magasinet Forskning som öppnar dörren för lean-lösningar Staffan Brege

Transkript

1 INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTER LEAN WOOD ENGINEERING VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET, magasinet Staffan Brege Industri med rotat misstroende Träproducenterna måste skapa en mer professionell säljorganisation för att klara kraven från de stora företagen inom byggmaterialhandeln. Jag har aldrig mött en industri med så djupt rotat misstroende som mellan sågverken och deras kunder, säger Staffan Brege, professor vid Linköpings Universitet. Sid 10 t Forskning som öppnar dörren för lean-lösningar Hos Lindbäcks har ett flertal LWE-projekt genomförts. Ett viktigt resultat är att de numera driver projekteringen på ett mer processinriktat sätt. Kan öka produktiviteten med 30 procent Carin Andersson, Lunds Tekniska Högskola, har i en studie av golvlinjen hos Flexator kommit fram till att det är möjligt att generera 30 procents produktivitetsökning. Detta genom att förmontera vissa komponenter, arrangera om monteringsföljden och eliminera arbetsmoment som inte tillför något värde. Sid 12 t Passivhus från pilotprojekt till main stream Albert Boqvist, industridoktorand vid NCC Teknik, har studerat hur passivhusbyggandet kan bli mer effektivt. Mer tid för planering, tidig involvering av platschefen och byggande av prototyper är några av hans recept. Sid 13 t

2 2 Många lyckade forskningsprojekt När Lean Wood Engineering startade fanns det tolv industripartners. Nu, efter tre års arbete, finns 24 partners. Bland företagen som medverkar återfinns allt från sågverk till byggföretag. Totalt har LWE 70 aktiva forskare och representanter från industrin. Ett 20-tal projekt drivs inom programmet och hittills har 4 av LWE-doktoranderna disputerat. Forskningen inom LWE är direkt kopplad till byggprojekt eller företagens verksamhetsutveckling, där företagens egna processer och produkter utvecklas samtidigt som forskningen. Några konkreta exempel på resultat som hittills uppnåtts: Ett IT-baserat processtöd för ledning och styrning av industriell byggprojektering Ekonomisk simulering för småhusföretag: balans mellan kundanpassning och standardisering i produktion Kravprofil på byggtekniska lösningar för lågenergihus och robusta fasadsystem Ett balk-pelar byggsystem för kommersiella byggnader av limträ och kerto Ekonomisk modell för ett standardiserat produktsortiment för träkomponentleverantörer Kommunikationsmodell för att öka dialogen och förståelsen mellan industriella byggare och beställare Går inte att vara fundamentalist Under resans gång har vi sett både lyckade och mindre lyckade sätt att använda Lean. Lean-filosofin har ju som bekant sitt ursprung i Japan och en fråga som vi måste ställa oss är hur vettigt det är att Lars Stehn Programdirektör Lean Wood Engineering anamma ett system från en helt annan kultur. Jag skulle vilja säga att det i Lean-fallet inte går att vara fundamentalist och säga allt eller inget. Istället bör man ta det bästa av Lean och sedan anpassa det till den egna verksamheten och den egna kulturen. En annan viktig reflexion som jag gjort är att flervåningsträhusbyggande under lågkonjunkturer ökat sina marknadsandelar jämfört med andra typer av byggande. Kan det vara för att trähusbyggandet är mer kostnadseffektivt? Kanske är det så, men forskningen inom LWE visar på att det finns en enorm potential till ytterligare effektivisering i alla led. En grundläggande förändring som måste komma till stånd är att byggföretagen, som idag är organiserade efter projekt borde i högre utsträckning satsa på att arbeta i form av processer. Viktigt är dock att sprida budskapet om att industriellt byggande inte handlar om att bygga T-fordar eller Mobile Homes. Fortfarande är det arkitekten som står för utformningen och den delen ska inte standardiseras. Ett läckert smörgåsbord av hög kvalitet VINNOVA, som delfinansierar programmet, har låtit utvärdera uppstarten, effekterna och organisationen av LWE. Utvärderingen gick över förväntan. LWE fick det mycket starka betyget excellent, vilket är det näst bästa man kan få. LWE får betyget för kraftfullt industriellt engagemang och en tydlig koppling mellan alla forskningsprojekt och industriella och vetenskapliga behov. Det betyder att forskarna arbetar gemensamt med företagens utveckling och samtidigt gör bra forskning. Denna bredd och djup i forskningen kom tydligt fram vid den konferens som LWE, tillsammans med VINNOVA, arrangerade den september i Stockholm. Där fick man också lyssna till forskare från andra forskningsprogram och universitet, bland annat från TCN, Växjö universitet och Chalmers, som drar åt samma håll som LWE. I den här tidningen får ni ett smakprov på den forskning som bedrivs inom LWE och ni får också ta del av en del av resultat som uppnåtts. Som programdirektör känns det verkligen bra att se med vilket engagemang forskare och företag tagit sig an uppgiften att införa ett industriellt tänk. Hoppas att du som läsare också hittar något matnyttigt på detta kvalitetssäkrade och läckra smörgåsbord som du har användning av i din verksamhet och att du inspireras att ta kontakt med oss för att diskutera samarbete kring något lämpligt forskningsområde. LWE magasinet ges ut av Lean Wood Engineering. Ansvarig utgivare: Lars Stehn. Projektledare: Sofia Lidelöw. Redaktör: Lars Westerlund. Text och bild: Lars Westerlund, Camilla Andersson, Martin Lennartsson, Johan Jönsson och Susanne Engström. Grafisk form och produktion: Favör Reklambyrå AB. Tryck: Luleå Grafiska, 2009

