VISION 2020 MEDICINAREBERGET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VISION 2020 MEDICINAREBERGET"

Transkript

1 utfall PROJEKT VISION 2020 MEDICINAREBERGET RAPPORT FRÅN FAS 1 Projektledare Margareta Wallin Peterson, 20 augusti 2014

2

3 Förord I augusti 2013 utsåg rektor mig till att leda projekt Vision 2020 Medicinareberget och idag 16 juni 2014 kan vi redovisa arbetet, resultat och övervägande för fas 1. Det har varit intressant och stimulerande att leda arbetet inom projektet. Arbetet har varit komplext och innefattat såväl intern verksamhetsutveckling genom ett gott samarbete med och mellan berörda dekaner och överbibliotekarien som parallellt arbete med stadens arbete med områdesutveckling av Medicinareberget. Projektarbetet har utgått från direktiv framskrivna av rektor. Flera såväl formella som informella samarbeten har skett med samverkanspartners. Dialog internt och externt och kommunikation kring projektarbetet har skett på olika sätt. Möjligheterna till studiebesök nationellt och internationellt har varit viktiga och givande. Arbetet med scenarier för framtida verksamhet har gett oss perspektiv på möjliga och nödvändiga utvecklingsvägar för universitetets verksamhet på Medicinareberget internt och externt då i nära samarbete med våra samverkans partners. Studenternas resultat från en så kallad Student Think Tank är mycket givande för kommande utvecklingsarbete. I skrivande stund har rektor fattat beslut om fortsatt projektutveckling som omfattar tidsperioden 1 juli 2014 till 30 juni Även detta arbete har jag fått förtroendet av rektor att leda. För projektet Margareta Wallin Peterson Vicerektor, professor och projektledare

4

5 Innehållsförteckning Deldokument 1. Bakgrund och arbetsprocess 2. Syfte och resultat 3. Styrning och ledning 4. Scenarioarbetet UGOT Life 5. Lokalinventering, januari Hyreskontrakt på och kring Medicinareberget, april Rapport från Student Think Tank 8. Inventering av stödorganisationer för samverkan och innovation 9. Sammanfattning av projektet, som PowerPoint 10. Formella dokument 1. Projektdirektivet 2. Anmälningsärende tilläggsdirektiv 3. Rektorsbeslut om tilläggsdirektiv, utdrag ur protokoll, 4. Förslag till rektorsbeslut fas 2 5. Rektorsbeslut fas 2, utdrag ur protokoll Projektledare: Margareta Wallin Peterson, tel Projektsamordnare: Christina Nordberg, tel Projektkommunikatör: Carina Elmäng, tel

6 Bakgrund och arbetsprocess för projekt Vision 2020 Medicinareberget, fas 1 Under våren 2013 diskuterade rektor och dekanerna för Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin behovet av att skapa ett utvecklingsarbete för att ta fram en gemensam verksamhetsidé för Göteborgs universitets verksamhet på Medicinareberget. Ett projektdirektiv skapades. Projektet kopplades tydligt till Vision 2020, Göteborgs universitets vision och strategi för perioden Vicerektor Margareta Wallin Peterson utsågs av rektor till projektledare. Projektet bygger också till viss del på insikter och förslag från tidigare projekt Campus Medicinareberget, som letts av Akademiska hus 2003 och Arbetet mynnade ut i ett material kallat Utvecklingsplan Parallellt med projektstarten i augusti 2013 lade Göteborgs Stad fram ett samrådsprogram för området. Göteborgs universitet kunde i och med detta konstatera att stadens definition och benämning av Medicinareberget och Sahlgrenska även omfattade delar av Linnéstaden. Här finns flera institutioner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten varför rektor beslöt att även denna fakultet skulle ingå i projektarbetet för att arbeta med verksamhetsutveckling, liksom universitetsbiblioteket som också har verksamhet på Medicinareberget. Inom ramen för projekt Vision 2020 Medicinareberget lämnade Göteborgs universitet synpunkter på Göteborgs Stads samrådsprogram för nämnda område. Detta skedde i oktober Projektet kom även att vara handläggande instans för stadens arbete med Grön resplan, som utgör en viktig förutsättning för exploatering och utveckling av området. Under våren 2013 hade staden gett SveaNor en markanvisning vid Medicinareberget över Per Dubbsgatan och till del på Medicinareberget. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skrev en avsiktsförklaring om samverkan med SveaNor, som därmed tillkom som ny fastighetsaktör kopplad till såväl området som Göteborgs universitets samarbete med sjukhuset. Markanvisningen innefattade också Biomedicinska biblioteket. För att följa SveaNors arbete från universitetets sida gav rektor ett tilläggsdirektiv till projektledaren. Projektdirektiv och tilläggsdirektiv finns bilagda i denna rapport. Samarbetet och rollfördelningen mellan respektive dekan/överbibliotekarien och projektledaren har sin bas i skriftliga uppdrag. Projektledaren och de berörda dekanerna, överbibliotekarien och projektsamordnaren har tillsammans arbetat under benämningen projektledningsgruppen. Denna grupp har haft arbetsmöten två timmar varannan vecka och deltagit vid mötena med dialoggruppen för externa samverkanspartners. Dekanerna/överbibliotekarien har dessutom utsett 4 5 personer från respektive fakultet att ingå i scenarioarbetet som genomfördes under våren 2014.

7 Det skapades under fas 1 fyra särskilda arbetsområden: scenarier, lokaler/fastigheter, en Student Think Tank samt innovation och nyttiggörande. Projektledaren gav särskilda uppdrag till utpekade ansvariga personer inom respektive område. Slutprodukter eller delrapporter från dessa områden har levererats till projektledaren och de finns bilagda i denna rapport. Projektledningen samverkade dessutom med vicerektor Staffan Edén, som har haft rektors uppdrag att arbeta med universitetets forskningsstruktur, för att också projektledningsgruppen skulle få ta del av resultaten som gäller Medicinareberget. Dessutom har tre studiebesök nationellt och internationellt genomförts. Dessutom har projektledningen haft särskilda möten med Astra Zeneca. Studiebesöken redovisas i denna rapport genom det bifogade PowerPoint-materialet, visat vid möte i dialoggruppen för externa samverkanspartners vilket genomfördes den 10 juni, Materialet kan ses som en sammanfattning av projektets fas 1. Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 3 juni, 2014 gav projektledaren en föredragning om projektet och dess resultat från fas 1. Den 9 juni 2014 fattade rektor beslut kring inriktning och långsiktighet för utveckling av Medicinareberget genom projekt Vision 2020 Medicinareberget från 1 juli 2014, till 30 juni Beslutet och dess underlag är bilagda i denna rapport.

8 Syfte och resultat Syfte Projektet Vision 2020 Medicinarebergets syfte är att ta fram en verksamhetsidé och strategier för Göteborgs universitet på och vid Medicinareberget idag och i framtiden. Projektet är dels ett internt verksamhetsprojekt inom universitet, dels ett samverkansprojekt i staden och i regionen. Ur resultaten Göteborgs universitets verksamhet på Medicinareberget ska stimulera forskning och utbildning av världsklass kring Life Sciences i vid bemärkelse och skapa förutsättningar för attraktiva och kreativa miljöer. Det ska gälla såväl verksamhetens innehåll som byggnader och arenor för möten. Verksamheterna på och vid Medicinareberget skapar möjligheter för utveckling från molekyl till människa och samhälle. På Medicinareberget skall finnas avancerad forskningsinfrastruktur som skapar plattformar för internationell forskningssamverkan och är ett utmärkt medel för intensifierad samverkan med externa intressenter. Medicinareberget med omgivning ska vara en attraktiv miljö för studenterna avseende flexibla lärmiljöer såväl som boende och sociala aktiviteter. Medicinareberget ska vara en nod för vidareutbildning och livslångt lärande för bland annat de kliniska professionerna. Göteborgs universitet ska utgöra en ledande samverkanspartner inom verksamhets området med centrum på Medicinareberget. Miljön ska vara attraktiv för samverkan mellan universitet, näringsliv, myndigheter och organisationer samt ha en stor öppenhet mot det omkringliggande samhället såväl nationellt som internationellt. Samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska vara effektiv och gränslös och samverkan med Chalmers ska utvecklas. Ett nytt landmärke skapas som synliggör och marknadsför den ämnesöverskridande verksamheten. Detta landmärke knyter samman universitetets verksamhet i Linnéområdet med Medicinareberget både fysiskt och verksamhetsmässigt och skapa attraktiva miljöer där framstående lärare och forskare vill verka. Forskning, studier och boende på och invid Medicinareberget ska innehålla goda möjligheter till rekreation och service alla dagar i veckan. Tillgänglighet och boende utvecklas i samverkan med staden och fastighetsägare.

9 Styrning och ledning av projektet Vision 2020 Medicinareberget Fas 1 Projektledare Vicerektor Margareta Wallin Peterson Projektsamordnare Christina Nordberg Styrgrupp Ordförande rektor Pam Fredman, prorektor Helena Lindholm Schulz, universitets direktör Jörgen Tholin och GUS-ordförande Simon Persson. Föredragande är projektledare Margareta Wallin Peterson. Projektledningsgrupp Projektledningsgruppen leds av projektledare Margareta Wallin Peterson. I gruppen ingår dekanus Elisabet Ahlberg, Naturvetenskapliga fakulteten, överbibliotekarien Margareta Hemmed, Universitetsbiblioteket, dekanus Olle Larkö, Sahlgrenska akademin, dekanus Birger Simonson, Samhällsvetenskapliga fakulteten samt projektsamordnare Christina Nordberg. Dialoggrupp externa samverkanspartners Ordförande rektor Pam Fredman och övriga styrgruppsledamöter (se ovan) samt representanter för Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs Stad, Business Region Göteborg, Chalmers, näringslivet, SSP, SGS och fastighetsägarna. Projektledare Margareta Wallin Peterson, projektsamordnare Christina Nordberg samt projektkommunikatör Carina Elmäng ingår. Intern samrådgrupp Gruppen leds av projektledare Margareta Wallin Peterson. I gruppen ingår vicerektor för forskning Staffan Edén, vicerektor för utbildning Mette Sandoff, projektledaren för projekt Näckrosen Agneta Olsson/Johan Öberg, områdeschef för infrastruktur Marie Smedbro, fastighetschef Per Sundqvist, kommunikationschef Anette Norberg, projektsamordnare Christina Nordberg samt projektkommunikatör Carina Elmäng. Kommunikatörsgrupp Gruppen består av kommunikatörer vid berörda fakulteter samt Universitetsbiblioteket och leds av Christina Nordberg. I gruppen ingår Krister Svahn, Sahlgrenska akademin, Tanja Thompson, Naturvetenskapliga fakulteten, Lars-Olof Karlsson, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pauline Sjöberg, Universitetsbiblioteket samt projektkommunikatör Carina Elmäng. Fackliga organisationerna vid Göteborgs universitet Fortlöpande information lämnas till de fackliga organisationerna vid ordinarie MBLförhandlingar av universitetsdirektör Jörgen Tholin.

10 UGOT Life Vision om en ledande miljö för samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv Bortom Vision 2020 UGOT Life vid Göteborgs universitet är den vitala mötesplatsen för forskning och undervisning kring Life sciences, vilket innefattar medicin och naturvetenskap samt samhällsvetenskaplig, ekonomisk och annan forskning som berör hälsa och sjukvård, lokaliserad på och vid Medicinareberget i Göteborg. Det är en dynamisk och innovativ miljö till nytta för det internationella vetenskapssamfundet, det globala näringslivet, samt det regionala samhället. Göteborgs universitet är ett komplett universitet med unika möjligheter. Därtill utgör samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers och näringslivet basen för banbrytande kunskapsutveckling. Forskningen har tydliga och internationellt konkurrenskraftiga spetsområden som är organiserade i tillräckligt breda teman för att möjliggöra akademisk frihet och långsiktig utveckling. Det betyder också att de fysiska och mentala miljöerna på UGOT Life skapar förutsättningar för flexibilitet och alternativa framtida verksamheter. Forskningsmiljöerna har en kritisk massa, stimulerar till ämnesöverskridande forskning och främjar kreativitet och innovation. Göteborgs universitet adresserar specifika samhällsutmaningar och problem och har en viktig roll i samhällets utveckling. UGOT Life möjliggör dynamiska samarbetsstrukturer. Samverkan sker med ett flertal aktörer, under längre eller kortare perioder. Göteborgs universitet agerar som nav i det värdeskapande systemet med centrum på Medicinareberget. R NormannPartners AB. 1

11 Forskning och undervisning SAMARBETE MELLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH NORMANNPARTNERS UGOT Life I den dynamiska miljön är spetsforskningssatsningar och tvärvetenskaplighet i centrum. Samverkanslogiken skapar nya strukturer och de traditionella fakulteterna och institutionerna har en samarbetsstödjande roll. Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten utgör de ursprungliga enheterna inom Göteborgs universitet som har hela eller delar av sin verksamhet vid UGOT Life. Andra enheter verkar främst inom särskilda satsningsprogram. Vid utformning av UGOT Life har man fäst särskild uppmärksamhet vid att samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är effektiv och gränslös. Campus Linné sammanbinds med Medicinareberget genom Samverkanshuset. Förutom att det underlättar fysisk förflyttning stimulerar Samverkanshuset till kreativa möten mellan olika discipliner. UGOT Life främjar samverkan med Chalmers och andra akademiska institutioner, såväl nationellt som internationellt. Det finns många för ändamålet designade lokaler för studier och diskussioner, vilket skapar en dynamisk intellektuell atmosfär över UGOT Life. De används flitigt av handledarledda kvalificerade smågrupper. Livslångt lärande gör att professions-, kompletterings- och uppdragsutbildningar är allt vanligare, både för den lokala och den internationella marknaden. Här fungerar biblioteket som ett viktigt lärandestöd för vidareutbildning. Undervisningen vid UGOT Life har utökats med ett internationellt gymnasium för Life sciences. Lösningar för interaktivt internetbaserat lärande används allmänt. På Medicinareberget stöder biblioteket spetsforskningsenheterna, och forskningen generellt. Flexibla kompletta lärmiljöer förstärker den internationella miljön. Extern samverkan UGOT Life är en miljö som är attraktiv för samverkan mellan universitet, näringsliv, myndigheter och organisationer i det omkringliggande samhället. Miljön utformas så att det är intressant för dessa att investera i samverkan med UGOT Life och delta i olika projekt. Lösningarna på UGOT Life är flexibla och kreativa. De skapar bästa möjliga miljö för innovation. En framgångsrik science park är väl integrerad i verksamheten och stödfunktioner för nyttiggörande av forskning, innovation och samverkan finns samlokaliserade centralt på Medicinareberget. Utrymmena vid UGOT Life utformas så att större och mindre konferenser har en stimulerande miljö. Flexibla lokaler kan omformas så att de sammantaget rymmer upp emot personer. Där finns utställningsutrymmen med såväl permanenta som roterande utställningar på spetsområden. De fungerar som naturligt komplement till exempelvis Universeum, speciellt inom Life sciences- området. R NormannPartners AB. 2

12 Infrastruktur för forskning SAMARBETE MELLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH NORMANNPARTNERS Avancerad forskning kräver avancerad infrastruktur. Den attraherar internationella forskare och skapar plattformar för internationell forskningssamverkan. En del UGOT Life infrastruktur ägs av universitetet, annan av samverkande partners. Tillsammans skapar man mera kunskap. Exempelvis Bild- och interventionscentrum, Svenskt NMR- centrum och Gothia Forum har visat på detta. Dyrbar infrastruktur är också ett utmärkt medel för intensifierad samverkan med externa intressenter. Företag har möjlighet att utnyttja forskningsinfrastrukturen vid UGOT Life genom etablerade samverkansavtal. Innovativa mindre företag gör det inom ramen för science park- verksamheten och samverkanslogiken. Tillgången till bibliotekets tjänster skapar mervärde. Allt detta främjar företagens utveckling och därmed den innovativa Västra Götalandsregionen. Rekreations- och servicecenter Vid UGOT Life finns ett utvecklat rekreations- och servicecenter för studerande, forskare och allmänheten hela dygnet sju dagar i veckan. Där finns motionsanläggningar och studiesociala tjänster i samverkan med stadens servicepunkt, samt bibliotekets service till de studerande. Livsmedelsbutiker, restauranger, pubar, caféer samt stilla rum har också utrymme i rekreations- och servicecentret. Centret innehåller utrymmen där alla studentföreningar kan verka och samverka. Forskning, studier och boende på och invid Medicinareberget skall vara möjligt utan att behöva lämna området för att sköta vardagens vanliga frågor. Miljö UGOT Life är byggt enligt principer för hållbar utveckling koldioxidneutralt och energieffektivt. Området är bilfritt och allt nås genom att promenera. Byggnaderna är sammankopplade med inomhusstråk som främjar spontana möten och interaktion. Lättillgängliga stråk finns mellan UGOT Life och närliggande institutioner som Sahlgrenska sjukhuset, Chalmers och övriga campus inom Göteborgs universitet. I området finns lätta elektrifierade persontransportlösningar. Byggnader, landskap och grönområden stimulerar samverkan, kreativitet och innovation. Även i höstrusket andas UGOT Life harmoni och innovation. Boende I samband med UGOT Life finns olika boendealternativ. För gästande forskare finns det forskarbostäder och hotell som även utnyttjas av patienter i väntan på vård, och deras anhöriga. Studenter har boendemöjligheter i direkt anslutning till, men dock inte centralt på Medicinareberget. Detta är en viktig del av stadens lösning av boendefrågan, utan att därför bebygga Medicinareberget. R NormannPartners AB. 3

13 SAMARBETE MELLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH NORMANNPARTNERS UGOT Life Tillgänglighet UGOT Life kan enkelt nås med kollektivtrafiklösningar från olika delar av Göteborg, samt regionen i stort. Stor hänsyn är tagen till personer med funktionsnedsättning. Förflyttning mellan UGOT Life och tåget, och vidare till Landvetter flygplats, har gjorts smidig och har tagit höjd för det eventuella höghastighetståget mellan Köpenhamn, Göteborg och Oslo. Medicinareberget är helt bilfritt med transport- och parkeringsgrottor insprängda i berget. Existerande trafikarrangemang på och omkring området har lagts om. Pär Dubbsgatan är inte trafikerad utan överbyggd för att skapa bättre fysisk integration mellan UGOT Life och sjukhuset. Nya huskroppar och hisslösningar eliminerar höjdskillnadernas problem. Samverkanshuset förbinder UGOT Life och Campus Linné. Förflyttningen mellan UGOT Life och universitetets enheter i Linné, Guldheden samt på Chalmers, har gjorts enkel och säker, även genom grönområdena. Entré in till UGOT Life gör man genom portaler som skapar identitet för området. Arkitektoniska lösningar Vid utformning av UGOT Life har man eftersträvat arkitektoniska lösningar som öppnar för samverkan samtidigt som de är ekonomiskt hållbara. Området har ett distinkt landmärke som symbol för samverkan mellan akademi och samhälle. Det attraherar besökare tack vare sin enastående utformning. Miljön mellan byggnaderna har stimulerande, kreativa installationer. Gångstråk är försedda med planteringar och träd. Gamla byggnader som inte främjade samverkan har demonterats. Detta dokument bygger på arbete i fas 1 av Vision 2020 Medicinareberget, speciellt på 21 intervjuer som genomförts i mars april 2014 med såväl personer inom Göteborgs universitet som externa intressenter, en workshop i mitten av april med 24 deltagare från universitetet, Chalmers och Västra Götalandsregionen, samt inspel från studenternas Think Tank. Därtill har ett antal frågeställningars potentiella utveckling över tiden analyserats. Existerande dokument kring Medicinareberget har beaktats. I denna version har även de värdefulla synpunkterna från visionsmötet den 19 maj beaktats. Ansvariga för att ta fram dokumentet har varit ED Fredrik Lavén, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och docent Mikael Paltschik, Hanken School of Economics och NormannPartners R NormannPartners AB. 4

14

15

16

17 Fastighetsägare Higab.

18 Fastighetsägare Higab. Universitetet hyr i andra hand av Folktandvården.

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Studenternas rapport Think Tank Medicinarberget Vår vision Ett levande campuskvarter där studenter kan mötas och där de vill spendera tid även utanför föreläsningstid. Studentcentrerat. Det största problemet med Medicinarberget idag är tillgängligheten. Kommunikationsmöjligheterna dit är få och området oattraktivt för dagens studenter. Visionen måste vara "Medicinarberget - den naturliga mötesplatsen" Att bo och studera på Medicinareberget skall vara en upplevelse. Problemformulering Vi vill att sammarbetet mellan studenter och Göteborgs Universitet gällande Medicinarberget fortsätter även efter delprojektet som kalls Think Tank. Kontinuerligt samråd med studenterna under alla skeden av processen är en förutsättning för en bred förankring. Fortsatt samråd mellan universitet och studentkårer ser vi som en självklarhet. Linné, Chalmers och Sahlgrenska utgör stora delar av studentområdena i Göteborg. I diskussionerna kring sammankopplingen har frågan väckts om: Pyskologens tillhörighet: Sahlgrenska eller Samfak? Campus Linné: känner studenterna större samhörighet med Haga? Varför? Chalmers: Finns ett behov och viljan att sammankopplas? Förutsättningarna för att kunna svara på dessa frågor på ett fulgottsätt med förankring hos studenterna kräver att vi får tid för analys och möjlighet att inhämta studenternas åsikter. En sammankoppling av campusområdena kräver, förutom en välfungerande kollektivtrafik, också goda, effektiva och trygga stråk för fotgängare och cyklister. Premissen bör vara ett bilfritt campus med överbryggande av trafikleder i området så att studenter och personalförflytta sig till fots obehindrat. Vi delar Göteborgs Universitets bild av att mötesplatser och lokaler för samverkan är av vikt, men vi vill ta det ett steg längre. Sahlgrenska akademin och Samhällsvetenskapliga fakulteten har stora behov att kunna möta studenter, anställda men också arbetsgivare, näringsliv och forskning därför behövs mässlokaler. Bostäder för studenter är en bristvara. Vi delar därför universitets bild av att bostäder är en naturlig del på Medicinarberget. Bostadssituationen och livssituationen för studenter idag ser väldigt olika ut. Den heterogena gruppen studenter har olika behov av olika sorters bostäder och måste tas om hand i planeringen av bostäder. Majoriteten outnyttjad plats bör användas för att bygga bostäder. Det främjar också tryggheten i området då Medicinarberget får leva dygnet runt årets alla dagar. Sida 1 av 5

29 Bostäder Vilken roll spelar hemmet? För studenter ska hemmet kunna vara mittpunkten för såväl sömn som fritid och studier. Att det finns bra studentbostäder är centralt för ett bra campus. Studenter lever olika typer av liv och därför behövs olika storlekar på lägenheter. Vill vi skapa ett levande område behöver bostäder placeras i studentkvarter på campus. Exempelvis skulle den stora och relativt outnyttjade parkeringsplatsen kunna bebyggas med studentbostäder. Även backen ovanför Psykologen kan utnyttjas som studentbostadsområde för att få in så många studenter som möjligt. Vi tror att en variation på höga och låga bostadshus skulle ge en mer spännande miljö med mer dynamiskt intryck. I studentkvarteren vill vi att det ska finnas mataffärer, caféer, och restauranger. Studenterna ska kunna leva på campus. Tänk på att studenter har olika livssituation som exempelvis singelhushåll, ensamstående föräldrar, ett nyförälskat par, tre stycken killar i ett kollektiv eller en person med funktionshinder. Vi är inte en homogen grupp, utan har olika behov med olika förutsättningar i vår vardag. SGS Lindholmen är ett bra exempel på vad vi vill åstadkomma. 385 lägenheter med ettor, tvåor och treor i samma fastighet på sju våningar. Gemenskapsutrymmen som matsal, TV-rum och biljardrum finns att låna samt ett gym att disponera. Servicen innebär fjorton tvättstugor, centraldammsugarsystem, fyra soprum och garage. Allt bara minuter från campus. Mötesplatser Hur får vi området att leva dygnet runt så att studenter kommer vilja stanna kvar efter skoltid? Stora behov av att mötas i stora folksamlingar måste tillfredställas. Vi ser möjligheten för Göteborgs Universitet att på Medicinarberget bygga, inte bara funktionella samlingslokaler, utan kanske till och med ett veritabelt landmärke! Vi inte bara kan och bör, utan också måste, ta tillfället i akt att sätta Göteborgs Universitet på kartan. Tänk om operahuset i Sydney låg högst uppe på Medicinarberget. Sida 2 av 5

30 Ett kombinerat kårhus och konferenscentrum skulle kunna fungera som ett nav på campus. Detta hus skulle gärna innehålla en stor flexibel sal som kan användas som mässlokal, festlokal, konferenslokal och föreläsningssal, motsvarande den som finns på Svenska Mässan med hissningsbara läktare. Där skulle universitetet kunna hålla sina akademiska högtider och forskningskonferenser. Stora gemensamma föreläsningar skulle också kunna vara förlagda hit, men även arbetsmarknadsdagar och mässor som är riktade mot näringslivet, forskningen och den offentliga sektorn. Detta skulle leda till en hög boknings- och nyttjandegrad både av universitet och studentkårer. Kåren kan använda lokaliteterna kvällstid till exempelvis sittningar och spexföreställningar. Exempel på vad detta hus skulle kunna rymma är: Mötesrum Restaurang Matsal Café med uteservering Större lunchrum med många microvågsugnar Bokhandel Studieplatser och grupprum. Expeditioner Gemensamhetslokal med storkök Föreningsrum för kårföreningarna Träningsanläggning med gym, idrottshallar och simhall. Mycket av detta skulle kunna, och bör, vara studentdrivet eller drivas av studentägda bolag, som Fysiken. Om vi vill att Campus Medicinarberget ska vara en plats där folk känner sig välkomna måste det finnas övernattningsmöjligheter. Dessa kan nyttjas av hitresta forskare, deltagare i mässor och studenter som inte fått någon bostad ännu. Ett kombinerat konferenshotell och vandrarhem skulle fylla detta behov. Eftersom campus ligger precis vid Sahlgrenska sjukhuset skulle detta hotell även kunna fungera som boende för patienter och anhöriga. Undervisningslokaler Fysioterapistudenter kan ha delar av undervisning i gym och simhallar, vilket ytterligare motiverar att bygga sådana. Utöver detta behövs även moderna lab, undervisningskök, ett utbyggt Kliniskt Träningscentrum (KTC) och simulatorcentrum. Om dessa fanns på campus skulle Sahlgrenska fakultetens arbete med interprofessionellt lärande underlättas. Idag är strukturen på campus inte effektiv. Istället för de i dagsläget många olika enheterna önskar vi ett koncenterarat undervisningsområde, där studenter rör sig. Att sammanlänka Psykologen med resten av Medicinarberget är viktigt och en förutsättning för ett bättre utbyte mellan dessa vetenskapliga discipliner. Sida 3 av 5

31 Vi skulle behöva en del större föreläsningssalar som rymmer större klasser då utbildningsplatserna ökas på uppdrag från regeringen. Salarna bör vara avdelningsbara så att de även kan utnyttjas av mindre klasser. Vi ser det som sannolikt att undervisningen kommer gå mer och mer mot Problembaserat Lärande (PBL), och detta kommer öka behovet av grupprum. Utöver detta behövs datorladdningscentraler och tysta lässalar för att ge möjlighet till individuella studier. Transportmöjligheter Vi önskar ett bilfritt campus där trafiken skulle kunna avledas med en tunnel eller en överdäckning av stora leder. Trots detta kommer behovet av parkeringsplatser öka om nyttjandet av campus ökar. Därför behövs parkeringshus i utkanten av området kanske under hotellet eller under bostadshus? I Göteborg är universitetet integrerat med staden. Bygg en cirkellinbana för att förenkla förbindelsen mellan de olika delarna och ge möjlighet till snabb förflyttning för studenter och personal! Denna får gärna sammanfalla med en hållplats för Västlänken, exempelvis i Haga. Utöver detta behövs en spårvagnshållplats vid Annedalskyrkan. Detta är redan på gång i vår stad och en sträckning från Wieselgrensplatsen till Haga via Lindholmen finns redan i pipeline. Varför inte förlänga denna till Linnéplatsen och sedan upp över Medicinarberget. Linbana länkar: (GP) (SVT) (Lisepedia) (Göteborgs stad) (METRO) Det är inte bara viktigt att kunna ta sig till campus. Transporten mellan områdena på campus måste också göras bättre. Ett promenadstråk från Psykologen upp på berget, Sida 4 av 5

32 som skulle kunna gå genom bostadsområde vilket gör att promenaden känns trygg, känns nödvändigt. Grönområden som finns på berget, och det faktum att detta är en bilfri zon skulle göra detta promenadstråk vackert. Det kräver en blandning av befintlig grönskogsmiljö och stadsparksutbyggnad. Självklart är ordentlig skyltning en förutsättning för att det ska vara lätt att hitta rätt. Det skulle även kunna finnas ett kulvertsystem mellan områdena. Kårens roll Kårerna har en central roll för studenternas känsla av samhörighet. Kårhuset ska vara ett nav på campus, med en stor expedition för studentservice. Huset kommer hålla hög standard om det integreras med den mässlokal och nämnda funktioner vi tycker behövs på campus. Då kårerna och deras verksamhet växer behövs större möjligheter för dem att lokalisera sin verksamhet till campus så att kårengagemanget blir en naturlig del av studenternas vardag. Slutsatser Visionen måste vara "Medicinarberget - den naturliga mötesplatsen" Att bo och studera vid Medicinareberget skall vara en upplevelse. Sammankopplingarna av specifika campus är ej självklart. Haga måste tas med i beräkningarna Fortsatt dialog om Vision2020 Medicinarberget med studentkårerna. Mässlokaler i form av ett veritabelt landmärke. Bostäder för alla studenter i olika livssituationer. Ett levande campus dygnet runt. Kårhus/konferenscentrum och hotell. Undervisningslokaler med olika storlekar, teknik, flexibilitet Bilfritt Medicinarberg Goda kommunala transportmöjligheter Linbana Promenadstråk från Linné över berget Blandad miljö av skog och park Modernt kårhus i anslutning till kommunala transportmedel Vi som arbetat med rapporten Samhällsvetenskapliga sektionen: Eric Insulahn, Emma Henning, Linus Olsson Collentine, Joni Karlsson, Per karlsson. Sahlgrenska akademin: Jakob Medbo, Jim Collander, Johanna Börjesson, Josefin Söderpalm, Timmy Kjellqvist. Sida 5 av 5

33 Sammanställning av offentliga stödorganisationer för samverkan och innovation på och omkring Medicinareberget Projekt Vision Medicinareberget Projekt Vision Medicinareberget

34 SAMMANFATTNING Som en del av Projekt Vision 2020 Medicinareberget ämnar Göteborgs Universitet att stärka samverkan- och innovationskraften på och omkring Medicinareberget. Ett första steg i satsningen är att ta fram en samverkan- och innovationsvision för hur området skulle kunna utvecklas. Visionen skall baseras på nuvarande offentliga stödorganisationer samt relevanta utvecklingsprocesser på Medicinareberget, vilka här har sammanställts i en rapport. Syftet med sammanställningen är således att inventera offentliga operativa stödorganisationer som i dagsläget har betydande aktiviteter kopplade till samverkan och innovation på och omkring Medicinareberget inom Life Science. Akademiskt nyttiggörande kan grovt kategoriseras i fyra områden där tre ryms inom samverkan och innovation. De tre nyttiggörandekategorierna är tillämpbart forskningsresultat, tillgängliggöra som produkt/tjänst, och kontraktuella nätverk och strukturer. Totalt nio relevanta stödorganisationer med aktiviteter i förhållande till nyttiggörandekategorierna på Medicinareberget är inkluderade i sammanställningen: Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE) GU Holding (GUH) Sahlgrenska Science Park (SSP) Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Innovationssluss Västra Götaland (IVG) SIK Livsmedelsacceleratorn (SIKL) Gothia Forum (GF) MedTech West (MTW) SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) Vidare kan fyra kategorier av privata aktörer med aktiviteter på Medicinareberget lyftas fram. De inkluderade kategorierna är etablerade företag som samverkar, start-up bolag, investerare, och konsulter av samverkan- och innovationstjänster. Sammanställningen inkluderar slutligen de pågående utvecklingsprocesser på Medicinareberget med anknytning till samverkan och innovation. I arbetet med sammanställningen gjordes ett antal observationer av relevans för vidare utveckling av området. Det borde finnas betydande synergier och kraftsamlingsmöjligheter i ett gemensamt kontorslandskap/hus. Vid en utveckling av Medicinareberget är det vidare aktuellt att se över om ytterligare kompetens bör knytas till området. Det finns utrymme att mer tydligt utveckla samverkan och innovation i förhållande till icke-tekniska områden. Det borde dessutom finnas möjligheter att ytterligare utveckla samarbeten mellan stödorganisationer och entreprenörskapsstudenter. Göteborgs Universitets bör tydliggöra hur universitetets stödorganisationer såsom FIK, GUH och IE, samt eventuella nya initiativ, på ett lämpligt sätt skall förhålla sig till ett flertal pågående utvecklingsprocesser. Nästa steg i arbetet föreslås vara att benchmarkande ledande internationella organisationer på området för att identifiera best practices och därefter utveckla ett antal visioner för Medicinareberget. En referensgrupp bör parallellt sättas samman för att säkerställa att utvecklade visioner är realiserbara och samtidigt i linje med offentliga och industriella behov.

35 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till sammanställningen... 2 Samverkan och innovation... 4 Stödorganisationsöverblick... 5 Stödorganisationer Pågående utvecklingsprocesser Sammanfattande observationer Förslag på nästa steg Referenser

36 BAKGRUND TILL SAMMANSTÄLLNINGEN På uppdrag av Göteborgs Universitets (GU) rektor Pam Fredman har Projekt Vision 2020 Medicinareberget (PV2020M) initierats för att ta fram behov, strategier och en verksamhetsidé för universitetets verksamhet på och vid Medicinareberget. En central målsättning med PV2020M är att stärka förmågan till samverkan och innovation, och därmed utveckla nyttiggörandet av forskningoch utbildningsaktiviteter. Det har därför beslutats att en specifik vision för samverkan och innovation skall arbetas fram inom ramen för PV2020M. I dagsläget verkar redan ett flertal stödorganisationer för att på olika vis utveckla samverkansaktiviteter och innovativa lösningar på Medicinareberget. Deras mål och aktiviteter utgör således en grund för visionsarbetet, varpå ytterligare initiativ kan utvecklas framöver. Ett första steg i arbetet med att ta fram en vision för samverkan och innovation bör därför vara en inventering av aktiva stödorganisation, deras mål och aktiviteter. Sammanställningen skall därefter fungera som ett underlag för vidare visions- och förankringsarbete som på sikt skall utveckla samverkan och innovation på och omkring Medicinareberget. Syftet med sammanställningen är att inventera offentliga operativa stödorganisationer som i dagsläget har betydande aktiviteter kopplade till samverkan och innovation på och omkring Medicinareberget inom Life Science 1. En inventering av privata samarbetspartners, investerare och stödföretag inkluderas således inte, ej heller offentliga finansiärer. På grund av lärarundantaget pågår ett stort antal samverkan- och innovationsprocesser direkt av forskare mot olika strukturer. En fullständig inventering av sådana projekt är likaså inte inkluderade i sammanställningen. Detsamma gäller specifika forskningsprojekt som bedöms ha hög potential för samverkan och innovation. Ett flertal initiativ runt omkring Medicinareberget fortgår för utveckling av samverkan och innovation, i mån av information inkluderas dem i ett separat avsnitt. Slutligen bör nämnas att sammanställningen inte ämnar utvärdera stödfunktionerna, utan beskriver dem enbart baserat på tidigare rapporter och genomförda intervjuer. Arbetsprocessen har tagit utgångspunkt i tidigare rapporter och kartläggningar av innovationssystemet i Västra Götaland. Utöver rapporter har även hemsidor, officiella beskrivningar och presentationer använts för att skapa en initial bild av relevanta aktörer, deras aktiviteter och mål. Mot bakgrund av materialet har sedan ett antal intervjuer med representanter för de flesta av de inkluderade stödorganisationerna genomförts. Syftet med intervjuerna har framförallt varit att verifiera och eventuellt justera den initial bild som rapporter och dokumentation gav. 1 Med life science inkluderas medicinteknik såväl som läkemedel och andra områden med koppling till levande organismer. Av relevans är tekniska såväl som icke-tekniska initiativ. 2

37 Struktur på sammanställning Avsnitt Samverkan och innovation Stödorganisationsöverblick Stödorganisationer Pågående utvecklingsprocesser Sammanfattande observationer Referenser Innehåll En överblick av olika former av samverkan och innovation. Presenterar ett ramverk mot att förhålla stödorganisationers aktiviteter. Överblick av inkluderade stödorganisationers verksamheter. Inkluderar även en generell beskrivning av andra typer av relevanta aktörer. Beskrivning av respektive stödorganisation, deras målsättning, målgrupp, aktiviteter och relation till Medicinareberget. Överblick av pågående utvecklingsprocesser på och omkring Medicinareberget. Observationer utifrån nuvarande situation och pågående utvecklingsprocesser. Referenser till de rapporter som använts i arbetet samt lista på genomförda intervjuer. 3

38 SAMVERKAN OCH INNOVATION Att enhetlig definiera samverkan och innovation i förhållande till universitets och forskares arbete är inte oproblematiskt, och området upplevs ofta som svårfångat. Det är dock möjlighet att närma sig en begreppsförklaring genom att bryta ned alternativa nyttigöranden av forskning i fyra kategorier. Tabell 1: Nyttiggörandekategorier av forskning beskriver kort kategorierna vilka utgör ett ramverk för kartläggningen av stödorganisationerna nedan. Kategori för nyttiggörande Tillgängliggöra för allmänheten Beskrivning Tillgängliggöra kunskap och forskningsresultat till allmänheten för ökad förståelse, vidare forskning och utveckling. Exempel på nyttiggörande Publikationer i vetenskapliga tidskrifter Kurser, seminarier och utbildning Exempel på betydelsefulla förmågor Design och utveckling av kurser Kommunikation och virtuella plattformar Publikationsstrategi Tillämpbart forskningsresultat Utforma, paketera och tillgängliggöra kunskap för specifika aktörer i samhället som har behov av resultatet för att kunna utveckla sin verksamhet. Uppdragsforskning Konsultverksamhet Forskningsrapporter Mjukvaruutveckling Industriella nätverk Projektledning Juridik, inklusive immaterialrätt och avtal Tillgängliggöra som produkt/tjänst Utveckla produkter och tjänster baserat på forskningsresultat och unik kunskap. Bolagisering och kommersialisering Licensiering Affärsutveckling Juridik, inklusive immaterialrätt och avtal Ledarskap Förhandling Kontraktuella nätverk och strukturer Tillgängliggöra forskning till ett flertal parter som baserat på kontraktuella strukturer delar och nyttjar resultaten. Skapande av nätverk och plattformar för gemensam utveckling (ex. open source) Forskningskonsortium (ex. EU-finansierade public/privateplattformar) Tabell 1: Nyttiggörandekategorier av forskning Projektledning Juridik, avtal Offentliga och privata nätverk IT-system Den första kategorin Tillgängliggöra för allmänheten inkluderar det nyttiggörande som oftast förknippas med forskares och universitets verksamhet. Nyttiggörande syftar till att se till så att den kunskap som skapas, och de forskningresultat som realiseras, skall tillgängliggöras till hela mänskligheten. Typiskt sker nyttiggörandet genom publikationer, utbildningar och hemsidor. Till skillnad från övriga tre nyttiggörandekategorier finns det således ingen direkt koppling till samverkan och innovation. 4

39 Resterande tre kategorier, som alla mer eller mindre innefattar samverkan och innovation, beskriver däremot olika former av kunskapspaketeringar där de gemensamt - och något generaliserat - medför en mer begränsad spridning av forskningsresultat. Anledningen är att olika grader av exklusivitet medför möjligheter att styra nyttiggörande av kunskapen i förhållande till samverkansoch innovationsprocesser. Exempelvis är patentering ofta en förutsättning för att tillhandahålla tillämpbart forskningsresultat via uppdragsforskning. I förhållande till kommersiellt tillgängliggörande av produkter och tjänster har exklusiviteten ofta ett direkt förhållande till värdet av kunskapen, då vidare investeringar för att förverkliga idéerna behöver kompenseras med exklusivitet på en produkteller tjänstemarknad. Exklusivitet och immaterialrättsliga anspråk har även en uppenbar relevans vid skapandet av kontraktuella nätverk och gemensamma plattformar, exempelvis upphovsrätt för open source. Utöver frågeställningar om exklusivitet förenas samverkans- och innovationskategorierna dessutom av att de i regel medför en fördjupad grad av implementering, vilket i sin tur ställer högre krav på organisation, resurser och specialistkompetens. Det är därmed påtagligt att effektivt arbete med samverkan- och innovation kräver aktivt stöd med allt från juridiska frågeställningar till marknadsförståelse, kapital, organisation, relationer med mera. Sammanställda stödorganisationer syftar således till att möta dessa kompetens- och resursbehov i förhållande till samtliga tre samverkan- och innovationskategorier. Utöver de faktiska stödorganisationerna bör även behovet av entreprenöriella och kompetensutvecklande utbildningsprogram nämnas. Genom utbildning inom relevanta samverkanoch innovationsområden läggs grunden till ett vitalt innovationssystem. Specifikt bör praktisk erfarenhet av att arbeta med projekt lyftas fram. Erfarenhet visar att det finns ett stort värde i att involvera studenter i olika stödorganisationer och projektutvecklingssammanhang. Slutligen är det relevant att lyfta fram Registercentrum i Västra Götaland som utgör en betydelsefull resurs för Medicinareberget och Life Science-området. Även om organisationen inte har direkta aktiviteter i förhållande till samverkan och innovation finns det en enighet om värdet av dess närhet till övriga stödorganisationer. Bland annat drar Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landstings rapport Översyn av de nationella kvalitetsregistren: Guldgruvan i hälso- och sjukvården slutsatsen att Sveriges register är det ända område där svensk hälso- och sjukvård och medicinsk forskning har unika konkurrensfördelar gentemot övriga världen. STÖDORGANISATIONSÖVERBLICK Nio stödorganisationer som på olika vis stöttar och verkar för samverkan och innovation på och omkring Medicinareberget har inkluderats i sammanställningen. Sex av stödorganisationerna har en formell koppling till Göteborgs Universitet medan samtliga på ett eller annat sätt bidrar till forskare och/eller studenters samverkan och innovation (se Tabell 2: Stödorganisationer och formell koppling till Göteborgs Universitet). Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE), Forsknings- och Innovationskontoret (FIK) och GU Holding(GUH) är de stödorganisationer som kan sägas är helt inom ramen för GUs verksamhet. Gothia Forum (GF), MedTech West (MTW) och Sahlgrenska Science Park (SSP) är aktörer som är formellt kopplade till GU tillsammans med andra styrande stödorganisationer. Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) och därmed Västra Götalandsregionen (VGR) är en part i samtliga fall, men även Chalmers, BRG, Högskolan i Borås och andra aktörer är involverade till olika grad. Tre av stödorganisationerna är inte formellt kopplade till GU, dels Innovationssluss Västra Götaland (IVG), som är en del av VGR, samt även SIK 5

40 Livsmedelsacceleratorn 2 (SIKL) och SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) som ligger under Regeringskansliet. Stödorganisation Formell koppling till GU 3 Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE) Del av SA Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Gothia Forum (GF) GU Holding (GUH) En del av GUs gemensamma förvaltning GU del av advisory board Helägt dotterbolag till GU Innovationssluss Västra Götaland (IVG) MedTech West (MTW) Sahlgrenska Science Park (SSP) JV mellan GU, Chalmers, Högskolan i Borås, VGR och SU. Styrs via en ideell förening av GU, VGR, BRG och Chalmers SIK Livsmedelsacceleratorn (SIKL) SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) Tabell 2: Stödorganisationer och formell koppling till Göteborgs Universitet Sammanställningen visar att en del av stödorganisationerna erbjuder aktiviteter för att stötta samverkan och innovation i bred bemärkelse, med allt ifrån forskningssamverkan till kommersiell utveckling och kontraktuella plattformar (se Tabell 3: Överblick av aktiviteter i förhållande till samverkan och innovation). Exempelvis tillhandahåller FIK såväl kommersiell som icke-kommersiell utveckling, samt arbetar å ena sidan med specifika mindre forskningsprojekt, och å andra sidan större samarbetsplattformar. Andra stödorganisationer arbetar efter snävare syften och därmed också med mer specifika stödinsatser. SIKL kan nämnas som ett exempel där de har ett tydligt kommersiellt uppdrag inom livsmedelsområdet. Vidare följer stödorganisationernas funktion stundtals olika logik; exempelvis bidrar GF genom sina aktiviteter till samverkan och innovation genom att kliniskt verifiera projekt, samtidigt som SSP och GUHs aktiviteter leder och driver projekt 2 SIK Livsmedelsacceleratorn är en del av SP Tekniska Forskningsinstitut med behandla i sammanställningen separat givet dess specifika och relevanta uppdrag 3 Grön = Enbart inom ramen för GU, Gul = GU och andra styrande organisationer, Vit = Ingen formell koppling till GU 6

41 framåt mot specifika nyttiggöranden. Kartläggningen visar därför att de olika stödorganisationerna således inte bara har varierande uppgifter i förhållande till olika former av samverkan och innovation, utan att några av dem också är tekniskt, och i viss mån marknadsmässiga, avgränsade. En sammanställning av stödorganisationernas erbjudanden med utgångspunkt i forskaren presenteras i Tabell 4: Exempel på samverkan- och innovationsaktiviteter för respektive stödorganisationer mot GUs forskare. Stödorganisation Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE) Tillämpbart forskningsresultat Tillgängliggöra som produkt/tjänst Projektutvärdering Utbildning av kompetens inom kommersiell utveckling av projekt Kontraktuella nätverk och konsortium Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Juridisk rådgivning Stöd vid licensiering Projektutvärdering, behovsanalys och rekommendationer om nästa steg. Inkluderar specifika analysinsatser (IP, marknad etc.) Juridisk rådgivning Gothia Forum (GF) 4 Skapar en väg mellan forskare och kliniken (inom VGR) Stöttar forskare med kliniska studier och juridisk rådgivning GU Holding (GUH) Projektutvärdering Finansiering och bolagisering Licensiering, kommersiell Innovationssluss Västra Götaland (IVG) Projektutvärdering (från sjukhus enbart, medtech fokus) Licensiering och kommersiell utveckling mot bolag MedTech West (MTW) Nätverk och samverkansplattform mellan forskare, studenter (bland annat på GU) och industri Bidrar till kommersiell utveckling genom framtagande av efterfrågade innovativa lösningar. Ingen direkt kommersiell stödfunktion. Nätverk och samverkansplattform mellan forskare, studenter (bland annat på GU) och industri 4 GF har kunskap och bedriver aktiviteter av central betydelse för utveckling av samverkan och innovation inom Life Science. De erbjuder däremot inga direkta stödtjänster i förhållande till de tre nyttiggörandekategorierna. 7

42 Sahlgrenska Science Park (SSP) Projektutvärdering (framförallt medtech) Inkubation och företagshotell SIK Livsmedelsacceleratorn (SIKL) Projektutvärdering (livsmedel) Projektstöd och behovsoch finansieringsanalys SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) Uppdragsforskning med akademi och industri Bidrar till kommersiell utveckling genom utveckla innovativa lösningar. Ingen direkt kommersiell stödfunktion. Ingen direkt kommersiell stödfunktion Medverkan i större samverkansprojekt mellan industri och akademi, inklusive EUprojekt Projektledning Tabell 3: Överblick av aktiviteter i förhållande till samverkan och innovation (Grön = Stödaktiviteter inom kategorin) Inom ramen för tillämpbart forskningsresultat arbetar FIK med att juridiskt stötta forskare som vill sätta upp formella uppdragsforskningsprojekt mot exempelvis industrin. MTW och SP erbjuder nätverk, plattformar och i viss mån projektledning genom vilken forskningssamverkan kan bedrivas. Att tillgängliggöra som produkt/tjänst, ofta i form av kommersiell utveckling, är det område där flest stödorganisationer erbjuder stöd. En kategori av aktörer erbjuder första kontakt med forskare som är intresserade av att undersöka eventuella affärsmässiga möjligheter. Sex av nio (IE, FIK, GUH, IVG, SSP och SIKL) tillhandahåller kommersiell utvärdering med något varierande målgrupp och process. FIK, IVG och IE utvärderar ofta projekten i en tidig fas där affärspotentialen utvärderas som en del av en bredare nyttiggörandeanalys. Om slutsatsen blir att det finns en kommersiell möjlighet i projektet kan idégivaren ibland hänvisas vidare till andra stödorganisationer och därigenom driva den kommersiella processen vidare. Beroende på situation kan även vidareutvecklingen i vissa fall drivas vidare av stödorganisationen. På SSP och GUH utvärderas de inkommande projekt uteslutande kommersiellt, och om de uppfyller specifika krav kan projekten erhålla ytterligare stöd. Om ett projekt bedöms som moget och intressant kan exempelvis SSP och GUH tillhandahålla inkubationslösningar, coachning och i GUHs fall även finansiering genom investering. För SSP och GUH är målsättningen framförallt att på sikt skapa nya bolag. SIKL, FIK, IVG och IE s utvärderingar behöver inte nödvändigtvis mynna ut i bolag utan kan även resultera i exempelvis immaterialrättsliga transaktioner. GF, MTW och SP stöttar projekt genom utveckling av forskningsprojekts tekniska komponent mot potentiellt affärsmässiga möjligheter, men bidrar normalt inte till att utveckla det kommersiella projektet i sig. Alla stödorganisationer arbetar aktivt med att knyta till sig framförallt industriella nätverk som på olika sätt kan stimulera till samverkan och innovation. Stöd och aktiviteter för samverkan och innovation genom kontraktuella nätverk och konsortium erbjuds genom FIK, MTW och SP. På FIK är det framförallt juridisk rådgivning i form av kontraktuell 8

43 hantering. Framförallt SP har ett större fokus på projektledning i att leda och utveckla nationella och internationella konsortium. Stödorganisation Exempel på stöd till forskare Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE) Nyttiggörandeutvärdering och behovsanalys av Life Scienceprojekt Källa till studenter med intresse och kompetens av att utveckliga nyttiggörande inom forskningsprojekt. Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Stöd och rådgivning kring innovation och kommersiell såväl som icke-kommersiell nyttiggörande av projekt; exempelvis genom öppna plattformar, sociala projekt med mera Juridisk rådgivning i att granska, upprätta och delvis förhandla avtal, inklusive uppdragsforskning, licensiering och sekretess Rådgivning till forskare om immaterialrättsliga frågor Utbildning och seminarier till forskare om samverkan och innovation Samverkanstöd genom centrumbildningar. Gothia Forum (GF) Stöd för klinisk utveckling av forskningsprojekt Juridisk kompetens kopplat till kliniska studier Utbildningsprogram inom Good Clinical Practice (GCP) Bidra med översikt av pågående kliniska studier i regionen. GU Holding (GUH) Kommersiell utvärdering av forskningsprojekt Finansiering av kommersiell utveckling av forskningsprojekt. Innovationssluss Västra Götaland (IVG) Utvecklingsprojekt för studenter som har möjlighet att tekniskt, organisatoriskt och affärsmässigt utveckla nya lösningar mot hälso- och sjukvården. MedTech West (MTW) Stimulera och facilitera samverkan med industrin (inom medicinteknik) Kompetens om klinisk relevans av forskning Anordnar seminarier och evenemang för samarbeten och utvecklingsmöjligheter. Sahlgrenska Science Park Företagspark för lokalisering av innovativa projekt och företag (SSP) Initial kommersiell utvärdering av forskningsprojekt (som del av utvärdering för inkubation) Inkubation som inkluderar affärsrådgivning (för utvalda projekt). SIK Livsmedelsacceleratorn (SIKL) Utvärdering och stöd för tidig kommersiell utveckling av forskningsprojekt (inom livsmedel). SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) Stimulerar till samverkan i exempelvis forskningsplattformer mellan forskare och akademiska institutioner, forskningsinstitut samt industrin. Tabell 4: Exempel på samverkan- och innovationsaktiviteter för respektive stödorganisationer mot GUs forskare Fem av nio stödorganisationer, med primära aktiviteter i förhållande till hälso- och sjukvård, har sina kontor i anslutning till Medicinareberget (se Figur 1: Stödorganisationers lokalisering). Värt att 9

44 notera är att stödorganisationerna dock inte har samlokaliserats till den grad att de uppmuntrar till spontana möten och nätverkande. FIK och GUH, som hanterar samverkan och innovation mot alla forskningsområden på GU, har förlagt sina kontor till Vasastan. SIKL har sina kontor vid Delsjömotet i anslutning till forskningsinstitutet SIK. SP som är en nationell stödorganisation har sitt huvudkontor i Borås och ett flertal relevanta dotterbolag utspridda i landet. I anslutning till Chalmers är även två relevanta aktörer lokaliserade: Chalmers Innovation och Encubator. Ingen av organisationerna har ett direkt uppdrag i förhållande till Medicinareberget eller SU men arbetar till olika grad med samverkan och innovation inom Life science. Både Chalmers Innovation och Encubator främjar kommersiellt och bolagsdrivet nyttiggörande. Figur 1: Stödorganisationers lokalisering Utöver sammanställda offentliga stödorganisationer finns det även ett större antal privata företag som har verksamhet på och omkring Medicinareberget (se Tabell 5: Exempel på privata aktörer vid Medicinareberget). En grupp representerar större etablerade företag som har intresse av tillgång till ny forskning samt forskarkompetens inom strategiskt relevanta områden. Denna grupp av företag är 10

45 intresserade av forskningssamarbeten och eventuellt immaterialrättsliga tillgångar för vidare affärsmässig utveckling. Samma grupp av företag har även samarbeten med hälso- och sjukvården, vilket ger möjlighet till att bättre förstå kliniska behov, testa nya produkt- och tjänsteerbjudanden, samt genomföra kliniska studier för nya läkemedel. En annan grupp av privata aktörer är mindre start-up bolag som är lokaliserade nära Medicinareberget då även de bedriver sin utveckling i närhet, och till stor grad på, sjukhus och med hjälp av forskare. En tredje grupp är investerar som är intresserade av att finansiera kommersiella projekt och forskare med privata medel. En fjärde grupp är konsultbolag som erbjuder specifika samverkan- och innovationsrelaterade tjänster. De kompletterar således övriga innovationssystemet med unik kompetens inom exempelvis patentering, marknadsundersökning, juridik, ekonomi med mera. Exempel på privata aktörer Etablerade företag som samverkar Start-up bolag Investerare Konsulter av samverkanoch innovationstjänster Tabell 5: Exempel på privata aktörer vid Medicinareberget 11

46 STÖDORGANISATIONER Nedan beskrivs de nio stödorganisationer som inkluderats i sammanställningen i mer detalj. Varje beskrivning innehåller organisation, målsättning, målgrupp, aktiviteter och relation till Medicinareberget. Enheten för Innovation och Entreprenörskap (IE) Organisation Enheten för Innovation och Entreprenörskap är en del av Institutionen för medicin under Sahlgrenska akademin på Göteborgs Universitet. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Forska och utbilda om innovation och entreprenörskap med anknytning till Life Sciences. Genom utbildningsprogram utveckla medicinska projekt med anknytning till Göteborg och Västra Götalandsregionen. Studenter och forskare med intresse av innovation och entreprenörskap inom Life Science. Forskare som vill utvärdera och utveckla möjligheter till samverkan och innovation inom deras forskningsprojekt. Som en del av entreprenörsinriktade utbildningsprogram och kurser analyseras potentiellt innovativa forskningsprojekt med anknytning till hälso- och sjukvården. Målsättningen med analysen är att tydliggöra de alternativa val och visioner som finns för nyttiggörande av projektet, samt de initiala steg som bör tas för att driva projektet i önskad riktning. Som en del av arbetet utför studenter specifikt riktade insatser baserat på i kursen utlärda verktyg och metoder. Exempel på stöttande analyser kan vara patentsökningar, kundundersökningar, regulatorisk analys, ägaranspråkskartläggning med mera. I slutet av kursen sammanställs analyser och rekommendationer i en rapport till forskaren. Projekten väljs ofta i dialog med FIK, GUH eller andra stödfunktioner som kommer i kontakt med forskare och projekt i behov av stöd och utveckling. Relation till Medicinareberget Utvärderar och utvecklar forskningsprojekt med ursprung på och omkring Medicinareberget Utbildar studenter med kompetens specifikt riktat mot samverkan och innovation inom Life Science 12

47 Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Organisation En del av området för verksamhetsstöd under gemensamma förvaltningen på Göteborgs Universitet. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Forsknings- och innovationskontoret stöttar forskare på Göteborgs Universitet med frågor som rör forskningsfinansiering, affärsjuridik, innovation och nyttiggörande av forskning. I första hand forskare på Göteborgs universitet, men även anställda och studenter från universitetet. Forsknings- och innovationskontoret arbetar med stöd och rådgivning för forskare inom framförallt tre olika områden: forskningsfinansiering, juridik och nyttiggörande. Områdena juridik och nyttiggörande har relevans för samverkan och innovation. Juridisk rådgivning FIK erbjuder forskare och lärare stöd i att granska, upprätta och delvis förhandla avtal, ofta kopplat till olika former av uppdragsfinansiering. Rådgivningen kan typiskt relatera till uppdragsfinansiering mellan forskare på Göteborgs Universitet och näringslivet, men även andra universitet eller större konsortium av aktörer kan vara motparter. Andra former av avtal såsom licensavtal och sekretessavtal ryms inom ramen för juridisk rådgivning, och här kan även forskaren få visst stöd vid förhandling. Immaterialrättsliga frågeställningar om patentering, upphovsrätt, mönsterskydd, varumärken med mera kan beroende på omständigheter behandlas. Fem personer arbetar med juridisk rådgivning där alla gör så i förhållande till samtliga fakulteter. En person har särskild inriktning mot Medicinareberget. Innovation och nyttiggörande FIK erbjuder stöd till forskare för att hjälpa dem att på olika vis nyttiggöra deras kunskap i förhållande till samhälle och näringsliv. Nyttiggörande inkluderar därför inte bara kommersiellt utvecklande av projekt, utan även öppna plattformar, sociala projekt med mera. En central del i arbetet är således att tydliggöra alternativa visioner för nyttiggörande, samt utvärdera och sedan utveckla forskningsprojekten i förhållande till dessa visioner. Beroende på forskningsprojektets specifika vision och behov kan sedan olika rådgivnings- och analyspaket sättas samman. Exempel på analyser och aktiviteter som kan genomföras är omvärldsanalys, ägaranspråksanalys, patentinformationssökning, prioritering av verifieringsbehov med mera. Givet forskningsprojektens ofta olika behov av kompetens består arbetet även av att guida forskare i innovationssystemet samt erbjuda tillgång till nätverk och kontaktpersoner. Sex personer arbetar som innovationsrådgivare mot samtliga fakulteter, varav en har inriktning mot Medicinareberget. 13

48 Relation till Medicinareberget Totalt arbetar fem personer med forskningsfinansiering, juridik och innovation mot Medicinareberget. Samarbetar med andra innovationsaktörer på Medicinareberget såsom entreprenörskolor, Sahlgrenska Science Park och GU Holding. 14

49 Gothia Forum (GF) Organisation Målsättning Målgrupp Aktiviteter GF är en del av Västra Götalandsregionen och finansieras av regionsutvecklingsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden. Utveckla den kliniska forskningen i Västra Götaland. Därigenom bidra till bättre vård och behandling av patienter och till regional tillväxt inom Life Science-området. Visionen är att göra Västra Götalandsregionen till den mest attraktiva regionen för högkvalitativ klinisk forskning i Europa. Forskare inom VGR samt svenska och utländska företag som bedriver klinisk forskning och tester. GF fungerar som en resurs för klinisk forskning i regionen. Forskare samt nationella och internationella företag kan vända sig till GF för att förenkla samarbetet mellan sjukvård, akademi och industri. En central del i arbetet är att samla och tillhandahålla information om pågående klinisk forskning inom Västra Götalandsregionen. I förhållande till forskare och industri erbjuds även information om det utbud av resurser för klinisk forskning som finns inom regionen. Genom projektstöd kan GF erbjuda hjälp att hitta prövare samt forskningspersoner för kliniska studier via databaser inom VGR. En annan del av GF arbetar för god kvalitet inom den kliniska forskningen med bland annat utbildningar inom Good Clinical Practice (GCP). Forskare kan vidare få hjälp med ansökan till etikprövningsnämnd och Läkemedelsverket. Centrum för klinisk prövning (CTC) är en systerorganisation till Gothia Forum där kliniska studier från Fas I till FAS IV inom olika terapiområden kan genomföras. Utöver kompetens från ett flertal professioner har CTC tillgång till specialutrustade lokaler för övervakning och kontroller i samband med studier. På en strategisk nivå verkar GF för allmänt förbättrade möjligheter att bedriva kliniska prövningar inom VGR. Arbetet består av att identifiera, besluta och genomföra strategiska utvecklingsinsatser. Relation till Medicinareberget Nära koppling till Sahlgrenska Universitetssjukhus och primärvården för genomförande av kliniska studier. Hjälper forskare på Medicinareberget med genomförande av kliniska studier, ansökningar och relaterade aktiviteter. Kontakt och gränssnitt mot industriföretag som är intresserad av kliniska prövningar inom hälso- och sjukvård. Stöttar innovationsslussen med kommunikationsfrågor och juridiska frågor samt MedTech West med avtalsfrågor. 15

50 GU Holding (GUH) Organisation Målsättning Målgrupp Aktiviteter Helägt dotterbolag till Göteborgs Universitet. Finansieras av VGR, Almi Företagspartner, Tillväxtverket, Innovationskontor Väst, Vinnova och Europeiska Unionen. Kommersiell utveckling av forskningsprojekt på Göteborgs Universitet. I första hand forskare på Göteborgs universitet, men även anställda och studenter från universitetet. GU Holding bedriver en inkubations- och investeringsverksamhet i syfte att omsätta idéer baserade på kunskap och forskningsresultat med anknytning till Göteborgs Universitet. Projekten kommer från alla universitetets fakulteter, där idéer rörande läkemedelsutveckling, medicinteknik, miljöteknik, informationsteknik och tjänsteföretag är utmärkande. En del av arbetet inbegriper verifiering av forskningsprojekts kommersiella potential genom stöd till relevanta analysåtgärder. Typiska analysåtgärder kan vara patenterbarhetsgranskning, marknadsundersökning, och affärsutveckling vilka kan finansieras inom ramen för VINNOVAs program Verifiering för Tillväxt. GU Holding agerar vidare som investerare i tidiga bolag med målsättningen att bygga hållbara företag. Kapitalanskaffning är ett avgörande moment där exempelvis offentliga organisationer, affärsänglar och riskkapitalister saminvesterar. Den första investeringen från GU Holding är normalt 200 till 500 tusen kronor och investeringsnivån uppgår till maximalt en miljon för ett objekt. Målsättningen är således inte att verka som långsiktig ägare utan att avyttra till andra investerare när större nyinvesteringar krävs. GU Holding nyinvesterar i 4 till 5 företag baserat på uppskattningsvis 50 till 60 utvärderingar per år. Totalt består portföljen av ca: 35 företag och ca: 15 innovativa projekt som på sikt kan resultera i företag. Nystartade kan i viss utsträckning, och efter behov, även få tillgång till färdigmöblerade kontorslokaler samt relevanta administrativa kringtjänster såsom juridik, bokföring och redovisning.gu Holding erbjuder även i viss omfattning utbildning och seminarier för kompetensutveckling inom ett antal entreprenörsrelaterade områden. Relation till Medicinareberget Över 50 % av GU Holdings projekt har ursprung i forskning från Sahlgrenska och Medicinareberget. GU Holding samarbetar med stödorganisationer på Medicinareberget, bland annat Sahlgrenska Science Park, för identifiering, stöd och utveckling av innovativa projekt. 16

51 Innovationssluss Västra Götaland (IVG) Organisation Är en del av Västra Götalandsregionen och regionutvecklingsnämnden med regionutvecklingsnämnden som finansiär under Regionutvecklingssekretariatet leder projektet. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Syftet är att stärka förmågan och kapaciteten inom hälso- och sjukvården genom att stimulera, värdera och hantera innovativa idéer från regionen. De övergripande målen är att: skapa ett ökat flöde av hälso- och sjukvårdsidéer skapa funktionella och affärsmässiga samarbeten med näringslivet skapa en miljö där innovationsarbete är en självklar del av VGRs arbete Personal inom VGR som har identifierat behov och idéer för hur hälsooch sjukvården kan förbättras. Industriella partners för vidare kommersialisering av identifierade idéer, samt företag som vill ha ökad förståelse för behov inom sjukvården. Studenter som på olika sätt kan bidra till att lösa och utveckla behov och idéer. IVG har tre arbetspaket som vardera är kopplade till de tre övergripande målen (se ovan). Arbetet utförs på de fyra sjukhusområdena, primärvården och folktandvården 5. Arbetspaketet idéutveckling syftar till att skapa ett ökat flöde av hälsooch sjukvårdsidéer. Identifieringen av idéer kan relatera till allt från enklare förbättringar till mer innovativa lösningar och är framförallt fokuserade på medicinteknik. Arbetet bedrivs genom en utvärderingoch utvecklingsprocess där idéerna bearbetas i ett antal steg med målsättningen att i slutändan kommersialiseras. Centralt i processen är medarbetare i vården som agerar idétransportörer och därmed länk mellan IVG och idébärare. Idéerna utvärderas initialt utifrån patientsäkerhet/nytta, marknadspotential och ekonomisk potential. Utifrån beskrivningen tas ett beslutsunderlag fram som sedan utvärderas av ett innovationsråd. Om idén är av tillräckligt stort intresse stöttar sedan IVG med prototyputveckling, nyhetsgranskning, hälsoekonomisk kalkyl med mera. I slutet av processen kan det även bli aktuellt med patentering- och visst affärsutvecklingsstöd. Utöver rådgivning kan IVG även bidra med stöd på tusen kronor. Ägandet av idéerna kan variera och bestäms från fall till fall. Om produkten väntas ha en större spridning tar IVG inte på sig ägande, utan ser i så fall till att kommersialisering sker via företag för undvika jävsituationer och möjliggöra upphandlingar. Vid lyckad kommersialisering, får idébäraren viss ersättning av företaget som kommersialiserar idén. Andra modeller kan dock användas från fall till fall. Under perioden inkom 126 idéer till IVG där förstudier genomfördes för 34 stycken. Totalt har 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 17

52 under perioden ett licensavtal genomförts, ett företag startats och två arbetstillfällen skapats. IVG verkar för ett ökat samarbete mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet. Arbetet bedrivs dels genom att koppla samman idégivare med företag som vill driva idén vidare, och dels genom att stödja företag genom att förmedla kontakter inom sjukvården. IVG har som målsättning att arbeta för en mer positiv syn på innovation bland medarbetare inom hälso- och sjukvården. Arbetet bedrivs genom att fokusera på informationsspridning, kommunikation och att aktivt lyfta fram innovationer inom regionen som inspiration. Relation till Medicinareberget Inventerar och utvärderar innovativa idéer från sjukvården i Västra Götaland. Kontakt med industri som är intresserade av behovsanalyser samt innovativa idéer inom hälso- och sjukvården. Samarbetar med SSP och Gothia Forum för utvärdering och utveckling av idéer. Potentiellt samarbete med MedTech West för utveckling av testbäddar. 18

53 MedTech West (MTW) Organisation MedTech West är ett joint venture mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Förbättra förutsättningarna för forskning, utveckling och innovationer inom det medicintekniska området genom ökad samverkan mellan akademi, vård och industri. Arbetet skall generera fler forskningssamarbeten av högre kvalité, förbättrade metoder och produkter för klinisk användning. Nationella och internationella forskare som är intresserade av att bedriva tvärvetenskaplig forskning inom medicinteknik. Studenter som är intresserade av projekt och examensarbeten. MTW utvecklar och introducerar nya teknikplattformar i kliniska miljöer. Arbetet består i att bedriva och stimulera till mer forskning inom ett antal fokusområden såsom imaging, smart textiles, microwave technologies, sensor technologies, EM modelling och ehealth. Som en del av forskningen utvecklas labb-prototyper, tidiga produkter och instrument för vidareutveckling. Ofta sker utvecklingen i samarbete med medicintekniska industrin för att möjliggöra en tydlig slutpunkt och överlämning av projektet; den kliniska relevansen utvärderas kontinuerligt. Projekten som MTW arbetar på har ofta ursprung i innovativa idéer från hälso- och sjukvården samt akademin. Uppdragsforskning och kliniska studier kan även erbjudas till industriella partners. För att stötta forskningsprojektens innovationsförmåga är expertis kring kontrakt, sekretess, säkerhet med mera kopplat till MTW. För att stötta samverkan anordnar MTW även seminarier och olika evenemang för att främja nya samarbeten och relationer, samt skapa gemensamma agendor och utvecklingsmöjligheter. MTW söker även aktivt efter betydande kliniska problem som kan lösas med hjälp av medicintekniska utvecklingsprojekt. Relation till Medicinareberget Lokaliserat på SU med nära relation till personal och forskare inom hälso- och sjukvården samt akademin. Samarbete med Innovationsslussen för utveckling av testbäddar. 19

54 Sahlgrenska Science Park (SSP) Organisation SSP är ett aktiebolag som drivs av Sahlgrenska Biomedicinska Innovations Centrum (SBIC), en ideell förening. SBIC styrs av Göteborgs Universitet, Region Västra Götaland, Business Region Göteborg och Chalmers. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Stärka innovationssystemet inom Life science-området i västsverige genom att bidra till att nya och framgångsrika företag skapas och för att etablerade företag skall kunna utvecklas och växa snabbare. Idégivare inom life science från Göteborgs Universitet, andra högskolor samt privatpersoner och avknoppningar från industrin. SSP stöttar bolagisering och kommersialisering av life science-projekt via dels en inkubator och dels en företagspark. Totalt arbetar fyra personer med affärsrådgivning och ytterligare tre personer med administration och fastighetsansvar. Projekt kopplat till företagsparken och inkubatorn har framförallt ett medicintekniskt fokus. Företagspark SSP erbjuder mot betalning lokaler för nya och mer etablerade företag. Utöver kontor har hyresföretag även möjlig att tillgå laboratorium där närheten till både akademin och sjukvården är en fördel. Företag har vidare möjlighet att hyra laboratorium under kortare perioder alternativt etablera sig mer långsiktigt, beroende på deras specifika behov. Exempel på laboratorieutrustning inkluderar lågtemperaturskylar, autoklav, LAFbänkar, CO2-inkubatorer m.m. I dagsläget är ett 40-tal företag verksamma inom företagsparken. Inkubator Inom SSP drivs även en inkubator som via med hjälp av affärsrådgivare erbjuder inkuberade företag stöd inom exempelvis affärsutveckling, internationalisering, finansiering, kompetens och nätverk. Typiskt arbetar de inkuberade företagen och SSP tidigt med att tillsammans ta reda på kundbehov på olika marknader, samt etablerar tidiga relationer som krävs för utveckling och tillväxt. De inkuberade projekten är i dagsläget uteslutande medtech och inga läkemedelsprojekt drivs idag inom ramen för inkubatorn. SSP finansierar inte de inkuberade företagen utan bidrar istället med affärsrådgivarnas arbetstid samt underhåller ett nära samarbete med ett flertal finansiärer. Varje år mottages idéer där 5 7 av dessa efter utvärdering skriver på ett inkubationsavtal och blir en del av inkubatorn. 20

55 Relation till Medicinareberget Samarbete med innovationsslussen där projekt från Sahlgrenska Universitetssjukhus i slutfasen av deras verifieringsprocess kan behöva stöd och vidareutveckling via SSP. Forskare på Medicinareberget vänder sig till SSP för att kommersiellt verifiera och vidareutveckla idéer. Närhet till sjukhus och akademi inom life science möjliggör tester, kompetens och nätverk för vidare utveckling av projekt. 21

56 SIK Livsmedelsacceleratorn (SIKL) (tidigare Food & Health Concept Center) Organisation Livsmedelsacceleratorn är en del av SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik. SIK är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Stötta kommersialisering av innovativa idéer och bidra till tillväxt inom livsmedelsbranschen i Västra götalandsregionen. Forskare, entreprenörer och företag med anställda med innovativa livsmedelsrelaterade idéer samt behov av stöd för utveckling. För stöd skall idéns verksamhet vara knuten till Västra Götaland och besitta tillväxtambitioner. På en övergripande nivå tillhandahåller livsmedelsacceleratorn tre olika erbjudanden mot samtliga inom målgruppen: behovsanalys, finansieringsanalys, och utvecklingsinsats. I ett första skede genomförs en behovsanalys av idégivarens projekt för att prioritera de mest väsentliga insatserna och analyserna som krävs för att ta idén vidare. Arbetet inkluderar att tydliggöra vart idégivaren vill ta projektet, identifiering av huvudsakliga osäkerheter samt utformningen av en tidig plan för nästa steg. Typiska prioriterade insatser kan vara kundsbehovsverifiering, immaterialskydd, teknisk verifiering, kompetensbehovsanalys med mera. Därefter genomförs en finansieringsanalys där beroende på behov möjliga alternativ sammanställs. Livsmedelsacceleratorn finansierar själv inga insatser. Efter framtagningen av alternativ för finansiering stöttar Livsmedelsacceleratorn idén med koordinering av utvecklingsinsatser. Beroende på utkomsten av behovsanalysen, samt möjligheten till finansiering genomförs en eller flera utvecklingsinsatser. Mot betalning kan Livsmedelsacceleratorn genomföra affärsutvecklingsanalyser inom tre områden: affärspotential, marknadsanalys och hälsokommunikation. Via ett nära samarbete med SIK kan kompetens inom sensorik, green lean, process m.m. erbjudas. Livsmedelacceleratorn samarbetar vidare med Forsknings och innovationskontoret, Sahlgrenska Science Park, Encubator med mera för att erbjuda kompetens och vidare kommersiell utveckling. Totalt arbetar två personer heltid och en person halvtid med ca: 30 idégivare årligen. SIK, vilket Livsmedelsacceleratorn är en del av, bedriver industrinära forskningsprogram och uppdragsforskning för livsmedelsbranschen. Forskningen kan exempelvis gälla process- och produktutveckling kring frågor som rör kvalitet, produktionssäkerhet, produktionseffektivitet, samt miljö och uthållig produktion. SIK har 100 anställda där de flesta arbetar på huvudkontoret i Göteborg. Relation till Medicinareberget Stöttar idéer som kommer från forskning på och omkring Medicinareberget (relaterat till livsmedel). Samarbete med flertal stödorganisationer på Medicinareberget, inklusive Sahlgrenska Science Park. 22

57 SP Tekniska Forskningsinstitut (SP) Organisation SP ägs av RISE Research Instituts of Sweden AB som ligger under regeringskansliet. Målsättning Målgrupp Aktiviteter Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig kompetens för innovation och värdeskapande i näringslivet och en hållbar samhällsutveckling. Företag och i viss mån universitet i behov av teknisk kompetens, provning och utvärdering av teknik, material, produkter och processer. Forskare och studenter intresserade av att utveckla och förmedla teknik. SP, i form av en institutskoncern, arbetar med att sätta upp gemensamma forskningsprojekt med industrin och akademi kring specifika industriella utmaningar. Genom integrering av tvärvetenskaplig kompetens från sex olika affärsområden (varav ett är life science) samordnas specialiserade forskningsmiljöer för att möta olika branschoch samhällsutmaningar. Inom forskningsmiljöerna ingår ofta aktörer från näringslivet men även universitet, högskolor och andra institut. SP är således en resurs för näringslivet där kompetens och unik utrustning tillhandahålls via framförallt uppdragsforskning. SP fyller därmed en funktion som länk mellan akademin och näringslivets behov av tillämpning. Ett flertal av totalt 18 enheter och dotterbolag inom SPkoncernen arbetar med projekt inom eller nära angränsande till life science; exempelvis hållbar livsmedelsproduktion, utveckling av nya läkemedel och bättre vårdprocesser. En stor del av uppdragen kommer från små- och medelstora företag men även multinationella organisationer. Kunskap förmedlas även via kurser, seminarier, konferenser och nätverk. Relation till Medicinareberget Är och har varit involverad i ett flertal utvecklingsprojekt på och omkring Medicinareberget. Exempelvis: o Partner i Biomatcell, ett VINN Excellence Center med fokus på biomaterial och cellterapier. o Analys av partiklar från utandning som biomarkörer. SIKL är en del av SP som också nämns i denna sammanställning. Organisationen bidrar till utveckling av innovativa livsmedelsrelaterade projekt. Har erfarenhet och kraft att driva större konsortium i förhållande till Life Science. 23

58 PÅGÅENDE UTVECKLINGSPROCESSER Utöver existerande stödorganisationer pågår ett antal utvecklingsprocesser av relevans för samverkan och innovation vid Medicinareberget (se Tabell 6: Pågående utvecklingsprocesser). Samtliga initiativ har en nära koppling till SU. Utvecklingsprocesser Linjestruktur för forskning, utveckling och Innovation (FoUI) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beskrivning Med målsättningen att öka medvetenhet om och förmågan att arbeta med innovation planerar SU att bygga ut sin Forskning, Utveckling och Utbildning (FoUU)-enhet i linjestrukturen med en innovationsfunktion. Engagemang och stöd för forskning och utveckling skall vara ett absolut krav på varje ledare inom SU och följas upp årligen. En första uppgift för FoUI blir att genomföra en behovsinventering och kartläggning på hela sjukhuset för att identifiera ett antal områden som bedöms som intressanta och utvecklingsbara. Resultatet av behovsinventeringen planeras att matchas mot potentiella industriella partners med målsättningen att initiera gemensamma utvecklingsprojekt. Status: I utveckling med planerad lansering under Innovations och utvecklingsplattform på Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU planerar att bygga ut en innovations och utvecklingsplattform som framförallt skall fungera som en nod mellan externa aktörer och sjukhuset. Plattformen skall ha som syfte att identifiera behov inom sjukvården som sedan kan adresseras av exempelvis industriella parter. Plattformen skall även vägleda och hantera kommunikation med externa aktörer med intresse av samarbete med sjukhuset, exempelvis för skapandet av testbäddar. Strukturer som GF och MTW skall knytas nära till plattformen men kan behålla fristående ställning. Innovations och utvecklingsplattformen har ett flertal överlappande funktioner med IVG, relationen dem emellan skall därför utredas. Status: Planeringsfas inklusive behov av finansiering. Utveckling av fysiska miljön på Medicinareberget SveaNor Fastigheter har signerat två avsiktsförklaringar med SU och Göteborgs Stad. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att knyta samman Medicinareberget och SU över Per Dubbsgatan på ett bättre sätt än idag, samt möjliggöra en utveckling av miljöer som stödjer forskning, sjukvård, utbildning och näringslivsutveckling inom Life science. Kopplat till utvecklandet av en gemensam fysiska miljö lyfts ett antal förslag på utvecklingsmöjligheter fram av SveaNor. Ett laboratoriemedicinskt centrum som nav i konceptet. Samverkan mellan det laboratoriemedicinska centrumet 24

59 och vården för förbättrad patientbehandling. Stärka forskning genom att b.la. etablera ett translationellt forskningscentrum. Ett utbildningscentrum för att utveckla framtidens forskare och vårdpersonal i samspel med näringslivets krav, sjukvårdens behov och forskningens ideal. Ge näringslivet möjlighet att effektivt fånga sjukvårdens olösta behov, och att kliniskt pröva produkter och nya idéer i samverkan med sjukvård och forskning. Status: I slutet av mars 2014 presenterades en förstudie i form av ett innehållskoncept. Nästa steg är att etablera en överordnad styrgrupp för vidareutveckling av programarbetet. Bild- och Interventionscentrum (Boic) Ett Bild- och Interventionscentrum uppförs på SU där ambitionen är att ta regionen fram till den absoluta utvecklingsfronten gällande medicinsk bildhantering och diagnostik. Genom kompetensutveckling inom diagnostik och nya behandlingar förväntas Boic förbättra vård av patienter samt stimulera till nya innovationer och ökad samverkan. Planen att utveckla nya interventionella bildstyrda behandlingsmetoder och aktualiserar därmed utvecklingsbehov inom ett stort antal medicinska områden. För att driva samverkan och innovationsfrågor kommer centrumet ha nära koppling till övriga stödenheter. Boic kommer husera i ett nybyggt hus på ca: kvadratmeter och beräknas kosta, med utrustning, ca 2 miljarder kronor. Projektet drivs av VGR på SU i samarbete med GU och Chalmers. Status: Byggnation pågår sedan 2012 med förväntad inflyttning Anläggningen kommer sedan stegvis tas i bruk fram till Tabell 6: Pågående utvecklingsprocesser Vidare har VGR identifierat ett flertal starka områden med utvecklingspotential (se Sahlgrenska Universitetssjukhuset som motor i Life Science-utvecklingen i Västsverige). Områdena bedöms ha kapacitet till att utgöra kopplingsnoder till externa aktörer inklusive internationella samarbetspartners. Det finns därför en ambition att formalisera centrumbildningar i förhållande till: Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) Lungsjukdomar med fokus på kronisk obstruktiv lungsjukdom och ventilationsbehandling Intelligent Pharmaceuticals och e-hälsa Osteoporosforskning Obesitas och metabolism Kliniskt cancercentrum Demensforskning Regenerativ medicin Simulatorcentrum 25

60 SAMMANFATTANDE OBSERVATIONER Kartlagda stödorganisationer är sällan samlokaliserad, samtidigt som det pågår ett frekvent kompetensutbyte och projektslussande dem emellan. Det borde finnas betydande synergier och kraftsamlingsmöjligheter genom att skapa ett gemensamt kontorslandskap/hus. En sådan satsning skulle rimligen även ha närhet till relevanta forskningsmiljöer. En del av stödorganisationerna har tydliga tekniska- och marknadsmässiga avgränsningar, medans andra har mer generella uppdrag. Vid en utveckling av Medicinareberget kan det därför vara aktuellt att se över om ytterligare kompetens bör knytas till området. Historiskt har sammanställda organisationer varit förhållandevis orienterade kring att stötta framförallt tekniskt drivna forskningsprojekt. Det bör således finnas utrymme för att mer tydligt utveckla samverkan och innovation i förhållande till andra områden, exempelvis organisatoriska förändringar, nya synsätt på vård etc. Visst samarbete mellan studenter av entreprenörskap, samverkan och innovation och sammanställda stödorganisationer kan ses. Det borde dock finnas möjligheter att utveckla samarbeten av sådant slag ytterligare. Det pågår ett flertal processer för utveckling av Medicinareberget. Göteborgs Universitets bör tydliggöra hur universitetets stödorganisationer såsom FIK, GUH och IE, samt eventuella nya initiativ, på ett lämpligt sätt skall förhålla sig till dessa förändringar. FÖRSLAG PÅ NÄSTA STEG Benchmarking av ett antal universitet och sjukhus för att 1) identifiera best practices inom offentlig universitetsrelaterad samverkan och innovation och 2) sammanställa ett antal alternativa visioner och strukturer för hur Göteborgs Universitet kan utveckla Medicinareberget. Skapa en referensgrupp med olika expertområden i förhållande till samverkan och innovation inom Life Science. Referensgruppen skall ansvara för att säkerställa att utvecklade visioner är realiserbara och samtidigt i linje med offentliga och industriella behov. 26

61 REFERENSER Rapporter och dokument Biomedical areas of strength in western Sweden (IMIT Report No :1) Effektutvärdering av stöd till näringslivet genom såddfinansiering och inkubatorer (Utvärderingsrapporter 2011:01 Regional utveckling, Västra Götalandsregionen) Innovationssystemet i Västra Götaland En analys av utbud och efterfrågan (Rapport 2008:02 Tillväxt och utveckling, Västra Götalandsregionen) Life Science i Västra Götaland Möjligheter och utmaningar (Rapport 2011:2 Tillväxt och utveckling, Västra Götalandsregionen) Sahlgrenska Universitetssjukhuset som motor i Life Science-utvecklingen i Västsverige (Dnr SU /2013, Västra Götalandsregionen) Starka tillsammans Betänkanden av Utredning om nationell samordning av kliniska studier (SOU 2013:87) Uppföljningsrapport Innovationssluss Västra Götaland (Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, oktober 2013, Västra Götalandsregionen) Utredning av samverkansuppgiften vid Göteborgs Universitet med särskilt fokus på området innovation och entreprenörskap (IE2011 Göteborgs Universitet) Vision 2020 Bakgrund, arbetsprocess, reflexioner (Göteborgs Universitet 2013) Västra Götalandsregionens handlingsprogram för life science (Dnr RUN , Västra Götalandsregionen) Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (Västra Götalandsregionen 2013) Översyn av de nationella kvalitetsregistren: Guldgruvan i hälso- och sjukvården (Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, Måns Rosén 2010) 27

62 Intervjuer Ann Lindgård (Innovationsrådgivare, Forsknings- och innovationskontoret) Elén Faxö (Business development consultant, SIK Livsmedelsacceleratorn) Iris Öhrn (Investment Manager Life Science, Business Region Göteborg) Jenny Almkvist (Business Development & Investment Manager, GU holding) Lars Grip (FoUU-direktor och biträdande sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) Mats Frid (Projektkoordinator, Innovationssluss Västra Götaland) Peter Kim (Jurist, Gothia Forum) Ted Ternander (Business Advisor, Sahlgrenska Science Park) 28

63 SAMVERKAN FORSKNING UTBILDNING Institutet för innovation och samhällsförändring Box 613, Göteborg Kontaktperson: Magnus Eriksson, vice föreståndare Telefon:

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Projekt Campus Näckrosen Park for Humanities and Arts

Projekt Campus Näckrosen Park for Humanities and Arts Projekt Campus Näckrosen Park for Humanities and Arts Vad? Göteborgs universitet samlar sina Humanistiska och Konst närliga fakulteter tillsammans med Göteborgs universitetsbibliotek, Humanistiska biblioteket

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan

Läs mer

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsplan

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsplan Göteborgs universitet Chalmers 2012-12-03 1(7) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Verksamhetsplan SAMMANFATTNING Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () inrättades sommaren 2011

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Johanneberg Science Park

Johanneberg Science Park Johanneberg Science Park Vi är en samverkansmiljö för idé- och kunskapsutbyten mellan akademin, näringsliv och samhällsaktörer på Chalmersområdet i centrala Göteborg. Profilområden: Samhällsbyggnad, Energi,

Läs mer

FOTOGRAF: Paul Björkman. Rapporten sammanställd av inobi. bakgrund

FOTOGRAF: Paul Björkman. Rapporten sammanställd av inobi. bakgrund FOTOGRAF: Paul Björkman. Rapporten sammanställd av inobi bakgrund För fjärde året i rad arrangerade Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) och Akademiska Hus region Väst en workshop för att stärka studentstaden

Läs mer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-12-06 KS 2016/1203 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:2

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:2 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (5) Tid och plats kl. 13.00-14.40, rektors tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman rektor Bisittare Lennart Weibull prorektor, rektors ställföreträdare

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Bilaga 10 - Innovationssamverkan

Bilaga 10 - Innovationssamverkan Landstingsstyrelsens förvaltning Upphandling och juridik Upphandlingsavdelningen INNOVATIONSSAMVERKAN 2014-11-24 1 (8) Bilaga 10 - Innovationssamverkan Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier REMISS 1 / 2 2007-11-01 Dnr G11 1331/07 Fakultetsnämnderna Universitetsbiblioteket Göteborgs universitets studentkårer Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION BAKGRUND Just nu pågår åtta olika utredningar inom Högskolan Dalarna för att allsidigt belysa konsekvenser och förutsättningar avseende verksamhetens

Läs mer

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer Ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-04-15 Dnr 100-828-10 Dokumenttyp:

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Minnesanteckningar Möte delprojektledare, referensgrupp & styrgrupp

Minnesanteckningar Möte delprojektledare, referensgrupp & styrgrupp Projekt: Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Minnesanteckningar Möte delprojektledare, referensgrupp & styrgrupp Tid: 21 okt kl 10 12 Plats: Bruunska 16, Esplanaden 5 Delprojektledare Niklas Ammert,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE DATUM: 130823 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer