1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Djibouti 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Djibouti ligger på plats 150 av totalt 177 länder på FN:s index över mänsklig utveckling. Respekten för mänskliga rättigheter (MR) är i många avseenden bristfällig, även om förbättringar har skett under de senaste åren. Konstitutionen täcker flertalet viktiga frågor men respekteras inte alltid. Det förekommer trakasserier mot den politiska oppositionen. Domstolsväsendet är i praktiken inte oberoende, och det förekommer att polis och militär gör sig skyldiga till godtyckliga frihetsberövanden. Förhållandena i fängelserna är dåliga. Kvinnan har en låg ställning i samhället. Det beräknas att 98 procent av alla kvinnor och flickor över sju år har utsatts för könsstympning. Djibouti har en förhållandevis stor säkerhetsapparat och välutrustad armé. Landet hyser Frankrikes största garnison i Afrika med nära soldater. Därutöver finns en större kontingent från USA med cirka tusen soldater och två mindre från Spanien respektive Tyskland. Landet saknar i stort sett såväl industri som jordbruk och lever främst av handel, inklusive inkomster från den välutbyggda hamnen. Presidentval hölls den 8 april President Guelleh var ensam kandidat efter att den ende oppositionsledaren hade dragit sig ur. Enligt officiella uppgifter röstade 79 procent av uppskattningsvis registrerade väljare. Oppositionen anklagade regeringen för omfattande valfusk. Regionala val genomfördes för första gången i mars i år. RPP, det dominerande partiet i den styrande UMP-koalitionen, vann 161 av 204 mandat och fick majoritet i samtliga regionala församlingar. Till skillnad från landets tidigare val användes ett proportionellt valsystem. Den största oppositionsalliansen, UAD, bojkottade valet medan ett stort antal småpartier ställde upp.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Djibouti har ratificerat/anslutit sig till följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt anslutit sig till dess två fakultativa tilläggsprotokoll om enskild klagorätt respektive om avskaffande av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), men inte till dess fakultativa tilläggsprotokoll om enskild klagorätt - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT), men inte dess fakultativa tilläggsprotokoll - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). De fakultativa protokollen om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi och om barn i väpnade konflikter har undertecknats men inte ratificerats. - Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter Djibouti ligger efter i rapporteringen till konventionernas övervakningskommittéer vad avser ICCPR, ICESCR, CAT, CEDAW samt CRC. Djibouti är medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Allmänt är respekten för rätten till liv och kroppslig integritet bristfällig i Djibouti. Konstitutionen förbjuder tortyr, men det har då och då förekommit uppgifter om att polisen har misshandlat och även torterat fångar. Förhållandena i fängelserna är svåra. Fängelset Gabode i Djibouti stad är byggt för 350 fångar men uppges emellanåt hysa dubbelt så många. Fångarna måste ibland betala för att få mat. Misshandel och våldtäkter förekommer. Medicinsk vård är bristfällig och möjligheter till utbildning eller rehabilitering av fångar saknas.

3 3 Enligt konstitutionen får enskildas hem, familj, korrespondens och kommunikationer inte störas av myndigheterna. Emellertid förekommer rapporter om att polisen genomsöker hus utan tillstånd från åklagare, och att oppositionella kan få sin post undersökt och telefonen avlyssnad. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades helt år Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden uppges förekomma. Enligt strafflagen från 1995 måste en arresterad person häktas inför domstol inom 48 timmar och alla måste dömas inom åtta månader efter att ha häktats. I praktiken åsidosätter polisen ofta dessa regler. Det förekommer att personer hålls arresterade utan möjligheter att kommunicera med anhöriga eller advokat. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt konstitutionen är domstolarna oberoende av statsmakten. Rapporter förekommer dock om att myndigheterna lägger sig i rättsskipningen, även i fall som inte rör landets säkerhet. Domare utses på livstid. Rättsskipningen baseras på fransk napoleonisk lag, shariarätt samt traditionell nomadisk rätt. Dömda kan överklaga till en högsta domstol som kan åsidosätta utslag i lägre instans. Shariarätt tillämpas i civilmål och familjetvister. På landsbygden löses tvister ofta genom traditionell rätt som kan föreskriva till exempel blodshämnd vid mord. Det finns ett ombudsmannaämbete som dels deltar i parlamentets lagstiftande arbete, dels har ett uppdrag för att medla mellan frivillig- och regeringsanknutna organisationer. 7. Straffrihet Grovt våld från polis och militär förekommer (se avsnitt 3). Rapporter saknas om att de ansvariga skulle ha lagförts. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen tillgodoser rätten till yttrande- och mediafrihet. Det har emellertid förekommit att oppositionella som publicerat kritik mot regeringen har åtalats, och att berörd tidning fått sitt tillstånd indraget. Självcensur tycks förekomma i viss utsträckning. Den viktigaste tidningen utkommer två gånger i veckan och ägs av regeringen. Det finns några oberoende tidningar som

4 4 utkommer varje vecka eller månad och som öppet kritiserar regeringen. Regeringen driver radio- och TV-stationerna. Tillgång till Internet finns men kontrolleras av regeringen. Mötesfrihet råder enligt konstitutionen men begränsas i praktiken av regeringen. Inrikesministeriet kräver tillstånd för större möten. Sådant tillstånd ges i regel men begränsas av att polis vid till exempel politiska möten uppträder hotfullt och trakasserar mötesdeltagare. Oppositionsledare tillämpar ofta återhållsamhet med offentliga möten för att inte provocera polisen. Arbetare har enligt konstitutionen rätt att bilda fackföreningar. I praktiken har regeringen inskränkt denna rättighet och 1999 tog regeringen kontroll över de två största fackföreningarna. Sedan dess har oberoende fackföreningar i stort sett upphört att verka. ILO har protesterat mot regeringens övergrepp mot fackföreningarna. Mindre än 20 procent av löntagarna är fackligt anslutna. Arbetstagare har också rätt att strejka förutsatt att inrikesministeriet meddelas 48 timmar i förväg. Denna rättighet utövas också i praktiken, men det förekommer att regeringen ingriper mot strejker. Islam är statsreligion men konstitutionen etablerar samtidigt religionsfrihet i landet. Regeringen respekterar i allmänhet denna frihet. Över 99 procent av befolkningen är sunni-muslimer. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Regionala och kommunala val genomfördes för första gången i mars i år. Valen avsåg fem regionala församlingar samt tre kommunala församlingar i Djibouti stad. Rassemblement populaire pour le progrés (RPP), det dominerande partiet i den styrande koalitionen Union pour la majorité présidentielle (UMP), vann 161 av 204 mandat och kommer att kontrollera samtliga dessa församlingar under de närmaste fem åren. Till skillnad från vid tidigare val användes ett proportionellt valsystem. Den största oppositionsalliansen, Union pour une alternance démocratique (UAD), bojkottade och förkastade valet medan ett stort antal småpartier ställde upp. Landets andre president, Ismael Omar Guelleh, omvaldes den 8 april 2005 för en andra och sista mandatperiod om sex år. President Guelleh var ensam kandidat efter att den ende oppositionsledaren som hade visat intresse dragit sig ur. Enligt officiella uppgifter deltog 79 procent av uppskattningsvis registrerade väljare. Oppositionen ifrågasatte dock denna siffra och uppgav att omfattande valfusk hade förekommit. Dagen före valet demonstrerade hundratals människor mot presidentvalet. Polisen bemötte demonstranterna med tårgas men uppgav att ingen människa skadades. Valobservatörer från

5 5 bland annat Arabförbundet uppgav att valen hade genomförts under fredliga former. Nationalförsamlingen har 65 ledamöter varav sju platser reserveras för kvinnor enligt lag (antalet kvinnliga ledamöter är också sju stycken). Begränsningen av antalet politiska partier (fyra stycken) hävdes i september Parlamentsval genomfördes därefter i januari 2003 med åtta deltagande partier. Presidenten Guellehs koalition UMP vann samtliga platser i nationalförsamlingen. UAD fick visserligen 37 procent av rösterna, men erhöll inga parlamentsplatser då det inte fick majoritet i någon enskild valkrets. UAD hävdade att valen ej gick rätt tillväga och uppmanade till strejk. Regeringen förbjöd emellertid strejken med motiveringen att den riskerade leda till oroligheter. Internationella observatörer från bland annat AU och Arabförbundet noterade frånvaron av våld under parlamentsvalen men uppgav också att oegentligheter hade förekommit. Presidentens parti RPP dominerar UMP. RPP:s medlemmar tillhör klanen somali issa. Det andra viktiga partiet inom UMP är Front pour la restauration de l unité et de la démocratie (FRUD) vars medlemmar tillhör folkgruppen afar. RPP kontrollerar i praktiken statsapparaten och trakasserar emellanåt oppositionen. Två ytterligare partier ingår i UMP. Oppositionsblocket UAD består liksom UMP av fyra partier. FRUD har även en illegal fraktion som i flera år under 1990-talet bedrivit gerillakrig mot regeringen i landets norra del. Dess ledare slöt i maj 2001 ett fredsavtal med regeringen, och ansträngningar görs nu att med stöd av externt bistånd återuppbygga den krigsdrabbade och minbelagda norra delen av landet. Soldater från FRUD har integrerats i den man starka armén. EUkommissionen har bidragit till kostnaden för demobilisering och återuppbyggnad i norr men framstegen är ännu blygsamma. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Endast en liten minoritet av befolkningen har regelbundet avlönat arbete och arbetslösheten uppskattas till 50 procent. Bara de som tillhör de dominerande klanerna somali issa och afar har i praktiken möjlighet att arbeta i högre tjänster i förvaltningen. Minimilönen för outbildad arbetskraft, fastställd 1976, är motsvarande SEK per månad. De flesta arbetsgivare betalar dock högre lön. Arbetsveckan

6 6 är enligt lag 40 timmar, ofta över sex dagar. Övertidsersättning och semesterförmåner är vanliga. Djibouti ratificerade under förra året bl.a. ILO:s konventioner om förbud mot barnarbete (nr 138 och 182) och har därigenom ratificerat samtliga av ILO:s centrala konventioner. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsovården är undermålig. Enligt tillgänglig statistik finns 1 läkare per invånare, varav flertalet verkar i Djibouti stad och blott ett litet fåtal på landsbygden. Endast kring en fjärdedel av alla ettåriga barn vaccineras mot tuberkulos och mässling, en även efter afrikanska förhållanden mycket låg siffra. Hälsosektorns andel av BNP har uppgetts utgöra 3,3 procent. 12. Rätten till utbildning Skolgång är obligatorisk och kostnadsfri. Föräldrar måste dock betala för läromedel och transport till skolan, vilket fattiga familjer ofta inte förmår. Många skolor är i dåligt skick. Av barn i skolåldern är 50 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna registrerade i primärskolan, medan 23 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna är registrerade i sekundärskolan. Endast 20 procent av de som påbörjar sekundärskolan slutför den. Regeringen bekräftade 1999 ett åtagande från 1998 att 50 procent av alla skolelever skulle vara flickor, men några förändringar har inte registrerats. 34,5 procent av befolkningen över 15 år är illitterata. Bland kvinnorna är andelen illitterata, dvs ej läskunniga, mycket stor. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden är genomgående låg med undantag för ett fåtal områden i Djibouti stad. Endast en tiondel av landets yta är odlingsbar och utanför huvudstaden lever befolkningen huvudsakligen av djurskötsel som nomader. Medellivslängd är 52,8 år. Livsmedelssäkerheten är låg och landet har ett ständigt behov av livsmedelsbistånd. Vattenbrist är ett allvarligt och ökande problem. Det är tillåtet för privatpersoner att äga mark och hus, och det finns inga formella inskränkningar av möjligheterna att bedriva företagsamhet. Av Djiboutis invånare uppges personer (över 20 procent av befolkningen) ha drabbats allvarligt av årets svåra torka. I stort sett drabbades landets samtliga regioner.

7 7 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld mot kvinnor förekommer men rapporteras sällan. Strafflagen från 1995 föreskriver upp till 20 års fängelse för våldtäkt men lagen tillämpas bara ibland. Polis inblandas sällan i fall av våld inom hemmet. I rapporterade fall av våldtäkt av soldater på afar-kvinnor avstod offren på grund av rädsla och skam att driva brottet till åtal. Enligt lag har kvinnor samma rättigheter i samhället som män. Sedvänja och samhällelig tradition samt diskriminering i undervisningen gör emellertid att kvinnor har få tillfällen till avlönad anställning. Sedvanerätt, baserad på Sharia, diskriminerar kvinnor vad gäller arv och skilsmässa. Kvinnor tillåts inte resa utan tillstånd av en manlig släkting. Få kvinnor är tillräckligt utbildade för att utnyttja rättsväsendet till sin fördel. Det beräknas att 98 procent av alla kvinnor och flickor över sju år har utsatts för könsstympning. Denna utförs traditionellt vid 7-10 års ålder. Strafflagen föreskriver fem års fängelse för den som utför könsstympning, men det är inte känt att någon har dömts för detta. Kvinnorörelsen Union Nationale des Femmes Djiboutiennes (UNFD) arbetar mot könsstympning och UNFD:s arbete har haft viss effekt i Djibouti stad men knappast på landsbygden. En stor konferens om kvinnlig könsstympning anordnades i Djibouti under2005. I samband med detta evenemang meddelade premiärministern att Djibouti hade ratificerat Afrikanska unionens Maputo-protokoll om kvinnlig könsstympning. Han presenterade också den så kallade Djibouti-deklarationen varigenom landet utfäster sig att utrota kvinnlig könsstympning. Förutsättningarna att förbättra kvinnans ställning har ändrats till det bättre sedan president Guelleh kom till makten Han utnämnde en minister för kvinnofrågor, den första kvinnliga ministern någonsin i Djibouti. Det finns såsom framkommer ovan en medvetenhet om behovet att bekämpa könsstympning och att förbättra hälsovård och undervisning för kvinnor och flickor. I det nya parlamentet har sju platser reserverats för kvinnliga kandidater enligt lag. Tidigare fanns inga kvinnliga ledamöter.

8 8 15. Barnets rättigheter Regeringen har i stort sett inga resurser avsatta för att främja barns välfärd. Ett fåtal välgörenhetsorganisationer arbetar med barn. Gatubarn finns i Djibouti stad. I princip alla flickor i Djibouti utsätts för könsstympning när de är mellan sju och tio år gamla. Könsstympning är förbjudet enligt lag, men leder aldrig till åtal, såvitt känt. Sexuellt våld mot barn förekommer men anses inte vanligt. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder. Strafflagen tillämpas inte och förövare straffas lindrigt, till exempel med böter för att täcka barnets läkarkostnader. Enligt lag får barn under 14 år inte arbeta, men lagen följs inte och barnarbete förekommer, särskilt i familjeägda företag. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De två dominerande etniska grupperna kontrollerar den politiska makten, somali issas, som presidenten tillhör, och afar. Medborgare från andra somaliska klaner (issak, gadabursi och darod) och av jemenitiska eller andra ursprung förhindras inofficiellt tillträde till högre tjänster i förvaltningen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är straffbart enligt Shariarätten. Det finns inga rapporter om att lagen har tillämpats. Att leva öppet som homo-, bi- eller transsexuell får dock antas vara förknippat med stora svårigheter. 18 Flyktingars rättigheter Lagstiftningen erkänner flyktingars rättigheter enligt 1951 års flyktingkonvention. Regeringen har tidigare varit relativt generös med att ge fristad till flyktingar och samarbetar med UNHCR. Polisen har då och då gjort razzior för att samla ihop och deportera illegala invandrare, främst från Etiopien. Detta har ofta skett under brutala former, och det finns rapporter om misshandel, stöld och våldtäkter från polisens sida i samband med dessa razzior. Myndigheterna förklarade under 2003 att alla illegala invandrare var tvungna att lämna landet senast i mitten av september. En massutvandring ägde rum under

9 9 framför allt augusti och september. Tidningsuppgifter gjorde gällande att utvandringen i många fall skedde under svåra omständigheter. Enligt media sattes flera tusen av de illegala invandrare som inte respekterade regeringens tidsfrist i ett transitläger varifrån de ska transporteras till grannländerna. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen lagstiftning som tar hänsyn till funktionshindrade personers situation eller som förhindrar diskriminering mot dem i arbetslivet. Därmed har personer med funktionshinder stora svårigheter att försörja sig på en arbetsmarknad där åtminstone 60 procent av den arbetsföra manliga befolkningen är undersysselsatt eller arbetslös. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Regeringen tillåter bildandet av lokala organisationer för mänskliga rättigheter och det finns ett fåtal som är verksamma, till exempel Föreningen för mänskliga rättigheter i Djibouti (Ligue des Droits Humains à Djibouti). Internationella rödakorskommittén (ICRC) har ett litet kontor med lokal personal och dess representant i Nairobi besöker Djibouti var tredje månad och får då tillträde till fängelser och fångläger. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Representanter från Afrikanska unionens, AU:s, kommitté för mänskliga rättigheter tilläts för första gången besöka landet år Man kunde då möta höga representanter för regeringen och fick fritt tillträde till fängelser och organisationer rörande mänskliga rättigheter.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Djibouti 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Djibouti 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Djibouti 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Djibouti ligger på plats 150 av totalt 177 länder på FN:s index över mänsklig utveckling.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas.

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Sao Tomé och Principe har ratificerat: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer