Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs

Transkript

1 FoU rapport 2011:5 Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs Ann Lyrberg

2

3 Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs Ann Lyrberg

4 FoU Rapport 2011:5 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk Form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Layout: Gunilla Blom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN:

5 3 Förord I mars 2008 kunde Bollnäs Beroendemottagning äntligen starta. Vi hade i flera år önskat och planerat för en sådan verksamhet. Flera andra kommuner i vårt län hade redan etablerat beroendemottagningar. Redan från start ingick i planeringen att vi efter en tid skulle utvärdera verksamheten. Vi ville ta reda på om vi når rätt målgrupp och om besökarna är nöjda med det som erbjuds. Uppdraget att genomföra utvärderingen gick till FoU Välfärd och de har utsett Ann Lyrberg att utföra arbetet. Jag känner mig mycket nöjd med både hur utvärderingen genomförts och det resultat som den visar. Bollnäs Gunilla Österholm Verksamhetschef IFO Bollnäs kommun

6 4 Innehållsförteckning FÖRORD...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4 SAMMANFATTNING...6 INLEDNING...8 BAKGRUND...9 Beroendemottagningens framväxt...9 Beroendemottagningens utveckling...10 Styrning och ledning Intern vårdkedja...10 UTVÄRDERINGENS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...12 Syfte...12 Frågeställningar...12 METOD...13 Uppgifter om besökare, insatser och arbetsmetoder...13 Abstinensbehandling...13 Brukarenkätundersökning...13 Skede i beroendeutvecklingen...14 BESKRIVNING AV BESÖKARE, INSATSER OCH AVSLUT...15 Aktualisering basfakta om besökarna...15 Kontaktorsak Väntetid Åldersfördelning Fördelning ungdomar och vuxna Nytt vårdtillfälle eller överflyttning Hur kommer besökarna till mottagningen? Hur många söker hjälp för första gången och hur många har vårdats för alkohol- eller narkotikaproblem tidigare?...18 Primär drog och blandmissbruk Injektionsmissbruk Användningsfrekvens Levnadsförhållanden, sysselsättning, försörjning och utbildning Sammanfattning basfakta om besökarna Uppföljning och avslut Metoder för identifiering och bedömning av problemets svårighetsgrad Insatser Vilka professioner träffar besökarna och hur många gånger? Hur avslutas kontakten, enligt planering eller genom avbrott? Sammanfattning och kommentarer till uppföljning och avslut HAR KOSTNADERNA FÖR ABSTINENSBEHANDLING I SLUTENVÅRD OCH INSTITUTIONS- PLACERINGAR MINSKAT?...31 Resultat abstinensbehandling...31 Kostnader för abstinensvård Resultat institutionsplaceringar...34 Antal placeringar Kostnader för placeringar Sammanfattning abstinensbehandling och institutionsplaceringar VAD SÄGER BRUKARNA?...36

7 5 Resultat från brukarenkätundersökning...36 Vad har varit bra och vad kan förbättras? Sammanfattning brukarenkätundersökning...39 SÖKER BRUKARNA HJÄLP I ETT TIDIGARE SKEDE?...40 DISKUSSION...42 Förslag till utveckling REFERENSER...44

8 6 Sammanfattning Beroendemottagningen i Bollnäs (BiB) är en av sju integrerade beroendemottagningar i Gävleborgs län och drivs i samverkan mellan Bollnäs kommun och landstinget Gävleborg. Verksamheten vänder sig till de invånare i Bollnäs kommun som har ett riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och/eller läkemedel. Verksamheten, som startades 2008, regleras i ett samverkansavtal med mål och syfte: att erbjuda invånarna hjälp med missbruks- och beroendeproblem i ett tidigt skede, att hjälpen ska vara lättillgänglig, att beroendemottagningen ska vara den första länken i en vårdkedja och att kostnaderna för abstinensbehandling i slutenvård ska minska. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att undersöka hur verksamheten lever upp till avtalets mål och syften. Utvärderingen innehåller en beskrivning av besökarna, insatser och avslut, resultat av abstinensbehandling och institutionsplaceringar, brukarnas åsikter om beroendemottagningen samt en studie om i vilken riskzon för problematiska eller icke problematiska problem patienterna befinner sig när de söker hjälp vid mottagningen. Utvärderingen visar att beroendemottagningen medfört att det blivit enklare för människor med missbruks- och beroendeproblem att söka hjälp. Patienter kan snabbt få en tid. I genomsnitt är väntetiden en dag från första kontakt till första besök. Människor i alla åldrar, från 14 till 80 år söker hjälp. En tredjedel av patienterna är ungdomar i åldern år. Behandlingen inleds på mottagningen och fungerar därmed som avsett, som den första länken i en vårdkedja. Vuxna tar oftast själv kontakt med mottagningen. Bland ungdomarna är oftast socialtjänsten initiativtagare. Det vanligaste sättet brukarna fått kännedom om beroendemottagningen är via en vän eller bekant. Resultaten från brukarenkätundersökningen visar att brukarna i stort sätt är nöjda med mottagningen. De upplever ett respektfullt bemötande där personalen lyssnar, tar sig tid, inger en känsla av trygghet och de känner sig välkomna. Merparten är nöjd med den hjälp, det stöd och den behandling de fått. Behandlingen har ökat den egna motivationen till fortsatta förändringar och den egna förmågan att hantera problemen har stärkts. Svaren visar också att man har lättare att söka hjälp i missbruks- och beroendefrågor tack vare att mottagningen finns lokaliserad i den egna hemkommunen. En av beroendemottagningens målsättningar är att människor ska söka hjälp för missbruk och beroende i ett tidigare skede. Eftersom det saknas jämförelsematerial har dock inte utvärderingen kunnat ge svar på denna fråga. I stället har en studie genomförts 2010 för att bedöma problemtyngden och för att få ett utgångsvärde till kommande uppföljningar. Resultaten från studien visar att 64 % av besökarna har problematiska eller mycket problematiska alkoholvanor, d.v.s. befinner sig i ett relativt sent skede i beroendeutvecklingen. Men i jämförelse mellan vuxna (25 år och äldre) och ungdomar (16 24 år) finns skillnader. I gruppen vuxna har 77 % problematiska eller mycket problematiska alkoholvanor. Att vuxna befinner sig i ett senare skede av beroendeutvecklingen styrks av övriga resultat: de intar drogen mer frekvent, fler har vårdats för alkoholproblem tidigare, de tar del av fler insatser, erhåller mer medicinsk vård, träffar flera professioner och avbryter oftare kontakten. I gruppen ungdomar visar resultaten att en övervägande andel (68 %) kommer i ett tidigt skede och befinner sig i de lägre riskzonerna för utveckling av alkoholproblem. Resultaten bör ses som tendenser eftersom andelen ungdomar i studien om problemtyngd är få och därmed inte går att generalisera. Att ungdomar befinner sig i ett tidigare skede i beroendeutvecklingen när de söker sig till beroendemottagningen styrks dock av övriga resultat: de har ett lägre frekvent intag av drogen, mindre behov av abstinensbehandling och medicinsk vård, samt fullföljer planerad vård i större utsträckning. Resultaten visar att kostnaderna för abstinensbehandling i slutenvård har ökat med 200 tkr från 2008 till 2010, en marginell ökning om vi jämför med vad det skulle ha kostat Landstinget om det inte bedrivits någon abstinensbehandling i öppenvård alls. Under perioden har 79 abstinensbehandlingstillfällen, 61 i öppenvård och 18 i slutenvård, initierats vid mottagningen. Beroendemottagningens tillkomst kan ha bidragit till att behoven av abstinensbehandling uppmärksammats i större utsträckning jämfört med tidigare och därmed har fler behandlats. Att behandla abstinens förebygger framtida skador, sjukdomar och mänskligt lidande och på lång sikt sparas pengar för både landsting och kommun.

