Spridnlngamedeller f6r kemikalier i havet (OPMOD) Rappomital Modellsystem för sinulering av spridning av olje- och kemikalieutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridnlngamedeller f6r kemikalier i havet (OPMOD) Rappomital Modellsystem för sinulering av spridning av olje- och kemikalieutsläpp"

Transkript

1 Närings- och leknikutvecklingsverket Liljeholmsvagen 32, Postadress: Stockholm Telefon , STU pngnmonwtde Ityfc i av STU) Rappoffförtanarv (namn, foretag, mstnutioft. adms och tetefonm) Jonny Svensson och Stig Carlberg SMHI Oceanografiska laboratoriet Box Göteborg (tel ) Pnictinital RAPPORTSAMMANDRAG Rapport datum Amlagsmonaga* SMHI Johnny Svensson Box GÖTEBORG _I U1 DMntnt/PtOfdinu NUTEK An DE Spridnlngamedeller f6r kemikalier i havet (OPMOD) 0/1 Rappomital Modellsystem för sinulering av spridning av olje- och kemikalieutsläpp i havet. i Rappomammandng Ihogn ISO 01DI Rapporten beskriver uppbyggnaden, funktionen och nyttan av ett lätthanterligt simulerings- och prognosby8te». Användaren kan med systemet göra simuleringsber åkningar som beskriver vart en olja eller kemikalie kommer att transporteras med vind och ström sedan äranet kommit ut i havet. Genom detta kan bekämpningsåtgärder göras effektiva genom att de sätts in vid rett tid och på rätt plate. Prognosverktyget kan också användas för beredskapsplanering och resursallokering. MASTER tf m OOCMMT IS FOREIGN SMES WOmilTl! L >V

2 > / MODELLSYSTEM FÖR SIMULERING AV SPRIDNING AV OLJE - OCH KEMIKALIEUTSLÄPP I HAVET FÖRSTUDIE Jonny Svensson och Stig Carlberg Göteborg

3 Innehållsförteckning Behovsanalys Kravspecifikation Vilka kemikalier fraktas och deras farlighet Databaser Cirkulationsmodeller Spridningsberäkning Kemikaliers beteenden Resultat från Euromar-samarbetet Samarbete initierat av Nordiska Rådet Uppbyggnad (Indata, presentationsformer) Underhåll, utbildning Tids- och kostnadsbeskrivning

4 BEHOVSANALYS Systemet ska vara ett planeringsstöd med vilket olika simuleringar kan utföras både vid en operativ insats mot ett utsläpp som inträffat och som en beredskapsplaneriag fbi att dimensionera och utarbeta en effektiv organisation och lämpliga resurser inför en olycka. Systemet kan därför vara användbart inte bara for kustbevakningen utan också för naturvårdsverket och för miljövårdsenheterna i kustlänen. Prognoser för kemikalieutsläpp i havet Syftet med prognoser är att de ska tjäna som underlag för beslut om vilka omedelbara åtgärder som ska vidtas. En prognos kan vara 1-10 dygn lång beroende på hur informationen ska användas. Prognoser är nödvändiga vid följande tillfällen: * Stora mängder kan försvinna upp i luft och vara olämpliga att inandas eller att utsättas för av andra skäl. * Det kan finnas en risk för explosion varvid kunskapen ombord om förloppet är nödvändig när olyckan är ett faktum. I samband härmed behövs en prognos liksom vid en långsammare riskutveckling for explosionen. * Att på ett tidigt stadium ta hand om löskomna ämnen eller minska effekterna. Tunnor som flyter kan hållas samlade,platserna de sjunker på kan övervakas, dess lägen kan beräknas, länsor kan läggas ut. * Planering för val relevant typ av fartyg och annan bekämpningsma teri el. * Bedöming av storleken av de resurser som ska aktiveras.

5 * Varningar utfärdas för fiskare (kort och lång sikt), fritidsaktiviteter, arbete till sjöss, båttrafik, havsbruk och information till andra länder. Beräkningar av spridningsförloppet med successivt uppdaterade förutsättningar Prognoserna måste successivt kompletteras med beräkningar som utgår från verkliga, uppmätta väderförhållanden. Parallellt med att nya prognoser tas fram, dateras förloppet upp dagligen eller oftare med uppmätta vindar, salthalter, temperaturer, strömmar osv. Skälen till detta är följande. Man får en beskrivning av händelseförloppet som utgår från bästa möjliga underlag. Detta är nödvändigt i de lägen när man inte kan följa ämnets lägen genom mätningar utan beräkningen får hela tiden beskriva vilka områden som är kontaminerade. Beräkningen ger "verkligheten". Dessutom blir härigenom startvärdena för nästa prognos de bästa möjliga i de situationer när direkta mätningar av det utsläppta ämnets lägen, mängd, koncentration och egenskaper inte kan utföras. Beräkningen ger även vägledning om var man ska söka efter den utsläppta kemikalien. undersöka de aktuella koncentrationerna på olika platser t.ex. vid bottnen eller i språngskiktet, ta reda på hur hårt olika områden har drabbats och vid undersökning av effekterna på flora och fauna. Mätningar i vattenmassan omedelbart efter att olyckan ägt rum. Mätningar, provtagningar och kemiska analyser måste påbörjas så fort som det är möjligt efter det att olyckan hänt. Nya startvärden till prognosen erhålls därigenom kontinuerligt. Mängden utsläppt ämne kan eventuellt fastställas, spridningsmönstren och maximala halter följas, kemiska reaktioner kan eventuellt upptäckas, ökad kunskap om ämnets beteende i havsvatten kan erhållas och direkta biologiska effekter kan fastställas. Beräkningar bakåt i tiden Det är ofta nödvändigt att ta reda på ursprungsplatsen för ett ämne som man upptäcker i havet. Själva spridningsprocessen går ej att återskapa

6 men en genomsnittlig drivbana kan konstrueras som bygger på vind och ström samt relevanta egenskaper hos ämnet. Databaser Lättillgängliga databaser som visar det aktuella ämnets egenskaper samt beteende i vatten och i luft; databaser med miljö- och klimatinformation, tillgängliga resurser etc. Övning och utbildning Systemet ska ständigt vara tillgängligt for övning. KRAVSPECIFIKATION Systemet ska vara mycket användarvänligt; enkelt att hantera, säkert, snabbt, kräva få indata av operatören och ge lättolkade resultat. Ett och samma system bör kunna användas för att simulera spridningen av såväl oljor som kemikalier. När systemet skall utformas for att uppfylla de ställda kraven är det viktigt att arbetet utförs i samverkan med den framtida användaren så att lösningarna anpassas till en reell arbetssituation. Enkelt att hantera innebär att med enkla och korta procedurer, tydliga instruktioner ska det kunna hanteras även av personal som är ovan. Det ska vara så självinstruerande som möjligt. Säkert innebär att programmet utför en automatisk kontroll av att varje inmatat värde är rimligt samt signalerar om en korrigering måste göras. En tillförlitlig beräkning ska genom detta bli utförd även om man försöker ge orealistiska indata. Snabbhet Systemet kan läggas upp på olika sätt. Man kan t.ex. först skapa en översiktlig, grövre prognos och därefter utföra en mera noggrann. Man kan även finna att systemet är tillräckligt snabbt även i den mer detaljerade

7 versionen och därför enbart använda denna. Få indata Utformningen kan göras på två olika ambitionsnivåer. A) På den lägre nivån ges som indata position (latitud och longitud) och tidpunkt för olyckan. Från en lista av t.ex. 10 olika oljor och kemikalier väljs det alternativ som skall svara mot det utsläppta ämnet. Därefter väljs en vädersituation från en lista över typiska förhållanden. Allt annat är givet som forvalda värden vilket betyder att där det inte ges någon information så finns det färdig information som datorn tar. Ges t.ex. inte datum, så tas alltid dagens datum kl 12. B) På den högre ambitionsnivån kan man specifiera ämnets namn (olja, fosforsyra, butylacetat etc.) där programmet ska ta emot såväl kemisk beteckning som namnfragment. Man får möjlighet att svara på ytterligare frågor såsom mängd, prognoslängd aktuella väderförhållanden osv. Svarar man inte så läggs ersättningsinformation automatiskt in varvid man också får veta vilken den är och kan därefter välja att ändra den. Den lägre ambitionsnivån innebär att utvecklingskostnaden begränsas på bekostnad av att den kemiska informationen endast gäller de kemikalier som transporteras mest frerkvent. Genom att välja den högre ambitions- (och kostnads-) nivån ökar fångar man in flera, mera sällan förekommande ämnen. Det skall vara möjligt att kunna driva utvecklingen i två steg så att man först arbetar med det enklare systemet och skaffar sig erfarenhet av dess för- och nackdelar innan utformningen görs på den högre ambitionsnivån. Lättolkade resultat visas på en bildskärm, där given information samt utbredning av det beräknade ämnet vid olika tidpunkter liksom fördelningen i djupled visas. Med hjälp av olika färger blir bilderna mer informativa. Resultatet kan även erhållas på papper med kustkonturer och utbredning. VILKA KEMIKALIER SOM FRAKTAS OCH DERAS FARLIGHET Inom det område som diskuteras, d.v.s. Östersjön, Kattegatt och den östra delen av Skagerrak, finns det i princip tre olika typer av fartygsburna

8 transporter av olja och kemikalier: * kusttrafik inom länderna * import och export mellan länderna i regionen * import och export mellan regionen och kringliggande länder. Inom Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen, HELCOM, SÖ 1976:13) har man noga reglerat hur dessa transporter får göras så att hotet mot vattenmiljön minimeras. I allt väsentligt har man inom HELCOM övertagit de mycket detaljerade bestämmelser som utarbetats inom FN-systemet och samlats i den s.k. Havsföroreningskonventionen (MARPOL 73/78, SÖ 1980:7). Det skall dock understrykas att inom MARPOL betecknas bl.a. Östersjön som ett "Special Area", vilket har underlättat for HELCOM att på en rad punkter tillämpa strängare bestämmelser. Anledningen till detta är att Östersjön och dess levande resurser är speciellt hotade och sårbara beroende på att ekosystemet är extra ömtåligt och att vattenutbytet med utanför liggande havsområden är mycket begränsat. HELCOM genomförde 1987 en inventering av vilka kemikalier som sjötransporteras till och inom Östersjön, vilka kvantiteter som transporteras och vilka som är de viktigaste rutterna. Materialet har sedan legat till grund bl.a. för en handbok (färdigställd i april 1991) om lämpliga insatser mot kemikalieutsläpp till sjöss. Kommissionens sekretariat har välvilligt ställt ett exemplar av handboken till förfogande för denna förstudie. Bilaga 1, som har hämtats från handboken, visar det dominerande transportmönstret fördelat på delområden, men inte på enskilda hamnar. I det följande behandlas inventeringens resultat endast beträffande de kemikalier som transporteras i bulklast (alltså inte styckeförpackat) eftersom dessa utgör den allra största mängden. De bulklastade kemikalierna utgör också den största miljörisken vid en olycka eftersom de mycket lättare kommer i direktkontakt med vattnet än vad de förpackade ämnena normalt gör. I det följande används omväxlande termerna "kemikalier" och "skadliga ämnen" som synonyma begrepp; valet av term görs beroende på vad som är

9 ändamålsenligt for sammanhanget. I de flesta fall täcker begreppen även in olja; alltså både råolja och raffinerade petroleumprodukter. De kemikalier som bulktranporteras är till största delen flytande ämnen eller gaser som förvaras under så högt tryck att de kondenserats till vätska. Ett litet antal ämnen som är i fast tillstånd vid rumstemperatur transporteras också. Ärligen transporteras inom Östersjöområdet ungefär 5,8 Mton kemikalier i flytande form samt 2,9 Mton gas i vätskeform i tankfartyg. Kemikalierna kan beroende på sina egenskaper och de potentiella risker de utgör mot miljön och människors halsa indelas i olika grupper. Inom MARPOL har man byggt upp ett klassifikationssystem där skadliga ämnen grupperas i fyra kategorier utefter en fallande skala från A till D. Indelningen redovisas i bilaga 2. Till grund för indelningen ligger de riktlinjer som redovisas i bilaga 3. Man valde att ta råd av en internationell expertpanel (GESAMP) med marina ekologer, toxikologer m.fl. för att utforma dessa riktlinjer. Samma indelning används av HELCOM. Som ett exempel visas i bilaga 4 en del av HELCOMs lista över de kemikalier som bulktransporteras inom Östersjön. Den fullständiga förteckningen omfattar 120 flytande (och fasta) ämnen och 9 gaser. Med hjälp av sin inventering har HELCOM kartlagt de olika transportmönstren för de olika typerna av skadliga ämnen. Exempel finns i bilagorna 5 och 6 beträffande kategorierna A och B. Den risk eller farlighet som ett skadligt ämne i realiteten utgör för den marina miljön beror inte enbart på ämnets egenskaper. En rad andra faktorer är också viktiga; fiämst då hur miljön och de levande organismerna exponeras for ämnet, samt dessas känslighet for ämnet. Exponeringen kan värderas i en riskanalys där man tar hänsyn till: * vilka ämnen som transporteras och i hur stora mängder * regional riskfördelning beroende på skillnader i transportmönstret * sannolikheten för att en incident eller olycka skall inträffa (relaterat til) antalet fartyg som transporterar, deras tekniska skick, bemanning och navigatoriska faktorer etc.) * den mängd av ämnet som släpps ut 3

10 HELCOM har gjort en sådan riskanalys baserat på de uppräknade faktorerna. Exempel på resultatet visas i bilagorna 5 och 6. Där anges for respektive kategori av ämnen: transportvägar, tranporterad mängd och antal transporter per år, samt ett risktal som härletts ur dessa uppgifter. Organismernas känslighet for ett skadligt ämne försöker man fastställa i standardiserade laboratorieexperiment, där organismer i god kondition utsätts för varierande doser av ämnet i fråga. De "giftighetstal" (vanligen s.k. LD5o-värden) som man får fram ligger till grund for den klassificering som nämnts ovan. Det finns emellertid flera andra faktorer som påverkar organismens känsliget; (säsongs)variatoner i den yttre miljön, variationer i organismens hälsotillstånd, samverkan mellan två eller flera skadliga ämnen (synergieffekter) etc. Ingenting av detta kan vägas in i klassificeringen. Därför måste klassindelningen i A, B, C och D-ämnen uppfattas som en potentiell farlighat och alltså, tillsammans med resultat av riskanalysen, endast ett vägledande mått på reell farlighet. DATABASER Databas for ohor och kemikalier På den lägre ambitionsnivån lagras i databasen sifferuppgifter på viktiga fysikaliska och kemiska egenskaper för t.ex. 10 olika ämnen (oljor och kemikalier) som får tjäna som modeller eller referenser och alltså representera alla de ämnen som kan tänkas bli utsläppta vid en tankerolycka. Databasens ämnen väljs så att de representerar ett brett spektrum av egenskaper. Vilka data som skall lagras, och varför, framgår av avsnittet om kemikaliers beteenden nedan. På den högre ambitionsnivån skall man kunna använda aktuella data för just den olja eller kemikalie som studeras. Detta kan göras på två olika sätt. varav det ena kräver en databas (se i avsnittet om uppbyggnad för det andra alternativet). I avsnittet om vilka kemikalier som fraktas, refererades till HELCOMs bekämpningshandbok. I handboken finns bl.a. samlat fysikaliska, kemiska, toxikologiska etc. data för alla de 129 skadliga ämnen som enligt inventering transporteras inom Östersjöområdet. Ett exempel visas i bilaga 7. Denna information skall användas för att bygga upp en databas, vilken måste kompletteras med motsvarande data för ett antal olika mineraloljor som sjötransporteras inom området.

11 10 Databasens faktauppgifter kan inte direkt användas som indata för spridningsberäkningen. Eftersom egenskaperna varierar mycket starkt mellan olika ämnen måste för varje ämne de för spridningen relevanta egenskaperna utväljas och kvantifieras. Hur detta görs diskuteras nedan i avsnittet om kemikaliers beteenden. Generellt sett bör de skadliga ämnenas toxicitet etc. inte tas med bland indata för beräkningarna. Så som påpekats ovan behövs det mycket kompletterande information för att bedöma den aktuella risken för t.ex. ett fiskbestånd eller ett naturskyddat område. Det bedöms därför vara orealistiskt att i ett första skede bygga upp modellsystemet så att det kan fungera som ett tillförlitligt beslutsstöd även för bedömning av de möjliga ekologiska skadeverkningarna av ett utsläpp. Det bör i alla fall i första versionen räcka med klassning av de skadliga ämnen i A, B. C och D-typ som nämnts ovan. Uppgifter av ekologisk relevans (toxicitet, bioackumulerbarhet, nedbrytbarhet etc.) kan däremot med fordel ligga i databasen tillsammans med andra uppgifter. Man skall kunna bläddra i kemikaliedatabasen för att kunna studera data utan att detta kopplas till start av en simuleringsberäkning. Oavsett vilken ambitionsnivå som valts för systemet används de data om egenskaper som har betydelse för spridningen till att bilda de samband som beskriver ämnets beteende i vattenmiljön. i CIRKULATIONSMODELLER ( Som utgångspunkt för beräkning av transport och spridning av löskomna kemikalier fordras kännedom om vattnets rörelser ( ström och turbulens ). Dessa storheter kan beräknas för varje prognos och för de aktuella vindförhållandena, skiktningssitualionerna, flodavrinningarna etc. Modellsimulering av cirkulationen är emellertid ett mycket datortidskrävande arbete och kräver alltså tillgång till mycket kraftfulla datorer varför en annan väg än direkt beräkning av ström har prövats. Vår sträv?n vid utvecklingen av systemet har varit att det skall vara enkelt att hantera och begränsat till sitt omfång så att kopior av systemet skall kunna användas på persondatorer av flera användare. Denna målsättning är svår att förena med behovet att köra stora cirkulationsmodeller med

12 turbulensberäkning. Man kan emellertid lösa problemet genom att man i förväg, på en stordator, beräknar cirkulation och turbulens för ett stort antal vädersituationer, sparar resultatet på hårddisk på persondatorn och använder utvalda situationer vid PC-beräkningen av kemikaliens spridning. Enkelt uttryckt kan man säga att man i förväg beräknar alla vattenrörelser, endast utsläppspunkten för kemikalien samt kemikaliens egenskaper återstår att specificera i PC-beräkningen. 11 Pilotexemplet "Spridningsmodell för Ö. Mälaren." För att testa möjligheten att köra en stor spridningsmodell på persondator med förberäknade cirkulationsmönster tillämpades systemet, delvis med finansiering från Stockholm Vatten, på Ö Mälaren. En noggrann indelning av Ö Mälaren i beräkningsceller gjordes (se bilaga 8) så att strömmar runt öar och i sund kunde beräknas. Därefter simulerades strömmarna och turbulensen för 8 olika vindriktningar. I persondatorn lagrades 8 olika cirkulationsmönster. Olika vindhastigheter simuleras sedan genom att man i persondatorn multiplicerar strömfälten med en faktor. De 8 vindsituationerna simulerades därefter ytterligare en gång med högre avrinning från de i Mälaren utfallande floderna (vårflodssituation). Dessutom simulerades två fall med hög och låg avrinning utan vindstress som representerar istäckta situationer, samt situationer med skiktat vatten, varmt ytlager över kallt bottenvatten. Totalt sparas då ett tjugotal strömsituationer i datorns minne (hårddisk). Som exempel visas i bilaga 9 ett beräknat strömfält för nordvästlig vind 5 m/s. Pilarna visar medelströmmen vertikalintegrerad från ytan till botten. Vertikal turbulensintensitet beräknas och sparas för alla strömsituationerna. I en persondator (-386 med en hårddisk på minst 40 Mb) körs sedan spridningsberäkningarna. Utsläppets läge definieras genom att man med mus markerar en punkt på skärmens kartbild över Ö Mälaren. Ett antal frågor besvaras varvid datorn får upplysning om vilket strömfält, vilken vindstyrka, ut3läppsmängd etc. som skall användas i den aktuella beräkningen. Datorn beräknar därefter drivbanor för kemikalien och

13 presenterar en kartbild över transporten efter ett definierat tidsintervall (timmar - dygn). Modellen kan återstartas och fortsätta beräkningarna från mellanresultatet med t.ex. annan vindstyrka och riktning. I pilotmodellen finns endast en kemikalietyp nämligen snabbt lösbara ämnen. I det följande visas emellertid att andra kemiska egenskaper kan inkluderas i beräkningarna. En viktig del av avrapporteringen av pilotmodellen är demonstration av simuleringar för beställarna av denna förstudie. 12 Alternativa cirkulationsmodeller För tillämpning på ett begränsat område som Ö Mälaren kan en avancerad cirkulationsmodell med inbyggd turbulensmodell (t.ex. PHOENICS) användas. Modellen har förmåga att beskriva komplicerad skärgård och bottentopografi med relativt få gridpunkter. PHOENICS kan också simulera halvgenomsläppliga områden t.ex täta skärgårdsområden eller vassområden. Stockholms södra, norra eller inre skärgård skulle också lämpa sig bra för modellering med PHOENICS. Hela Östersjön med Bottenhavet och Bottenviken kan möjligen också modelleras med PHOENICS men då med ett glest nät av beräkningspunkter som exkluderar en noggrann simulering av t.ex kustlinje. Uppbyggnaden av kemikaliespridningsmodellen i moduler gör emellertid att man kan använda olika beräkningsmetoder för strömmarna vid olika tillämpningar utan att användaren vid persondatorn störs av att de i persondatorns minne lagrade strömfälten ej beräknats med samma metod. Det föreslås därför att man vid spridningsberäkningar för hela Östersjön använder en modell där man förenklar beräkningen genom att införa relevanta approximationer. Så kan t.ex. Östersjön, for kemikalier som snabbt löses, simuleras som ett vattenlager med botten på omkring 60m djup. På Nansencentrets avdelning i Oslo (Lars Petter Röed) har en modell utvecklats som skulle kunna användas för beräkning av hastighetsfältet i Östersjöns ytvatten. Modeller som utvecklas inom det europeiska samarbetsprojektet OPMOD, där SMHI deltar, kan också visa sig vara möjliga att använda för cirkulationsmodellering.

14 13 Kemikaliespridningsmodellens förberäknade strömdata kan efter några år bytas ut mot nya, bättre värden utan att man behöver korrigera de andra modulerna (spridningsberäkning, kemidatabas etc). SPRIDNINGSBERÄKNING Beräkning av fördelning av salt och temperatur i havet görs i numeriska modeller med en advektions-diffusionsekvation. Den numeriska lösningen av denna ekvation är emellertid förbunden med en s.k. falsk numerisk diffusion. Om man har ett tätt beräkningsnät (tätt jämfört med variationen av koncentration) kan den falska spridningen hållas liten. För beräkning av salthalten, som varierar relativt lite från kust till öppet hav eller från ytan till botten, kan man alltså mestadels använda advektions-diffusionsekvationen. Vid beräkning av koncentrationer efter en kemikalieolycka förekommer alltid skarpa gradienter d.v.s. stora skillnader i koncentration på små distanser. Kemikaliemolnet sprids med strömmen i ett smalt stråk med stor koncentration i centrum. För att kunna simulera detta förlopp krävs en teknik utan numerisk diffusion eller rutiner för att kompensera för den numeriska diffusionen. En sådan metod metod för kompensation används inom det norska programmet HOV (Program for havovervåkning og varsling) Metoden bygger på ett arbete av Smolarkiewicz Inom den nu genomförda förstudien har vi på grund av problemets natur valt att använda en metod utan numerisk diffusion. Metoden använder partiklar eller markörer för att ange kemikaliens läge. Markörerna förflyttas med den förut beräknade strömhastigheten samt med en slumpvis tilldelad hastighet (Monte Carlo hastighet eller Random Walk). Om ingen slumphastighet tilldelas markörerna följer alla markörer (t.ex. 10 st utsläppta var 5:te minut) samma drivbana. Om de sprids med olika slumphastigheter kommer de så småningom att hamna i celler med olika beräknad strömhastighet och får personliga drivbanor. Speciellt betydelsefull är den vertikala slumphastighet som tilldelas markörerna. Dessa kan efter några tidssteg komma ner i en vattenmassa som har en strömriktning motsatt ytströmmens vinddrift och på detta sätt transporteras mot den förhärskande ytströmriktningen. Under hela

15 14 transportprocessen blandas markörer (kemikalie) upp i ytvattnet igen och åstadkommer en viss koncentration i ytvattnet även inom områden dit ytströmmen inte primärt transporterar vatten. Resultatet av spridningsberäkningen kan presenteras som kartbilder där markörernas läge ritas som kryss. Flera hundra markörer kan användas i samma simulering. Olika kartor för olika djupnivåer kan framställas. Man kan också plotta markörerna i olika färger beroende på i vilket djupintervall de befinner sig i. Annan värdefull information ger plottning av partiklarnas drivbanor, där banan plottas i olika färger beroende på den enskilda markörens rörelser i djupled. Slutligen kan man också välja att plotta isolinjer (Isolinje = linje för lika koncentration). Om tillräckligt många markörer används blir den statistiska fördelningen jämn och isolinjerna därmed jämna. Markörerna kan kopplas samman med en viss mängd löskommet kemiskt ämne. Varje markör kan t.ex. beteckna läget av 5 liter av ämnet A. I modellens databank finns uppgiften att ämnet A flyter, löser sig långsamt i vatten samt avdunstar (enligt expriment är ämnet A nästan helt borta från vattenytan efter 24 timmar). Markörerna tilldelas då inte några vertikala hastigheter (flyter). Om 200 markörer representerar ett momentant utsläpp av 1000 liter av ämnet A kan man låta 8 slumpvis utvalda markörer försvinna varje hel timma, vilket resulterar i 200 avdunstade partiklar efter 24 timmar. En annan och bättre rutin är att låta % av den kvarvarande mängden av ämnet (markörerna) försvinna varje hel timma vilket också resulterar i total avdunstning på omkring 24 timmar men en betydligt snabbare avklingning i början av förloppet (man låter 25 slumpvis utvalda markörer försvinna efter den första timmen medan endast 1 markör per timma tas bort i slutskedet). Det enkla exemplet visar att det finns stora möjligheter att modellera ämnesegenskaper med konceptet markörer. KEMIKALIERS BETEENDEN (VID UTSLÄPP I VATTEN) En grov karakterisering av en kemikalie och dess egenskaper görs vanligen i termer som färg, utseende, lukt, smak. densitet, smältpunkt, kokpunkt,

16 ångtryck och löslighet. Dessa uppgifter finns att hämta i allmänt tillgängliga handböcker, samt i HELCOMs handbok (bilaga 7). Även om dessa egenskaper är viktiga räcker de inte för att beskriva vad som sker med en kemikalie som släppts ut i havsvatten. Kemikalien kan genomgå en rad fysikaliska, kemiska och biologiska förändringsprocesser som förändrar ämnet och ger det nya egenskaper; det kan reagera spontant med luften eller med vattnet eller dess innehåll av lösta salter, solbestrålningen kan starta reaktioner, det kan tas upp av organismer eller brytas ned till nya ämnen genom inverkan från bakterier. Sammantaget kan detta mer eller mindre fullständigt skildra vad som händer med den utsläppta kemikalien. Det är emellertid inte alla av dessa faktorer som man behöver ta hänsyn till i det system som föreslås. Å andra sidan behövs vissa kompletterande uppgifter. Nedan görs en beskrivning av de olika faktorerna och deras relevans för modellsimuleringen. * Färg, utseende, lukt och smak; har ingen relevans för spridningsberäkningen. * Densitet avgör om ämnet flyter på vattnet eller sjunker. (Det finns dock undantag; etanol t.ex. har mycket lägre densitet än vatten och skulle alltså flyta på vatten. På grund av sin stora vattenlöslighet kan det inte bildas något separat etanolskikt. All etanol går i stället direkt in i vattenfasen). * Smältpunkt och kokpunkt avgör om ämnet är fast, flytande eller gasformigt vid den temperatur som råder i luften respektive i vattnet vid utsläppet. * Ångtrycket beskriver ämnets flyktighet och därmed avdunstningen. * Löslighet beskriver hur mycket av ämnet som kan lösas i vattnet. Denna uppgift räcker inte; man behöver också ha data på hur snabbt ämnet löses upp. Som exempel kan nämnas vanligt socker. Man kan lösa upp 2000 g per liter vatten vid rumstemperatur. Siffrorna avslöjar dock inte att socker löser sig mycket långsamt vid rumstemperatur. * Kemisk reaktion mellan kemikalien och omgivningen, främst med 15

17 vattnet. Ett fåtal av de aktuella ämnena kan reagera med omgivningen med sådan hastighet att man behöver ta hänsyn till detta vid modellberäkningen. Man får då från fall till fall avgöra om man skall använda ursprungsämnet eller de nybildade reaktionsprodukterna som indata för beräkningen. Andra förändringsprocesser kan i undantagsfall vara av betydelse. Exempelvis kan nämnas fosforpentoxid som är ett fast ämne som reagerar häftigt med vatten under stark värmeutveckling och då bildar fosforsyra. Om ämnet förvaras på en fuktig plats bildas däremot en "hud" på ytan och lösligheten i vatten blir mycket liten. Fotokemiska reaktioner, som alltså stimuleras av solljusets UVstrålning, har inte sådan hastighet att man behöver ta hänsyn till dem vid modellberäkningen. Biologiska processer som förändrar eller ackumulerar ämnena är så långsamma att man behöver ta hänsyn till dem vid modellberäkningen. 16 För att hantera informationen om de enskilda kemikalierna klassificeras dessa med utgångspunkt från de enkla fysikaliska egenskaperna som diskuterats ovan. Ett exempel på ett sådant kvalitativt sorteringsschema visas i bilaga 10 (från S. Salo på Vatten- och Miljöstyrelsen i Helsingfors). Ett schema som bygger på samma kvalitativa resonemang finns i bilaga 11 som utarbetats inom European Classification System, som är ett informellt samarbete mellan Sverige, Frankrike och Nederländerna. Den föreslagna klassifikationen har antagits av HELCOM (se även bilaga 4). Schemat i bilaga 11 är det mest kvalificerade och relevanta eftersom det innehåller gränsvärden för löslighet, ångtryck och densitet för att entydigt styra in ämnena i grupper. Dessa karaktäriseras som "gaser, avdunstare, flytare, upplösare och sjunkare," samt mellangrupper till dessa. Med utgångspunkt från denna gruppindelning, samt kompletterande information om avdunstningshastighet och upplösningshastighet, kan en kemikalie och dess uppträdande i vattenmiljön beskrivas så att uppgifterna kan användas som indata till spridningsberäkningen.

18 17 RESULTAT FRåN EUROMAR-SAMARBETET Inom projektet deltar vi i ett EG styrt europeiskt samarbete där olika stater i Tyskland, Frankrike, Finland, Spanien m.fl ) utvecklar OPerationella MODeller inom projektet OPMOD. Dessa modellmoduler skall kunna användas (säljas) av medlemsinstituten. Det är troligt att man i framtiden kan byta ut vissa av kemikalieprojektets moduler mot några som utvecklats inom OPMOD. I nuvarande skede bygger emellertid vårt projektförslag på egna modeller. SAMARBETE INITIERAT AV NORDISKA RÅDET Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp för olja/kemikalier/räddningstjänst har stött informationsutbyte (seminarier) om oljedrift- och kemikaliespridningsmodeller. Samarbete med institutioner i Finland, Norge, Danmark och Tyskland har startat som en följd av detta. Institutionerna är delvis andra än i samarbetet inom OPMOD. UPPBYGGNAD Modellsystemet byggs upp av ett antal samverkande moduler så som visas i bilaga 12. Inmatningsmodul, Kemdatamodul, Cirkulationsmodul, Spridningsmodul och Presentationsmodul. Detta har en rad fördelar; uppbyggnad och underhåll/revidering förenklas då modulerna kan utvecklas eller moderniseras och testas separat. Genom detta kan man uppnå rationaliseringsvinster, vilket diskuterats ovan i avsnittet om samarbetet inom Euromar. Indata Oceanografiska/meteorologiska indata Modellen kräver uppgifter av typen flodvattenföring (om någon flod mynnar i modellområdet), djupet till språngskiktet (om en skiktad modell används) m. fl. säsongsberoende indata. Vidare matar man in vindstyrka och riktning, ofta en prognos för 2-5 dygn. Utsläppets läge markeras på en karta på datorns bildskärm. Inmatningsmodulen ställer de frågor som behöver besvaras så att operatören/användaren inte glömmer bort någon detalj.

19 18 Kemiska indata Principuppbyggnaden av kemdatamodulen visas i figuren i bilagal3. De data, som enligt avsnittet om kemikaliers beteende bedömts vara relevanta, insamlas från tre typer av källor. HELCOMs handbok samt andra standardverk bidrar med majoriteten av grunddata. Dessa kompletteras med en litteraturstudie, som utförts av Vatten- och Miljöstyrelsen i Finland. Om denna förstudie leder till ett utvecklingsuppdrag inom en inte alltför lång tid kan samordningsvinster göras genom att man i Finland och Sverige gemensamt bearbetar resultatet från litteraturstudien. Om väsentliga kompletterande data fortfarande saknas anskaffas de genom direktkontakt med de företag som importerar, använder eller exporterar ämnet i fråga. Dessa data samlas i en primär databas tillsammans med uppgifter om toxicitet och eventuellt även om miljöeffekter. Operatören skall kunna bläddra fritt i denna databas för information utan att detta binds till ett beräkningsarbete. Med hjälp av klassifikationssystemet och annan kompletterande information skapas från data, relevanta för spridningsberäkningen, vad som här kallas "karakteristiska profiler" för varje ämne. Dessa profiler lagras i en separat databas. Från de karakteristiska profilerna skapas for varje ämne en uppsättning av ekvationer som anger hur markörerna skall uppföra sig i spridningsmodellen för att likna ett visst ämne i vattenmiljön under de förutsättningar som beskrivs av övriga indata. Ekvationerna lagras tillsammans med de karakteristiska profilerna. På den lägre ambitionsnivån innehåller kemdatabasen profiler för t.ex. 10 representativa oljor och kemikalier. Motsvarande fysikaliska och kemiska grunddata lagras också men inte miljödata som toxicitet etc. eftersom varje typkemikalie representerar många olika ämnen som ofta har mycket olika miljöeffekter. På denna nivå kan ingen manuell specifikation av enskilda data göras. (Märk att övriga moduler, t.ex. cirkulationsmodul, spridningsmodul, presentationsmodul kan arbeta på en hög ambitionsnivå). På den högre ambitionsnivån innehåller kemdatamodulen fysikaliska, kemiska, toxikologiska etc. da x.a för åtminstone de 120 (+9) kemikalier som finns i HELCOMs handbok samt deras tillhörande karakteristiska profiler och motsvarande uppsättningar av ekvationer. På denna ambitionsnivå kan

20 operatören också själv specifiera en karakteristisk profil. Detta kan vara användbart om man bedömer att den lagrade profilen är representativ för ämnet endast under en del av spridningstiden men därefter kräver förändring då ämnets egenskaper hunnit förändras av den omgivande miljön. 19 Presentationsformer Presentationen visas med s.k. fonsterhantering på en bildskärm i färg. Beräkningsresultatet visas på en kartbild. Genom att man känner faktiska (eller typiska) vattenskiktningen i området och vattenströmmar på olika djupnivåer kan trajektorier visa om ämnets fördelats i djupled. Bredvid karbilden visas ett diagram som beskriver vid valda tidssteg hur mycket (i procent) av det utsläppta som finns på ytan, i olika vattenskikt och på bottnen. En färgutskrift kan göras av varje situation som visas på bildskärmen. Genom att peka med en pilmarkör på bildskärmen kan en viss del förstoras för detaljerad analys. UNDERHÅLL, UTBILDNING Genom att konstruera modellsystemet som fristående moduler kan man lätt vidareutveckla delar av modellsystemet. Det går ochså lätt att byta ut en modul till en nyutvecklad på enstaka datorer. Eftersom modellsystemet är PC- baserat finns det tillgängligt för övning och utbildning på alla de myndigheter där resultaten skall användas vilket är en stor fördel jämfört med att ha systemet på en stordator. TIDS- OCH KOSTNADSBESKRIVNING Kemikaliespridningsmodellen bör finnas uppsatt för flera delområden av svenskt inre vatten och Östersjön/Västkusten. Exempel på sådana delområden är, förutom Ö Mälaren. Stockholms skärgård innanför Vaxholm, Stockholms S skärgård. Vänern, Göteborgs skärgård etc. Också geografiskt större områden kan sättas upp t.ex Östersjön från Åland till Öresund och Bälten. Nedanstående redogörelse för kostnader gäller för ett delområde (det första) Följande delområden kan köras med samma kemimodul och presentationsmodul. Det är endast cirkulationsmodulen och i viss mån

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATIONSBLAD 1 Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: X2 Production Graphics Ink - Lätt magenta Datablad nummer: 3-3032 1. 0. 0 Produktkod: 106R01040, 106R01046, 023R02464

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Pritt Stick Sidan 1 / 6 SDB-nr : 43182 V001.6 Reviderat den: 01.10.2013 Utskriftsdatum: 19.02.2015 1.1 Produktbeteckning Pritt Stick AVSNITT

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöatlasprojektet inom EnSaCo

Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Svenskt förmöte vid EnSaCo Environmental Atlas Seminar Stockholm Hasseludden, 3-4 maj 2011 Björn Forsman SSPA Sweden AB 5 delprojekt 1. Inventering och beskrivning av miljöatlas

Läs mer

Bilagan till förordning 1999:382. Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol. Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga

Bilagan till förordning 1999:382. Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol. Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga Bilagan till förordning 1999:382 Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga Klassificering Riskfraser - Kemikalieinspektionens föreskrifter Riskgrupper

Läs mer

FARLIGA BESTÅNDSDELAR CAS nr Farosymbol R-fraser Innehåller inga farliga ämnen (93/112/EEC)

FARLIGA BESTÅNDSDELAR CAS nr Farosymbol R-fraser Innehåller inga farliga ämnen (93/112/EEC) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Adress/telefon nr: UNIQEMA PO Box 2 2800 AA Gouda Nederländerna Tel 31 182 542272 Fax 31 182 542286 Nödtelefonnummer: +47 88 00 47 78 2. SAMMANSÄTTNING/ÄMNENAS KLASSIFICERING

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATIONSBLAD 1 Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Xerox Wide Format IJP 2000 System Inks Datablad nummer: 3-3034 1. 0. 0 Produktkod: 008R13152,

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Chrome Polish Artikelnummer: 180002005 Användningsområde: Leverantör: Polering Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget Utgåva 2, 2011-01-10 Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget 1.1 Produktidentifiering. är avsedd för brandsläckning av bränder klass A, B, C och E med vattenbaserad skumhinna. 1.2 Företagsinformation.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87 Flytande tvättmedel Sidan 1 av 6 Utfärdandedatum: 2011-02-04 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: Utfärdare: Flytande tvättmedel Stundab Box 47159 100 74 Stockholm

Läs mer

Modellering av sedimentspridning vid Gävle

Modellering av sedimentspridning vid Gävle Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR 2011-17 Modellering av sedimentspridning vid Gävle Pärmbild. Bilden tillhör beställaren. RAPPORT NR 2011-17 17 Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle

Läs mer

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UPPDRAGSNUMMER 1321526000 RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLANER FÖR INDUSTRI I HOVA, GULLSPÅNGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Martin Bjarke Granskad av Johan Nimmermark Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Pride Chess Omarbetad: 2005-03-03 Internt nr: Ersätter datum: 2003-10-06 Barrikade PU-SLF A-Del

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Pride Chess Omarbetad: 2005-03-03 Internt nr: Ersätter datum: 2003-10-06 Barrikade PU-SLF A-Del 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Godkänt för användning Godkänt för Laboratorieanvändning Godkänd av Hesselberg Bygg AS Godkjent for distribusjon. HANDELSNAMN GRUPPNAMN ANVÄNDN.OMR. Barrikade Producent/Importör

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. (i enlighet med 1907/2006/EC, Artikel 31) (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn:

SÄKERHETSDATABLAD. (i enlighet med 1907/2006/EC, Artikel 31) (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn: sida 1/5 1. Identifiering av ämnet eller blandningen och leverantören (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn: 1.2 Relevant identifierad användning av ämnet eller blandningen och användning

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD OKQ8

SÄKERHETSDATABLAD OKQ8 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från REKOMMENDERAD

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Nödnummer: (engelsk talande) 0033 1 30 34 76 76 PREVOR MOULIN DE VERVILLE FR 957 60 VALMONDOIS FRANKRIKE

Säkerhetsdatablad. Nödnummer: (engelsk talande) 0033 1 30 34 76 76 PREVOR MOULIN DE VERVILLE FR 957 60 VALMONDOIS FRANKRIKE Uppfyller Europeiska direktivet 93/42 CE Uppfyller Europeiska direktivet 1907/2006 CE Uppfyller Europeiska direktivet 1272/2008 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produkt namn DIPHOTERINE Distributör MEDICAL

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Buffer KCl 3molar AgCl_791446-791442-505534-505532

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Buffer KCl 3molar AgCl_791446-791442-505534-505532 Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Ytterligare Handelsnamn Gäller även för följande materialnummer: : 791442; 505534; 505532 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Buffer KCl 3molar_791445-914925-505533-791440-791441

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Buffer KCl 3molar_791445-914925-505533-791440-791441 Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Ytterligare Handelsnamn Gäller även för följande materialnummer: : 914925; 505533; 791440; 791441 1.2 Relevanta

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD HÄLSA- MILJÖ- OCH SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Protocol Alkaline

VARUINFORMATIONSBLAD HÄLSA- MILJÖ- OCH SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Protocol Alkaline Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Godkänt att användas Godkänt endast för lab.bruk 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN KEMISKT NAMN ANVÄNDN. OMR. Tvättalkali LEVERANTÖR Ecolab AB

Läs mer

Stalosan F Utfärdandedatum 2012-05-04 Omarbetad: 2012-10-04 Ver 2 Ver 2. Säkerhetsdatablad

Stalosan F Utfärdandedatum 2012-05-04 Omarbetad: 2012-10-04 Ver 2 Ver 2. Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn Användning Leverantör Nödtelefonnummer Stalosan F Desinfektionsmedel Stormøllen A/S Ringsbjergvej 16 DK-4682 Tureby Danmark

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Sida: 1 Datum för sammanställning: 17/01/2012 Revisionsnr: 6 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: 1.2 Relevanta identifierade användningar av

Läs mer

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07 1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso

Läs mer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande

Läs mer

Klangfärgsgatan 6, 426 52 Västra Frölunda. Tel: 0046 (0) 31 7691441

Klangfärgsgatan 6, 426 52 Västra Frölunda. Tel: 0046 (0) 31 7691441 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Ballograf Friendly Whiteboard Cleaner Artnr: 17550 Tillverkare/leverantör: Kontaktperson: Ballograf AB Klangfärgsgatan 6, 426 52 Västra Frölunda Jan Johansson

Läs mer

SAFETY DATA SHEET. 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget TRACKIT LAMBDA/HINDIII FRAG.

SAFETY DATA SHEET. 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget TRACKIT LAMBDA/HINDIII FRAG. SAFETY DATA SHEET 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Namnet på ämnet eller preparatet Produktnamn TRACKIT LAMBDA/HINDIII FRAG. Namnet på bolaget/företaget Life Technologies 5791 VAN ALLEN

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

BILAGOR. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr /

BILAGOR. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.5.2015 C(2015) 2874 final ANNEXES 5 to 10 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

HS-Cleaner.xls sweden.xls

HS-Cleaner.xls sweden.xls VARUINFORMATIONSBLAD Produktnamn: HS CLEANER Giltighetsdatum.2011-03-04 1 Namn på produkten och företaget: Produkten: HS-Cleaner, Rengörare Tillverkare: Americol B.V Distributör i Sverige: Widik AB Olofsdalsvägen

Läs mer

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning.

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning. . Säkerhetsdatablad 1. Företag och produktinformation Produktnamn : Smältlim Tunnel OEM 08/43 Artikelnummer: 28030 Kemisk beskrivning: Leverantör: SKB Väst AB Hantverksvägen 21 44361stenkullen SVERGIE

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Bostik Tätskiktsremsa. KONTAKTPERSON Namn E-post Tel Land Bostik AB Miljöavdelningen +46 42 19 50 00

SÄKERHETSDATABLAD. Bostik Tätskiktsremsa. KONTAKTPERSON Namn E-post Tel Land Bostik AB Miljöavdelningen +46 42 19 50 00 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn Bostik Tätskiktsfolie 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Wizz Rengoringsmedel for Badrum

SÄKERHETSDATABLAD. Wizz Rengoringsmedel for Badrum Revisionsdatum: SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn Produktnummer BLE043 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Maxipower Grovrent

SÄKERHETSDATABLAD Maxipower Grovrent 1/5 SÄKERHETSDATABLAD Maxipower Grovrent 1. NAMNET PÅ BLANDNINGEN OCH FÖRETAGET Namnet på blandningen: Maxipower Grovrent Användning: Rengöringsmedel Tillverkare: Svenska Diskbolaget AB Adress: Företagsgatan

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 TEROSON MS 9399 WH known as TEROSTAT MS 9399 WEISS KK Sidan 1 / 6 SDB-nr : 281034 V002.3 Reviderat den: 06.03.2013 Utskriftsdatum: 28.11.2013 AVSNITT 1: Namnet

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX

Läs mer

Information om ingående ämnen Kemiskt namn CAS-nr % EG-nummer Symbol * R-fraser * Bisfenol A/F diglycidyleter med

Information om ingående ämnen Kemiskt namn CAS-nr % EG-nummer Symbol * R-fraser * Bisfenol A/F diglycidyleter med (enligt 2001/58/EG) Utskriftsdatum: 2003-06-25 Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn : Användningsområde Leverantör Telefonnummer vid nödsituationer : Fogfria beläggningar. : Peran

Läs mer

Datorprogrammet MagneFiC, Magnetic Field Calculations

Datorprogrammet MagneFiC, Magnetic Field Calculations Bilaga D Datorprogrammet MagneFiC, Magnetic Field Calculations Figur 1. Startfönster. Programmet är en tillämpning av den teori för magnetfältberäkning som redovisats i rapporten och det verktyg som använts

Läs mer

Telefon vid olycksfall: Akut: 112 Övrigt: Giftinformationscentr alen 08-33 12 31

Telefon vid olycksfall: Akut: 112 Övrigt: Giftinformationscentr alen 08-33 12 31 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Autoclean + wax Artikelnummer: 1400300 Användningsområde: Rengöring Leverantör: Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Statistiska centralbyrån. Statistikatlasen

Statistiska centralbyrån. Statistikatlasen Statistiska centralbyrån Statistikatlasen Introduktion till Statistikatlasen När Statistikatlasen startas Statistikatlasen startas med en vy som i kartan visar befolkningstillväxten i Sveriges kommuner

Läs mer

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 1 BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 Foto Sune Ramstedt Utförd av Mathias Leimalm 2 Inventering vattennivåmätning i Göteborgsområdet 2008-09-24 Utförd av Mathias Leimalm 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Handelsnamn Leverantör Telefonnummer Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Elite Oil AB Töregatan 5 561 39 Huskvarna 036-133057

Läs mer

SäkerhetsDataBlad Utskriftsdatum:26 juni 2015 PROLAKUTEN P181. Naturell. Omarbetad 150626 ersätter 130327 ver.8

SäkerhetsDataBlad Utskriftsdatum:26 juni 2015 PROLAKUTEN P181. Naturell. Omarbetad 150626 ersätter 130327 ver.8 AVSNITT 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: PROLAKUTEN Artikelnummer: P181 Sida 1 av 5 1.2 Relevanta identifierade användningar av blandningen och användningar som det

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Swed Handling AB, Box 21, Spårgatan 9, 601 02 NORRKÖPING Tfn: 011-24 84 84, Fax 011-24 84 99

SÄKERHETSDATABLAD. Swed Handling AB, Box 21, Spårgatan 9, 601 02 NORRKÖPING Tfn: 011-24 84 84, Fax 011-24 84 99 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: SWEFLOCK Swed Handling AB, Box 21, Spårgatan 9, 601 02 NORRKÖPING Tfn: 011-24 84 84, Fax 011-24 84 99 I nödsituationer ring

Läs mer

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Omarbetad: 2014-11-20 Ersätter datum: 2010-11-10 TVÅL EXTRA

SÄKERHETSDATABLAD. Omarbetad: 2014-11-20 Ersätter datum: 2010-11-10 TVÅL EXTRA Omarbetad: 20141120 Ersätter datum: 20101110 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Art.nr: TP605 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST Novatemp ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com TELEFON

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Färger 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Hantering av scheman................................... 4 1.2.1 Importerar

Läs mer

Mätstyrning med M7005

Mätstyrning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 150423/150626/150721/SJn Mätstyrning med M7005 en översikt Mätstyrning med M7005, en översikt 1 (12) Innehåll 1 Mätstyrning 4 2 M7005:s sätt att mätstyra 5 3 Anpassa

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer