SAMT N()TSEn Oil,tArA\*, St.ilU lt. fl. OnTDR. Al' C. F. LLJEVALGH. e --) tlltsri --[,Prrrritl i/ Vtct' {ottrrrrt.lf f lratry(h,,t. t M.y"!t'' (:/rtrl(tn l;r,n'lholnr S T O C K O L [f, TRYCTT OS JOr. ljl]cr(lr1\\, 84S.

3 rnnenilr.. ), t Rapport till Kongl. Comnerce-Collogium.. Pag. l. Traotaten med China. D,2. Tull-Tarilfon D 64. Mynt- och Bonlv[rondo.. D E7. illtt, Uil och Vigt, )) 94. Opium,, 98. Salthandoln.. )) lll. tlotaller. >> ll4. Sl.ogsproduktor,, 127. Smaltz, Stockfisk m. m. D 132. Nlgra ord om Skopp m. m.. )) 137. Th6 > r4r. Eillo. )) t48. Bomulf,> 152. Oljor. )) 156. Vogetabilisk Talg D 166. Yegotabiliskt Yax.,) 168. Staden Canton. )) 169. D:o llfacao.. )) 230. D:o HongLong.. )) 214. D:o Amoy.. )) 237. D:o Fu-chu-fu. D:o Ningpo.. )) 245. D:o Shanghai )) 255. D:o Suchau. )) 279. Handoln mellan Singapore och China. >t n Surnatra )) 289. Hondeln mellan Macassar, Borneo och China,> 292.

4 vltl llvalfiske pfi Chinas kust Karavanhandeln mcllan Rvssland och China Liu-Chiu-Oarnc Doktryclicri-konstens, Klutcts och Compassens uppfinning Religions-frihct i China Chinese.rncs bcgrcpp om Skapclsen och Naturkrafterne Clrinas tidrliltning Chinas l)r'urstier Chincsiskir tcgcringen lmbctsnriin i Canton. Chinosclnos Scder och Bruk samt Statistik. G iftcrrnii s-ce remonier Chinosislia Ordsprik,, Japan )) llashoc-oarne )) Siam.,) Siamesclnes ursprung oclr religion. Planoher: l, l)ortriitt :rt Ki-l'ing. 2. Krvo-tir,n-rrhi-chri (r'uttenhjul irf llanrlrrr). 3. Ling-pi-rni (lisrqvlrn). 4. Shi-san-lrong (utlindskl!'altr-rlicltrc r (ianton)' 5. Tompel vid tracao.,) )) D,)oR : r. 6. Chinesislit rum med tr'o unqa daurer och cn t.ienst'llickir. t 'ill lhnql. laj:ts och Rikets Conrmer.ce-Colleqium. tltitt iitlrrlrrarl at mig mcdderari instruction fiir dcn pf, l(rrr;il. ll,j:ts rriirli;;a lr.ftrrr'irri; fiirctagna och fulrrirrda-dc r'tn till rrrlir,rr ur:h Clrirra, liir ja;; dcn iiran att, under llx,t,r;rntrrlo nf rh. lrlllr Silr;;nporc or:lr lllanila afsiinda rap_ lxrtlrrr dgrhr lrr,lrrllr.lronr lrnrrrft,lrr i Chirra och 6irl!h;l (lrr'rlrr[n rl rrrrr,rrig.st 'rror. s,iirrurra som anses lunlo bltfrn uf rrrtrcssr, fiir dc liiircrrutlc llikcnas handel rx.b ri,ifrrrt. lf.'rru lr.r.ilr,ls* rrurhlr.rdt och rirven kunnat ftire dottn rorn oll.rrrnlrl, orn ie kc tlcrr lrlncblse intriiff, i, att oft,hl rf rlo honrllirrgur pil lrrilka dcu skulle grundas, lhln,h nrorl fortrg fiir,,,,,tt'unrrdc af karautiins behandllll r'l'ri*rl, hitlrr'rrrril lrrlr:k.t scrarc iin jag pijiriikrrat. S[ frtrrrt rlo nreddclarrdc underrdttelsenra lyckus att tdrlo 31ji.s1 irrtrcssc hos lraudlunde och skeppsretlare, sfr lyr'lr.r.rncdlcrtid dcn niirvara'de tidpu.kten, dfl rrandel or'lr rjiifurt irrorn Europa hotas mcd ett temporrirt stirhrrl0rrrl, just vilra egrrad att leda spekulutiorren pii nva tuflarr rletn rnarr cj lika gcrrra lrctr6der sf, liingc skepp u:h l'litolcr finna full och lii.a'r.lc syssclsiittning l[ l; grnlo, viil kiinda handelsplatscrna. l.'iir ott i grund studcra det stora Chinesiska rikets l,lourlu hn'dcl skulle lortrras flitiga lorskniugar, oafbru-' r,t f'rlsatt. urrdcr cn hal manslkler. Sprflk, sctlvanor rx'h irrtrcssclr upgrstnlrlir lrindcr mot r_.rhiiilandet lf s6n_

