I väg Staden Manifestation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I väg Staden Manifestation"

Transkript

1 Loggbok nr 46 Ju längre upp i bergen vi kom, desto rundare blev barnens ögon då de, kanske för första gången, såg gringos, vilket vi utlänningar kallas. Men mycket upplevdes innan vi nådde de yttre utposterna. I väg Som vanligt skulle väckarklockan skrälla innan ljusningen, men denna morgon var så fylld av spänning och förväntan, att vi båda var vakna långt innan klockan gjorde sig påmind. Våra två små ryggsäckar var redan färdigpackade förutom tandborstarna. Havregrynsgröten med en klick honung smakade förträffligt, just när första gryningsljuset spreds över bergstopparna. Det såg ut att bli en härlig dag. Bussturen in till Guatemala City gick som vanligt i ilfart, och efter dryga 5 timmar stångades bussen på de trånga gatorna för att komma fram till zona 1, som området heter där busstationen ligger. Med ögon bak, fram, under och över, sökte vi oss från busstationen mot hotell Spring, som var ett hotell som passade vår budget. Det där med ögon åt alla håll kanske fordrar en förklaring. Busstationer är ett tillhåll för ficktjuvar och allehanda oärliga människor. Där blir man ofta ett utsett objekt, som kanske i närmaste gränd rånas. Det gäller därför att snabbt minska exponeringen av sig själv och se så vaksam och fattig ut som möjligt. Staden Som jag tidigare nämnt är Guatemala City en stor stad med 2 milj. innevånare, tror man. Människor söker ju sig till storstäder där de tror att jobb finns och detta resulterar i kåkstäder, fattigdom, dålig hygien mm. Det är dock lätt att hitta i staden. Den består av många zoner och i varje zon har gatorna samma namn, Avenida nr. 1 osv., vilka går i nord-syd riktning och ostväst hållet gatorna calle nr. 1 osv. Snart hade vi därför hittat hotellet och fått ett mäktigt rum. Takhöjden överskred nog 5 meter, och känslan av att ligga i ett hisschakt startade tankeverksamheten, varför man var så frikostig med höjden. Det är ju inte för att värmen skall stanna uppe vid taket. Fast vi är i tropikerna är det faktiskt ganska svalt i staden. Den ligger nämligen på 1500 meters höjd över havet och det drar ner temperaturen till sval svensk sommar på kvällen. Det finns till och med filtar i sängarna. Tvärs över gatan kunde vi äta en god middag på soppa och en huvudrätt plus efterrätt för det facila priset av 12 svenska kronor per person och det inklusive dricka! Manifestation Det jäser lite bland befolkningen och en del våldsamheter och upplopp har förekommit. En del politiska partier bussar in indianer till staden, och sedan får de ett plakat och skall demonstrera. En del är så okunniga, kanske beroende på att det finns 22 olika språk, ja, 23 med spanska. Halva befolkningen talar spanska, medan den andra halvan talar något indianspråk. Quiché och kekchí är de språken som talas av de flesta indianerna, medan en ytterligt liten del talar de andra 20. Undervisningsspråket är dock spanska, men många barn går ej i skola, och deras föräldrar kan vara analfabeter, och då är det väl bara praktiskt arbete som följer generation efter generation. Man kan förstå att löftespolitik även har framgång i detta land. Som modiga vikingar tågade vi, med kameror inne i ryggsäcken, mot gamla presidentpalatset, som vi hört var värt ett besök, då det inte kostade något inträde! Väl framme så vimlade det av poliser och även någon militär smög i buskarna. Vi gick i alla fram till dem och frågade

2 om inte palatset var öppet. På grund av demonstrationer som skall hållas, så är det stängt idag, kom det rappt på spanska från en batongklädd polisdam. Men, tillade hon, kom igen i morgon vid 9, då är det öppet. Vi kunde ju inte slänga bort vår semestertid, så vi beslöt på stående fot att ta oss till andra änden av stan och titta på Arkeologiska museet. Med tecken och kroppsspråk kunde vi konstatera att buss nr 83 skulle föra oss i närheten av museet. Snart hittade vi en gatukorsning där massor av bussar svängde, och snart kom buss nr 83. Vi hoppade på, ja, hoppa på gick ju inte, utan vi fick knö oss in som vissa från götet säger. Efter massor av stopp närmade vi oss utkanten av staden, och jag fick klart för mig att jag snart skulle gå av. Killen som jag talade med jobbade på flygplatsen, och han talade om att museet låg strax innan och att vi skulle stiga av vid nästa hållplats. Jag trodde Gun-Britt också uppfattat det. Jag ut genom bakdörren, men ingen Gun-Britt följde efter. Då får jag se henne stå och prata med chauffören. Jag gav till ett illvrål och överröstade både diselmotor och stadstrafikbuller, och fick med det ögonkontakt med henne, så hon också hoppade av. Hjärtat stod stilla ända tills hon kom till mig. Hon åkte på världens utskällning, den första på minst 40 år, beroende på att jag var helt ifrån mig. Nog om detta. Museet låg där, mitt i regnskuren som precis startade då vi kom av bussen. Vi satte fart på benen, och snart hade vi blivit många Quetzaler fattigare. Många timmar tillbringade vi med att lära oss om Mayafolkets kultur och se på efterlämnade föremål. Gravkammare, med de föremål som hittats, hade rekonstruerats och gav en levande bild av hur den döde hade haft det. Åker ni någon gång för att studera Mayafolket, starta med ett museum, t ex detta. Det ger en inblick i deras kultur, vilket gör att vi kunde förstå en del. Natten i hisstrumman var en till-och-från-tillställning. Just som jag somnat, ja, då startade vattenpumpen i rummet intill. Detta pågick hela natten. Där emellan startade ett stort jetplan, som hade förlängt startbanan till strax före vårt rum, och som fick huset att skaka som om ett jordskalv var förestående. Konstigt, ganska pigga, promenerade vi bort till Palacio Nacional, som presidentpalatset egentligen heter. Palacio Nacional Ett verkligen stort och mycket imponerande bygge, som även inrymmer många arbetsrum även idag. En hel avdelning med bilder och tavlor, som beskrev vardagliga händelser i olika delar av landet och hur man var klädd just där i den byn. Olika kläder, både mönster, utseende och färger gör att den som har varit här länge kan se från vilken by personerna kommer. Många av deras klädesplagg kan köpas av turister, men skall inte bäras medan man är här nere. Det tas mycket illa upp, enligt uppgift. Rundvandringen i palatset slutade i representationshallen, där en verklig dyrgrip hängde. En större kristallkrona (Böhmenkristall) har jag aldrig sett, och enligt uppgift väger den 2 ton och är av guld och brons. Hela byggnaden fick vi dock inte se, utan fick nöja oss med ett plan, och det räckte till att hålla oss sysselsatta tills vi skulle möta Anita och Hans. Vi hade nämligen bestämt att vi skulle resa tillsammans, dels för att det är trevligt att vara fyra, dels höjs ju säkerheten. Vi strålade samman på ett fik, och kunde efter inledande samtal och diskussioner enas om en resrutt, som var öppen för ändringar. Vi hade inte förbeställt någonstans utan tog det som det kom. Antigua Snart satt vi på en buss till Antigua. Inte det Antigua som ligger i Västindiska ö-kedjan utan den gamla huvudstaden Antigua. Den ligger på 1530 meters höjd över havet, och är omgiven av vulkantoppar. En fantastisk omgivning, utom då det mullrar i jorden. Staden grundades 1543, men drabbades mycket hårt av en jordbävning den 29 juli 1773, vilken nästan raderade

