TORSDAGEN DEN 16 NOVEMBER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TORSDAGEN DEN 16 NOVEMBER 2006"

Transkript

1 4-001 TORSDAGEN DEN 16 NOVEMBER ORDFÖRANDESKAP: ONYSZKIEWICZ Vice talman Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl ) Edward McMillan-Scott (PPE-DE). (EN) Herr talman! Jag vill bara framföra några goda nyheter till parlamentet. I går kväll omvandlade Pakistans president, som var på besök här för några veckor sedan, dödsstraffet för min väljare Mirza-Tahir Hussain. Han dömdes till döden för 18 år sedan men betraktas allmänt som oskyldig till det han anklagas för. Ett antal parlamentsledamöter skulle, under ledning av Sajjad Karim, ge sig iväg till Pakistan i nästa månad för att framföra en sista vädjan. Nu ska vi så klart i stället anstränga oss för att se till att Hussain kan återvända till Leeds före jul. Jag är mycket glad över beskedet och hoppas att parlamentets talman gör ett uttalande senare i dag. Jag vet att han, liksom andra parlamentsledamöter, har arbetat mycket hårt med detta fall. (Applåder) Ombudsmannens årsrapport 2005 (debatt) Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Andreas Schwab, för utskottet för framställningar, om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2005 (2006/2117(INI)) (A6-0309/2006) Nikiforos Diamandouros, ombudsman. (EN) Herr talman! Jag vill tacka er för denna möjlighet att inför parlamentet få presentera årsrapporten för 2005, ett år som var en viktig milstolpe för Europeiska ombudsmannen eftersom det var tioårsjubileum. I årsrapporten sammanställs våra framsteg med att behandla klagomål, främja god förvaltningssed och informera medborgarna om ombudsmannens arbete. Vi fick totalt in klagomål, en femprocentig ökning jämfört med föregående år. Jag vill tillägga att ökningen av klagomål inte nödvändigtvis är resultatet av större administrativa missförhållanden i EU-institutionerna. Det är snarare så att den återspeglar att medborgarna har fått större allmän kännedom om EU-frågor och ökad kunskap om sina rättigheter och hur de kan utöva dessa rättigheter. Denna allmänna medvetenhet kunde under 2005 också ses i medborgarnas delaktighet i diskussionen om EU:s framtid och om konstitutionen. Mitt bidrag till att ytterligare höja den allmänna medvetenheten har varit intensiva insatser för att informera medborgarna om deras rättigheter och tillkännage de positiva resultat som har uppnåtts när det gäller att försvara rättigheterna. Sammanlagt har jag och min personal hållit över 170 föreläsningar och presentationer för allmänheten och intervjuer med pressen, liksom sammanträden med ombudsmän, offentliga tjänstemän och andra samtalsparter i medlemsstaterna. Ett speciellt inslag i vår kommunikationsverksamhet 2005 var en rad evenemang för att uppmärksamma ombudsmannainstitutionens tioårsjubileum, som riktade sig till särskilda målgrupper, t.ex. allmänheten, den akademiska världen, pressen och institutionerna själva. Bland annat hölls en mottagning till Europaparlamentets ära den 27 september där talman Josep Borrell Fontelles själv talade. Under 2005 kunde jag hjälpa över 75 procent av de personer som framförde klagomål. Hjälpen bestod i att sätta igång en undersökning, lämna över fallet till behörigt organ eller ge råd om vart man ska vända sig för en snabb och effektiv lösning på problemet. Jag fullbordade 312 undersökningar under året. I 36 procent av fallen fann vi inga administrativa missförhållanden. Ett sådant resultat är dock inte alltid negativt för klaganden, som åtminstone får en fullständig förklaring från institutionen i fråga. Dessutom kan jag, även när det inte finns några administrativa missförhållanden, ge institutionen tillfälle att förbättra kvaliteten på sin fortsatta förvaltning. Om så är fallet gör jag en ytterligare anmärkning i mitt beslut. Om jag upptäcker administrativa missförhållanden försöker jag om möjligt hitta en på det hela taget positiv lösning som gynnar både klaganden och institutionen. I 30 procent av fallen har undersökningen resulterat antingen i att den berörda institutionen har löst problemet till fördel för klaganden eller i en vänskaplig förlikning. Om en vänskaplig förlikning inte är möjlig lägger jag ned fallet med en kritisk anmärkning eller lägger fram ett förslag till en rekommendation. Ett av de accepterade förslagen till rekommendation 2005 var ett fall där kommissionen beviljade kompensation ex gratia till en klagande vars projekt den hade ställt in med extremt kort varsel. Kommissionen gick med på att betala euro, den största förlikningen i sitt slag som behandlats av ombudsmannen. Om någon av gemenskapens institutioner inte svarar tillfredsställande på ett förslag till rekommendation är ombudsmannens slutliga medel att ta till en särskild rapport till parlamentet. Tre särskilda rapporter lades

2 fram 2005: om rådets fortsatta lagstiftande sammanträden inom stängda dörrar, om kommissionens ansvar för sina tjänstemäns barn med särskilda undervisningsbehov och om OLAF:s information till ombudsmannen under en tidigare förfrågan. Jag är tacksam för det stöd som parlamentet ger i resolutionerna av den 4 och 6 april 2006, som grundar sig på David Hammerstein Mintz respektive Proinsias De Rossas betänkanden och som rör de första två av dessa särskilda rapporter. Jag vill nu säga några ord om mina prioriteringar inför framtiden. Som tidigare nämnts är den främsta prioriteringen att främja ett medborgarorienterat tillvägagångssätt för EU:s institutioner och organ inom all verksamhet. Därför försöker jag ta vara på varje tillfälle att nå ut till EU-institutionerna, för att uppmuntra till bästa praxis och främja vänskaplig förlikning. För att ombudsmannens arbete för medborgarna ska lyckas är det mycket viktigt att institutionerna och organen samarbetar aktivt. Årsrapporten innehåller många exempel på fall där institutionerna har vidtagit snabba åtgärder för att lösa problem som de uppmärksammats på och där mina förslag och rekommendationer har fått positiv respons. Under mina besök på institutionerna och organen har jag understrukit värdet av att agera snabbt och konstruktivt på klagomål. Det slutliga målet för oss alla måste vara att se till att medborgarna får bästa tänkbara service. Kommissionen har redan vidtagit konstruktiva åtgärder för att förbättra sin service till medborgarna genom att se över sitt system för att behandla ombudsmannens undersökningar till följd av klagomål. I kommissionens meddelande av november 2005 presenterades det nya förfarande som skulle tillämpas i fortsättningen. Kommissionsledamot Margot Wallströms tanke med det nya förfarandets utformning var att ge enskilda kommissionsledamöter större ansvar för specifika fall utan att ge avkall på generalsekretariatets värdefulla roll. Jag är särskilt tacksam för hennes insatser för att förverkliga det konceptet och för hennes fortsatta strävan efter ett ordentligt genomförande. Enligt det nya förfarandet kan enskilda kommissionsledamöter engagera sig i fallen på ett mycket tidigt stadium när det fortfarande finns alternativa lösningar. Det nya snabba förfarandet gav resultat i ett fall där jag ansåg att kommissionens svar på en medborgares klagomål om överträdelse var otillräckligt. I ett möte med kommissionsledamot Charlie McCreevy fick jag veta att kommissionen hade vidtagit åtgärder för att ta itu med den specifika frågan. Jag anser att den framgångsrika lösningen i det fallet visar hur värdefullt det är med dels ombudsmannens roll för att främja god förvaltningssed i överträdelseförfarandet, dels konceptet med enskilda kommissionsledamöters ökade ansvar för olika fall. Jag vill tacka kommissionen för detta via vice ordförande Margot Wallström. Jag har även sett över frågan om ombudsmannens stadga genom att lägga fram ändringsförslag till talman Josep Borrell Fontelles i juli som svar på parlamentets tidigare resolutioner om ombudsmannens årsrapport. På det hela taget är stadgan fortfarande en bra ram för ombudsmannens undersökningar och för ett effektivt samarbete med institutionerna för att främja god förvaltningssed och motverka administrativa missförhållanden. De ändringar jag föreslår är därför begränsade till både antal och omfattning. Mitt främsta mål är att se till att medborgarna får fullt förtroende för ombudsmannens befogenheter att ta fasta på sanningen när vittnen hörs eller dokument undersöks. Jag vill även samarbeta med parlamentet för att se till att medborgarnas klagomål om överträdelser av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kan tas upp i EG-domstolen om en viktig principfråga inte kan lösas på något annat sätt. Parlamentet har redan full befogenhet som institution att lägga fram fall för domstolen. I det sammanhanget skulle det vara praktiskt för ombudsmannen att ha befogenhet att ingripa i sådana fall. Europeiska datatillsynsmannen, som jag har ett nära samarbete med, har redan denna befogenhet. Jag ser fram emot att arbeta med Ignasi Guardans Cambó och Maria Matsouka när de ska påbörja processen med att ta fram ett betänkande och ställningstagande för detta analysförslag i utskottet för konstitutionella frågor respektive utskottet för framställningar. Min tredje prioritering är att fördjupa mitt nära samarbete med medlemsstaternas ombudsmän genom Europeiska ombudsmannanätverket. Målet är att främja god förvaltningssed i hela EU så att medborgare kan utöva sina rättigheter enligt europeisk lagstiftning. Jag är mycket nöjd över att utskottet för framställningar är en fullvärdig medlem i nätverket och företräddes på mötet för nationella ombudsmän i Haag i september Nästa vecka kommer ett liknande möte för regionala ombudsmän i EU, som jag har åtagit mig att träffa vartannat år, att hållas i London. Jag vill tacka ledamöterna i utskottet för framställningar, särskilt årets föredragande Andreas Schwab, för deras stöd och konstruktiva förslag i parlamentets betänkande. Jag har i dag redan nämnt många av de frågor där betänkandet innehåller råd till ombudsmannen. Jag är fast besluten att förbättra informationen till parlamentet och medborgarna om de tjänster som jag och Europeiska ombudsmannanätverket tillhandahåller. Jag har redan bett om att få besöka utskottet för framställningar varje gång jag ska lägga fram en särskild rapport till parlamentet. Nästa år har jag för avsikt att lägga ut en interaktiv handbok på vår webbplats för att hjälpa klagande att hitta rätt ombudsman, vare sig på europeisk, nationell eller regional nivå. Jag tror att medborgarna kommer att

3 ha nytta av detta och att det hjälper till att ta itu med de frågor som tas upp i Andreas Schwabs betänkande om den stora andelen klagomål utanför ombudsmannens ämbetsområde. Förra året säkrade vi framgångsrikt Europeiska ombudsmannen som institution och tog ett stort steg mot att förbättra institutionens förmåga att effektivt behandla klagomål och frågor från medborgare i det utvidgade EU. För detta ändamål kunde vi alltid räkna med stödet från två av parlamentets högsta tjänstemän som ska gå eller precis har gått i pension, Julian Priestley och Gregorio Garzón Clariana. Deras kloka råd och hjälp till ombudsmannen har varit ovärderliga, och vi kommer att minnas dem länge. Jag anser att den relation av goodwill, tillit och förståelse som byggts upp under de senaste tio åren mellan Europeiska ombudsmannen och EU-institutionerna är en värdefull tillgång för att förbättra kvaliteten på offentlig förvaltning i EU till fördel för medborgarna. Det är oerhört betryggande för mig, både personligen och som institution, att veta att Europaparlamentet och utskottet för framställningar är viktiga samarbetspartner för Europeiska ombudsmannen. Jag har för avsikt att göra det bästa av det partnerskapet i min strävan att fördjupa tjänsterna för att gynna EU:s medborgare. Tack för uppmärksamheten. (Applåder) Andreas Schwab (PPE-DE), föredragande. (DE) Herr talman, herr Diamandouros, kommissionsledamot Wallström, mina damer och herrar! Det gläder mig att ni alla har kunnat ta er hit så här tidigt för att delta i debatten om betänkandet om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet Herr Diamandouros! Jag vill börja med att varmt tacka er för ert konstruktiva bidrag i form av årsrapporten som jag, på utskottet för framställningars vägnar, har haft förmånen att lägga fram ett betänkande om för parlamentet. I samband med detta vill jag även tacka alla ledamöter av parlamentet som genom sina ändringsförslag och personliga synpunkter har spelat en konstruktiv roll i utformningen av betänkandet, särskilt vår samordnare, Sir Robert Atkins, och min företrädare från förra året, Manolis Mavrommatis. Mot bakgrund av att allmänheten förser er med en allt större arbetsbörda gläder det mig att ni började med att framhäva behovet av att i tydligare ordalag precisera ombudsmannens ställning, och jag är mycket tacksam för att ni faktiskt har gjort det igen i dag. Eftersom vi måste försöka dra en så tydlig och klar gräns mellan de olika EU-institutionernas verksamheter som möjligt kan diskussionen om ert brev till vår talman, Josep Borrell Fontelles, mycket väl leda till ett tillfredsställande resultat. Europeiska ombudsmannen är en viktig EU-institution, särskilt för Europas utveckling och i den europeiska allmänhetens ögon. Ombudsmannen har inrättats för att föra EU närmare sina medborgare och göra EU mer öppet. EU:s medborgare kan vända sig till ombudsmannen för att framföra klagomål om institutionerna inte fullgör sina uppgifter. Därmed får ombudsmannen ett mycket personligt förhållande till Europa, ett förhållande som inte kan vara detsamma överallt, och på så vis får ombudsmannen en särställning. Det är denna tanke tanken att man måste ta större hänsyn till praktiska frågor och allmänhetens intresse vid utformningen av EU-politiken som vi framöver måste utgå ifrån i högre grad. Vi måste ta större hänsyn till allmänheten i vår politik och därmed visa medborgarna att vi tar dem och deras problem på allvar oavsett om det gäller stora eller små, viktiga eller triviala problem. Detta uppnår vi för det första genom att bli bättre på att kommunicera vad EU-politiken handlar om och för det andra genom större öppenhet vilket är två av de viktiga punkter jag tagit upp när det gäller er årsrapport. Utskottet för framställningar har tagit emot Europeiska ombudsmannens årsrapport i vilken det redogörs för ombudsmannens verksamhet under 2005, och jag vill därmed tacka er för ert utmärkta arbete. Ni har innehaft ämbetet sedan den 1 april 2003 och ert arbete är framgångsrikt. Jag anser att parlamentet har lagt fram ett mycket välavvägt betänkande. Jag har gjort mitt bästa för att gå igenom ledamöternas ändringsförslag och införa dem där jag ansåg att detta var möjligt. Jag anser att betänkandet är begripligt för allmänheten och det är det viktigaste. Efter omröstningen i utskottet antog jag dock att inte alla ändringsförslag skulle kunna läggas fram en gång till och jag kommer därför rekommendera att min grupp förkastar dem. Jag ber om er förståelse för detta. Vi har ägnat mycket tid åt att försöka kompromissa på den här punkten. Ni har redan framfört de viktigaste frågorna i er rapport. Under 2005 framfördes ett stort antal klagomål det största som någonsin framförts till ombudsmannen och detta är först och främst ett tecken på att allt fler människor aktivt intresserar sig för EU och för hur EU fungerar. En sak som är upprörande vilket ni också nämnde är att det fortfarande är ett stort antal klagomål, omkring 70 procent av de framförda klagomålen, som faller utanför ert ansvarsområde, mycket ofta för att de klagande är osäkra på vart de egentligen ska vända sig. Därför välkomnar jag varmt ert uttalande om ett formulär på er hemsida som kan ge vägledning till rätt institution. Detta skulle utan tvekan kunna hjälpa alla dem som vill kontakta er via Internet. Av detta följer att det måste göras en ännu tydligare avgränsning mellan institutionernas befogenheter och ansvar för att allmänheten ska kunna förstå vem som gör vad inom EU. Även om det i första hand är en uppgift för parlamentet och parlamentets ledamöter i deras