9 7 Om man lyckas nå ut till människor i ett tidigare skede i missbruks- och beroendeutvecklingen finns större förutsättningar att förhindra placeringar. Av utvärderingen framkommer att antalet institutionsplaceringar både minskat något år och ökat något år sedan tillkomsten av beroendemottagningen. Behovet av placeringar är en komplex fråga där flera faktorer påverkar. Att en enskild verksamhet som beroendemottagningen skulle ha en avgörande inverkan är inte troligt. Snarare påverkar mottagningen hur väl den lokala vårdkedjan fungerar samt hur förebyggande insatser, tidiga insatser och sena insatser fungerar och samverkar som helhet. Den uppföljning av individ- och familjeomsorgens plan för utveckling av beroendevården 1 som gjordes våren 2011 visar att behov finns av förbättrad vård och behandling för personer med samsjuklighet (beroende och psykisk sjukdom samtidigt). Behov finns även av tillgång till stödboende med tillsyn och krav på nykterhet. Detta är två viktiga faktorer i den lokala vårdkedjan som också har betydelse för antalet institutionsplaceringar. Bedömningen är, vilket också resultaten visar på, att beroendemottagningen medfört att det blivit lättare för människor att söka hjälp i dessa frågor i ett tidigare skede, på så sett har den lokala vårdkedjan stärkts. 1 Se Bollnäs kommun (2011). Uppföljning av individ- och familjeomsorgens plan för utveckling av beroendevården år Kartläggningen våren Bollnäs kommun: Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen.

10 8 Inledning Beroendemottagningen i Bollnäs (BiB) är en av sju integrerade beroendemottagningar i Gävleborgs län. Verksamheten invigdes officiellt den 14 maj 2008 och startades upp i samverkan mellan fyra olika parter; socialtjänsten i Bollnäs kommun, landstinget Gävleborg genom division Primärvård och division Psykiatri samt en fjärde part, Mitt Hjärta Primärvård, privat hälso- och sjukvård som bedriver primärvård. Mitt Hjärta Primärvård kom senare att dra sig ur avtalet. Genom ett samverkansavtal regleras kostnader för drift och personal, samverkan, verksamhetens syfte och inriktningsmål. Nuvarande avtalsperiod sträcker sig från januari 2008 till och med december 2011 och vänder sig till invånare i Bollnäs kommun som har ett riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och/eller läkemedel. Det nya med Beroendemottagningens verksamhet är det tydliga uppdraget att samverka i en gemensam verksamhet. Samverkan används här med definitionen: myndigheters samverkan sker i vissa former kring specifika frågor, som är klart avgränsbara 2. Enligt avtalet är tanken att parterna gemensamt ansvarar för att innehållet i verksamheten definieras och utvecklas, att lokala vårdprogram utvecklas samt att de olika yrkesgruppernas ansvarsområden klargörs 3. Avtalet tydliggör vilka lagar som reglerar verksamheten och att föreskrifter och anvisningar från Socialstyrelsen ska följas. Verksamhetens mål och syfte (som finns reglerat i avtalet) kan beskrivas och sammanfattas i fyra rubriker. 1. Att erbjuda hjälp i ett tidigt skede. Ett viktigt mål för verksamheten är att personer med missbruks- och beroendeproblem ska söka hjälp i ett tidigt skede i beroendeutvecklingen. Förhoppningen är att personer med högkonsumtion och riskbruk ska söka hjälp innan det utvecklas till missbruk och beroende, och därmed förhindra mänskligt lidande och kostnader för samhället. 2. Det ska vara lätt att söka hjälp. Obyråkratiska former och en öppen beroendemottagning ska underlätta för människor att söka hjälp. Kontakten behöver inte föregås av utredning och bistånd av socialtjänsten eller remiss från läkare. Genom att förenkla vägarna för att söka hjälp är tanken att eventuellt motstånd att söka och ta emot hjälp minskar. Det ska också gå snabbt att få hjälp, särskilt för de som har ett utvecklat missbruk och beroende och snabbt behöver hjälp med abstinensbehandling, motivationshöjande samtal och fortsatt vård. 3. Beroendemottagningen ska utgöra första länken i en vårdkedja. Missbruks- och beroendevården ses som en kedja av olika vårdformer och insatser tänkta att leda till en förbättring för individen. Beroendemottagningen är den första länken i denna kedja dit personer med missbruks- och beroendeproblem vänder sig för att få hjälp. 4. Att kostnaderna för abstinensbehandling i slutenvård ska minska. Genom att erbjuda abstinensbehandling i öppenvård, som är en billigare vårdform, är det tänkt att kostnaderna för abstinensbehandling i slutenvård ska minska. 2 3 Danemark, B. & Kullberg, C. 1999, s 35. Se Landstinget Gävleborg (2007). Samverkansavtal Beroendemottagning Bollnäs.