3 ut staden. Ett ännu äldre, ursprungligen indianskt Guatemala ( Ciudad Vieja ), väster om Antigua, förstördes av vulkanutbrott Även Guatemala City har skadats svårt av jordskalv och Man kan säga att möjligheterna att blir lite skakis i området, under vissa förhållanden, är stora. Därför tittade vi lite extra på hotellet där vi skulle bo ett par nätter. Inga betongtak över huvudet utan brädtak. Träkonstruktioner är segare, och det gör inte riktigt så ont att få en bräda i huvudet som ett betongvalv. Vi hittade önskehotellet som drevs av ett par gamla (i vår ålder) tanter, samt en något äldre mor, som stod i den tillhörande butiken. Många ruinkyrkor finns kvar och man förstår vilka krafter som skapas när jorden ryster till lite grand. Här fanns mycket för turisten, så även för oss. Nu är kaptenen utrustad med en riktig machete med ett fint arbetat läderhölster, som efter inoljning skall pryda något skott i båten. Massor av hantverk, men vi var ju bara i början av resan förklarade jag. Nedtystad och förd till en järnaffär köptes en ny, större ryggsäck, så var handelshindren röjda ur vägen. Fortfarande vet jag inte om det var sant. Fram kom en ledsen flicka, med en liten son, och frågade om hon kunde få lite pengar. Hon hade blivit av med allt på busstationen och hade inga pengar att resa hem till Quetzaltenango. Det skulle kosta henne 50 Quetzales att komma hem och hon fick dem. Om hon sedan ljög får stå för henne, men om det var sant, så hoppas jag att allt gick bra för henne. Det var ju bara en halv machete och som jag inte har någon användning av. På andra dagens morgon tog vi bussen ut till en liten by utanför Antigua, för att träffa en familj, som vi skulle lämna lite fotografier till. Några av våra vänner hade varit där tidigare och nu hade vi deras kort med. Vi hoppade av i en sömnig liten by, där kyrkan låg mitt i centrum. Så fort ljudet från bussen lämnat oss, sjönk tystnaden över oss och endast några tuppars ljud hördes. Vi letade oss fram till den lilla affären, där vi träffade en del av familjen, som skulle ha fotografierna. De blev mycket glatt överraskade när de fick fotografierna, och vi blev hembjudna efter att ha sett och handlat litet av deras handarbete. Indianhem En promenad på de tysta gatorna förde oss fram till en vind och sned brädport, som mot förmodan gick att öppna. Innanför såg vi genast en vävande gammelmormor, sittande framför en typisk vävstol. Deras vävstolar består av ett på platsen växande träd, där ena änden av varpen är fäst. Runt midjan sitter ett band, som den andra änden av varpen är fäst vid. Sedan har man pinnar, som spänner ut till rätt bredd. Liggande på knä väver man sedan de underbara tyger med motiv och Mayasymboler. Till vänster fanns ett rum med ett bord och några stolar, där kaffekoppar dukades fram av den yngsta frun. Ett altare med en madonna fanns utmed en vägg, där det också stod en gitarr. På gårdens, som var lång men smal, högra sida fanns ytterligare ett rum där några halvvuxna grabbar satt och arbetade. De gjorde små dockor, klädda i byns traditionella kläder, och som skulle säljas i butiken. Senare har vi förstått att de även exporterades till andra byar och marknader. Längre in på gården fanns kokhus där man fortfarande beredde maten över öppen eld. Röken fick ta sig ut bäst den ville, för några skorstenar fanns inte. På varje sida, och utmed staketen till grannarna, fanns bostäderna för de olika familjemedlemmarna. Ändå längre in fanns husdjurens inhägnader och slutligen, längst in, avträdet eller toaletten, allt omringat av olika frukter, bär och buskar. Barnen kunde namnen på alla och det var bara att fråga. Det fanns till och med bomullsplantor vilka skördades och användes i tillverkningen. Kaffet var snart kokt och det smakade bra. Det var också från egen skörd, preparerat och rostat på gården. Barnen fick lite godis och jag fick tag i gitarren och sjöng lite barnvisor på svenska. Kunskaperna räcker inte till för ekorrn satt i granen på spanska. De gamla barrégreppen satt