3 3 Krävs proffsigare säljorganisationer Byggmaterialhandeln i Sverige står inför stora omvälvningar och det påverkar i högsta grad träproducenterna. Högre kundkompetens och mer professionell säljorganisation krävs för att möta den ökade pressen. Det konstaterar Wei Guan och Jakob Rehme från Linköpings Universitet. Wei Guan, doktorand vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings Universitet, har studerat den svenska och engelska byggmaterialhandeln. De multinationella gör-det själv-kedjorna med enorma butiker, och komplexa, proffsiga inköpsorganisationer har vuxit kraftigt i Storbritannien. Återförsäljarna konsoliderar och köper upp små lokala bygghandlare. Med sina inköpsorganisationer agerar de som gatekeepers. Maktbalansen har flyttats från tillverkarna till återförsäljarna, säger Wei Guan. Även i Sverige ökar antalet liknande multinationella, centralstyrda kedjor till exempel tyska Bauhaus och Hornbach. Dessa och finska K-Rauta är i dag väletablerade på byggmaterialmarknaden. En marknad som idag omsätter cirka 40 miljarder kronor per år, och där gör-detsjälv-segmentet växer med procent varje år. Proffsmarknaden har en betydligt mer begränsad tillväxt. Fokus på kostnadseffektivitet De centralstyrda kedjorna sätter kostnadseffektiviteten i fokus. De tar hand om både grossist- och detaljistfunktionerna för att ta kontroll över distribution, teknisk kompetens och kommersiell kunskap om avtal, prissättning och produktion. De centraliserade inköpsavdelningarna utnyttjar sin inköpsmakt genom att ofta byta leverantörer och göra internationella inköp. Konsumenterna blir de stora vinnarna, säger Jakob Rehme, forskare inom marknadsstrategi och logistik vid IEI vid Linköpings Universitet. Men för träproducenterna innebär det en radikalt ökad press. De privata mindre producenterna trängs tillbaka. För att klara omställningen måste vi se till att utveckla vår egen verksamhet. Jakob Rehme och Wei Guan Försäljning till stora krävande kunder ställer stora krav på kompetens och utveckling, säger Jakob Rehme. Tydligare struktur på säljorganisationen Ett sätt att möta de krävande kunderna är att professionalisera sin säljorganisation genom att ge den en tydligare struktur, bra resurser och hög kompetens. Säljorganisationen bör delas upp med en del som har tydligt nyckelkundsansvar, menar Jakob Rehme. Säljstödsystem och finansiella system som klarar av att mäta kundlönsamhet blir viktiga. Det gäller också att vara påläst på kunden och skapa goda långsiktiga relationer med stegvis uppbyggt förtroende. Jag har aldrig mött en industri med så djupt rotat misstroende som mellan sågverken och deras kunder. Utgångsläget kan bara bli bättre, säger Staffan Brege, professor vid IEI vid Linköpings Universitet. Behövs fler systemintegratörer Outsourcing av produktion till underleverantörer för att renodla den egna produktionen och skapa ordning i den egna fabriken samt vidgat värdeskapande för kunden är andra sätt att möta de ökade kraven. Bland annat handlar det om att få ordning på det ganska splittrade produktflödet från sågverksindustrin för att möta kraven på koordinering från byggindustrin. Det måste komma fram fler systemintegratörer. Ett steg i den riktningen tas när sågverken specialiserar sina sågverk. Så det är på gång. Men detta är en av branschens stora frågor: hur ska vi hjälpa till att få igång fler integratörer inom sektorn? avslutar Staffan Brege.

4 4 Stabilisering och brand i volymbyggda trähus Producerar handbok för beställare Mattias Carlsson och Pierre Landel, AB Fristad Bygg i samspråk med Martin Brügger (i mitten) från KLH. Susanne Engström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, arbetar med att framställa en handbok för beställare av industriellt byggda trähus. Målet med detta är att minska beställarens osäkerhet vid beslut om att initiera byggprojekt. En annan viktig roll som denna handbok kan ha är att minska leverantörernas osäkerhet. Susanne Engströms resultat hittills pekar på att beställarna generellt sett inte förefaller vara starka i sin roll som köpare och kravställare. En orsak till detta kan enligt henne vara att de saknar kunskap om vilka alternativ som finns på byggmarknaden totalt. Om beställarna har mer kunskap blir de mer krävande kunder, vilket skapar ett positivt innovationstryck på träbyggarna och på byggbranschens övriga aktörer. Dessutom ökar kvaliteten i beslutsunderlagen, konstaterar Susanne Engström. Studerar kommunikationen Hon arbetar nu bland annat, tillsammans med HSB Göteborg och AB Fristad Bygg som uppför 49 småhus i trä vid Göteborgs hamninlopp i Billingen. Här studeras kommunikationen mellan beställaren och byggföretaget. Parallellt med detta driver jag en liknande undersökning, tillsammans med Flexator AB, kring flera av deras redan genomförda projekt. Tillsammans med Fristadbostäder AB följer hon också ett projekt från ett tidigt skede, där beställaren vill skapa goda förutsättningar för att kunna välja ett industriellt byggalternativ, i konkurrens med mer traditionella. Dessutom kommer Susanne Engström att göra en omfattande enkätstudie bland beställare och byggföretag kring hur samarbetet egentligen fungerar. Höga brandkrav och stabilisering är två av de utmaningar som volymbyggare och konstruktörer av flervåningshus i trä över fyra våningar står inför. Helena Johnsson, forskare vid institutionen för samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet, arbetar med konstruktionsoptimering i ett utvecklingsprojekt där Lindbäcks Bygg och Moelven ByggModul deltar. Bland annat har man under projektet tagit fram verktyg och mallar för att uppskatta bärförmåga och stabilisering i ett tidigt läge. Man har även utvecklat enkla lösningar för ökad bärförmåga och förankringar av volymer. Över fyra våningar ska byggnader med bärande trästomme uppfylla 90 minuters, i stället för 60 minuters, brandmotstånd. Det innebär ökade krav på bärförmåga och högre lastnivåer. I projektet har en lastnedräkning gjorts och önskade lastnivåer har etablerats. Planen är nu att genomföra ett antal strategiska brandprov, tillsammans med SP Trätek, som ska leda till att kravet R90 kan uppnås. En slutsats är också att nya skivmaterial behöver utvecklas för att klara både brand- och ljudkrav i flervåningshus, ett exempel kan vara gipsskivor med glasfiberförstärkta kanter.

