Tech-No! Tech-No! Grundläggande datorteknik. Göran Bolinder. Vad är r IT? Kursupplägg. Historia - Den elektroniska eran. Historia - Den mekaniska eran

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tech-No! Tech-No! Grundläggande datorteknik. Göran Bolinder. Vad är r IT? Kursupplägg. Historia - Den elektroniska eran. Historia - Den mekaniska eran"

Transkript

1 Grundläggande datorteknik Göran Bolinder Lundabo av gammal vana och övertygelse sedan födselnf Började arbeta med datorer 1981 Reservkapten i luftvärnet Elektroteknik på p LTH Arbetar med Internet sedan 1989 Upptäckte WWW 1993 Lärare på p bibliotekarieutbildningen i Lund Webbmaster i Lomma kommun sedan 1999 Jesperspexare sedan 1989 Kursupplägg Fem tretimmarsseminarier: Grundläggande datorteknik Operativsystem, kommunikation och datasäkerhet Lokala nätverk n och Internet World Wide Web - Teknik och tillämpningar Databaser och systemutveckling Ur Bonniers lexikon: Vad är r IT? Informationsteknologi, IT - I vid bemärkelse all teknik för f r att samla in, lagra, bearbeta, återfinna, kommunicera och presentera text, bild och tal. Oftast avses tekniker som förutsf rutsätter tter digital databehandling samt sådan s lagring och överföring. ring. Målsättning: Att efter kursen på egen hand kunna orientera sig i begreppsdjungeln. Historia - Den mekaniska eran Blaise Pascal ( ) Räknemaskin för f r addition & subtraktion (1642) Gottfried Leibnitz ( ) Räknemaskin för f r multiplikation och division (1671) Charles Babbage ( ) the Difference Engine (1823) & the Analytical Engine (1834) Konrad Zuse ( ) Z1 (1936) Först F med att använda nda binära tal. Howard Aiken ( ) Harward Mark 1 (1944) Vägde V 5 ton och använde nde hålremsah för r instruktioner. Historia - Den elektroniska eran EDVAC (1945) Första datorn som kunde lagra program Första datorn med CPU Konstruerad av John von Neumann ENIAC 1 (1946) Byggdes av Mauchly & Eckert, Univ.. of Pennsylvania 1000 ggr snabbare än n någon n samtida räknemaskinr Över elektronrör, r, vägde v 30 ton. Stordatorer (60 & 70-talen) Digital Equipment (PDP, VAX), IBM 360 m.fl fl. Persondatorer (80 & 90-talen) IBM PC , Apple Macintosh

2 Decimala talsystemet När r vi räknar r använder nder vi normalt det decimala talsystemet med basen 10. Skriver vi 163 menar vi egentligen: 1* *10 + 3*1 eller 1* * *10 0 På samma sätt s blir 7042: 7* * * *10 0 När r vi skriver tal i det decimala talsystemet anger vi endast faktorerna framför r tiopotenserna, dvs resp i exemplen ovan. Binära talsystemet När r vi räknar r med det binära talsystemet använder nder vi istället basen 2. I det decimala talsystemet användes ndes faktorerna 0-9. Räknar vi binärt har vi bara faktorerna 0 och 1. Talet 5 i binär r form blir: 1* * *2 0 = 101 om vi som tidigare enbart skriver ut faktorerna. Decimalt har vi faktorerna 0-9 och byggblocken 1, 10, 100, 1000 osv.. Binärt är r faktorerna 0 & 1 och byggblocken 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256 osv. Binära talsystemet Binära talsystemet Ett datorminne fungerar som en stor samling strömbrytare som kan vara antingen av (0) eller på p (1). En strömbrytare kallas BIT = Binary digit 8 bitar bildar en Byte 1000 Byte -> 1 kilobyte - KB, 1000 kb -> 1megabyte - MB, 1000 MB -> 1 gigabyte - GB o.s.v. Varje tecken i ASCII- tabellen upptar en Byte Antal tecken i ASCII- tabellen är r 2 8, dvs Ett tättskrivet t ttskrivet A4 rymmer c:a 4000 tecken, dvs.. 4kB. 1.4 MB diskett -> 350 A4, 100MB Zip -> A4, CD-ROM -> A4 ASCII-tabellen Binärkodning av färgerf 1 bit ger två färger, t.ex. 0 - vitt, 1 - svart 8 bitar ger 2 8, dvs.. 256, färgerf osv För r att lagra en bild med bitdjupet 8 krävs 1 byte förf varje bildpunkt (pixel( pixel) Storleken för f r en bild i byte ges av antal pixlar (dvs. upplösningen, bredd x höjd) h multiplicerat med bitdjupet dividerat med 8 En bild i VGA-format (640 x 480 pixlar) ) och med bitdjupet 24 (16 miljoner möjliga m färger f i varje pixel) kräver *24/8 = byte dvs.. c:a 1 MB 2

3 Komprimering av digital information Hexadecimala talsystemet Principen för f r att lagra ljud och video är r samma som för r stillbilder För r att minska stora datavolymer används nds komprimering Icke förstf rstörande rande komprimering Ex. bilder med stora enfärgade ytor Förstörande rande komprimering Ex. ersätt flera liknande nyanser med en (JPEG) Ex. plocka bort ljud som örat inte kan uppfatta (MP3) Ex. använd nd sekvenser på p flera ställen i en videofilm (MPEG) Arbetar med basen 16 Faktorer 0-15 Byggblock 16 0 (1), 16 1 (16), 16 2 (256), 16 3 (4096) osv För r att undvika förvirring f används nds bokstäverna A-F för r faktorerna Exempel: Decimaltalet 163 blir 10*16 1 (160) + 3*16 0 (3) = A3h hexadecimalt Exempel: Decimaltalet 7042 blir 1*16 3 (4096) + 11*16 2 (2816) + 8*16 1 (128) + 2*16 0 (2) = 1B82h Två hexadecimala siffror kan användas ndas för f r att beskriva en byte, vilket gör g r formatet praktiskt och vanligt förekommandef Övningsuppgift Datorns delar Vad blir decimaltalet 227 skrivet på p binär r form? FACIT: eller 1* * * * * * * *2 0 = Vad blir decimaltalet 2801 skrivet med hexkod? FACIT: eller 10* * *16 0 = AF1h Mikroprocessor, CPU (Central Processing Unit) Minne Primärminne rminne Sekundärminne I/O-enheter Bildskärm Skrivare Tangentbord Mus Datorns delar Mikroprocessor, CPU Minne Primärminne (RAM) Sekundärminne (Hårddisk) Virtuellt minne Databuss CPU Klocka I/O Tangentbord Skärm Skrivare Datorns hjärna.. Styr all verksamhet i datorn. Exempel på p Processorer: Motorola 68000, 68030, (Äldre( Macar) Power PC 601, 603e, 604e, G3, G4 (Nyare Macar) Intel 80286, 80386, (Äldre( PC) Pentium, Pentium MMX, Pentium II (Nyare PC) Alpha (Arbetsstationer & stordatorer från n Digital/Compaq) Det förekommer f specialiserade extraprocessorer: FPU - Flyttalsprocessor eller matteprocessor Används nds för att förbättra beräkningskapaciteten DSP - Digital Signalprocessor Används nds för beräkningsintensiva specialtillämpningar som t.ex. röstigenkänningnning 3

4 CISC eller RISC? CISC - Complex Instruction Set Computer Ex. Pentium-familjen, 680x0-serien En instruktion kan ta flera klockcykler att genomföra Mer komplexa instruktioner gör g r det lättare l att programmera en CISC-processor RISC - Reduced Instruction Set Computer Ex. PowerPC, Alpha Enkla instruktioner - kräver oftast bara en klockcykel En RISC-processor kan köras k i högre h hastighet VLIW, Very Long Instruction Word, ytterligare ett sätt att öka prestandan enligt en del forskare. Pipelining Processorn kan arbeta med flera instruktioner samtidigt om de delas upp i mindre segment. Jämför r bilindustrin - Det tar två dagar att bygga en bil, men en ny bil lämnar l bandet var femte minut PowerPC 601 (RISC) använder nder 4 stegs pipelining medan Pentium III (CISC) använder nder 10. Moores lag Dr. Gordon E. Moore, en av grundarna till Intel och dess VD lade under ett tal 1965 fram en teori som kom att kallas Moores lag : Kapaciteten hos datorchips fördubblas f med en period på p månader. Alltså ökar beräkningskraften hos datorer exponentiellt under relativt korta tidsperioder. Moores lag gäller g fortfarande och det finns även ett tillägg som säger att priset halveras med samma intervall. Antalet transistorer har ökat med en faktor 4000 sedan från n 2300 på p Intel 4004 till 9.5 miljoner på p Pentium III. Fysikens lagar kommer att sätta s stopp för f r Moores lag, eftersom komponenter inte kan göras g hur små som helst med dagens teknik. Multiprocessorsystem Låt t två eller fler (upp till många m tusen) processorer dela på p arbetet Fördelar: Prestandan vid tunga beräkningar kan ökas dramatiskt Viss redundans kan erhållas för f r kritiska system Nackdelar: Alla processer kan inte dra nytta av parallelltekniken Komplicerad programmering - Hur skall arbetet fördelasf mellan processorerna? Tekniken börjar b dyka upp på p konsumentmarknaden Apple Macintosh G4 levereras med dubbla processorer Lagringsenheter Primärminne rminne (RAM) - snabbt och dyrt. Glömmer allt om strömmen stängs av. Sekundärminne (Hårddisk, diskett, CD-ROM). - billigt och långsamt. l Cacheminne - Extra snabbt minne som placeras mellan CPU och RAM. Virtuellt minne - En del av hårddisken h utnyttjas som primärminne. rminne. Register - Små,, snabba lagringsplatser inne i mikroprocessorn. Egentligen inte lagringsenheter utan avsedda förf mellanlagring av resultat under processorns beräkningar. Hårddiskar En hårddisk h består r av ett antal hårda h skivor, vanligen med diametern 3,5 eller 2,5,, samt två läshuvuden per skiva. En fysisk disk delas in i en eller flera logiska partitioner Två huvudtyper av överföringsgränssnitt: nssnitt: SCSI - Small Computer Systems Interface IDE - Integrated Drive Electronics 4

5 IDE Enkel och billig teknik. Tar hjälp av datorns BIOS för f r att hantera data. Controller-logiken finns på p varje disk. Prestanda från n 3.3 till 16.6 MBps. Klarar två enheter per interface - Master och Slave. Den vanligaste standarden för f r hårddiskar h i datorer. SCSI En bussteknik till skillnad från n IDE som är r en controllerteknik Dyrare än n IDE, men bättre b prestanda. Upp till 6 enheter kan seriekopplas. Överföringshastighet ringshastighet från n 4MBps (SCSI-1, 8 bitar) till 80 MBps (Wide Ultra 2 SCSI, 16 bitar). Klarar andra enheter än n hårddiskar h och CD/DVD- spelare. Hanterar både b externa och interna enheter. Många olika standarder på p hastighet och kabeltyp. Håller på p att ersättas av FireWire. RAID Redundant Array of Inexpensive (Independent) Discs Ett antal diskar som bildar en lagringsenhet. Olika typer av RAID-system för f r olika ändamål: Level 0 (striping( striping) Informationen fördelas jämt över hårddiskarna. Ger snabb överföring, ring, men saknar redundans. Level 1 (spegling) Informationen speglas över till en annan disk. Ger ett säkert skydd mot diskkrascher, men kräver dubbla hårddiskar. Level 4 (striping( med feltolerans) Som level 0, men med en extra disk för paritetskontroll. Denna gör det möjligt att återskapa data från en trasig disk. Level 5 (striping( med feltolerans, ) Som level 4, men med paritetsinformationen fördelad på datadiskarna. Övningsuppgift Vilka faktorer påverkar p prestandan hos ett datorsystem? FACIT: Klockfrekvens, Databuss, Processorarkitektur, Primärminne, rminne, Cacheminne, Hårddisk, Mjukvara Andra typer av datalagring CD-ROM/CD-RW Rymmer 650 MB data Långsamt och billigt Hastighetsmärkningen utgår r från n Audio-CD som har datahastigheten 150 kbps. En 24x CD-läsare har därför r en kapacitet på p 24*0,150 = 3,6 Mbps. Zip/Jaz Tillverkas av Iomega Löstagbara hårddiskar h med kapaciteten: 100 eller 250 MB (Zip) 1 eller 2 GB (Jaz) Överföringshastighet ringshastighet 0,7-8 MBps beroende påp modell och anslutningstyp. Vanliga lagringsmedia 5

6 I/O-enheter Kopplas normalt in via kontakter på p baksidan av datorn. Olika typer av kommunikation med I/O-enheter: Seriell (t.ex. RS232) Parallell (t.ex. Centronics) SCSI IRDA ADB (Apple Desktop Bus) USB (Universal Serial Bus) Firewire (IEEE 1394) USB - Universal Serial Bus Plug & Play samt Hot Pluggable. Överföringshastighet ringshastighet 12 MBps (Version 1) eller 480 MBps (Version 2). Stöder upp till 127 enheter. Självkonfigurerande - drivrutiner laddas automagiskt när r en enhet ansluts utan att omstart krävs. Kan användas ndas till HD/CD/DVD, skrivare, bildläsare, möss, tangentbord, modem m.m. FireWire Går även under beteckningarna IEEE 1394 och i.link. Plug & Play samt Hot Pluggable. Överföringshastighet ringshastighet 400 MBps. Stöder upp till 63 enheter. Används nds idag framför r allt på p digitala videokameror. Ett bättre b alternativ till SCSI: Stöder fler enheter Kräver ej omstart Klarar högre h hastighet En standard Cluster och lastbalansering En teknik för f r att öka prestandan och driftsäkerheten på system med hög h g belastning. Skall inte förvf rväxlas med multiprocessorsystem (som mycket väl v l kan ingå i en clusterlösning). sning). Cluster kan fungera på p många olika sätt. s Gemensamt är r fysisk åtskillnad och redundans. Ett cluster kan dela på p gemensamma lagringsenheter eller använda nda separata. Kan användas ndas för f r aktiv lastdelning (alla enheter aktiva) eller passiv redundans (extra enheter i väntläge). Vad händer h i framtiden? Parallellprocessorer RISC-teknologi Enchipsdatorer Nya material i processorerna Mindre, snabbare, svalare, billigare, bättreb Utvecklingen på p 10 år: Rigel, VAX Stor som tre kylskåp och bestyckad med 22 MHz processor, 2.25 GB disk och 20 MB RAM. Effekt: 10kW Macintosh PowerBook G3. Väger mindre än 3 kilo och är bestyckad med 400 MHz processor, 6 GB disk och 256 MB RAM. Effekt: 45W. Går r att köra på batteri... Operativsystem, kommunikation och datasäkerhet 6

7 Schemaändringar nästa n vecka Måndag 14/5: Kl Avsnitt 3 Kl Lunch på p hotellet Kl Avsnitt 4, del 1 Tisdag 15/5: Kl Avsnitt 4, del 2 Kl FörstF rstärkt rkt fika Kl Avsnitt 5 Måndag 21/5: Utgår Vad är r ett operativsystem? Datorns vaktmästare - sköter driften i maskinen. Består r av ett antal delar: Processhanterare Minneshanterare Diskhanterare Filhanterare I/O-hanterare Olika operativsystem: DOS Windows 9x/NT/2000 MacOS Linux/Unix Driftsäkerhet och driftövervakning Backup - Murphy s Lag, nuff said! Specialprogramvara & DAT-band Bandrobotar CD UPS - Uninterruptable Power Source Batteripack, dvs stort och tungt. Klarar normalt minuter beroende på p storlek och belastning. SNMP - Simple Network Management Protocol Ett standardprotokoll för f r nätverksadministration. n De flesta hård- h och mjukvaror avsedda för f r nätverksbrukn använder nder SNMP. Vad gör g r man med ett nätverk? n Ett nätverk n används nds t.ex. när n r man vill: Göra information på p sin dator tillgänglig för r andra. Dela på p skrivare, servrar, modem m.m. Dela på p gemensamma databaser. Skicka meddelanden till andras datorer. Hämta information från n andra datorer. Vilka förutsf rutsättningar ttningar krävs för f r ett nätverk? För r ett fungerande nätverk n krävs: Att det finns en fysisk förbindelse f (kabel, IR eller radio) och speciella nätverkskort n i datorerna för f r den typ av nätverk n man använder. nder. Att det finns ett nätverksprotokoll n som sköter kommunikationen över nätverket. n Övningsuppgift Vilka fördelar f och nackdelar finns det med att arbeta i en nätverksmiljn tverksmiljö? 7

8 OSI-modellen OSI - Open Systems Interconnection En struktur för f r att definiera och beskriva hur de olika grundläggande ggande kommunikationsprocesserna, förf nätverkskommunikation, fungerar. Definieras av sju i stort sett oberoende nivåer. Varje nivå definieras genom sina funktioner och hur informationsutbyte med intilliggande nivåer ska ske. Fördelen med detta system är r att utrustning som arbetar inom ett skikt kan bytas ut utan att utrustning i andra skikt behöver påverkas. p Varje skikt kan kommunicera med motsvarande skikt i andra system utan att bry sig om hur kommunikationen går g r till i de undre skikten. 7. Application 6. Presentation 5. Session 4. Transport 3. Network 2. Data Link 1. Physical OSI-modellens skikt 7. Application (Tillämpningsskiktet) Via detta skikt kommer användaren ndaren oftast i kontakt med nätet. n Skiktet svarar för f r ett gränssnitt där d r allt utbyte av data mellan användare ndare och applikationerna sker. Inom detta skikt finns det tre olika typer av protokoll: Protokoll för f r styrning. (Av systemet självt och av aktuella tillämpningar). Protokoll för f r databehandlings- funktioner. (Åtkomst( av register t.ex.). Protokoll för f r specifika tillämpningar. (Tillämpningar som är r specifika förf t.ex. ett företag). f 6. Presentation (Presentationsskiktet) Detta skikt ser till att data översätts så s att den representeras på p ett enhetligt sätt s som tillämpningarna förstf rstår. r. Information kapslas in för f r att bli formatoberoende vilket bland annat möjliggm jliggör r att sändare s och mottagare kan använda nda olika e-postprogram. En annan funktion är r nätverkssn tverkssäkerheten kerheten som också återfinns här. h Med hjälp av kryptering kan t.ex. avlyssning förebyggas. 5. Session (Sessionsskiktet) Detta skikt hjälper de högre h skikten med att upprätta, upprätth tthålla och avbryta logiska förbindelser, f sås kallade sessioner. Det håller h också reda på p vilken av tillämpningarna som får f överföra ra data nästa n gång. g 4. Transport (Transportskiktet) Transportskiktet fungerar som en länk l mellan de underliggande nätberoende n skikten och de överliggande nätoberoende n skikten. Här r får f även paketet sin destinationsadress och skiktet kontrollerar att överförd rd data når n r sin rättar destination. Eftersom risken är r stor att paketen tar olika vägarv genom nätverket n (p.g.a.trafik- intensitet) eller måste m sändas s om (p.g.a kollisioner) ansvarar transportskiktet för f r sammansättning av paketen på p mottagarsidan. 8

9 3. Network (Nätskiktet) I nätskiktet n bestäms vilken väg v g i nätet n som data ska ta. Datapaketen kapslas in i paket som är r specifika förf varje nätverksoperativsystem. n Ett exempel på p detta är r IP-adresssen som består r av 4 bytes och är r globalt unik. Data delas upp i paket av varierande storlekar så s att det vid eventuella överföringsfelringsfel räcker med att sända s om det felaktiga paketet istället för f r hela informationen. 2. Data Link (Länkskiktet) Sköter övervakning och kontroll av trafiken i nätet. n Paketen kapslas in i ramar beroende på p nätverkstyp. Tilldelar paketen sina nätverksadresser. n Ramarna numreras och skiktet sorterar dem om de kommer fram i fel ordning. Ibland delas skiktet upp i två nivåer: En nivå,, MAC (Media Access Control), som beror på p vilket media som används nds för överföringen. ringen. En nivå LLC, (Logical( Link Control), som är r oberoende av överföringsmedium. ringsmedium. 1. Physical (Fysiska skiktet) Det här h r skiktet ansvarar för f överföringen ringen av bitströmmen över det fysiska mediet. Den specificerar elektriska gränssnitt, mekaniska gränssnitt och funktioner. Protokoll Ett protokoll är r en definition av hur datorer skall fungera när n r de kommunicerar med varandra. Protokolldefinitioner sträcker sig från n hur bitar placeras i en ledning till formatet på p ett elektroniskt meddelande. Med standardprotokoll kan datorer från n olika tillverkare kommunicera med varandra. Olika typer av protokoll kan förekomma f i samma nätverk. Exempel på p vanliga protokoll: TCP/IP (OSI 4/3), IPX (OSI 3), AppleTalk (OSI 4-6), HTTP (OSI 6), FTP (OSI 6), SMTP (OSI 6) Vanliga protokoll relaterade till OSI-modellen OSI Apple Microsoft Novell TCP/IP Layer Computer Networking NetWare Internet Application Application Programs and Protocols Layer 7 for file transfer, electronic mail, etc. AppleTalk Server NetWare Presentation Filing Message Core (Telnet, FTP, Layer 6 Protocol Block Protocols SMTP, etc.) (AFP) (SMB) (NCP AppleTalk Network Basic Network Basic Session Session Input/Output Input/Output Layer 5 Protocol System System (ASP) (NetBIOS) (NetBIOS) AppleTalk Network Sequenced Transmission Transport Transaction Basic Extended Packet Control Protocol (TCP), Layer 4 Protocol User Interface Exchange Unacknowledged (ATP) (NetBEUI) (SPX) Datagram Protocol (UDP) Datagram Internet Internet Network Delivery Packet Protocol Layer 3 Protocol Exchange (IP) (DDP) (IPX) Data Link Network Interface Cards: Ethernet, Token-Ring, ARCNET, StarLAN, LocalTalk, FDDI, ATM, etc. Layer 2 NIC Drivers: Open Datalink Interface (ODI), Network Independent Interface Specification (NDIS) Physical Transmission Media: Layer 1 Twisted Pair, Coax, Fiber Optic, Wireless Media, etc. Bandbredd Ett mått m på p hur tjockt röret r ret är Mäts i bitar per sekund, bps Den teoretiska bandbredden beror till största delen på nätverkstypen. Faktisk bandbredd beror även på p protokoll samt påp hur hög h g belastningen är r på p nätverket. Datorerna delar på p bandbredden. 9

10 Överföring ring & prestanda Sändningskrockar försf rsämrar nätverketsn prestanda. Förutom information i form av filer o.dyl dyl. förekommer det en hel del kontrolltrafik mellan maskinerna på p nätverket. Antal kollisioner och mängden m kontrolltrafik ökar med antalet anslutna datorer. Övningsuppgift Vilka faktorer påverkar p kapaciteten i ett nätverk? Optisk fiber Singlemode - Tunnare fiber, bättre b prestanda. Multimode - Enklare hantering. Flera förbindelser f kan ske i samma fiber genom att olika färgerf (vågl glängder) på p ljuset används. nds. Maxprestanda idag 160 våglv glängder á 40 GBps. Ger 6400 GBps per fiber En 96-fibers kabel (15 mm i diameter) klarar då 614,4 TBps, vilket motsvarar ungefär 8000 DVD-filmer varje sekund eller 1,2 miljarder samtidiga 64 kbps telefonsamtal. Hallå Kina! Användningen ndningen av fiber har bl.a. lett till att: Långdistansförbindelserna idag har mångdubbelt större kapacitet än lokala nätverk. För tio år sedan var det tvärtom. Den kabelburna bandbredden är obegränsad, till skillnad från den radiobaserade, eftersom det är trångt i etern och svårt att hitta lediga frekvenser. Några vanliga nätverkstypern Vanliga standarder som används nds i LAN Ethernet/IEEE Base5/10Base2/10BaseT Fast Ethernet/Gigabit Ethernet 100 resp MBps FDDI Fiber Distributed Data Interface Token Ring/IEEE RadioLAN/IEEE Bandbredd 11MBps Ny standard för f r 54MBps finns 1GBPs på p gång Ethernet (IEEE 802.3) CSMA/CD Carrier Sense Multiple Access/Collision Detection Utvecklades av bl.a. Bob Metcalfe på Xerox PARC Ethernetteknologi finns i OSI-lager 1-2. Överföringshastighet ringshastighet 10, 100 eller 1000 MBps. Max belastning i praktiken 30% av bandbredden. Nätverksoperativsystem Viktigaste uppgifter: Autenticering av användare ndare Fil- och programserver Hantering av skrivarköer Övervakning och administration Exempel på p vanliga nätverksoperativsystem: n Novell NetWare Windows NT/2000 Linux/Unix MacOS X Katalogtjänster underlättar administration av användare ndare i stora system. Active Directory (Windows NT/2000) Novell Directory Service, NDS 10

11 Datasäkerhet Virus, maskar och trojanska hästarh Nätverksattacker DoS, SynFlood Hotet från epostbilagor Makrovirus VBS - Visual Basic Script Hackerverktyg Finns i överflöd d på p Internet Brandväggar Informationssäkerhet Kryptering, digitala signaturer, certifikat Största hotet kommer inifrån! n! Virusverktyg Viruset Homepage drabbade världen v i slutet av förra f veckan. Precis som Anna Kournikova -viruset i februari skapades det med verktyget VBSWG. Lokala nätverk n och Internet Nätverksenheter Servrar Sköter gemensamma uppgifter som t.ex. fillagring, utskrifter, programlagring och backup. Repeterare Förstärkare rkare för f r att förlf rlänga nätverkets n räckvidd. r Hubbar (Nätnav) & Switchar (Växlar) Centralenhet i ett nätverk n med TP-kabel Bryggor, Routrar & Gateways Ser till så s att trafik slussas mellan olika nätverk n och hållerh isär r intern och extern trafik. P2P - Peer to Peer I ett P2P-nätverk finns inga centralenheter. Kommunikationen sker direkt mellan klienterna. Topologier Ringnät Stjärnnät Bussnät Ex: Token Ring Ex: Ethernet (Twisted Pair) Ex: Ethernet (Koaxialkabel) OBS! Skilj på fysiska och logiska nät! 11

12 Fysiska förbindelserf Tvinnad parkabel (Twisted( Pair,, TP) Max 100m. Billig. Kräver extra utrustning. Koaxialkabel (Tunt Ethernet) Max 185m. Dyrare. Känsligare K nätverkn Optisk fiber (FDDI) Max 2 mil. Mycket hög h g bandbredd. Dyr. Radio (IEEE , AirPort, Bluetooth m.fl fl.) WLAN - Wireless LAN Praktisk räckvidd r 5-50 m. Kräver dyr extrautrustning. Användningen ndningen kommer att öka kraftigt de närmsta n åren. Uppkoppling mot fasta nätverkn Modem Modulator - Demodulator Max 56 kbps (7.2 kb) ISDN Integrated Services Digital Network Max 128 kbps (15 kb) ADSL Asynchronous Digital Subscriber Line 0,5-10 Mbps Använder nder det befintliga telenätet tet Kabelmodem 0,5-8 Mbps Internet - kort historik Internet startade som det militära nätverketn ARPAnet i USA hösten Flera företag f och organisationer byggde under 70- & 80-talen upp egna nätverk n som utnyttjade Internet Protocol,, IP. Dessa lokala nätverk n kopplades sedan samman med varandra. Under andra halvan av 80-talet blev dataflödet det för f r stort för f r de befintliga förbindelserna. f Detta blev slutet för f ARPAnet.. Idag går r trafiken helt och hållet h på p ledningar som ägs och drivs av kommersiella företag. f 1991 utvecklades tekniken bakom WWW vid Cern i Schweiz. WWW är r den största orsaken till att Internet några n år r senare påp allvar slog igenom hos privatpersoner. Lite siffror 407 miljoner Internetanvändare ndare (nov. 00) miljoner anslutna datorer (mars 01) Antalet ökar med 10% per månadm Om ökningen fortsätter tter i samma takt kommer hela jordens befolkning att vara "nätad" miljoner webbplatser (mars 01) Historia & statistik: Hobbes Internet Timeline zakon.org/robert/internet/ /robert/internet/timeline/ 5,076,000,000 2,538,000,000 1,510,912, ,456, ,904, ,080, ,040,000 75,520,000 37,760,000 18,880,000 9,440,000 4,720,000 2,360,000 1,180, , , , ,434 92,834 63,267 43,799 26,141 9,805 5,089 2,810 1,961 1,024 Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Projected Human Human Population Population Projected Internet Users Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Internet Ú Ú Ú Ú Users Ú Ú Ú Ú Ú Measured Ú Ú Ú Ú Internet Ú Ú Hosts Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Ú Projected Internet Hosts LAN & WAN LAN - Local Area Network Mindre nätverk, n oftast begränsat till en byggnad eller en avdelning. WAN - Wide Area Network Ett antal LAN som är r sammankopplade över stora avstånd via t.ex. Internet, vanliga telefonledningar eller egna kabelförbindelser. MAN - Metropolitan Area Network Ett mellanting mellan ovanstående. Ex. Campusnät, LUNET eller kommunnätet i Lomma. 562 Ú 213 Ú Ú year month Source: MIDS, Austin TX, based on historical data 12

13 Lokalt nätverkn LUNET EC BIVIL Alla datorer är r kopplade till varandra LTH Lunds datacentral, LDC UB KANSLI Gemensam länk l till nästa n nivå i hierarkin Gemensam länk l till nästa n nivå i hierarkin SUNET Swedish University Network Det gemensamma nätverk n som bl.a. alla svenska universitet och högskolor är r anslutna till. SUNET UTFORS TELIA Ett nätverk n av nätverkn Ett nätverk n av nätverkn Husnät Stadsnät t (LUNET) Universitetens landsnät t (SUNET) Nordens universitetsnät t (NORDUnet( NORDUnet) Europas stamnät t (E-Bone) Andra typer av nätverk n (t.ex. BITNET, EARNet, DECNet, Compuserve o.s.v.) Husnät TCP/IP Stadsnät t (LUNET) Universitetens landsnät t (SUNET) Nordens universitetsnät t (NORDUnet( NORDUnet) Europas stamnät t (E-Bone) Andra typer av nätverk n (t.ex. BITNET, EARNet, DECNet, Compuserve o.s.v.) TRANSMISSION CONTROL PROTOCOL / INTERNET PROTOCOL 13

14 Datornamn Avdelning Organisation venus.chemistry.cam.ac.uk Subdomän IP-ADRESS Landskod IP-adressering Internet använder nder numeriska IP-adresser som är r 4 byte långa. l Ex: De numeriska adresserna översätts till namn för f r att göra det mer praktiskt för f r oss människor. m Ex: DNS - Domain Name System Distribuerad databas för f r IP-adresser och IP-nummer. För r varje toppdomän n finns det en central databas som anger var informationen för f r respektive underdomän n kan hittas. DHCP - Dynamic Host Configuration Protocol Används nds inom en organisation för f r att dela ut statiska eller dynamiska IP-nummer till nätverksenheter. n Internets fyra hörnstenarh Elektronisk post Terminaluppkoppling, Telnet Filöverföring, ring, FTP Diskussionsgrupper, News Informationssökning Gopher - menyorienterad, textbaserad informationsstruktur. WAIS - indexerade databaser. Bygger på p en ANSI- standard som heter Z39.50 och som beskriver hur en dator skall bära b sig åt t för f r att få f en annan att görag sökningar åt t den. WWW - hypertextorienterad, multimedial informationsstruktur. Skall ej blandas ihop med Netscape & Internet Explorer som är r vanliga WWW- klientprogram. Elektronisk post Telnet Personlig adress Adresseras till en person, ej en maskin Klarar normalt endast textfiler MIME Multi-purpose Internet Mail Extensions är r en standard för f r att tillåta ta mer än text i mail-filer. Möjliggör r uppkoppling mot vilken Internet- ansluten dator som helst i världenv Kräver användarid ndarid och lösenord Det förekommerf "öppna" konton bl.. a. på bibliotek runt om i världen. 14

15 FTP - File Transfer Protocol Ett sätt s att flytta filer mellan datorer världen v över Kräver, liksom telnet, att man loggar in med användarnamn ndarnamn och lösenordl Det finns mängder m av fria programarkiv där d r man kan logga in anonymt och hämta h program och andra filer Elektroniska konferenser Det finns mellan & olika konferensgrupper på p Internet Grupperna är r ordnade i en trädstruktur därd huvudrubrikerna bl.. a. är comp,, news, rec, sci, soc,, talk, och alt. Exempel på p grupper: rec.arts.theatre..arts.theatre.stagecraftstagecraft sci.engr engr.semiconductors soc.history..history.war.world-war-ii sci.med..med.psychobiology rec.toys..toys.lego alt.sex.bestiality En variant på p elektroniska konferenser är epostlistor, mailing lists. Vem styr & betalar? Internet är r inte gratis - varje organisation betalar förf driften av sitt lokala nätverk, n samt för f r förbindelsenf uppåt. Man kommer överens med sina nätgrannar n om hur kommunikationen skall skötas. ISOC - the Internet Society är r en organisation vars målsättning är r att främja globalt informationsutbyte med hjälp av Internet. IAB - the Internet Architecture Board.. Fastställer standarder och fördelarf bl.. a. nätadressern IETF - the Internet Engineering Task Force tillsätter tter arbetsgrupper för f r att lösa l uppkomna problem. Vad händer h i framtiden? Nya tillämpningar: IP-telefoni Videokonferens Interaktiv TV m.m. Trådl dlös s uppkoppling mot Internet WAP m.m. Nya terminaler: Mobiltelefoner Handdatorer, PDA Bilar Kylskåp... IPv6 Intranät Internetteknologi Fysiskt och/eller logiskt avgränsat mot Internet. Portaler Företagsspecifik information samlad under ett webbaserat gränssnitt. Koppling till andra applikationer. Officeprogram Databaser Dokumenthantering m.fl fl. Innehåll och användning ndning skiljer sig från n Internet - inte tekniken. World Wide Web Teknik & tillämpningar 15

16 Historik 1945 skriver Vannevar Bush en artikel där d r något n som påminnerp om hyperlänkar nämns n första f gången. g På 60-talet bygger Doug Engelbart en prototyp till ett system med hypertext. Ted Nelson myntar begreppet Hypertext Tim Berners Lee arbetade på p CERN juni - december 1980 och skrev där d r för f r eget bruk programmet Enquire-Within-Upon- Everything,, en tidig prototyp till WWW skriver Tim Berners Lee specifikationen och den förstaf webbläsaren (som hette WorldWideWeb). Julen 1990 kunde de första f webbläsarna visas upp och i augusti 91 fanns det programvara att ladda ner från n Internet. Hösten 1993 släpptes NSCA Mosaic, vilket gjorde det lättare l förf bl.a. Göran G Bolinder att surfa runt bland de över 200(!) kändak webbservrarna på p nätet... Gammal teknik i ny förpackningf Tim Berners Lee plockade ett antal kända k teknologier och kombinerade dem till en ny tillämpning: Kommunikation via TCP/IP Navigation med hjälp av hyperlänkar Presentation med Klient/Server-teknik Grafiskt gränssnitt En detaljerad beskrivning av historien bakom WWW finns på p adressen: org/history.html En av de tidiga föregf regångarna till dagens portaler är the World Wide Web Virtual Library - vlib.org/. Övningsuppgift Vilka egenskaper är r viktiga för f r att en webbplats skall ha hög h g användbarhet? ndbarhet? Rangordna egenskaperna ovan från n den viktigaste till den minst viktiga! Finns det något n tillfälle lle när n r ovanstående inte gällerg eller när n r rangordningen blir annorlunda? Uniform Resource Locator - URL En URL är r ett generellt sätt s att beskriva Internetresurser. Består r av tre delar: Protokoll Ex: http, ftp, mailto, telnet eller news IP-adress Ex: eller Sökväg/filnamn Ex: index.html eller /forening/tjansteman.html Tillsammans talar de om för f r webbläsaren VAR den skall leta efter VAD samt HUR det skall överföras. ras. org/forening/tjansteman.html telnet://lolita.lu lu.se HTML HyperText Markup Language Delmängd av SGML Släkt med XML Det språk k som alla WWW-sidor är r skapade med. Textfiler som skickas i klartext. HTML-dokument kan skapas i alla program som hanterar textfiler. Ex: MS Word, Notepad,, Texthanteraren En HTML-fil innehåller, data, layoutinstruktioner och navigering 16

17 HTML Ett minimalt HTML-dokument Ett HTML-dokument består r av två delar - <HEAD> och <BODY> I princip innehåller huvudet osynlig information som t.ex. metadata medan kroppen innehåller allt som visas i webbläsaren. Alla HTML-instruktioner (formatkoder( eller taggar) avgränsas med < och >. Formatkoderna förekommer f alltid (med några n fåf undantag) i par. De flesta formatkoder kan ha en eller flera parametrar (en del måste m ha det) som ger ytterligare möjligheter att styra form eller funktion. <HTML> <HEAD> <TITLE> My First HTML-document </TITLE> </HEAD> <BODY> <H1> This is the header </H1> And this is, finally, some text... </BODY> </HTML> This is the header And this is, finally, some text... Färg & form Layoutmöjligheterna i HTML är r mycket begränsade jämfört med vanliga ordbehandlingsprogram. Formatkoder och deras möjligheter m varierar mellan olika webbläsare, operativsystem och versioner. Några patentlösningar för r att styra utseendet: Använd nd tabeller för f r att placera ut objekt på p sidan Gör r bilder av text som skall ha en viss formatering Skapa mellanrum med hjälp av osynliga bilder Blanda bakgrundsbilder med förgrundsgrafikf I de senaste versionerna av webbläsarna kan lager och StyleSheets användas ndas för f r att skapa bättre b kontroll över layouten. Tabeller Nästan samtliga tabeller på p världens webbsidor används nds för f r att styra layout och inte för f r att visa information i tabellform. Möjligheten att skapa tabeller har funnits sedan version 2 av de populära webbläsarna. Innehållet i en tabell visas normalt inte förrän n hela tabellen har laddats, vilket kan leda till längre l väntetid v för f r dåligtd designade sidor. Tabeller med ett stort antal celler kan i värsta fall krascha webbläsaren. <TABLE> <TR> <TD> Cell 1 </TD> <TD> Cell 2 </TD> </TR> <TR> <TD> Cell 3 </TD> <TD> Cell 4 </TD> </TR> </TABLE> Cell 1 Cell 2 Cell 3 Cell 4 Cascading Style Sheet (CSS) Med CSS kan man separera form från n innehåll. Ett slags formatmallar för f r HTML-dokument. I ett CSS placeras instruktioner för f r hur olika formatkoder skall presenteras. Mallen länkas l till de dokument som skall styras. CSS kan länka l till varandra och ärva rva egenskaper. CSS MED EGNA FORMATDEFINITIONER: <STYLE TYPE= TEXT/CSS > <!--.rubrik1 { font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 36pt; font-style: normal; font-weight: bold; color: #CC0000}.text { font-family: Georgia, "Times New Roman", Times, serif; font-size: 12pt; font-style: normal; font-weight: normal; color: #666666} --> </STYLE> CSS MED BEFINTLIGA FORMATKODER: <STYLE TYPE= TEXT/CSS > <!-- h1 { font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sansserif; font-size: 36pt; font-weight: bold; color: #666666} p { font-family: Georgia, "Times New Roman", Times, serif; font-size: 10pt; font-style: normal; font-weight: normal; color: # } b { font-weight: bold} --> </STYLE> Hur beskrivs färger f i HTML? Färger anges i RGB-format (Röd, Grön, Blå) ) med tre hexadecimala tal. De tre talen anger hur mycket mättnad m respektive färg har i blandningen. #FF0000 betyder max mättnad m för f r rött r och ingen förf de andra två färgerna - resultatet blir knallrött. 255*255*255 ger drygt 16 miljoner färger. f P.g.a. olikheter i hård- h & mjukvara kan man dock bara garantera 216 webbsäkra färgerf rger.. Dessa innehåller endast talen 00, 33, 66, 99, CC & FF i olika kombinationer. Mer information och färgprover f finns på: p lightlink.com/xine/bells/charts.html 17

18 Dynamisk HTML - DHTML Ett samlingsnamn på p ett antal olika saker som tillsammans eller var för f r sig kan förändra f eller anpassa en HTML-sida. Client-Side Side-ScriptingScripting JavaScript VBScript DOM - Document Object Model Ett antal parametrar som bl.a. Beskriver HTML-koden, systemvariabler (datum, OS o.s.v.), webbläsaren m.m. Cascading Style Sheets Utseende, lagerhantering m.m. HTML & CSS är r det som ändras, DOM är r det som görg det möjligt m och skripten gör r själva jobbet. Övningsuppgift Vilka fördelar f resp.. nackdelar finns det med följandef designelement? Tabeller Lager <FONT> - taggar Text konverterad till bilder CSS JavaScript VB-Script Dynamisk HTML Tilläggsprogram Utökade möjligheter m till främst multimedia. Några av de vanligaste tilläggsprogrammen: Flash (96%) PDF (84%) RealAudio/Video (62%) QuickTime (34%) Många användare ndare har inte tillräckliga kunskaper och/eller rättigheter r för f r att installera tilläggsprogram. Tilläggsprogram kräver mycket av hårdvaran h för f r att fungera. En webbläsare med många m plugins kan lättl förbruka stora systemresurser. Java-applets applets och ActiveX kan ofta användas ndas istället. Exempel på p tilläggsprogram Nu ber vi till demogudarna och tittar på: p cocacola.comcom (Flash) com (Flash) airforce.comcom (Flash) rsv.se/pdf/.se/pdf/ pdf (PDF) (PDF) org/karnevalia/karaoke.html (QT) com/trailers/universal/jurassic_park_3/ /trailers/universal/jurassic_park_3/large.html (QT) sr.se/ekot/arkiv/sounds/tont14.ram (RealAudio) HTML-verktyg De flesta HTML-sidor skapas idag med olika WYSIWYG-verktyg. I verktygen arbetar man som i en ordbehandlare medan HTML-koden genereras automatiskt. Verktygen kan spara mycket tid, men oftast måstem man arbeta en del direkt i HTML-koden för f r att fåf önskat resultat. Många verktyg kan idag generera DHTML. Exempel på p vanliga verktyg: Macromedia Dreamweaver Adobe GoLive Microsoft FrontPage Goda råd r d för f r webbutvecklare Använd nd aldrig de senaste finesserna i HTML. Ligg åtminstone ett år r efter när n r det gäller g funktioner. Prova sidorna över Internet från n ett antal olika webbläsare, versioner och operativsystem. Tag reda på p så mycket som möjligt m om besökarna påp sidan och anpassa materialet efter deras minsta gemensamma nämnare. n Använd nd t.ex.: thecounter.comcom Var snäll mot bandbredden. Majoriteten av nätsurfarna sitter fortfarande med modem. Prioritera informationsstruktur och innehåll framför bells and whistles. 18

19 Hur skapar man användbarhet? ndbarhet? Lär r känna k dina användare ndare och deras behov så s att du kan underlätta för f r dem! Användbarhetstester! ndbarhetstester! Prova designen på p de som skall använda nda den! Anpassa innehållet efter mediet - att skriva förf bildskärm är r inte samma sak som att skriva förf papper. Använd nd en beprövad och/eller intuitiv informationsstruktur. (Anlita en bibliotekarie!) Håll informationen aktuell! Arbetet är r inte klart närn webbplatsen läggs l ut på p nätet - det är r då d det börjar! b Läs s allt som finns på p Jacob Nielsens webbplats useit.com! Boktips Designing Web Usability - The Practice of Simplicity Jacob Nielsen Don t Make Me Think Steve Krug Information Architecture for the World Wide Web Louis Rosenfeld & Peter Morville Cascading Style Sheets Håkon Wium Lie & Bert Bos Vad sysslar en webbserver med? Den viktigaste uppgiften för f r en webbserver är r att svara på p anrop från n webbläsare och leverera det dokument som efterfrågas med det angivna protokollet. SSI - Server Side Includes är r ett sätt s att sätta s ihop ett HTML- dokument av flera olika filer och instruktioner innan det skickas till klienten. CGI - Common Gateway Interface är r en metod för f r att ta emot indata från n en webbläsare via ett formulär. r. CGI-skript skrivs oftast i Perl, Java eller C++, men även andra språk k förekommer. f Server Side Scripting är r ett samlingsnamn för f r program som körsk på servern för f r att generera hela eller delar av HTML-dokument. Här r förekommer f bl.a. ASP, PHP och JSP. Mobilt Internet Var är r vi nu? Inom några n få f år, fler mobila terminaler anslutna än n PC Kräver nytt tänkande/anvt nkande/användargränssnittnssnitt miljö utrymme användningsområdede Applikationer Väginstruktioner, epost,, handel, diverse tjänster, kalender, PC-funktionalitet, betalning; serviceutbud och efterfrågan kommer att ändras Yrkesgrupper Säljare, läkare, l chaufförer, journalister, mäklare; m dvs mobila yrken Teknik SMS WAP GPRS EDGE UMTS I-Mode Stödteknik Blåtand GPS TOA Säkerhet Mobilt Internet Short Message Service Wireless Application Protocol General Packet Radio System Enhanced Data rates for Global Evolution Universal Mobile Telecom System Japans svar på WAP Avancerad trådlös kommunikation Global Positioning System Time of arrival kerhet Kontanter / Elektronisk betalning Databaser & systemutveckling 19

20 Introduktion till programmering Programmering är r ett sätt s att beskriva en uppsättning instruktioner som en dator skall utföra. Tre grundtyper av instruktioner: Manipulera data Testa villkor Hoppa En uppsjö olika programmeringsspråk Historiska orsaker (datateknisk och programteknisk utveckling, trender, kvasimonopol ) Tekniska orsaker (tillämpningar, prestanda, storlek, underhållbarhet, utvecklingstid) Introduktion till programmering Kompilering Översättning av läsbara versioner till en form som datorn kan tolka. Koden översätts från högnivåspråk till maskinkod. Görs med hjälp av en kompilator. Det kompilerade programmet kan normalt bara exekveras på den plattform det kompilerats för. Exekvering Att köra ett program på en dator. Strukturerad programmering Läsbar kod - någon annan en den ursprungliga programmeraren måste kunna begripa hur ett problem har lösts. Använd nd vedertagna konventioner och definiera en kodstandard. Strukturen (eller frånvaron av den) kommer alltid från programmeraren. Olika exekveringstyper Interpreterade språk k (scriptspr( scriptspråk,, t.ex. Perl, VB- Script,, JavaScript, AppleScript m.fl fl.) Kräver interpretator ( runtime-motor ) Långsamt Dynamiskt Plattformsberoende (huvudsakligen) Kompilerade språk k (t.ex. C, C++, Fortran, Pascal, Ada, Cobol m.fl fl.) Programmet körs k direkt av operativsystemet Snabbt Statiskt Plattformsberoende Olika exekveringstyper Kvasi-kompilerat (Java) Kräver VM (Virtual( Machine), en typ av interpretator som kör förkompilerad kod. Ofta en del av operativsystemet. Kan bli någorlunda n snabbt med hjälp av Just-In-Time- kompilator. Statiskt (jfr. kompilerade språk). Plattformsoberoende (förkompilerad( bytekod kan laddas ner och köras k direkt av olika operativsystem). Olika språkformer Procedurella språk T.ex. C, Pascal, Fortran, JavaScript, Visual Basic m.fl fl. Lätta att lära l sig Bra för f r enklare lösningar l ( snabbhack( snabbhack ) Liten programstorlek, kräver inte så s mycket extra kod Svårt att underhålla och göra g ändringar i efterhand Objektorienterade språk T.ex. C++, Java, Ada, Simula m.fl fl. Högre inlärningstr rningströskelskel Bra för f r stora, strukturerade system Större programstorlek ( Stor( overhead ) Lättare att underhålla Olika språkformer Funktionsorienterade språk T.ex. Lisp, Cobol, Matlab Ovanligt i kommersiella tillämpningar Bra för f r algoritmtyngda (beräkningskr kningskrävande) problem Lätt att uttrycka komplexa problem med kompakt kod - jfr. matematiska bevis Övriga, t.ex. beskrivande språk HTML, WML, PostScript, XML Enklare - saknar ofta procedurbegrepp. Språket beskriver egentligen datastrukturer Exempel på p tillämpningar: Rita sidor Kommunicera data 20

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad.

Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad. Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad. Ett tekniskt system är oftast beroende av andra delsystem, alltså ett antal mindre tekniska system. T.ex. Datorn består av ett antal olika delsystem,

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se)

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Webbpublicering Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Föreläsningsöversikt Föreläsning 1 Vad är webbpublicering? Lite historia - Internet och webben Statiska webbplatser Grundkoncept: webbläsare,

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Microsoft Office historik. - making IT easier

Microsoft Office historik. - making IT easier Microsoft Office historik Word 1983 September Word 1.0 släpptes Den absolut första versionen av Word. Släpptes till MS-DOS Kunde ha flera dokument öppna på en gång Hade stöd för mus (vilket var ganska

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Av Johan Olsson vid IT avdelningen på HTU Johan.Olsson@htu.se Definition av kriswebb Kriswebb är ett system som möjliggör snabb publicering av information

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Idag. Streaming media. Översikt. Vad är det? Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration

Idag. Streaming media. Översikt. Vad är det? Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration Idag Streaming media Erik Runeland erikr@kth.se Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration Vad är det? En mekanism för att överföra tidsrelaterat

Läs mer

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Apple Remote Desktop 3 Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Datorer Kontrollerade datorer har 40% lägre TCO! Kontrollerad Hård och mjukvara Drift Administration Slutanvändare

Läs mer

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET Kapitel 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Finns Internet? Och varför fungerar det då? 2 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society

Läs mer

1 Systemkrav avantraupphandling

1 Systemkrav avantraupphandling 1 (10) Godkänd av Produkt/Projekt/Verksamhet avantraupphandling 3.0.1 1 Systemkrav avantraupphandling Intranät webb klient Internet applikation klient Förrådssystem Beställningssystem COM+ Server File

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Innehåll. MySQL Grundkurs

Innehåll. MySQL Grundkurs MySQL Grundkurs Copyright 2014 Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Innehåll Introduktion till databaser Installera MySQL lokalt Webbserverprogrampaket (XAMPP) Introduktion till phpmyadmin

Läs mer

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Att göra Web-sidor på Macintosh

Att göra Web-sidor på Macintosh Att göra Web-sidor på Macintosh Av Jacob Palme 95-10-30, senast ändrad 96-11-26 21.06. Original filnamn: web-sidor-med-mac.mw6. Detta dokument kan laddas ner från följande URL-er: I Adobe Acrobat format:

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Nya webbservern Dvwebb.mah.se

Nya webbservern Dvwebb.mah.se Nya webbservern Dvwebb.mah.se Bakgrund: BIT (Bibliotek och IT) beslutar att ta ner Novell systemet 28/3 som är en katalogtjänst som styr bland annat alla studenter s.k. hemkataloger på Malmö högskola såväl

Läs mer

Programmeringteknik. Planering 2014-05-12 MÅL LABB: MOMENT LAB4 HTML - EXEMPEL HTML. Webbdelen

Programmeringteknik. Planering 2014-05-12 MÅL LABB: MOMENT LAB4 HTML - EXEMPEL HTML. Webbdelen MÅL Programmeringteknik Webbdelen Efter webbmomentet ska du: kunna använda ett tiotal kommandon i: HTML (göra webbsidor) CSS (webbsidans utseende) Javascript (programmering - klienten) PHP (programmering

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats.

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats. web_omslag.qxp 2006-03-20 17:06 Sida 1 NU! CDn innehåller: Upptäck hur du: Använder "dra och släpp-metoden" för att lägga till text, bilder och andra objekt till en webbsida Skapar listrutor och dynamiska

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Lagring & berarbetning av data 1IK426 Introduktion till informationsteknik Patrik Brandt Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Dagens agenda Filer

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet TRÅDLÖS KOMMUNIKATION Inledning En stor del av den IT-utrustning som finns på marknaden idag och som i allt större

Läs mer

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 TELIA CENTREX KRAV PÅ TERMINALER / SERVRAR Innehållsförteckning I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 1 II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 III. Krav på server

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Energy Managment Tillbehör Typ SIU-DL

Energy Managment Tillbehör Typ SIU-DL Energy Managment Tillbehör Typ Universell webbserver för loggning och presentation av mätarvärden Läser in data via RS232/RS485 Modbus RTU Färdiga drivrutiner för EM21, EM24, EM26, EM33, WM14 ADV, CPT

Läs mer

1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY

1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY 1DV416 Windowsadministration I, 7.5hp MODULE 3 ACTIVE DIRECTORY Lecture content Today's lecture Directory Services Active Directory Overview Database Logical and Physical structure Installation 2013-12-

Läs mer

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med

FileMaker Pro 12. Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 Använda Fjärrskrivbord med FileMaker Pro 12 2007-2012 FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker och Bento är

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer.

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. Årsta 2014-05-27 En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. rcloud molntjänster är helt beroende av att nätverket fungerar och du kan komma ut på Internet, Dina program och dina

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Skapa ett eget programnu! NU! Komplett med programvara och konkreta exempel! Patrice Pelland. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB

Skapa ett eget programnu! NU! Komplett med programvara och konkreta exempel! Patrice Pelland. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB NU! Skapa ett eget programnu! Patrice Pelland Komplett med programvara och konkreta exempel! Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB Kapitel 2 Installera Visual Basic 2005 Express Edition

Läs mer

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8.

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. EVRY One Outsourcing Linköping AB Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. Vår erfarenhet IFS Applications 8 Ca 10 st genomförda eller pågående uppgraderingar till IFS 8. Första

Läs mer

ORDLISTA WEBBDESIGN 100P

ORDLISTA WEBBDESIGN 100P ORDLISTA WEBBDESIGN 100P HTML- TAGGAR M.M. (DE BLÅFÄRGADE ORDEN ÄR OLIKA ATTRIBUT SOM HÖR TILL DE OLIKA TAGGARNA.) HTML Står för Hyper Text Markup Language och är en uppsättning markeringskoder.

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Yrke: IT-Konsult / Databasadministratör Födelseår: 1949 IT-erfarenhet sedan: 1974 Utbildning: 1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Profilresume: BS har lång erfarenhet av

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide BIPAC-711C2 / 710C2 ADSL Modem / Router Snabbstart Guide Billion BIPAC-711C2/710C2 ADSL Modem / Router För mer detaljerade instruktioner om konfiguration och användning av denna ADSL Modem/Router, hänvisar

Läs mer

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 2. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4

I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 2. II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 TELIA CENTREX KRAV PÅ TERMINALER / SERVRAR Innehållsförteckning I. Krav på terminaler för telefonistprodukter 2 II. Krav på server och klient till Telefonistöd och Kalenderkoppling 4 III. Krav på server

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R)

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R) Innehåll Webbproduktion Produktion och publicering av större webbplatser Produktion Användbarhet/Användbarhetstest Publicering Underhåll Arbetsgång (R) 1) Utred mål och syfte (verksamhets- och målgruppsanalyser)

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation Ver 060109 Cetetherm IQHeat Installation IQ Web 200 Installationsanvisningar IQ Web 200 Webbkommunikation 1. Systemkrav...3 2. Inledning / Leveransomfattning...4 2.1 Inledning... 4 2.2 Leveransomfattning...

Läs mer

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt -

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt - 20130619 1 (12)? 1.0 Godkänd Secure Manager Guide Hantera användarprofiler i tjänsten Telia Secure Manager Dokumentet beskriver hur du som administratör beställer och hanterar användarprofiler i administrationsportalen

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB

Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB Anvisningar för inkoppling till Mikrodataåtkomst vid SCB Välkommen till systemet för mikrodataåtkomst, MONA. Denna handledning hjälper dig att snabbt komma igång och arbeta med MONA-systemet. Om du stöter

Läs mer

Programbeskrivning. Chaos på Web. Version 1.0 2005-09-21

Programbeskrivning. Chaos på Web. Version 1.0 2005-09-21 2005-09-21 Programbeskrivning Chaos på Web Version 1.0 Chaos systems AB Tel. 08-410 415 00 e-post: info@chaos.se Solna strandväg 18, 6tr Fax. 08-29 06 66 http://www.chaos.se 171 54 SOLNA Reg. nr: 556476-6813

Läs mer