5 Ll,a ill:ta Lt,t:R. letaller. lri China producerar guld, silfv&, hvit och riid koppar, bly, tutanego och jeru, samt mfrhiiuda n&got tenn, hvilket likviil af m$nga bestrides. Gulil erhtlles genom vaskning, mest i provincerne Yun-nan och. Sz-chuen, n[ra grdnsen af det gamla Birmaniska riket, hvars ymniga tillgfrng p& denna tidla metal iir vdl hekant. China synes guld siillan i riirelsen, annorlunda dn sasom handelsvara, och deraf tillverkade smycken liro mindre allmdnna der. 6n i arrdra Asiatiska liinder. Chineserne anse icke sjelfve, att den inhemska guldproduktionen iir stor, och kunna ej lemua tillfiirlitliga unrlerrlttelser om verkliga beloppet; likviil finner man vid nogare forskningar att stora qvantiteter deraf utg& till ndien. Silft:er frambringas ps {lere stdllen inom det Himmef ska riket, men svrrnerligast i provinsen Yun-nan, som alltid niimnes i fiirsta rumnret, dff frliga iir om iidla nietaller. Till produktionerrs betydenhet kan man sluta af den massa silfver, som under de sist liirflutna Aren, enligt hvad kiindt 5r, afg$tt till ndien i betalning fiir opium och till England sfsom krigstribut. ngen nation, pfl samma st$ndpunkt af civilisation och lefnadslyx, brukar sfl litet silfver som Chinesernc. Vid de stores i iifrigt lysande m6ltider ser man icke en sked eller annan pjes af silfver ftir nyttjande eller prydnad. Allt serveras der p6 porslin, eller pd emaljerad koppar, med en och annarr artikel af hvit koppar. rltlt!-l)i"llri r

6 !l ETA t,t-br. tfti Det silfver som finnes i landet anviirrdes till bytesmedel, och riicker derfiire biittre till, rin hos nationer, hvilka draga en sii. stor del af den iidla mctallcrr frfln riirelsen till skf,pen och skiinkarne. Koppar, hvit, iir en vacker och nyttig naturlig alloy i China, hvilken, viil arbetad, niira liknar silfvcr. Priset pfl deu btista iir 59 ri 40 piaster pr picul ellcr circa 948 R:dr B:ko pr skeppurrd, och tillgf,ngen tir ymnig. GTtpar, riid, ingfir i tillverkrrirrgen af landets mynt och korrsumeras dcrfijre i olantlig qvantitet. Afven af dcrrne metall lt'mrrar l'un-nun stiirsta bidragct, hvarjemte llerc andru grrovirrser produccra mer och miudre dcraf. Frfiu Japan infiircs mycken riid koppar, likasonr frfln Peru or:h Chili; likviil ilterutfijres en stor del deraf till lrrdien. Priset iir 95 i 9B piaster pr picul. 7'enn infiircs frf,n Ba tavia och Singapore, och prisornc l)ii dessa orter rcglera mcrerrdels derr Chinesiska marknadcrr liir dcrrrra rrra. l)et har emedlertid hiindt, ttt dcn kurrnat kiipas i Carrton liigre dn pfi produktionsorterne, men en kiipare milste noga prtifva godheten, fiir att ej blifva bedragen, ty Chineserrre fiirsiitta den med bly, och tillverka sfiledes en alloy af sfrmre beskaffenhet, fastiirr af vackert utseende. lly frambringas pfi mtnga sttillen i Chiua, hvarjemtc ornkrirrg /10,000 picul. irligen infiires, nu mera rriistarr uteslutaude frfin F'iirenta Staterna. 'roduktionskostnaden i Chirra liirer uppgf till omkrirrg 5 piaster pr pirrul, och arbetct i blygrufvorna niittns cl'ter priset i Cauton. Vid tillfiille n, d$ en stor tillfiirscl ul' utliirrdskt bly trycker priset, instiilles arbetet, och biirjus ej fiter, fiirriin det hii.it sig tillriickligt fi)r att il