5 5 Sven Thelandersson, professor i Konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola, pekar på en rad problem som finns för en högt utvecklad industriell produktion av trähus. Att det krävs stora fasta investeringar är ett sådant problem. Att den svenska marknaden är för liten, samtidigt som det finns många hinder för en internationell lansering, är ett annat. Dessutom har byggkonjunkturen länge varit cyklisk, vilket missgynnar verksamheter med högre fasta kostnader, säger han. Limträtillverkning hos Moelven Töreboda. Tunga investeringar problem för industriell produktion Sven Thelandersson konstaterar att småhusindustrin är den gren inom byggsektorn som närmast uppfyller kriterierna för industriellt byggande. Men även denna industri är långt ifrån det teoretiska idealet, säger han. Som exempel på seriösa avbrutna försök att utveckla industriellt byggande nämner han NCC Komplett och Open House. Men han lyfter samtidigt fram några företag som med viss framgång arbetar med plattformar för flerbostadshus. Japan lyfts ofta fram som ett gott exempel. Men Sven Thelandersson konstaterar att där är marknaden större och kostnadsläget högt. Dessutom har staten och byggbranschen ett symbiotiskt förhållande. Därför är jag tveksam till i vilken utsträckning japanska erfarenheter kan tillämpas i Sverige. Installationer minskar effektiviteten Vid byggen av flerbostadshus måste integrationen mellan stomme, stomkomplettering och installationer hanteras effektivt, vilket Sven Thelandersson konstaterar är svårt. Speciellt installationerna minskar effektiviteten i produktionen på ett signifikant sätt om de inte planeras smart. Kraven på energieffektivitet skärps successivt och han menar att det saknas handfasta lösningar för detta. Vad gäller ökade energikrav tror Sven Thelandersson att detta kan innebära nya möjligheter för trä som byggnadsmaterial, men samtidigt försvåras produktionsprocessen. Behövs oberoende forskning Cirka människor bor i hus med enstegstätade fasader. Sven Thelandersson refererar till en stor undersökning från SP som visar att uppåt hälften av dessa hus har fuktskador. Mest problem har man i södra och västra Sverige. De som äger husen håller ofta tyst om problemen för att huset inte ska sjunka i värde. Branschen har tagit fram nya så kallade säkra lösningar som återigen ska prövas i full skala. Min bestämda uppfattning är att utredningen om detta stora problem borde ha gjorts av oberoende forskare utan finansiering och inflytande från den berörda branschen. Detta menar han visar på att konsumenternas intresse tas dåligt tillvara genom den nuvarande forskningsfinansieringen. Osäkerhet om beständighet Enligt Sven Thelandersson finns det fortfarande en osäkerhet hos kunderna om beständighet och framtida kostnader för underhåll. Och kunskapen i byggbranschen om materialval och konstruktivt träskydd är enligt honom alltför låg. Byggsystem och produktionsteknik måste anpassas till de toleranser som är realistiska för träprodukter. En relativt omfattande forskning kring akustik och vibrationer har bedrivits för lätta byggsystem, men Sven Thelandersson efterlyser inom detta område svar på om långtidseffekter kan försämra ljudprestanda i en träbyggnad.

6 6 Mindre möbeloch inredningsföretag i strategiska nätverk Strategiska nätverk kan ha stor betydelse för enskilda möbel- och inredningsföretags utveckling. Men kanske inte alltid inom de uppsatta målen för nätverket. Viktigare är de kompetensutbyten som sker. Det konstaterar Karolina Elmhester, Linköpings Universitet, som studerat nyttan av strategiska nätverk för det enskilda företaget. Under 2000-talet har modellen med nätverk och kluster blivit allt mer vedertagen, och det ges också en hel del statliga medel för att starta nätverk. Men frågan är vad som kommer ut från dem? För att ta reda på det följde forskaren Karolina Elmhester, vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), fyra strategiska nätverk spridda över hela Sverige mellan åren Nätverken riktades till mindre möbel- och inredningsföretag med färre än 250 anställda. Träförädlingsbranschen domineras av mindre företag, med hård konkurrens mellan sig. Den är delvis traditionell och anses svår att förändra, säger Karolina Elmhester. Hårda konkreta mål Genom att gå samman i ett nätverk hoppades företagen kunna bli starkare, och de flesta gick in med konkreta, hårda mål om att tjäna mera pengar eller exportera mer. Ofta är det också sådana mål kring till exempel produktionseffektivisering som nätverken sätter upp. Men Karolina Elmhester fann att i utvärderingarna av nätverken nämndes helt andra positiva, mer mjuka och svårmätbara effekter. Företagarna ansåg att nätverken hade haft en stor påverkan på företagens utveckling genom en ökad kunskapsnivå och nya kompetensrelaterade mål som påverkar företagens strategi. De nämnde också personlig utveckling för alla som är med i nätverket och, vilket nästan ansågs som bäst stärkta företagsledare. Ofta är företagsledaren ensam i sitt företag när företag är av den här storleken och har ingen att bolla med, men i nätverket träffar man andra i samma situation, berättar Karolina Elmhester. Trots att företagen i vissa fall var konkurrenter fanns inom nätverken stor öppenhet och man besökte varandras fabriker för att lära av varandra. Bäst att satsa på kompetensutveckling Staffan Brege, professor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, konstaterar att han innan undersökningen var ganska negativ till den här typen av samarbeten. Hans upplevelse var att de sällan lever upp till de hårda, konkreta ekonomiska målen. Men han har nu delvis omvärderat sina åsikter. Nätverk är viktiga för mindre företag. De som har de långsiktigt bästa resultaten av nätverk är de som satsar på kompetensutveckling. Det kan i sin tur ge en god ekonomisk hävstångseffekt för företagen, säger han. Han konstaterar också att studien ger en viktig fingervisning till de statliga institutioner som fördelar medel till den här typen av samarbeten och som gärna premierar ekonomiska målsättningar. För att ett nätverk ska slå väl ut krävs dock till exempel en struktur som aktiverar deltagarna, en driven ledare, en socialiseringsprocess, långsiktiga och kortsiktiga mål, och engagemang och positiv inställning. Det är också viktigt att inse att nätverket tar tid att bygga upp innan det ger resultat. Det krävs ofta minst fem år innan ett strategiskt nätverk visar konkreta, mätbara resultat. Delmål, som exempelvis utbildning, kan emellertid visa resultat innan dess, menar Karolina Elmhester.

7 7 Sortimentsstrategier bland svenska småhustillverkare Småhustillverkarna rör sig allt mer mot ett standardiserat sortiment som till viss del kundanpassas. Men risken finns att de inte tar tillräckligt betalt för de extra finesserna som kunden får. Det konstaterar Beata Kollberg, forskare vid Linköpings Universitet, som studerat sortimentsstrategier bland svenska småhustillverkare. Den ökade efterfrågan på småhus har gjort att småhustillverkarna allt mer ställt om till en standardiserad produktion. Men samtidigt ställer kunderna allt högre krav på kundanpassning och flexibilitet. Det innebär att många av företagen idag utvecklar en kundanpassad standardisering i sina produktsortiment. Det ställer företagen inför nya dilemman och strategiska val som inte alltid är genomtänkta. Det finns fortfarande en ovana att tänka i nya strategiska banor. Den historiska bakgrunden och traditioner i sortiment i företaget spelar fortfarande en stor roll och innebär en utmaning för företagen när de ska lägga om produktionen, säger Beata Kollberg. Lågprisstrategin mest lönsam? I en fallstudie med en av Sveriges större småhustillverkare med en omsättning över 200 miljoner kronor följde hon vad effekterna av en kundanpassad standardisering kunde innebära för företaget. Utifrån fyra olika sortimentsstrategier räknade hon på vilket produktsortiment som var mest lönsamt för företaget. En av strategierna byggde på en låg förbrukning av resurser med låg kostnad som följd och långt driven standardisering av produkterna. Två av strategierna byggde på kundanpassade kataloghus med höga kostnader respektive låga kostnader. Och den fjärde strategin byggde på företagets nuläge med 55 procent standardiserad produktion och 45 procent med kataloghus med både hög och låg resursförbrukning. Ett årligt resultat räknades fram utifrån täckningsbidrag multiplicerat Beata Kollberg, forskare vid Linköpings Universitet. med kapaciteten i fabriken vid de olika alternativen. Kontentan blev att det är lågprisstrategin, med en långt standardiserad modell, som ger bäst ekonomiskt resultat för det studerade företaget. Strategin med hög kundanpassning och hög resursförbrukning var klart sämst. Orsaken är att företaget har en produktionsverksamhet som är bäst anpassad till lågprisalternativet. Dessutom beräknades täckningsbidraget från ett generellt vinstpålägg, säger Beata Kollberg. Det innebar med andra ord att företaget inte räknade de reella kostnaderna för varje produkt, och därmed inte tog bra betalt för den kundanpassning som gjordes. Företaget blev förvånat över resultaten och ser nu över sitt kalkylsystem, konstaterar Beata Kollberg. Enligt henne vore det bästa för företaget att renodla sortimentet mot en standardserie. Exklusiviteten och kundanpassningen ska finnas i de tillval som kan göras. Hon tror inte att det studerade företaget är unikt. Det är till exempel ett problem, speciellt under lågkonjunkturen, att småhusföretagen tar in allt i produktion utan att se på vilken kapacitet man har i lokalerna, säger hon. Utmaningen för småhustillverkarna är hur man ska lösa motsättningen mellan ökad standardisering i fabriken och kravet på kundanpassade produkter. Man måste också hitta förbättringspotentialer i sina kalkylsystem, avslutar Beata Kollberg.

8 8 Tiden inne för transcendental marknadsföring En marknadsföring som bygger på högre filosofiska värden om en bättre värld. Det hittade forskaren Fredrik Nordin från Linköpings Universitet hos möbelföretaget Norrgavel. Transcendental marknadsföring ligger helt i linje med en mer generell utveckling i samhället, säger han. Fredrik Nordin, vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings Universitet, tänkte från början studera hur företagen erbjuder kunderna sina tjänster och produkter och om marknadsföringen bygger på ett produkt- eller kundfokus. Så träffade han Nirvan Richter, vd och ägare till möbelföretaget Norrgavel i Malmö. Han tyckte inte frågorna var rätt ställda. Jag arbetar annorlunda, sa han, berättar Fredrik Nordin. Det annorlunda var att han inte fokuserade sin marknadsföring på själva produkten, och inte heller på kundens praktiska problem. I stället sa sig Nirvan Richter vilja få människor att komma i kontakt med sidor av sig själva som de kanske inte är helt medvetna om. Fredrik Nordin kallar det för transcendental marknadsföring en marknadsföring som bygger på värden som ligger utanför köparens egenintresse. För Norrgavels del är den bärande affärsidén minimalism. Min tolkning är att Nirvan Richter inte främst säljer stolar. Han försöker sälja en bättre värld och vill att vi som köpare ska vara bärare av det budskapet, säger Fredrik Nordin. Skapandet av en bättre värld Med marknadsföringen vill Nirvan skapa en känsla av att kunden, genom att köpa en av företagets produkter, bidrar till skapandet av den bättre världen eller miljön. Liknande tankar hittade Fredrik Nordin inom transcendentalt ledarskap där ledaren försöker ta fasta på medarbetarnas inre och vilja att bidra till andra. Och i en senare version av Maslows klassiska behovstrappa finns självtranscendens, självförverkligande genom att hjälpa andra, med som sista steg. Det vill säga när man uppfyllt alla grundläggande behov och även lyckats med sitt eget självförverkligande så går människan vidare och engagerar sig till exempel gärna frivilligt i välgörande ändamål för andra. Erbjuder ett alternativ I begreppet självtranscendens ligger värderingar som inbegriper allt från tolerans, förståelse,

9 9 skyddande av välfärd och natur, och godhet, till exempel att bevara och öka andras välfärd. Den transcendentala marknadsföringen fokuserar på att erbjuda kunderna ett alternativ där de kan tillmötesgå dessa värderingar. Företagets produkter blir ett slags plattformar för att tillfredställa det behovet av att hjälpa andra. Det handlar inte om att manipulera. Det måste vara i linje med kundens egna motiv och bygger på stabila värderingar i företaget, säger Fredrik Nordin. Allt beror på ledaren som måste vara spirituell och själv ha en övertygelse om företagets värderingar. Systemet är med andra ord känsligt, och det finns risk för platt fall om ledaren försvinner. Fredrik Nordin menar också att transcendental marknadsföring främst fungerar i familjeägda företag som inte har ett investmentbolags eller utomstående aktieägares vinstkrav hängande över sig. Men får man det att fungera kan det bli lyckat. Transcendental marknadsföring passar väl in i trenden med ekologiska, närproducerade produkter och med att dagens konsumenter är allt mer intresserade av spirituella värden, berättar Fredrik Nordin. Det viktiga är också att strategin för marknadsföringen är väl genomarbetad och i samklang med designstrategin. Kamp mellan design och marknadsföring Ingela Lindahl, doktorand vid IEI vid Linköpings Universitet, har studerat åtta företag, däribland Norrgavel, för att titta närmare på samspelet mellan marknadsföring och design. Hon konstaterar att design och marknadsföring ofta är specialiserade och differentierade enheter på företagen men med delvis beroende processer. Om inte en genomarbetad strategi finns för samarbetet mellan avdelningarna kan kamp uppstå mellan design och marknadsföring. Det kan få till följd att varken marknadsförare eller designers vill ta ansvar för att ta fram nya produkter. Eller att båda avdelningarna vill styra produktutvecklingen med konflikter som följd. För företagen är det därför viktigt att tydliggöra vad som ska gälla för produktutvecklingen en konststrategi eller en affärsstrategi. Annars kan otydligheten medföra problem utifrån lönsamhetsperspektiv, menar Ingela Lindahl. Träbyggnadsindustrins prefabriceringsstrategier Setra Trälyftet uppför ett flervåningshus i trä i kvarteret Ekorren, Skellefteå. Olika grundförutsättningar ger olika produktionsstrategier inom träbyggnadsindustrin. Det konstaterar Tomas Nord, forskare vid Linköpings Universitet, efter att ha jämfört träbyggnadsföretags strategiska utveckling i Österrike och Sverige. I Sverige har bostadsmarknaden avreglerats, vilket bland annat lett till en ökad grad av prefabricering och ökat samarbete mellan olika aktörer inom byggbranschen för att nå kostnads- och kvalitetsfördelar. Fokus har legat på produkt- och processutveckling vilket möjliggjort utveckling av träbranschen. I Österrike, som generellt betraktas som ett föregångsland inom trähusbyggande, finns en stark statlig inblandning på bostadsmarknaden med nio olika byggförordningar och stora statliga subventioner. Det har skapat höga bygginvesteringstal, men också en betydligt mer fragmenterad industri än den svenska. Projektfokus är tydligt och ett högt tekniskt kunnande viktigt. Tomas Nord menar att de svenska träbyggföretagen agerat utifrån nya förutsättningar, medan de österrikiska agerat på en befintlig marknad vilket skapat skillnader i strategier. Bredden i strategier visar på möjligheterna med träbyggsystem och utrymmet för ökade marknadsandelar i Europa, konstaterar Tomas Nord.

10 10

11 11 Lovande framtid för trämanufakturbranschen Staffan Brege, professor i industriell marknadsföring vid Linköpings Universitet, konstaterar att omsättningen för flervåningshus i trä ökade med hela 71 procent mellan åren Och lönsamheten för den typen av byggen har varit förvånansvärt bra, säger han. Omsättningen inom den svenska trämanufakturbranschen ökade från 45 miljarder kronor år 2000 till 60 miljarder Visionen för 2015 ligger på 75 miljarder kronor, berättar Staffan Brege. När det gäller industriellt byggda flervåningshus i trä visionerade man 2004 om en omsättning på 5 miljarder kronor Den nya visionen, som uttalats i år, ligger på 6-8 miljarder omsätts cirka 2 miljarder kronor på den typen av byggnader. Lönsamt med tekniskt innehåll De mest lönsamma produktområdena inom trämanufaktur har varit kök, småhus, fönster och industriellt byggda flervåningshus. Anledningen är, enligt Staffan Brege, att dessa produkter har ett omfattande tekniskt innehåll. Golv och dörrar har inte alls gått lika bra, eftersom de är alldeles för standardiserade produkter som är mer utsatta för konkurrens från lågprisländer. Snickerier och limträ har inte heller rosat marknaden. Han konstaterar att det finns en historisk misstro mellan sågverken och trämanufakturföretagen. Därför behövs betydligt fler systemintegratörer på marknaden. Ett led i att öka lönsamheten är att sågverken specialiserar sig mer än vad som är fallet idag. Det är närmast schizofrent om ett och samma företag gör affärer Business to Business, Business to Customer och dessutom bedriver egen byggverksamhet. Staffan Brege poängterar att operativ excellence är otroligt viktig, liksom att skapa långsiktiga relationer med leverantörer och kunder. Då kan man få en chans till om det skulle gå åt helvete. Enligt honom skulle många företag inom trämanufakturbranschen kunna outsourca mer av sin produktion till sågverken. Här finns det i många fall möjlighet att spara minst 20 procent av produktionskostnaden, avslutar Staffan Brege.

12 12 Dags att sluta uppfinna hjulet gång på gång Lars Atterfors, divisionschef, Moelven Byggsystem AB, konstaterar att det kontinuerliga förbättringsarbetet hos industriella träbyggare generellt sett inte är lika bra som inom många andra fasta industrier. Ett exempel på detta är att de inte utnyttjar tillgängliga IT-stöd optimalt. Och att uppfinna hjulet gång på gång kostar tid och pengar, säger han. Moelven ByggModul har uttalat som mål att de vill halvera projekteringstiden vid sin fabrik i Sandsjöfors. Erik Söderholm, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har undersökt hur Lean kan användas för att Moelven ska få en effektivare process. Han arbetar också med att utveckla mått för att mäta projekteringsresultatet. Resultatet har blivit att företaget fått ett tydligare processinriktat arbetssätt. Det har på så sätt blivit lättare att planera kommande projekt, berättar Erik Söderholm. Arbetsgången har också blivit tydligare och man har fått en ökad specialisering. Vidare har erfarenhetsåterföringen förbättrats. Med hjälp av Lean-tänket har man här kunnat genomföra sin snabbaste projektering någonsin. Närmare bestämt 13 procent snabbare än den snabbaste projekteringen som gjordes innan förändringsarbetet startade och 46 procent snabbare jämfört med snitttiden för liknande projekt, säger Erik Söderholm. Grunden för förbättringen låg bland annat i en grundlig kartläggning av processen, införande av ständiga förbättringar och processfokus, det nya sättet att arbeta på med specialisering samt tidsloggning. Tidigare hade man vid fabriken bara uppgift om en totaltid för projekteringen. Nu har tiden delats upp i mindre fraktioner, berättar Erik Söderholm. Han konstaterar att man kommit mycket långt bara genom att göra enkla åtgärder och betonar att det som är processorienterat också är lättare att standardisera. Erik Söderholm kommer i sin framtida forskning att gå vidare med strategiutveckling för industriellt byggande med mål att uppnå ett mer processorienterat arbetssätt. Han ser framtagandet av processorienterade mätetal som en viktig del i detta arbete. En stor brist med de mätetal som används i nuläget är att de enbart återger den totala tidsåtgången i avslutade projekt och därigenom inte säger särskilt mycket om den bakomliggande processen. Mer processinriktad projektering Gustav Jansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet, letar också efter flaskhalsar i projekteringen hos industriella träbyggare och undersöker vilka stöd som genererar ett bättre värdeflöde för processen. Målet är att effektivisera projekteringsprocessen. Han har kartlagt denna process hos Lindbäcks. Därefter har han arbetat med att skapa standardiserade metoder och verktyg som hjälp för projekteringen. Lindbäcks fabrik fungerade till största delen som en projektanläggning. I projekteringen genomfördes 90 aktiviteter och hela 40 procent av tiden gick åt till projektledning, berättar Gustav Jansson. Den största förändringen som Gustav Janssons projekt resulterat i är att Lindbäcks förändrat synen på sitt arbete. De har blivit mer medvetna om hur projekteringen går till och numera driver de den på ett mycket mer processinriktat sätt. Flaskhals i golvlinjen Carin Andersson, forskare vid Lunds tekniska högskola, har studerat hur tillverkningskostnaden fördelas hos en industriell träbyggare och var det finns störst möjlighet till kostnadsminskning. Hos Flexator har hon genomfört en systematisk produktionsanalys i syfte att optimera cykeltiden. Här visste man att det fanns flaskhalsar i golvlinjen. Därför kartlades produktionen i den linjen avseende arbetsmoment, cykeltid och linjebalansering. Denna produktionsanalys har sedan resulterat i förslag på åtgärder för att reducera cykeltider och förbättra linjebalanseringen så att alla moment tar ungefär lika lång tid. Med dessa åtgärder är det möjligt att generera 30 procents produktivitetsökning, genom att förmontera vissa komponenter, arrangera om monteringsföljden och eliminera arbetsmoment som inte tillför något värde, berättar Carin Andersson. Hon har också skapat en modell för att beräkna de verkliga tillverkningskostnaderna genom att integrera tekniska prestandaparametrar med ekonomiska parametrar. På så sätt får man fram kostnaden per producerad enhet, vilket ger ett bra underlag för strategiska produktionsutvecklingsbeslut, säger Carin Andersson. Hon menar att detta är speciellt viktigt att veta om ett företag funderar på att flytta tillverkning utomlands på grund av lägre lönekostnader. Kanske kan det räcka med att minska stilleståndstiden med tio procent för att det inte ska vara lönsamt att flytta till ett låglöneland, avslutar Carin Andersson. Lars Atterfors, divisionschef, Moelven Byggsystem AB.

13 13 Bättre planering krävs vid passivhusbyggen NCC har satt som mål att minska sina byggkostnader med fem procent per år. Albert Boqvist, industridoktorand och teknisk konsult vid NCC Teknik konstaterar dock att energieffektivitet och produktionseffektivitet ännu inte riktigt hittat varandra. Vad som krävs för att öka effektiviteten och komma bort från den idag stafettliknande projekteringen är att lägga betydligt mer tid på planeringen, säger han. Albert Boqvist forskar kring hur man på ett mer kostnadseffektivt sätt ska kunna bygga energieffektiva bostäder. Hans recept för att lyckas, förutom att satsa mer tid på planeringen, är att involvera platschefen och produktionspersonalen i ett tidigt skede och att tidigt genomföra kvalitetskontroller. Första steget för att kunna effektivisera passivhusproduktionen är att utveckla en teknisk plattform. På så sätt kan kostnaden för ett husbygge fördelas på flera projekt. Återupprepning effektiviserar byggandet i alla led, från projektering till inköp och produktion, konstaterar Albert Boqvist. Detta kan man göra bland annat genom att standardisera gränssnitten och utveckla kvalitetssäkrade, produktionsvänliga och kostnadseffektiva tekniska lösningar. Jag anser också att man bör bygga prototyper som gör det möjligt att testa lösningar innan de införs i produktionen, avslutar han. Martin Lennartsson anser att installationerna som görs i Setra Trälyftets flervåningshus i kvarteret Ekorren i Skellefteå är ett föredöme. Pengar att spara på effektivare installationer Bättre integration av installationer i stommen medger en högre prefabriceringsgrad och ger ett bättre stöd för de industriella processerna. Installationerna står för ungefär 20 procent av kostnaden i ett volymbyggt trähus. Det finns en hel del pengar att spara in här om installationerna kan genomföras på ett mer effektivt sätt, konstaterar Martin Lennartsson, doktorand vid Luleå tekniska universitet. En volym med kök har totalt cirka 80 aktiviteter som har med elinstallationer att göra. Dessa aktiviteter tar totalt cirka 90 minuter att utföra. Uppstår ett enda fel vid dessa installationer kan det ta flera timmar att åtgärda detta. Martin Lennartsson har sett att elektrikerna är tveksamma till att använda sig av snabbkopplingssystem som minskar risken för fel. Anledningen är att elektrikerna får god avkastning med traditionella ATL-system. Grossisterna har också ett finger med i spelet eftersom de vill styra sina kunder till de komponenter som är mest lönsamma för dem, säger han. Martin Lennartsson poängterar även vikten av att ha ett fungerande gränssnitt mellan vertikala och horisontella kanalisationer.

14 14 Hur kan man automatisera informationsflöden? I dagens byggprocess har man problem med införande av teknikplattformar. Ett viktigt led för att komma vidare i utvecklingen är att finna rätt nivå för att standardisera komponenter och moduler. Informationsutbytet hos de industriella byggarna sker alltför ofta gradvis med ad-hoc-lösningar som resultat. Det krävs istället kontinuerlig kunskapsåterföring, säger Patrik Jensen, industridoktorand och konsult vid Tyréns. Patrik Jensen undersöker hur man kan automatisera informationsflöden i berednings- och tillverkningsprocesser inom det industriella byggandet. Viktigt att inse är att det är arbetssätt, tekniska system och metoder som ska standardiseras och inte den slutgiltiga produkten, säger han. Patrik Jensen anser att informationen bör integreras i fyra olika vyer: Kundvyn, Systemvyn, Produktionsvyn och Montagevyn. Rutinarbetet ska automatiseras Marcus Sandberg, forskare vid Luleå tekniska universitet, arbetar med att finna lösningar så att information från tidigare projekt inom industriellt trävolymbyggande kan återanvändas. Alla moment i projekteringen ska inte automatiseras utan i första hand det tidskrävande rutinarbetet och repetitiva aktiviteter, menar han. Han betonar att om man ska lyckas få en automatiserad projektering måste den vara så digitaliserad som det bara är möjligt. Löser samma problem på olika sätt Nina Pikulik, konsult vid Tyréns, undersöker hur man ska kunna överföra kunskap från mekanisk industri till industriellt träbyggande när det gäller tillämpning av ICT-system. Dessutom utvecklar hon metoder för informationsmodeller i ett industriellt byggande. Hon konstaterar att alltför mycket resurser går åt till projektering i enskilda byggprojekt och att likartade uppgifter återkommer i projekt efter projekt. Och inte underlättar det att olika konstruktörer löser samma problem på olika sätt. Avsaknad av integration mellan ICT-verktyg leder också till bristfälliga informationsflöden, säger Nina Pikulik Ett grundläggande problem hos de industriella byggarna är att de vill reducera komplexiteten i produktionen samtidigt som kravet på unika och kundspecifika byggnader ökar. Kombinationen av one-of-a-kind och massproduktion är mycket komplicerad och för att lyckas med detta måste man använda någon form av konfigurationssystem. Det som ska standardiseras är det som inte är av värde för kunden, medan det som kunden vill påverka bör vara variabelt. Man kan sedan modellera byggsystemet i en databas. Istället för att projektera huset kan företaget på så sätt kombinera de fördefinierade komponenterna och modulerna och låta det grafiska gränssnittet rita upp huset. Att använda en konfigurationsprocess istället för en traditionell projektering kan enligt henne bland annat leda till att trähusbyggarna snabbare når ut på marknaden och att de kan ha ett bredare produktutbud. Produktutveckling kan också med fördel ske med stöd från ett konfigurationssystem. Inom detta område ska Nina Pikulik nu arbeta tillsammans med Kärnhem och Träspecialisten i Sävsjö så att de snabbare kan utveckla nya typhus. Hon studerar stabiliteten i Trä 8 Gabriela Tlustochowicz, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har under två månader följt Moelvens Törebodas projekt Trä 8 i Töreboda. Trä 8 är ett unikt pelarbalksystem i trä som ska konkurrera med befintliga system för uppförande av kontorsbyggnader. Hon har framför allt fokuserat på stabiliseringen och grundinfästningarna. Målet är att ta fram metoder för optimering av stommar byggda med pelarbalksystem. De försök som gjorts har bekräftat stabiliseringskapaciteten för väggarna och lastkapaciteten på infästningssystemen. Utfallet blev något bättre än förväntat, konstaterar Gabriela Tlustochowicz, som jobbar vidare med utvärderingen av försöksresultaten.

15 15 Ny princip för fuktsäkrare lösning Situationer - nytt arkitektoniskt begrepp Fredrik Wikberg, doktorand vid Lunds Tekniska Högskola, arbetar med att utveckla kunskap kring hur man organiserar olika kompetenser i produktutveckling vid industriellt träbyggande. Speciellt inriktar han sig på den arkitektoniska utformningen. Hans grundläggande frågeställning är om den byggda miljön och de sociala sammanhangen kan behandlas i ett sammanhang. Svaret som han själv ger är att det kan de och Fredrik Wikberg har valt att kalla detta koncept för situationer. Situationerna kan tas som utgångspunkt för arkitektonisk utformning i det industriella byggandet. Användaren kan på så sätt få en helhetsbild av det funktionella och upplevelsemässiga slutresultatet. Målet för Fredrik Wikberg är att skapa en teoretisk processmodell som stöder arkitektonisk utformning i industriellt bostadsbyggande med hjälp av arkitektoniska objekt. Många av dagens prefabricerade fasadsystem har svårt att leva upp till krav på variation och anpassning och uppvisar allvarliga tekniska brister. Johan Jönsson, forskare vid Lunds Tekniska Högskola, har utvecklat en ny princip för fuktsäkrare lösningar kring fönsteröppningar. Denna sammanhållande länk, gjord i strängsprutat aluminium, ska nu vidareutvecklas i samarbete med VELFAC, berättar han. Kravet som satts på den sammanhållande länken är att den måste vara tät innan fasadmaterialet monteras. Den ska också vara prefabricerad och lättmonterad - så enkelt att man inte kan misslyckas, säger Johan Jönsson. Länken ska eliminera skevheter och ojämnheter hos regelvirket och skivmaterialet i fönstersmygen. Vidare ska den underlätta ett bra tätningsarbete i ställplatsutrymmet och eventuellt läckage bakom den primära vattentätningen måste kunna dräneras ut till fönsterblecket. Den får inte heller vara känslig för fukt stående i ställplatsutrymmet. Viktigt är också att det ska vara möjligt att bygga fasaden innan fönstret monteras, liksom att fönstret ska kunna bytas ut utan att fasaden skadas. Johan Jönsson arbetar nu även med att få till stånd en klassificering av fasader och dess genomföringar med hänsyn till regntäthet.

16 16 Programdirektör Professor Lars Stehn Avdelningen för Byggkonstruktion - Träbyggnad Luleå tekniska universitet, Luleå Telefon: , mobil: lars.stehn@ltu.se För mer info kontakta koordinator Sofia Lidelöw, telefon: lwecoordinator@ltu.se Industriparter Flexator AB IUC Sydpoolen AB Lindbäcks Bygg AB Moelven ByggModul AB Moelven Töreboda AB NCC Construction Sverige AB Norvag Byggsystem AB/Finndomo AB SCA Timber AB Setra Group AB Träriket ek fören Tyréns AB Vasakronan AB Projektparter AB Fristad Bygg, Akelius Fastigheter AB, EFG AB, Fristadbostäder AB, HSB Göteborg AB, LB-Hus AB, Martinsons Byggsystem AB Maxit AB, Peab Sverige AB, VELFAC AB