30 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD INDIEN I DET NYA STORA SPELET

Transkript

1 30 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD INDIEN I DET NYA STORA SPELET Indien står i centrum för en utveckling som kan påminna om det som under 1800-talet kom att kallas Det stora spelet. Då rörde det britternas ansträngningar att vinna kontroll över Afghanistan, och därigenom skapa en buffertzon till skydd för Juvelen i kronan Indien. Nu gäller det Indiens egen position och landets möjligheter att i tävlan och samarbete med främst Kina och USA förverkliga sin ekonomiska potential och sina geopolitiska anspråk. Det nya stora spelet gäller strategiska positioner, handel, energi samt nationell säkerhet och prestige och det har utvidgats till att omfatta farlederna genom Indiska Oceanen, som via Persiska viken och Arabiska havet förbinder Mellanöstern med Indien, Fjärran Östern, Syd- och Östkinesiska sjön och Stilla havet. Anders Person, Geopolitisk rådgivare, Exceed Capital

2 HÖG TILLVÄXT Indiens tillväxt är sedan en tid högst bland världens stora ekonomier. Uppgifterna varierar men merparten rör nivåer om drygt sju procent. Ändå finns en rad tydligt tillväxthämmande faktorer, som hindrar nivåer om i storleksordningen tio procent från att uppnås: en överväldigande byråkrati, hög korruption, en överbelastad rättsapparat, inre legala hinder och yttre handelshinder, stora variationer mellan landets delstater och ett företagsklimat som inte lever upp till regeringens uttalade målsättningar. I ett land där en miljon unga människor fyller 18 år varje månad mellan åren 2011 och 2030, återstår det att skapa arbetstillfällen, många sådana. Allmänt utgör fortsatta satsningar på infrastruktur, utbildning samt hälso- och sjukvård avgörande faktorer för fortsatt tillväxt. Därtill skall läggas ett stort behov av en jordreform, en reformering av skattesystemet, av de statliga företagsmonopolen och av banksystemet. Indiens statsägda banker står för 70 procent av landets samlade utlåning. Tolv procent av lånen är dåliga, vilket gör att möjligheterna för många banker att agera effektiva kreditgivare undermineras. En ny konkurslag har införts, som underlättar bankernas möjligheter att inleda omstrukturering av de företag som trätt i likvidation. Processer som tidigare kunde pågå i åratal, ska nu vara klara inom 180 dagar. Var och en av de faktorer som här antytts förtjänar en egen genomgång, men i det följande skall tonvikten läggas vid de geopolitiska omständigheter, som utgör de yttre ramarna för statsbildningens fortbestånd. Därtill skall läggas några referenser till frågor av betydelse för förbundsstatens inre sammanhållning.

3 SAMARBETE, INTEGRATION OCH KONFLIKTRISKER Indien ser i kontrollen över delar av Indiska Oceanen både en nationell säkerhetsfråga och ett medel till ekonomisk utveckling och regional integration. Det gör även Kina, som söker andra vägar än det trånga Malackasundet för sin import och export, och förutom genom infrastruktursatsningar i Centralasien därför bygger djuphavshamnar, vägar, järnvägar och pipelines i och till Pakistan, Bangladesh och Burma och en högsjöflotta med lång räckvidd till skydd för sin energiimport. Under året har landet även upprättat en örlogsbas i Djibouti i närheten av Afrikas horn. Även Indien satsar betydande medel på sin örlogsflotta, som i växande omfattning samövar med amerikanska örlogsenheter i Indiska Oceanen. Landet investerar i infrastruktur i samma länder som Kina, inklusive på Sri Lanka. Indien investerar även i en djuphavshamn i Iran och i annan infrastruktur och energirelaterade projekt i Afghanistan, något som oroar Pakistan. Investeringarna kommer att kraftigt reducera Afghanistans beroende av den pakistanska staden Karachi som införselhamn av gods, och i motsvarande grad öka Irans och Indiens betydelse i detta sammanhang. Indien har under senare tid även utvidgat sina säkerhetspolitiska kontakter med Japan. USA har allt närmare relationer med Vietnam, förutom de alliansförhållanden och kontakter som råder med Japan, Sydkorea, Taiwan, Filippinerna, Indonesien och Australien. Dess relationer till Pakistan gnisslar emellertid. Regionen är sedan lång tid inbegripen i en kraftig rustningsprocess, den mest intensiva i världen. Processen har sin grund i den utmaning som Kinas ekonomiska ställning och framträdande som geopolitisk aktör utgör, och den förändrade världsordning som denna utveckling innebär. Indien var under perioden världens största vapenimportör, Kina den näst största. 1 Mer än hälften av världens containertrafik och en tredjedel av all sjötrafik passerar Indiska Oceanen och in genom Malackasundet på sin väg till Sydkinesiska sjön. Två tredjedelar av Sydkoreas energiimport, 60 procent av Japans och 80 procent av Kinas råoljeimport sker för närvarande genom Malackasundet. 75 procent av Indiens energiimport går via Indiska Oceanen. Och USA är som global aktör närvarande på alla havsavsnitt för att garantera de internationella farledernas öppenhet och säkerhet och utgöra ett balanserande inslag i den rivalitet som parallellt med fredlig och växande handel råder mellan främst Indien och Kina. De tre ländernas strategiska intressen löper därför samman på ett sätt som innebär både möjligheter till samarbete och integration men även betydande risker. Indien beslutade 2003 om anskaffning av flygplan av typen AWACS, för övervakning och ledning över stora distanser, inklusive över Indiska Oceanen. Totalt avses successivt ett drygt tjugotal plan rekvireras. 1 Saudiarabien var för det enskilda året 2015 världens största importör av försvarsmateriel.

4 HOT OCH RISKER OCH DEN INDISKA REGIMENS STABILITET Gränskonflikter med Pakistan och Kina i Kashmir och Himalaya har under decenniernas lopp blossat upp vid flera tillfällen. Med Pakistan har Indien utkämpat flera krig. Med Kina var Indien under en kort period 1962 i krig, föranlett av kinesisk oro för utvecklingen i Tibet, en av Beijing bedömd livsviktig buffert mot Indien, som landet aldrig kommer att släppa greppet om. Med Kina har Indien annars inte några genom historien värkande och infekterade konflikter, på samma sätt som med Pakistan. Motsättningar mellan Indien och Pakistan är laddade med ömsesidig misstro som går tillbaka till tiden för landets delning 1947 och som rör nationell prestige och identitet och för Pakistans vidkommande även föreställningar om hot av existentiellt slag. Pakistan är en jämförelsevis tunn och sårbar landremsa utan betydande strategiskt djup, medan Indien är en kontinent förklädd till ett land, för att låna en liknelse framförd i tidskriften The Economist förra året. Särskilt i Kashmir har illavarslande tecken under våren rapporterats om stegrad risk för social och politisk oro. Till detta kommer att den ekonomiska korridor, som Kina och Pakistan träffat överenskommelse om, och som omfattar infrastrukturella investeringar om motsvarande två biljoner kronor, avses gå genom områden i Kashmir som Pakistan administrerar men som Indien gör anspråk på. Detta ställer Indien inför valet att iaktta tystnad, och därigenom de facto erkänna förlusten av territoriell överhöghet över de aktuella områdena, inför möjligheten att på någon sikt kanske självt gynnas av denna ökade regionala integration eller att alltså kraftfullt motsätta sig dem, med de förhöjda spänningar ett sådant agerande skulle medföra. En väg rakt in i Kashmir.

5 Den indiska krigsmakten är i konventionella termer överlägsen den pakistanska. En ofta framförd farhåga är att Pakistan därför utvecklar taktiska kärnvapen för användning på slagfältet, för att kompensera sin underlägsenhet i den konventionella slagstyrkan. Därigenom skulle kärnvapentröskeln sjunka och konfliktrisken öka. Båda länderna förfogar över sannolikt fler än 80 nukleära stridsspetsar. Till detta skall läggas det hot som utgår från radikala väpnade islamister med bas i Pakistan, ibland med stöd i landets underrättelsetjänst men mot den politiska ledningens och arméns vilja en antydan om den pakistanska statsbildningens inre motsättningar och instabilitet. En risk skulle ligga i att radikala islamister kunde tränga in i kärnkraftsanläggningar eller på robotbaser och därigenom komma i besittning av klyvbart material för tillverkning av så kallade smutsiga bomber. Det underlag som ligger till grund för denna framställning, har inte övertygande visat att denna risk är överhängande, även om brister i säkerheten vid de aktuella anläggningarna har kunnat påvisas. Ett säkert omdöme i frågan är för närvarande dock svårt att formulera. Vid åtminstone ett tillfälle har risk för en upptrappning förelegat, som kunnat leda till kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan. Det var 2001, när en grupp islamister Militärparad under Republikens dag i New Delhi. En robot av typen Agni III, en möjlig från Pakistan angrep det indiska parlamentet. kärnvapenbärare, förevisas. Upprepade attentat och angrepp har både förr och senare framkallat akuta spänningar. Terrordåden i Mumbai i slutet av november 2008 utfördes av ett pakistanskt nätverk, som har som huvudsakligt mål att föra över Kashmir till Pakistan. Attentaten riskerade att utlösa krigshandlingar länderna emellan. I januari 2016 genomfördes ett attentat av en pakistansk islamistisk gruppering mot en indisk flygbas cirka åtta mil från gränsen till Pakistan, dock utan att det ledde till militära förvecklingar. För närvarande ligger de samtal nere, som under ett antal år fördes mellan ländernas utrikesministrar för att mildra spänningarna. I december 2015 möttes ländernas premiärministrar, dock utan att någon kontinuerlig dialog på nytt återupptagits. I Himachal Pradesh och Arunachal Pradesh i Himalaya har skärmytslingar ägt rum mellan indisk och kinesisk trupp, men New Delhi och Beijing har tonat ned eller förnekat dessa och framhållit betydelsen av den växande handeln som ett överordnat gemensamt intresse. Relationerna är signifikanta för delar av regionen: strategiska politiska motsättningar parallellt med ekonomiska beroendeförhållanden som, förutom de oerhörda riskerna med en militär eskalering, mildrar fientligheten. Indien ser med oro på det fördjupade samarbete som utvecklats mellan Pakistan och Kina och riskerna att bli inringat, när Kina bygger djuphavshamnar, vägar och pipelines i landet, och på USA:s långvariga relationer och vapenförsäljning till Pakistan. Men Indien behöver som angivits också USA som balanserande kraft visavi Kina. Redan 2006 ingick landet ett strategiskt partnerskap med USA och planer på samarbete på det vapenindustriella området har successivt realiserats.

6 Religiösa motsättningar mellan hinduer, kristna och muslimer, liksom det våld som utövas av landets maoistrebeller, utövar påfrestningar på Indiens sociala och politiska sammanhållning. Hinduismens urgamla sociala hierarkier håller alltjämt ett grepp om betydande delar av det indiska samhället. Även om moderniteten luckrat upp systemet i vissa urbana delar, lever merparten indier alltjämt på landsbygden, i byar eller mindre samhällen. Över hela landet sker alltjämt hedersmord på ungdomar som velat gifta sig över kastgränserna. Kollektiva våldshandlingar och lokal social oro kan framkallas av anklagelser om överträdelser av kastsystemets regler och hinduiska sedvänjor eller om krav på revidering av den egna kastens position och förmåner framställs. Sådana incidenter, ibland allvarliga, har under de senaste månaderna inträffat i Uttar Pradesh i norr, Assam i Öster, Kerala i söder och i Haryana, den delstat som på tre sidor omsluter huvudstaden New Delhi, och genom vilken huvudstadens försörjning av färskvatten sker. Hos Indiens egen mångfacetterade muslimska befolkning om mellan 150 och 180 miljoner, har mottagligheten för våldsinriktade budskap av islamistiskt slag traditionellt varit begränsad, även om några enstaka sådana grupper har identifierats. Något hot mot statsbildningens fortbestånd har dessa dock inte utgjort. I flera av de texter som ligger till grund för denna korta orientering, varnas det snarast för att det nuvarande regeringspartiets hindunationalistiska program, skulle riskera utlösa muslimska motreaktioner och därigenom rubba den balans som varit kännetecknande och välgörande för Indiens stabilitet. Flera sådana exempel kan ges från de nyligen genomförda delstatsvalen, främst i landets östra delar. De två senaste årens omfattande torka, har i tio av Indiens 29 delstater lett till problem för jordbruket, elavbrott, produktionsbortfall och ökat risken för sociala motsättningar. Något akut hot mot Indiens sammanhållning som stat utgör detta likväl inte. Anders Person, Geopolitisk rådgivare, Exceed Capital Källor: Till grund för detta Marknadsbrev ligger, huvudsakligen, en genomgång av relevant material ur tre årgångar av tidskriften Foreign Affairs, The Economist, Financial Times, The Wall Street Journal och rapporter från tankesmedjan STRATFOR bakåt i tiden till Därtill har använts 2015 Strategic Survey, The Annual Review of World Affairs, utgiven av International Institute for Strategic Studies. Ytterligare insikter om Indiens fundamentala geopolitiska predikament har hämtats ur Robert D. Kaplan, The Revenge of Geography, What the Maps tell us about Coming Conflicts and the Battle against Fate, kapitlet India s Geographical Dilemma, s Spridda artiklar har inhämtats från indisk press, till exempel ur The Hindustan Times, The Times of India, Economic Times m fl publikationer.

7 Makro & Marknadsbrevet ska endast betraktas som allmän information och utgör inte en rekommendation om att köpa, sälja eller behålla finansiella instrument eller andra investeringar. I de fall Makro & Marknadsbrevet innehåller hänvisningar till investeringsanalyser bör du även ta del av dessa. Investeringar i fonder och strukturerade produkter samt andra finansiella instrument är förkippat med risker. Fondandelar (investeringsfonder): Investeringsfonder kan delas in i två typer, värdepappersfonder samt specialfonder. Reglerna för hur värdepappersfonder får placera är gemensamma för alla länder i EU och de följer ett EU-direktiv som kallas UCIT:s. Reglerna för hur en Specialfond får placera bestäms av varje medlemsstat för sig. Specialfonder har normalt sett vidare placeringsinriktning än värdepappersfonder. En specialfond kan exempelvis, i större omfattning än värdepappersfonder, koncentrera sitt innehav till ett enskilt bolag. Specialfondernas vidare placeringsinriktning kan medföra högre risk i fonden. Att investera i fonder innebär alltid ett risktagande. Fondandelarnas värde och avkastning kan såväl öka som minska och investerare kan förlora hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida resultat. Strukturerade Produkter/Garantiprodukter: Emittentrisk: Såväl det eventuella kapitalskyddet som avkastningsmöjligheten är beroende av emittentens finansiella förmåga att fullgöra sina förpliktelser på förfallodagen. Om emittenten skulle hamna på obestånd riskerar investeraren att förlora hela sin investering oavsett hur den underliggande exponeringen har utvecklats. Emittentens kreditvärdighet kan förändras i såväl positiv som negativ riktning. Förtida avveckling: Kapitalskyddet i obligationerna gäller endast på den ordinarie förfallodagen. Emittenten kan i vissa begränsade situationer lösa in obligationerna i förtid och det förtida inlösenbeloppet kan då vara såväl högre som lägre än det ursprungligen investerade beloppet. Om investeraren väljer att sälja obligationerna före förfallodagen sker detta till rådande marknadspris vilket kan vara såväl lägre som högre än det ursprungligen investerade beloppet. Under onormala marknadsförhållanden kan andrahandsmarknaden vara mycket illikvid, vilket kan leda till att investeraren inte kan sälja sin obligationen alls. Exponeringsrisk: Utvecklingen för den underliggande exponeringen är avgörande för beräkningen av avkastningen på placeringen. Hur den underliggande exponeringen kommer att utvecklas är beroende av en mängd faktorer och innefattar risker såsom aktiekursrisker, kreditrisker, ränterisker, råvaruprisrisker och/eller politiska risker. En investering i strukturerade produkter kan ge en annan avkastning än en direktinvestering i den underliggande exponeringen. För mer information om risker med olika finansiella instrument hänvisas till Bolagets hemsida, Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och det är därför viktigt att du noga tar del av den information som framgår av förköpsinformation/broschyr/fondfaktablad eller motsvarande handling samt information om de avgifter, skattekonsekvenser och risker som en viss transaktion medför. Din rådgivare hos Exceed kan erbjuda dig individuellt anpassad rådgivning inför dina investeringsbeslut.