7 116 MEr^L.ER. lemna en skfilig vinst. Det har under seuare tren varierat mellan 6Yt och 6% piaster pr.picul. En stor miingd blv arrviindes till bekliidnad af th6- och camphertlfdor. Det 6r intressant att se de enkla medel som Chinesen, i brist ps valsv'erk, anviinder, ftir att $stadkomma de tunna platarne lbr detta iindamal. Hela [abrikerr utgiircs af en litcn jernpanua, en slef, 9 sllta stenar, likuandc dcm som begagnas af litografer, samt nflgra ark papper. )en ettc stenen iir liggande, medan fabrikanten med eu hsnd h$ller den andre stenen' som iir betiickt mcd papper, upplyftad, samt med andra handen uthiiller det smhlta blyet pfl den liggande stenen, och derp& nedslfrpper den attdre, dfl plflten i iigonblicket iir ftirdig, och sfr sliit som hade den passerat de finaste valsar. Tutanego, en blandning a[ zink, koppar och jern, iir den metall hvaraf det nu mera fiirsiimrade myntet (Cash) hufvudsakligen best&r. Den produceras inom landet till otrolig miingd och inftires ifven fr$n Cochin-China. Fiirr iin Schlesisk zink allmhnt bragtes i verldshandeln, utftirdes $rligen fr$n China 50,000 picul tutanego endastill ndien, och, sflsom bekarrt, alskcppadcs dcraf fven till Europa. Nu har utfrjr,qeln ttiira upphort. Priset var fordom 1,3 i 14 piaster pr picul, men iir nu blott 6 % till 9 piaster, efter qvalitct, som varierar betydligt i mfrn af stiirre lillsats af silmre mctall' tb45 och 44 infiirdes till China frtn ingland rdtt betydliga qvantiteter zink, och s[ldcs i fiirstone med god viust, men importen trar upphiirt till fiilje a[ iikad produktion af tutanego iuom China samt derafiiljande ltigre pris iifven pf, zink. Ndstan all fabrikation i China bedrifves pli sf, enkelt shtt och utnrt dvrbara byggnader f #f, a t.. t MEr.rLt.DR. eller redskap, att deu kau insttillas genast, sfl suart dagens pris icke lemnar vinst tt tillverkaren, samt upptagas &ter i det iigonblick d& priset hiijt sig..producenten i Chiua spekulerar ej pff framtida hiigre pris, utan vill genast afsdtta sin vara, efter hand som den tillverkas, med beriikning af st lfrg vinst som miijligt; eller ock afskedar han sina arbetare och lf,ter sitt af bambuhyddor besttende etablissement hvila. Detta fiirh&llande verkar deremot till spekulationer a[ andra personer, dfr cn vara fallit under sitt vrirde. Dessa giira dfl stiirre uppkiip dcraf, och parrtsritta varan hos nf,got baukirhus, som lcmual omkrirrg 1'n:dclar af viirdct i pcnningar, och derigenom siitter spekularrtorr i tillfiille gijra nya uppktip till /l g5nger stiirre belopp iin hans eget kapital skulle hafva medgifvit. Chineserne, som med skiil kallas Orientens Judar, hofva i allm:inhet stark biijelse ftir spekulationer, och slisom gotlu knlkvlatiircr uiija dc sig med eu ringa frirtjerrst, i fiirlrilllurrdc till uffrirerrs belopp, och se isynnerhct p0 hostig omsiittning af kapitalet. Siillan handlar rr0gott ensam, utan 4, 5 i 6 personer, eller flere, sammanslfr gemenligen sina fonder, rlfi de biirja en riirelse. Till fiilje af den hiiga penningriintan, iir det emedlcrtid bankirhusen som skiirda den stiirsta vinsten uf fiire[ullondc spekulationer. Qoickstlfaer finnes i China, men importen frf,n Europo nedsiitter priset ofta s$ figt, att arbetet i grufvorrrn m$ste instdllas. f)et varierar mellan 90 och 140 piostor pr picul. Jcrn. Chinos stora folkmringd, htigt uppdrifna Akerbruk, rn0rrgfaldiga sliijder och ndstan orllneliga farkoster af ll7