4 respektive valdistrikt att tydliggöra virrvarret av institutioner och deras befogenheter kan även ni spela en roll i detta. Vi välkomnar varmt Europeiska ombudsmannanätverket och liknande organ, som skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat, och vi har därför särskilt framhävt deras offentliga informationskampanjer. När det gäller innehållet handlar de flesta klagomålen om bristande insyn och eftersom ombudsmannen i rapporten upprepar kraven som ställdes i ombudsmannens särskilda rapport i ämnet på att rådets lagstiftande sammanträden ska hållas öppna för allmänheten anser vi att ni avsevärt har bidragit till demokratin och insynen inom EU. Vi behöver dock större insyn för att se till att EU fungerar demokratiskt. Kommissionsledamot Wallström! Det kan hända att detta gäller er mer än någon annan. I vårt betänkande kräver vi därför att Internetportalen europa.eu, i stället för att vara en katalog över hela EU:s verksamhet, görs om till en gemensam ingångsportal för alla EU:s institutioner med en tydlig vägledning till de olika institutionerna. Avslutningsvis vill jag ta upp en annan fundering, nämligen att ni lade fram er årsrapport för 2005 i januari 2006 men att det inte är förrän nu i november som vi diskuterar den. I utskottet för framställningar strävar vi efter att diskutera dessa rapporter så fort som möjligt efter deras offentliggörande Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. (EN) Först och främst vill jag lyckönska föredraganden, Andreas Schwab, till hans arbete med Europeiska ombudsmannens årsrapport om verksamheten Det är ett viktigt betänkande från parlamentet om de allmänna principerna, det aktuella läget och den framtida utvecklingen för samarbetet mellan ombudsmannen och övriga EU-institutioner. Jag vill även lyckönska ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, till hans årsrapport. Det gläder mig alltid att höra Nikiforos Diamandouros bekräfta sitt åtagande att se till att EU-institutionerna har så höga administrativa standarder som möjligt. Det är ett åtagande som kommissionen delar. Jag ger mitt fulla stöd till Andreas Schwab när han uppmuntrar ombudsmannen i dennes roll som extern kontrollmekanism för god förvaltningssed. Genom sitt arbete bidrar ombudsmannen till att främja god förvaltningssed. Jag är övertygad om att EUinstitutionerna genom sitt samarbete med ombudsmannen får hjälp att upprätthålla ett medborgarorienterat tillvägagångssätt för sitt dagliga arbete. Det innebär att se till att vi får större öppenhet i EU:s förfaranden för beslutsfattande och att vi arbetar för att utveckla bästa praxis så att vi lever upp till medborgarnas förväntningar och skyddar deras rättigheter. Det handlar om att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och EU:s medborgare. Jag vill ge mina synpunkter på tre specifika punkter i betänkandet. För det första anser jag att samarbetet mellan ombudsmannen och kommissionen har utvecklats positivt de senaste åren. Kommissionen har, som påpekades i betänkandet, ett nytt internt förfarande som ger varje kommissionsledamot befogenhet att anta och vidarebefordra meddelanden till ombudsmannen. Det gläder mig att både ombudsmannen i sin årsrapport och Andreas Schwab i sitt betänkande ser positivt på denna förnyelse. Dessutom har kommissionen anpassat sina interna regler för att påskynda behandlingen av svar till ombudsmannen. Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla sitt samarbete med ombudsmannen. Föredraganden föreslår att ett liknande förfarande ska införas för behandlingen av framställningar. Kommissionen kommer att fortsätta att ha ett nära samarbete med utskottet för framställningar, men vi ser inte detta som en möjlighet. Utskottet för framställningar och Europeiska ombudsmannen har skilda roller, var och en med ett eget värde för medborgarna. För det andra nämns webbplatsen Europa i betänkandet. Det är en av världens mest besökta webbplatser som har blivit ganska komplicerad att använda. Med hänsyn till detta har kommissionen börjat förbättra sin egen del av Europaportalen. Slutmålet är att göra om webbplatsen Europa till en mer användarvänlig, välstrukturerad och sammanhängande portal. Den kommer att vara flerspråkig på lämpliga nivåer, och upplägget kommer att vara mer inriktat mot medborgare och kommunikation. För det tredje och sista åligger beslutet att ändra ombudsmannens stadga Europaparlamentet med rådets godkännande. Kommissionen har dock rådfrågats, och vi följer utvecklingarna av förslaget på nära håll, bland annat i de berörda utskotten. Kommissionen undersöker för närvarande förslaget noggrant och har varit i kontakt med Europeiska ombudsmannen för att få klarhet i några punkter i förslaget. Sammanfattningsvis har jag förstått att ombudsmannen kommer att ha med några viktiga fall i årsrapporten nästa år. Som jag förstår det rör det sig om fall där EUinstitutionernas behandling av klagomål har varit föredömlig, oavsett om det har rört sig om administrativa missförhållanden eller inte. Jag anser att det är ett utmärkt initiativ, och jag ser också fram emot nästa års rapport Manolis Mavrommatis, för PPE-DE-gruppen. (EL) Herr talman, fru Wallström, herr Diamandouros, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera föredraganden, min vän Andreas Schwab, för att i betänkandet på ett enastående sätt ha belyst hur Europeiska ombudsmannen, tack vare Europeiska ombudsmannens arbete, för varje år blir en allt viktigare institution för EU-medborgarna.

5 Jag vill även tacka Nikiforos Diamandouros eftersom de nya fakta som han tar upp inom ramen för sin befattning är en referenspunkt för det förtroende som medborgarna hyser för institutionerna. Jag var föredragande för årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet Som jämförelse vill jag framhålla att antalet klagomål ökade med 53 procent det året jämfört med året innan, medan ombudsmannen 2005 tog emot totalt klagomål, med andra ord en ökning med 5 procent. Detta innebär inte att de administrativa missförhållandena inom EU:s institutioner ökar, utan att medborgarna känner bättre till sina rättigheter. En viktig faktor för effektiviteten hos ombudsmannainstitutionen är dess samarbete med EU:s institutioner. Jag hänvisar exempelvis till de regelbundna uppdateringarna och mötena mellan Nikiforos Diamandouros och utskottet för framställningar och dess presidium. I sin årsrapport belyser ombudsmannen bland annat sin och naturligtvis även kommissionens strävan efter att bredda och ytterligare stärka det nationella och regionala ombudsmannanätverket genom att utveckla informationsutbyten om bästa metoder. Det är viktigt att Europaparlamentets utskott för framställningar medverkar i nätverket. Detta underlättar det praktiska samarbetet mellan EU:s institutioner och de nationella och regionala ombudsmännen och gör att de ordinarie kontakterna med de nationella parlamentens utskott för framställningar och med medlemsstaternas ombudsmän kan utökas. Vid en jämförelse mellan ombudsmannens rapporter för 2004 och 2005 ser vi ett positivt resultat, vilket gör att vi kan lägga vikten vid de frågor som utskottet för framställningar är särskilt intresserat av. På detta sätt kan vi dessutom se vilken viktig roll han spelar och vilka framsteg som har gjorts inom loppet av ett år Proinsias De Rossa, för PSE-gruppen. (EN) Jag vill också tacka Andreas Schwab samt mina kolleger i andra politiska grupper för det betydande arbete som de har lagt ned på detta betänkande. Ombudsmannens rapport, särskilt sammanfattningen, är enligt min åsikt ett lysande exempel på hur vi ska presentera vårt arbete för medborgarna. Den är tydlig, koncis och relevant. Jag anser att öppenhet är nyckeln till europeisk demokrati och den viktigaste byggstenen. Jag ser positivt på den ökade medvetenheten om Europeiska ombudsmannens roll, vilket återspeglas i det ökade antalet klagomål till honom. Det bekymrar mig inte alls att många av dessa inte direkt ligger inom hans ämbetsområde. Det visar att han har lyckats informera allmänheten om sitt verksamhetsområde, och det kanske även är ett tecken på att andra institutioner är dåliga på att klargöra vem de är och hur man får tillgång till dem. Vi kan inte förvänta oss att medborgarna ska hitta rätt i labyrinten av EU-institutioner. De har viktigare saker att ägna sig åt. När de har ett klagomål vänder de sig till den närmaste instans de känner till. Jag anser att medborgarens rätt att klaga är bra. Att ombudsmannen hänvisar de fall som han inte har direkt ansvar för till behörig institution är ett utmärkt sätt att hantera sådana klagomål. Jag anser att övriga institutioner börja följa det exemplet. En sista punkt: tio år efter tillkomsten av ombudsmannens stadga finns det ett tydligt behov av förändring. Jag ser positivt på ombudsmannens initiativ med hänsyn till detta och ser fram emot att snart få diskutera det i parlamentet. (Applåder) Diana Wallis, för ALDE-gruppen. (EN) Herr talman! Även jag vill tacka ombudsmannen för både hans rapport och den intressanta presentationen i dag. Jag vill också tacka Andreas Schwab för hans mycket relevanta betänkande och analys av ombudsmannens rapport. Det finns inte så mycket att säga annat än att allt verkar gå bra i så måtto att våra medborgare är mer medvetna om ombudsmannens verksamhet. Om antalet klagomål ökar på grund av en höjd medvetenhet om möjligheterna och en medvetenhet om EU hjälper det till att föra medborgarna närmare oss. Det är vad vi bör ägna oss åt. Rapporter som denna bidrar till att ge oss en bild av vad som händer och av hur vi kan bli bättre i framtiden, och rapporten innehåller mycket nyttig information. Jag vill fokusera mina synpunkter på en fråga som redan har nämnts av andra talare, nämligen att vi, om vi vill vara medborgarorienterade, måste se till att våra medborgare kan klaga på ett enkelt sätt, t.ex. via en enda kontaktpunkt. En bra webbplats kanske inte räcker. Det är för närvarande många personer som behandlar klagomål, problem och frågor. Vi har ombudsmannens mycket goda service, parlamentets utskott för framställningar, kommissionen själv som tar emot klagomål, vi parlamentsledamöter själva som tar emot väljares fall samt Solvit och Eurojust. Jag befarar att en del EU-medborgare som framför klagomål till ett av dessa organ bara för att hänvisas till ett annat kommer att kasta in handduken och ge upp. Vi måste komma på ett sätt att föra samman dessa olika områden så att våra medborgare känner att deras frågor besvaras snabbt och att de riktas till rätt mottagare. Detta är något vi bör tänka på inför framtiden. Tack än en gång för er rapport David Hammerstein Mintz, för Verts/ALE-gruppen. (ES) Herr talman! Jag vill tacka ombudsmannen och även Andreas Schwab för hans noggranna, fullständiga och positiva betänkande.

6 Till att börja med vill jag säga att jag instämmer i Diana Wallis förslag och i förslaget om en enda instans för medborgarnas klagomål. Denna instans skulle kunna sammanföra problemlösningsnätverket för den inre marknaden (Solvit), Europeiska ombudsmannen och utskottet för framställningar och skulle ansvara för att vidarebefordra medborgarnas klagomål till rätt institution. Vi kan inte förvänta oss att allmänheten ska kunna hitta rätt i en sådan komplicerad labyrint som Europeiska unionen. Det enda jag beklagar i betänkandet, som i allmänhet är mycket positivt, är det som gäller ombudsmannens tredje särskilda rapport, som skulle ha handlat om OLAF [Europeiska byrån för bedrägeribekämpning] och som har stoppats av talmanskonferensen. Att döma av några av formuleringarna i betänkandet rättfärdigar Andreas Schwab försöken vid parlamentets talmanskonferens att hindra ombudsmannens arbete med att övervaka EUorganen, däribland OLAF. Vi borde särskilt tacka ombudsmannen för en del av hans insatser, bland annat när det gäller miljön, som många människor oroar sig över. Jag vill särskilt nämna industrihamnen vid Granadilla på Kanarieöarna, där ombudsmannen har arbetat för, och till viss del uppnått, en mer rigorös tillämpning av habitatdirektivet. Det är också viktigt att framhäva den särskilda rapporten om insyn i rådet när det gäller rådets lagstiftande funktion, en rapport som jag personligen varit med och utarbetat. Som vi ser är utvecklingen på området långsam, successiv men verklig. Jag vill avsluta genom att tydliggöra att parlamentsutskottet för framställningars roll inte på något sätt råkar i konflikt med ombudsmannens roll utan att de snarare kompletterar varandra. Ombudsmannen övervakar EU:s institutioner i deras dagliga arbete medan utskottet för framställningar fungerar som en direkt mellanhand mellan medborgarna och själva gemenskapsrätten. Det borde förekomma ett mer löpande dagligt samarbete mellan institutionerna, med mer information och mer kontakt. Tack för ert betänkande herr Schwab och tack herr Diamandouros för ert mycket intensiva, omfattande och viktiga arbete Willy Meyer Pleite, för GUE/NGL-gruppen. (ES) Herr talman! Jag vill också tacka ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, och vår föredragande, Andreas Schwab, eftersom de båda två arbetar för att förbättra vårt bemötande av EU-medborgarnas klagomål, oavsett om de är administrativa eller av något annat slag. Jag anser faktiskt att det är dags att ta konkreta initiativ till sådana förbättringar. En del intressanta initiativ har redan nämnts, bland annat onlineformuläret och tydligare gränser mellan olika organs befogenheter. Jag anser dock att vi måste vara ännu mer ambitiösa. Vi måste eftersträva en god förvaltningssed för alla EU:s institutioner. Det kan även vara viktigt att, som David Hammerstein Mintz nämnde, ha en enda instans. I rapporterna framhålls att 24 procent av klagomålen gäller bristande insyn. Jag anser att vi måste eftersträva en allmän debatt i Europa om hur nära medborgarna står institutionerna och se till att de får full insyn i institutionernas verksamhet. I det här avseendet vill jag nämna ytterligare ett problem som ledamöterna i utskottet för framställningar borde lösa. Många av de klagomål som medborgarna inkommer med gäller stora arbeten, stora infrastrukturer, som utförs i EU utan den obligatoriska miljökonsekvensstudien. Ibland lägger Europeiska kommissionen inte fram en rapport förrän vissa mycket omfattande arbeten redan har orsakat oåterkalleliga skador. Jag menar att kommissionen måste agera mycket snabbare för att förhindra att skadorna får fruktansvärda miljökonsekvenser. Jag anser att vi alla därför bör bidra till att utarbeta snabba utvärderingsmekanismer för den här typen av arbeten för att förhindra dessa skador. Jag anser att Europeiska ombudsmannanätverket är viktigt eftersom det kan vara nyckeln till många lösningar för att förhindra klagomål från Europas medborgare och, där det är nödvändigt, förbättra vårt sätt att bemöta dem Marcin Libicki, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman! På sätt och vis bär jag två hattar i dag. Som ni sa talar jag både för gruppen Unionen för nationernas Europa och i egenskap av ordförande för utskottet för framställningar, vilket gör att jag är särskilt kvalificerad för att tala i frågan. Jag vill naturligtvis tacka Andreas Schwab för hans betänkande som var mycket noggrant förberett och senare antogs av vårt utskott. Jag instämmer därför helt och hållet i allt som Andreas Schwab har sagt. Jag vill särskilt tacka Nikiforos Diamandouros. Han utför sitt arbete utomordentligt väl och jag vill påminna er om att vi har gett honom vår fulla uppskattning eftersom han återvaldes med en majoritet på över 90 procent av rösterna. Jag sätter mycket stort värde på den kontakt som Nikiforos Diamandouros har med allmänheten i Europa, utöver sitt huvudsakliga arbete som ombudsman. Han har deltagit i över 170 sammankomster. Jag närvarade själv vid en av dessa sammankomster i Polen med över 150 deltagare. Dessa personer hade kommit för att se vem han var, höra vad han hade att säga och vilket budskap Europeiska ombudsmannen hade att ge dem. Detta är en av de saker som Nikiforos Diamandouros pragmatiska synsätt har lett till. Som alla redan har nämnt vill jag säga att Europeiska ombudsmannens aktiva engagemang är tätt förknippat med, utformar och speglar en större insikt hos EUmedborgarna om deras rättigheter och att EUmedborgarna har just Europeiska ombudsmannens

7 verksamhet att tacka för denna insikt. Utskottet för framställningar, som jag är ordförande för, arbetar nära Europeiska ombudsmannen. Vi har liknande befogenheter men inte identiska. Därför är det viktigt att vara medveten om skillnaderna mellan ombudsmannens och utskottet för framställningars befogenheter. Om talmannen låter mig fortsätta mitt anförande i ytterligare några sekunder vill jag göra er uppmärksamma på ytterligare en fråga. Utskottet för framställningar är ett av Europaparlamentets organ. Därför är det mycket beklagligt att Europaparlamentet och dess organ ibland kringgår vårt utskott i sina förbindelser med ombudsmannen. Detta inträffade till exempel den 15 mars 2006 när parlamentet undertecknade ett nytt avtal med ombudsmannen över huvudet på det utskott som jag är ordförande för och som inte deltog i processen Witold Tomczak, för IND/DEM-gruppen. (PL) Herr talman! I sin årsrapport för 2005 antyder ombudsmannen att antalet medborgare som är missnöjda med EUorganen ökar. Det finns en slående brist på insyn i deras verksamhet och brist på effektiv kontroll av hur vi använder våra pengar. Åsidosättandet av medborgarnas rätt till information är särskilt graverande. Ett uppenbart exempel på detta var kampanjen för främjandet av den så kallade konstitutionen för Europa. I mars förra året vände jag mig till Europeiska ombudsmannen med ett klagomål om att 8 miljoner euro använts för att främja den europeiska konstitutionen. Finansieringen gjordes enbart tillgänglig för anhängare av konstitutionen. Detta bekräftades av en talesman för Europeiska kommissionen den 16 februari På mediernas frågor om huruvida EU-medel skulle kunna användas för att finansiera en kampanj som organiserades av motståndare till europeiska konstitutionen svarade han att kommissionen behandlar europeiska konstitutionen som sitt skötebarn och månar om en ratificering av den och att Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer inte kommer att trycka broschyrer skrivna av motståndare till konstitutionen. Dessa uppriktiga uttalanden av kommissionsledamot Margot Wallströms talesman visar uttryckligen att motståndare mot konstitutionen inte hade, och fortfarande inte har, någon möjlighet att framföra sina synpunkter. Före folkomröstningen i Spanien lade Europeiska kommissionen till exempel ut 1 miljon euro på att trycka 5 miljoner broschyrer och klistermärken för konstitutionen som delades ut på offentliga platser. Det vidtogs medvetna åtgärder för att undvika att tillhandahålla information om europeiska konstitutionens negativa sidor. Detta var därför ett påfallande åsidosättande av EU-medborgarnas grundläggande rätt till lika tillgång till information. Efter att ha undersökt mitt klagomål under ett år beslutade Europeiska ombudsmannen att Europeiska kommissionen inte åsidosatte medborgarnas rätt till lika tillgång till information. Vem gjorde det i så fall? När EU-institutionernas trovärdighet raseras och urholkas tillgriper man vid institutionerna allt oftare falsk propaganda och finansierar och inför en enda, sann vision om europeisk enighet. Jag uppskattar ombudsmannens strävan efter att uppnå insyn i EUinstitutionernas arbete men det återstår mycket att göra. Middagar med representanter för de organ som ombudsmannen undersöker är inte tillräckligt för att öka ämbetets trovärdighet och anseende. Det bör vara ett verkligt ombudsmannaämbete som försvarar våra rättigheter. Ombudsmannen bör stå upp för sanningen och försvara medborgarna från EU-organisationens problem. Detta arbete kräver dock mod och självständighet Robert Atkins (PPE-DE). (EN) Herr talman! Jag gratulerar Andreas Schwab. Han har utarbetat ett mycket bra betänkande och jag är glad över att ha medverkat till det. Ombudsmannen har varit märkbart framgångsrik i sin verksamhet, men ironiskt nog har hans framgång väckt större intresse. Det är faktiskt goda nyheter för utskottet för framställningar, som ombudsmannen rapporterar till och vars samarbete med honom är så viktigt. Jag håller helt och hållet med Diana Wallis om att det är mycket viktigt att EU-medborgarna blir mer medvetna om möjligheterna att rätta till missförhållanden, särskilt de möjligheter som existerar genom ombudsmannen och utskottet för framställningar. Jag, liksom alla andra, gratulerar Nikiforos Diamandouros till det arbete han har utfört. Särskilt vill jag lovorda honom för hans beslutsamhet förr, nu och i framtiden att förklara nyttan av sina befogenheter för de nya medlemsstaterna och uppmuntra dem att använda hans tjänster. Vi planerar att göra detsamma på utskottet för framställningars vägnar, och jag måste säga att kombinationen av en kommissionsledamot från Sverige, som ombudsmannen härrör från, och en ombudsman från Grekland, som demokratin härrör från, är kraftfull och inflytelserik. Jag är speciellt intresserad av ombudsmannens särskilda rapporter. Han vet att jag skulle ha varit föredragande för en sådan rapport om OLAF. Han, liksom parlamentet, måste veta att jag inte kommer att låta frågan falla bort. Insyn och öppen behandling måste vara det viktigaste, och rapporten bör och kommer att behandlas när den juridiska processen är avslutad. Som ordföranden sa är utskottet för framställningar allt viktigare och måste snart upphöra att behandlas styvmoderligt och stå sist i listan över begränsad betydelse. Det arbete som ombudsmannen och utskottet för framställningar utför är omfattande, varierande och

8 ökar exponentiellt. Detta måste erkännas av parlamentet och talmanskonferensen och ges den auktoritet det förtjänar. (Applåder) Inés Ayala Sender (PSE). (ES) Herr talman! Till att börja med vill jag gratulera Nikiforos Diamandouros till hans noggranna rapport, i vilken han föreslår hur vi ska gå vidare och förbättra förbindelserna mellan medborgarna och EU:s förvaltning. Jag vill även gratulera kommissionsledamot Margot Wallström och tacka henne för att hon oförtrutet försöker underlätta kommunikationen mellan medborgarna och EUinstitutionerna och införa snabba, enklare och interaktiva lösningar. Naturligtvis vill jag även särskilt gratulera Andreas Schwab till att ingående ha tagit itu med dessa frågor, vilket kan verka vara den vanliga arbetsgången men som verkligen utgör ett framsteg på vägen mot mer Europa. Jag välkomnar särskilt de framsteg som gjorts när det gäller medlingen och bemötandet av medborgarnas krav. Jag är dessutom särskilt nöjd med och intresserad av de välvilliga lösningar som föreslagits. Jag uppmanar även Nikiforos Diamandouros att ta fram en modell för fredlig tvistlösning som kan fungera som en modell för Europa i allmänhet. Jag är övertygad om att man genom en bättre och mer öppen förvaltning kan öka den demokrati som både förvaltningen och medborgarna åtnjuter. Det gläder mig också att det uttryckligen föreslagits att alla institutioner ska kunna tillhandahålla sina webbplatser på unionens alla officiella språk. När det gäller Andreas Schwabs konstruktiva förhållningssätt håller jag med honom om att det finns ett behov av att få till stånd ett ökat samarbete mellan parlamentet och Europeiska ombudsmannen, utan hinder eller missförstånd, och samtidigt förhindra dubbelarbete dem emellan: utskottet för framställningar och ombudsmannen går fortfarande sin egen väg och därför är det positivt att utskottet för framställningar deltar i Europeiska ombudsmannanätverket. Avslutningsvis är jag, kanske för att jag inte känner till frågans omfattning, ganska bekymrad över att ombudsmannens framtid verkar ligga i händerna på domstolarna. Jag hoppas att detta inte innebär att man i förtid kommer att upphöra med att förbättra informationen och att särskilt sträva efter en fredlig tvistlösning. Förslaget om att göra det till en sak för domstolarna är inte det bästa sättet att förbättra förbindelserna mellan medborgarna och EU:s offentliga förvaltning och jag hänvisar till de befintliga exempel som redan har nämnts. Jag menar verkligen att en ökad förmåga att lösa tvister på fredlig väg kommer att avgöra EU-medborgarnas förtroende för ombudsmannen Mairead McGuinness (PPE-DE). (EN) Herr talman! Jag vill tacka Nikiforos Diamandouros för hans rapport och Andreas Schwab för det betänkande som vi diskuterar i dag. Jag delar hans oro att det är lite sent på dagen för att diskutera denna fråga, men jag antar att det är bättre sent än aldrig! Ombudsmannen är systemets vakthund. Jag föredrar att tänka på honom som en rottweiler, vilket är vad vi behöver, snarare än en tamare ras! Mina irländska kolleger kommer att fnissa åt rottweiler -beskrivningen eftersom vi ur politisk synpunkt har en sådan i vårt nationella parlament. Ombudsmannen har en viktig roll att spela och jag håller inte med dem som hävdar att 70 procent av klagomålen faller utanför hans befogenheter. Som andra har sagt återspeglar detta att det råder stor frustration, och människor behöver någonstans att vända sig. Det är viktigt att understryka detta. Det gläder mig att ombudsmannen förståndigt nog inte avvisar dem utan faktiskt hjälper dem. Det bör han fortsätta att göra. Andra kanske inte håller med, men det är en del av hans arbete, och vi behöver denna flexibilitet. Jag stöder ombudsmannens positiva ord om sitt arbete. Vi har alla här i kammaren en skyldighet att hjälpa honom i det avseendet, även om jag betraktar mitt eget kontor och jag tror att andra kolleger känner likadant som en one-stop shop, en samlad kontaktpunkt. När allt kommer omkring hoppas jag att parlamentsledamöterna är första anhalten för medborgare som har problem. Diana Wallis förslag om att inrätta en one-stop shop är bra, men vi får inte glömma att vi som valda företrädare också är här för att skaffa information till medborgarna. Ombudsmannen bör komma ihåg att vi i parlamentet ofta upplever lika stor frustration som allmänheten när det gäller att få information från kommissionen. Administratörer är skyldiga att se sig själva som allmänhetens tjänare och inte som systemets beskyddare. Om så är nödvändigt kommer vi att behöva utbilda människor och ändra deras hållning. Det skulle vara intressant att veta om ombudsmannen har undersökt inställningen hos dem som är roten till problemen. Är en dålig inställning hos administratörerna med andra ord tydlig i de klagomål som han har tagit upp? Om så är fallet bör vi göra något åt det. Jag vill återigen tacka alla de som har medverkat, och jag hoppas att ombudsmannens arbetsbörda ökar exponentiellt, som den bör Thijs Berman (PSE). (NL) Herr talman! Europeiska ombudsmannens årsrapport visar att en fjärdedel av klagomålen kommer från medborgare som upplever bristande insyn när det gäller EU-institutionerna. Även om klagomålen naturligtvis inte alltid är befogade vilket också nämns i den omfattande rapporten är detta ändå en stor andel och det finns därför stort utrymme för förbättringar. Föredraganden gör rätt i att framhålla att var och en av EU:s institutioner, enligt Nicefördraget,

9 måste eftersträva största möjliga öppenhet och tillgänglighet. Merparten av klagomålen riktar sig naturligtvis till kommissionen eftersom den arbetar närmast medborgarna, även om det faktiskt främst är ministerrådet som orsakar dröjsmålen. I en otidsenlig kultur av toppstyrd patriarkalisk makt är det ingen brådska med insyn. Förtroende är likväl en viktig förutsättning för en effektiv politik och världen behöver ett starkt EU som bärs upp av sina medborgare eftersom det är mer som står på spel än bara styrandet. Vill Europa ta parti för ett annat slags globalisering, social, hållbar och rättvis utveckling? Det enda sättet för EU att verkligen vinna förtroende är om Europa engagerar sig för detta. Europa kan dock bara få förtroende om insyn ges i varje beslut. Om vi varaktigt vill öka européernas förtroende för EU har öppenhet och tillgänglighet högsta politiska prioritet. Jag uppmanar Europa att öppna dörrarna på vid gavel Andreas Schwab (PPE-DE). (DE) Herr talman! Jag har en ordningsfråga som gäller det min kollega Mairead McGuinness sa. Rottweilerhunden, som hon nämnde, kommer från min födelsestad och därför ser jag mig själv som en rottweiler. Herr Diamandouros! Om jag likt en rottweiler kan bistå er, herr Diamandouros, så gör jag gärna det Richard Seeber (PPE-DE). (DE) Herr talman, fru vice ordförande för kommissionen, herr Diamandouros, herr Schwab! Jag vill särskilt tacka de sista två för att ha utfört ett utmärkt arbete och uttrycka min förhoppning om att Andreas Schwab kan fortsätta att ha ett lika stadigt bett inte minst när det gäller politiken som den välkända hundrasen från hans hemstad Rottweil. Hur som helst önskar jag honom lycka till med det. Herr Diamandouros! Ni fyller också en viktig funktion, särskilt som ni enligt min mening är länken mellan allmänheten och EU-institutionerna. Medborgarna vänder sig till er om de har några problem med institutionerna och er roll är att klara upp klagomål och ni försöker att hitta lösningar. Förra året framfördes klagomål och i 75 procent av fallen visade det sig vara möjligt att erbjuda de klagande en lösning genom att inleda undersökningar eller hänskjuta klagomålen till de aktuella avdelningarna. Detta är verkligen en stor andel. Även kommissionen fyller en mycket viktig funktion i sammanhanget när den genom olika öppenhetsinitiativ försöker visa hur öppen den är. Jag kan inte göra annat än att uppmuntra kommissionen i detta och uppmuntra er, fru vice ordförande av kommissionen, att fortsätta i denna riktning. Som vi känner till tenderar stora institutioner inte bara kommissionen utan även institutioner inom affärsvärlden att vara självtillräckliga och leva sitt eget liv, som utomstående har svårt att få inblick i. Jag ber er därför att fortsätta med era öppenhetsinitiativ. Till vår polske vän vill jag säga att jag tycker det är mycket skenheligt att anklaga kommissionen för att endast tillhandahålla information om de positiva sidorna med konstitutionsfördraget. Alla de publikationer som jag har sett har varit förhållandevis objektiva och nödvändiga för att informera allmänheten om vad detta handlar om. (Applåder) Det är verkligen skenheligt att å ena sidan kräva mer information och å andra sidan begära att en del av informationen inskränks. Därför måste vi fortsätta tillsammans i denna riktning för att kunna bygga upp ett Europa vi alla kan vara delaktiga i. (Applåder) Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE). (PL) Herr talman! Av rapporten för 2005 kan vi dra slutsatsen att Europeiska ombudsmannen fullbordat målen om att öka effektiviteten av ombudsmannainstitutionen när det gäller god förvaltningssed och efterlevnaden av rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. I det här läget bör vi tacka professor Diamandouros, som leder denna institution. Ombudsmannaverksamhetens offentliga karaktär förtjänar beröm. Det är ändå oroväckande att 70 procent av alla klagomål som framförts fortfarande faller utanför ombudsmannens behörighet. Detta beror nästan uteslutande på att klagomålen till sitt innehåll inte är riktade mot EU:s organ eller institutioner. Det tyder på att många EUmedborgare fortfarande är osäkra på ansvarsfördelningen mellan institutionerna och beslutsprocesserna. Därför är det mycket viktigt att för EU-medborgarna precisera och tydligt beskriva ombudsmannens och parlamentsutskottet för framställningars uppgifter. Förra året ökade antalet klagomål med 5 procent sedan året dessförinnan. Detta kan vara ett tecken på att allt fler känner till ombudsmannens verksamhet eller hänga samman med att inte alla medlemsstater har den här typen av institution, vilket betyder att många människor vänder sig till Europeiska ombudsmannen med problem som rör nationella, regionala och lokala myndigheter. Ombudsmannen måste öka sina insatser för att förse allmänheten med tillförlitlig information. Det måste finnas lättillgänglig information för medborgarna på deras modersmål. Därmed kommer de att känna sig som EU-medborgare, vars välfärd är viktig och vars röster räknas. Avslutningsvis vill jag gratulera föredraganden Andreas Schwab till ett utmärkt betänkande. Jag tror att han kommer att fortsätta att likt en vakthund, eller just rottweiler, skydda lagen

10 Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). (EL) Herr talman! Elva månader efter firandet av Europeiska ombudsmannainstitutionens tioårsjubileum antas i dag årsrapporten för det tionde året. Jag gratulerar Nikiforos Diamandouros till att han så förtjänstfullt företräder och effektivt förvaltar uppgiften som försvarare av öppenhet och samvetsgrann förvaltning i Europeiska unionen. Kanske ska vi i parlamentet nästa år granska hans årsrapport tidigare och snabbare, och utskottet för framställningar, såsom berört utskott, kommer att ha direkt kontakt med ombudsmannen, så att det kan få information om förfarandet för undertecknandet av de interinstitutionella överenskommelserna mellan honom och Europaparlamentet. I punkt 6 i Andreas Schwabs betänkande ges rättmätigt uttryck för vårt beklagande av undertecknandet av en ny överenskommelse som trädde i kraft den 1 april 2006, med andra ord innan rapporten för 2005 hade godkänts. Den 11 juli lade ombudsmannen också fram ett förslag om godkännande av hans stadga. Detta välkomnas i punkt 13 i betänkandet. Men jag vill påpeka att de frågor som ombudsmannen tar upp i sin begäran är synnerligen känsliga och att hans argument är synnerligen svaga. Förbudet mot intervention i pågående mål i domstolar kan på grund av fördragen inte bestridas. Tjänstemän i gemenskapen måste vara bundna av tystnadsplikt. Vi har behöriga institutioner för att granska de mänskliga rättigheterna, men även vi, ett parlament som kontrolleras av medborgarna, har befogenhet att undersöka och inkomma med klagomål. Det finns ett övermått av utomrättsliga förfaranden. Ombudsmannen har åtskilliga skyldigheter, och man kan bara hoppas att han med personalen i sin tjänsteavdelning, som lyckligtvis stadigt ökar från 38 till 51 och under 2006 till 57 har tid att besvara det ökande antalet klagomål. Men om ombudsmannen fördömer bristen på öppenhet i rådets arbete, uppmanar vi honom i ändringsförslag 1 som jag ber er att stödja att, inte efter uttryckliga klagomål från medborgare, utan på eget initiativ, kontrollera den öppenhet med vilken EPSO:s uttagningsprov genomförs och EU-byråernas rekryteringsmetoder, inklusive hans egen tjänsteavdelning. Detta är en fråga som framför allt berör känsligheten hos de nya EU-medborgarna som deltar i uttagningarna och intervjuerna i tusental och inte har rätt att få reda på varför de misslyckats. Jag tackar också kommissionsledamoten för att hon har belyst ombudsmannens avsikt att använda sin tid till att prisa kommissionen Nikiforos Diamandouros, ombudsman. (EN) Herr talman! Jag vill varmt tacka alla ledamöter av detta aktningsvärda parlament för deras mycket uppmuntrande ord. Det stöd jag får från just denna institution, vars samarbete jag uppskattar enormt, ger mig mod. Jag åtar mig också tillsammans med min personal att försöka gå framåt, att uträtta mer av samma sak och att uträtta mer av det jag har ombetts att göra. Det är omöjligt för mig att bemöta alla de yttranden som har gjorts, men låt mig ta upp några av frågorna. För det första är jag mycket tacksam för det stöd jag har fått när det gäller stadgan. Med Marie Panayotopoulos- Cassiotous tillstånd vill jag klargöra två punkter i denna fråga, vilket jag kommer att göra på grekiska eftersom hon tilltalade mig på grekiska (EL) Herr talman, fru Panayotopoulos! Jag vill försäkra er att Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal redan faller inom Europeiska ombudsmannens ämbetsområde, och att detta är en särskilt angelägen fråga för oss som vi följer mycket, mycket noggrant. När det gäller mina rekommendationer vill jag också försäkra er att den begäran jag gör... (Talaren avbröts av talmannen, som gjorde honom uppmärksam på ett problem med tolkningen.) (EN) Jag ber om ursäkt, herr talman. Jag insåg inte att det var problem med tolkningen. Jag trodde att det var ett försök att testa min förmåga att tala på mitt modersmål! Med talmannens tillstånd vill jag mycket kortfattat försäkra Marie Panayotopoulos-Cassiotou och kammaren om att Europeiska gemenskapernas rekryteringskontor redan faller inom ombudsmannens ämbetsområde, och vi ägnar en hel del tid åt frågor om rekrytering. När det gäller stadgan vill jag göra helt klart att ombudsmannen inte under några omständigheter ber om rätten att hänskjuta ärenden till domstolen. Det är definitivt inte vår sak. Domstolen och ombudsmannen är åtskilda. Vad vi ber om är rätten att intervenera vid domstolen, eftersom denna rätt har beviljats Europeiska datatillsynsmannen vid allvarliga brott mot de grundläggande rättigheterna. Det är en väsentlig skillnad. Jag upprepar att vi under inga omständigheter försöker få tillträde till domstolen på ett sätt som i själva verket skulle falla utanför mitt ämbetsområde. Jag uppskattar stödet för en gemensam kodex och jag samarbetar med kommissionsledamot Margot Wallström för att se om det skulle vara möjligt; hon hänvisade till detta i sitt eget yttrande. Jag vill särskilt tacka Sir Robert Atkins för hans beslutsamhet att se till att alla särskilda rapporter som ombudsmannen lägger fram för parlamentet så småningom kommer att behandlas. Jag hoppas att det kommer att ske. Idén med en one-stop shop är mycket intressant. Jag ser fram emot att samarbeta med Margot Wallström och andra institutioner och eventuellt anordna en brainstorming- och en diskussionsprocess kring denna idé så att vi bättre kan tjäna medborgarna. Jag vill betona

11 att Europeiska ombudsmannen och utskottet för framställningar är kompletterande organisationer; jag är mycket tacksam mot utskottet och vi kommer att samarbeta kontinuerligt för att gå framåt. Slutligen har jag några kommentarer, om det går bra. De otillåtliga är helt riktigt mycket viktiga och vi ska försöka begränsa dem. Men vi kommer att fortsätta hjälpa alla medborgare som kommer till oss av fel anledning genom att använda Europeiska ombudsmannanätverket som en mekanism för att överföra klagomålen till dem, och därigenom hjälpa dessa medborgare och i viss mening försöka tillämpa subsidiaritetsprincipen i icke-rättsliga mekanismer. Vi samarbetar med våra kolleger på nationell och regional nivå för att bättre tjäna medborgarna, vilket inbegriper överlämnande av otillåtliga framställningar. Jag tackar Mairead McGuinness så mycket för hennes mycket berömmande kommentarer. Jag ser mig själv som en extern kontrollmekanism för administrationen och därför kommer jag, om allt annat misslyckas, också att behöva agera som en rottweiler. Om vi bortser från de irländska övertonerna här och utan att gå in på teologiska antydningar eller det gudomliga så tror jag att detta är det slutgiltiga steget. Det första steget, som jag har ett nära samarbete om med kommissionen, kommissionens generalsekreterare och Margot Wallström, är att nå fram till institutionerna, till kommissionen, och att hjälpa dem att förstå vilka skyldigheter de har. Det är i själva verket att hjälpa dem att inse att det är ytterst viktigt med en förändrad hållning om de europeiska institutionerna, inklusive kommissionen, faktiskt ska förstå att institutionerna är till för att tjäna medborgarna och inte tvärtom. Tack så mycket för att ni gav mig tid att göra dessa klargöranden. Jag vill återigen tacka parlamentet för de mycket uppmuntrande och mycket varma reaktionerna på min rapport. (Applåder) Talmannen. Debatten är avslutad. Omröstningen kommer att äga rum i dag kl Skriftlig förklaring (Artikel 142) András Gyürk (PPE-DE). (HU) Jag vill ta upp en sak som rör Nikiforos Diamandouros rapport om ombudsmannens verksamhet under 2005, om vilken Europaparlamentet redan har antagit en resolution i år. Under 2005 lämnade Europeiska ombudsmannen in en särskild rapport till parlamentet eftersom han hade upptäckt en omotiverad diskriminering i fråga om medel för EU-anställda med barn med särskilda utbildningsbehov. I sitt förslag till rekommendation bad han Europeiska kommissionen att vidta erforderliga åtgärder för att se till att föräldrar vars barn är utestängda från Europaskolorna på grund av graden av sitt funktionshinder inte skulle behöva bidra till kostnaderna för sina barns utbildning. I parlamentets resolution i frågan krävdes att kommissionen skulle respektera principen om likabehandling. De erforderliga åtgärderna vidtogs dock inte eftersom det tyvärr under inskrivningen till skolorna i höst åter inträffade att en elev med behov av specialpedagogik vägrades tillträde. Denna praxis som kränker respekten för de mänskliga rättigheterna har lett till att flera familjer lever åtskilda och måste lämna Bryssel och ofta även EU-institutionerna. Som det har fastslagits i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i EU-fördraget utgör rätten till utbildning, likabehandling och förbudet mot varje slag av diskriminering de grundläggande principerna för gemenskapsrätten. Jag begär därför att Europeiska kommissionen med avseende på ombudsmannens rekommendation och parlamentets resolution i denna fråga skapar förutsättningar för lika möjligheter till utbildning för barn med särskilda utbildningsbehov i överensstämmelse med EU:s principer ORDFÖRANDESKAP: MOSCOVICI Vice talman EU: s kommunikationspolitik (debatt) Talmannen. Nästa punkt är debatten om ett betänkande av Luis Herrero-Tejedor för utskottet för kultur och utbildning om vitboken om EU:s kommunikationspolitik (2006/2087(INI)) (A6-0365/2006) Luis Herrero-Tejedor (PPE-DE), föredragande. (ES) Herr talman! När Margot Wallström lade fram vitboken om EU:s kommunikationspolitik för Europaparlamentet och jag upptäckte att jag skulle få äran att bli föredragande för betänkandet om denna vitbok så sa en vän till mig, som är journalist och som arbetar här i Europaparlamentet, att det bästa jag kunde göra var att utarbeta ett mycket kort betänkande som bara innehöll en punkt med lydelsen: Fru Wallström, det enda denna vitbok går att använda till är omslagspapper, för även om den ger uttryck åt goda avsikter så är den obrukbar. Jag svarade min vän: Jag tycker att du är orättvis. Jag anser att Margot Wallström arbetar för att utforma en god informations- och kommunikationspolitik och dessutom, du kan kalla mig naiv om du vill, har hon vid flera tillfällen visat mig att detta är hennes mål. Problemet är att omständigheterna för närvarande inte är de rätta för att lägga upp en sådan informations- och kommunikationsstrategi i Europeiska unionen. Varför är det så? Därför att det för närvarande inte finns någon rättslig grund för att lägga upp denna informations- och kommunikationsstrategi och därför

12 inte heller för att införa åtgärder och att kontrollera dem ordentligt. Låt oss därför ta ett steg till och detta synsätt använde jag mig av när jag utarbetade betänkandet och låt oss försöka ändra på hur saker och ting hittills har varit, eftersom vi varje gång vi träffas för att tala om informations- och kommunikationsstrategin kommer med en massa allmänna rekommendationer som inte leder till någonting. Låt oss försöka uppnå vad vi inte har än. Låt oss lägga fast den rättsliga grund som gör det möjligt för oss att agera mycket effektivare i framtiden. När jag undersökte saken upptäckte jag att det bara fanns ett sätt att lägga fast denna rättsliga grund: genom att tillämpa artikel 308 i fördraget. När man förklarade för mig under vilka omständigheter denna artikel skulle kunna tillämpas höll jag på att säga: Det är omöjligt, vi kommer inte att kunna göra det. Tre villkor måste vara uppfyllda som är mycket svåra att förena: för det första måste kommissionen begära det, för det andra måste parlamentet samtycka, och för det tredje och det är det svåraste villkoret att uppfylla måste rådet enhälligt godkänna det. Jag talade med Margot Wallström och hon sa att kommissionen samtyckte. Jag talade med alla skuggföredragande, och de sa att parlamentet skulle kunna samtycka. I den interinstitutionella gruppen hade vi tillfälle att höra uppfattningen från den minister som vid det tillfället företrädde rådet, och hon sa att hon inte kunde garantera enhällighet i rådet men att hon åtminstone kunde säga att hon trodde att en sådan enhällighet skulle kunna uppnås. Alla förutsättningar är därför för tillfället uppfyllda, vilket troligen inte kommer att vara fallet framöver. Det viktigaste i politiken är att ta vara på de omständigheter som råder vid en viss tidpunkt. Vi har för närvarande ett tillfälle som vi troligen inte kommer att få igen i framtiden, ett mycket bra tillfälle att förbättra saker och ting, att lägga fast en rättslig grund. Det innebär inte att detta kommer att lösa alla våra bekymmer, men det är ett tydligt steg i rätt riktning. Vi har bara två alternativ: att acceptera det eller att förkasta det. Jag hoppas att vi accepterar det. Fru Prets, Christa, jag ber er att hjälpa mig, eftersom jag från Richard Corbetts tal vet att ert parti kommer att rösta mot tillämpningen av artikel 308. Richard Corbett menar att det finns ett annat sätt att åstadkomma denna rättsliga grund. Det finns det inte. Eller om det finns det, så tala om för mig vilket det är. Låt oss förhandla. Låt oss diskutera detta. Det har inte kommit något ändringsförslag från utskottet för konstitutionella frågor som ger oss något alternativ. Gérard Onesta, skuggföredragande för detta betänkande, som jag tackar som talare för gruppen De gröna/europeiska fria alliansen, har insett att vi har detta tillfälle och har samtyckt till att vi bör utnyttja det. Ni vet, Christa, att det bara var en röst i utskottet för kultur och utbildning mot detta betänkande, i vilket tillämpningen av artikel 308 begärs. Låt oss försöka dra nytta av det. Detta är inte en ideologisk fråga. Jag har lovordat Margot Wallström, som inte kommer från mitt parti, eftersom jag anser att hon gör det rätta. Jag vill tacka Guy Bono, eftersom han har varit skuggföredragande för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet i utskottet för kultur och utbildning. Jag vet att ni skulle hjälpa mig om ni kunde. Men jag vet också att gruppdisciplinen ibland framtvingar uppfattningar som inte är de riktiga. Jag ber er att tänka efter från denna tidpunkt fram till omröstningen så att vi kan anta detta betänkande. Jag ber er innerligen. Detta är inte en ideologisk fråga. Det är en politisk fråga. En fråga om tajmning. Det måste bli nu, annars kommer det att blir ytterst besvärligt i framtiden. Detta är det bästa sättet att utforma den politik vi vill ha. Annars kommer vi, det vill jag säga till er ledamöter i utskottet för kultur och utbildning som är närvarande här i dag, att träffas varje år och lyssna på en lista med goda föresatser som, förutom att kosta en massa pengar, kommer att delges oss av kommissionsledamoten i sista stund, och vi kommer inte att ha någon kontroll. Vi kommer inte att veta mycket om hur pengarna kommer att användas eller vad det ska tjäna till. Vi kommer att gå runt, runt i cirklar. Herr Bono, fru Prets, fru Badia I Cutchet, jag kan se er här, ni är ledamöter i utskottet för kultur och utbildning: vi diskuterade betänkandet och godkände det i detta utskott, med endast en nejröst. Richard Corbetts ändringsförslag gick inte igenom i utskottet för konstitutionella frågor. Vi har inte getts något alternativ. Låt oss ta tillvara den politiska möjlighet som ges oss. Jag ber er innerligen om det Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. (EN) Herr talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden, Luis Herrero-Tejedor, för hans hårda arbete, den positiva tonen i betänkandet och det stöd det ger åt kommissionens idéer. Men jag måste säga att jag hoppas att hans vän är en bättre journalist än expert på EU-institutionerna. När kommissionen antog vitboken i februari sa vi att vi avsåg att inleda ett nytt kapitel i kommunikationen mellan EU och dess medborgare. Som vi framställde det bör den nya kommunikationspolitiken gå från monolog till dialog. Den bör ge EU öron. Den bör gå från institutionscentrerad kommunikation till en medborgarcentrerad strategi som bygger på människors grundläggande rättighet att få information och att bli hörda. Den bör gå från Brysselbaserad kommunikation till en decentraliserad strategi och från ett tilläggsredskap till en verklig EU-politik som är likställd med annan EU-politik. Den bör med andra ord vara en politik i sin egen rätt.

13 Detta för mig direkt in på frågan om kommunikationspolitikens rättsliga grund, vilket jag håller med om är en mycket svår och kontroversiell fråga. Det är ett sätt att ge legitimitet åt det vi gör och skapa engagemang, och det skulle fastställa principerna för hur vi arbetar med kommunikation. Kommissionen har föreslagit en medborgarstadga, eller en uppförandekod som vi har kallat den, som de institutionella aktörerna, inklusive medlemsstaterna, skulle kunna skriva under frivilligt. I betänkandet föreslås en något annorlunda strategi där man begär att kommissionen utarbetar en interinstitutionell överenskommelse. Man uppmanar även kommissionen att undersöka möjligheten att sätta i gång ett verkligt gemenskapsprogram för information och kommunikation i EU-frågor på grundval av artikel 308 i EG-fördraget. Kommissionen är beredd att, såsom ni föreslår, undersöka alla möjligheter att hitta en solid grund för gemensamma åtgärder, som sträcker sig från en medborgarstadga till en formell rättslig grund. Det gläder mig verkligen att anamma dessa idéer, återigen för att ge legitimitet åt det vi gör. Jag är glad över att man i ert betänkande erkänner vikten av samhällsutbildning och att medborgarna görs delaktiga i beslutsprocessen. Man uppmanar kommissionen att garantera att samråd med allmänheten hålls i ett tidigt stadium av utformningen av de politiska strategierna, och denna åsikt delas även av ett brett tvärsnitt av det civila samhället. Vi ska naturligtvis vidta åtgärder i fråga om detta. Vi är alla mycket medvetna om den avgörande roll som medierna press, tv, radio och Internet spelar i en modern demokrati. Vi känner alla till att en stor del av kommunikationsklyftan beror på att EU-angelägenheter är ganska marginella och ofta blir förvrängda i medierna. Jag vill uttrycka mig klart i denna fråga eftersom ni har bett kommissionen att så exakt som möjligt ange vilken roll den vill tilldela medierna. Man kan dock inte angripa problemet ur den synvinkeln. Den enda roll som medierna kan få är den som våra demokratiska traditioner har anförtrott dem, det vill säga att informera medborgarna på ett oberoende, pluralistiskt och kritiskt sätt, vare sig det rör sig om EU-frågor eller inhemska frågor. Problemet är hur man ska skapa villkoren för att detta ska ske, och det kommer att vara temat för en konferens med berörda parter som kommer att äga rum i Helsingfors i december, som en uppföljning av vitboken. Ett annat centralt tema för vitboken är att förstå den allmänna opinionen. Våra samhällen går igenom förändringar som saknar tidigare motsvarighet på grund av högre intern rörlighet, migration och globalisering. Den allmänna opinionen har blivit allt svårare att definiera och förstå. De senaste 30 åren har Eurobarometern varit ett användbart redskap för att mäta den allmänna opinionen, uppfattningar och inriktningar. Men vi anser att man kan göra mycket mer. Jag noterar er tveksamhet när det gäller vårt förslag om ett observationsorgan för den europeiska allmänna opinionen, men vi kan anta en mer pragmatisk strategi eller en steg för steg-strategi i denna fråga. Idén med att inrätta expertnätverk för att utbyta bästa praxis och utnyttja synergier fick till exempel betydande stöd vid samråd med allmänheten. Jag ska inte gå in på de många andra frågor som ni med rätta tog upp i ert omfattande betänkande, som till exempel medlemsstaternas roll, vikten av den regionala och lokala nivån, de nationella parlamentens inblandning eller de politiska parternas ansvar, vilka alla naturligtvis är mycket viktiga. Vi är i grund och botten överens i dessa frågor, och jag är mycket glad över att räckvidden för mitt ämbetsområde gör att jag kan utarbeta konkreta förslag för att hjälpa till att förverkliga dessa gemensamma ambitioner. Ert betänkande är en milstolpe i den process som vi har inlett med vitboken. Det innehåller en stark uppmuntran att gå framåt på grundval av ett närmare samarbete mellan våra två institutioner. Kommissionen kommer att publicera den slutliga rapporten om vitboken nästa vår. I rapporten kommer en rad konkreta förslag att läggas fram, vilka ska följas upp med praktiska handlingsplaner. Vägen framför oss är fortfarande lång och långt ifrån enkel, men jag är säker på att vi med ert stöd verkligen kan förändra hur EU kommunicerar med sina medborgare genom att låta dem komma till tals och genom att lyssna på dem. En kommunikationspolitik för EU kan bli ett redskap för att stärka demokratin, och jag ser fram emot debatten om den Michael Cashman (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. (EN) Herr talman! Jag vill gratulera föredraganden, men under min minut vill jag fokusera direkt på vad vi bör göra. Vi bör undersöka hur vi kommunicerar med våra medborgare, och det innebär att vi måste vara alldeles tydliga i fråga om det språk som vi använder. Det måste vara tydligt, enkelt, klart och exakt. Det är ingen mening att tala om redskap och barometrar. Människor slutar lyssna. Vi måste brinna för det vi gör och hur vi gör det. Man kan nog hävda att detta är den mest framgångsrika EU-institutionen, och ändå blir vi kritiserade och det är mycket sällan som vi försvarar oss själva. Det finns 25 medlemsstater med olika politiska övertygelser och kulturer, som agerar tillsammans till ömsesidig nytta för 450 miljoner medborgare fullständigt lysande! Men säljer och marknadsför vi det vi uträttar på ett effektivt sätt? Det gör vi inte. Ser vi till att de nationella parlamenten engagerar sig i sin granskningsroll? Nej, det gör vi inte. Vi förblir passiva och tar kritiken. Låt mig slutligen stjäla fyra sekunder. Jag uppmanar kommissionen att gå framåt med sitt förslag om att se över förordning (EG) nr 1049/2001. Det finns inte i

14 betänkandet. Det har godkänts i kommissionens arbetsprogram. Vi kan endast hållas ansvariga och vara effektiva om människor förstår vad vi gör för dem Gérard Deprez (Verts/ALE), föredragande för yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor. (FR) Herr talman! Utskottet för konstitutionella frågor har tydligt signalerat sitt samtycke till att EU ska ha en kommunikationspolitik och lovordar kommissionsledamoten Wallströms arbete. Det är faktiskt på tiden att vi får en sådan politik att döma av de Eurobarometerresultat som visar hur stort gapet är mellan våra institutioner och våra medborgares förväntningar. Utskottet för konstitutionella frågor välkomnar också kommissionens inriktning på en tvåvägskommunikation, vilket till stora delar är ett nytt initiativ som innebär att institutionerna vänder sig till allmänheten och att allmänheten vänder sig till institutionerna. Problemet är att efter det att kommissionen har tillkännagett denna utmärkta princip i början av vitboken så har kommissionen ganska desperat försökt att hitta praktiska sätt för allmänheten att uttrycka sig på, och detta, fru kommissionsledamot, är kanske den största bristen i ert förslag. Ni kanske skulle ha nytta av att låna något från parlamentets förslag, som till exempel det som syftar till att inrätta ett öppet medborgarforum, den samrådsmekanism som kommer att läggas fram under Vårt utskott motsätter sig inte i princip ett nytt interinstitutionellt instrument, men vi begär en noggrann undersökning av vilka garantier och åtaganden som inbegrips i ett sådant instrument. Dessutom framhåller vi att medborgarnas rättigheter till information fastställs redan i stadgan om de grundläggande rättigheterna och att vårt parlaments företrädesrätt under alla omständigheter måste respekteras, särskilt dess rätt att självt fritt vända sig till Europas invånare. Det är också viktigt att ta hänsyn till att det som diskuteras på EU-nivå i hög grad skiljer sig åt från det som diskuteras på nationell nivå. I detta avseende vill vi upprepa vår önskan om en årlig plenardebatt om frågan här i parlamentet. Vi är också positiva till användningen av ny teknik, förutsatt att den inte skapar en digital klyfta mellan dem som har tillgång till modern teknik och dem som inte har det. Vi anser också att det finns behov av bättre stratifiering av partnerskapen mellan det civila samhället, europeiska politiska partier och journalister naturligtvis utan att skada mediernas oberoende. Vi vill till och med gå så långt som att komma med det omstörtande förslaget att bygga upp ett lokalt europeiskt administrativt nätverk för att närma EU sina medborgare. Vad som inte nämns i mitt betänkande rör den rättsliga grunden. Utskottet för konstitutionella frågor ville inte ge uttryck åt sin uppfattning om artikel 308. Med mycket knapp marginal röstade det mot en uttrycklig hänsyftning till den artikeln, men med en annan mycket liten marginal och det måste vi tacka Andrew Duff för beslutade det mot att formellt utesluta åberopande av artikel 308, om ni fortfarande kan följa resonemanget. Debatten om den rättsliga grunden är därför fortfarande helt öppen, även om jag från en personlig och taktisk ståndpunkt oreserverat stödjer de förslag som lagts fram av er föredragande, Luis Herrero-Tejedor, vars vidsynthet, vänlighet och konstruktiva inställning jag anbefaller Doris Pack, för PPE-DE-gruppen. (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag är faktiskt glad över att debatten om kommunikationspolitiken följde omedelbart på debatten om Europeiska ombudsmannen, eftersom förmiddagens diskussioner till stor del handlade om ombudsmannens relationer till allmänheten. Jag och övriga ledamöter i utskottet anser det vara ett problem att kommissionen i sina kontakter med allmänheten ofta hamnar på efterkälken i förhållande till vad ombudsmannen faktiskt vill uppnå. Kommissionens svar på de många förfrågningar som kommer in från allmänheten och personer som driver EU-projekt är ofta otrevliga och rentav ohövliga, och detta är helt enkelt inte acceptabelt. Just dessa intresserade medborgare som hörsammar uppmaningarna att lämna in förslag utsätts ofta för denna typ av ovänlig behandling, som gör att de tappar intresset för att fortsätta arbeta med EU-projekt. Vad händer då med de personer i allmänheten som har andra intressen och som inte har engagerat sig från början? Det här är inget bra sätt att föra ut vårt budskap till människor, och om vi på detta sätt försöker göra människor mer delaktiga så måste jag säga att kommissionens nya kommunikationspolitik inte kommer att nå sitt mål. Vi behöver människor där de befinner sig och det är där vi måste kommunicera med dem. Det kan inte göras från Bryssel. Kommissionsledamoten menar väl. Hon vill verkligen kommunicera, men problemet är att allmänheten inte har någon som helst längtan efter vad hon serverar dem, eftersom de har uppfattningen att kommissionen i alla händelser kommer att ställa sig bakom förslaget och de har inget förtroende för det. Vad vi behöver är valda medborgare på sin hemmaplan. Vi behöver ledamöterna i Europaparlamentet, i den tyska förbundsdagen och i de regionala parlamenten, som vi kan diskutera frågor av europeiskt intresse med. Det är dock ett stort problem att de inte ser sig själva som ansvariga. Vi måste försöka kommunicera mer på allmänhetens egna villkor, genom att förstärka informationskontoren i städerna och inrätta fler, för det är dessa informationskontor i stadshusen som får fram budskapet till medborgarna. Vi måste självklart använda oss av befintliga EU-program på utbildningsområdet. Utbildningsprogram som Comenius, Erasmus och Leonardo bidrar till en bättre kommunikationspolitik. Låt oss därför använda dem, så kommer vi att få de medborgare vi behöver för att kunna fortsätta utveckla det europeiska projektet

15 Guy Bono, för PSE-gruppen. (FR) Herr talman! Som talesman för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet vill jag angående förslaget till betänkande om en vitbok om EU:s kommunikationspolitik direkt instämma i vad Gérard Onesta sade före mig och säga att jag välkomnar att kommunikation äntligen ses som en tvåvägsprocess mellan institutionerna och medborgarna, och inte längre enbart som en marknadsföringskampanj. Det återstår dock lång väg att gå innan vi har inrättat en europeisk kommunikationsmodell där EU-frågorna ingår som en oskiljaktig del av det offentliga rummet i medlemsländerna. Jag ska här upprepa vad jag sade i utskottet, nämligen att jag beklagar att man i vitboken fortsätter att överskatta den nya tekniken och underskatta de nationella tvtjänsterna. Vi vet, vilket också bekräftas av Eurobarometern, att de vanligaste nationella tvkanalerna fortfarande är den informationskälla som EU:s befolkning föredrar. Jag anser att vi måste agera i enlighet med den vetskapen. Dessutom är det i vitboken märkligt tyst om frågan om finansiella medel. Som vi alla vet kostar både demokrati och kommunikation. Så länge EU:s fleråriga budget är lägre än budgeten för en europeisk reklambyrå kan man i praktiken inte göra så stora framsteg. Jag vill givetvis gratulera föredraganden, Luis Herrero-Tejedor, och säga till honom att debatten om artikel 308 inte är avslutad och att Christa Prets inom kort kommer att ta itu med problemet igen. Fru kommissionsledamot! Det är ett sorgligt faktum att kommissionen bara talar om kommunikationspolitik när EU befinner sig i kris. Det är bara när saker och ting går dåligt som kommissionen känner ett behov av att kommunicera. Den fråga som måste ställas till kommissionen handlar om kommunikationens faktiska innehåll. Folk ser kommissionen som ett ultraliberalt organ som inte alls är intresserat av att skydda EU:s medborgare mot globaliseringens stormvindar. Vi är skyldiga våra medborgare och demokratin en bättre förklaring till vad som händer i EU centralt. De flesta av EU:s medborgare är omedvetna om de framsteg som har möjliggjorts genom EU:s politik och finansiella resurser. Dessutom är de alltför ofta omedvetna om att alla centrala EU-beslut utgår från vad medlemsstaterna vill. Att elektricitet, gas, järnvägstransporter och nu posttjänster har avreglerats beror på att medlemsstaterna ville att de skulle avregleras. Om inte medlemsstaterna hade velat det skulle detta inte ha genomförts. Sammanfattningsvis anser jag att vi inte specifikt behöver en uppförandekod för EU:s institutioner om kommunikationen med allmänheten, utan snarare en uppförandekod för kommissionen som säkerställer att den bedriver en politik som är mer i samklang med allmänhetens prioriteringar. Slutligen behöver vi en allmän uppförandekod som ska gälla medlemsstaterna, så att de axlar sitt ansvar och en gång för alla sätter stopp för ovanan att skriva europeiska framsteg på den nationella politikens pluskonto och skylla nationella misslyckanden på gemenskapen. Det skulle öka EU:s anseende Karin Resetarits, för ALDE-gruppen. (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Vitboken om kommunikationspolitik, som vi i dag ska rösta om, är ett exempel på hur allting kan förvandlas till en vetenskap och hur man kan lära sig en rad mycket intressanta saker. Men om ens hus står i lågor och man inte vill att stället ska brinna ner måste man lokalisera brandhärden, isolera den och få tag på en brandsläckare snarare än att filosofera över bränder. EU har enorma kommunikationsproblem och dålig image. Det värsta allmänheten anklagar oss för är att vi är överdrivet byråkratiska, med lagar som är alltför verklighetsfrämmande och som de inte har någon nytta av. Självklart är det inte sant, men det är just inom detta område som vi måste få fram vårt budskap, vilket vi ofta misslyckas med. Det senaste exemplet var EU:s säkerhetsbestämmelser om handbagage på flygplan. Lyssna till hur folk pratar om detta på en flygplats och ni får en viss uppfattning om hur påfrestande de tycker att det är, men de skyller på EU snarare än på Usama bin Ladin och andra terrorister. Det är vi som får skulden för att de inte längre kan ta med sig ens en flaska vatten på planet och det är oss man driver med när vi envisas med behållare på 100 ml, trots att sådana behållare inte finns att köpa på EU:s inre marknad. Eftersom det var kommissionen som föreslog denna säkerhetslagstiftning vill jag nu fråga dem vad de gjorde för att förbättra kommunikationen kring frågan. Delade de ut informationsblad till alla passagerare, där man bad dem visa förståelse? Gjorde man det har jag inte hört någonting. Satte de all sin lit till medierapporteringen? Det räcker inte. Det är nödvändigt att vända sig direkt till allmänheten, eftersom man direkt påverkar deras liv och med tanke på att det är deras fri- och rättigheter som begränsas genom dessa säkerhetsbestämmelser måste man lägga fram några riktigt bra argument för att motivera dem. Det är vad kommunikation handlar om. Vi har nu i två och ett halvt års tid arbetat med att förbättra kommunikationen och det har inte resulterat i något annat än tankekonstruktioner raka motsatsen till en effektiv kommunikation så låt oss bli mer praktiska och realistiska och i stället för att förvandla kommunikation till en abstrakt vetenskap ta den för vad den är, nämligen ett redskap att jämföra med en brandsläckare när något brinner Diamanto Manolakou, för GUE/NGL-gruppen. (EL) Herr talman! Hittills har det i EU:s informationsblad och elektroniska medier formulerats en antigräsrotspolitik på ett så lockande sätt som möjligt, eftersom den presenteras som om den syftade till att gynna arbetstagarna trots att den tjänar kapitalets intressen,

16 vilket gör det möjligt att avfärda avvikande uppfattningar. Trots det har resultaten uteblivit. Arbetstagarna grundar sig på sin livserfarenhet och börjar ifrågasätta EU:s vision. Detta kom till uttryck i det mycket låga valdeltagandet i det senaste valet till Europaparlamentet, i nejet till EU-konstitutionen i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna, i reaktionerna på euron och inflationen och de omfattande protesterna mot privatiseringarna (inom utbildning, hälsovård och social omsorg) och i relationerna på arbetsmarknaden (försäkringar och andra frågor) fakta som visar att människors förtroende för EU minskar. Sakta men säkert ser vi därför en utveckling mot allt hårdare sociala och politiska motsättningar. Det verkar som om gräsrötternas missnöje håller på att övergå i en kamp mot denna inhumana politik som leder till fattigdom, orättvisor och krig. Följaktligen inventerar kommissionen i sin vitbok om kommunikationspolitik alla möjligheter alltifrån medlemsstaterna och de nationella parlamenten till lokala myndigheter och medier och använder sig av utbildning i ny teknik och Internet att fastställa allmänhetens åsikter och gräsrötternas oro och missnöje, och använder informationen för att förbättra sin propaganda. Syftet är att med hjälp av medborgarnas pengar, exempelvis via Prince-programmet och påstådda informationsåtgärder, vässa sin propaganda och bedriva kampanjarbete för att få igenom EU-konstitutionen, som militariserar Europa och dömer folk till färre rättigheter och ständiga åtstramningar, och få dem att acceptera och godkänna EU:s politik i stort. Vitboken är framför allt inriktad på att kontrollera informationsflödet från statliga radio- och tv-stationer, nationella och regionala tidningar och privata kanaler, som till en överväldigande del är i händerna på kapitalet, Internet och så vidare, för att formulera exakt vilket innehåll som kan förgylla EU:s imperialistiska politik, så att den tilltalar och övertygar folk. I grund och botten är den dynamiska och aktiva kommunikationspolitik som nämns i vitboken bara ett skenheligt sätt att legitimera den förda politiken med yttrandefriheten som förevändning. Man vill således dölja sina ensidiga politiska val genom en förstärkt social dialog, som ska se till att EU blir ett smidigt verktyg för kapitalet och säkerställa att samhället samtycker till och är delaktigt i EU:s politiska val Zdzisław Zbigniew Podkański, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman! Vi har goda skäl att hålla dagens debatt om EU:s kommunikationspolitik, eftersom det är en icke-existerande politik. Vad vi brukar kalla kommunikation är i själva verket ingenting annat än ren propaganda. De ord och argument som förs fram kommer inte att väcka genklang hos medborgarna, eftersom medborgarna vill ha dialog och inte ensidig propaganda. Så länge man fortsätter att pracka på dem färdigpaketerade dogmatiska lösningar kommer folk inte att känna att de deltar i en diskussion och de kommer att avskärma sig och stärkas i sin övertygelse. Om vi verkligen vill ha modern kommunikation, eller ännu hellre en social dialog, måste vi först besvara frågan om huruvida vi är beredda att tala med medborgarna. Om så är fallet måste vi börja med en diskussion om vad EU ska vara. Ska det vara en federal stat eller ett Europa för länder och nationer som har ett nära samarbete? Om vi vill ha en dialog så måste vi erkänna resultatet av omröstningarna om EU-konstitutionen i Frankrike och Nederländerna och inte hårdnackat gå tillbaka till förslaget till konstitution, som redan är dött. Låt oss också sluta tjafsa om huruvida EU är till för medborgarna eller medborgarna till för EU, och i stället försöka hålla en bred europeisk debatt om den framtida politikens inriktning. Låt oss också föra EU närmare medborgarna, inte med hjälp av propaganda, utan med bra lösningar, en tydlig lagstiftning, förenklade förfaranden, mindre byråkrati, medborgarvänliga institutioner och genom att skapa tillfällen för diskussioner mellan jämbördiga parter Thomas Wise, för IND/DEM-gruppen. (EN) Herr talman! EU:s kommunikationspolitik som utvärderas i detta betänkande utarbetades i ett försök att, som man sa, sätta stopp för den ökade EU-skepsisen. Det är ytterligare en reaktion på att den franska och nederländska allmänheten entydigt förkastade både förslaget till konstitutionsfördrag och ökad integration. I stället för att acceptera att nej betyder nej har den politiska eliten intalat sig själv att fransmännen och nederländarna inte grundade sina nej-röster på eftertanke och information. En tjänsteman vid kommissionen sa nyligen att de med tanke på erfarenheten av de folkomröstningar som nyligen har ägt rum i Frankrike och Nederländerna inte skulle råda någon att organisera en sådan. Så att fråga människor vad de vill är något man inte får göra. Får jag ge er ett råd? Ni har fallit i egen grop. Jag föreslår att ni slutar gräva. Ni borde kasta spaden. Varför? Helt enkelt för att ni inte har förstått poängen. Det spelar ingen roll hur mycket ni putsar upp ett projekt, för om innehållet är uselt så kommer det att misslyckas. För att kommunikationen ska bli framgångsrik måste ni lyssna. Det hjälper inte att skrika högre! Institutionerna är oärliga mot de människor som de påstår sig företräda. Fransmännen och nederländarna har stjälpt projektet och ändå fortsätter ni som om det aldrig hade hänt. Låt mig försäkra er om att om och när britterna ges samma möjlighet kommer resultaten att bli ännu mera slutgiltiga, och att ingen kommunikationspolitik kommer att förändra den växande insikten i alla medlemsstater om att EUprojektet är ett dyrt misslyckande Philip Claeys (NI). (NL) Herr talman! I betänkandet påpekas med rätta att det är nödvändigt att lyssna på

17 medborgarna, men man misslyckas kapitalt när det gäller att föreslå specifika lösningar. Uppenbarligen antar man att en bättre kommunikationspolitik bara är möjlig om vi har mer av EU, därav argumentationen för en EUkonstitution och alleuropeiska politiska partier. Man verkar inte ha lärt sig mycket av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. Jag erkänner gärna att det är svårt att väcka allmänhetens entusiasm med hjälp av en kommunikationspolitik, om resten av politiken går på tvärs mot den allmänna opinionen. Jag kan exempelvis nämna utvidgningspolitiken. Även om kommissionen och rådet bara alltför väl vet att en stor majoritet av européerna motsätter sig att ett icke-europeiskt land som Turkiet blir EU-medlem, bekymrar det dem inte det minsta. Vi kan kommunicera tills vi blir blåa i ansiktet, det kommer ändå inte att ha någon inverkan på det stora gapet mellan den allmänna opinionen och EU:s institutioner. I betänkandet sägs att kommissionens informationskontor inte lyckas fånga allmänhetens intresse. Det är en underdrift. I Flandern har exempelvis regionens största parti, Vlaams Belang, inte fått en enda inbjudan till de debatter om EU-frågor som har organiserats i provinserna. Det var debatter för folk av samma åsikt, eftersom det enda parti som var kritiskt mot utvidgningspolitiken och konstitutionen inte tilläts delta. Kommissionsledamot Margot Wallström har dessutom öppet erkänt för det belgiska federala parlamentet att diskrimineringen pågår. I mitt eget land är den så kallade EU-kommunikationen följaktligen inget annat än propaganda en propaganda som ingen tar på allvar och som inte har någon som helst trovärdighet. Det är med andra ord slöseri med pengar Maria da Assunção Esteves (PPE-DE). (PT) Herr talman, fru kommissionsledamot! Problemet med kommunikationen mellan institutionernas EU och medborgarnas EU har alltför länge nonchalerats. EU:s företrädare har ännu inte inrättat ett politiskt centrum som kan locka och mobilisera EU:s medborgare och vinna deras stöd i dessa föränderliga tider. Skälen är uppenbara: avsaknaden av lämpliga institutionella reformer, att rådets indirekta representation är överordnad parlamentets direkta representation och att byråkrati och arbete bakom stängda dörrar överskuggar det seriösa arbete som görs i PR- och informationssyfte. Eurobarometern påminner oss om att människor ser EU:s institutioner som en avlägsen och rentav främmande frihet. Vissa institutioner känner de inte ens till. Avståndet är stort mellan folks dagliga liv och EU:s maktcentra och det politiska systemet avspeglar inte den sociala miljön. Sanningen är att europeiska, transnationella och kosmopolitiska medborgarskap endast existerar när de framtvingas av politiska skäl, just för att de saknar den spontana kraften hos våra nationella medborgarskap. Därför brådskar det för oss att bli varse de allmänna mediernas strategiska betydelse, det brådskar att göra EU till ett ämne i kursplanen på skolor, universitet och utbildningscenter, det brådskar att ge publicitet åt våra institutioner i medierna, det brådskar att ta det arbete som kommissionens och Europaparlamentets informationskontor uträttar i medlemsstaterna på större allvar, och det är av avgörande vikt att vi inte överger det konstitutionella projektet att göra om EU. Utan genomgripande institutionella reformer och utan en effektiv informationspolitik kommer EU att vara en jätte på lerfötter Christa Prets (PSE). (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Det har just talats om folkomröstningarna om konstitutionsförslaget i Nederländerna och Frankrike, men skälet till att människor röstade så här måste också klarläggas, för det berodde inte på något misslyckande från EU:s sida, och de flesta européer har redan röstat ja till konstitutionen. Icke desto mindre är det nödvändigt att tänka igenom hur detta ska kommuniceras och ett antal praktiska förslag har lagts fram i form av vitboken, men om kunskapsbristen ska kunna minskas blir det nödvändigt att utveckla och få fram PR-insatser av hög kvalitet på alla nivåer. Det kommer bland annat att betyda fler informationskontor, som skall kunna ge användbara svar till medborgare som på måfå strövar genom städerna på jakt efter någon form av kontakt. Vi behöver fler medier på lokal, regional och nationell nivå, eftersom det ofta är så att rapporterna i de flesta medier får en negativ vinkling. Det är också så att rådet, både i Bryssel och Strasbourg, talar ett annat språk än vad folk är vana vid på hemmaplan. Det är EU:s fel att det eller det beslutet gick fel. Även här måste vi agera och därför är det viktigt att dialogen mellan rådet, kommissionen, parlamentet och allmänheten främjas, precis som man kräver i betänkandet, för om den dialogen finns kanske vi har en chans. Jag håller med om att de program som lyfts fram är betydelsefulla. Program som Leonardo och Erasmus gör exempelvis mycket för att främja kommunikation, och ändå skär vi ner deras anslag i stället för att öka dem. Sådant som aktivt medborgarskap och partnersamverkan mellan städer är viktigt, och något vi behöver. Det är att föredra framför aldrig så många broschyrer, och ändå är det här på helt fel ställe som nedskärningarna görs. Artikel 308 skulle försvaga parlamentet, eftersom parlamentet inte med ett ord nämns i artikeln. Vi skulle hamna ute i kylan och det är något vi måste värja oss mot Frédérique Ries (ALDE). (FR) Herr talman! En vitbok om en europeisk kommunikationspolitik är en utmärkt idé! Tänka sig att en sådan idé har tagit så lång tid på sig! Såsom redan har noterats var detta troligen det enda goda som kom ut av nejet till konstitutionen i Frankrike och Nederländerna. På så vis har de europeiska ledarna konfronterats med sitt stora ansvar

18 för kommunikationsfrågor. Europa lider inte av något demokratiskt underskott den anklagelsen är orättvis utan av bristen på information, förklaringar och en lämplig, interaktiv och begriplig kommunikation. Jag välkomnar denna vitbok, men beklagar att den reducerar sig själv till en katalog över frågor och principer. Tiden att tala om forum, samråd, utredningar och nätverk och reflektera över tänkbara åtgärder är över nu det är dags att handla. De tre nyckelfrågorna i dokumentet är som jag ser det punkterna 23, 24 och 32. Det är i utbildningssystemet striden för ett europeiskt medborgarskap kan vinnas. Det är en erfarenhet vi dagligen gör i våra möten med studenter. Det är i den högre utbildningen som verkliga EU-medborgare fostras, tack vare Erasmus, genom direktkontakt med våra olika kulturer och skillnader, och det är i de traditionella medierna för jag har inget förtroende för alternativa medier som vi måste arbeta med att lyfta fram värdet av vår dagliga verksamhet och visa på fördelarna med vår lagstiftning. Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att detta är en enorm utmaning och att debatten är mycket viktig, eftersom det stora hotet i dagens Europa inte är skepsis utan likgiltighet. Den måste vi bekämpa och vårt vapen heter kommunikation Alessandro Battilocchio (NI). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag talar på det nya italienska socialistpartiets vägnar. Jag håller med kommissionen om att det är viktigt att få institutionerna att närma sig medborgarna, inte minst genom en effektiv kommunikationspolitik. Jag delar emellertid föredragandens uppfattning att fastställandet av en gemensam linje för alla institutioner minskar yttrandefrihetens räckvidd och minskar utrymmet för den nödvändiga anpassningen av kommunikationen till olika åtgärdsområden och till framtidens sociala och tekniska realiteter. En rättslig ram inom detta område får i själva verket bara till effekt att i onödan tynga ett område som mår väl av spontanitet och kreativitet. Låt oss inte glömma att kommunikation är ett verktyg och inte ett självändamål. Om vi vill återskapa bandet mellan medborgare och institutioner måste vi göra allt som står i vår makt för att närma oss dem och lyssna till de önskemålen från gräsrötterna. Vi måste därför undvika meningslös lagstiftning, arbeta med politik och åtgärder som får konkreta positiva effekter på tillväxt och utveckling, återuppliva konstitutionsförslaget, öka effektiviteten och framför allt göra oss kvitt den löjliga och extremt kostsamma månatliga flyttkarusellen. Om vi gör allt detta och klarar att kommunicera det kommer vi att ha närmat oss medborgarna Péter Olajos (PPE-DE). (HU) Herr talman! Enligt en populär teori var det talförmågan, det vill säga förmågan att kommunicera, som höjde människan över sin omgivning. Eftersom jag inte är någon etnolog vet jag inte om det verkligen var detta som hände, eller om andra faktorer också inverkade. Det är dock obestridligt att människan är den mest kommunikativa varelsen på jorden. Avancerad kommunikation är med andra ord en särskiljande naturlig egenskap för mänskligheten. Problemet är att inte bara vi människor, utan även institutioner, organisationer och grupper som vi skapar vill kommunicera, något som inte är utmärkande eller naturligt för dessa institutioner. Vid en historisk tillbakablick kan man konstatera att de institutioner som förr i tiden ansvarade för att organisera och styra våra liv inte alltid strävade efter kommunikation av hög kvalitet, utan de faco ofta uttryckligen avskärmade sig från den. Strävandena efter att uppnå en allt bättre kommunikation med samhället är ett utmärkande drag för demokratin, och har möjliggjorts genom 1900-talets revolution på telekommunikationsområdet. Utan radio, tv och Internet skulle vi inte ens ha kunnat diskutera denna fråga i dag. I ljuset av det ovanstående hävdar jag att Europeiska unionen är en av de mest öppna och kommunikativa organisationer vi någonsin har upplevt i Europa. Självklart är EU inte perfekt, långt därifrån, men hittills är organisationen oöverträffad. Man skulle kunna använda färre facktermer och förkortningar, begreppen skulle kunna vara tydligare och mer begripliga, och så vidare. Men allt detta vore utan värde om EU saknade trovärdighet som kommunikatör. Utan trovärdighet når inte ens ett begripligt budskap fram. Och i det avseendet måste något annat sägas också, nämligen att de som är bäst på att rasera unionens trovärdighet inte är några andra än medlemsstaternas egna politiker och regeringar. Det är de som i sina uttalanden bara nämner EU som en källa till problem, medan EU:s framgångar alltid omnämns som något den egna regeringen har åstadkommit. Det gäller även denna vitbok att den bara blir framgångsrik om medlemsstaterna åtar sig att utveckla och stödja en ny, gemensam europeisk kommunikationspolitik Maria Badia i Cutchet (PSE). (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! I debatten om detta betänkande kommer vi än en gång att diskutera klyftan mellan gemenskapens institutioner och medborgarna och hur vi ska kunna minska den. Jag är tacksam för de stora ansträngningar kommissionen och parlamentet gör för att minska klyftan, men det är absolut nödvändigt att medierna blir delaktiga, precis som de nationella parlamenten. Den rådande uppfattningen är att medierna i medlemsstaterna anser att vad som händer här saknar nyhetsvärde eller i allmänhet inte intresserar medborgarna. Vi måste därför i första hand samarbeta närmare med medierna, så att de kan hjälpa oss att kommunicera och föra in gemenskapsdimensionen i människors vardag, utan att använda någon fackjargong.

19 Genom den typen av samarbete kan vi troligtvis också kommunicera EU:s dagsaktuella nyheter på tider när mediepubliken är som störst. För vår del måste vi underlätta dessa yrkesmänniskors arbete och det är av största vikt att vi förenklar förfarandena och gör dem mer genomblickbara. Vi måste ha ett samarbete med de nationella parlamenten, så att de kan kommunicera frågor av intresse på nationell, regional och lokal nivå och därigenom under normala omständigheter ge feedback på frågor som även rör EU:s politik. Vidare anser jag att vi måste fortsätta att se på Internet som en av de främsta källorna för gemenskapsinformation. Internet når dock bara ut till en del av allmänheten, som redan är intresserad. Vi har en annan publik, som bara använder traditionella medier som tv och radio, via sina respektive nationella, regionala och lokala kanaler och stationer. Den nya tekniken kan öppna upp nya möjligheter inom detta område, inbegripet olika tjänster och produkter som kan underlätta en kombination av olika typer av informationsöverföring, och därigenom nå ut till fler människor Marian Harkin (ALDE). (EN) Herr talman! Jag gratulerar föredraganden. Under den korta tid jag har till förfogande vill jag nämna den strategi som en före detta talman för parlamentet, Pat Cox, använde sig av för att upplysa om EU. I ett berömt tal började han med att tala om den lokala inverkan på ett litet samhälle på södra Irland där man använde EU-lagstiftning till att underhålla sin telefontjänst. Sedan gick han över till global eller europeisk nivå och talade om europeiska värderingar och frågor som t.ex. ständer med blå flagga, det europeiska hälsokortet och andra fördelar som tillfaller EU-medborgarna. Det är en bra strategi att upplysa om det mervärde som EU tillför på lokal, regional, europeisk och global nivå. Titta på den här veckan och ta två lagstiftningar som vi har antagit. Vi antog ett ändringsförslag till Århuskonventionen, som redan innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Vi har även lagt till genetiskt modifierade organismer. Det kommer att göra skillnad på individuell lokal nivå, där medborgarna kan påverka resultaten. Vi har även antagit tjänstedirektivet. Även det kommer att ha en positiv inverkan på våra medborgare Luca Romagnoli (NI). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vitboken om EU:s kommunikationspolitik syftade till att sätta stopp för det ökande EU-motståndet, mot bakgrund av folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna. Det här är ett listigt knep för att försöka överbrygga klyftan mellan unionen och medborgarna, i stället för att sluta påtvinga dem verklighetsfrånvända idéer och förfölja dem med förordningar och direktiv. Jag är helt överens med föredraganden: att utforma uppförandekoder som ska iakttas av samtliga EU:s institutioner begränsar ytterligare utrymmet för oberoende uppfattningar. Detta är än mer relevant för parlamentets vidkommande, där det redan nu ytterst begränsade handlingsutrymmet skulle krympa ytterligare med en kodex som fastställer kommunikationsförfaranden det räcker exempelvis att se hur valet av talman går till, och hur talartiden för oberoende ledamöter begränsas på samma sätt som deras rätt att påverka lagstiftningsprocessen kränks. Det är dags att sluta slösa pengar på löjlig propaganda Reinhard Rack (PPE-DE). (DE) Herr talman! Att hävda att det är svårt att göra reklam för EU är inte så mycket ett påstående som handlar om EU:s möjliga nytta som ett faktiskt konstaterande av att människor måste få information om EU. De områden EU måste ägna sig åt är högst komplicerade, våra förfaranden är tidskrävande och tungrodda, och det gör det svårt att få medborgarna att förstå vad de får ut av det hela. Delvis har vi dock oss själva att skylla för denna olyckliga situation, när kommissionen är så desperat i sin jakt på objektivitet att den finner det omöjligt att säga ett klart och tydligt ja till EU-konstitutionen, och när de styrande i detta parlament gör allt de kan för att stänga in besökare till Bryssel och Strasbourg i avsides liggande rum och källare. Därför behöver vi nu ny och bättre information utan tjafs om den rättsliga grunden. Vi behöver välgjorda och välproducerade tv-reportage om allt EU uträttar som faktiskt är till gagn för människor. Vad vi inte behöver är tjusiga broschyrer som ingen läser och bara hamnar i papperskorgen Andrew Duff (ALDE). (EN) Herr talman! Det skulle vara ett stort misstag om vi gav oss in på lagstiftning på detta känsliga område. Det är tydligt att en medielag skulle bli komplicerad, kontroversiell och impopulär. Därför motsätter sig min grupp starkt utnyttjandet av artikel 308, vilket varken är nödvändigt eller lämpligt. Vi föredrar helt klart kommissionens ursprungliga och pragmatiska förslag om en uppförandekod Alejo Vidal-Quadras (PPE-DE). (ES) Herr talman! Den 1 februari 2006 presenterade kommissionen vitboken om en europeisk kommunikationspolitik. Luis Herrero-Tejedors betänkande har godkänts av en bred majoritet i utskottet för kultur och utbildning och tar upp de centrala delarna i kommissionens förslag. Dessutom införs en mycket viktig ny del, som har lett till en seriös och djupgående debatt både här i parlamentet och på interinstitutionell nivå. I punkt 10 i betänkandet uppmanar Luis Herrero-Tejedor kommissionen att undersöka möjligheten att sätta igång

20 ett EU-program om information och kommunikation, enligt artikel 308 i fördraget. Som vice talman med ansvar för information och kommunikation i Europaparlamentet har jag följt diskussionen mycket noga och jag måste påpeka att den interinstitutionella gruppen har uttryckt sitt stöd för att inrätta en rättslig grund och att alla institutioner också har gjort det, som Luis Herrero-Tejedor noterat. Min slutsats är att detta är värt ett försök. Jag är medveten om de invändningar som har rests mot förslaget, som alla handlar om att parlamentet förlorar kontroll, vilket är märkligt, mina damer och herrar, eftersom det är svårt att förlora något man inte har. Det finns emellertid tre saker som vi måste ha i åtanke. För det första klargörs det i betänkandet att parlamentet måste delta fullt ut i att utforma innehållet i förslag som kommissionen lägger fram. För det andra förfogar parlamentet över ett kraftfullt verktyg i form av budgetkontroll och för det tredje finns det en interinstitutionell grupp om kommunikation, vars uppdrag är att upprätta grundläggande riktlinjer för kommunikationspolitiken. Vi måste ha modet att skapa en kommunikationspolitik som kan presentera, förklara och försvara EU med förnuft, men även med entusiasm, passion och känslor. Jag vill därför uttrycka mitt fulla stöd för Luis Herrero- Tejedors betänkande och hans förslag om att inrätta ett program på grundval av artikel 308 i fördraget Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. (EN) Herr talman! Jag måste erkänna att diskussionen har gjort mig förbryllad. I vitboken om en ny kommunikationspolitik har vi först och främst försökt analysera problemet med tidigare kommunikationspolitik för att se exakt vad vi måste göra för att se till att vi på ett demokratiskt sätt garanterar medborgarnas rätt till information och se till att de har något att säga till om i EU:s beslutsfattande. Vi upprättade fem arbetsområden. Vi måste skapa gemensamma principer, såsom yttrandefrihet, mångfald, deltagande och delaktighet. Vi måste ge medborgarna redskap för ökat inflytande. Vi måste göra dem delaktiga på olika sätt, från samhällsutbildning och att ge dem grundläggande insikt i vad som pågår till engagemang i det civila samhället. Vi kan inte ignorera nya medier och ny teknik. Om vi tror att det räcker att publicera en artikel i Financial Times för att kommunicera med medborgarna så tyvärr, det här är Debatten formas även på andra håll. Den verkliga klyftan, som någon sa vid en av våra konferenser för berörda parter, är mellan beslutsfattarna och de som använder Internet. Om man tittar på kampanjen i Frankrike så var de flesta av webbplatserna om konstitutionen på nej-sidan. Var fanns de som ville argumentera för att rösta ja? De använde inte Internet i tillräcklig utsträckning. Vi måste förstå och anamma det som pågår i den nya tekniken. Det fjärde kapitlet handlar om att förstå den allmänna opinionen. Vi måste bli mer professionella när det gäller att följa och anknyta till den allmänna opinionen. Som många av er har sagt måste vi arbeta tillsammans. Alla institutioner måste ta ansvar. I debatten har några anklagat oss för att göra propaganda så fort vi uträttar någonting och andra tycks tro att det räcker med att öka antalet informationsställen för Europa Direkt i Europa. Det räcker inte. Vi måste ha en verklig kommunikationspolitik som ett redskap för demokrati, ett redskap för medborgarna. De har rätt till bättre insikt. De har rätt att delta i ett offentligt rum där vi har en verkligt europeisk politisk kultur och verkligt alleuropeiska medier, som återspeglar den debatt som pågår och hjälper oss att förstå och följa den. Vi måste även upprätta mötesplatser för medborgarna där de kan delta. Ni säger att vi redan har demokrati i Europa. Nåväl, vi har en brist på deltagande. Majoriteten av medborgarna säger fortfarande att de vet väldigt lite eller inte tillräckligt om EU och dess institutioner och att de inte kan följa det som görs i Europaparlamentet eller kommissionen. Kan vi bara säga att vi inte bryr oss och fortsätta vårt arbete som vanligt? Vi måste förändra det sätt som vi kommunicerar med medborgarna på, och de har rätt att engagera sig i vårt arbete. Vi kommer att fortsätta arbeta med alla de saker som ni har tagit upp. Vi har stadigt ökat Europa Direkt-centren. Vi har nu 400 och för första gången har vi inrättat dem i Storbritannien också. Vi kommer att öka antalet nästa år med 30 nya center, och vi kommer att fullfölja vårt åtagande att informera medborgarna, men det är fortfarande inte tillräckligt. Det handlar inte bara om information, det handlar om kommunikation. Vi måste göra det till en tvåvägsprocess. De flesta av våra medborgare får det mesta av informationen från radio och tv, så vi måste se till att vi hjälper radio och tv på alla nivåer att rapportera till medborgarna om vad som pågår. Det är också en del av vår politik. Vi kommer att se över förordning (EG) nr 1049/2001, eftersom tillgång till information är absolut avgörande. Insyn, öppenhet och tillgång till information är väsentligt för en ny kommunikationspolitik. Självklart diskuterar vi politikens innehåll: det är själva kärnan i allt vi gör. En kommunikationspolitik kan inte ersätta bra innehåll eller bra beslutsfattande. Därför engagerar vi oss i åtgärder inom plan D, där vi uppmanar medborgarna att delta i den politiska debatten om EU:s framtid. Vi tar förslagen till praktiska åtgärder, som till exempel Agora, på allvar, vilka är ytterst viktiga.

EUROPEISKA OMBUDSMANNEN

EUROPEISKA OMBUDSMANNEN EUROPEISKA OMBUDSMANNEN Europeiska ombudsmannen har till uppgift att utreda missförhållanden inom den verksamhet som bedrivs av EU:s institutioner, byråer och organ. Ombudsmannen ingriper antingen på eget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007

TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007 25-10-2007 1 TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007 ORDFÖRANDESKAP: WALLIS Vice talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl. 10.00.) 2. Europeiska ombudsmannens verksamhet (2006) (debatt) Talmannen.

Läs mer

TORSDAGEN DEN 27 OKTOBER 2005

TORSDAGEN DEN 27 OKTOBER 2005 4-001 TORSDAGEN DEN 27 OKTOBER 2005 4-002 4-003 ORDFÖRANDESKAP: FRIEDRICH Vice talman Öppnande av sammanträdet 4-004 (Sammanträdet återupptogs kl. 10.05.) 4-005 Hans-Gert Poettering, för PPE-DE-gruppen.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Europeiska ombudsmannen. Anförande inför Europaparlamentets utskott för framställningar. Bryssel den 2 december 2014

Europeiska ombudsmannen. Anförande inför Europaparlamentets utskott för framställningar. Bryssel den 2 december 2014 Europeiska ombudsmannen Anförande inför Europaparlamentets utskott för framställningar Bryssel den 2 december 2014 Jag tackar ordföranden. Bästa ledamöter, det är en glädje för mig att vara här hos er

Läs mer

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017. Europeiska unionens råd Bryssel den 7 mars 2017 (OR. en) 7048/17 COVEME 4 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 7 mars 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 6548/17 COVEME 3 Komm. dok.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 2010/2059(INI) 2.7.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2009 (2010/2059(INI)) Utskottet för framställningar

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 12 december 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 12 december 2017. Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15587/17 COVEME 9 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 15183/17 COVEME

Läs mer

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser

Läs mer

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS 1. Klagandens namn (efternamn och förnamn): 2. Eventuellt företrädd av: 3. Nationalitet: 4. Adress eller säte 2 : 5.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.5.2015 2015/2089(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en bättre reglering av den inre marknaden (2015/2089(INI)) Utskottet

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 2008/2279(DEC) 28.1.2009 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (C6-0419/2008

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen 7.6.2017 A8-0055/30 30 Skäl B B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2008 om bindande klassificeringsbesked (BKB) Budgetkontrollutskottet Föredragande:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över

Läs mer

SAMMANTRÄDET TORSDAGEN DEN 18.11.2004

SAMMANTRÄDET TORSDAGEN DEN 18.11.2004 4-001 SAMMANTRÄDET TORSDAGEN DEN 18.11.2004 4-002 4-003 ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO Vice talman Öppnande av sammanträdet 4-004 (Sammanträdet öppnades kl. 10.00.) 4-005 4-006 4-007 Inkomna dokument: se protokollet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kodex för god förvaltningssed för anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten

Kodex för god förvaltningssed för anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten Kodex för god förvaltningssed för anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten Konsoliderad version Antagen genom styrelsens beslut MB/11/2008 av den 14 februari 2008 Ändrad genom styrelsens beslut MB/21/2013

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 31.10.2011 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Zita Gurmai (PE472.270v01-00) om rapporten om EU-medborgarskapet 2010: Att undanröja hindren

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet

EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet BESLUT AV GEMENSKAPENS VÄXTSORTSMYNDIGHETS FÖRVALTNINGSRÅD av den 25 mars 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001

Läs mer

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen 13.1.2016 A8-0361/1 1 Skäl E E. Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Detta motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med siffran för 2013,

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi, David Borrelli, Fabio Massimo Castaldo för EFDD-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi, David Borrelli, Fabio Massimo Castaldo för EFDD-gruppen 7.12.2016 A8-0344/333 333 Isabella Adinolfi, David Borrelli, Fabio Massimo Castaldo Kapitel 4 artikel 34 punkt 2a (ny) 2a. Särskilt när det gäller förteckningen över medlemmar och redogörelserna för stöd

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

ANTAGNA TEXTER. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2015)0208 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om den förteckning över

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten

Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Tal Luxemburg den 18 mars 2014 ECA/14/09 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av revisionsrättens årliga arbetsprogram för 2014 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 28.2.2013 2012/2101(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 (PE504.091v01) Bättre möjligheter till rättslig prövning: rättshjälp i gränsöverskridande

Läs mer

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

EUT L 59, , s. 9. COM(2015) 145 final. 9832/15 abr/mv 1 DRI. Europeiska unionens råd. Bryssel den 11 juni 2015 (OR. en) 9832/15 INST 200

EUT L 59, , s. 9. COM(2015) 145 final. 9832/15 abr/mv 1 DRI. Europeiska unionens råd. Bryssel den 11 juni 2015 (OR. en) 9832/15 INST 200 Europeiska unionens råd Bryssel den 11 juni 2015 (OR. en) 9832/15 INST 200 I/A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat till: Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Rapport från kommissionen

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om

Läs mer

EIB-gruppens. mekanism för klagomålshantering. Ett instrument för offentligt ansvar

EIB-gruppens. mekanism för klagomålshantering. Ett instrument för offentligt ansvar EIB-gruppens mekanism för klagomålshantering Ett instrument för offentligt ansvar STEP 1: Klagomål Vem kan klaga? Alla som känner sig påverkade av EIB-gruppens verksamhet. Vad kan jag klaga på? Du kan

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET 22 och 23 mars 2005 i Bryssel

EUROPEISKA RÅDET 22 och 23 mars 2005 i Bryssel E U R O P A P A R L A M E N T E T EUROPEISKA RÅDET 22 och 23 mars 2005 i Bryssel TAL AV TALMAN JOSEP BORRELL FONTELLES ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER 01/S-2005 Generaldirektoratet för parlamentets ledning

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.3.2015 2013/0376(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens

Läs mer

GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER FÖR UPPFÖRANDEKODEN FÖR EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER AVSEENDE EKONOMISKA INTRESSEN OCH INTRESSEKONFLIKTER

GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER FÖR UPPFÖRANDEKODEN FÖR EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER AVSEENDE EKONOMISKA INTRESSEN OCH INTRESSEKONFLIKTER GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER FÖR UPPFÖRANDEKODEN FÖR EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER AVSEENDE EKONOMISKA INTRESSEN OCH INTRESSEKONFLIKTER PRESIDIETS BESLUT AV DEN 15 APRIL 2013 Kapitel: 1. Gåvor som mottagits inom

Läs mer

KODEX FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

KODEX FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED KODEX FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED ÖVERSÄTTNINGSCENTRUM FÖR EUROPEISKA UNIONEN ORGAN BESLUT AV DEN 10 FEBRUARI 2000 OM KODEX FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED ÖVERSÄTTNINGSCENTRUM FÖR EUROPEISKA UNIONENS ORGAN HAR FATTAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/0257(COD) 6.1.2010 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR CT/CA-012/2004/01sv ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR STYRELSEN HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Ansvarsfrihet för 2012: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation

Ansvarsfrihet för 2012: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation P7_TA(2014)0301 Ansvarsfrihet för 2012: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation 1. Europaparlamentets beslut av den 3 april 2014 om ansvarsfrihet för genomförandet av

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för konstitutionella frågor 12.2.2015 2015/2040(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöter lärdomar från förfarandet

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12671/17 NOT från: till: Ordförandeskapet Föreg. dok. nr: 12112/17 Ärende: FREMP 99 JAI 847 COHOM 103 POLGEN 125 AUDIO 103 DIGIT 196 Ständiga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

BILAGA. till. Rådets beslut

BILAGA. till. Rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda

Läs mer