Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss"

Transkript

1 SPECIELL DEL 117

2 118

3 Provtagning-allmänt Märkning av prov och remiss Stor noggrannhet krävs vid märkning av prov och remiss. Socialstyrelsen har för att förhindra förväxlingar utarbetat nedanstående författningar: SOSFS 1989:1 Åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården Från denna författning har nedanstående citat hämtats (vår kursivering): - Väsentligt för säkerheten är också tillfredsställande rutiner för märkning av röntgenfilmer, laboratorieprov och i förekommande fall läkemedel. - För att minimera säkerhetsrisker av ovan nämnd karaktär föreskriver Socialstyrelsen, att föreskrifter i dessa avseenden skall finnas vid sjukvårdsinrättningarna. Då i övrigt betydande skillnader i lokal organisation kan föreligga är det av vikt att föreskrifterna utfärdas lokalt av vederbörande ansvarig klinikchef/motsvarande. Dessa bör dock i möjligaste mån utformas enhetligt inom ett sjukvårdsområde. De bör därför fastställas av sjukvårdsstyrelse eller direktion såvida de inte avser ett begränsat verksamhetsområde. - Lokala föreskrifter av angivet slag skall upprättas med iakttagande av Socialstyrelsens nedanstående föreskrifter. Dessa behandlar dock inte kliniskt kemisk och bakteriologisk verksamhet m.m. Provtagning och provhantering måste givetvis även inom dessa områden ske på sådant sätt att risk för förväxling elimineras så långt som möjligt. Vid utformningen av lokala rutiner och föreskrifter härför skall i tillämpliga delar beaktas Socialstyrelsens föreskrifter (1984:27) om blodgivning, blodtransfusion m.m. - Oidentifierad patient. Vid intagning av patient, vars identitet inte kan fastställas eller i fråga om vilken erhållna uppgifter är osäkra eller ofullständiga, skall namn och personnummer ersättas med löpnummer. Nummerbeteckningen måste anges i samtliga patientens handlingar samt på etiketter till provrör och annat materiel som är hänförligt till patienten. - Även objektglas bör märkas med så fullständiga identitetshandlingar som möjligt. Det kan emellertid av utrymmesskäl vara nödvändigt att utelämna vissa markeringar. Ett minimikrav bör dock vara att glasen förses med patientens födelsenummer och initialer. - Vid provets ankomst till det laboratorium som skall utföra undersökningen skall provkärlens/objektglasens märkning och antal kontrolleras mot remissen. - Efter förlossningen kommer modern att vara försedd med ett band för egen iden- 119

4 titet och ett band för varje levande barn. Det nyfödda barnets identitetsnummer skall finnas angivet i samtliga handlingar som rör barnet under dess vistelse på förlossnings- och BB-avdelning. SOSFS 1989:38 Blodgivning, blodtransfusion (ersätter 1984:27) Från denna författning har nedanstående citat hämtats (vår kursivering): - Det är av största vikt att betryggande rutiner utarbetas för identifiering av patienten vid provtagning. - Etikettering får inte ske efter provtagningen. Lossnar etiketten från provtagningsröret sedan provet tagits, skall provet kasseras. - I direkt samband med provtagningen kontrolleras att provtagningsrörets etikett och remissen innehåller korrekta identitetsuppgifter. - Gällande föreskrifter för kontroll av patientens identitet i samband med provtagning måste noggrant följas även i dessa situationer. Beträffande oidentifierade patienter gäller särskilda föreskrifter (SOSFS 1989:1). Analysbeställning/remiss Remissen bör innefatta information om: relevant anamnes, diagnos och uppkomstmekanism till infektionen, antingen i form av klartext eller som ICD-10 kod. eventuell antimikrobiell behandling (genomgången, pågående, planerad). specificerat anatomiskt provtagningsställe (enbart sår räcker t.ex. inte). typ av provmaterial (pus, biopsier etc.). önskad analys inklusive speciella analyser alternativt konsultation/frågeställning till den kliniske bakteriologen. provtagningstidpunkt. beställare av analysen (läkare, klinik och adress). spårbara patientdata. Förutsättningar Prov ska tas enligt laboratoriets anvisningar av personal med adekvat kunskap. Val av provtagningsmateriel Se Provtagning, klinisk del. Val av komponent vid analysbeställning Remissen till det bakteriologiska laboratoriet ska utformas så att remitterande läkare kan välja: 120

5 önskad analys inklusive speciella analyser alternativt konsultation/frågeställning till den kliniske bakteriologen. Förberedelser Ta fram provtagnings-/transportmaterial och remiss. Observera att remiss och provtagnings-/transportmaterial endast får finnas framdukat för den patient som provtagningen gäller! Märkning Fyll i remissen med uppgifter enligt Märkning av prov och remiss, samt Analysbeställning/remiss. Märk provtagnings-/transportmaterial med data spårbara mot remiss. Godkända undantag: Objektglas. Av utrymmesskäl godkänns märkning med patientens födelsenummer och initialer på objektglas. Okänt personnummer. Remisser ska märkas med födelseår, mån, dag samt namn. Märk provtagnings-/transportmaterial med data spårbara mot remiss. Nyfödda. Remisser ska märkas med efternamn, kön, födelseår, mån, dag samt ID-nummer enligt ID-band. Märk provtagnings-/transportmaterial med data spårbara mot remiss. Oidentifierad patient. Remisser ska märkas med löpnummer samt ID-nummer enligt ID-band. Märk provtagnings-/transport-material med data spårbara mot remiss. Utförande Märkning och provtagning ska ske i en seans. Ta fram och märk remiss samt rekommenderat provtagnings-/transportmaterial (se Provtagning, praktiskt utförande). Kontrollera patientens identitet. Ta prov. Kontrollera att uppgifterna på remiss och provtagnings-/transportmaterial överensstämmer i anslutning till provtagningen. Förslut provtagnings-/transportmaterial och placera detta och remissen så att sammanblandning inte kan ske med andra prov. Ange provtagningstidpunkt och datum på remissen. Provtagaren ska signera remissen. Packa prov enligt gällande föreskrifter, se SMIs hemsida. Transportera prov till laboratoriet. Alla prov ska transporteras så snart som möjligt till laboratoriet. Om det inte kan ske ska nedanstående riktlinjer användas för förvaring och transport. Prov för bakteriologisk odling bör nå labo- 121

6 ratoriet inom 24 timmar. Provtagning-klinisk del Provtagning Slutna infektioner. För provtagning av infektionsfokus utan direkt kontakt med slemhinna eller hud, t.ex. flegmone eller abscess, rekommenderas aspiration med spruta eller ultraljudsledd punktion. Det infektiösa materialet sprutas ned i en steril membranförsedd syrefri transportbehållare utan transportmedium om polymikrobiell flora misstänks annars i blododlingsflaskor. Öppna sår. Provtagning av öppna sår kan ske med ytprov eller biopsi/vävnadsprov. En mängd olika verktyg och tekniker finns beskrivna för att provta sårytor: fiberarmerade pinnar (ofta bomull eller dacron), velvet pad och andra textila materiel, agar imprint (tryckplatta) och membranfilterteknik är s.k. torra metoder. Metoderna är behäftade med en inbyggd motsättning: i provtagningsögonblicket eftersträvas en stark adhesiv funktion hos provtagningsverktyget medan denna funktion motverkar avskiljningsförmågan vid utodling på fasta medier. Väsentligt högre bakterieandel kan dock utvinnas ur provet om provtagningsverktyget vortexas i ett flytande medium före utodling. Ett alternativ till bomull och dacron är alginat som löses upp i flytande medium före provsättning. Idealt bör provtagning dessutom ske av hela såret under standardiserade tryckförhållanden. Detta kan utföras endast med irrigationsteknik, vilket är en för omständlig metod för rutinbruk. Vid biopsi/vävnadsprovtagning desinficeras sårytan först med sprit. Därefter tas en biopsi som flamberas och vägs före homogenisering i standardiserad mängd vätska och utodling på fasta medier efter seriespädning. Metoden betecknas som gold standard och har använts för att att kvantifiera bakteriemängd före delhuds-transplantation vid brännskador. Metodens omständlighet och traumatiska potential vid kroniska sår utesluter rutinmässigt bruk. Våra nuvarande provtagningsrutiner för misstänkt infekterade sår med olika varianter av bomullspinne i geltransportrör bygger på en cirka 50-årig tradition. Vetenskaplig utvärdering av denna standardmetod är bristfällig och delvis motsägelsefull. Från reproducerbarhetsstudier i öppna sår har variationen beräknats till 1,5-1,7 log 10 CFU (95 % c.f.) medan motsvarande siffra för vävnadsbiopsiteknik är 1,3 log 10 CFU. Vid kontamination av operationssår ligger bakterierna till synes slumpvis fördelade i områden med hög bakterietäthet respektive områden med låg bakterietäthet. Sådan ojämn fördelning tycks också förekomma vid etablerade 122

7 infektioner, vilket förutom initialt ojämn kontamination kan ha med lokala sårfaktorer under kolonisationsfasen att göra. Vid en vetenskaplig utvärdering brukar därför provtagningen omfatta hela såret för att fånga alla förekommande mikrober, d.v.s. hög sensitivitet eftersträvas. Provtagningen i kliniken är mer inriktad på att hitta etiologiskt agens, d.v.s. hög specificitet eftersträvas. Prov tas då i lesionskanten, d.v.s. på gränsen mellan frisk och infekterad vävnad. Trots brister med fiberarmerad pinne kan konstateras: att detta är referensmetoden för rutinprovtagning av öppna sår, att metoden kan optimeras med omsorgsfull provtagning, att högre sensitivitet erhålles med eluering av bakterier i vätska före utodling på fasta medier. Den ständigt återkommande frågan hur ytodlingen återspeglar vad som pågår djupare i vävnaden saknar ett entydigt svar. Inom svensk mikrobiologi är direktmikroskopi av pus och vävnadsbiopsi ej den självklara rutin som återfinns i det anglosaxiska området. De kliniska kollegornas intresse för detta har dock ökat i takt med den ökade frekvensen av fasciiter. Laboratorierna har standardiserade och validerade metoder för analys av prov. Dessa metoder förutsätter att prov tas på rätt indikation samt att provtagning och transport utförs korrekt. Om den preanalytiska delen av vårdkedjan inte fungerar tillfredställande, kan inte laboratoriet trots hög kvalitet på analysarbetet producera adekvata resultat som är till nytta för vården av patienten. Kommunikationen mellan laboratoriet och kliniken är viktig för analysresultatet. Laboratoriet måste få viktiga upplysningar om patientens kliniska tillstånd och eventuell antimikrobiell behandling. Laboratoriet måste också få uppgifter om provmaterial och om någon särskild undersökning önskas utförd. Ju mindre information som lämnas desto svårare blir det för laboratoriet att korrekt tolka analysresultatet och relatera detta till vården av patienten. Det kliniska laboratoriet ska därför upprätta och tillhandahålla provtagningsföreskrifter för sina uppdragsgivare. Både den behandlande läkaren och den provtagande personalen måste få kunskaper om indikationer för och begränsningar i analysen samt korrekt provtagnings- och transportmetod för en optimalt utnyttjad laboratorieanalys. Prov för allmän bakteriologisk odling innehåller oftast levande mikroorganismer med mindre eller större sjukdomsframkallande förmåga. Det är därför av yttersta vikt att nedanstående punkter beaktas vid remisskrivandet och provtagningen: Kliniska remissuppgifter. Den stora variationen vad gäller den transienta/residenta floran och mikroorganismernas sjukdomsframkallande förmåga på 123

8 olika delar av kroppen och vid olika sjukdomstillstånd, gör att det kliniskt mikrobiologiska laboratoriet behöver stringenta kliniska uppgifter (se analysbeställning/remiss) på remissen för att kunna utföra analysen och tolka analysresultatet. Prov ska tas vid misstänkt infektionsfokus där koncentrationen av sjukdomsframkallande mikroorganismer sannolikt är störst. Vad gäller provtagning från andra lokaler har exempelvis blododling ett högt prediktivt värde och kan ge vägledning om var infektionen finns. Prov ska tas så att det inte förorenas av ovidkommande bakterier och så att tillräcklig känslighet (d.v.s. bakterierna ska kunna fångas) i undersökningen uppnås. Prov ska transporteras så att överlevnaden av de infektionsorsakande mikroorganismerna gynnas, överväxt av någon annan i provet förekommande art förhindras, samt så att läckage av potentiellt smittsamt material förhindras. Transportsubstrat för bakteriologiska prov a) Pinnprov Olika typer av transportsubstrat avsedda för kliniskt bakteriologiska prov tagna med fiberarmerad provtagningspinne finns kommersiellt tillgängliga. Dessa baseras huvudsakligen på Stuarts medium från 1940-talet, vilket senare modifierats för bättre överlevnad av bland annat gonokocker, men också för att bättre bibehålla balansen mellan olika bakteriearter när provet innehåller blandflora. Amies modifiering av Stuarts medium är idag det mest använda. Stuarts medium innehåller glycerofosfat, vilket kan metaboliseras av vissa koliforma bakterier med risk för tillväxt under transporten. Glycerofosfat har ersatts av oorganiskt fosfat i Amies medium. Koltillsats (charcoal), vilken neutraliserar toxiska fettsyror och absorberar fria radikaler och på så sätt förbättrar överlevnaden av olika mikrober, innebär att man slipper använda kolade provtagningspinnar vid provtagningen. Koltillsats i själva mediet är fortfarande kontroversiellt, och enligt en ny svensk studie där man studerat överlevnaden av olika bakteriearter i olika transportsubstrat tycks kolade pinnar vara att föredra framför kolat medium. I dag används dock oftast Amies kolade transportmedium vid våra laboratorier. Trots koltillsats i medium eller på pinnen är överlevnadstiden av vissa bakteriearter som pneumokocker och gonokocker vid förvaring i rumstemperatur begränsad, och prov bör därför inte stå längre tid än 24 timmar före utodling. Amies kolade transportmedium (fabrikat Copan, Brescia, Italien) anges som referenssubstrat. Provtagningspinnarna är försedda med rayon-tops (spunnen cellulosa) och finns i olika grovlekar för olika provlokaler. I certifierad batchprövning ingår ett flertal bakteriearter med angiven överlevnadstid i mediet på minst 24 timmar. 124

9 Recept, se under Bilaga 1 substrat, 13. transportsubstrat. b) Transportkärl för anaerobodling Vid misstanke om infektion med anaeroba bakterier är det ofta lämpligt att använda särskilda transportkärl. Visserligen överlever många anaeroba bakterier som Clostridium perfringens och Bacteroides fragilis under åtskilliga timmar i pus, särskilt om mängden överstiger 2 ml, och i större vävnadsbitar samt i pinnprov sända i Copan-rör. Prov bör dock vara utodlade samma dag det är taget. Mer krävande anaerober som fusobakterier kan också i många fall överleva flera timmar i pus. Om man vid provtagningen erhåller mindre provvolymer motsvarande <1 ml aspirat bör utodlingen på laboratoriet ske inom 30 minuter. Om detta ej är möjligt rekommenderas transport i anaerobt transportkärl i form av "gasad" flaska eller rör. Dock gäller även vid sådan transport att provet helst bör utodlas samma dag det är taget. Olika varianter av anaeroba transportkärl finns kommersiellt tillgängliga. I första hand rekommenderas "Anaerobflaska 20 ml, art.nr , Boule Diagnostik AB", vilken är en membranförsedd transportflaska gasad med kväve och utan medium. Vid misstanke på polymikrobiella infektioner bör inte anrikningsbuljong komma ifråga som transportmedium p.g.a. risk för överväxt av snabbväxande bakterier. Vid ortopediska och andra infektioner då man inte förväntar sig polymikrobiell flora används ofta FAB eller thioglykollatbuljong för transport av fast material; dock saknas entydig dokumentation för denna rutin. 125

10 Tabell 5. Transportmateriel för olika provmaterial Transportmateriel Provmaterial resp. Förväntad floratyp (mono/polymikrobiell) Monomikrobiell Flytande material, sekret Aspirat Polymikrobiell Aspirat ej möjligt Provtagningsset med kolat transportmedium Anaerob transportflaska FAB Sterilt rör, behållare Blod odlings- Flaskor (X) X X (X) X (X) X CAPD (PD)-vätska X (2x50mL) (X) Fast vävnad och ej kroppseget material Monomikrobiell Polymikrobiell X (X) X Fotnot: X= Rekommenderat provtagnings- och transportmateriel. (X) = Möjligt andrahandsalternativ. 126

11 Provtagning-praktiskt utförande I Allmän odling Sekret från öppen provlokal Analysprincip Aerob och anaerob odling (undantag se Anmärkningar). Provtagningsmateriel. Transportkärl Anaerob transportflaska, Provtagningsset med kolat transportmedium, Sterilt rör. Provtagning, utförande Sår: Prov ska tas från lesionskanten och inte ytligt eller från exsudatet eftersom det innehåller en tillblandning av den normala floran vilket försvårar diagnostiken på laboratoriet och kan ge missvisande resultat. Tvätta bort exsudat med sterilt vatten. Pinnprov kan användas. Snurra provtagningspinnen i botten av skadan. Stoppa ner pinnen i transportmediet. Fistlar: Tvätta bort exsudat med sterilt vatten. Prov ska tas från djupet, helst aspirerat prov via kateter, vilket sätts till anaerob transportflaska. Om detta inte är möjligt, kan pinnprov användas med reservation enligt ovan. Förvaring/ Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Anmärkningar Normalt odlas ej anaerobt från: Follikulit, Furunklar/karbunklar, Impetigo, Bullös impetigo, Ritters sjukdom (SSSS), Ektyma, Erysipelas, Erysipeloid, Puerperal mastit, Dakrocystit, Toxic shock syndrome (TSS), Infektioner i penis, prostatit, epididymit, bakteriell orkit, vagina, venösa bensår, brännskador, Okänd/Ingen diagnos samt sår utan närmare specifikation på remissen. Sekret från sluten provlokal med förväntad polymikrobiell floratyp; abscess, cellulit, pilonidalcysta, pus i buk, galla, peritonealvätska, pleuravätska Analysprincip Aerob och anaerob odling. Provtagningsmateriel. Transportkärl Anaerob transportflaska. Provtagningsset med kolat transportmedium. Sterilt rör. 127

12 Provtagning, utförande Anaerob transportflaska: Desinficera huden. Aspirera material och sätt detta till transportflaskan. Provtagningsset med kolat transportmedium (kan användas om provet tas under sterila förhållanden): Desinficera huden. Incidera skadan. Snurra provtagningspinnen i botten av skadan. Stoppa ner pinnen i transportmediet. Sterilt rör: Desinficera huden. Aspirera material och sätt detta till transportkärlet. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Normalt sterila kroppsvätskor med förväntad monomikrobiell floratyp: amnionvätska, ascites, ledvätska, perikardvätska, synovialvätska (bursa) Analysprincip Aerob och anaerob odling. Provtagningsmateriel. Transportkärl Aerob + Anaerob blododlingsflaska. Sterilt rör utan tillsatser, om direktmikroskopi önskas. Provtagning, utförande Desinficera huden om perkutan provtagning. Aspirera eller incidera och ta material och sätt detta till transportkärlet. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Fast vävnad, biopsi; ej kroppseget material (kärlkatetrar, skruvar, implantat), förväntad monomikrobiell flora Analysprincip Aerob och anaerob odling. Provtagningsmateriel. Transportkärl FA- buljong. Sterilt rör utan tillsatser. Provtagning, utförande Desinficera huden. Ta material och sätt detta till buljongröret under sterila betingelser. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. 128

13 Fast vävnad, obduktionsmaterial; ej kroppseget material (spiral, dränage), förväntad polymikrobiell flora Analysprincip Aerob och anaerob odling, dessutom förlängd odling vid spiral. Provtagningsmateriel. Transportkärl Sterilt rör, behållare. Provtagning, utförande Placera materialet i röret/behållaren. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras kylt, 2 8 C. Provet får ej frysas. CAPD (PD)- dialysvätska Analysprincip Aerob, anaerob odling, svampodling. Provtagningsmateriel. Transportkärl 2 st 50 ml centrifugrör. Aerob + Anaerob blododlingsflaska. Provtagning, utförande Desinficera påsen. Aspirera material och sätt detta till var sitt centrifugrör. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Anmärkning Aerob samt anaerob blododlingsflaska används med gott resultat vid bakteriologiska laboratorier. Sammanlagt har 2x10 ml prov tagits vid varje provtagningstillfälle. Sekret från cervix, vulva, vagina Analysprincip Aerob odling. Provtagningsmateriel. Transportkärl Provtagningsset med kolat transportmedium. Provtagning, utförande Cervix: Snurra provtagningspinnen i cervixkanalen. Stoppa ner pinnen i transportmediet. Vulva, vagina: Snurra försiktigt provtagningspinnen på slemhinnan. Stoppa ner pinnen i transportmediet. Förvaring/ Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. 129

14 Anmärkningar Speciell provtagning för N. gonorrhoeae, C. trachomatis. Odling på prov från vagina eller vulva kan vara indicerat hos prepubertala flickor samt vid svampfrågeställning. II Speciell odling GBS-odling-övervakningsodling Provtyp Sekret vagina (introitus) och rektum. Provtagningsmateriel. Transportkärl Provtagningsset med kolat transportmedium x 2. Provtagning, utförande Ta prov från introitus vaginae respektive rectum med var sitt pinnprov. Stoppa ner pinnen i var sitt transportmedium. Begär GBS-odling på remissen. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Specifik odling Actinomyces spp, Bartonella spp, Borrelia spp, Clostridium tetani, Corynebacterium diphtheriae, Leptospira spp, Nocardia spp, Streptobacillus moniliformis, Bacillus anthracis, Brucella spp, Burkholderia mallei och pseudomallei, Francisella tularensis, Rickettsia spp, Yersinia pestis, Provtyp. Provtagningsmateriel. Transportkärl. Varierande, se Agens associerade med specifika Provtagning, utförande. sjukdomstillstånd respektive Klass 3 organismer. Förvaring/Transport. 130

15 Specifik odling MRSA, VRE, multiresistenta gramnegativa stavar Provtyp. Provtagningsmateriel. Transportkärl. Provtagning, utförande. Förvaring/Transport. Varierande, se Specifik odling; Sexuellt överförbara sjukdomar Provtyp. Provtagningsmateriel. Transportkärl. Varierande, se referensmetodik I 6. Provtagning, utförande. Förvaring/Transport. III Mikroskopi Direktmikroskopi; Gramfärgning, Acridinorangefärgning Provtyp Sekret,Vävnad. Provtagningsmateriel. Transportkärl Objektglas. Anaerobt transportkärl. Steril behållare utan tillsatser. Provtagning, utförande Ta prov enligt respektive provlokal och applicera materialet på objektsglaset. Alternativt kan materialet skickas till laboratoriet i transportmedium eller sterilbehållare. Förvaring/Transport Förvaras och transporteras i rumstemperatur. Provet får ej frysas. Besträffande diagnostik av bakteriell vaginos inklusive gramfärgning av vaginalutstryk se I

16 Transport För transportanvisningar hänvisas till Packa Provet Rätt, som återfinns i ny upplaga på SMIs hemsida: Sök under Publikationer övriga trycksaker. 132

17 Ankomstkontroll på laboratoriet Kontrollera; att provkärlens/objektglasens märkning och antal överensstämmer med remiss. att beställare finns angivet. att rekommenderat provmaterial tagits till undersökningen. att rekommenderad transporttid ej överskridits. Avvikelser från ovanstående bör föranleda diskussion med beställaren. Om behandlande läkare anser nytt prov inte kan tas och att analysen ska utföras och rapporteras trots felaktigheter på det inkommande provet, ska felkällorna kommenteras i laboratorierapporten. 133

18 Provsättning Allmän odling, referensmetodik 1. Aerob odling Alla typer av prov, definierade i tabell 6, odlas primärt på blodagar, hematinagar och CLED-agar. I förekommande fall sätts prov också till anrikningsbuljong, FAB. Prov som anländer till laboratoriet i blododlingsflaskor, inkuberas upp till 10 dygn och sekundärsprids närhelst indikation till växt föreligger. Sådana prov som utgörs av fast vävnad etc., vilka överförs till anrikningsbuljong, sekundärsprids på agarplattor av samma sort. Buljongen inkuberas totalt 10 dygn. 2. Anaerob odling, rutinnivå Metoden avser miniminivå för anaerob odling som i förekommande fall kompletterar aerob odling, se också tabell 6, fotnot 4. Prov inokuleras på anaeroba blodplattor, FAA (se nedan), som görs semiselektiva genom applikation av aminoglykosid- och metronidazollappar i primärstryket (se tabell 6, fotnot 5). Inokulera även anaerob buljong (FAB) som inkuberas aerobt eller anaerobt. De anaeroba blodplattorna bör vara prereducerade eller färska. Inokulering sker i anaerobbox (referensmetod), men aerob provsättning med sekundär inkubering i klocka med gasgenererande kuvert som t.ex. Anaerogen (OXOID) eller i klocka med evakueringssystem är accepterad alternativ metodik. Med kuvert erhålls god anaerobios tillräcklig för flertalet kliniskt relevanta anaeroba bakterier. Med resazurin som indikator garanteras redoxförhållanden 110 mv. Avläs dag 2 eller efter medicinsk bedömning. Observera att anaerobt inkuberade plattor inte bör exponeras för luft under de första 48 timmarna. Vissa långsamväxande arter, hit hör peptostreptokocker och svartpigmenterade gramnegativa stavar som Porphyromonas, Prevotella, och Bilophila kan behöva inkuberas ytterligare en eller flera dagar för detekterbara kolonier. Andra anaeroba bakterier, t.ex. Actinomyces kan behöva 7-10 dagars inkubationstid. FAB granskas för växt dagligen upp till 10 dygn. Den förenklade anaeroba odlingen är med beskrivna förbehåll fullt acceptabel i rutindiagnostiken. Det enskilda laboratoriet definierar utifrån denna miniminivå eventuell modifiering av anaerobdiagnostiken, innefattande förlängd inkuberingstid, bruk av selektiva medier (se nedan), särskilt i de fall anaerob odling speciellt begärts. 3. Anaerob odling, jämförelsenivå Metoden bör användas vid studier men kan även användas i rutinen efter särskild medicinsk bedömning. Prov inokuleras på prereducerade eller färska anaeroba 134

19 blodagarplattor, d.v.s. FAA, samt två typer av selektiva FAA; kana-vanko-agar och neomycinagar (enligt bilaga 1). Inokulera även anaerob buljong (FAB) i förekommande fall och inkubera denna anaerobt. För anaerob miljö används anaerobbox i vilken all hantering av provet sker (miljö 10 % H 2, 5-10% CO 2, % N 2. Alternativ är inkubering i någon typ av klocka (se under punkt 2). Inkubera anaeroba plattor och eventuell buljong 10 dygn. Daglig avläsning. Speciell odling, referensmetodik Val av medier, atmosfär, temperatur och inkubationstid beskrivs i tabell

20 Tabell 6. Allmän aerob och anaerob odling, referensmetodik Inkubationsatmosfär (35-37 C), tid (dygn) Ae/A Blododl.- flaska Blodagar Luft Hematin agar 4 CLEDagar Luft Anaerob Blod- 4, 5, 6 agar Anaerobt FAB Ae/An CO 2 Sekret från öppen provlokal; sår 1, fistel /10 Sekret från sluten provlokal med förväntad polymikrobiell floratyp;+ abscess, cellulit, /10 10 pilonidalcysta, pus i buk, galla, peritonealvätska, pleuravätska Normalt sterila kroppsvätskor med förväntad monomikrobiell floratyp; amnionvätska, ascites, 10 ledvätska, perikardvätska, synovialvätska, (bursa) Subkultivering vid växt i blododlingsflaskor /10 Fast vävnad, biopsi, ej kroppseget material (kärlkatetrar, skruvar, 10 implantat) med förväntad monomikrobiell floratyp; Vävnad, biopsi samt ej kroppseget material /10 Subkultivering av FA-buljong Fast vävnad, obduktionsmaterial, ej kroppseget material (dränage) /10 10 med förväntad polymikrobiell floratyp. Ej kroppseget material med förväntad polymikrobiell floratyp; /10 10 Spiral CAPD-vätska /10 10 Sekret, vulva, vagina Sekret cervix /10 136

21 Fotnot till Tabell 6: 1. Anrikning i buljong av pinnprov anses ej indicerat. 2. Sexuellt överförbara sjukdomar, se referensmetodik I 6. Prediktivitet kan inte anges för patogenicitet för prov från nedre genitalia förutom vissa specifika frågeställningar (t.ex. Neisseria gonorrhoeae, Chlamydia trachomatis) samt för prov från prepubertala flickor med avseende på vanliga övre luftvägspatogener (t.ex. Haemophilus influenzae, S. pyogenes). Odling på prov från vagina kan vara indicerat hos prepubertala flickor samt vid svampfrågeställning. Se även speciell odling, GBS-odling. 3. Cervixodling kan spegla etiologier vid PID men har låg specificitet, se avsnitt infektioner i inre genitalia. Med tanke på normalflorans sammansättning och dominansen av anaerober vid rubbad normalflora torde även negativa svar av typen Ordinär flora kräva anaerob odling. 4. Vid följande kliniska remissuppgifter är det acceptabelt att enbart inkubera i luft samt CO 2 -miljö: Follikulit, Furunklar/karbunklar, Impetigo, Bullös impetigo, Ritters sjukdom (SSSS), Ektyma, Erysipelas, Erysipeloid, Puerperal mastit, Dakrocystit, Toxic shock syndrome (TSS), Infektioner i penis, Prostatit, Epididymit, Bakteriell orkit, Vagina, Venösa bensår, Brännskador, Okänd/Ingen diagnos. Övriga kliniska diagnoser inkuberas enligt ovan. 5. Lägg gentamicin (30 µg) - och metronidazol (10 µg) - lappar i primärstryket. Anaeroba bakterier växer oftast in i gentamicinzonen men ej i metronidazolzonen. 6. Selektiva anaeroba odlingsmedia inkuberas 10 dygn. Tabell 7. Speciell odling, referensmetodik GBS 2 1 Multiresistenta bakterier (MRSA, VRE, multiresistenta gramnegativa stavar) Actinomyces spp, Bartonella spp, Borrelia spp, Clostridium tetani, Corynebacterium diphtheriae, Leptospira spp, Nocardia spp, Streptobacillus moniliformis, Bacillus anthracis, Brucella spp, Burkholderia mallei och pseudomallei, Francisella tularensis, Rickettsia spp, Yersinia pestis Inkubationsatmosfär (35-37 C), tid (dygn) Fårblodagar CO 2 GBSbuljong CO 2 MSA Luft VREbuljong Luft CLEDagar Luft Se Agens associerade med specifika sjukdomstillstånd respektive Klass 3 organismer 137

22 Inokulering av medier Allmänt Inokulera alltid medier i en bestämd ordning med det minst selektiva mediet först. Provmaterialet kan kastas en vecka efter att provet primärodlats, eller efter medicinsk bedömning. Lämpliga metoder för provapplikation på agarplattor beskrivs i figur 7 och 8. Märk först agarplattorna med Labnr och inokuleringsdatum. Primärstryk i förekommande fall med provtagningspinne (fig 7) eller applicera ca 100 µl material på plattan (fig 8). Applikationsställen för eventuella gentamicin- och metronidazol-lappar Figur 7. Inokulering av agarplattor med provtagningspinne. Gör först ett rakt primärstryk. Stryk sedan vinkelrätt mot detta första stryk. Rotera pinnen under hela stryket. Återställ provtagningspinnen i transportröret. Sekundärstryk med plastinös enligt 2 och 3. Figur 8. Inokulering av agarplattor med flytande material. Primärstryk agarplattorna med plastinös enligt 1. Stryk först ett rakt stryk. Stryk sedan vinkelrätt mot detta första stryk. Sekundärstryk med plastinös enligt 2 och

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor

Läs mer

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer ALLMÄN DEL 13 14 Värd - mikroorganism Inledning I ett evolutionshistoriskt perspektiv av relationen värd - mikroorganism skulle begreppet 'patogenicitet' förenklat betyda att patogener är sådana mikroorganismer,

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Substratrecept Näringsberikade fasta substrat för isolering av aeroba och fakultativt anaeroba bakterier (blodagar, hematinagar och CLED-agar)

Substratrecept Näringsberikade fasta substrat för isolering av aeroba och fakultativt anaeroba bakterier (blodagar, hematinagar och CLED-agar) BILAGOR 225 226 BILAGA 1 227 228 Substratrecept Urvalet av referenssubstrat i denna gula bok har följt principen att finna medier som effektivast möjligt understödjer växt av beskrivna mikroorganismer.

Läs mer

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin. Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm

Läs mer

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi

Läs mer

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA Para otras lenguas Para outros lenguas Für andere Sprachen Pour d autres langues Per le altre lingue For andre språk Для других языках

Läs mer

Systematik Nomenklatur

Systematik Nomenklatur Systematik Nomenklatur Allmänt Det finns flera tusen olika bakterier, parasiter och svampar som alla har sina namn. Endast några hundra av dessa har emellertid kliniskt intresse och identifieras i diagnostiken

Läs mer

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar sanvisningar Mikrobiologen INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄN INFORMATION... 3 ÖPPETTIDER... 3 ADRESSER, TELEFONNUMMER... 3 BESTÄLLNING AV PROVTAGNINGSMATERIEL... 3 PROVTAGNINGSMATERIEL... 4 BAKTERIOLOGISKA ANALYSER...

Läs mer

Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes

Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes Sida/sidor 1 / 8 Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes 1 Metodreferenser och avvikelser NMKL 136:2010 ISO/DIS11290-1:2014 (1/2 Fraser 30 C / 24+2 h, ALOA och LMBA 37 C / 24-48

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Referensmetodik Redaktion:

Referensmetodik Redaktion: Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier Redaktion: Berndt Claesson Hans Hallander Anders Nyberg Magnus Thore Ralfh Wollin 1 2 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Donaxyl 10 mg vaginaltabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje vaginaltablett innehåller 10 mg dekvaliniumklorid. För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

BD CHROMagar Orientation Medium

BD CHROMagar Orientation Medium BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-257481.03 Rev.: Sep 2011 BD CHROMagar Orientation Medium AVSEDD ANVÄNDNING BD CHROMagar Orientation Medium är ett oselektivt medium för isolering, direkt identifiering,

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning J 56 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 1/VLA/2000 Datum 4.2.2000 Dnr 932/00-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.2.2000 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

PRINCIPER FÖR OCH FÖRKLARING AV METODEN

PRINCIPER FÖR OCH FÖRKLARING AV METODEN BA-256665.02-1 - BRUKSANVISNING DELVIS FÄRDIGSTÄLLDA MEDIER I FLASKA BA-256665.02 Reviderad: Augusti 2003 BD Tryptic Soy Agar AVSEDD ANVÄNDNING BD Tryptic Soy Agar (sojaagar), som levereras i flaskor,

Läs mer

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland Datum 2010-03-17 Meddelande 5/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland Laboratorier inom Unilabs Västra Götaland har nu ETT gemensamt

Läs mer

Litteraturstudie Ertapenem

Litteraturstudie Ertapenem Litteraturstudie Ertapenem Eva Brené Forsberg Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet Bild(Wikipediacommon)http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ertapenem_Formula_V.1.svg

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. Ansvarig Marjaana Hakkinen, Sida/sidor 1 / 6 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning,

Läs mer

Smittskyddsdag Hudiksvall Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium

Smittskyddsdag Hudiksvall Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium Smittskyddsdag 2014-03-25 Hudiksvall 2014-04-01 Gävle Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium C. trachomatis, Intracellulär bakterie nuvarande test pcr riktat mot target på genom

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

SELMA och SELMA PLUS

SELMA och SELMA PLUS SELMA och SELMA PLUS Selektiv odlingsplatta för mastitdiagnostik av kliniska mastiter 1 1 1 3 3 2 4 3 2 2 SELMA SELMA PLUS SELMA är en tredelad agarplatta och SELMA PLUS är en fyrdelad agarplatta avsedd

Läs mer

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka

Läs mer

APTIMA unisex-pinnprovtagningssats för endocervikalprover från kvinnor och uretrapinnprover från män

APTIMA unisex-pinnprovtagningssats för endocervikalprover från kvinnor och uretrapinnprover från män APTIMA unisex-pinnprovtagningssats för endocervikalprover från kvinnor och uretrapinnprover från män För in vitro-diagnostiskt bruk. Endast för USA-export. Avsedd användning APTIMA unisex-pinnprovtagningssats

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139 Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Oktober 2003 Fler ex kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, Vårdhygien på telefon 0500-43 24 30, 43 20 84 Distribueras

Läs mer

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem 500 mg respektive 1 g.

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem 500 mg respektive 1 g. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Meronem pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller: Meropenemtrihydrat motsvarande meropenem

Läs mer

BD MacConkey II Agar / Columbia CNA Agar Improved II with 5% Sheep Blood (Biplate)

BD MacConkey II Agar / Columbia CNA Agar Improved II with 5% Sheep Blood (Biplate) BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-257574.02 Reviderad: Sept. 2015 BD MacConkey II Agar / Columbia CNA Agar Improved II with 5% Sheep Blood (Biplate) AVSEDD ANVÄNDNING BD MacConkey II Agar / Columbia

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg

Läs mer

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2012-13 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Kerstin Malm Margareta Nordin Magnus Thore Christina Welinder-Olsson Stockholm

Läs mer

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges)

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Datum 2012-11-06 Meddelande 6/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Kundtjänst informerar Ny medicinsk artikel - Alkoholmarkören

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:

Läs mer

Datum Enheten för hälso- och sjukvård 2008-10-17 103 33 Stockholm

Datum Enheten för hälso- och sjukvård 2008-10-17 103 33 Stockholm Socialdepartementet Datum Enheten för hälso- och sjukvård 2008-10-17 103 33 Stockholm Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Ansökan om Dagmarpengar för upprättande av formella nationella referensfunktioner

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital infektion

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion MRSA, VRE och multiresistenta Gram-negativa stavbakterier (Acinetobacter baumannii,

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit

PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit Läkaranvisningar PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit För in vitro-diagnostiskt bruk. Endast för USA-export. Anvisningar 1. Det kan underlätta att be patienten dricka rikligt med vatten (cirka 500

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk

Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk SFVH Studiedagar 2014 Göran Hedin Vårdhygien Stockholms län / Klinisk Mikrobiologi, Falu lasarett Anvisningar och regelverk Socialstyrelsens föreskrifter om

Läs mer

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Näring Alla mikroorganismer behöver näring. Kolvätena i bränslet fungerar som bra näring åt mikroberna. Rost och andra partiklar kan också öka tillväxten.

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Typning av virulensfaktorer och lite om MALDI-TOF. Bo Nilson Klinisk mikrobiologi Laboratoriemedicin Skåne

Typning av virulensfaktorer och lite om MALDI-TOF. Bo Nilson Klinisk mikrobiologi Laboratoriemedicin Skåne Typning av virulensfaktorer och lite om MALDI-TOF Bo Nilson Klinisk mikrobiologi Laboratoriemedicin Skåne Proteinet Ag ak Identifiering Agglutination Elisa Immunokromatografi Array Nukleinsyra DNA mrna

Läs mer

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5 Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin.

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin. PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Fenoflox vet 100 mg/ml injektionsvätska, lösning för nöt och svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans:

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 NASOPHARYNXPROV 21 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 23 NEISSERIA GONORRHOEAE 27

BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 NASOPHARYNXPROV 21 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 23 NEISSERIA GONORRHOEAE 27 BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR A ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 B BLODODLING 4 Blodpåsar. 5 BLÅSPUNKTION 35 BRONCHOSCOPI (Borstprov BAL 25 C CAPD- VÄTSKA 7 CERVIXSEKRET Allmän odling 14 CHLAMYDIA

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion:

Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion: KLINISK DEL 21 22 Definitioner Infektion: Tillväxt av mikroorganismer med toxisk påverkan i vävnad som hos immunkompetenta individer svarar med tecken på inflammation. Inflammationstecken kan vara diskreta

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde Kemisk vattenanalys Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1, mod. Titrering 1:1,2, 4 0,01 4 mekv/l Ammonium som kväve TrAAcs 800 Meth. No J-001-88-B CFA 1:1,2,4 10 750 g/l Biokemisk

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar

Läs mer

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin. Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2011-12 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Ilona Lewensohn-Fuchs Kerstin Malm Magnus Thore Christina Welinder-Olsson

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Epizootihandboken Del I 18 Provtagn. epiz-utrustn. 20130824

Epizootihandboken Del I 18 Provtagn. epiz-utrustn. 20130824 1 DEL I KAPITEL 18 PROVTAGNING, TRANSPORT AV PROVER SAMT EPIZOOTIUTRUSTNING... 3 A. Allmänt... 3 B. Provtagningsanvisningar... 3 C. Förpackning och märkning av ytterförpackning... 5 D. Avsändningsrutiner...

Läs mer

Glassprojekt sommaren 2005

Glassprojekt sommaren 2005 Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings

Läs mer

RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping

RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping RAF projekt Enkät Blododlingar Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping Enkäten Google-enkät Fördelar: Gratis. Relativt lätt att göra. Sammanställer. Nackdelar: Kräver tillgång till Gmail.

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR

PROVTAGNINGSANVISNINGAR PROVTAGNINGSANVISNINGAR Dessa anvisningar ersätter tidigare utgåva, daterad 2007-12-18. Provförteckning Se www.skane.se/usil/klingen För vårdgivare Analyser och tjänster som utförs av Genetiska kliniken.

Läs mer