8 Lr.B olika storlek, borde l'iirutsiltta en omiitlig ftirbrukning af jerrr, hvilken likviil, ehuru stor, icke stfrr i vanligl, fiirhallande till folkmiingden och industrien. Flere orsaker verka gemensamt till en inskriinkt jernkonsumtion. l:o Finrras, med undantag af de uiirinast Tartariet belrigna provinserna, inga landsvdgar och fiiljoktligen inga f, k don. 9:o Giiras spik, bult och jernbeslag umbflrlige genom bambu och rotting, som fiiretrfrda deras stiille der, hvarest vi skullc finna dem oundviklige ntidvdndiga, t. ex. vid {sttenverk. Sfldana byggas i China utan att dertill ett lod jern arrviindcs. Btt vattenhjul af iinda till 50 fots diameter fiirfdrdigas, med urrdarrtag af stocken, blott af bambu och rotting, det ena iimnet till ltitar, armflr och skoflar, det andra till fii'reningsband; och det iir fiirvflnande att se derr styrka och varaktighet som dermed vinnes. l'artyg, till och med de Kejserlige krigsjunkerne, begagna allmrint aukaren af hf,rdt trdd, hvars klor?iro fdstadc vid stocken med.jerrrrirrgar. Nflgot smide erfordras vril fi-ir stiirre junker, nren likviil obetydligt i fiirhallande till bruket i Eurolra. \lirrdrc jurrker och bfitar iiro ffistade mcd rotting pfl {lere strillen, der vi skulle anse jernbult och beslag oundvikliga. 5:o Aro Akerbruksredskapeu i China till stor det berriknade pfr menniskokraft, och sfiledes liitta. P& err plog ser man, med undautag af billerr, iutet jeru. lusgerad, sflviil som sjelfva lrusen, sakna allt jern, och verktyg fiir sliijderna fiirete blott jern i miniatyr. 4:o Liigga polisfiirfattningarne ickc ringa hinder mot eu stiirre fiirbmkniug trl'icrlr. l)crr soln ilrrrchal'vcr r:lr ETALLE. stiirre qvantitet jerrr,,,iin niidvdndigt erlordras fiir riirelsens dagliga behof, blir misstiinkt och blottstiilles fiir myndigheterrras fiirftiljelse och prejerier' Auledningen uppgitves af mandarinernc vara den, att man fruktar jerneis. otillbtirliga anviiudande tilt vapen mot den best8- ende ordnin$en, och sffsom ett medel till skaparrde och untlerlittande af de ofta fiirekommande uppresningar i orterna. Jernhandeln rir derfiire s& vida underkastad monopol, att endast vissa, a localauktoriteterne privilegierade jcrulrandlarc, tilliitas htllla metallen till afsalu, och desse underkastnstriing uppsigt och bctydlig borgeu 'tir upptyllarrtlet af vissa fiircskriftcr. rtgert transport af jern fi, ske utan licence. Jernhandlarne ffl ej siilja utiifver en viss qvantitet till hvarje porson' och iiro skyldige till ansvar om de afyttra nilgot jern till liisa personer' tjufv0r och sjiiriifvare. l'iir anstallaude af ftirsirk, iinskade jog lrcmliiro e1r viss qvantitet Chinesiskt jern af olika tortor' nretr miittc clcrvid mycken svfirighet, emedan man pflstod, utt ej stiirrc qvatttum iin l0 catty eller 14 skfflp' iirt siiljas till en person. Det Slef stledes niidviindigt att siinda olika personer till llere bodar ftir att samla picul jern. Niistan iifverallt i det inre af China finnes jern' mnlnt, oclt tackjcrns-blfisnirrg idkas der sfrsom folknhring i sm0 stjclpugnar. Stiirre gjuterier finnas viil dfven' der 100 orbetare iiro anvfrnde p& ett stiille, men st8ngjerns' bruk alldeles inga, ej heller fiirekommer nagot stangjern i horrdeln. Allt tir i sm& bitar. Smedcrne begagna smff smiiltstycken, mer och mindrc arbetade, hvilka skilias genom beniimning af en g'd'ng eldatlt oclt tud, gdnger eldadt. t9

9 t90 uer^llea. )e stijrstc lrafva form och' storleh a[ ett vauligt stopsmf,tt, och frircliomma cj sfl ofta som de miudre, hvilka aro 4 i 5 tum linga, 9 -l'r tum breda och % A 9 tum tjocka, eller ock 5 il /t tum lflnga 9'/, um breda och l'/, tum tjocka. )cssa iiro blott en gilng eldade. d. v. s. direkte fr&n sm?iltugnen. De tvfl gtngcr eldadc iinrncs-st1'cken iiro biittre hamrade, och innelrfflla dels 5 turns liirrqd och l,zn tums fyrkant, dels 5 i 6 tums liingtl, 5 i lt tunrs bredd och tums tjocklek. lleggc slagcn utsmidas i varrliga smedjor, till tenar af omkring 90 tums l[ngd, % till '/n tums bredd och t l h l, tums tjocklek, af hvilka sedan tillverkas allahanda smiden, synnerligast spik. Det Chinesiska jernet iir liitt arbetadt, och dcrtill anviindes bflde triidkol octr stenkol. Pusten bestlr af en pfr 45 graders lutning stflende trtidcylinder af B h l0 trrms diameter, ellcr ock af en fyrkantig lffda, begge fiirsedde med en piston, som sittes i riirelse af en karl, hvilken afliises efter i minuters arbete. Ombytet sker sfl hastigt att pistouen ej ett iigonblick stadnar. Chiuesiska smcdcr arbcta lirrt och viil, samt mot sf, ringa arbetsliin, att skillrrarlcrr ipriset mellan iimnesjer- tet och klensmidet iir ftirvilrrandc rirrga, isynncrhet dii i betraktande tages, att endast mcnnishohand, utan riugaste bitriide al maschineri, Sstadkommer det senarc. Det iir troligen blott i Chiua, som mirn lflr se 5 i 4 af dessa Vulcani liirjungar, alla med tobakspipan i nrunncn, utan att deraf gcneras, med stijrsta skickliglrct handtera sliig- Bin, ihtirrder, hvilka till form oclr dirneusiouer suarare skulle tros vara rimnade At en qvirrna iin eu smed. fjnder de sednare Aren hafva Chineserue biirjat auysuda fiir stiirrc junker kettingar al' jerrr, i stiillet fiir de., rlrr,tlr-rin, 191 vanliga styl'va aukartiigbn af rottirrg eller af yttre cocosskalets fibrer, likviil hiir det.ta iinnu till undantagen frfln allmiinna bruket, A[ueu set man ltiir och der, isynnerhet pfl-fokiens junker, attkareu af jcrn substitueradc fiir de gamla triidankareu. Sfrdana tillverkas i en vanlig, oftast pfl gatan placerad srnidesh:ird, medclst hopvtillning a de ol'van beskrifne jcrrrtenar, *rvilka hopknippade liiggas i elden, hvarefter dc af 5 arbetare iemte mtistaren sammanviillas, hvarvid tvir pustar pfl en gflng begagnas. De hemfiirdc profver pl Chinesiskt gjutgods vittna om ovaulig skicklighct, islnncrhet df, man jemnfiir pjesens ltitthet mcd dcss stora 1ta. Chiuescrne besitta konstctr att sammanfoga siinderbrutna e{tekter af g.jutjern. strider och byar miiter man stfindigt personer, hvilka, biirande en liten apparat, hijgt utropa sin skicklighct att laga gamla jernpannor, hvilken de iifven pfl ett fiir Buropeen fiirvffnande siitt bevisa, genom cn triitt sammanlogning, p?r ett par minuter, a[' dct lrrustnu kiirlct, som dcrelter blir sfl godt som cl,t nytt; och jog hur o{'l.a sctt denna lagning bctalas blott med tvfi styfver. Artisten sm'ilter i en sked, medelst lampa och blirsriir, {itskilliga pulver, hvaraf massan meil en th6sked irrlrtlles i sprickan, mcdan mannen med (ingrarne intrt'cker den frfln bfida sidor, etr liten bit i scrrdcr, och rlr:rvid begagnar ptfper fiir att icke brdnna sig. Bn fiiga mrirhbar upphiijning betecknar strillet tler sprickan varit, men kiirlet anses der vara starkare iin l'iirut. illiirrga glnger har jag uppgjort kiip om en sfldan n;rparat, undcr vilkor att ffi liira konsten, men aldrig har rlt.t lrckats mig brirrga siiljaren till iirligt uppfvllande af tletta vilkor. Jag ltal emcdlcrtid ffltt ldltc af pii

10 '129 Mrr-{r.l.ttn. strillet bosatte persorrer, att lramdeles lil mig tillsilnd err fullstiindig bcskrifiring ph de iimnerr som anvdndas. Srril tillverkas i en niira Cantorr beliigen stor stad, beniimnd Fashan, i den folkrika och fiir sin lyx och sina mfinga fabriker celebra staden Suchau, samt pfi flere andra ortcr. Fiirbrukningen af stlil, elruru icke obetydlig, stffr likviil undcr lanligt fiirhflllande till miingden af arbctandc intlivitlcr. lliinga vcrlityg bchiifva vtil stfllsiittas, mcn dc iirr-r i allmtinlrct smfiniitta och brukas med liitt hand. Dcn Chinesiska grauiten anviindes mycket, meu den hr s& liitt arbetad, att den icke niiter mcjseln sfl mycket som v&r. Chinesiskt stirl egcr sii bcsttimdt fiiretriide i opinionen, att det betalas mcd 7 i\ B piaster fijr det siimre och 1,5 r\ 90 piastcr fijr det bdttre per picul, medan Buropeiskt siiljes till 6 i7 piaster. Sf,sorn sktil uppgifva Clrinas smeder: att det inhemska st&lct iir mjukare, liittare arbetadt och mera drygt dn det lluropeiska. Det fiirekommer mest i handeln i kakor cllcr tackor, hvilka vid utnrirrutcring sdnderslf,s i smi bitar, likrrande i brottct rcn tackjcrn, eller nii r- mande sig till utscendet af zink. Frfln England inldres till Canton, och numera iifven till Shanghai, mest sfl kalladt Nail-roit eller skiirjern, som betalcs med 4 t/2 i 44/i piaster piculen, samt obetydligt af st&ngjern, och detta cndast af [inare dimensioner, hvilket betales med 5'1,, i 5 ''; piaster piculen. l)e jernband, hvarmed bomullsgarns- och viifnadsbafarne iro omg.iordade, sril.jas till smedenre ftir 9 i gt/t lt tt't A l. t.en. piaster piculerr oclr hopv:illas al dem till tenar, l'iir att derelter anv?indas till spik. fordna tider firrdes Svenskt jern reguliert till Cauton, mcn under scdnare flren har tillfiirseln varit oviss och blott tillfiillig, till fiilje hvaraf gauska ff, af de ruiirvavande smedertta k[nna det Svenska jernet. 1\ed skeppet Prins Carl hade ttskilliga medlemmar al' bruks-sociteten afsiindt profver pff flere sorter Svenskt jern, med hvars spridande jag giorde mig all mdjlig miida, samt auviinde iifi'en icke obetvdlig kostrrad filr att genom utskickade giira dct kiindt i det inre af China. Nf,gra myckct gamla ntiirr ltland Carrtons smeder yttrade vid bc,traktande af profverna : >llaun, >tllawr, >lauti>, Sui-tat skiirrt, skiint, oiifvertrtiffeligt Svcnskt (jern)l tilliiggande att de sedan lflng tid varit ovatte att begagrra detta iimne. Yngre smeder deremot kallade det /(r;rca(stfll). Allil mcdgiifvo dess besttimda fiiretriide framfiir dct lirrgclska.iurttct, sirsorn liittarc arbctadt, och medtagande rnintlro kol, tttcrt antniirlittl tillika: att det skulle vara utan iirrtlumill att biirja nyttja rlet utan att vari fijrvissade om stiindig tillgflng' Ett jemnt underhflllet lager af 5 i 600 Skeppund itl' ordiniira dimensioner, fyrkant sfi vhl som platt, shulle otvifvr-.lahtist leda till en framtida strjrre afstittning' isynlrcrlrct sotn flcre Engelska och Amerikanska smeder nu iiro trtublcrade i longkorrg och hafva fbrklarat, att de fiir skepps- och flngbfrts-reparationer iimna fijretrddesvis kiilrn Slcrrskt jern, fastin dyrare iin det Bngelska. Om rlr,rt,rnot pii cn gfing skulle ditsrirrdas allt fiir stora qvantitcr, irrrratt liirbruknirrgen blifvit allmtint infiird bland r'hirrcserna, sii skulle hantletu fiirstiiras och priset tryckas lill rl,rr srlrl trtt tlitsiindrrinscrr skulltr upphiira. l'9-r

11 r94 METALLEtr. Svenskt st&l dr mera kiindt i Cantonr hvarest temmeligen stora qvantiteter blifvit infiirda fran England, filveneom i Svenska fartyg direkte hemifr8n. Under &ren lb44 och LB45 var tillftirseln s6 iifver{liidig, att qt6l, som lb45,betaltes med 9 piaster, nedgick till 6 piaster, och nu sednast noterades 6% e 6 piaster. Fiiretrfidesvis biir shndas % och % tums stfrl, hvilket alltid betolas i ftirhtllande biittre rin det tjockare. Shanghai skulle iifven ett lager af 9 d 500 skeppund till en biirjan kunna recommenderas, hvaremot st&l der icke mijter samm afsiit,tnirrg som i Canton. Sfrsom ledning fiir spekulationen, torde det vara nyttigt khnna de priser, hvartill det Chinesiska jernet karr produceras. Bfter de noggrannaste forskningar har jag kommit till den iifvertygelse, att de ofvan beskrifne sm& smiiltstycken eller iimnesbitar icke kunna tillverkas och fiiras till kuststtiderna under: 9lz il 93ln piaster per picul fiir det s6 kallade >en gdng eldad,t>t samt 5'/n 53la piaster pcr picul fiir dct >tud, gdnger elilailer. Detta sistniimnde fordrar likvll err ny eldning fiir att kunna anviirrdas pa samma sdtt som st&ngjern. Under 1847 betaltes Svenskt st8ngjern med 6 piaster piculen och hfven n8got deriifver. Det skulle d& hafva lemnat fiiljande resultat: 168 Picul Sttngjern A 5 Piaster Piaster Afgdr: Frakt (efter vanlig berhkning fiir jern fr&n Bngland) l0 Ton il 59 sh Transport P:r TSTALLEN. Transport P:r B4O., d 4 sh. 4l P:r Tnll A'91 cents per picul,.. 55' 98. Trdnsport frtn Whampao till Canton, arbetspenningar m. m... L Provision 9YzPrcc....9t.' 1,4L. Netto Prov. P:r d4sh.49 f, t'r.. 9. A 1.9 R:dr B:co B:co R:dr l8l tgb Picul utgiira 75 Skeppund St. St. vigt. s$ledes fdr hvarje skeppund i Netto behallning. B:ko R:dr 94. l,l'. 2. Detta pris kan likviil icke alltid p8rhknas, och man biir icke i kalkyl antaga hiigre pris iin P:r 4 i P:r 4.5O c. Resultatet blir d& sa hiir: 168 Picul Sttngjern i 4 Piaster Piaster nno:'. t95 Frakt P:r76. BE. Tull,, 55, 98. Transp. frtn Whampao m. m. D , Provision 2Y.t ltroc. t, d19 Netto Prov. P:r n 4 sh. 4! f, tr.5. rs. 6. R:dr B:co. B:co R:dr l,igl. 65, B. giir fiir 75 skeppund Netto provenue per Skeppund B:co R:dr lb O b s. Efter pris af P:r c. per picul utgiir Netto provenuet per Skepp:d B:co R:dr

12 196 ilbrlllbn. Kalkyl iifver 900 Bunkar Stet, 7r-tums och l/8-tums, hiilften af. hvardera:... *,,_,..,'a"* 900 Bnukar eller 168 Picul Sttt'd Pi.'6. fi Frakt P:r c. Tull il 56 c. per picul.. u 94. B Transport m. m )) Provision 9t/t proc.,, go e Netto Prov. per Netto Prov. P:r a4hd. r t9 R:dr R:ko B:ko R:dr t9. 9. Bunke StEl B:ko l:dr t Jern- och StAl-manufaktur kan svfrrligen blifva fiiremsl fltir erport.till Ctrina, der man helst begagnar verktyg af inhemsk tillverkning och hvarest arbetsliinen iir s& 169, att harrdarbetet fiirmflr tiifla med Europas maschinarbeten. Sdndningar frtn Bngland och Tyskland hafva, med undautag af lfl artiklar, icke realiserat 4O procent af fiirsta kostnaden, och stiirsta delen af dessa varor hafva af brist p$ afslittning blifvit Eterutfiirde till Manila, Java, Sandwichs-iiarne och Amerikas Vestra kust. Kobot. )enne metall tyckes alldeles icke vara kiind i China, Stminstone yttrade de mfnga rniiklare och kiipmiin. hvilka jag fiirevisade medftirde profver, att de aldrig frirr sett varan. Dt jag uppgaf att man deraf bereiler en l?irg tifl mtlning af porslin, utropade de enstiimmtgt tsu-pu-la! (omiijligt!) l-,shog:sprodukter. norra delen af provinsert Kwan-tuno vdra i stor miiogd tvenne slag a fur, Ptnus Massoniana och Lanceolata. Man ser pt Cantons riviere ofanteliga flottor a[ dessa triid nedfiiras fiir stadens konsumtion till byggnader, puckl0dor och allehanda andra behofver. Nan-mo, en sort Cedertriid, som p&st8s skolo motnt0 insekters och tidens fiverkan, samt anses vara fiirbet97 Att diima af inloppet fian hafvet och seglingen upp till Canton, skulle man tro att China vore ett lfibtan skogliist land. 56 tir likvtil ej fiirh$llandet, ty i det inre laudet finnas vidstrdckta hiijder dnnu bevlxte med skog, hvaribland m$ niimnas Laurus Camphora, som viixer till den storlek i Chioa och p0 Formosa, att plankor at 4O till 50 fots liingd, med en bredd uppg8ende till 56 tum deraf erh$llas. Fiir Skeppsbyggnad viirderas detta triid hiigt, emedan det iir hfrrdt och segt, samt, till fdlje af sin starka Campherlukt, icke angripes a[ mask. Skeppskniin och riitter af de stiirsta behiifiiga dimensioner lts iifven dcra[. Grenarrre siindersflgas, splittras, och liiggas i vatten pfl n0gra dagar, kokas derefter, tills ett -samt hvitt gummi utsipprirr, af hvilket beredes den Camphert som exporteras till Europa. tropik-liinderna, der hvita myror pfr en natt kunna ftirsttira en hel garderob, iiro koffertar, gjorde af detta trhd, de enda s6kra fiirvaringsstiillen fiir kliider.