11 9 Bakgrund Beroendemottagningens framväxt År 2005 gjorde Individ- och familjeomsorgens vuxengrupp i Bollnäs, bestående av socialsekreterare, alkohol- och drogterapeut och teamledare, en analys av det interna arbetet. I analysen kom man fram till två utvecklingsområden. 1. Det ena var att utveckla arbetsmetoderna i utredningsarbetet inom Individ- och familjeomsorgen. Man fann att utredningar av personer med missbruks- och beroendeproblem, deras situation och behov av vård borde göras på ett mer systematiserat sätt. Därför beslutades år 2005 att utbilda socialsekreterarna och alkohol- och drogterapeuten inom ASI (Addiction Severity Index). 2. Det andra var behovet av en beroendemottagning där människor med riskbruk eller missbruk av alkohol och/eller droger snabbt kan få hjälp, abstinensbehandling i öppenvård och motivation till fortsatt vård. Man såg behov och vinster av att driva en sådan mottagning i samverkan mellan kommun och landsting genfördes även en kartläggning av kommuninvånarnas i Gävleborgs län tillgång till beroendemottagningar och missbruks- och beroendevård. Kartläggningen genomfördes inom ramen för Samordnad Beroendebehandling Gävleborg (SBG), ett samverkansprojekt som pågick mellan landstinget och länets kommuner med syftet att samordna och utveckla länets beroendevård. Kartläggningen visade att tre kommuner helt saknade tillgång till beroendemottagning, varav Bollnäs var en. Teamledaren för vuxengruppen inom kommunens Individ- och familjeomsorg utsågs att utreda förutsättningarna för en gemensam beroendemottagning tillsammans med landstinget. I september 2006 bjöd Bollnäs kommun in landstingets representanter för primärvården och psykiatrin till ett möte för planeringen av en gemensam beroendemottagning i Bollnäs. Ledningen för den psykiatriska öppenvårdsenheten och kommunens individ- och familjeomsorg i Bollnäs var aktiva i planeringsarbetet från start. Däremot var det inledningsvis svårt att involvera primärvården. Orsaken var främst att primärvården i de centrala delarna av Bollnäs lades ut på en privat entreprenör fr.o.m. mars Därefter fördröjdes arbetet av en omorganisation som landstinget iscensatte vid årsskiftet 2007/2008. Arbetet tog fart när en utredare vid landstingets ledningskontor med ansvar för att teckna avtal inom beroendevården kopplades in. I december 2007 undertecknades ett treårigt samverkansavtal mellan Bollnäs kommun, landstinget Gävleborg och Mitt Hjärta Primärvård AB. Parterna åtog sig att i samverkan utveckla och driva en beroendemottagning och gemensamt bidra till driften av verksamheten i form av pengar och personal. Personalresurserna skulle bestå av: 1,0 sjuksköterska anställd av landstingets division Psykiatri; 0,2 läkare anställd av landstingets division Psykiatri; 0,5 sjuksköterska anställd av den privatägda primärvården Mitt Hjärta ; 2,0 alkohol- och drogterapeut anställda av Individ- och familjeomsorgen i Bollnäs kommun; 0,25 samordnare anställd av Individ- och familjeomsorgen i Bollnäs kommun. Verksamheten smygstartade den 17 mars 2008 med delar av personalgruppen i lokaler på Heden området i Bollnäs (samma hus som psykiatriska mottagningen). Officiell invigning ägde rum den 14 maj 2008 när hela personalstyrkan var rekryterad. 4 4 Artikel i tidningen Ljusnan.se Beroendemottagning invigd , hämtad via Internet

12 10 Beroendemottagningens utveckling Den 17 mars 2008 började en psykiatrisjuksköterska, två alkohol- och drogterapeuter och en samordnare sina uppdrag vid beroendemottagningen. Rekrytering av läkare pågick fortfarande. Avsaknad av läkare försvårade inledningsvis verksamhetens huvudsakliga uppdrag: att utföra abstinensbehandling i öppenvård. Arbetet fokuserades till en början på studiebesök, utbildning av den egna personalen och information om verksamheten till samverkanspartners bl.a. hälsocentraler, psykiatrimottagning, sjukvårdsupplysning, akutmottagning, socialtjänst m.m. Vårdprogram och innehåll i behandlingsupplägg utformades, arbetsuppgifter och roller klargjordes, riktlinjer för användning av bedömningsinstrument och rutiner för provtagning utarbetades 5. En officiell invigning hölls den 14 maj 2008 när all personalrekrytering var slutförd. Invigningen uppmärksammades i lokalpress och lokalradio. För att marknadsföra verksamheten i inledningsskedet annonserades i lokalpressen och tillströmningen av patienter och anhöriga ökade. Hösten 2008, efter en kortare sommarstängning under semesterperioden, med full personalstyrka och tillströmning av patienter och anhöriga, kunde verksamheten komma igång med avsedd verksamhet: kartläggning/utredning/bedömning, abstinensbehandling, motivationsarbete, psykosocial behandling och rådgivning. I februari 2011 flyttade verksamheten till nya mer centralt belägna och ändamålsenliga lokaler i syfte att öka tillgängligheten och främja samverkan med socialtjänst och andra aktörer. Ett önskemål som kommit från både klienter/patienter, personal och socialtjänsten. Styrning och ledning För styrning och ledning av verksamheten tillsattes en ledningsgrupp, som enligt avtalet ska bestå av representanter från respektive part (en chefsperson med beslutsmandat) och av samordnaren. För närvarande består ledningsgruppen av Individ- och familjeomsorgschefen och enhetschefen för primärvårdens Beroendeenheten. Mitt Hjärta gick ur samverkansavtalet i samband med att det stod klart att beroendevård inte ingick i det basutbud som privata hälsocentraler tecknat avtal om med landstinget. Landstinget organiserade i stället all beroendevård, som tidigare varit uppdelad på både psykiatri och primärvård, i en egen enhet under primärvården. Ledningsgruppen ansvarar för det operativa arbetet, att samverkan utvecklas och upprättande av verksamhetsplaner. Samordnarens uppgifter är att samordna och planera arbetet på mottagningen, sammankalla, leda och dokumentera ledningsgruppens möten. Verksamheten har dock stått utan samordnare sedan december 2008 efter att den dåvarande samordnaren slutat sin tjänstgöring. Någon ny samordnare har inte rekryterats. Intern vårdkedja Våren 2007 gav Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården bestående av 53 rekommendationer för upptäckt, identifiering, bedömning, behandling och uppföljning av personer med alkohol- och narkotikaproblem. Riktlinjerna bygger på kunskap och metoder som använts inom området fram t.o.m och som granskats och analyserats av fem expertgrupper. I granskningen gjordes en evidensgradering från 1 till 4 av metoder och tekniker där grad 1 har det högsta bevisvärdet och grad 4 det lägsta 6. I de nationella riktlinjerna har en sammanvägning gjorts av expertgruppernas bedömning av evidensgrader och ekonomiska kostnader. På denna grund rekommenderas och beskrivs behandling för missbruks- och beroendeproblem som en process i sju steg 7. Dessa steg utgör grund för Beroendemottagningens interna vårdkedja, den lokala anpassningen beskrivs nedan i sju steg: 1. Etablering av kontakt. Att skapa en god relation mellan behandlare och patient i syfte att underlätta för patienten att tala om problemet Se Bollnäs kommun (2008). Utvärderingsplan Beroendemottagningen i Bollnäs. Bollnäs kommun: Socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård sid 204. Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård sid 72.

13 11 2. Identifiering av problemet. Riskfyllda alkoholvanor och narkotikakonsumtion identifieras med hjälp av biologiska och psykologiska tester. 3. Bedömning av problemets svårighetsgrad. I nästa steg bedöms problemets svårighetsgrad och konsekvenser. Här används olika biologiska markörer och psykologiska test som t.ex. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test), ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) och HAD (Hospital Anxiety and Depression scale). 4. Kort rådgivning. Om problemet inte bedöms som särskilt allvarligt ges en kort rådgivning med eventuell uppföljning, högst fem gånger hos alkohol- och drogterapeut. För insatser därutöver, om behov finns, krävs biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen. Kort rådgivning som utförs av sjuksköterska kräver inget biståndsbeslut oavsett hur många samtal som äger rum. Kort rådgivning innebär samtal med stöd av FRAMES (motiverande rådgivning) eller MI (motiverande samtal). FRAMES-modellen innehåller följande: Feedback behandlaren ger individen sin bedömning; Responsibility det är patientens ansvar att förändra sitt drickande; Advice - behandlaren kan ge råd; Menu råden kan bestå av olika alternativ, som t ex en maträttsmeny; Empathy behandlaren intar ett empatiskt förhållningssätt; Self-efficacy behandlaren stärker patientens tilltro till sin förändringsförmåga. MI är en patientcentrerad metod där patienten får hjälp att för sig själv klargöra motiven för eller emot ett visst beteende. Metoden inkluderar att ge positiv förstärkning, stärka självtilliten och övervinna ambivalens. 5. Utredning inklusive personbedömning för bedömning av ytterligare insatser. Vid höga poäng på AUDIT- och DUDIT-test utreds om det finns behov av ytterligare insatser utöver kort rådgivning. Kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg som utreder behoven etableras. 6. Stöd och behandling. Socialsekreterarens utredning utmynnar i biståndsbeslut om att bevilja vård med stöd av socialtjänstlagen till någon form av öppenvård eller institutionsvård. Ett vårdalternativ är psykosocial öppenvårdsbehandling vid Beroendemottagningen. Psykosocial behandling vid beroendemottagningen innebär bearbetande och insiktshöjande samtal, inhämtande av ny kunskap och nya copingstrategier samt färdighetsträning. Samtalsbehandling sker antingen enskilt eller tillsammans med närstående. Från och med oktober 2011 utökas verksamheten med psykosocial gruppbehandling för vuxna män och kvinnor. Behandlingstiden kommer att vara veckor, tre timmar per dag, måndag till torsdag. Behandlingen fortsätter sedan i en s.k. eftervårdsgrupp under ett år, en kväll i veckan. Psykosocial behandling med ungdomar sker individuellt och tillsammans med familjen. Stöd till anhöriga ges i form av ett utbildningsprogram bestående av 10 träffar. Varje träff innehåller en föreläsning och diskussioner utifrån olika teman. Behandling på mottagningen kan även vara av medicinsk karaktär, t ex abstinensbehandling och läkemedelsbehandling, som utförs med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och då inte definieras som bistånd. 7. Uppföljning och utvärdering. Den individuella förändringen, resultaten av insatt behandling och andra hjälpåtgärder, följs upp. Beroendemottagningen drivs av två huvudmän med utgångspunkter i olika lagstiftningar (Hälso- och sjukvårdlagen och Socialtjänstlagen), bägge lyder under sekretesslagen. För att möjliggöra samverkan inhämtas ett samtycke från individen om att informationsutbyte inom mottagningen får ske. För personer med ett större vårdbehov än vad Beroendemottagningen kan svara mot bör en överföring ske inom en vecka till socialtjänsten. Denna överföring sker vid veckomöten med Individ- och familjeomsorgen och förutsätter att samtycke inhämtas från den enskilde.

14 12 Utvärderingens syfte och frågeställningar Syfte Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att ta reda på om beroendemottagningens verksamhet kommer brukarna till nytta, ge underlag till att avgöra om det är motiverat att fortsätta driva verksamheten och ta fram idéer om hur den kan utvecklas. Den övergripande frågan är hur verksamheten lever upp till avtalets mål och syften. Utvärderingen fokuserar på att beskriva målgruppen, vilka insatser som erbjudits, tillgänglighet, brukarnas syn på beroendemottagningen och om kostnader för abstinensbehandling och institutionsplaceringar ökar eller minskar. I uppdraget ingår inte att utvärdera hur samverkan utvecklats och omsätts i praktiken. Det betyder inte att frågan är ointressant, det är tvärtom en angelägen fråga att studera, men det har inte varit uppdragsgivarens önskemål att frågan ska studeras i denna utvärdering och den har därför utelämnats. Frågeställningar Hur ser ålders- och könsfördelningen ut bland besökarna? Hur många söker för egna missbruks- och beroendeproblem och hur många söker för närståendeproblematik? Hur många har vårdats tidigare och hur många har aldrig sökt hjälp? Finns det väntetid från första kontakt till första besök? Hur lång? Är väntetiden acceptabel? Hur ser levnadsförhållandena ut vad gäller medborgarskap, sysselsättning och utbildning? Viket/vilka preparat missbrukas? Kommer brukarna i ett tidigare skede i missbruks- och beroendeutvecklingen? Hur många har genomgått abstinensbehandling? Hur många har genomgått flera abstinensbehandlingar? Hur många remisser har skrivits till abstinensbehandling i slutenvård? Har kostnaderna för abstinensbehandling i slutenvård minskat eller ökat sedan tillkomsten av beroendemottagningen? Ökar eller minskar antalet institutionsplaceringar av personer med missbruks- och beroendeproblem sedan tillkomsten av beroendemottagningen? Hur har brukarna fått kännedom om beroendemottagningen? Är det lätt eller svårt att komma i kontakt med beroendemottagningen? Hur upplevs bemötandet? Hur nöjda är brukarna med den hjälp/stöd/behandling som erbjuds och upplever de sig delaktiga i planeringen? Vad tycker brukarna är bra och vad kan förbättras?

15 13 Metod Uppgifter om besökare, insatser och arbetsmetoder Uppgifter om vilka som besöker mottagningen och vilka insatser som aktualiseras har hämtats från ett pågående projekt inom FoU Välfärd där Beroendemottagningen i Bollnäs ingår. Projektet har pågått sedan 2009 och syftar till att öka kunskapen om beroendemottagningarnas besökare (patienter och närstående) och vilka insatser som initieras. Datainsamlingen sker genom att personalen registrerar avidentifierade uppgifter om besökare som aktualiseras på mottagningen, med avseende på ålder, kön, livssituation och typ av problematik i en excelmall. Uppföljning av patienterna (vilka insatser har aktualiserats och vilka har man mött?) görs när patienten avslutar kontakten, även detta görs via en excelmall. Data har sedan aggregerats till gruppnivå och bearbetats i SPSS. Eftersom datainsamlingen till stora delar sker manuellt har det inneburit en lång inkörningsperiod för personalen. Bland annat skedde en dubbelregistrering (både hälso- och sjukvårdspersonal och kommunal personal registrerade samma patient) av patienterna på mottagningen i Bollnäs, undantaget ungdomar och unga vuxna i åldern som i huvudsak träffade alkohol- och drogterapeut men med ett stort bortfall. Därmed är data från 2009 inte tillförlitliga att använda i utvärderingen. Data från 2008 går inte att ta fram då den ena huvudmannen (landstinget) dokumenterade i journalsystem och den andra huvudmannen (kommunen) inte dokumenterade alls. Den dokumentation som gjordes av landstinget kan inte ge de svar vi önskar beroende på att journalsystemet inte är anpassat för att aggregera statistik av relevans för missbruks- och beroendevård på gruppnivå. Dessa problem är inte ovanliga för nystartade verksamheter och i synnerhet inte för de som drivs i samverkan. Det hör till processen i verksamhetens utveckling att hitta rutiner och metoder för dokumentation samt komma överens om vilken dokumentation som är av värde. Det viktiga nu är att man tillsammans med övriga mottagningar i länet har hittat en metod och struktur för systematisk insamling av data. Mot bakgrund av inkörningsperioden kan vi inte uttala oss om 2008 och Utvärderingen grundar sig därför på data från Abstinensbehandling Uppgifter om abstinensbehandling har hämtats från dokumentation i patientjournal, läkemedelslistor och tidbokning av hälso- och sjukvårdspersonal på mottagningen. De avidentifierade uppgifterna har registrerats i excelmallar och bearbetats i SPSS på gruppnivå. Uppgifterna är hämtade från de två första hela verksamhetsåren d.v.s och Brukarenkätundersökning Under två veckor hösten 2010 genomfördes en intervjuundersökning bland mottagningens besökare. Alla besökare under veckorna 45 och 46 erbjöds att delta. Personalen informerade om syftet med undersökningen (att din medverkan har stor betydelse och att vi genom enkäten vill ta del av dina upplevelser av bemötande och insatser) och fanns tillhands för att hjälpa till vid eventuella frågor och förtydliganden vid ifyllandet. Enkäten besvarades anonymt och de ifyllda formulären förvarades i en sluten låda på mottagningen. Efter mätperioden har enkätsvaren matats in i webbenkätverktyget, och sammanställts och bearbetats statistiskt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Svaren på två öppna frågor har kategoriserats under rubriker. I analysen har bakgrundsvariablerna kön och ålder relaterats till resultaten. Några tydliga samband har dock inte gått att påvisa på grund av att det är får få kvinnor i undersökningspopulationen och i vissa åldersgrupper inte tillräckligt många svar. Vi bedömer bortfallet som marginellt, det har handlat om enstaka personer som varit alltför berusade för att kunna besvara enkäten.

16 14 Skede i beroendeutvecklingen Beroendemottagningen syftar bl.a. till att ge människor möjlighet att söka hjälp för missbruks- och beroendeproblem i ett tidigt skede av beroendeutvecklingen. Eftersom det inte har gjorts några kartläggningar eller mätningar av målgruppens problemtyngd före beroendemottagningens tillkomst kan vi inte uttala oss om hur problemtyngden såg ut innan. Sedan verksamhetens start har screeningsinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) använts. Metoden har tagits fram av en internationell forskargrupp på uppdrag av WHO: Testet består av ett frågeformulär om 10 frågor som mäter riskfylld alkoholkonsumtion, tecken på beroende och alkoholskador 8. Formuläret används i syfte att identifiera alkoholproblem och ge vägledning till fortsatt utredningsbehov, en fördjupad problembedömning och vårdplanering. Genom att sammanställa och analysera AUDIT får man en bild (vägvisning) av tyngden på besökarnas alkoholproblem. Testet som har genomförts på alla nya besökare har dock inte dokumenterats systematiskt eller sparats och därför kan vi inte studera utvecklingen från start. För att försöka få en bild av besökarnas alkoholproblemtyngd har alla test som gjorts under perioden sparats och dokumenterats. Under denna period gjordes 113 aktualiseringar och AUDIT-test genomfördes i 66 (58 %) fall. De som inte genomgått AUDIT-test är anhöriga, patienter som varit i fysiskt dåligt skick och alltför berusade för att kunna besvara frågorna på ett adekvat sätt, samt de som fått remiss till mottagningen och träffar läkaren vid första besöket. För bedömning av vilket skede i beroendeutvecklingen den hjälpsökande befinner sig i är även DUDIT-test 9 (Drug Use Disorders Identification Test) av intresse. Testet, som består av 11 frågor, har tagits fram som ett parallellinstrument till AUDIT och identifierar personer med riskabla och skadliga narkotikavanor eller narkotika relaterade problem. En person kan ha positiv screening på DUDIT men inte på AUDIT eller vise versa. Informationen från de bägge testen har betydelse för screening av personens problemtyngd. Även DUDIT-test används vid nybesök på mottagningen. Det går dock inte att utläsa av dokumentationen vilka personer som genomgått både AUDIT- och DUDIT-test och antalet DUDIT- test är få för att utläsa några tendenser. Därför har DUDIT utelämnats. Vi bedömer dock att antalet AUDIT-test under perioden är tillräckliga för att utläsa tendenser om i vilket skede i alkoholberoendeutvecklingen de hjälpsökande befinner sig. 8 9 En mera utförlig beskrivning av testet finns i manual: Se Bergman, H. (1994). AUDIT. The Alcohol Use Disorders Identification Test AUDIT: Manual. Stockholm: Karolinska Institutet, Magnus Huss klinik. Se Bergman, A H. Bergman, H. Palmstierna, T. & Schlyter, F. (2007). DUDIT. The Drug Use Disorders Identification Test. Manual. Version 1:1. Stockholm: Karolinska Institutet.

17 15 Beskrivning av besökare, insatser och avslut Nedan görs en beskrivning av besökarna avseende ålder, kön, livssituation, typ av problematik, missbruk och beroende. Därefter redovisas vilka insatser besökarna tagit del av, vilka yrkesprofessioner de träffat och hur kontakten avslutats. Aktualisering basfakta om besökarna Antal besökare 2010 initierades totalt 239 vårdtillfällen. 30 % var i åldersgruppen år. Tabell 1. Antalet besökare (patienter och anhöriga), fördelat på 16 24, 25 är och äldre Period 2010 Första halvåret 2010 Andra halvåret 2010 Ungdom (16 24 år) ,7 % Vuxen (25 år och äldre) ,3 % % Kontaktorsak Den vanligaste orsaken till kontakt är för att få hjälp med egna missbruks- och beroendeproblem. Bland åldersgruppen 25 år och äldre söker merparten, 80 %, hjälp av den anledningen, varav 33 % är kvinnor. Bland de som söker hjälp som anhörig till person med missbruks- och beroendeproblem är majoriteten (83 %) kvinnor. Tabell 2. Besökare fördelat på åldersgrupper och kön. 25 år och äldre Kön Man Kvinna Person med egna missbruksproblem ,4 % 32,6 % 100 % Körkortsärende % 40 % 100 % Anhörig närstående ,4 % 82,6 % 100 % ,1 % 39,9 % 100 % Bland ungdomarna söker 85 % (60 av 71) hjälp p.g.a. egna missbruks- och beroendeproblem, andelen kvinnor är 25 %, d.v.s. något lägre jämfört med den äldre åldersgruppen.

18 16 Tabell 3. Fördelning besökare fördelat på åldersgrupper och kön år Person med egna missbruksproblem Körkortsärende Anhörig närstående Kön Man Kvinna % 25 % 100 % % 100 % 100 % % 100 % 100 % ,4 % 36,6 % 100 % Väntetid Väntetiden från första kontakt till första besök är en dag. Vi kan konstatera att mottagningen inte har någon väntetid. I de fall det dröjt mer än en dag till första besök innebär det inte automatiskt att det är väntetid. Orsaken kan vara att patienten själv vill vänta med besöket eller att behandlare och patient tillsammans planerat när första besöket är lämpligt. Diagram 1. Väntetid till första kontakt Åldersfördelning Åldersfördelningen visar ett brett spann där den yngsta besökaren är 14 år och den äldsta 80. Median åldern (lika många yngre som äldre) är 37 år. Fler 17-, 19-, 20- och 40-åringar söker hjälp jämfört med övriga åldrar

19 17 Diagram 2. Ålder, patienter Fördelning ungdomar och vuxna Av de besökare som kontaktar mottagningen p.g.a. egna missbruks- och beroendeproblem är 31 % ungdomar (16 24 år). Jämfört med hela länet är det en hög siffra. En tolkning kan vara att Bollnäs har lyckats med att nå ut till ungdomar, vilket också har varit en medveten satsning. Tabell 4. Fördelning ungdom och vuxna. Patienter. Bollnäs Antal och procent. Antal Procent Ungdom (16 24 år) 60 30,8 Vuxen (25 år och äldre) , Tabell 5. Fördelning ungdom vuxen. Patienter. Länet Procent. Fördelning ungdom vuxen i procent Ungdom år Vuxen över 25 år Västra Gästrikland Hudiksvall Bollnäs Ljusdal Söderhamn Gävle Nytt vårdtillfälle eller överflyttning Ett av syftena med beroendemottagningen är att den ska utgöra den första länken i en tänkt vårdkedja dit personer med missbruks och beroendeproblematik i första hand vänder sig för att få hjälp. Uppföljningen visar att samtliga som söker hjälp för eget missbruk eller beroende har inlett vården på mottag-

20 18 ningen (d.v.s. vården har inte påbörjats någon annanstans och sedan flyttats över till mottagningen). Vi kan konstatera att mottagningen fungerar som avsett, att den utgör den första länken i en tänkt vårdkedja. Tabell 6. Nytt vårdtillfälle eller överflyttning, patienter, ungdomar och vuxna Nytt vårdtillfälle eller överflyttning Bollnäs Nytt vårdtillfälle Planmässig överflyttning Vet ej Svar saknas ,5 % 0 % 1,5 % 100 % Hur kommer besökarna till mottagningen? Bland de vuxna patienterna har 40 % själva tagit kontakt med mottagningen. I 20 % av fallen är socialtjänsten initiativtagare och i 18 % är någon familjemedlem eller vän initiativtagare. Bland ungdomarna ser bilden något annorlunda ut. Här är det främst socialtjänsten som är initiativtagare, i 42 % av fallen. Även domstol, kriminalvård och polis är vanliga initiativtagare, i 19 % av fallen. 17 % har kommit till mottagningen genom att någon i familjen (förälder) eller vän tagit den inledande kontakten. Endast 15 % av ungdomarna har kommit på eget initiativ. Sjukvården initierar sällan kontakt med mottagningen, vilket gäller för både vuxna och ungdomar. Tabell 7. Initiativtagare. Ungdom och vuxna Ungdom eller vuxen Ungdom år Eget initiativ 9 15,3 % Familj, vänner 10 16,9 % Annan behandlingsenhet 0 0 % Primärvårdsläkare, privatläkare 3 5,1 % Vuxen 25 år och äldre 53 39,8 % % 2 1,5 % 5 3,8 % 62 32,3 % 34 17,7 % 2 1 % 8 4,2 % Sjukhus, annan medicinsk/psykiatrisk slutenvård 0 0 % 6 4,5 % 6 3,1 % Socialtjänst 25 42,4 % Domstol, kriminalvård, polis 11 18,6 % Arbetsgivare, företagshälsovård 0 0 % Annan initiativtagare 1 1,7 % Total % 26 19,5 % 5 3,8 % 4 3 % 8 6 % % 51 26,6 % 16 8,3 % 4 2,1 % 9 4,7 % % Hur många söker hjälp för första gången och hur många har vårdats för alkohol- eller narkotikaproblem tidigare? Av tabell 8 nedan framgår att nästan 18 % av ungdomarna någon gång tidigare i livet vårdats för narkotikaproblem och av tabell 9 att 9 % tidigare vårdats för alkoholproblem. Bland de vuxna har 2 % tidigare vårdats för narkotikaproblem och nästan 60 % för alkoholproblem. Att mer än hälften av alla vuxna patienter tidigare vårdats för alkoholproblem kan tolkas som en relativt hög siffra. Men också som en indikation på ett komplext problem som kräver upprepade insatser i form av stöd, vård och behandling.

21 19 Tabell 8. Tidigare vårdats för narkotikaproblem. Ungdom och vuxna Ungdom (16 24 år) Vuxen (25 år och äldre) Tidigare vård för narkotika problem Aldrig Tidigare vårdad Vet ej ,9 % 17,5 % 3,5 % 100 % ,2 % 25,2 % 7,6 % 100 % ,7 % 22,9 % 6,4 % 100 % Tabell 9. Tidigare vårdats för alkoholproblem. Ungdom och vuxna Tidigare vård för alkoholproblem Aldrig Tidigare vårdad Vet ej Ungdom (16 24 år) ,2 % 8,8 % 0 % 100 % Vuxen (25 år och äldre) ,8 % 59,4 % 6,8 % 100 % ,1 % 44,2 % 4,7 % 100 % Primär drog och blandmissbruk Med primär drog menas den drog som orsakar personen mest problem och utgör anledningen till att han/hon söker vård och behandling 10. Av tabellen nedan kan vi se att den drog som vållar mest problem är alkohol. För 85 % bland de vuxna och 60 % bland ungdomarna är orsaken alkohol. När det gäller narkotika finns det en stor skillnad mellan åldersgrupperna. Bland ungdomarna är det vanligare att ett narkotisktpreparat (40 %) är den primära drogen, jämfört med 24 % bland de vuxna. Hasch är den vanligaste narkotiska primära drogen bland ungdomar, vilken förekommer i 30 % av fallen. Bland vuxna är hasch mindre vanligt, endast 2 % använder hasch som primär drog. 10 Se Socialstyrelsen (2008). Instruktioner till KIM-formulär. KIM står för Klienter I Missbruksbehandling och är ett rapporteringssystem för missbruks- och beroendevården som är avsett att utgöra en basdokumentation av alla vårdtillfällen (klienter/patienter som påbörjar behandling) under ett år. Syftet är att ge underlag till att på nationell nivå följa hur missbruks- och beroendevården utvecklas. Beroendemottagningen rapporterar löpande till Socialstyrelsen enligt KIM.

22 20 Tabell 10. Primärdrog. Ungdom och vuxna Alkohol Heroin Ungdom (16 24 år) Ungdom eller vuxen Vuxen (25 år och äldre) ,3 % 84,8 % 77,4 % % 0,8 % 0,5 % Andra opiater eller smärtstillande mediciner 5,2 % 6,1 % 5,8 % Amfetaminer Bensodiazepiner Hasch ,7 % 5,3 % 4,2 % ,4 % 0,8 % 1,6 % ,3 % 2,3 % 10,5 % % 100 % 100 % Med blandmissbruk avses att olika droger kombineras och olika preparat intas vid olika tillfällen eller vid ett och samma tillfälle 11. Vanligtvis är en drog dominerande (primär). Omfattningen av blandmissbruk redovisas i tabellerna 11 och 12. Bland de vuxna patienterna har 31 % (N=41) ett blandmissbruk. Vanligast är att de som använder ett narkotiskt preparat som primär drog (N=20) också har ett blandmissbruk, vilket förekommer i 70 % av fallen (14 av 20). I de fall alkohol utgör den primära drogen (N=112) har 25 % ett blandmissbruk. kombinerar 20 % av de vuxna patienterna två droger samtidigt, d.v.s. primärdrog och en annan drog och drygt 11 % kombinerar tre till fem droger samtidigt. Tabell 11. Primärdrog och antal droger som missbrukas samtidigt. Vuxna, över 25 år Alkohol Heroin Primärdrog Antal samtida droger ,9 % 17 % 3,6 % 2,7 % 0,9 % 100 % % 100 % 0 % 0 % 0 % 100 % Andra opiater eller smärtstillande mediciner 37,5 % 25 % 25 % 12,5 % 0 % 100 % Amfetaminer Bensodiazepiner Hasch ,6 % 28,6 % 14,3 % 28,6 % 0 % 100 % % 100 % 0 % 0 % 0 % 100 % ,3 % 33,3 % 33,3 % 0 % 0 % 100 % ,9 % 19,7 % 6,1 % 4,5 % 0,8 % 100 % Bland ungdomarna är blandmissbruk lika vanligt förekommande som hos vuxna. 31,6 % (n=18) missbrukar två eller flera droger samtidigt. Vanligast är blandmissbruk hos de ungdomar som har ett narkotiskt preparat som primär drog. Se tabell Se Drogportalens hemsida:

23 21 Tabell 12. Primärdrog och antal droger som missbrukas samtidigt. Ungdom Primärdrog Antal samtida droger Alkohol ,2 % 2,9 % 5,9 % 0 % 100 % Andra opiater eller smärtstillande mediciner 0 % 33,3 % 66,7 % 0 % 100 % Amfetaminer % 0 % 100 % 0 % 100 % Bensodiazepiner % 0 % 50 % 50 % 100 % Hasch ,1 % 41,2 % 11,8 % 0 % 100 % ,4 % 15,8 % 14 % 1,8 % 100 % Injektionsmissbruk Bland patienterna har 11 % (n=20) erfarenhet av injektionsmissbruk, varav en vuxen person hade ett pågående injektionsmissbruk när vården inleddes. Vi kan konstatera att pågående injektionsmissbruk bland mottagningens patienter är ovanligt. I 30 % av fallen saknas uppgifter om injektionsmissbruk vilket visar att frågan inte har ställts till alla patienter. En förklaring kan vara att en stor del av patienterna missbrukar enbart alkohol. Därmed kan frågan om injektionsmissbruk tyckas vara onödig och hoppats över. Vi bedömer det som troligt att i gruppen vet ej har de flesta aldrig injicerat. Tabell 13. Injektionsmissbruk. Ungdom och vuxna Ungdom eller vuxen Ungdom år Vuxen 25 år och äldre Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dgr 5,2 % 12,2 % 10,1 % Injicerar för närvarande % 0,8 % 0,5 % Aldrig injicerat ,1 % 55 % 66,7% Vet ej ,7 % 31,3 % 22,2 % % 100 % 100 % Användningsfrekvens Tabellen nedan beskriver hur ofta patienten har intagit den primära drogen de senaste 30 dagarna före inskrivning på mottagningen. Här finner vi stora skillnader mellan ungdomar och vuxna. Bland ungdomarna finner vi att de använder primärdrogen mindre frekvent än vuxna. Om vi slår ihop grupperna använt en gång i veckan eller mindre och ej använt de senaste 30 dagarna finner vi 72 % av ungdomarna. Bland vuxna är siffran 22 %. Det visar att missbruket är mer frekvent och tyngre bland vuxna tiden innan de söker hjälp vid mottagningen.

24 22 Tabell 14. Användningsfrekvens. Ungdom och vuxna Ej använt senaste 30 dgr Använt en gång per vecka eller mindre Använt 2 6 dgr per vecka Använt dagligen Vet ej Ungdom eller vuxen Ungdom år Vuxen 25 år och äldre ,6 % 7 % 7,5 % ,8 % 15,5 % 30,5 % ,1 % 54,3 % 44,9 % ,7 % 21,7 % 15,5 % ,7 % 1,6 % 1,6 % % 100 % 100 % Levnadsförhållanden, sysselsättning, försörjning och utbildning De flesta besökarna är svenska medborgare, endast två personer har utländskt medborgarskap. Andelen invånare i Bollnäs med utländskt medborgarskap är 3,9 % 12, andelen patienter med utländskt medborgarskap är således lågt. Tabell 15. Medborgarskap. Patienter Antal Procent Sverige ,4 Annat land 2 1 Total ,5 Missing 3 1, Levnadsformerna skiljer sig mellan ungdom och vuxna. Bland vuxna är den vanligaste levnadsformen ensamlevande. 56 % lever så. Bland ungdomarna lever de flesta, 75 %, tillsammans med föräldrar, se tabell 16. Därmed är också den vanligaste boendeformen bland ungdomarna att bo i föräldrarnas bostad. Vuxna bor i 84 % i egen bostad, se tabell 17. Endast en person är öppet bostadslös. 12 Se SCBs hemsida: aspx. Sveriges befolkning, kommunala jämförelsetal, december 2010.

25 23 Tabell 16. Levnadsform. Ungdom och vuxna Ensamlevande Ensamstående med barn Samlevande med partner, ej barn Samlevande med partner och barn Samlevande med vän/vänner Samlevande med förälder/-rar eller släkt Annan levnadsform Vet ej Ungdom eller vuxen Ungdom år Vuxen 25 år och äldre ,6 % 56,4 % 43,2 % % 9,8 % 6,8 % ,1 % 14,3 % 11,5 % % 11,3 % 7,8 % ,7 % 2,3 % 2,1 % ,6 % 3,8 % 25,5 % ,1 % 1,5 % 2,6 % % 0,8 % 0,5 % % 100 % 100 % Tabell 17. Boendeform. Ungdom och vuxna Egen bostad Andra hand, inneboende Boendekollektiv Försökslägenhet, träningslägenhet Vårdinstitution, inackordering Familjehem Hos föräldrar Hos släktingar Bostadslös Annan boendeform Vet ej Ungdom eller vuxen Ungdom år Vuxen 25 år och äldre ,9 % 84,1 % 63,4 % ,4 % 3,8 % 3,7 % ,7 % 1,5 % 1,6 % % 0,8 % 0,5 % ,7 % 1,5 % 1,6 % ,7 % 0,8 % 1 % ,2 % 4,5 % 25,1 % ,7 % 0 % 0,5 % % 0,8 % 0,5 % ,7 % 1,5 % 1,6 % % 0,8 % 0,5 % % 100 % 100 %

26 24 Tabell 18 besvarar vilken huvudsaklig sysselsättning patienterna har haft de senaste sex månaderna innan de kom till mottagningen. Vi finner att den valigaste sysselsättningen bland ungdomar är studier och bland vuxna annat. I kategorin annat inryms bl.a. pension och sjukskrivning. För 22 % av ungdomarna och 32 % de av vuxna är arbete den huvudsakliga sysselsättningen. Tabell 18. Huvudsaklig sysselsättning. Ungdom och vuxna Ungdom eller vuxen Arbete Studier Annat Vet ej Ungdom år Vuxen 25 år och äldre % 32,3 % 29,2 % ,8 % 1,5 % 16,7 % ,1 % 65,4 % 53,6 % % 0,8 % 0,5 % % 100 % 100 % Avseende huvudsaklig försörjning de senaste sex månaderna försörjer sig de flesta ungdomarna, 39 %, genom studiebidrag. Det näst vanligaste försörjningssättet är genom inkomst av arbete, 22 %, följt av medel från förälder/anhörig 20 %. Det vanligaste försörjningssättet bland vuxna är pension, 34 % försörjer sig på detta sätt. Näst vanligast är genom inkomst av arbete 31 %, följt av försörjningsstöd 18 % och arbetslöshetsersättning 12 %. Tabell 19. Huvudsaklig försörjning. Ungdom och vuxna Ungdom eller vuxen Inkomst av eget arbete Pension (förtids eller ålderspension) Försörjningsstöd Arbetslöshetsersättning Studiebidrag Medel från förälder/anhörig Sjukbidrag/sjukpenning Annat försörjningssätt Vet ej Ungdom år Vuxen 25 år och äldre % 30,8 % 28,1 % ,4 % 33,8 % 24,5 % ,5 % 18 % 15,1 % ,7 % 12 % 8,9 % % 0,8 % 12,5 % ,3 % 0 % 6,3 % % 3 % 2,1 % ,1 % 0,8 % 2,1 % % 0,8 % 0,5 % % 100 % 100 % Tabell 20 nedan beskriver högsta genomförda utbildning. Vi kan se att fyra ungdomar inte har fullföljt grundskola. Det kan ev. ha sin förklaring i att de fortfarande går i grundskolan. 37 av 59 ungdomar har

27 25 ej fullföljt gymnasium. Inga ungdomar har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Bland vuxna är i 33,6 % av fallen gymnasium högsta fullföljda utbildningsnivå och 9 % utbildning vid högskola/universitet. Tabell 20. Högsta fullföljda utbildning. Ungdom och vuxna Ungdom eller vuxen Ungdom år Vuxen 25 år och äldre Ej fullföljt grundskola ,8 % 0,8 % 2,7 % Fullföljt grundskola ,9 % 41,4 % 46 % Fullföljt gymnasium ,3 % 33,6 % 34,8 % Fullföljt eftergymnasial utbildning högskola/universitet 0 % 8,6 % 5,9 % Vet ej % 15,6 % 10,7 % % 100 % 100 % Sammanfattning basfakta om besökarna Väntetiden till beroendemottagningen är i genomsnitt en dag. Människor i alla åldrar, från 14 till 80 år söker hjälp. Genomsnittsåldern är 37 år. Vi kan konstatera att verksamheten har lyckats med att nå ut till ungdomar, då en tredjedel av patienterna är i åldern år. Behandlingen inleds på mottagningen vilket visar att den utgör den första länken i vårdkedjan. Vuxna tar oftast själv kontakt med mottagningen. Bland ungdomarna är oftast socialtjänsten initiativtagaren. Hälso- och sjukvården initierar sällan kontakt. Den vanligaste primära drogen är alkohol, både bland vuxna och ungdomar. I jämförelsen mellan åldersgrupperna är det vanligare att ett narkotiskt preparat utgör den primära drogen bland ungdomarna, vanligtvis hasch. Injektionsmissbruk är ovanligt i bägge grupperna. Vuxna har ett mer frekvent intag av drogen och har i större utsträckning vårdats för alkoholproblem tidigare. Mer än hälften i gruppen vuxna lever ensamma och 21 % lever tillsammans med barn. 84 % har en egen bostad, endast en är öppet bostadslös. Drygt 30 % arbetar och försörjer sig genom inkomst av eget arbete. Vanligaste försörjningssättet är genom pension, vilket 34 % försörjer sig på. Ungdomarna bor till största del hos föräldrarna och den vanligaste sysselsättningen är studier. 22 % försörjer sig genom arbete. I övrigt försörjer sig de flesta ungdomarna (39 %) på studiebidrag. Uppföljning och avslut 2010 Nedan redovisas de uppföljningar som gjorts när vårdtillfället avslutats. En beskrivning görs av vilka insatser besökarna tagit del av, behandlingstidens längd, antalet besökstillfällen och vilka professioner man träffat. Sammantaget har 228 vårdtillfällen, 68 ungdomar och 160 vuxna, avslutats under Tabell 21. Antal avslutade vårdtillfällen. Ungdom och vuxna Antal Procent Ungdom (16 24 år) 68 29,8 Vuxen (25 år och äldre) , Den genomsnittliga behandlingstiden är 3 månader för ungdomar och vuxna sammantaget. Vanligast varar behandlingstiden 1-3 månader, som längst 14 månader.