OS! KALL START PÅ HETASTE BYGGET. Hasse: KOLMONOXID SÅ SKYDDAR DU DIG BÄST. Han jagar fuskbyggare med blåslampa

Transkript

1 Han jagar fuskbyggare med blåslampa byggnytt Åtta dödades i byggolyckor 2009 VINNARE TIDSKRIFTSPRISET 2009 test Rätt handske för vargavintern KOLMONOXID SÅ SKYDDAR DU DIG BÄST Hasse: Det är bra med tjäle, det var gegga hela hösten. OS! Dags för vinterns stora tv-fest. Vi ger dig starttiderna för de största svenska guldhoppen. KALL START PÅ HETASTE BYGGET Läs allt om blågults nya hemmaarena NUMMER 2 11 FEBRUARI _omslag_02.indd

2 BYGG1002s02 GT_Fristads_60%_484_220x280_se.indd :45: Uhr

3 NUMMER 2 FEBRUARI 2010 ÅRGÅNG 61 Välkommen! REPORTAGE BYGGER FÖR BLÅGULT Just nu pågår monsterprojektet att bygga Sveriges nya nationalarena för fotboll med plats för åskådare. Förutom landskamper ska här hållas konserter med världsartister och en ny stadsdel ska byggas runt stadion. Vi besökte gubbarna som gör verklighet av planerna och hamnade i ett riktigt köldhål STOR GUIDE Så bekämpar du giftgasen Kolmonoxid sprider skräck vi listar skyddsmetoderna GRANSKNING Man känner sig jävligt ensam även om man vet att man har rörgubbar i ryggen. Anders Forsström, facklig förtroendeman på Bravida AVTAL 2010 Tajt tidsplan för superavtalet 4 BODSNACK Rösta rött i september. 9 BILDEN Snötungt på balkongen TEST Billigt = bäst i handsktest 8 SJU FRÅGOR Grattis alla byggskojare nu åker ni dit 11 BYGGNYTT Åtta dog på bygget förra året REPORTAGE Vem tar ansvar för Petras vård? Gästarbetare lämnas skyddslösa efter olyckor. 14 BYGGNYTT Striden med Peab är över GREJER & GREPP Flexiblare rörmontering. 50 FREDAGSKÄK Testa Strömbergs pesto. 51 BILDKRYSSET Alltid i Byggnadsarbetaren. REDAKTIONEN: Om Zlatan väljer att spela för blågult i framtiden, kan han tacka bland annat grävmaskinist Alf Mickelsson för den nya, fina hemmaarenan Varning, livsfara. MISSA INTE! Vår stora tv-guide till OS på sidorna KRISTINA WIREN Petras Bagocius med söner. ANDERS G WARNE EVALDAS SEMIOTAS KATARINA CONNHEIM reporter k.c@byggnadsarbetaren.se KENNETH PETTERSON chefredaktör, ansv. utgivare k.p@byggnadsarbetaren.se JOHAN SJÖHOLM redaktionssekreterare j.s@byggnadsarbetaren.se PETER ÖNNESTAM layoutansvarig p.o@byggnadsarbetaren.se CENNETH NIKLASSON reporter c.n@byggnadsarbetaren.se JENNY BERGGREN reporter, arbetsrätt Föräldraledig. NINA CHRISTENSEN reporter, webbansvarig n.c@byggnadsarbetaren.se MARGITE FRANSSON reporter, arbetsmiljö m.f@byggnadsarbetaren.se MIKAEL FÄRNBO reporter, vik POSTADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Liljeholmsv 32, Stockholm PRENUMERATION edb, , prenumeration@edb.com ANNONS Swartling & Bergström Media, REPRO Done Production AB TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Anders G Warne NR 2 FEBRUARI 2010 BYGGNADSARBETAREN 3 3_innehall_02.indd

4 Bodsnack E-POST FAX TEL WEBB FRÅGAN Vad är den viktigaste frågan i avtalsförhandlingen? Gunnar Nystrand, 44 år, rörmontör, Västerås Svårt att säga, men löneökning ska vi definitivt ha, även om vi inte kan förvänta oss för mycket. Efter finanskrisen har ju arbetsgivaren en trumf på hand. Men nollbud är helt oacceptabelt. Emil Swetzén, 30 år, betongarbetare, Varberg Rädda ackordslönerna! Vi måste kunna fortsätta att jobba på ackord. Det andra viktiga är bemanningen. Företagen ska inte kunna säga upp och sen hyra in. Återanställningsskyddet måste stärkas. John Maalsnes, 23 år, Snickare, Väse Arbetsmiljön är alltid viktig. Sen tror jag det är bra om man får ihop de olika avtalen till ett. Det skulle underlätta samarbetet på byggena. Dessutom vill vi ha en löneökning. Politiken behövs som styrmedel! På 70-talet stiftades ett antal lagar i syfte att stärka den vanlige löntagaren, och för att skapa balans i samhället. Genom att genomföra las och mbl ville den politiska majoriteten öka inflytandet för den stora löntagargruppen. Detta skedde efter många års försök att få arbetsgivarna att via kollektivavtal öppna för större medinflytande och delaktighet i företagen. Löntagarna menade via fackföreningarna att en större demokrati och delaktighet skulle ge långsiktigt starka företag kombinerat med ett samhälle i balans. Grunden för näringslivet är egentligen ganska enkel. Man tar inte mer socialt ansvar än man är tvingad till av lagar, regler, avtal, upphandlingskrav och den allmänna opinionen. Det är ett rent kliniskt ekonomiskt tänkande utan emotionella perspektiv. Det är det som är kapitalism. För att nå dit tar man till de medel som man kan och de opinionsaktiviteter som man genomför är följden av en ekonomisk analys där vinsten är målet. Där ingår talet om att företagen bara har råd med högproducerande arbetskraft, individens eget ansvar, förbud mot strejker och blockader. Det finns otaliga exempel på hur Svenskt Näringsliv tar initiativ för att underminera lagarnas och kollektivavtalens ursprungliga syften Svenskt Näringsliv tar initiativ för att underminera balanslagarnas och kollektivavtalens ursprungliga syften. Några exempel är att försämra välfärden och där har man med god hjälp av Alliansen (styrs av Svenskt Näringsliv, vad de än säger) lyckats sabba a-kassan, sjukförsäkringen och utan att ändra las slagit ut allt vad anställningsskydd heter. Det är i dag hur lätt som helst att runda denna lag. I vår bransch, byggbranschen, ser vi hur man gått till väga. När Vaxholms kommun utnyttjar lettiska arbetare och betalar pisslöner, och när Byggnads reagerar och agerar, ställer Svenskt Näringsliv upp och drar frågan vidare till EU-domstolen. Givetvis bara för att i slutändan tjäna pengar. Svenskt Näringsliv är en extrem spelare i demokratispelet och egentligen har man inte utgett sig för något annat. Och det finns bara ett sätt att bromsa obalansen som är anständigt och det är att rösta fram politiker som kan ge samhället den balans som det behöver långsiktigt. Ett samhälle i kraftig obalans ger tyvärr för stort utrymme för extremister av olika slag. Låt oss inte komma dit. Rösta rött i september och rösta för ett samhälle i balans! KBJ SAXAT FRÅN WEBBEN Nu när det inte är någon ljus tid på arbetsmarknaden, så tycker jag att man som lärling ska kunna ta ett jobb hos en firma utan hängavtal, för att få ihop alla timmar och sedan kunna få ett yrkesbevis. JIMMY Tänk längre fram än en månad i taget och ta emot lärlingar, annars finns det inga som kan ta över när 40-talisterna lämnat in. EN SOM SÖKT LÄRLINGSPLATS SNART ETT ÅR Sveket inom arbetarrörelsen kan jämföras med sveket under spanska inbördeskriget. Svensk arbetarrörelse översvämmas nu av femtekolonnare. TOMMY, MALMÖ Alla handledare ska ha yrkesbevis Hur ska alla byggelever få lärlingsplatser när såväl stora som små byggföretag anlitar bemanningsföretag i första hand vid personalbrist? Vanliga bemanningsföretag, farmartjänster, utländsk arbetskraft de flesta är utan yrkesbevis. När en byggelev får en lärlingsplats, vem bevakar att eleven får jobba med en handledare som har yrkesbevis? Lärlingars arbetskort skrivs alltför ofta under av personer som inte har yrkesbevis. Ingen lärling ska jobba med någon som saknar detta. EN ANONYM BYGGNADSARBETARE Fackföreträdare sviker rörelsen Vi ser till att utbilda och anställa dem som har fått vårt förtroende. Vi avstår en del av vår lön för att de ska hjälpa oss att upprätthålla det skrivna löftet. Kunskap förs ner till dem från generationer av fackligt arbete och kamp. Då har några av dem mage att skaffa sig den kunskapen och sen gå över till motparten, för att ge bort det som vi har gett dem i förtroende för att de ska kunna försvara oss. De är värre än gulingar och svartfötter, de sviker oss. MAGNUS EKSTRÖM, STOCKHOLM RICHARD TORELL 4 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 BYGG1002s

5 TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur. LEDARE TYCK TILL PÅ NÄTET! GÅR RICHARD TORELL Töväder kring Peab I SLUTET AV JANUARI GJORDE BYGGNADS OCH PEAB upp om gamla oförrätter och surdegar. Det är ett flera år gammalt ställningskrig som nu blåses av. Peab, Bröderna Paulssons Entreprenad AB från skånska Förslöv, växte sig stora under byggkrisen i början av 1990-talet och tog då bland annat över byggdelen av BPA, delägt av Byggnads. I gengäld fick Byggnads och de andra i LO-sfären ett stort antal fastigheter. Det borde ha varit upplagt för ett lyckosamt samarbete. Men under de senaste åren har det gnisslat ordentligt i umgänget mellan Peab och Byggnads. Fackliga företrädare har trakasserats och flera ärenden har hamnat i Arbetsdomstolen. I den pågående avtalsrörelsen är tonläget vänligare, det bådar gott. Under avtalsrörelsen våren 2007 togs drygt 800 anställda i Peab ut i strejk, medan de andra storbolagen undkom strejken. Troligen var det startskottet till konflikten. Ett halvår senare strandade en lokalförhandling i Lund. Det handlade bland annat om nedlåtande uttalanden om mb-gruppen och om fackligt arbete. Så fortsatte det och listan kan göras mycket längre. VÅREN 2008 SPARKADES TVÅ SNICKARE vid Peab i Kalmar från sina jobb. Motivet var arbetsvägran sedan de nekat att ta jobb i Malmö. Detta trots att de inte fått någon ny arbetsorder, en viktig detalj som skulle avgöras i Arbetsdomstolen. De båda snickarna får nu tillbaka sina jobb. Läs mer på Byggnytt, sidan 14. Fortfarande kyligt är det i Bravida, det som tidigare var installationsdelen av BPA. Där pågår en liknande konflikt sedan flera år. Också den fick avgöras av Arbetsdomstolen, där Byggnads förlorade. På sidan 36 berättar Anders Forsström, facklig förtroendeman i Bravida, om trakasserier, gliringar och hot. Hans berättelse är bara toppen på ett isberg när det gäller motstånd mot fackligt arbete inom företaget. Tövädret har inte nått överallt. Men i den pågående avtalsrörelsen är tonläget vänligare, det bådar gott. BARA ATT GÖRA MED ARDEX! Stamrenovera på fem dagar! fler exempel ardex.se/unik Kenneth Petterson, chefredaktör BYGG1002s

6 Bodsnack 2 TUM För fransmannen Descroisilles som år 1802 uppfann kaffebryggaren. 208 år senare puttrar de för högtryck under sena OStimmar. För centerpartisten Jonas Petterssons pinsamma angrepp på byggnadsarbetare. Finns det inte en lärlingsplats åt den pojken så att han kan lära sig något om verkligheten innan han försöker leka politiker. (Se klippet här nedan.) Med rödsprängda ögon följer jag OS-festen NU ÄR DET DAGS, VI KAN SLUTA att räkna ned. Äntligen börjar OS-festen! Men frågan är: Har du vad som krävs för att följa den? Som vår OS-guide på sidorna visar innebär det stora prövningar för oss som vill följa tävlingarna i Vancouver, med nio timmars tidsskillnad. För det är live som OS ska ses, inte i trötta nyhetsinslag eller sena sammandrag. Så när mina rödsprängda ögon ser Henrik Sedin avgöra Sveriges premiärmatch mot Tyskland klockan den 18 februari ska jag skrika ut min glädje, med en kudde framför munnen för att inte väcka fru och Automaten med den svarta beska drycken kommer att vara min bästa vän. barn. Jag ska sedan kämpa mig igenom arbetsdagen. Automaten med den svarta beska drycken kommer att vara min bästa vän. Kommer somna när jag läser kvällssagan för barnen. En halvtimmes-lur som gör att jag orkar igen. Vara uppe ännu en natt. ÄR DET VÄRT DET, vad är det jag vill se? Svenska medaljer, javisst, men egentligen något annat, något mer. Små, korta stunder av magi. Det är dem jag kommer att leta efter där i soffan, ensam i mörkret. Som Björn Linds ansiktsuttryck i sprintstafetten två meter före mållinjen i Turin-OS. Han har precis exploderat i en känguruliknande hoppspurt och just nu vet han. Han vet att han kommer att göra det. Han kommer att vinna. Han har fått ut all sin kraft och potential under precis rätt dag, rätt timme, rätt minut. Det är hans tid. Att hyllas. Att synas. Ett leende sprider sig i ansiktet, armarna mot himlen, ena skidan upp i luften när han korsar mållinjen. DET ÄR DÄR MAGIN FINNS. Och så svår att finna i våra vanliga yrkesliv, där vi ofta har så förtvivlat svårt för att uppskatta våra bedrifter. Vi går bara vidare, till nästa uppdrag. Borde vi inte låta OS inspirera oss? Varför vara tyst nästa gång du gör något riktigt vasst? Kasta dig ned på knäskydden som Daniel Alfredsson efter en dragare i krysset. Eller gör en Anja Pärson-glidning rätt igenom högen med spillbetong. För att sedan ta emot kollegernas hyllningar. Kan ju vara värt att testa. Vad är det värsta som kan hända? Bortsett från hånskratt, eller pinsam tystnad. PETER ÖNNESTAM layoutansvarig TIPSA OM KLIPP! p.o@byggnads arbetaren.se YOUTUBE-KLIPPET Lågt Jonas, FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s riktigt arbetsplats vid lågt! regementet i Strängnäs. Polisen uppger Centerpartisten att olyckan inträffade Jonas i samband Pettersson med att en byggnadsställning smygfilmar revs. byggnadsarbetare och dömer ut en hel yrkes- Enligt Arbetsmiljöverket tog lärlingen bort skydds räcket när han skulle kasta skräp i containern. kår på youtube. Man kan tro att det är Hey Baberiba i TV4, men skrämmande nog är det på fullt allvar. FÖR ATT SE KLIPPET: Gå in på skriv in din INSÄNDARE direkt på NÄTET Klicka på Tyck till 6 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 BYGG1002s

7 MASSCREATION Låt telefonkatalogen vila i frid Annonsera där folk är idag. BYGG1002s

8 Sju frågor VEM: ÅLDER: YRKE: LENNART EKDAL 56 AKTUELL: JOURNALIST, PROGRAMLEDARE LEDER PROGRAMMET FUSKBYGGARNA TILLSAMMANS MED MARTIN TIMELL TV4 Skjutjärnsjournalisten Lennart Ekdal konfronterar fuskande hantverkare medan kollegan Martin Timell hjälper de drabbade familjerna. Fuskbyggarnas fiender 1. Vad handlar programmet om? Programmet är en korsning mellan Äntligen hemma och Kalla fakta. Vi har följt 10 fall av fuskbyggen och gjort grundlig research. Martin (Timell) sköter familjerna och hjälper till där det har gått snett. Jag går på hantverkarna. 2. Du konfronterar alltså de fuskande hant verkarna. Hur reagerar de? Väldigt olika. Nån är cool och kommer fram och snackar, en annan lägger bena på ryggen. Det är ju en rätt brysk konfrontation det handlar om. Vi springer oförhappandes på dem. Allt för att de inte ska kunna gömma sig bakom telefoner och annat. 3. Vad säger de? Det är undanflykter rakt av. Jag tror det var en som sa att han kanske blivit lite försenad med ett jobb. Och då skulle han varit klar ett halvår tidigare. Men det är aldrig någon som säger: det där var svagt av mig, det ska jag rätta till. Allting beror alltid på någon annan. 4. Vad är det värsta ni stött på? Det finns mycket. Allt från förskottsbetalning och sedan strunta i att göra klart. Till långa förseningar och bestämda tider och ingen som dyker upp. 5. Beror fusket på slarv, okunskap eller är det rent lurendrejeri? Det är ett systemfel och ett kulturellt fel i branschen. Det finns en stor brist på disciplin. Om jag, till exempel, skulle bestämma tider med folk och sedan skita i att dyka upp. Då skulle jag vara rökt ganska snabbt. 6. Hur utbrett är fuskbyggandet? Ingen aning. Men alla villaägare känner ju igen sig när de hör om problemen. Så det är utbrett. Självsaneringen borde vara större i branschen. Sen får man ju inte glömma bort att det finns många hantverkare som gör ett fantastiskt jobb. De borde ha en större fördel av det. 7. Vad har du för erfarenhet av hantverkare? Jag har bott i villa i 20 år och känner igen det mesta. Även om jag kanske inte blivit lika hårt drabbad. Man kan säga så här: jag blir snarare överraskad om jobbet skulle bli klart när det är sagt än tvärtom. MIKAEL FÄRNBO 8 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 BYGG1002s

9 SKICKA BILDEN! Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Skicka den ihop med en kort beskrivning till: Bilden Snacka om vinterbygge n Bidragen till vår fototävling Mitt vinterbygge strömmar in. Som en aptitretare inför nästa nummer då vinnaren utses publicerar vi Christian NorstedtS härliga bild. Hans kollega Lars Inge håller på att montera prefabricerade balkonger till en bostadsrättsförening i Lörenskog nära Oslo. Taken har dock inte hunnit sättas på plats än. Fast det kanske du redan sett... (Och Christian, du är fortfarande med i tävlingen med din andra bild) TAR DU BÄSTA BILDEN? TÄVLA! n Var med i Byggnadsarbetarens fototävling Mitt vinter bygge. Ta en bild av din arbetsplats i vinterskrud. Vinnaren får förutom äran att få sin bild publicerad även två dubbeltrisslotter samt en t-shirt. Skicka din bild till p.o@byggnadsarbetaren.se. Märk mejlet Mitt vinterbygge. Skriv också några rader om vad du jobbar med och vad bilden föreställer. Vinnaren utses av redaktionen och kommer att publiceras i nummer 3. Senast den 15 februari vill vi ha din bild. nr 2 februari 2010 byggnadsarbetaren 9 BYGG1002s

10 Värmeisolerande 0,033 W(m k) Snabb, enkel och effektiv drevning av fönster & dörrar! För prover, ring eller besök vår nya site, för mer info! CC-Fönsterdrev består av finporig skumplast som pressats samman till en tjocklek av 2 mm. Remsan klipps av i lagom längd och träs in i spalten mellan karm och sidostycke. På 1-3 timmar expanderar remsan till sin fulla tjocklek på 30 mm. Remsan förblir elastisk och fönstret kan efterjusteras utan problem. CC-Fönsterdrev är helt miljöanpassat och innehåller inte isocyanat*. Totalt sett får man en betydande tidsvinst jämfört med konventionella drev och fogskum. All dokumentation finns att hämta på *Isocyanat klassificeras som gift enligt AFS 1996:4 och föreskrifterna för att använda produkten är stränga. Det finns i bl. a. tätningsmaterial, lacker, lim och stoppningsmaterial. Finns i järn- bygghandeln. Kvalitetssäkrad Ljudegenskaper över 50dB En svensk innovation 3-C Production AB Porsevägen Falkenberg Tel: Fax: info@3c.nu BYGG1002s

11 Senaste nytt alltid på Byggnytt Åtta omkom förra året Antalet döda i Byggolyckor minskade under 2009 Förra året kom åtta personer aldrig hem från jobbet, visar Byggnadsarbetarens årliga sammanställning över dödsolyckorna i byggbranschen. Det är färre än året innan, då 15 personer dog. Yngsta dödsoffret bara 23 år n 22 januari: 61-årige chauffören Sven-Olof Jacobsson dog efter att en takstol fallit över honom på en arbetsplats i Halmstad. n 11 juli: 27-årige saneringsarbetaren Daniel Bergholm dog efter ett fall på sex meter genom ett eternittak på en arbetsplats i Hudiksvall. Tre av dem som förlorade livet förra året gjorde det i fallolyckor. Två dog i samband med gas. 23-årige Jesper Ovemyr avled efter att ha utsatts för höga halter av den livsfarliga gasen kolmonoxid i samband med luftning av fjärrvärmerör. Också tidigare incidenter med samma gas uppmärksammades under hösten, vilket gjorde att Arbetsmiljöverket slog larm och inledde en utredning. I en annan gasolycka, där orsaken var argongas, avled svetsaren Andrej Jakovlev, som hittades död i ett rör på Borealis. Det är oklart vad minskningen av dödsolyckor under 2009 beror på, anser Jan Swedberg, branschansvarig för byggtillsyn på Arbetsmiljöverket. Han är försiktig med att dra alltför säkra slutsatser. Jag hoppas det beror på ett säkrare arbete. Men det kan också vara tillfälligheter. Lågkonjunkturen kan mycket väl ha inverkat men vi har inte sett någon så stor minskning i sysselsättningen. Det är heller inte självklart att en lågkonjunktur med färre anställda leder till färre olyckor. Det kan tvärtom göra att man pressar byggtider och n 5 februari: 26-årige snickaren Sonny Levén dog efter att ha träffats av en 1,9 ton tung betongpelare på en arbetsplats i Västerås. n 2 mars: 63-årige arbetsledaren Bernt Karlsson dog av skadorna efter ett sexmetersfall vid en förflyttning mellan en saxlift och en balkong på en arbetsplats i Uddevalla. n 16 maj: 37-årige svetsaren Andrej Jakovlev dog på Borealis i Stenungsund. Han kvävdes ihjäl av argongas, enligt obduktionsrapporten. n 7 juli: 47-årige stålbyggnadsmontören Manfred Kubitscheck dog efter ett fall på tio meter från ett tak vid ett arbete utanför Stockholm. ekonomi och tar mer genvägar. Preliminärt skedde en nedgång i sysselsättning på cirka fyra procent mellan 2008 och 2009, enligt de siffror som Arbetsmiljöverket utgår ifrån i sin statistik. Också Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier, ser flera möjliga orsaker, men tycker det är svårt att dra några långtgående slutsatser av förändringarna. Det kan vara slumpen, att företagen har skärpt sina rutiner och att det har varit en konjunkturnedgång som gjort att färre varit i sysselsatta i branschen, säger han. Från Byggnads håll är man kluven till nedgången. Så länge människor över huvud taget dör n 6 oktober: 53-årige anläggningsarbetaren Sven Johansson dog efter att ha fått jordmassor över sig i ett ledningsdike. n 29 oktober: 23-årige licenssvetsaren Jesper Ovemyr dog efter en olycka i samband med luftning av rör, då han utsatts för mycket höga halter av gasen kolmonoxid. Dödsolyckor: 2005: : : : : 8 på sina arbeten finns det ingen anledning att jubla: Det är bra att det skett en minskning av dödsolyckor, men de är absolut för många i alla fall. Jag tycker det behövs en skärpning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Jörgen Eriksson, arbetsmiljöombudsman på Byggnads. Margite Fransson Håll ut ungdomar, ni får jobb på sikt n De elever som går på byggprogrammet på gymnasiet är bäst på att gå klart skolan. 82,5 procent av byggeleverna som började skolan 2006 fick sitt slutbetyg inom tre år. Det visar en genomgång av tidningen Dagens Nyheter. Sett över lång sikt ligger byggeleverna högt även när det gäller möjligheten att få arbete efter utbildningen. Av de elever som gick ut byggprogrammet 1997 så hade 90,7 procent byggjobb år 2007 och av dem som gick ut 2002 så hade 91,6 procent arbete år Optimismen spirar i byggbranschen n Byggbranschen räknar inte med några nämnvärda förändringar under första kvartalet i år. Men på ett års sikt är optimismen växande. Närmare 40 procent av företagen räknar med att byggmarknaden blir bättre det närmaste året. Det redovisar Konjunkturinstitutet i sin senaste barometer. Fortfarande är dock orderläget svagt och närmare 60 procent av företagen uppger att orderstocken är för liten. Konjunkturinstitutets bedömning är dock att byggbranschen är på uppgång. nr 2 februari 2010 byggnadsarbetaren 11 BYGG1002s

12 Byggnytt En av fyra fällda efter Kistaraset kronor i böter och villkorlig dom. Det blir straffet för den ansvariga konstruktören i det uppmärksammade målet efter Kistaraset, där en montör dog. KISTAOLYCKAN Olyckan inträffade i juli Arbeten pågick på åtta meters höjd. Med hjälp av mobilkran las betongplattor på ett bjälklag som plötsligt rasade. I raset omkom montören Arbnor Dacic. Två andra skadades. Tingsrätten anser att konstruktören av oaktsamhet inte levt upp till det hon skulle enligt arbetsmiljölagen. Därför döms hon för arbetsmiljöbrott, för att ha orsakat dödsfallet. Orsaken till raset var att livstycket på en balk gjorts alldeles för tunn. En felaktig siffra gick igenom hela produktionsprocessen, ut i tillverkningen av den aktuella balken. Tingsrätten anser att konstruktören har brustit i ansvar och uppföljning, vilket i slutändan ledde till att balken kom ut på arbetsplatsen. Tingsrätten anser inte att brottet är grovt och dömer till villkorlig dom och böter, kronor. Hon ska också betala kronor till den omkomnes familj. Bolaget där konstruktören är anställd, Cremona, döms till en företagsbot på 1,5 miljon kronor. Tre andra personer stod åtalade för arbetsmiljöbrott. Det gäller en avdelningschef på byggkonsultföretaget Cremona, en arbetsledare på Ruukki Sverige AB, som var ansvarig för monteringen och en person som var ansvarig för samordning och trafik vid bygget. Samtliga frikänns. MARGITE FRANSSON Min klient är lättad Min klient känner en lättnad över att tingsrätten valt att lägga ansvaret för olyckan någonstans, det vill säga hos den ansvariga konstruktören. Men hon tycker att skadeståndet är för lågt, säger Anton Strand, målsägarbiträde för änkan till montören Arbnor Dacic som dog i Kistaraset. Anton Strand anser att domen är viktig genom att den lägger fast ett ansvar för olyckan. Men han anser att fler skulle ha fällts. Det gäller framför allt arbetsledaren på plats, säger han. NÄTFRÅGAN Tänker du börja träna 2010? RÖSTA PÅ Många brister på elektriska handverktyg 944 Simma 9% Aerobics 3% Löpa 23% NEJ 34% Styrka 31% Hälften av alla europeiska elektriska handverktyg har tekniska brister. Det visar en europeisk kampanj i 16 länder, där mer än 400 elverktyg har kontrollerats. Verktygen hade tekniska brister enligt EU-direktivet om elektromagnetisk kompabilitet (EMC-direktivet). Det innebär att verktygen skickar ut störningar som påverkar annan elektrisk apparatur. I många fall saknar verktygen även teknisk dokumentation och de har heller inte testats tillräckligt. Resultatet från EU:s rapport visar också att importörer och tillverkare till viss del varit okunniga om de krav som ställs inom EU för att få marknadsföra apparater. Det handlar bland annat om borrmaskiner, elektriska sågar, slipmaskiner, lödverktyg och limpistoler. Så många byggbolag fick lägga ner verksamheten under Det är en uppgång med 16 procent jämfört med Det visar siffror från Upplysningscentralen (UC). Det är den finansiella krisen som har satt tydliga avtryck i statistiken över antalet konkurser. UC spår att konkurserna kommer att fortsätta öka med 5 procent i år. Mobila stoftavskiljare Luftrenare Sugkåpor Vi har allt du behöver för en bättre och renare arbetsmiljö! Tfn BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 BYGG1002s

13 TIPSA OSS! Fortsatt lång väntan på a-kassa Väntetiderna har kortats något i Byggnads a-kassa. Men fortfarande får de flesta vänta nästan två månader på pengarna. Det börjar bli desperat här. Räkningarna ska ju betalas, säger arbetslöse takmontören Roger Brännvall i Luleå. Han skickade in sina papper i början av januari. När han ringde den 26 januari till sitt lokala a-kassekontor visade det sig att de inte hunnit titta på handlingarna än. Roger Brännvall tel: l e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se privat Jag tycker att det är oacceptabelt att papperna bara kan ligga där i tjugo dagar utan att någon ens tittar på dem. Tänk om jag måste komplettera. Då kommer det att dröja ännu längre tid, säger han. Väntetiden i Byggnads a-kassa minskade något i december jämfört med månaden innan. Statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) visar att Byggnads a-kassa nu gått från jumbo till en mittenplacering bland LO-kollektivets kassor. Kassan är till och med snäppet mer effektiv än snittet för samtliga kassor. Det är glädjande. Vi har kompletterat med personal och lyckats få ner tiderna, säger Gunnar Dahlberg, ordförande i Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa. Mikael Färnbo Väntetider för a-kassepengarna n Sifforna anger hur många veckor det tar för 50 % av medlemmarna att få sina pengar. Byggnads a-kassa, juni 2009 Byggnads a-kassa, december 2009 Snitt samtliga kassor, december Källa: IAF Spelande lagledare tar över biståndet n Christer Wälivaara, internationell sekreterare på Byggnads, ska bli ny kanslichef på LO-TCO:s Biståndsnämnd. Christer Wälivaara har varit på förbundet sedan Tidigare arbetade han med internationella frågor på Industrifacket. Han har under tiden på Byggnads varit en av de drivande bakom den globala kampanjen Decent Work for All, om bättre arbetsvillkor för dem som bygger arenor till VM och EM i fotboll. Jag vill vara en spelande lagledare som inte bara utvecklar verksamheten mot målen utan också leder ett lag som är välkänt och uppskattat. EgoCut R skärbord gör isolerjobbet snabbt, lätt och tätt steglös inställning vinkelskärning hopfällbart bärbart Tillverkning av knivar för alla isoleringsändamål Kan beställas hos din leverantör av isolering eller Ego Industri Ego Industri AB Adress: Hassle-Säby, Mariestad, Tel: , Fax E-post: egocut@telia.com Hemsida: nr 2 februari 2010 byggnadsarbetaren 13 BYGG1002s

14 Byggnytt HALLÅ DÄR! PATRIK EVERGREN Svårt skadad byggnadsarbetare och en av cirka som utförsäkras från sjukförsäkringen i år. För att få ersättning måste han, trots sin svåra skada, gå en arbetslivsintroduktion som han tycker är helt onödig, eftersom han inte kan jobba. Hur har det gått? Det har varit total ovisshet. Jag blev utförsäkrad vid årsskiftet. Först i slutet av januari började arbetslivsintroduktionen på arbetsförmedlingen. Men de tyckte, precis som jag själv, att jag inte hade där att göra. Under det en och en halv timme långa mötet kunde jag över huvud taget inte sitta på grund av värken. Så vad händer nu? Jag ska på nytt bli utredd av en arbetsterapeut. Jag hoppas de inser att jag inte kan arbeta innan jag är färdigbehandlad. Jag är ju stelopererad efter ett diskbråck och har ständig värk. Men jag fortsätter vara inskriven på arbetslivsintroduktionen. Du är ju utförsäkrad, hur klarar du dig ekonomiskt? I slutet av januari fick jag kronor, den lägsta ersättningen. Men nu har jag kvalificerat mig för en ersättning motsvarande a-kassan. Jag har klarat mig tack vare att jag haft lite undanstoppat. Hur känns det i dag? Det är jobbigt med alla oklarheter, och slöseri med tid och pengar att jag måste gå på introduktionen. Allt jag vill är att få hjälp av doktorerna, bli botad och kunna komma ut och jobba igen. MARGITE FRANSSON Förlikning med Peab klar Två snickare får tillbaka sina anställningar och en viss kompensation mot att Byggnads lägger ner flera anklagelser om trakasserier och kränkningar. Det är centrala delar i en superförlikning mellan Byggnads och Peab. Den jättekonflikt mellan Peab och Byggnads som beskrivits som ett skyttegravskrig, är över. I januari förlikades parterna vilket innebar ett givande och tagande. Snickarna Lars Fredricson och Björn Peterson fick tillbaka sina anställningar (se artikel nedan) och gavs också en viss kompensation från företaget. Hur mycket är dock hemligt. Byggnads fick å sin sida släppa kravet på högt skadestånd samt full lön för hela arbetslöshetsperioden. Dessutom lägger Byggnads även ner ytterligare ett knappt tiotal ärenden gällande kränkningar och trakasserier, erfar Byggnadsarbetaren. INGEN AV PARTERNA vill dock kommentera detaljerna i uppgörelsen. Det här är känsliga frågor för Peab och i viss mån för oss också, säger Torbjörn Johansson, av- talssekreterare på Bygg- nads. Jag konstaterar att vi undanröjt de här tvisterna och vill nu se framåt, säger Mats Johansson, vice vd Peab. Både Torbjörn Johansson och Mats En oerhörd lättnad Johansson säger sig vara nöjda med förlikningen. Men båda understryker att det är en kompromiss. Jag kan ju inte säga att vi fick precis vad vi önskade oss. Det är en kompromisslösning, men alla andra alternativ var sämre, säger Torbjörn Johansson. Både vi och de har gjort sina misstag. Nu har vi lagt det bakom oss och det känns jätteskönt, säger Mats Johansson. MIKAEL FÄRNBO Lars Fredricson och Björn Peterson har gått arbetslösa i 17 månader. Nu får de tillbaka sina anställningar. Snickarna Lars Fredricson och Björn Peterson får tillbaka sina anställningar på Peab i Kalmar efter superförlikningen. Det är en oerhörd lättnad. Det har varit sjutton månader av oro och stress, säger Lars Fredricson. De båda snickarna hade förberett sig för ett par intensiva dagar i Arbetsdomstolen (AD), och sedan en oviss väntan på domstolens avgörande. I stället kunde de gå tillbaka till jobbet den första februari. Vi är väldigt glada, säger Björn Peterson. Det var på våren 2008 som de båda snickarna, efter flera turer, fick sparken för arbetsvägran. Lokala och centrala förhandlingar strandade och Byggnads stämde till slut Peab i Arbetsdomstolen. Under tiden har snickarna gått arbetslösa i sjutton månader. Det är inte lätt att få nytt jobb när man fått sparken. Därför är vi väldigt glada att ha fått tillbaka våra anställningar. Vi har aldrig gjort något fel, säger Lars Fredricson. MIKAEL FÄRNBO MIKAEL FÄRNBO 14 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 BYGG1002s

15 Stor förödelse när container exploderade Containerdörrar flög ett femtiotal meter. Tryckvågen splittrade en glasfasad. Närliggande byggbaracker skadades och började brinna. Förödelsen var stor efter att en container exploderat på en arbetsplats i Jordbro söder om Stockholm där ett värmeverk byggs. Polisen utreder nu orsaken till olyckan. Delar från containern flög iväg och en brand startade i närliggande containrar och byggbaracker. En glasfasad på värmeverket 25 meter bort splittrades av tryckvågen. Den hände natten till fredagen den 22 januari i en container som tillhör huvudentreprenören MW Power. Vi vet inte vad som är orsaken. Polisen har tillsatt en teknisk utredning, säger Thèrese Sandström, medieansvarig hos beställaren Vattenfall Heat Nordic. I stället för produktiv verksamhet, används tiden för att dricka kaffe och röka cigaretter. JONAS PETTERSSON centerpartist, sluggar hårt mot Sveriges byggnadsarbetare i hemmaproducerad video. Länk till filmen finns på NR 2 FEBRUARI 2010 BYGGNADSARBETAREN 15 BYGG1002s

16 KALLSTART FÖR SVERIGES HETASTE BYGGE MÖT ARBETARNA SOM BYGGER SVERIGES NYA NATIONALARENA Betongpålar dunkas genom tjälen, ånga från färsk betong, grävmaskiner på tomgång. Näsor rinner, stelfrusna fingrar. Mitt i köldknäppen har fotbollslandslagets nya hemmaarena börjat stiga mot skyn. Ett monsterprojekt där Solna får en helt ny stadsdel. Men just nu handlar allt om frost och snö på landets hetaste bygge. TEXT: CENNETH NIKLASSON FOTO: ANDERS G WARNE 16 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI _arena_02.indd

17 Anläggaren Antal Horvath från Sala håller på med formsättning. Han trivs i kylan. I dag är det skönt, men det börjar bita rejält när temperaturen närmar sig 20 minus. NR 2 FEBRUARI 2010 BYGGNADSARBETAREN 17 BYGG1002s

18 De grå betongpålarna står sida vid sida, som granar i en tätvuxen skog. Och fler blir det. Dunkandet från pålmaskinerna tycks aldrig tystna. Skogen växer och kommer att sprida sig ut över hela det område som så småningom ska bli Arenastaden. NÄSTA UPPSLAG Så ser det ut när allt är klart kronprinssessan Victoria tog första spadtaget. Betongpålkapare Tommy Nordvall sågade av den första betongpålen. För honom, liksom för hela av arbetslöshet drabbade Byggsverige, är projekt Arenastaden ett av de större och viktigare just nu. Prinssessan har lämnat tillbaka den blanka spaden och lämnat Solna, en av Stockholms kranskommuner. Tommy Nordvall är kvar. Jag ska såga av ungefär betongpålar. Vissa måste jag såga av två gånger, så det blir en hel del. Han har kuskat runt i landet i över 20 år och kapat betongpålar. Dag efter dag. Han gör det med en vattenkyld såg. Nu är jobbet lite jävligt. Det är kallt och slangarna vill gärna frysa. Jag skulle hellre vilja ha några värmegrader. Det blir väldigt blött och lerigt då och mycket vatten i hålen när jag ska såga, men det är ändå bättre än det här. Tommy Nordvall tittar sig omkring. De grå betongpålarna står sida vid sida, som granar i en tätvuxen skog. Och fler blir det. Dunkandet från pålmaskinerna tycks aldrig tystna. Skogen växer och kommer att sprida sig ut över hela det område som så småningom ska bli Arenastaden. idén till Arenastaden väcktes Det var då Svenska Fotbollsförbundet kastade upp bollen i luften när de konstaterade att Råsunda behövde renoveras. Eller snarare så sparkade de både hårt och högt för när bollen till slut kom ner hade renoveringen av Råsunda förvandlats till en helt ny stadsdel till en kostnad på 17 miljarder kronor. Då ingår även en del infrastrukturjobb som förbättrad järnväg och en ny anslutning till E 18. De tågpassagerare som åker förbi kommer att kunna se hur arbetet fortskrider. Grundarbetet till områdets juvel, den nya nationalarenan för fotboll, Swedbank Arena, är redan i gång. I det syd östra hörnet börjar grundelementen skjuta upp och när trälagbasen Rolf Snäckes pekar och förklarar går det med lite fantasi att förstå hur anläggningen kommer att se ut. Den blir inte stor. Den blir gigantisk, och kommer att få sittplatser, fler än antalet Östen Pettersson arbetar med pålningen på bygget. Han sitter invånare i Solna. I februari kommer de första stora pelarna som ska stå som stöd under läktarsektionerna. Crescendot för arenabygget nås när de enorma över 150 meter långa takstolarna ska lyftas på plats. Ett annat bygglag från Peab påbörjar i sommar arbetet med Skandinaviens största shoppingcenter som ska ligga intill arenan. Sedan rullar det på det ska byggas bostäder, ett hotell och kontor. Projektet ger ungefär årsarbeten för byggnadsarbetare. Swedbank Arena ska vara klart redan 2012, för d 18 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2010 BYGG1002s

19 itter för det mesta i pålningsmaskinen, men det händer att han och kollegan Hasse Karlsson byter plats. Allt för att jobbet ska bli lite mer varierat. (till vänster): Gjutningen av fundamenten som ska bära de höga pelarna som läktaren ska vila på är i full gång. De första pelarna monteras i februari. (till höger): Östen Pettersson håller koll så att ingen kommer för nära den dunkande pålmaskinen. nr 2 februari 2010 byggnadsarbetaren _arena_02.indd

20 Trots att Tommy Nordvall fäller betongpålar som värsta skogshuggaren ökar de hela tiden i antal. Men till slut när pålningen är avslutad så kommer betongskogen så småningom att minska i storlek, för att till slut försvinna helt. NÄTFRÅGAN Behöver Zlatan en ny arena? arbetaren.se Jag ska såga av ungefär betongpålar... så det blir en hel del. Tommy Nordvall resten ett par år senare. Kanske är det därför Peab redan nu kastat in så mycket folk. Vi brukar nästan alltid vara ensamma, men här är det lite mer folk. Jag tycker det är kul för då har man någon att snacka med. Men det är kallt och jobbet är ändå långtråkigt. Det blir en hel del väntan, säger Hasse Karlsson, som arbetar med pålningen. I snitt hinner han och parhästen, Östen Pettersson, med pålar per dag. På det här bygget bankas de ner mellan 8 och 23 meter. Trots att fyra maskiner nu går för högtryck så räcker det inte. Ytterligare två ska sättas in. Nästan alla betongpålar ställer vi på berget, så det blir en bra grund för hela bygget. Tätast står pålarna i det område där Swedbank Arena ska byggas. På vissa delar av området är berget uppe i dagen, men just där arenan ska stå är det en svacka. I stället ligger det där ett tjockt lager av lera. För att anläggningen inte ska komma i gungning när publiken står och hoppar på läktarna krävs det att pålarna sitter tätt. På flera plaster sitter de med bara en halvmeters mellanrum. Rolf Snäckes tycker att arbetet hittills gått hyfsat med tanke på kylan. Vi kommer att få mer flyt när vi på allvar kommer i gång med den östra läktaren. Det blir även lättare när pålningen kommer i väg en bit. Utan tvekan krävs det planering och hårt jobb för att lönemålet på runt 200 kronor i timmen ska uppnås. Den nya stadsdelen i Solna byggs på ett område som ingen egentligen visste fanns. Här låg tidigare ett skrotupplag och det fanns en del baracker. Det såg ut ungefär som Lugnet i Sickla där Hammarby sjöstad växt upp. De som passerat med tåg har kunnat blicka ut över korrugerat plåt och diverse bodar och oljefat. Allt det är borta nu, i stället kan passagerarna se hur fyra pålmaskiner med taktfasta slag slår ner betongpåle efter betongpåle, grävmaskiner gör piruetter i sin strävan att så snabbt som möjlig gräva fram utrymmen för formsättning av grundfun- 20 byggnadsarbetaren nr 2 februari _arena_02.indd