4 kvar och mellanpappan i huset blev mycket intresserad. Han spelade gitarr i kyrkan och ville gärna lära sig dessa. Efter många trevliga timmar hos familjen kände vi oss manade att gå, innan de ville bjuda på mat. Det känns ju inte rätt att vi skulle äta upp deras mat, där fanns ju munnar att mätta. Vi tackade för oss och vandrade tillbaka till affären och sade adjö innan vi tog bussen tillbaka till Antigua för övernattning, innan vi for vidare till Panajachel vid sjön Atitlán. Atitlán, vulkan och insjö Vulkanen är m hög och ingår i en grupp av vulkaner som omger sjön med samma namn. Sjön har inget avlopp och är 27,4 km lång. Vattenytan ligger på m ö.h. och med ett djup på över 320 m. Det stora djupet beror på att sjön är en kollapsad vulkan. Siktet var inställt på den norra stranden till Gringotenengo, som Panajachel kallas, för de många turisterna. Vi hade blivit rekommenderade att sitta på bussens vänstra säten. Vi kom ner mot Evert Taubes Sololá, som med vulkantopparna och den blåa sjön i bakgrunden var bedårande vacker. Vägen slingrade utmed bergssidan med en fallhöjd på mer än 500 meter de 8 km ner mot staden, som bredde ut sig på en smal strandremsa. Två höghusbygge, givetvis hotell, störde den annars så pittoreska staden. Ganska snart hittade vi till det rekommenderade hotellet som drevs av en amerikan Rob med guatemalafru. Där fanns också en andra amerikan, John, som hade bott i Guatemala i mer än 25 år och gav oss mycket bra och värdefulla tips. Tydligen drevs hotellet av någon religiös sekt, vilken vet vi inte, ändå blev vi inbjudna till ett möte med bibelstudium. En liten skara människor hade samlats i ett hotellrum för att sjunga och läsa. Rob hade ett keyboard som han trakterade tillsammans med en gitarrspelande dam från Sydafrika. Snart stod jag och spelade lite svenska religiösa sånger, plus Idas sommarvisa, och det blev en god stämning på mötet. Bibelstudiet förlöpte utan att jag förstod så mycket av det. Ett glas cocacola, och sedan var det hela över. Vi tyckte det var trevligt, men vi inkräktade nog på deras möte en hel del. Ut på sjön Runt stränderna på denna märkliga sjö ligger många små byar, vilka kan nås med rundtursbåtar eller färjor. Efter frukost embarkerade vi färjan till San Pedro La Laguna, Santiago Atitlán och San Antonio Palopó för en heldagstur. Färjan stannade tillräckligt på varje ställe för att vi skulle få en promenad genom varje by. San Pedro hade mycket branta kullerstensbelagda gator, med små hus liggande utmed bergssidan. Här fanns inte så mycket textilier till salu, som tidigare, men erbjudanden om att gå eller rida upp till vulkanen duggade tätt. Inget av detta lockade oss. Varken hästarna eller vulkanen såg speciellt aktiva ut, varför vi promenerade upp till torget, kyrkan och baren, för vätskeintag innan vi gick till färjan för transport till Santiago Atitlán. Denna by skiljde sig markant från föregående. Här var kommersen i full gång och snart vimlade det av försäljare i alla åldrar. Träskulpturer, snirklade och snidade saker och textilier fanns i överflöd och sökte bara sin köpare. Det är både till fördel och nackdel att bo i ryggsäck. Begränsat utrymme för inköp undanhåller oss från hamstring, men många saker har varit svårt att slita sig ifrån, då de skulle ha gett oss sköna ting att vila ögonen på när man hamnat i gungstolen. Uppe på detta bys torg fanns tonvis med avacado. Tydligen var Santiago Atitlán uppsamlingsställe för avacadoskörden. På väg tillbaka till färjan träffade vi en flicka som handbroderade dukar. Motiven var fåglar, kanske olika fåglar broderades i de mest underbara färger man kan föreställa sig. En månad tog det att brodera en duk och den kostade ca

5 1000 Quetzales vilket motsvarar 1200 svenska kronor. Tyvärr, vi har inte duken med oss, men ångrar oss att vi inte köpte. San Antonio Palopó var ganska lik den första byn vi besökte, och vi traskade bara upp i byn för att titta på kyrkan med omgivningar. Fin utsikt över den nästan spegelblanka sjön. I byns utkant låg kyrkogården med sina mångfärgade småhus. Det är ofta som vi ser stora kyrkogårdar, med dessa små hus som gravar. Ibland är det till och med som om man tror att det finns inneboende innevånare, då det finns fräscha blommor i fönsternicherna. Ganska snart bar det av nedför backarna till den väntande färjan, för transport tillbaka till Panajachel. Mirador Bakom namnet gömmer sig en utsikt. Hotellets Rob hade en 28 år gammal Land Rover jeep, och han tog oss 4 med på en runda upp i bergen till en fantastisk utsiktspunkt. Både landskap, vulkaner, byar och sjön låg för våra fötter, i den vädermässigt perfekta morgonen. Intet moln skymde de höga bergstopparna och vi hoppas att någon av vyerna fastnade på film eller video. Rob körde oss till ett naturreservat med både fjärilsmuseum, kryddträdgård och en naturstig med hängbroar upp till vattenfall. Aporna gjorde några cirkuskonster när de hoppade mellan träden. De ser verkligen ut att ha en sorglös tillvaro, men de har förmodligen inte lika roligt som vi. Efter en god kopp kaffe kvicknade vi till, och marscherade raskt de 3 km till vårt hotell. Santa Catarina Palopó är en liten by som ligger 4 km från Panajachel och nås på en slingrande väg utmed bergskanten. Byn där tiden stått stilla och där damerna är kända för sina fina blusar skulle besökas. Vi hade fått smak på detta med promenader, så naturligtvis drogs kängorna på, vatten lastades i ryggsäcken och vandringen började. Ett mycket bra sätt att se sig omkring och känna både naturens dofter och se små levande ting. En ljudligt stånkande diselmotor, med massor av svarta avgaser, passar ju inte riktigt in i denna finstämda natur, men är dock bra att ha ibland. Just nu kunde vi i alla fall vara utan den, medan vi tog oss fram till byn. Inga försäljare mötte, vilket var ovanligt. Dock har ju damer näsa för sådana, så snart stod två inne i en affär medan två oroligt vankade fram och tillbaka på gatan utanför. Samma väg tillbaka, men utsikten var ju ny åt andra hållet! Santa Cruz La Laguna I vår guidebok står det att du kan göra en 3 till 3,5 timmes fin vandring från byn Santa Cruz upp till Sololá. Det lät lagom överkomligt tyckte vi och tog en speedbåt till byn. Sakta, sakta segade vi oss upp till byn, som säkert låg 100 meter upp från bryggan. Vi frågade sedan i byn vart vi skulle hitta stigen till Sololá, men missade litet, då den rätta stigen gick genom byns soptipp. Vi var inne i majsfält och snurrade innan vi fick tag i ett par pojkar som visade oss fram till stigen. Nu kunde vi inte ta fel, sa grabbarna. Det är enda stigen nu. Vi gick i zig zag uppåt, uppåt och uppåt, tröttare och tröttare, törstigare och törstigare. Vad hade vi gett oss in på, frågade vi oss. Luften är ju ganska tunn på dryga 2000 meter, men det har ju inte varit något problem för oss innan. Skillnaden från förr och nu var ju värmen. Solen sken från en molnfri himmel och törsten gjorde sig påmind. Vi hade bara tagit med oss 2 flaskor á 3 deciliter vatten, och de var snart slut. Jag hittade en liten rännil med vatten, där jag fyllde en flaska och drack. Det var efter mycket övervägande som jag gjorde detta. Vi vet att det finns både amöbor och Colera här nere, så det är av vikt att man kollar att vi inte fått något i oss, som är farligt. Men vad gör man när tungan inte förmår att väta ett frimärke? Låååångt upp, så började vägen plana ut, och vi var uppe på toppen. Vi trodde att vi skulle få en lätt promenad till Sololá när toppen var nådd. Döm om vår förvåning då vi kom upp.

6 Sololá låg långt ner, och med en jätteskreva mellan oss och byn. Vi hade nog gått i 5 timmar när detta uppdagades. Eftersom taxivisslingen inte fungerade på grund av frånvaro av taxibilar, så var det bara att bita ihop, fylla på mer vatten, denna gång i ett vattenfall, och fortsätta. Vi kom till en liten indianby där det fanns en liten affär med Pepsi-cola. Att en Pepsi kunde smaka så gott har jag aldrig kunnat drömma om. Stärkta anträdde vi den sista halvmilen till Sololá, och om vi småsprang skulle vi hinna innan det blev mörkt. Efter några km satte vi oss vid vägkanten för att vila. Då, tack och lov, dök en Toyotapickup upp och erbjöd oss att få följa med till byn. Vi tackade tacksamt, ja tack, och hoppade upp på flaket. Några 100 meter nedåt så fick pickuppen punktering, och alla fick hoppa av. Ett dubbat (!) reservdäck monterades. Kan någon fundera ut hur ett dubbdäck har hamnat här då de inte ens har sett snö på ett vykort? Efter denna långa och utdragna historia var det skönt att komma till Sololá och beställa en hamburgare med dricka innan vi äntrade bussen hem till hotellet. Vi brukar aldrig behöva sömnmedel och garanterat inte denna kväll. Sololá Före 1547, då spanska conquistadorer anlände, fanns staden Tzoloyá, vilken tillhörde Cakchiquel-indianerna. Stadens strategiska och geografiska läge på handelsvägen mellan Tierra Caliente och Tierra Fría gjorde att den var och blev en viktig handelspunkt, så även idag. Därför skulle deras fredagsmarknad besökas. Denna marknad är inte riktad mot turisterna utan är en inhemsk marknad då alla varor skall handlas eller bytas. Vi tog en ganska tidig buss upp till staden, som redan vid 8 tiden var full av stånd, och försäljarna överröstade varandra. Alla våra fickor var förseglade med säkerhetsnålar, och ryggsäckarna försedda med hänglås. Här var nämligen gyllene tider för ficktjuvar. Rätt som det var skrek Gun-Britt till. Då var det en karl i 30 årsåldern, som kom upp bakifrån och försökte knäppa upp hennes högra bröstficka. Hon upptäckte det och skrek till, och han försvann illa kvickt i trängseln. Vi mötte en annan tjej som hade en magplånbok, nu med mycket mindre pengar. Hon hade inte märkt ett dugg, utan bara konstaterade att dragkedjan var öppen och pengar saknades. Tänk vad lätt det är. Men med våra säkerhetsnålar som extra skydd fick vi ha allt kvar. Det gäller att vara steget före! Vilket folkliv och vilken oerhörd trängsel det var! Hur folk kunde komma fram är svårt att förstå, ända tills man ser dem. Indianerna är ju mycket små till växten, och vi fyra hade ingen konst att hålla ihop. Vi var minst ett och ett halvt huvud längre än de flesta och dessutom ljushåriga. Några timmar senare bestämde vi att ta en promenad ner till Panajachel, som ligger 8 km nedanför Sololá. Gårdagens promenad hade inte påverkat oss negativt. Ingen av oss hade någon träningsvärk. På vägen ner träffade vi Linnea med svensk kompis, också gående i samma riktning. Många utsiktsställen fanns utmed vägen, och dem missar man om man åker buss. Nere i Panajachel smakade det mycket bra med en god middag, som skulle bli den sista på detta ställe. Morgondagen skulle innebära bussresor och skulle starta ganska tidigt. Nebaj Chichicastenango, Santa Cruz del Quiche, Sácapulas var bussbytarstäder som passerades innan vi kom in på vägen upp till indianbyn Nebaj, som har 9000 innevånare. Smala och mycket branta sidor gjorde att en del av bussbesättningen hade en del konstiga ansiktsuttryck, men det är ju trevligt, när man aktivt deltar i resandet. Efter många grimaser planade dock vägen ut, och vi kom fram till en liten trevlig by som, omgiven av berg, låg skyddad från allt. Här hade man haft mycket gerillaverksamhet och krigsmakten hade gått mycket hårt fram.

7 Taktiken sades ha varit att militären kom till en by, sade till byborna att ange gerillan i nästa by. Om de inte gjorde det, brändes byn och man gick till nästa by, där mönstret upprepades. I nästa ögonblick rösta på mej, jag gör allt för att ni skall få det bra! Som vanligt fick vi tag i ett fint hotell eller posada, som är lite enklare. Hotellet hade två våningar och med en fin ljugarbalkong framför rummen. Att sitta på en sådan balkong när solen dalar och återuppleva dagens händelser, den känslan går inte att beskriva. Överallt så brann eldar under kvinnornas grytor, och en stickande rök lade sig som ett lock över nejden. Här behövdes ingen tobak. Kan man kalla detta passiv rökning? Även efter läggdags sved det i ögonen, men sömnen infann sig och reducerade problemet. Dagen efter var vi uppe med solen och det var verkligen ett grant skådespel när solens strålar träffade röklocket över byn, och man väntade bara att älvorna skulle börja dansa på torget. Ner till busstationen för att ta en buss tillbaka till Sácapulo. Massor av indianer skulle med olika bussar. Man såg jätteroliga mössor med stora tofsar rusa runt i folkvimlet. Det var kvinnornas unika huvudbonader. I första bussen fanns ingen plats, vi blev rekommenderade att gå ut till utfarten, där skulle det komma en buss inom en halv timme som inte gick via bussterminalen. Vi väntade och väntade, ingen buss. Mindre och mindre folk blev det också, då de åkte pickupbilar istället. Så när en lastbil, som normalt fraktar boskap, stannade och frågade om vi ville åka, ja, då var alla beredda på att följa med. Faktiskt var det ganska trevligt på lastbilsflaket. Utsikten var bedårande när vi kryssade nedför bergssidan. Tyvärr hoppade det så mycket så den som ser på videosnutten blir säkert omskakad. Väl framme, så smakade den försenade frukosten mycket bra, även att flugorna på matstället gjorde sitt bästa att ta maten innan vi hann få ner den, men de skall ju också leva. Varifrån går bussen mot Usbantan, frågade vi en polis. På andra sidan bron om någon timme, svarade han och pekade på samma håll vi kommit ifrån. Vi gick i sakta mak över och snart fick vi ett erbjudande av en annan boskapslastbil. Varför inte, sa vi och hoppade upp. Denna gång färdades vi tillsammans med indianer och 5 kalkoner som med hopbundna ben låg på lastbilsflaket. Djurhållningen här är på intet sätt humanare än hemma. Dessa skulle dock leva vidare och växa till sig. Gun-Britt satt och ömkade sig lite över dem Då de inte var tankeläsare, drog den ena av en riktig salva, som med ett hårsmån missade Gun-Britt, men satte sina spår på min ryggsäck. Torkad gick den att borsta bort. Döm om vår förvåning, samma väg tillbaka mot Nebaj gick resan. Denna gång var ansiktsgrimaserna borta då lastbilsflaket dolde stupen. Nästan uppe delade dock vägen på sig och vi kom in på en fantastiskt vacker väg med massor av berg och djupa dalar, allt i en skirande grön färg. Folksamling borta på vägen. Är det överfall? Vi såg många bilar och mycket folk och vår lastbilschaufför minskade farten. Det var inte så dramatiskt, men ändå lite dramatik. Vägen passerade en brant slänt, och en del av slänten hade rasat ner på vägen och fortfarande kom den rasmassor. Till slut hade man bestämt sig, den ena efter den andra tog fart för att vara i rasområdet kortast möjliga tid. Snart var det våran tur och vi höll tummarna medan chauffören tryckte gasen i botten och på några sekunder passerade området. Strax efter kom några jordkockor neddansande. Vi mötte en hjullastare som förmodligen skulle rensa upp stället. Usbantan Enligt vår guidbok skulle det inte finnas någon farbar väg med buss mellan Sácapulo och Usbantan och inte fortsättningen till El Estor hellre. Vi kom i alla fall fram till Usbantan som har 2800 innevånare varav åtminstone en riktigt känd. Vi fick lära oss att nobels fredspris 1992 Rigoberta Menchú var uppväxt i trakten. Vi tog in på Pensíon Galindo för några timmar,

8 då bussen till Cobán skulle gå klockan 3 på morgonen. Klockan två skrällde klockan och vi startade dagen med varsin banan och lite dricka, innan vi i duggregnet gick till den väntande bussen. Busschauffören med medhjälpare, samt några stycken fler, låg i bussen och ville sova ända tills avgångstid. Lite våta kunde vi dock få var sitt säte och snart brummade vi ut på vägarna. Vissa slapp att se vägens sidobeskaffenhet ända tills ljuset gjorde nejden livfull igen. Att man dyrkade solen är ju helt naturligt. Denna livsgivande källa som nästan varar i evighet. Cobán Med sin folkmängd på fler än 20 tusen, är det en ganska stor stad. Snart skymtade Cobán och vi kunde sträcka på benen, när vi slirande tog oss nerför de branta gatorna ner till Hostal Deacuña, som drevs av en amerikanska och hennes man från Guatemala. Direkt bestämde vi oss för att ta en resa dagen efter till ett naturområde och till några grottor. Dagen var ju bara barnet och vi bestämde, att efter frukost skulle vi gå till en orkidéodling. Efter 4 km promenad i duggregn, vilket inte var ovanligt här i Cobán, kom vi till den mest fascinerande orkidéodling vi sett. En dam i 70 års ålder tog oss med in i sitt livsverk. Hon kunde allt om dessa blommor och berättade mycket om orkidéer. När vi trodde det var slut så kom vi in i en avdelning med microorkidéer, så små att vi fick förstoringsglas för att se dem, otroligt. Efter denna imponerande dams information och samling, fick orkidéen en annan dimension. Mitt i staden fanns en gammal Mayaplats med ett offeraltare, nu överbyggd av en kyrka. Man har dock en något vidare syn och tillåter även Mayafolket att ha platsen som sin. Den ligger uppe på en kulle i staden, och när vi väl hade gått de många trappstegen upp, hade vi en fin utsikt över staden. Grutas de Lanquin eller Lanquingrottorna Efter frukost bänkade sig 6 personer, plus chaufför och guide, i en fyrhjulsdriven jeep, för färd mot nya äventyr. Utöver oss 4 svenskar hade vi fått två trevliga östberlinare med som sällskap. Grottorna låg mer än 6 mil från Cobán och hade ganska dåliga vägar att erbjuda. Under vägen stannade vi ett par gånger och guiden eller chauffören var vid sidan och plockade olika växter såsom kryddpeppar, peppar, kardemumma mm. Men med en sådan jeep gick allt galant, och snart stod vi framför grottöppningen. Det är inga dåliga grottor, och de sträcker sig flera mil in i jorden. Det är de första 500 metrarna som allmänheten kan ta sig in på slippriga hala järnstegar och galler. Grottans ordinarie golv var också både halt och svårframkomlig. Belysning fanns uppsatt och lyste oss hela vägen in till ett offeraltare, som Mayafolket hade använt och använder än idag. Det var alldeles kolsvart av sot på de fina stalaktiterna, som hängde ner från taken. På sina ställen hade stalaktiter och stalagmiter vuxit ihop till tjocka pelare. Ibland hade stalagmiten formen av en stor julgran, allt i imponerande storlek. Skitiga upp till öronen, kom vi ut i det bländande solljuset och hur vi skulle lösa kvällens klädproblem blev verkligen ett problem. Vi var bortbjudna till ett svenskt par som bodde i Cobán och byxorna vi hade var de enda långbyxor vi hade med på resan. Semuc-Chapey Efter ytterligare 9 km i jeepen var vi framme vid ytterligare ett naturfenomen. En 300 meter lång naturlig bro där floden går in i berget, störtar 30 meter lodrätt ner och kommer ut efter 300 meter. Mycket försiktigt fick vi, en och en, komma ut på en smal klippa för att se där vattenmassorna vräkte sig ner i 30 metersfallet. En säker död hade inträffat om någon hade ramlat i, så det var med behörigt avstånd jag stod och filmade. Jag försökte fråga om det varit

9 någon idiot som försökt, bara för att komma in i Guinness Rekordbok, men varken kroppsspråket eller spanskan räckte till. Den medhavda matsäcken smakade fint när vi satt nedanför de små fallen eller katarakterna, som formade överdelen av den 300 meter långa bron. Otroligt vackert är det på denna plats och många utav innevånarna i Guatemala anser att detta är Guatemalas vackraste plats. Vi håller med och det var svårt att slita sig därifrån, men plikten kallade för kvällens svenskinvitering. Med nyborstade kläder och avsköljda skor kunde vi ta en tur upp till stan och köpa en liten leksak till snart fyraårige Adam som tillsammans med pappa Tommy och mamma Karin hade ett FN-uppdrag i Guatemala. Vi blev bjudna på typisk mat, som smakade utmärkt. Det var en mycket trevlig kväll, och vi fick mycket information om både landet och dess innevånare, vilket vi uppskattade mycket. Dessutom att komma hem till ett svensk hem i främmande land är alltid en ny upplevelse. Kaffeplantage Vi hade bestämt med en engelsktalande guide att vi skulle komma till plantagen klockan 9 för att se allt från frö till färdigt kaffe, om det inte regnade. Visserligen duggade det lite grand men vi tog våra regnkappor och gick till plantagen. Precis när vi betalat de 15 Quetzales startade regnet, men eftersom vi var preparerade startade visningen. Det fuktiga vädret hade lockat fram mycket mygg bland buskarna, så vi fick smörja in oss rejält med myggolja. Kaffeträdet är upp till 10 meter högt, men i plantagerna beskärs det, så det blir mer en buske på upp till 2 meters höjd. Med jämna mellanrum skärs den ned totalt, och ett nytt skott tas fram på den gamla stammen. Kaffebusken trivs i fuktigt klimat och ger mycket bär. I vecken av de stora bladen utvecklas små knippen av vita, välluktande blommor. Frukterna blir körsbärsstora med två frön som är de kaffebönor man använder. Kaffebusken kan skördas första gången fyra år efter planteringen. Upp till 4 kg per år kan kaffebusken ge som mest. Sedan fruktköttet avlägsnats och bönorna torkats är det gröna råkaffet färdigt för försäljning. Rostningen, som innebär att bönorna upphettas till C under minuter, ger kaffebönorna sin bruna färg. Under den processen bildas de aromatiska ämnen som ger kaffet dess smak. I kaffe finns 1 2 % av alkaloiden koffein, vidare garvsyra, fett m.m. I aromen från rostade kaffebönor har man identifierat över 800 olika ämnen. Koffeinfritt kaffe görs genom att det gröna råkaffet extraheras eller löses ut med ett organiskt lösningsmedel. Snabbkaffe framställs genom frystorkning av koncentrerat kaffeextrakt. De kaffebuskar som växer på högre höjder uppe i bergen anses ge bättre kaffe och kunde köpas som extra fint kaffe. Det var troligen i Etiopien som man först började rosta och dricka kaffe. Till Europa och Sverige har kaffe importerats från början av 1600-talet, först i liten skala, men först under 1800-talet tog den riktig fart. I Sverige blev förbrukningen flera gånger förbjuden, men har sedan 1822 varit fri. Plantagens kaffe var i svagaste laget, jämfört med vårt svenska, men bjudkoppen vi fick smakade bra. Kostnaden var ca 35 kronor för ett kilo. El Estor Det fanns ingen bussterminal för bussarna till El Estor. Vi gick upp tidigt för att få en av de tidiga bussarna, då vi hade ca 8 timmars resa framför oss. Vi tog den sedvanliga bananen som tidig frukost och vandrade iväg uppför gatan till parken i Cobán. Staden har mycket branta gator, då centrum ligger på en ås. Gatorna är till och med lite hala av alla dieselavgaser. Vi kollade med en taxichaufför var bussterminalen fanns. Det finns ingen, men bussen kommer den här vägen, svarade han. Ja, men vi vill ta bussen innan den är full, förklarade vi. Inga problem, stå här, så kommer bussen. Vi vill ha en buss direkt till El Estor, sa vi. Då får ni vänta

