Jordglobsjakten poängjakt

Transkript

1 Jordglobsjakten poängjakt målgrupp: BARN, ungdomar, alla tillsammans inledning: Vilka klimatförbättringar klarar ni av att göra på en vecka? På en månad!? Vågar ni utmana varandra? Patrullerna i scoutkåren? Olika lag i ungdoms - gruppen? Eller vill du utmana hela din familj så att ni tillsammans ska göra så många förbättringar som möjligt? syfte: Att få tips på hur man kan bli mer klimatsmart genom att utmana varandra i olika grupper inom kyrkan eller med deltagarnas familjer. Det gäller att samla ihop flest poäng (jordglober) genom att göra klimat - smarta saker som ger olika poäng. Det viktigaste är inte noggrannhet eller att allt man gör ska kunna styrkas. Poängen är att på ett lekfullt sätt utmana varandra i att tänka och agera klimatsmart och försöka få handlingarna till att bli en vana. tidsåtgång: En vecka till en termin. material: *Jordglobsark *Resultatlista *Poängblad *Eventuellt pris gör så här: 1) Bestäm i vilken grupp och på vilket sätt ni vill utmana varandra. 2) Tillsammans med deltagarna går ni igenom och kommer överens om vilka olika klimatsmarta saker ni kan göra och hur det ska bokföras. Antingen använder ni vår lista för vilka handlingar man kan göra och vilka poäng det ger, eller så gör ni en egen. 3) Bestäm när ni avrapporterar. Väljer ni att ni ska göra saker hemma under veckan med familjerna, kan ni skicka hem ark med jordglober så familjerna kan skapa sina egna diagram eller så gör ni det gemensamt vid avrapporteringen. Kom också gärna på ett pris till dem som lyckas bäst. Om tävlingen pågår en längre tid, gör uppföljning med jämna mellanrum: Hur gick det första veckan? Kan ni göra det ännu bättre nästa vecka? Ju fler personer som blir inblandade, desto större effekt för klimatarbetet! Klimat plocklåda Tillsammans

2 Energi och Vatten denna vecka har jag/vi: bytt 3 glödlampor till lågenergilampor 1 p sänkt inomhustemperaturen 1 grad 2 p inte haft några apparater på standby 1 p sett till att släcka rum vi inte är i 1 p snabbduschat istället för att bada 1 p stängt av kranen när vi borstat tänderna -1 p stängt av duschvattnet medan jag tvålar in/schamponerar mig 1 p skippat skärmsläckaren och i stället haft energisparläget direkt 1 p Sopor denna vecka har jag/vi: låtit bli att slänga papper i hushållsavfallet 1 p har sopsorterat alla förpackningar av metall och hårdplast 2 p varit med själv och slängt sopor på en återvinningsstation 2 p pantat flaskor eller burkar 1 p Transporter denna vecka har jag/vi: låtit bli att ta bilen minst 5 km 2 p samåkt med någon annan - 1 p påpekat till en bilförare att det är miljövänligare att köra sakta 1 p Handla denna vecka har jag/vi: inte köpt några påsar i affären - 2 p handlat minst 5 ekologiska eller Rättvisemärktcertifierade varor 2 p handlat minst 5 närproducerade varor 2 p ätit mindre nötkött till middag 2 p gett bort en klimatsmart present istället för en pryl 2 p (kroppsvård, kultur, ett träd, din tid) köpt något i andra hand istället för nytt 1 p Påverka denna vecka har jag/vi: gett affärspersonalen beröm för att de har ekologisk/ Rättvisemärkt-certifierade varor- 2 p jämfört utbudet av ekologisk/rättvisemärkta varor i två närliggande affärer och berättat om resultatet för affärspersonalen 3 p skrivit ett brev eller mailat till ett företag eller en politiker 3 p skrivit en insändare till tidningen 3 p berättat om Jordglobsjakten och vad den går ut på till minst 2 kompisar 1 p Tips På (sök på Schysst konsuments arbete med klimat) och finns insändarmallar, brevmallar och möjlighet att delta i påverkansnätverket Agera. Klimat plocklåda Tillsammans

3 Vem kan förändra värderingar i ett samhälle? brainstorm målgrupp: Alla tillsammans inledning: Klimatförändringarna är i grunden orsakade av en ohållbar utveckling. Lösningen på klimatfrågan finns inte enbart i de politiska rummen, det krävs också en folklig opinion, finansiella lösningar och förändringar i livsstil. I grunden handlar det om värderingsföränd - ringar på alla nivåer. syfte: Genom historien har vi sett exempel på stora omvälvande förändringar av djupt liggande värderingar i ett helt samhälle. Förändringar som berört alla på alla nivåer och som faktiskt lyckats här försöker vi dra lärdomar och inspireras till liknande handlingar. Genom övningen kan vi visa på att förändring är möjlig och att allas insatser behövs och är nödvändiga! Förhoppningen är att vi kan inspireras att handla! tidsåtgång: Ca min. material: Whiteboard eller blädderblock. gör så här: Ta ett konkret historiskt exempel, t ex framväxten av kvinnors rösträtt i Sverige och världen, framväxten av ökad jämställdhet i Sverige och världen, avskaffandet av apartheid som politiskt system i Sydafrika. Ge lite bakgrundsfakta. Arbeta därefter i smågrupper med att finna aktörer som bidragit till att konkreta förändringar faktiskt kommit till stånd. Fånga upp förslag på aktörer på whiteboard. Brainstorma därefter i helgrupp vilka medel, nätverk, arenor och mötesplatser som dessa aktörer haft till sin hjälp. AKTÖRER MEDEL NÄTVERK ARENOR MÖTESPLATSER Samtala därefter om att detta i grunden varit ett arbete för förändringar av värderingar. Vad kommer först förändringar av värderingar eller konkreta åtgärder? Aktörerna som listats har stått för värderingar som gått stick i stäv med rådande samhällsordning. (Både exemplet om jämställdhet mellan könen och jämlikhet mellan människor av olika hudfärg kopplar till nedbrytande av grupper som Vi och dom. Hur ser detta ut idag? Vilka Vi- och domgrupper behöver vi bryta ner för att nå en hållbar utveckling? Hur kan vi finna vägar till ett sådant arbete?) Vilka aktörer kan på liknande sätt som de historiska exempel ni arbetat med, i dag verka för förändringar av samhällsvärderingar så att vi når en hållbar utveckling? Gör en ny lista på whiteboarden över aktörer, medel, nätverk, arenor och mötesplatser. Samtala om er roll och eventuellt om kyrkans roll i arbetet för en hållbar utveckling. Klimat plocklåda Tillsammans

4 Hållbara egenskaper Fyrhörning Målgrupp: Alla tillsammans Inldedning: Kanske jag redan brinner för att arbeta med miljöoch rättvisefrågor men hur ska jag orka och hinna med? Vad är goda förutsättningar för att jag ska orka fortsätta eller börja engagera mig? Syfte: Sätta igång samtal och reflektion kring vad ett hållbart engagemang kan vara. Samtal om hur man kan förena ett hållbart liv i sin egen vardag med ett hållbart liv för världen. Tidsåtgång: Ca min. Material: Ett rum där deltagarna har utrymme att ställa sig i rummets olika hörn. Gör så här: Ordna rummet så att alla deltagarna fritt kan ställa sig i rummets olika hörn. Läs följande: Vad behöver jag för att kunna engagera mig i klimatfrågan? Rita upp modellen nedan på whiteboard/blädder - block. Varje hörn motsvarar ett hörn i rummet. Låt sedan deltagarna välja ett av hörnen att ställa sig vid. De ska ställa sig i det hörn som representerar just deras uppfattning. Låt sedan de som står i samma hörn berätta för varandra varför man valt just det hörnet. Om någon står ensam i ett hörn går du som ledare dit och pratar. Sedan får grupperna berätta för dem i de andra hörnen om hur de tänkt. Pengar Motivation Tid Kunskap Samtala tillsammans med deltagarna. Finns det annat som behövs? Gemenskap, bättre förutsättningar i samhället, etc? Alternativt låt deltagarna arbeta enskilt med listan nedan. Skriv ut listan på papper och dela ut en lista till varje deltagare. Låt dem själva enskilt sätta kryss och fundera. Låt dem sedan samtala två och två om sin lista. Fånga därefter upp tankar i storgrupp. Vad behöver jag mer av för att i min vardag kunna leva hållbart? Sätt kryss. Strukturförändringar i samhället och hållbara alternativ att välja Mötesplatser för samtal om dessa frågor Mötesplatser för aktiva handlingar för en hållbar utveckling Kunskap om problemen Kunskap om vad man kan göra för en förändring Stöd av andra En känsla av att kunna göra skillnad Tid Pengar Andlig fördjupning Stillhet Engagemang för frågorna Klimat plocklåda Tillsammans

5 Hållbara egenskaper Gruppövning, diamanten. Målgrupp: Alla tillsammans Inldedning: Låt deltagarna arbeta i smågrupper. Uppgiften är att tillsammans prioritera vilka egenskaper som främjar en hållbar utveckling Syfte: Frågan är: Vilka egenskaper behövs hos människor i ett samhälle som ska leva för en hållbar utveckling? Tidsåtgång: Ca minuter. Material: * 1 kuvert till varje grupp med lappar från kopieringsunderlaget. * Whiteboard, blädderblock alternativt OH. Gör så här: Varje grupp får ett kuvert med lappar där de olika egenskaperna står. Gruppen ska tillsammans enas om en rangordning och bygga en diamant enligt följande mönster, där 1 är viktigast och 9 minst viktigt När grupperna är klara går man runt på studiebesök och låter grupperna berätta för varandra om hur de tänkt. Samtala om var det svårt att komma överrens? Hur gjorde ni för att bli eniga? Vilka egenskaper fick komma till sin rätt i ert arbete? Vilka egenskaper var viktiga för att ni skulle komma fram till ett resultat? Hur påverkade blandningen av egenskaper ert arbete? Vilka egenskaper främjas i kyrkans arbete? I samhället? Är vi på väg mot ett hållbart samhälle? Hur kan vi som kyrka och som medmänniskor främja dessa egenskaper? Klimat plocklåda Tillsammans

6 Kopieringsunderlag Kritisk Modig Öppen Flexibel Maktsugen Dialoginriktad Stolt Feg Orolig Autentisk Pålitlig Empatisk Andlig Egoist Altruist Fräck Ödmjuk Gemenskapsinriktad Konservativ Nytänkande Ömsint Lojal Dåraktig Beslutsam Rädd From Aggressiv Positiv Framfusig Hederlig Klimat plocklåda Tillsammans

7 1. Klimatkoll Vårt klimat håller på att förändras! Detta hör vi dagligen, men vad är egentligen klimat? 1. miljön x. genomsnittsväder i ett visst område 2. mat som kliar, t.ex nässelsoppa Visste du att det behövs lika mycket petroleum för att göra plastpåsar som för att göra bensin som driver en bil 1,5 km? Ta med en tygpåse till affären istället!

8 2. Kallt så in i Norden! Växthuseffekten är inte enbart av ondo. Utan den skulle det vara mycket kallare på jorden. Hur kallt? (Genomsnittstemperaturen på jorden är idag + 15º) º x º º Skippa skärmsläckaren på datorn, ändra till energisparläge istället. Det är helt enkelt vad det heter energisparande!

9 3. Poesipass Gud skapade naturen så att vi skulle kunna njuta av den. I vilken bok i Bibeln står dessa poetiska rader? Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. 1. Första Mosebok 23:2 x. Psockraren 23:2 2. Psaltaren 23:2 Var ute mycket i naturen! Lär dina vänner och familj att uppskatta naturen och vara rädd om den.

10 4. Kemikoll Det pratas alltid om koldioxid i samband med klimatproblemen. Hur lyder den kemiska beteckningen för koldioxid? 1. H 2 O x. CO 2 2. R 2 -D 2 Kolla in Finns din kommun med? Om inte, skicka ett brev till din kommunledning och fråga varför! På finns hjälp och tips.

11 5. Tänkvärd tanke Vi i vår del av världen använder alldeles för mycket av jordens resurser. Andra drabbas av svält och krig för att det inte finns tillräckligt med rent vatten och mat. Vem har sagt: Det finns tillräckligt i världen för allas behov, men inte för en enda mans girighet. 1. Mahatma Gandhi x. Nelson Mandela 2. Martin Luther King Hjälp till att stoppa klimatförändringarna & bekämpa fattigdomen! Lär dig mer på till exempel

12 6. Kör lugnt! Många bilar drivs numer av så kallat biobränsle. Etanol är ett av dem. Det säljs under betäckningen E85. Vad står 85 för? 1. Etanol upptäcktes 1985 x. Etanol är nr 85 i det periodiska systemet av grundämnen - Biobränsle? Det är väl popcorn och läsk? 2. Etanolen innehåller 85% etanol och resten är bensin Håll hastigheten när du kör bil! Du minskar inte bara koldioxidutsläppen - din bil rullar längre för samma peng OCH en tredjedel av alla trafikolyckor skulle kunna undvikas!

13 7. Iskallt Man hör ofta att Glaciärerna håller på att smälta. men vad är glaciär? 1. de isklumpar som bildas i frysen x. tjock ismassa som är frusen året om 2. årets nya glass Byt till en lågenergilampa idag! Det krävs bara en person (och kanske en stege). Om varje barn i Sverige gör det sparar vi lika mycket energi som det går åt till 400 eluppvärmda villor!

14 8. Tänka framåt Hållbar utveckling: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Vem myntade uttrycket Hållbar utveckling? 1. Gro Harlem Bruntland x. Al Gore 2. Dag Hammarsköld Utmana din familj till att minska bilåkningen! Hur många kilometer i veckan kan ni avstå genom att gå, cykla, eller åka buss/tåg istället?

15 9. Topp-tapp! Även Sverige har redan drabbats av klimatförändringarna. Kebnekaise är inte längre 24 m ö h. Smältande isar har gjort att höjden idag är: m ö h x m ö h m ö h Ge bort en upplevelse i present istället för en pryl nästa gång. Eller varför inte ge bort en riktigt exklusiv present din tid och ditt umgänge!

16 . Golf utan klubbor Vi har Golfströmmen att tacka för mycket när det gäller vårt klimat i Norden. Vad skulle hända om Golfströmmen gick en helt annan väg? 1. Det skulle bli kallare. x. Det skulle bli varmare. 2. Vi skulle vara utan el (eftersom strömmen har gått). Glöm inte att dra ur din laddare ur eljacket när du laddat mobil, mp3spelare och dyl. Annars fortsätter laddaren sluka ström helt i onödan.

17 . Kluriga kuvert En klurig sak att sopsortera rätt är kuvert. Var ska man slänga dem rätt? 1. som papper x. som mjukplast 2. som hushållsavfall. Panta mera! Visste du att endast 85% av alla burkar pantas. Det är 75 miljoner kr som bokstavligen slängs bort. Pantat, eller hur?

18 . Ta t lugnt! Tänk på vilodagen Så lyder ett av Guds bud. Inget bud har väl egentligen varit så aktuellt i vår stressade tid. Vilket nummer har just detta bud? 1. första x. andra 2. sjätte Återerövra vilodagen! Gör den till din dag för återhämtning och reflektion.

19 . Sist, men inte minst När ska DU börja leva mer klimatsmart och pröva något av tipsen du fått under denna tipspromenad? 1. När strömmen går hemma x. I reklampausen på TV 2. Idag! Vi kan förändra vår livsstil! Situationen är allvarlig, men inte hopplös. Om vi så snabbt kan få varenda svensk att bära Foppatofflor borde vi kunna lyckas med att få alla att bli Klimatsmarta. Prata med andra om detta goda tankar sprider sig!

20 Facit 1 X 2 1 X X X X 1 2 X 2

21 1 x x x

22 1 x x x

23 Fotspår Ett simuleringsmaterial från det pedagogiska kooperativet Simnet

24 Producerat hösten 2006 och sommaren 2008 av det pedagogiska kooperativet Simnet. Layout: Albert Svensson,

25 Fotspår Beskrivning: En simulering om hur vår livsstil påverkar både miljö och andra världsmedborgare. Antal deltagare: minst personer och obegränsat uppåt Målgrupp: från 7 år och uppåt Författare: Simnet för Sveriges kristna råd och globalveckan. en simulering om hållbar utveckling Syfte Att visa på hur mycket resurser som den rika världen använder i förhållande till den fattiga världen. Att också visa på att förståelse kan leda till förändring av ett förhållande och beteende. Material Rum: Ett större rum utan hindrande föremål. Grupperna ska kunna ta sig från ena sidan rummet till den andra. Något att markera en start- och mållinje med, tejp, snöre, garn eller liknande. 27 stycken plastade A3-papper med jordklot och fotspår på, se kopieringsunderlag. Det kan behövas fler eller färre jordklot beroende på antalet deltagare, se princip för fördelning av jordklot. Princip för antalet deltagare och fördelning av jordklot Dela upp deltagarna i grupper om 4-6 deltagare. Principen är att några grupper har få och andra har många jordklot. Dela ut korten med jordklot: Hälften av grupperna har ett jordklot per 2 deltagare. Om gruppen har ett ojämnt antal, till exempel 5 deltagare, får gruppen 3 kort. Hälften av grupperna har fler jordklot än deltagare. Instruktioner till spelledaren spelets gång Innan simuleringen börjar behöver du markera en startlinje och en mållinje i rummet. Området innanför start- och mållinjen bör vara så stort att deltagarna ryms innanför, det vill säga minst 40 cm. Rond 1 Dela upp deltagarna i grupper om 6 personer. Om deltagarantalet är fler eller färre än 30, använd principerna för antalet deltagare och fördelning av jordklot. Läs Instruktioner för deltagarna högt för deltagarna. Fråga deltagarna om något är oklart och om de har några frågor SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan

26 Rond 2 Deltagarna börjar nu förhålla sig till sin tilldelning av jordklot och organisera hur de kan ta sig från den ena sidan av rummet till den andra. Rond 3 debriefing Vad hände i simuleringen? Låt varje lag uttala sig och låt deltagarna vänta med att kommentera varandras beskrivning. Hur löste ni problemet att ta er från ena sidan i rummet till den andra? Var det svårt att få över hela gruppen? Hjälptes ni åt? Kunde ni se hur det gick för de andra lagen? Hur kändes det när ni fick era jordklot? Kunde ni se att olika lag fick olika många jordklot? Hur kändes det? Vad var målet med den här simuleringen? (Om deltagarna inte minns kan du repetera målet som finns i Instruktioner till deltagarna) Läs upp texten om ekologiska fotspår. Fråga deltagarna om de tänker annorlunda nu? Rond 4 Berätta för deltagarna att de ni ska göra om övningen en gång till. Läs samma instruktioner för deltagarna som tidigare. Notera om deltagarna löser problemet på samma sätt eller på ett nytt sätt än tidigare. Rond 5 Låt deltagarna sätta sig i ringen igen. Fråga varför de valde att handla på samma sätt eller på ett annat sätt än tidigare? Vad beror det på? På vilket sätt borde man leva i världen? Hur kan man förändra det sätt som vi lever på nu? SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan

27 Instruktioner till deltagarna Ni är nu olika lag/länder i världen. Ert mål är att alla ska ta sig från ena sidan till den andra sidan av rummet. Man får inte nudda golvet utan man får endast stå på de utdelade lapparna när man tar sig från den ena sidan till den andra i rummet. Om någon i gruppen råkar nudda golvet måste hela laget börja om från början. Därför är det extra viktigt att ni hjälps åt så att alla tar sig över till den andra sidan. Ekologiska fotspår På sommaren när man går på stranden så kan man se var människor har gått. Deras fotspår syns i sanden. På samma sätt blir det spår i naturen av hur vi människor lever. Vi köper och använder många olika saker, TV:n, DVD:n, spisen för att laga mat, läser en tidning, äter mat och så vidare. För att tillverka alla de där sakerna krävs det olika råvaror som till exempel plast, metall, papper, mjöl, kött och så vidare. Men det blir inte bara saker som vi kan använda, det blir också en massa skräp kvar. Vi köper och använder många saker som kommer långt bort ifrån och de måste komma hit på något sätt. För att driva ett flygplan, en lastbil eller en båt krävs olja eller bensin. Och maskinerna som använder oljan och bensinen släpper ut avgaser när man använder dem. Om man lägger samman allt detta, allt man gör saker av, allt skräp och all energi, så blir det spår i naturen. Man kan kalla dessa spår för ekologiska fotspår. Varje människa på jorden lämnar olika stora ekologiska fotspår. I den rikare världen lämnar vi ett fotspår som är lika stort som 7 fotbollsplaner och i den fattiga världen lämnar man ett fotspår som är lika stort som 2 fotbollsplaner. Angående kopieringsunderlaget På följande sidor hittar du ett kopieringsunderlag. Det finns två versioner av jorden, en i färg och en svartvit. Välj en av dem. Meningen är att du ska kopiera skoavtrycket på ena sidan och jorden på andra sidan av ett A3-papper (som du sedan plastar in så att det håller bättre). Formatet i det här materialet är A4, för att förstora till A3-storlek, ställer du in din kopieringsmaskin eller skrivare så att den förstorar 141 %. SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan

28 KOPIERINGSUNDERLAG SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan

29 SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan KOPIERINGSUNDERLAG

30 KOPIERINGSUNDERLAG SIMULERINGEN FOTSPÅR Sveriges kristna råd och globalveckan

31

32