Likabehandlingsplan HT-2016 VT Saritslövs Förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling HT-2016 VT-2017 Saritslövs Förskola

2 Innehåll Vision Bakgrund Definition av begreppen Utvärdering av värdegrundsveckor ht-15/vt-16 Kartläggning/ nuläge Kartläggning/åtgärder Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Kommunikation/information Utvärdering/uppföljning

3 Vision Man ska som barn eller vuxen gå till förskolan/arbetsplatsen och känna sig trygg. Känna att man blir väl mottagen och är omtyckt för den jag är. Aldrig känna oro för att bli utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Bakgrund och syfte I Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skall känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner. Definition av begreppen Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn/vuxen sämre än andra barn/vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

4 De sju diskrimineringsgrunderna är: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när förskolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt,men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder,sexuell läggning,samt ålder. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

5 Annan kränkande behandling Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet. Med mobbing avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt,alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Befogade tillsägelser En befogad tillrättavisning får användas för att upprätthålla en god miljö utan att man kränker barnet.

6 Utvärdering av värdegrundsveckor ht-15/vt-16 Mål Att barnen ska förstå att vi är lika men samtidigt olika Lika värde. Ht 2015: Utifrån resultatet på vår föräldraenkät valde vi att lägga fokus på Lika värde detta läsår. Metoder/Utvärdering Varje avdelning utgick från deras barngrupp. Vi använde oss av böckerna: - Så olika, så lika - Vi, jag, du - Den fula ankungen - Sagan om de två trollstavarna - Emil det halva fåret Det blev mycket reflektioner utifrån vad vi läst och på en avdelning kopplade barnen lika värde till samarbete.

7 Aktiviteter denna vecka: - Gemensam sångstund i lekhallen där varje avdelning hade med sig två sånger eller ramsor inom ämnet Lika/Olika. - Sånger/ramsor Det finns nån av varje sort, Lika unika - Film krambjörnar - Pussel klippt av avdelningsfotot där varje pusselbit behövs för en helhet. - Använder material på avdelningar för att se olika/ lika * Samarbete i vardagen * Duplogubbar som ser olika ut ( lång, kort, glasögon, keps, skägg) * Lilla Anna och Långa farbrorn kom till en avdelning och visade på deras likheter/olikheter * Målade våra händer i olika färger Efter vår gemensamma sångstund fick alla barnen ett armband gjort av plastband där det stod LIKA UNIKA. Barnen har varit engagerade och reflektionerna har varit många och härliga.

8 Vt 2016: Metoder/Utvärdering Varje avdelning utgick från deras barngrupp. Böcker vi använde oss av: - Så lika, så olika - Emil, det halva fåret - Pricken - Om mångfald, allas lika värde - Lika Unika Några avdelningar valde att arbeta med att vi har olika hår och ögonfärg. Vi fotograferade alla barnens ögon och sedan fick de se om de kunde hitta sina egna/kompisarnas ögon. En avdelning valde att använda spegeln att titta i och reflektera över ögon, hår och hudfärg. Barnen fick sedan göra ett självporträtt av/på papptallrikar och garn. Denna avdelning valde också att titta på världskartan, att vi kommer från olika länder och att vi ser olika ut beroende var vi kommer ifrån. För att se andra olikheter valde vi att intervjua barnen och fråga vad de tyckte mest om att leka med/favoritmaträtt. Vi gjorde olika diagram av resultaten som visade att vi kan tycka olika om vad som är roligt att leka med och vad vi tycker bäst om att äta. Vi avslutade med en gemensam sångstund i lekhallen där vi sjöng sånger om olika/lika och LIKA UNIKA. Alla barnen fick med sig ett halsband gjort som en pusselbit med en verstext från sången LIKA UNIKA. Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande att upptäcka att våra ögon ser olika ut och de tittade ofta på fotografierna av våra ögon för att hitta sina egna och sina kompisars och jämföra ögonfärgen. Alla avdelningarna upplevde att barnen tyckte det var roligt och att de visade intresse för ämnet.

9 Kartläggning/Nuläge Ht-2016 Saritslövs förskola arbetar aktivt med de sju diskrimineringsgrunderna och för allas lika värde. Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier eller kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletten, kapprum, smårum och utemiljöer. Vi på förskolan har bestämt att varje år i vårt årshjul lägga in två värdegrundsveckor, en på hösten och en på våren. Vi lägger mer fokus på en speciell diskrimineringsgrund utifrån vad vi ser i barngrupperna just detta läsår. Detta läsår har vi valt att fokusera på Etnisk tillhörighet. Svaret på denna fråga i föräldraenkäten påvisade att vi kan bli mer tydliga med hur vi arbetar med denna fråga, därför väljer vi nu att lägga fokus på detta i våra mål- och utvecklingsplaner och under värdegrundsveckan. Vi pratar om vilka nationaliteter vi har på vår förskola och får veta hur man säger HEJ på dessa språken. Kön På förskolan finns en pedagogisk medvetenhet kring de rum/aktiviteter som kan riskera att befästa traditionella könsroller. Etnisk tillhörighet På förskolan har vi några barn från andra länder, detta ser vi som en tillgång i vårt likabehandlingsarbete. Religion eller annan trosuppfattning Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar. Vi serverar specialkost av etniska och religiösa skäl som är snarlik ordinarie måltid.

10 Funktionshinder På förskolan anpassar vi vår verksamhet med hänsyn till allergier,språkförseningar och funktionshinder så att alla kan deltaga. Vi använder oss av personalens kompetens och om det behövs resurspersonal. Sexuell läggning Vi respekterar alla sexuella läggningar. Könsöverskridande identitet/uttryck Vi respekterar alla former av könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen arbetar aktivt med genusperspektivet inom förskolans alla områden. Ålder Barnen grupperas efter ålder vid speciella aktiviteter. Grupperas även efter utvecklingsålder. Mål och åtgärder Mål Barnen ska känna lika värde oavsett kön,etnisk tillhörighet,trosuppfattning,social bakgrund,funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. Öka personalens kunskap och medvetenhet om likabehandlingsarbete.

11 Kartläggning/Åtgärder Kön Hög medvetenhet när det gäller material/litteratur. Som personal vara delaktig i leken, bryta traditionella könsmönster. Etnisk tillhörighet Tillsammans med barnen jämföra likheter och olikheter i det man gör i språk, utseende,traditioner,seder, värderingar och vanor. Låna böcker/ljudböcker på biblioteket till modermålsstöd. Religion eller annan trosuppfattning Vid behov och önskemål anordnas alternativa lösningar vid högtider och traditioner. Funktionshinder Anpassa verksamheten/tiden så alla kan vara med. Använda oss av vår kompetens hos personalen. Medvetenhet i vår attityd och handling i våra dagliga möten Sexuella läggning Öka personalens kunskap och medvetenhet om arbetet kring bemötande av människor med olika sexuella läggningar och barn med olika familjekonstellationer. Det ska finnas litteratur både till personal och barn på förskolan. Könsöverskridande Personalen ska vara tillåtande, visa att man kan bryta traditionella könsroller,bekräfta barns tankar och arbeta aktivt med genus. Ålder Variera gruppsammansättningar och visa nyttan med olika åldrar i en grupp.

12 Förebyggande åtgärder På Saritslövs förskola arbetar vi dagligen med förebyggande aktiviteter för att alla ska känna sig trygga.. Genom positivt bemötande, barnens inflytande, föräldrars inflytande, personalens inflytande, öppet klimat, dialog, intervjuer, respekt, samarbete och gemensamma regler. All personal har ett ansvar för att detta följs och ska främja likabehandlingsplanen.

13 Rutiner för akuta situationer Barn-Barn Samtal med barnen. Personalen använder sig av frågor för att reda ut situationen. Hur kunde detta hända? Varför gjorde du så? Hur tror du att kompisen känner sig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur ska vi lösa detta? Personal informerar vårdnadshavare till både den/dem utsatte och den/dem som utsätter. Vid upprepade tillfällen som är inriktade till ett och samma barn upprättas handlingsplan och även förskolechefen informeras. Uppföljning sker kontinuerligt. Skulle inte insatserna ha någon verkan kontaktas specialpedagog/ förskolepsykolog. Vuxna-Barn Ser och hör vi att någon vuxen kränker ett barn ska vi ha modet att kunna säga till varandra. Detta sker genom att ta den vuxne åt sidan och fråga hur tänkte du nu eller hur menade du. Personal som ser och hör detta dokumenterar detta genom en anteckning med datum, vad som sagts och vem som är inblandad. Förskolechefen informeras. Sker ingen förändring leder det till ett samtal med förvaltningsledningen, förskolechef och personalavdelningen. Vuxna-Vuxna Utsatt vuxen säger ifrån, samtal genomförs med berörda parter. Förskolechefen informeras om det inte hittas en lösning. Förskolechefen erbjuder stöd/handledning extern hjälp. Förskolechefen bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras.

14 Barn-Vuxen Personalen säger till barnet direkt att detta känns inte bra och man använder sig av frågorna: Hur tror du att jag känner mig nu? Hur känner du dig? Kunde du gjort på annat vis? Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget. Informera vårdnadshavare och förskolechef om händelsen. Kommunikation/information Likabehandlingsplanen förankras hos barnen genom vårt ständiga pågående värdegrundsarbete, konflikthantering och i den vardagliga verksamheten. Genom barnens inflytande ifrågasätter och reflekterar de över normer och värderingar som sätts på förskolan. Vårdnadshavaren informeras på höstens föräldramöte om likabehandlingsplanen och får lämna feedback på den. På våra arbetsplatsträffar finns det en punkt som tar upp arbetsmiljön. Utvärdering/uppföljning Utvärdering av våra mål sker i juni och uppföljning sker i nästa läsårs likabehandlingsplan Personalen på Saritslövs Förskola Ansvarig förskolechef Helena Ravn

15