10 till klockan 8. Just då kom det en buss med El Estor skylt. Vi sprang efter den och snart kom inkastaren ut och frågade vart vi skulle. Efter en hel harang av spanska förstod vi att bussen skulle gå till Teleman och att vi fick byta där. Efter rundtur i stan och service av bussen under 20 minuter bar det så iväg på en fin och belagd väg till San Cristobal. Därifrån in på smala och vackra vägar. Nu bar det av nedför, för El Estor låg vid kanten av sjön Itzabal och i nivå med vår Stressless. Det märktes på omgivningarna att vi nu lämnade de mest bergiga områdena och kom ner mot havsnivå. Den tjocka tröjan blev för varm för Gun-Britt då värmen började komma tillbaka över 25 strecket. Teleman var en liten knutpunkt. Många vägar från omgivande indianbyar strålade samman och platsen var full av liv och rörelse. Bussen kommer hit inom en timme upplyste busschauffören oss när vi hoppade av. Vi träffade en trevlig inhemsk kille, som satt på sitt bagage och väntade på buss till samma ställe, som vi skulle. Nu visste vi att vi var rätt. Väntans tid inföll. Gun-Britt blev kissenödig och vad gör man när det inte finns toalett. Struntar i blygseln och sätter sig vid vägkanten, som alla andra gör. Den enda skillnaden är ju att de har kjol och hon långbyxor, och när det är det lilla som skall göras, gäller ju bara snabbhet, så man hinner mellan fotgängarna. Som vanligt stannade en boskapslastbil och frågade om vi ville åka med. Visst, sa vi, och hoppade upp. Lastbilen kör samma sträcka på 1,5 timmar som bussen tar minst 3. Visserligen får man stå ibland, om det inte finns några grejor man kan sitta på, men sätena på kycklingbussarna har sett sina bästa dagar, och med en ostoppad lös dyna under ändan är det en befrielse att stå. Litet snirklande in på byvägar för att lasta och lossa gjorde resan än mer intressant, och tiden gick fort, och snart stod vi på torget i El Estor. Anita och Hans hade åkt dagen före och var nu på plats. Vilket hotell hade de valt? Som sjöfarare sökte vi oss ner mot sjön, och där hittade vi ett mycket trevligt hotell med utsikt över sjön, och med ljugarbalkong på andra våningen. Det här tar vi, sa vi till varandra. När vi skrev in oss så fanns Anita och Hans namn i liggaren! Trevligt möte igen och sällskap sista biten till båtarna. El Estor Strax innan vi anlänt till El Estor passerade vi en nerlagd nickelgruva. Nästan all utrustning fanns kvar, ägarna hade bara lämnat och gett sig iväg när inte gruvan lönade sig längre. Att det låg en hel hög med svavel (jag tror det var det) helt öppen för väder och vind och nära sjön, då börjar man fundera. Men vi har ju många skandaler med nedgrävda tunnor, så vi är väl inte de rätta att slå oss för bröstet och tala om hur duktiga vi är. Oj, vad lätt det är att se fel hos andra och glömma de egna felen. Byn eller bosättningen ligger mycket vackert på norra stranden, och det märktes att vi kommit ner på slättlandet. Många haciendor med kossor betande på de saftigt gröna ängarna omgav oss och en frisk lantdoft svepte genom byn. Många människor var i rörelse för det var examensdag och grannhuset municipal social var fyllt av förväntansfulla människor med ballonger, presenter och blommor. Vad vi förstod var det nog de bättre bemedlades barn som tog någon högre examen, för de hade fyrkantiga hattar och identiska kläder i form och färg och som täcktes av en slängkappa. Kvällen tillbringades i korgstolar på den omtalade ljugarbalkongen, och det var skönt att summera 17 dagars upplevelser. Mörkret hade sänkt sig över Itzabal när vi kröp ner i de stenhårda sängarna. Som vanligt var kudden stoppad med majskolvar, åtminstone kändes det så. Då, brakade det loss. Examen måste ju firas med disco. Grannhuset hade inga fönster och snart dundrade högtalarna, och bastonerna fick sängen att vibrera, så vi trodde vi utrustats med sängar med massage. Allting går ju över, så och denna pina. Klockan strax efter 1 var det bara några hundar som roade sig. Höns och tuppar har dålig disciplin här. Knappt hade miss-

11 handeln av instrumenten upphört förrän några tuppar tog sig ton. Jag tyckte nästan att de lät aningen bättre än deras företrädare. Det var i alla fall inte så illa utan vi somnade och vaknade vederkvickta till själ och kropp. En fin frukost fick vi serverad på en liten gaturestaurang. Vi undrade bara varför te t smakade så konstigt. Men utsikten mot parken gav förklaringen. Där stod ett anslag om att byn hade drabbats av kolera och därför var vattnet så klorerat att det inte gick att känna te-smaken. Resten smakade dock utmärkt och vi fick gott bröd istället för den obligatoriska tortillan. I Sydamerika och Mellanamerika är tortilla en tunn majspannkaka, som har anor tillbaks till aztekerna och serveras vid varje måltid insvept i en duk för att hålla värmen. Man måste vara ganska hungrig för att tycka den smakar gott. Finalen Nu var vi inte långt hemifrån, bara några timmar med buss. En mycket skraltig, faktiskt den skraltigaste bussen under hela resan, skulle stå för hemtransporten. Vi kom som vanligt i ganska god tid och kunde hitta några säten, som satt fast i bussgolvet och inte var för dåliga. Att motorn bara gick bra vid högvarv, gjorde att vi fick en ganska snabb färd tillbaka till Rio Dulce. Allt hade gått bra under hela resan. Inga banditer, gerilla, rån eller överfall hade inträffat. Efter denna tur, som gick långt från ordinarie turistrutter, kan vi konstatera att Guatemala är ett fantastiskt land att resa i. Enorm skönhet, vänliga människor, mycket billiga bussresor, (vi har betalt max 200 svenska kronor för alla buss-lastbilsresor) billig mat och relativt billiga övernattningar. Max för två personer var i Guatemala City ca 140 svenska kronor för en natt. Vi kan verkligen rekommendera att resa i Guatemala om man inte fordrar hög standard och vill uppleva lite annat än bara sandstränder och bad. Här finns dock unika varmvattenbad i floder, som har termiska källor, samt vid både stillahavskusten och karibkusten fina sandstränder. Nu skall vi jobba med båten innan vi som final gör en resa till Tikal, som måste besökas innan vi lämnar Guatemala. Just nu hörde vi att det var snöoväder där hemma och att en storm är på väg. Här har blivit något svalare, det är bara 29,5 grader i båten fast klockan är 12. Ha det så bra i vinterstormen, vi tänker på er. Gun-Britt och Ingmar

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen! KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

LAOS. Vi reser i slutet av november 2016.

LAOS. Vi reser i slutet av november 2016. LAOS. Resan startar i Unescos världsarv Luang Prabang. Här skall vi upptäcka omgivningarna till fots och från elefantryggen innan vi åker österut till de mystiska Plain of Jars. Vidare till det underbara

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade.

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. ISLANDSRESA ISLAND ETT SAGOLIKT LANDSKAP Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. Än i dag syns spåren tydligt efter hur naturen har format

Läs mer

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka.

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka. SKOTTLANDSRESAN Året var 1984 och vi var 4 st. killar som för första gången skulle åka på Mc-semester. Hela våren hade gått åt till att planera resan, beställa färjebiljetter med hjälp av resebyrån i Mariestad,

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Fantastiska Georgien. 12 dagars rundresa

Fantastiska Georgien. 12 dagars rundresa Ltd georgien Fantastiska Georgien 12 dagars rundresa Dag 1: avresa: Från Stockholm eller Köpenhamn. Dag 2: Tbilisi Tidigt på morgonen anländer vi till Georgien och huvudstaden Tbilisi. Vi möts på flygplatsen

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag.

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag. Himalaya 2015 Att vandra i Nepal hör till en av livets höjdpunkter. På denna resa gör vi en vandring längs Himalayas sluttningar från by till by under 5 dagar. Därutöver besöker vi Djungelområdet Chitwan,

Läs mer

WMOC 2014 i Brasilien

WMOC 2014 i Brasilien WMOC 2014 i Brasilien Vi hade som vanligt lite svårt att bestämma oss 1 år i förväg men när chansen dök upp i maj att följa med till Syd-Amerika och WMOC med Per Nordahl så tog vi den. Det innebar att

Läs mer

KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014

KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014 KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014 Alla ryttares och hästälskares dröm besannas på denna resa Galoppera i vattenbrynet omgiven av vita stränder och turkosa dyningar som rullar in. Detta

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF.

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF. Alla var snabbt uppe även denna morgon 07,00 för idag skulle vi lämna San Fransisco men först hade vi en hel del att göra. Vi började med frukost i vanlig ordning men det blev en ganska omtumlande frukost.

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier Sagan om räven del 2 Av Freja Fortier Kapitel 1 Det var en kall morgon. Men luften var ändå ganska varm, som det ska vara på våren. Piff vaknade upp ur hennes djupa sömn. Bredvid henne låg hennes små ungar.

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

PRO Husie till Bourgogne 23-31 maj 2015

PRO Husie till Bourgogne 23-31 maj 2015 PRO Husie till Bourgogne 23-31 maj 2015 Bourgogne namnet känner man igen och förknippar med vin. Och, naturligtvis finns här mycket och gott av den varan. Men, Bourgogne är inte bara vin! Här finns fantastiska

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör.

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör. Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och Period: 1 9:e september 2012 Fredrik Egerstrand, filmregissör. Göteborg Fredrik Egerstrand 20121002 Göteborg Reseberättelse. Göteborg-Erbil-Diyarbakir-Istanbul-Doyran

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer