Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 - objektsbeskrivningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 - objektsbeskrivningar"

Transkript

1 Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 - objektsbeskrivningar Anders Granér 2006 Statligt bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförande av detta projekt. 1

2 Innehåll Objektsbeskrivningar Intresseaspekter Om naturvärdesbedömning (närnaturvärde och naturvärde) Skogliga miljöer och blandmiljöer Bocksliden Bratten Djupskolavan Gammplatsen Glasberget Grävetjärnsberget Karlstorp Korpberget Lasarettet Mårkan och Aggavaudden Prästholmarna Tannbergsområdet Tannbergsstugeskogen Ängsmarker Karonsboängen Lasarettsängen Natt och dag ängen Ängen vid Norräng Vattenmiljöer Emmausbäcken Rusele Skrabbtjärn Sågavan - Hawaiiudden Vattenområden i V:a Lycksele Övriga områden mindre objekt Fäbodvallen Södra Mårkan - Tallbo Kolonilotten Nydala Anders Jacksholmen Killingholmen Bångberget Lyckstjärn Forsdala/Nydalaravinerna Kyrkparken Norra Kyrkogården Djurparksområdet Stora Grönområdet mellan Furuvik och Norrmalm Järnvägsstråket 2

3 Objektsbeskrivningar De större naturmiljöerna med högre värden redovisas med en naturvärdesbedömning medan en del mindre objekt redovisas med en kortfattad textbeskrivning och i många fall utan naturvärdesbedömning. Under varje objektsbeskrivning finns förslag till utveckling av områdets grönstruktur och förslagen redovisas i prioritetsordning och/eller kronologisk ordning i de fall då olika insatser kan vara beroende av varandra. Korpberget innanför hotellet. 3

4 Intresseaspekter Enligt Naturvårdsverkets rapport Planera för natur bör det anges vilka olika intresseaspekter som finns för redovisade värdefulla naturområden. Intresseaspekterna är ingen egentlig värdering av olika områden men indikerar bredden av områdens olika värden. Vissa områden har ett sämre informationsunderlag vilket kan betyda att intresseaspekter finns som inte är kända. Kunskap eller information om intresseaspekterna landskapsbild, kulturmiljö och i viss mån geovetenskap är betydligt sämre än för de biologiska intresseaspekterna. Intresseaspekterna redovisas enligt följande: Bi=Biologi hög biologisk mångfald av strukturer/naturmiljöer eller arter, hög grad av naturlighet. Underklasser till Biologi är N=Naturtyp (Naturtypen/miljön viktigast ej särskilda arter) Z=zoologi (zoologiskt intressant miljö eller värdefull miljö för speciella arter) B=botanik (botaniskt intressant miljö eller värdefull miljö för speciella arter) G=Geovetenskap dokumenterat intressanta geovetenskapliga bildningar mm. L=Landskapsbild ett estetiskt tilltalande område (delvis subjektiv bedömning) F=Friluftsliv område tillgängliggjort för besökare, F!= ej tillgängliggjort men har potential för framtiden. K=Kulturmiljö dokumenterat höga kulturella värden Intresseaspekterna redovisas för varje presenterat område i objektskatalogen. För många områden är kunskapen för låg för att kunna redovisa alla intresseaspekter på ett relevant vis. Om naturvärdesbedömning (närnaturvärde och naturvärde) Vid bedömningen av närnaturvärdet har inte enbart naturvärdet varit vägledande utan variabler som rekreationsvärde, läge, tillgänglighet, utvecklingspotential och besökspotential har också vägts in i bedömningen. Kombinationsmiljöer, dvs områden som består av flera olika naturmiljöer har generellt getts högre naturvärde än mindre variationsrika områden. Likaså förstärks värdet för det enskilda området om flera värdefulla områden ligger samlat nära varandra. Redovisade naturområden har bedömts enligt två olika värderingsramar. Först enligt ett nationellt system med beskrivning i Naturvårdsverkets rapport 4911, planera för natur. Enligt den naturvärdesklassningen indelas naturvärdet i fyra värdeklasser enligt följande: Klass I Klass II Klass III Klass IV högsta naturvärde eller nationellt värdefullt område mycket högt naturvärde eller regionalt värdefullt område högt naturvärde eller kommunalt värdefullt område ordinärt naturvärde och/eller lokalt värdefullt kan vara lokalt värdefullt i sig eller i kombination med t ex höga rekreationsvärden. 4

5 I kombination med ovan beskrivna storskaliga klassning har ytterligare en bedömning av närnaturvärdet för de lokala grönområdena genomförts. Denna klassning har gjorts enligt följande: Klass A Klass B Klass C högsta närnaturvärde kan motsvara alla klasser I-IV enligt naturvärdesbedömningen. högt närnaturvärde motsvarar som högst klass III-IV enligt naturvärdesbedömningen. ordinärt närnaturvärde motsvarar områden i högst klass IV enligt naturvärdesbedömningen.. Klassningen i närnaturvärde har som syfte att värdera de beskrivna grönområdena var för sig och för att kunna göra en värdering dem emellan. Det skapar ett bättre beslutsunderlag för planering av framtida satsningar, prioriteringar och utveckling för olika områden. Nedan följer en presentation av de större närnaturobjekten i Lycksele med omgivningar. Juninatt 5

6 Skogliga miljöer och blandmiljöer Bocksliden - slalombacken Bockstjärnen med Bocksliden i bakgrunden , Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N, B),G, L, F Landskap Området ligger en dryg mil sydost om Lycksele centrum på östra/norra sidan av Umeälven. Omgivningarna är mycket kuperade och i närområdet finns flera branta talldominerade berg som Trollberget, Tjäderbergen och Vinberget. I de djupa dalarna mellan bergen finns djupa klarvattensjöar. Den branta topografin gör att förhållandevis stora arealer opåverkad gammal skog finns kvar. Några mindre områden är avsatta som naturreservat där Lilltjäderbergets domänreservat är det största. I de brantaste delarna som är tekniska impediment finns opåverkad hällmarkstallskog. 6

7 Områdesbeskrivning Naturskogen vid Bocksliden kan delas in i två delområden som sitter ihop geografiskt. Den östra delen ligger mycket vackert ovanför Bocksmyrtjärnen. De nedre delarna av delområdet är nästan lodräta medan de övre är något mindre branta. Skogen är mycket gammal och vildväxt. Det västra delområdet är mer påverkat genom nedfarterna i slalombacken. Å andra sidan kan man säga att slalombacken är vackert inramad av gammal naturskogsartad tallskog. Väster om slalombacken nere vid vägen ligger en lite tjärn. Skogen närmast tjärnen och upp till vägen är produktivare och fuktigare. Ett litet bäckstråk går genom detta område och skogen har här en % graninblandning. Denna del är också mycket gammal och mycket lite påverkad. Skogen kring slalombacken består nästan till 100 % av grov högrest gammal tallskog. Större delen av skogen i området är mellan år, men det finns ännu äldre tallar. Lilla tjärnen nedanför slalombacken Nedre delen av slalombacken Arter: skinnlav, violmussling, taigaskinn, rynkskinn, rosenticka, lunglav, stuplav, dvärgbägarlav, tallticka, kötticka. Friluftsliv - besökspotential Området är välfrekventerat av besökare till slalombacken. Slalombacken har flera nerfarter, snökanon och skidskola hålls där varje år. Det är den enda backen som ligger helt nära Lycksele. Under senare år har området kring slalombacken utvecklats av turistföretagaren Kent Larsen. I området ligger Björngrottan och vid slalombacken finns också aktiviteter som rutschbanor och fyrhjulingskörning nedför backen sommartid. Strax norr om slalombacken finns Lyckseles gokartbana. Nedanför slalombacken vid väg E:12 ligger Lapplandsportens vandrarhem, stugor och konferensanläggning. Här erbjuds diverse aktiviteter av robinsonkaraktär med vildmarksinriktning. Ett uppkört skidspår går mellan Furuvik och Bocksliden (ca 1 mil långt). Naturvärdesbedömning Bocksliden är ett av Lyckseles finaste relativt stadsnära naturområden och av högsta klass (klass A) ur närnatursynpunkt. Skogen har i stora delar högsta naturvärde (stor nyckelbiotop) men arealen är liten varför området som helhet bedöms till klass II. 7

8 Rekommendationer Skötselförslag (besöksfrekvens o framtida besökspotential) Området borde först skyddas som ett naturreservat i kommunal regi för att kunna utveckla området och besöksmöjligheterna utan att vara beroende av markägarens framtida planer. Området ska inte skyddas i första hand för naturens egen skull, utan tanken är att området ska fungera som ett öppet och lättillgängligt område för information om naturen. Om besöksfrekvensen är hög och förväntas kunna öka ligger området strategiskt till för att utveckla och nyttja den fina skogen för naturstudier och information. En vandringsstig/äventyrsstig vore realistiskt att anlägga. I anslutning till denna stig kunde enkel naturinformation presenteras på skyltar eller som stationer längs stigen med kopplad information som kan nås via t ex PDF-blad på Internet. Området borde vara potentiellt intressant som utflyktsmål för skolklasser i Lycksele då kombinationen med andra aktiviteter finns i näromgivningarna. Naturväde Närnaturvärde Klass A Naturvärde Klass II. Övrigt I norra delen av den öppna marken vid gården Bocksliden ligger en av Västerbottens läns rikaste höstlåsbräkenlokaler. Vid Karonsbo på vägen mellan Lycksele samhälle och Bocksliden finns en av Lycksele kommuns artrikaste ängsmarker med bla växter som skavfräken, nordlåsbräken, rödkämpar, gulmåra, vårfingerört, liljekonvalj, ängsskallra, lämmelstarr och många fler. 8

9 Bratten och Noforsberget Grånåns nedre del innan utfödet i Örån vid Bratten. Båda sidor omges av urskogsartad naturskog , , m fl besök. Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N, Z, B),G, L, F, K Landskap Bratten ligger vackert i Öreälvens dalgång ca 18 km SV om Lycksele centrum vid sammanflödet av Granån, Örån och Bäverbäcken. Granån rinner mot norr vid sammanflödet medan de andra två vattendragen rinner åt söder. Sammanflödesområdet utgörs av låglänta näringsrika översvämningsområden och raningsmarker som bildar ett för regionen speciellt och ovanligt naturområde. Kant i kant med sammanflödesområdet vid nedre delen av Granån vid Noforsen växer gammal naturskogsartad barrblandskog som sträcker sig vidare söderut upp på Noforsberget. Områdesbeskrivning Brattens sammanflödesområde har en mycket fin mosaik av olika naturtyper där vissa är mer naturliga medan andra är mer kulturbetingade. I området finns fasta ängsmarker, 9

10 strandängar, våtmarker, rinnande vatten, småtjärnar, sumpskogar, raningsmarker, avor, korvsjöar, myrslåtterängar, yngre till medelålders lövskogar och ett mindre parti med äldre barrskog. Området karaktäriseras av näringsrika gräs- och högörtssamhällen där nordisk stormhatt, grenrör och rörflen är karaktärsarter. Stora arealer består av igenväxande marker med yngre lövskog av björk och asp. Dessa skogsområden har tidigare varit betesmarker. Inne i området går flera armar av tidigare åfåror och sidofåror som Granån och Örån haft. Sammanflödet Örån Bäverbäcken i norra delen av våtmarksområdet Vilt- och naturstigen är skyltad och illustrerad. 10

11 Nedanför byn Bratten vid sammanflödesområdet finns sedan 1984 en jakt- och viltvårdsstig med utförlig information. Stigen sträcker sig genom huvuddelen av de många olika naturmiljöer som finns. Längs stigen finns ett stort antal informationsskyltar som informerar om jakt och viltvård men nästan lika mycket information handlar om naturvård. Informationen är mycket illustrativ med bra texter och fina akvarellillustrationer. Det finns också många fysiska exempel kring jakt och naturvård som t ex olika fällor och bon av olika fåglar. Information längs jaktstigen diskuteras här. Områdets vattenmiljöer regleras passivt med ett vattenintag från Granån. Vid hög vattenföring i Granån leds vatten in via ett rör och en gammal sidofåra in till de gamla å- fårorna och tjärnarna i området. De vegetationsrika vatten- och våtmarksområdena är värdefulla fågelområden. Ett stort antal våtmarksfåglar och tättingar förekommer inom området. Många olika däggdjur förekommer inom det rika och produktiva området och dess omgivningar. Noforsberget presenteras i slutet av detta dokument som en egen redovisning (referat) från den inventering som Länsstyrelsen genomförde i området i början av september Friluftsliv Brattenområdet har genom åren haft besök av de flesta av länets jaktvårdskretsar och studiecirklar med utbildningar om jakt och viltvård. Nära bron över Öreälven ligger vid Öreälvens strand en liten camping som är ganska välnyttjad under turist- och bärsäsongen på sommarhalvåret. Viltvårdsstigen och informationsskyltarna är slitna och byn Bratten har sökt och fått anslag från de lokala naturvårdspengarna för att rusta upp stigen, skyltarna och utöka informationen i området med inriktning mot naturinmiljöinformation. I upprustningsprojektet ingår ett flertal delar och b. la kommer två fågeltorn att byggas och sättas upp, nya broar byggs, en dragfärja ut till en ö i Öreälven kommer att anläggas, slåtter återupptas i vissa delar mm. 11

12 Naturvärdesbedömning Det beskrivna området med Noforsberget (värderat till klass I i sig) inräknat är mycket fint med en utsökt kombination av många olika och speciella naturtyper inom ett begränsat område. De olika naturtyperna tillsammans förstärker värdet av området som helhet. Kombinationen med så många olika naturtyper, såväl naturliga som mer kulturbetingade, har med all sannolikhet mycket få motsvarigheter i Västerbotten om än någon. Redan Brattenområdet utan Noforsberget har höga naturvärden. Möjligheten att leda in mer vatten i området ökar områdets naturvärden ytterligare. De olika vattenmiljöerna i området och de organismer som är knutna till dessa gynnas avsevärt tack vare denna möjlighet. Det gäller såväl vegetationen i området som fåglar och insektsliv. Rekommendationer, utveckling, skötselförslag och besöksfrekvens. För att skydda områdets höga och mångformiga naturvärden i kombination med höga frllufts- och rekreationsvärden borde området avsättas som naturreservat. Noforsberget har så höga värden att det i sig motiverar en avsättning som naturreservat i Länsttyrelsen/Naturvårdsverkets regi, medan Bratten inte riktigt når upp till så höga naturvärden. Reservatsbildningen kunde förslagsvis genomföras gemensamt mellan Lycksele kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten. En reservatsbildning lägger grunden för att kunna satsa vidare på området med fokus på naturinformation och att utöka besöksnäringen. Området har stora förutsättningar att bli ett än mer attraktivt och välbesökt område. Det borde kunna bli ett potentiellt mycket intressant utflyktsmål för skolklasser i Lycksele såväl sommartid som vintertid. Området är mycket viltrikt och perfekt för t ex. spårstudier vintertid. Området borde vara intressant för en bred allmänhet, för turister m fl. Pågående naturvårdsprojekt i området enligt beskrivning ovan skapar förutsättningar för att öka besöksfrekvensen. Nedan följer några kompletterande förslag till att göra området biologiskt värdefullare, mer attraktivt och besöksvänligt. En naturstig (rundslinga) anläggs från parkeringsplatsen vid Brattenområdet via Noforsen i Granån och upp på Noforsberget. En gammal stig finns på berget och den bör kunna nyttjas till del. Längs stigen föreslås följande: - Information om naturvärden i gammal skog och likaså om vegetationen i området produceras för uppsättning längs stigen och/eller som informationsblad på pdf att kunna ta med sig vid besök. Det senare är en betydligt billigare metod. Bladet kan ha numrerade punkter (1, 2, 3 ) med överensstämmande informationspunkter ute i skogen längs stigen. - Grillplats med vindskydd byggs vid toppen av berget och en grillplats anläggs nere vid forsen. - Några rastbänkar sätts lämpligen upp längs stigen. En långsiktig skötselplan med ambitionen att öka naturvärdet och den biologiska mångfalden i området borde vara ett mål. Att upprätta en skötselplan för området ställer ganska stora krav eftersom det finns en stor blandning av natur- och kulturpräglade miljöer och vattenmiljöer med helt skilda utvecklings- och skötselkrav. I de beskogade naturmiljöerna exempelvis bör de äldre barrdominerade skogsmiljöerna få utvecklas fritt medan lövskogsmiljöer till del sköts för att skapa äldre lövskogs och löv-och barrblandskogar. Vissa av de yngre lövskogsmiljöerna kan lämnas för fri utveckling. 12

13 Bete i lämpliga delar av området borde återupptas. När besöksområdet är iordningställt och upprustat bör information om området finnas i Lycksele vid en eller flera strategiska informationsplatser som t ex Gammplatsen, hotell Lappland och Ansia bad och camping. Det skulle öka besöksfrekvensen. Information om området vid campingplatsen på södra sidan väg 365 skulle ge fler besökare. Organiserade guidade turer i området under sommaren via byn Bratten och/eller någon naturguide skulle vara möjligt om området marknadsförs på rätt sätt. Naturvädesbedömning och besöksvärde Bratten har högsta värde ur närnatur- och kulturhistorisk synpunkt. Det är och kan bli ett än mer värdefullt informationsområde för skolor, allmänhet, turister och i samband med utbildningsverksamhet för jakt och viltvård. Området har stor potential att i framtiden utveckla än högre naturvärden om de olika naturmiljöerna tillåts att utvecklas optimalt. Naturvärde Närnaturvärde klass A Naturvärde klass I för Noforsberget och klass II för Brattendeltat Övrigt Brattenområdet har ett högt kulturellt värde med olika brukningsmetoder med bete och slåtter som bedrivits i området. Gamla laga skifteskartor finns över området vilket gör att man kan gå tillbaka för att se hur olika delar av odlingsmarken har nyttjats och för att eventuellt återskapa eller återinföra tidigare skötsel och brukningsmetoder. Noforsberget Texten kommer från Länsstyrelsens inventering av området Skogen på Noforsbergets nordsluttning består av gammal fullskiktad och urskogsartad tallskog med allmänt rikligt med åriga tallar, samt enstaka uppemot 500 åriga tallar. Ett brandljud förekommer allmänt på de äldre tallarna, två på de äldsta tallarna. Längre ner i sluttningen ökar graninslaget, och nere vid Granån förekommer det allmänt med åriga granar. Många av granarna är rätt klena och senvuxna. Lövinslaget är måttligt allmänt, av främst björk, men enstaka aspar och sälgar förekommer även. Norr om Granån är skogen helt grandominerad, rätt skiktad, år med inslag av 150- åringar samt en hel del löv, bl a en del grov asp. Mängden död ved i området varierar, men är ofta rätt måttligt. Nere ved Granån förekommer dock en del grova granlågor, och bitvis förekommer det även allmänt med grova hårda tallågor inne i tallskogen. Närmast Noforsen i Granån är skogen påverkad av forsdimma. Gamla avverkningstubbar förekommer allmänt i hela objektet. I områdets sydöstra del ligger ett mindre tallkärr som är bevuxet med senvuxna gammeltallar samt en del björk. Naturvärdesbedömning av Noforsberget - Länstyrelsen: Trots att området är genomhugget av gamla tiders dimensionsavverkningar har skogen i stort behållit sin urskogskaraktär och det förekommer allmänt med gamla mycket gamla tallar och granar, mängden död ved är dock oftast måttlig. Skogen runt ån har även höga naturvärden för att den är påverkad av forsdimma och bl a utgör en mycket bra lokal för den sällsynta lilla sotlaven. Hela objektet består av fina värdekärnor som är klart skyddsvärda. Eventuellt skulle området kunna knytas samman med en liknade tallnaturskog som finns på Orrmyrberget på Sveaskogs marker några hundra meter öster om objektet. Mellanliggande områden består av hälmarksimpediment, ungskogar och lite myrar. Klass 1. 13

14 Granån har ett naturligt lopp i nedre delen men den har rensats från de största blocken i samband med flottningen. Arter Noforsbergets urskogsartade naturskog - liten sotlav, fläckporing, dvärgbägarlav, knottrig blåslav, rosenticka, doftticka, rynkskinn, gammelgranskål, läderlappslav, sidensvans, lunglav, skinnlav, stuplav, liten spiklav, vedskivlav, kolflarnlav, citronticka, knärot, slåtterfibbla, tjäder Referenser Naturvårdsverket Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar Västerbotten och Jämtlands län. Naturvårdsverket Rapport

15 Den sällsynta Slåtterfibblan växer på strandbrinken av Granån i den nedre delen nära landsvägen 15

16 Djupskolavan Svart Aronia har vackra färger på hösten och producerar stora svarta bär som fåglar gillar. Allmän beskrivning Djupskolavan inklusive de två bäckraviner (Skolparken och Djupskolparken) som sträcker sig västerut i en gaffellik förgrening är Lyckseles finaste centrala grönområde. Djupskolavan kan ses som en blandning av finpark och naturpark med flera olika naturmiljöer. Området domineras av vatten i form av de två tillrinnande bäckarna som bildar en ava i nedre östra delen. Avan eller tjärnen bildar centrum i parken. Hela vattenmiljön är nedskuren i en mindre ravin där omgivande marker sluttar mer eller mindre starkt ner mot vattnet. Hela parken har en estetiskt tilltalande inramning med en blandning av naturlig vegetation i form av äldre tallskog med fin undervegetation av olika buskar och örter med arter som röda vinbär, liljekonvalj och tibast m fl. I trädskiktet finns också gott om björk, asp och en del rönn. Den västra delen av området runt de båda bäckarmarna har mestadels naturlig vegetation medan den södra, centrala och östra delen har mer parkartad mark. I denna del förekommer mer planterade buskar och klippta gräsytor med blomsterplanteringar sommartid. I själva avan finns ett permanent fågelliv av vilda fåglar i form av främst gräsänder, knipa, vigg och enstaka andra arter. Friluftsliv - besökspotential Djupskolavan är säkerligen Lyckseles mest besökta parkartade grönområde. Det är fint, ligger centralt och är mycket lättillgängligt både till fots, med cykel och rullstol. Flera trappor leder ner från de delvis branta sidorna och bord och bänkar finns runt vattnet. Området är som en liten grön oas mitt i staden. Parken ger också ett trevligt välkomnande till besökande som ska in till centrum. För de boende i Lycksele och för besökare till staden är området idag det allra värdefullaste parkområdet. Det ligger mitt i blickpunkten och passeras av nästan av alla som ska från och till centrum. Området har under senare år tillgängliggjorts betydligt. Den yttre delen av Djupskolavan (mellan bron och väg E12) ger däremot ett betydligt tråkigare intryck och upplevs mest som ett avsnört bihang till den övriga delen. 16

17 Naturvärdesbedömning Som ett parkliknande grönområde i liten skala har Djupskolavan ett högt närnaturvärde och området är trots sin litenhet ganska mångformigt och artrikt. Det har en intressant topografi med flera olika naturmiljöer. Vegetationen är varierad med ett naturligt fältskikt i bäckravinerna och längs norra slänten. Detta kombinerat med en ganska varierad planterad vegetation i form av blommor och buskar ger bra biologiska förutsättningar. I större skala är området begränsat i storlek, delvis isolerat av vägar och har därför inte särskilt höga naturvärden biologiskt sett (Klass IV). Närnaturvärde klass B Rekommendationer Skötselförslag Det är mycket positivt om de delar av skogen som har naturlig vegetation får bestå. Båda men särskilt den sydliga bäckravinen har en helt naturlig undervegetation som borde få utvecklas så att en uppkomst av äldre löv- och barrträd gynnas. Särskilt positivt är det om lövträd som asp och rönn gynnas. Väster om själva avan ligger ett ganska stort öppet område med klippta gräsytor och enstaka spridda buskgrupper. I denna del kunde följande genomföras för att öka den biologiska mångfalden och göra området mer inbjudande: - Delar av de klippta gräsytorna omvandlas till ängsmark som slås vid ett tillfälle efter blomningen på sommaren. Det slagna höet tas tillvara. Ängsmarken bör slås med slåtterbalk eller för hand med lie. - Ytterligare buskgrupper planteras i de klippta gräsytorna öster om Bäckaborg och på insidan av nedre delen av djupskolparken. Detsamma gäller den yttre delen av Djupskolavan mot väg E 12. Denna del gör ett mycket kalt och tråkigt intryck vilket förstör lite av totalintrycket. En del björkar finns men undervegetation saknas nästan helt. Området runt Tjärhovet gör likaså ett mycket kalt intryck och skulle behöva bli grönare för att bli mer inbjudande. Plantering av fler buskar och träd rekommenderas i dessa delar. Undevegetationen är naturlig med gräs, örter och buskar på den norra sidan av Djupskolavan. Här gynnas den biologislka mångfalden på bästa sätt inne i staden 17

18 Gammplatsen Tjärnen nära älven på Gammplatsens ostsida. Intresseaspekter Bi (N, Z, B),G, L, F, K Flera besök under maj, juni och juli november 2005 Inventerare: Anders Granér Landskap Gammplatsen ligger uppströms Lycksele centrum på västra sidan av Umeälven. Området är en lågt liggande halvö som består av en kombinerat kulturpräglad och naturpräglad gammal talldominerad skog. De lägst liggande naturskogspräglade norra delarna översvämmas vid extrema högflöden i Umeälven vilket har skapat en mycket speciell naturtyp som karaktäriseras av en mycket gammal talldominerad näringsrik översvämningsskog som är svagt sumpskogsartad. Områdesbeskrivning Hela södra och västra delen av Gammplatsen är kulturpräglad med gammal bebyggelse, öppna fd betesmarker och gles välskött gammal tallskog. I den kulturpräglade delen finns massor av mycket gamla tallar som ger ett inbjudande och fascinerande intryck. Många träd är mellan 200 och 400 år. I de södra och centrala delarna finns vattenmiljöer 18

19 i form av två tjärnar, en bäck och några mindre sammanhängande våtmarker. Norra delen består av mkt fin urskogsartad naturskog med tall- och lövblandskog på näringsrik ibland översvämmad mark. Översvämningar var betydligt mer frekventa innan Umeälvens reglering och sker mycket sällsynt nu mer. Markskiktet domineras av växter som revlummer, klotyrola, liljekonvalj, ekorrbär, midsommarblomster, vitmåra, skogsstjärna och blåtåtel. Mindre vanliga, näringsgynnade arter som ormbär och knärot förekommer också. Marken är mossrik med många olika arter och näringskrävande arter som kranshakmossa och palmmossa förekommer allmänt. Visa delar av skogen är helt opåverkad i modern tid och andelen stående död ved är påtaglig. Liggande död ved förekommer ganska frekvent i de centrala delarna men riktigt grova lågor är sällsynta. Inslaget av björk är stort i den naturskogsartade delen med ca 10 % av andelen träd. Fläckvis finns också gamla aspar med moss- och lavdraperade stambaser. Huvuddelen av skogen (tallarna) är år gamla men det förekommer äldre tallar med åldrar upp till minst 600 år. Många tallnaturskogar i regionen (inlandet) innehåller betydligt mer sparsamt med död ved till skillnad från denna skog. Arter: Under besök i maj juni noterades bl a följande fågelarter på Gammplatsen och i vattnen runt halvön: gråhakedopping 2-3 par varav 1-2 par häckande, sjöorre rastande i älven och ett flertal olika andarter som vigg, knipa, gräsand och bläsand m fl Av tättingar noterades lite ovanligare arter som grönsångare och härmsångare med en sjungande hanne av respektive art. Naturskogsområdet på Gammplatsen är rikt på vedlevande arter som vedsvampar, olika lavar och mossor. Dessa växtgrupper är inte undersökta närmare men t ex. en inventering av knappnålslavar borde kunna ge flera intressanta fynd. På gamla aspar förekommer skinnlav rikligt och gelelaven stiftgelélav har hittats. På gamla stående och döende tallar förekommer tallticka sparsamt. Gammal tallticka Skinnlav på gammal asp Friluftsliv - besökspotential Området är ett av Lyckseles mest välfrekventerade (troligen det mest besökta). Kombinationen av intressanta kulturmiljöer med museum m fl spännande aktiviteter och det fina naturskogsreservatet gör området mycket intressant. De kulturella delarna är betydligt mer utvecklade och åskådliggjorda än naturmiljöerna. En liten naturstig med informationsskyltar finns genom reservatet. Informationen är bra men informationen skulle kunna utvecklas och likaså uppskyltningen för att göra reklam för naturstigen. Stigen skulle också kunna utökas. 19

20 Gammplatsen är lättillgängligt med cykel, till fots och med bil. Tyvärr saknas cykelväg mellan centrum och Gammplatsen längs älven, vilket om det funnes med stor sannolikhet skulle öka besöksfrekvensen än mer. Naturvärdesbedömning Gammplatsen är Lycksele stads finaste kombinerade närnatur- och kulturområde. Den naturskyddade skogen på Gammplatsen består av en mycket speciell naturtyp som är ovanlig i Västerbottens län och kanske i landet som helhet. Näringsrika, gamla opåverkade talldominerade översvämmningsskogar är mycket ovanliga. Rekommendationer och skötselförslag Området ligger bra till och är ett viktigt utflyktsmål för skolklasser, Lyckselebor i övrigt och många turister. Kombinationen med olika aktiviteter på Gammplatsen gör området mycket värdefullt. Den höga besöksfrekvensen gör att området ligger strategiskt till för en vidare information om närnaturen i Lycksele och om regionens andra värdefulla naturområden och annan friluftsinformation. Några lämpliga delar av de klippta gräsmattorna borde skötas mer extensivt genom att anlägga änsvegetation för att berika områdets djurliv och besöksupplevelsen visuellt genom blommande växter, mer fjärilar och andra insekter, fåglar mm. Större delen av den parkartade gamla tallskogen saknar helt undervegetation. I vissa delar skulle det gå att låta undervegetation av småplantor få komma upp. Rönn saknas nästan helt inom området och ett ökat inslag i vissa delar av den parkartade tallskogen skulle ge ett lummigt intryck och så småningom skapa bär och mer fåglar inom området. Lövrik undervegetation berikar generellt naturvärdet och skapar underlag för ett rikare fågelliv m.m En skötsel mot att generellt få ett lite större inslag av äldre lövträd (rönn, björk och asp) inom området skulle vara positivt. Till höger om ingången till skogsmuseet finns exempel på ett sådant fint parti med äldre lövträd (björkar) insprängda mellan de gamla tallarna. Fårbete har tidigare hållits på västra delen ut till nordvästra udden av Gammplatsen. Detta borde återupptas för att behålla den parkartade och något mer lövdominerade skogen i denna del öppen. Det skulle berika besöksupplevelsen samt medföra att tråkiga underröjningar kan undvikas. Underröjningar har genomförts under de senaste åren. Parkeringsplatsen vid entrén till Gammplatsen ger ett trist och naket intryck. Den stora och kala ytan saknar helt gröna strukturer och ger därför besökaren ett motbjudande intryck till vad som väntar inne på Gammplatsen. Parkeringsplatsen skulle kunna göras inbjudande genom att plantera buskgrupper eller träd på ett sätt som upplevelsemässigt delar upp parkeringen i lite mindre enheter utan att egentligen minska på parkeringsytan. Lämpliga växter att välja är t ex rönn, blåtry, måbär eller aronia. Blåtry blir tidigt grön på våren och de andra tre är mycket värdefulla bärproducenter för fåglar. Ett större gemensamt projekt med cykelbro cykelväg runt Lyckseles norra delar som berör Gammplatsen presenteras närmare under särskilt kapitel i denna rapport. 20

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Pär Eriksson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB. 2015-09-17 Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Den nya sträckningen av Hållsdammsbäcken kommer att påverka naturvärdesobjekt A1,

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Välkommen ut i naturen

Välkommen ut i naturen Välkommen ut i naturen Tätt intill Örebro ligger två fina naturreservat, Oset och Rynningeviken. Här finns också Naturens hus som är öppet för alla naturälskare. När kommer du? Ett gott råd, börja vid

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Lätt att ta sig fram i det gröna!

Lätt att ta sig fram i det gröna! Lätt att ta sig fram i det gröna! orebro.se Hitta ut! I Örebro kommun finns många vackra naturområden att besöka. Denna broschyr visar områden där det är särskilt lätt att ta sig fram. Den visar också

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

4156 Rassakufjäll. Kriterier för urval Större naturskog Värdefull livsmiljö för rödlistade arter

4156 Rassakufjäll. Kriterier för urval Större naturskog Värdefull livsmiljö för rödlistade arter 4156 Rassakufjäll Kommun Älvdalen Totalareal 177 ha Naturgeografisk region 30a Areal land 177 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Fortifikationsverket Areal produktiv skogsmark 172 ha Ovanför

Läs mer

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05 Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget Beskrivning 2015-02-05 Nytt utsiktstorn och sittplatser på berget. ÅRSTABERGSPARKEN DEL 1 Beskrivning av projektets huvudidéer Årstarbergsparken är en bergspark som

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Sundbyholm. ett område i utveckling

Sundbyholm. ett område i utveckling Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril Naturområden områdesbeskrivningar Naturområden - områdesbeskrivningar 1. Gullrosas berg...6 2. Järnskogsfjället...8 3. Norra Lian...11 4. Skutan...13

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Naturreservaten. i Hogdalsbygden. Framtid Hogdal

Naturreservaten. i Hogdalsbygden. Framtid Hogdal Naturreservaten i Hogdalsbygden Framtid Hogdal Denna informationsskrift har kommit till som en del i det Lokalt Naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av naturreservaten i Hogdalsbygden. Syftet med projektet

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet Norra Järvafältet Naturen på norra Järvafältet är mycket omväxlande. Här finns en bit landsbygd med grusvägar som slingrar sig fram genom

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Delprojektet är en del av Guldkant kring Gammelstadsviken Projektet Guldkant kring Gammelstadsviken startade 2012 i

Läs mer