Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala"

Transkript

1 RTN Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

2 Innehåll RTN Åtgärdsvalsprocess arbetssätt Beskrivning av processen Inledning Bakgrund Avgränsningar Förstå situationen Befintliga förhållanden Framtida utveckling Mål och ändamål för åtgärderna Problembeskrivning Åtgärder Inventering av åtgärder Studerade Prioriterade åtgärder Effekter av de prioriterade åtgärderna Ställningstagande och fortsatt hantering Parternas ställningstagande Beskrivning av avsiktsförklaringar Beskrivning av fortsatt arbete Bilagor Bilaga 1. Material Workshop 1 Bilaga 2. Material Workshop 2 Bilaga 3. Material Workshop 3 2 (30)

3 Sammanfattning Resandet till/från Arlanda i Sigtuna kommun har ökat de senaste 10 åren. Arlanda är både en växande arbetsmarknad och Sveriges största internationella flygplats. I dagsläget arbetar ca på Arlanda flygplatsområde och under år 2010 var antal flygresenärer 16,9 miljoner (för 2011 förväntas resenärsantalet vara 19 miljoner). Till år 2030 förväntas arbetstillfällena på Arlanda öka till ca genom exploatering av områdena kring Arlanda och mellan Märsta och Arlanda. Antalet flygresenärer förväntas också att öka till miljoner resenärer år Arlanda-Märsta pekas ut i Stockholmsregionen (RUFS 2010) som en regional kärna i Storstockholm och det lyfts att tillgängligheten till Arlanda är mycket viktig för regionens internationella konkurrenskraft. I RUFS finns även mål på att 90 % (i dagsläget är det 75 %) av Stockholms arbetsplatser ska kunna ta sig till Arlanda inom 60 minuter år Arlanda pekas även ut i Uppsala läns regionala utvecklingsplan som en viktig plats för länet att ha god tillgänglighet till. Samtidigt som resandet ökar finns det hårda miljökrav på Arlanda som syftar till att begränsa utsläppen på flygplatsen. Dessa utsläpp inkluderar inte bara flygtrafiken och den egna verksamheten utan även marktransporter till och från Arlanda. I dagsläget är det svårt att öka antalet tågavgångar i rusningstrafiken till Arlanda i och med att kapacitetsutnyttjandet på järnvägen redan är högt. Detta ställer stora krav på miljövänliga persontransporter inom alla transportslag till och från Arlanda. I syfte att stärka kollektivtrafiken för Arlanda genomfördes en åtgärdsvalsprocess under Där formulerade deltagande parter tillsammans vilka problem som är önskvärda att lösa och vilka åtgärder som ansågs lämpliga. Berörda parter träffades under fyra workshopar för att diskutera och komma överens om mål, hinder och åtgärder. Mellan workshoparna bedrevs utredningsarbeten av Vectura i syfte att ta fram diskussions- och beslutsmaterial. Arbetet resulterade i att aktörerna som varit aktiva under workshopserien hade en gemensam syn på vilket behov som finns samt vilka åtgärder som behöver genomföras på kort och lång sikt. Det resulterade även i att aktörerna skrev en avsiktsförklaring där parterna var överens om att verka för ett fortsatt arbete för att stärka kollektivtrafiken i stråket Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala samt förbättrad tillgänglighet till Arlanda. Aktörerna ska bland annat inom och utanför den egna organisationen förmedla informationen kring resultatet av projektet enligt den kommunikationsplan som upprättats. I arbetet identifierade även tre områden där konkreta åtgärder diskuterades. För att arbeta vidare med dessa tecknade även ett antal aktörer överenskommelser. Överenskommelserna innebar att aktörerna skulle arbeta med 3 (30)

4 att genomföra åtgärder i närtid samt att mer aktivt arbeta för gemensam och samordnad planering av ny infrastruktur på längre sikt. Ett antal aktiviteter för åtgärderna på kort sikt togs fram och tre överenskommelser tecknades mellan de parterna som hade behov och nytta av åtgärderna. Den ena överenskommelsen var mellan parterna: Trafikverket, Swedavia, Sigtuna Kommun, Storstockholms Lokaltrafik, Upplands Lokaltrafik. Överenskommelsen syftade till att arbeta med följande åtgärder: - Gemensamt biljett- och informationssystem - LTPN - Incitament för att minska antalet bilar - Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet - Tillgänglighet med buss - Förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta Den andra överenskommelsen var mellan parterna: Trafikverket och A- train. Överenskommelsen syftade att effektivisera utnyttjandet av spårinfrastrukturen och åtgärder för att förbättra den befintliga infrastrukturens funktion. Följande åtgärder inkluderades: - Trimningsåtgärder, bättre drift och underhåll - Incitament för högre kapacitet på persontåg i peak-tid - Små fysiska åtgärder för bättre trafikkvalitet Den tredje överenskommelsen var mellan parterna: Trafikverket och Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB). Den syftade till att verka för en gemensam och samordnad planering i stråket. Överenskommelsen syftade till att genomföra ett antal aktiviteter för att möjliggöra de större infrastrukturåtgärderna på sikt. Årligen kommer uppföljning av åtgärderna att göras. 4 (30)

5 1 Åtgärdsvalsprocess arbetssätt RTN I februari 2010 presenterade trafikverken ett förslag till nytt planeringssystem för transportsystemet till regeringen. Enligt förslaget skulle valet av åtgärder vara transportslagsövergripande och ske enligt fyrstegsprincipen innan den lagbundna fysiska planeringsprocessen för väg eller järnväg påbörjades. En särskild metod för att klara detta formulerades. Även den parlamentariska Infrastrukturkommittén lade ett sådant förslag. Trafikverket har identifierat sex olika pilotprojekt i landet där metoden kommer att testas och vidareutvecklas under Åtgärdsval Arlanda är ett av pilotprojekten. Arbetet med tillgängligheten till Arlanda sker genom det EU-finansierade projektet SATSA - Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, med medfinansiering från ett flertal regionala aktörer inom trafikområdet och kommuner. SATSA ska bidra till att bl.a. påskynda framtida infrastruktursatsningar längs med Ostkustbanan. 1.1 Beskrivning av processen Arbetet följer Trafikverkets förslag på metod för tillämpning av åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. Där delas arbetet in i fyra faser: initiera, förstå situationen, pröva åtgärder och val av åtgärder. Se figuren nedan. Den första fasen handlar om att komma igång med projektet rent praktiskt. Den andra delen handlar om att identifiera behov, målsättningar och ringa in problembilden. Därefter genereras åtgärdsförslag som prövas om de når upp till behovet de ska fylla. I den sista fasen görs en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. 5 (30)

6 Beskrivning av genomförandet Aktörer (organisationer och myndigheter som aktivt deltar i planeringsprocessen för att de har något att vinna = behov och nytta) med olika anspråk på de aktuella delarna av Ostkustbanan och Arlandabanan bjöds in till en gemensam, öppen process med fyra workshops samt mellanliggande utredningsarbete. Arbetet bedrevs i processform med hjälp av två processledare. Workshop 1 Behovs- och problemanalys Målet med den första workshopen var att: - Tydliggöra vilka behov som fanns och vilka funktioner som efterfrågas avseende transportlösningar kring Arlanda - Öka medvetenheten och förståelsen för alla aktörers intressen och behov - Göra en kreativ insamling av tänkbara åtgärder utöver nyinvestering i järnväg Workshop 2 Åtgärdsinventering och värdering Målet med den andra workshopen var att: - Tydliggöra en gemensam problembild - Identifiera och översiktligt bedöma tidigare föreslagna åtgärder - Identifiera och värdera åtgärder, samt identifiera vilka intressenter som får nyttor av åtgärderna. Workshop 3 Genomförandeplan Målet med den tredje workshopen var att: - Diskutera effekterna av åtgärderna - Diskutera kring aktiviteter per åtgärd och vilka aktörer som ska driva vilka frågor Workshop 4 fortsatt arbete Målet med den fjärde workshopen var att: - Diskutera kring fortsatt arbete - Skissa på en överenskommelse Gleicher s formel David Gleicher s formel är en modell för att beskriva möjligheterna för förändring som skrivs =D x V x F > R, där = den vedertagna symbolen för förändring, D = brister i den nuvarande situationen, V = målbilden / visionen av vad som är möjligt, F = de första tydliga stegen mot förändring, och R = motståndet mot förändring. Gleicher s formel innebär att om någon av D, V eller F är noll, kommer motståndet mot förändring inte att övervinnas. 6 (30)

7 2 Inledning För att en åtgärdsvalsprocess ska starta hänger i huvudsak på tre viktiga kriterier. För det första så måste det ligga rätt i tiden och för det andra ska det finnas intresse att lösa problemet. Det tredje kriteriet är att det bedöms finnas förutsättningar för att åtgärder på en viss plats leder till tillräckligt stor samhällsnytta och bidrar till ett hållbart samhälle. Att förbättra tillgängligheten till Arlanda uppfyller dessa tre kriterier. 2.1 Bakgrund Tillgängligheten till Arlanda i Sigtuna kommun är viktig för tillväxt och välbefinnande, lokalt, regionalt och nationellt. Arlandas miljömål ställer krav på minskad vägtrafik till och från Arlanda, samtidigt som tågtrafiken, i nord-sydlig riktning till Arlanda, har begränsade utvecklingsmöjligheter bl.a. på grund av kapacitetsbegränsningar under högtrafik. I öst-västlig riktning till Arlanda finns i dagsläget inget spårbundet alternativ. Det finns många aktörer och intressenter med olika förväntningar och önskemål längs stråket. Att tillgängligheten kring Arlanda behöver förbättras är alla överens om men på vilket sätt är en olöst fråga. 2.2 Avgränsningar Projektets rubrik, stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala ger en vägledning om utredningens avgränsningar. Det handlar om kollektivtrafik med inriktning mot en förbättrad kollektivtrafik i hela stråket. I det här delprojektet är dock åtgärder som föreslås riktade mot Arlanda. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten till Uppsala/Bergsbrunna har studerats i ett parallellt projekt. Utredningsområdet avgränsas till stråket Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala och fokus har legat på åtgärder kring Arlandaområdet. Det kan handla om både vägåtgärder som förbättrar för busstrafiken och spåråtgärder som förbättrar för tågtrafiken. De åtgärder som utretts innebär förändringar av buss- och tågtrafik även utanför utredningsområdet, således påverkar de även övrig trafik. I arbetet med åtgärdsval har regionens aktörer varit en viktig del av utredningsprocessen och workshopar har använts för att diskutera och prioritera bland mål, problem och åtgärder. 7 (30)

8 Tanken med det diskussions- och beslutsunderlag som presenterades av Vectura var att det skulle ge en så begriplig bild som möjligt av olika frågor. Det innebar att utredningsarbetet bedrevs på en ganska översiktlig nivå, en nivå som ändå var tillräcklig för att kunna prioritera i olika frågor och komma vidare i processen. Detta var en viktig utgångspunkt för hela åtgärdsvalsprocessen. Figur 1 Geografisk avgränsning för åtgärdsvalsprocessen för ökad tillgänglighet till och från Arlanda och schematiskt bild över ägandeförhållandet av infrastrukturen kring Arlanda. 8 (30)

9 3 Förstå situationen För att genomföra en åtgärdsvalsprocess är det viktigt att förstå bakgrunden till situationen, vilket behov som finns samt vilken brist eller vilket problem man vill lösa. Under workshopserien presenterades faktaunderlag på dagens situation, utifrån detta diskuterades mål samt hinder/problem med att uppnå målen. 3.1 Befintliga förhållanden I kompendiet till de tre workshoparna samt i presentationsform har dagens förutsättningar beskrivits. Nedan följer en sammanfattning av detta Resande I dagsläget arbetar ca på Arlanda flygplatsområde och under år 2010 var antal flygresenärer 16,9 miljoner (för 2011 förväntas resenärsantalet vara 19 miljoner). Enligt Swedavias resvaneundersökning är det drygt flygresenärer och drygt arbetspendlare som reser med marktransporter till och från Arlanda per dag. Det innebär omkring 11 miljoner marktransporter till och från Arlanda per år. Uppdelningen på vilket färdmedel som resenärerna väljer för sin resa till Arlanda skiljer sig inte speciellt mycket mellan de som arbetar på Arlanda och flygresenärer. I dagsläget sker mer än hälften av de anställda och flygresenärernas resa till Arlanda med bil, kollektivtrafikandelen ligger på ca 46 %. Dock reser något större andel flygresenärer med tåg till/från Arlanda. Se Figur 2. Figur 2 Färdmedel (sista) till Arlanda för anställda och flygresenärer Källa: Swedavia RVU 2009 För flygresenärerna sker flest resor till/från Stockholms län och flygplatsen. Uppdelningen per färdmedel skiljer sig beroende på vilken del av Stockholm resenären reser till/från. I södra och norra Stockholm är andelen som reser 9 (30)

10 med bil störst, särskilt i norrort där andelen bilresenärer ligger på 80 %. I Stockholm city är andelen som reser med tåg nästan 40 % Trafikutbud Det finns stora möjligheter att resa med kollektivtrafiken till Arlanda idag med tåg och buss. De tågoperatörer som idag trafikerar sträckan till och från Arlanda är främst SJ, UL och Arlanda Express. Från Stockholm C avgår en buss mot Arlanda ca var tionde minut och resan tar 40 minuter. Arlanda Express går varje kvart (var 10:e minut under rusningstrafiken) och tar 20 minuter. Det går att resa från Stockholm till Arlanda idag med pendeltåg men inte direkt utan det krävs minst ett byte, antingen till buss i Märsta eller till UL:s pendeltåg i Upplands Väsby. Restiden ligger på mellan minuter. Från Uppsala finns både pendeltåg och flygbussar. UL:s tåg går två gånger i timmen mellan Uppsala och Arlanda med en restid på 18 minuter. För passagerare som åker pendeltåg från Stockholm till Arlanda C tillkommer en passageavgift på ca 60 kr, detta eftersom stationsavgiften för dessa resor inte inkluderas i tågbiljettens pris. Det går fjärrtåg från bland annat Östersund, Sundsvall, Borlänge och Linköping. Det går även bussar till Arlanda från bland annat Märsta, Rotebro, Östra Steninge, Bålsta, Sigtuna stad, Knutby, Västerås, Karlstad och Örebro Kapacitetsbrist I samband med workshopserien presenterades hur högt utnyttjad dagens järnväg är i stråket samt vilka åtgärder som behövs längs Ostkustbanan för att öka kapaciteten. En fördjupad diskussion kring kapaciteten mellan Skavstaby och Myrbacken hölls även på ett separat möte mellan A-train och Vectura. 10 (30)

11 Uppsala 70 % Myrbacken 28 % 40 % Märsta Arlanda 62 % 73 % Skavstaby 40 % 98 % Karlberg/Tomteboda 65% 70 % Stockholm C Figur 3 Konsumerad kapacitet för de två mest trafikintensiva timmarna (tågplan T10). Mellan Stockholm C och Skavstaby illustrerar den vänstra linjen innerspår och den högra linjen ytterspår. Trafikutbud på sträckan Stockholm Uppsala har mycket små marginaler att förändras utifrån hur dagens trafik produceras och hur infrastrukturen är utformad. Under de mest belastade timmarna i morgon- och eftermiddagsrusningen är trafiksystemet mycket hårt belastat. 1 Av figuren framgår att ytterspåren på sträckan Karlberg/Tomteboda - Skavstaby har det högsta kapacitetsutnyttjandet. Detta signalerar att inga fler tåg ryms på sträckan utan att kvaliteten i trafiken påverkas negativt genom ökad trängsel. Det är också dimensionerande för hur den nationella och regionaltrafiken kan trafikera och utvecklas i Arlandakorridoren. Det som gör att det blir operativt hanterbart är att trafiken är homogen, dvs. tågtrafik med likvärdig hastighet utan uppehåll för resandeutbyte. I övrigt ser det ut att vara balans mellan infrastrukturen och den trafik som etablerats. På vissa delsträckor finns även en överkapacitet som visar att fler tåg är möjliga. Detta är dock en illusion eftersom trafiken går över flera delsträckor och är sammanflätade i olika trafiksystem där trånga sektorer begränsar möjlig trafikökning. Exempelvis begränsas pendeltågssystemets utveckling på Ostkustbanan av trängseln söder om Stockholm Central. Den planerade trafiken för år 2013 antas inte nämnvärt förändra dagens bild av konsumerad kapacitet eftersom antalet tåg under de mest belastade 1 Kapacitetsutnyttjandet på banan beskrivs i figuren nedan och är framtagen av Trafikverket enligt vedertagen modell vid beräkning av konsumerad kapacitet på linjen. Beräkningen förutsätter att trafiksystemet på Ostkustbanan och Arlandabanan är uppbyggt enligt trångsektorsplanen Mälardalen. 11 (30)

12 timmarna inte kan öka utan att det påfrestar ytterligare på trafiken i korridoren eller på grund av begränsningar i angränsande infrastruktur. 3.2 Framtida utveckling Det finns ett samarbete inom ramen för Airport City Stockholm, där stat, kommun och näringsliv samarbetar för att utveckla området kring flygplatsen. Antalet invånare kring Arlanda förväntas öka. Invånarna i Sigtuna kommun väntas växa med fler invånare kommunen förväntas ha omkring invånare år Dessutom växer hela Arlandaregionen (Sigtuna kommun och de tre angränsande kommunerna till Arlanda). I dagsläget har kommunerna sammanlagt invånare och har haft en sammantagen befolkningstillväxt med drygt 12 % mellan år Resande Resandebehovet inom Arlandaområdet förväntas öka till Till år 2030 förväntas arbetstillfällena på Arlanda öka till ca genom exploatering av områdena kring Arlanda och mellan Märsta och Arlanda. Antalet flygresenärer förväntas också att öka till miljoner resenärer år Arlanda-Märsta pekas ut i Stockholmsregionen (RUFS 2010) som en regional kärna i Storstockholm och det lyfts att tillgängligheten till Arlanda flygplats är mycket viktig för regionens internationella konkurrenskraft. I RUFS finns även mål på att 90 % (i dagsläget är det 75 %) av Stockholms arbetsplatser ska kunna ta sig till Arlanda inom 60 minuter år Sigtuna kommun 3 SCB 4 Swedavia, Handlingsplan avseende LFV:s åtgärder för att Stockholm-Arlanda Airports utsläpp av koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor, RUFS (30)

13 Swedavia har som mål till 2012 att kollektivtrafikandelen för flygresenärerna ska vara på 50 % och för de anställda på flygplatsen på 55 %. Med ett oförändrat antal resor innebär det att drygt 1 miljon fler resor måste ske med kollektivtrafik istället för bil per år. Det innebär att minst resenärer per dag måste gå över från bil till kollektivtrafik baserat på dagens resandeströmmar. Kollektivtrafikandelen till och från Arlanda flygplats behöver på sikt (år 2030) ligga mellan % för att långsiktigt klara utsläppstaket som finns på Arlanda. 6 Dalabana Lokaltåg Flygtåg Mälardalståg Interregionaltåg Snabbtåg Godståg U p p s ala Knivsta Bergsbrunna Alsike Ostkustbanan Arlandabanan Märsta Br is ta A rland a C e nt ral Rosersberg Stoc khom Nor r Arlanda norra Arlanda södra Upplands Väsby Rotebro Norrviken Häggvik Sollentuna Helenelund Ulriksdal Solna S t o c kho lm N o rd T omte boda Citybanan Odenplan Stockholm City S t o c kho lm C Figur 4 Visar ett scenario för måltrafiken år 2020 under en högtrafiktimme och varje streck är en tågavgång per timme Trafikering Hur pendel- och regionaltågstrafiken kommer att utvecklas på Ostkustbanan är mycket avhängigt den kapacitet som kan erbjudas och hur denna 6 Swedavia, Handlingsplan avseende LFV:s åtgärder för att Stockholm-Arlanda Airports utsläpp av koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor, (30)

14 kapacitet ska fördelas på olika tågtyper och operatörer. Ostkustbanans kapacitet förstärks 7 t.o.m. år 2017 och parallellt med kapacitetsförstärkningarna färdigställs Citybanan. Samtidigt, och delvis på grund av åtgärderna, förändras trafikeringen på Ostkustbanan. SL:s pendeltågstrafik kommer att förtätas och samtidigt förväntas den avreglerade järnvägstrafiken påverka kapacitetstilldelningen. I en tidigare utredning kring Arlandakorridoren 8 togs ett trafikeringsscenario fram som baserades på behovsbilden. Se Figur 4. Kapaciteten på dagens järnväg räcker inte till för att trafikera järnvägen enligt behovsbilden. 3.3 Mål och ändamål för åtgärderna Under den första workshopen togs en mycket komplex målbild fram. Denna bearbetades och konkretiserades fram till workshop 2 där den presenterades för deltagarna. Efter workshop 2 justerades den ytterligare utifrån de synpunkter som kom upp. Nedan presenteras målbilden som arbetats fram under workshopserien Mål Ökad tillgänglighet med kollektivtrafik till/från Arlanda Fler människor inom ett större område har bättre tillgänglighet till Arlanda Kortare restider med kollektivtrafiken för fler resenärer Hållbart resande Högre andel hållbara resor (gång, cykel, kollektivtrafik och övriga miljövänliga transportsätt) till och från Arlanda Attraktiv kollektivtrafik Robusthet och punktlig trafik Förutsättningar för bibehållen godstrafik Utrymme även för fler godståg Möjlighet för överflyttning av gods från väg till järnväg längs Ostkustbanan (Stockholm Uppsala (Gävle)) Skalbarhet Trafikeringen längs banan ska kunna växa i samma takt som befolkning och behov Ekonomi finansiering Kreativa finansieringsformer Underlag för prioritering av infrastrukturprojekt Kloka statliga infrastruktursatsningar Mer pengar till viktiga infrastruktursatsningar 7 Dubbelspårsutbyggnad Löten-Samnan och Skutskär-Furuvik, plankorsningsåtgärder i Knivsta och Uppsala. 8 Vectura, Trafikeringsstrategi för Arlandakorridoren, (30)

15 Operatörsperspektivet Bättre samarbete/ samverkan mellan operatörerna för att få fler resenärer totalt sett till kollektivtrafiken Bättre förutsättningar för operatörerna att planera och driva sin trafik Samordnad planering för Arlanda-frågor Gemensam syn på nyttan Bättre regional planering (länsöverskridande) Även våga prova nya innovativa och/eller mindre lösningar Ändamål Ändamålet kan beskrivas som projektets överordnade syfte. Ändamålet för projektet Arlanda har ändamålet bäring på den gemensamma målbild för området som olika aktörer formulerat men även på olika nationella, regionala och lokala mål. Ett förslag på ändamål presenterades under workshop 2. Detta förslag omformulerades något under workshopen och därefter ställde sig aktörerna bakom det. Ändamål Att med åtgärder enligt 4-stegsprincipen utveckla persontrafiken* till Arlanda med beaktande av gods- och persontrafiken i Stockholm- Uppsalastråket. * Med persontrafiken innebär miljövänliga resor för flygresenärer och arbetspendlare med främst kollektivtrafik 15 (30)

16 3.4 Problembeskrivning Workshop 1 handlade också om att identifiera vilka hinder som var i vägen för att öka tillgängligheten till och från Arlanda. Följande problemområden utkristalliserades när regionens aktörer diskuterade detta: Kapacitetsfördelningen Avregleringen/Marknadsöppningen Planeringsförutsättningar Kortsiktighet Trafikeringsförutsättningar Brist på samordning och samverkan Arlandas miljömål Avgifter dyrt för resenärerna Bilen alltför attraktiv Brist i information Stationsavgift på Arlanda Systemsyn Finansieringsfrågan Kortsiktighet årsvis tilldelning av tåglägen Dessa hinder och problem arbetades in i målbilden och några av dessa omformulerades som åtgärdsförslag delvis av deltagarna själva redan på workshop 1 och delvis under utredningsarbetet som skedde efter workshop (30)

17 4 Åtgärder Nästa steg i åtgärdsvalsprocessen var att pröva åtgärder. Det handlar om att ta fram åtgärdsförslag enligt 4-stegsprincipen gemensamt med intresserade och berörda parter. 4.1 Inventering av åtgärder Under workshopserien har ett antal åtgärder vuxit fram. Fokus har legat på att hitta åtgärder i närtid i steg 1-3 enligt fyrstegsprincipen. Den första workshopen resulterade i en bruttolista på omkring 60 stycken olika åtgärdsförslag där några har lyfts som extra viktiga. Under den första workshopen prioriterade gruppen dessa åtgärder högst: Ökad samverkan Samverkan mellan aktörer Uppdrag till en fristående utredare att ta initiativ till samverkan mellan de konkurrerande transportföretagen. Detta i syfte att öka tillgängligheten till Arlanda med andra färdmedel än med bil. LTPN (Local Travel Plan Network) för de anställdas resor till och från arbetet. Uppdrag till samordnande part att få företagen/arbetsplatserna på Arlanda att gemensamt informera uppmuntra och motivera de anställda att ta sig till och från arbetsplatsen på ett hållbart sätt. Smärre fysiska åtgärder för att öka kapaciteten Genom bättre drift och underhåll, tätare mellanblocksignaler och optimering av signalsystemet kan dagens infrastruktur trimmas och fler tåg får plats. Kvarvarande plankorsningar kan byggas bort. Korta restid med buss ITS- signalprioritering för buss Samordning och optimera utnyttjandet av steg 1-3 åtgärder Ta isär och koppla ihop tågset för att utnyttja kapaciteten. Förbättrat signalsystem för tätare trafik. Analysera hur stor potentialen för steg 1-3 åtgärder är. Söka andra typer av lösningar (steg 4) på sikt Kapacitets efterfråga i Peak-tiderna Öka prisdifferentieringen av biljettpris och banavgifter Nyttja infra maximalt Krav på minsta passagerarantal kapacitet på tåg som vill köra i Peak-tid 17 (30)

18 Bättre utnyttjande av infrastrukturen med belöning/straff (betalningsvilja/böter) Banavgifter genom auktion vid bristande kapacitet. Ställa högre krav på såväl fungerande infrastruktur som rullande material. Höga böter för den som inte lever upp till kraven. Böter (pengarna) går tillbaka till branschen. Låg banavgift för tåg med passagerare & gods. Hög avgift för tomma tåg (tjänstetåg). Sänkta avgifter => större efterfrågan. Efterfrågeanpassning Differentierande banavgifter, differentiering av taxor över dygnet/ friare prissättning mot kund (efterfrågestyrda priser). Köpa slot-tider (auktion) och söka tåglägen. Gemensam försäljningsorganisation för kollektiva resor i korridoren Gemensam web-sida. Web-portal vid flygbiljettköp som ordnar marktransporter. Biljettförsäljningssamordning i övrigt. Gemensam tidtabells- och restidsinformation. Gemensamma resegarantier. Gemensamt marknadsutvecklingsprojekt som beskriver och utvecklar behov och viljor. Skapa ett gemensamt biljettsystem Krav på att ingå i ett gemensamt biljettsystem vid ansökan av tågläge. Koppling AB och C län. Samt fjärrtåg och regionaltåg. Kunden ska få det enklare. Privat och statligt partnerskap vid finansiering Låt privata aktörer bekosta underhåll och utveckling av järnvägsinfrastrukturen i utbyte mot långsiktiga avtal. 4.2 Studerade Under workshop 2 och 3, presenterade Vectura en något mer fördjupad bild av de viktigaste steg 1-3 åtgärderna som togs fram på workshopen. Åtgärderna som fördjupades var delvis de som på första workshopen lyftes som extra viktiga men även några åtgärder från bruttolistan. Dessutom lyftes några åtgärder i steg 4 in från tidigare utredningar (åtgärd 15-18). Den effekt som har utvärderats var den förväntade överflyttningen från bil till kollektivtrafik. Åtgärd 1, LTPN Local travel plan network för arbetsresor till och från Arlanda Utveckla ett nätverk som uppmuntrar arbetspendlare att resa mer miljövänligt. Antingen genom att skapa ett nytt nätverk eller utöka det som redan finns idag så att det inkluderar samtliga anställda på Arlanda. Många av de åtgärder som är kopplade till LTPN innebär miljövinster. Alla förändringar i resbeteende som innebär färre bilresor får en positiv effekt på miljön. Därmed får man fler hållbara resor till och från Arlanda. I de fall arbetsresorna flyttas över till cykel uppnås även hälsoeffekter för varje indi- 18 (30)

19 vid. Det kan även ha en viss påverkan i form av reducerad trängsel för den kvarvarande biltrafiken, både på E4 och i flygplatsens närområde. LTPN som prövats på andra platser har haft varierande resultat där mellan 10-30% 9 har bytt färdmedel. Dessa projekt handlade dock primärt om att minska bilresandet och trängseln i innerstadsområden. Motsvarande resultat på Arlanda skulle innebära en överflyttning av bilresenärer till kollektivtrafik. Åtgärd 2, Incitament för att minska antalet bilar Göra det dyrare att ta bilen till Arlanda genom högre parkeringsavgifter alternativt vägtullar/miljötullar. Genom att det blir dyrare att resa med bil till Arlanda uppstår ett större motstånd att välja bilen vilket leder till färre bilresor och fler kollektiva (och därmed hållbara) resor. Minskad biltrafik till Arlanda leder också till minskade utsläpp av växthusgaser och minskad trängsel i vägnätet. Höjda parkeringsavgifter är ett effektivt sätt att påverka parkeringsbehovet och därmed bilresandet. Genomförda projekt i Göteborg och Köpenhamn visar dock att avgifterna måste höjas kontinuerligt eftersom bilisterna successivt anpassar sig till de nya prisnivåerna. Den största effekten erhålls när det går från att vara gratis till att kosta pengar. Idag kostar parkering för en anställd på Arlanda 375 kr per månad. Avgiften skulle successivt kunna höjas tills en önskad nivå på biltrafiken uppnås. Stockholmsförsöket hade en minskning på 22 procent bilresenärer per dygn. Resultaten från Stockholm är inte direkt applicerbara på Arlanda efter förutsättningarna skiljer sig åt ganska väsentligt. Stockholmsförsöket ger dock ett tak för hur stor minskning det skulle kunna handla om. Om en motsvarande minskning skulle ske på Arlanda skulle det innebära en maximal minskning om bilresenärer per dygn. Åtgärd 3, Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda Åtgärden syftar till att skapa fler direktförbindelser med buss till Arlanda till de resanderelationerna som inte har bra spårbunden kollektivtrafik till Arlanda. Om färre tar bilen till Arlanda minskas utsläppen av växthusgaser. Restiden för kollektivresenärer till Arlanda förkortas, framförallt från olika norrortskommuner. De som redan reser kollektivt från dessa områden får färre byten. Om bilkörfält omvandlas till kollektivkörfält som blir välutnyttjade av bussar så ökar totalkapaciteten på vägavsnittet sett i antal möjliga resenärer. I dagsläget ligger kollektivtrafikandelen för flertalet Norrortskommuner under 10 %. Förbättrad busstrafik i norrortskommuner Norrtälje, Vallen- 9 Resultat från Travel Plan plus projektet 10 Beräknat på att 3343 personer arbetspendlar med bil till Arlanda per dygn (Swedavia RVU 2010) 19 (30)

20 tuna, Täby och Danderyd, som idag har dåliga förbindelser med Arlanda innebär att antalet kollektivtrafikresenärer skulle kunna öka med mellan 120 och 240, förutsatt att kollektivtrafikandelen ökar med procent. Med en ny stombusslinje mellan Sigtuna-Märsta-Arlanda kan en ökad kollektivtrafikandel antas. En trolig ökning skulle kunna vara mellan procent högre andel vilket skulle innebära en överflyttning på mellan bilresenärer till kollektivtrafik. Sammantaget innebär det en överflyttning från bil till kollektivtrafik för kommunerna Norrtälje, Vallentuna, Täby, Danderyd, Sigtuna och Håbo på cirka 280 till 550 resenärer. Åtgärd 4, Incitament för högre kapacitet på tåg som går i peak-tid Påverka operatörerna så att de kör med långa tåg under peak-tid till och från Arlanda. Incitamenten kan handla om avgifter eller rabatter på banavgiften så att det styr mot längre tåg. Ökad passagerarkapacitet innebär större möjligheter för resenärer att åka tåg till Arlanda. Arbetspendlingsmöjligheterna förbättras, resenärer överflyttas från bil och därmed blir utsläppen av växthusgaser lägre och resandet i stråket mer hållbart. I dagsläget finns det ca sittplatser på tågen (Arlanda Express och Upptåget 11 är inte inräknat) som går via Arlanda C i peak-tid mellan kl 7-9. Om ett krav på att tågen som stannar på Arlanda C ska ha maximalt med sittplatser skulle tågen som går idag kunna förlängas. Det skulle innebära en effekt på fler sittplatser per riktning under rusningstrafiken mellan kl 7-9. Det innebär att om behovet att resa till Arlanda är större än utbudet handlar det om att maximalt fler personer kan resa med tågen. Det skulle innebära en maximal överflyttning från bil till kollektivtrafik på ca personer. Åtgärd 5, Skapa ett gemensamt biljett- och informationssystem Förenkla för resenärerna så att de får information om resandealternativ och priser resor samt kan köpa biljett enklare. Åtgärden syftar till att göra det enklare för resenärerna att jämföra priser och trafikutbud samt välja och boka resor. Det finns flera alternativ till hur detta kan möjliggöras. Det kan vara ett gemensamt taxesystem och att ett krav ställs på att tågoperatörerna ska taxesystemet vid ansökan av tåglägen. Det kan även göras genom att information om resandeutbud och bokning av 11 Upptåget har inte medräknats eftersom det kommer att ersättas av SLs pendeltåg vilket innebär fler sittplatser även utan denna åtgärd. 20 (30)

21 resor samlas på ett sätt vilket gör att det ut mot kund blir enklare, motsvarande som bokning av flygbiljetter. Det ger nytta för både resenären och för operatörerna. Detta eftersom åtgärden förenklar för resenären vilket leder till mindre motstånd för resenärer att börja resa kollektivt, som leder till fler resenärer, vilket i sin tur gynnar operatörerna. Det finns inte något helt jämförbart exempel på effekter av ett gemensamt biljettsystem. I södra Sverige finns den så kallade Sydtaxan som är ett för trafikhuvudmännen gemensamt biljettsystem med fasta priser för sex län. Det gemensamma biljettsystemet infördes i januari SJ-tåg och andra kommersiella tågföretag, som också trafikerar spåren är dock inte med i samarbetet. Sedan Öresundsbron öppnade år 2000 har kollektivtrafiken i Skåne ökar med ca 6 % per år. Eftersom kollektivtrafikresandet inte ökade mer än normalt efter införandet av ett gemensamt biljettsystem antas inte åtgärden ge någon större procentuell överflyttning av resenärer från bil till kollektivtrafik på Arlanda heller. Man skulle kunna anta en knapp överflyttning från bil till kollektivtrafik på ca 1 % om ett gemensamt biljettsystem till Arlanda skulle införas. Åtgärden ger troligtvis störst nytta till sällanresenärer som behöver söka på varje enskild resa. Det skulle innebära en överflyttning från bil till kollektivtrafik på ca 60 personer. Åtgärd 6, Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet Förbättra marktransporterna inom Arlanda exempelvis skala upp rutter och frekvenser för transferbussarna som går idag. Förbättra gång- och cykelvägar. Förbättrade möjligheter att resa kollektivt till och från arbetsplatser inom Arlandaområdet. Detta förbättrar arbetspendlingsmöjligheterna och leder till ett mer hållbart resande. Förbättrade möjligheter till gång- och cykelresor inom området kan förbättra arbetsmiljö och hälsa vilket i sin tur kan leda till lägre kostnader för sjukfrånvaro. Denna åtgärd antas främst påverka personer som ska till andra platser inom Arlandaområdet än flygplatsterminal och Sky City. Det innebär att det främst är arbetspendlare som har sin arbetsplats på andra platser än terminal och Sky City som har nytta av åtgärden, exempelvis Versailles, Cargo City, Hangaren, parkering, tull och polis, hotell m.m. Uppgifter på antal personer som arbetar inom dessa områden saknas. Åtgärd 7, Förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta station Kräver följande funktionsåtgärder: ombyggnad av Märsta station både ut kapacitetssynpunkt och som attraktiv bytespunkt, förbättrade kommunikat- 21 (30)

22 ioner mellan Märsta och Arlanda samt nytt spår mellan Brista och Rosersberg. Åtgärderna skapar fler resmöjligheter till Arlanda för flygpassagerare och arbetspendlare. Att göra Märsta till en effektiv bytespunkt innebär att flexibiliteten i systemet ökar vilket är positivt för både resenärer och operatörer. Vidare skapas bra möjligheter att pendla inom och till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. En förstärkning av resmöjligheterna till Arlanda via Märsta kan dessutom innebära att behovet av åtgärder på Arlanda minskas. Den största vinsten med förbättrade kommunikationer mellan Märsta och Arlanda får de som bor i Sigtuna kommun och arbetar på Arlanda samt de som arbetar inom Arlandaområdet men inte direkt vid flygplatsterminalerna eller Sky City. Med bättre kommunikationer kan man anta att omkring % fler reser kollektivt till Arlanda från Sigtuna kommun samt ungefär samma ökning för de som arbetar utanför flygplatsterminalerna och Sky City. Det handlar om ca personer bilresenärer till kollektivtrafik per dag plus ett okänt antal som arbetar utanför flygplatsterminalerna och Sky City. Åtgärd 8, Bättre drift och underhåll av järnvägen Mer förebyggande underhåll av järnvägsinfrastrukturen och bättre kvalitet på underhållet. Bättre drift och underhåll bidrar till att skapa ett robustare järnvägssystem, vilket bl.a. innebär att punktligheten förbättras. Det ger en ökad kvalitet för resenärer och operatörer och ökar antalet arbetspendlare som reser med tåg i och med att tågsystemet då upplevs som pålitligare. Därmed ökar andelen hållbara resor till Arlanda och i stråket. Det är svårt att mäta restidsvinster utan det handlar mer om minskade förseningar och skapa ett tryggare och mer pålitligt system. Att ha ett robust och pålitligt system betyder mycket för det dagliga pendlandet. Åtgärdens effekt blir troligt överflyttning av bilpendlare i Stockholm Uppsala stråket till pendeltåg. Det kan även innebära samma relationer för flygresenärer eftersom de också vågar lita på att komma fram i tid. I kombination med ökade kostnader för bilresor kan överflyttningen bli större. Ökad punktlighet värderas högt enligt en sammanställning av attityder, preferenser och värderingar som KTH har gjort. Förseningstiden värderas mycket högre än restiden. Längs Svealandsbanan minskade resandet med ca resenärer per år mellan då det var vanligt med 2-4 minuters förseningar. Dock kan det finnas fler faktorer som påverkat minskningen förutom förseningar. Enligt Transeks studie åt Resenärsforum 2006 förlorade SL ca 9 % av resandet årligen till följd av förseningar. 22 (30)

23 En kombination av denna åtgärd och åtgärd 9 ger tillsammans ökad punktligheten till och från Arlanda. Om punktligheten förbättras och förseningar minskas borde en ökning av kollektivtrafikresenärer på 9 % kunna antas. Det innebär en överflyttning på ca 770 bilresenärer till kollektivtrafik. Åtgärd 9, Mindre fysiska åtgärder för bättre trafikkvalitet Genomföra mindre åtgärder så som kraftsamling Mälardalen/Stockholm med bland annat signalåtgärder som förbättrar trafikkvalitén. Åtgärderna bidrar till en bättre återhämtningsförmåga i systemet. Det i sin tur leder till att det blir mindre störningskänsligt och att punktligheten kan förbättras, sammantaget ett robustare system. Den ökade kvaliteten är positivt för både resenärer och operatörer. På kort och lång sikt leder det till ett ökat förtroende för tågtrafiken och sannolikt ett ökat resande. Ökad punktlighet lockar framför allt arbetspendlare som därmed kan övergå från bilresor till ett mer hållbart resande. Detta ger även operatörsnytta i form av fler resenärer och ökade intäkter. En kombination av denna åtgärd och åtgärd 8 ger tillsammans ökad punktligheten till och från Arlanda. Om punktligheten förbättras så att förseningar minskas borde en ökning av kollektivtrafikresenärer på 9 % kunna antas. Det innebär en överflyttning på ca 770 bilresenärer till kollektivtrafik. Åtgärd 10, Ökat kollektivt resande under lågtrafik Incitament för att få fler resenärer att resa kollektivt under lågtrafik. Detta genom differentiering av priser och på biljetter men även banavgifter för att uppmuntra tågoperatörer till att köra fler tåg under lågtrafik. Åtgärd 11, Incitament för högre kvalitet på fordon och infrastruktur Genom ett gemensamt avtal mellan operatör och infrastrukturhållare ställa hårda krav på att operatören trafikerar med hela fordon och att infrastrukturhållaren håller hög kvalitet på infrastrukturen. Åtgärd 12, Ökad samverkan mellan aktörer Berörda aktörer bör samarbeta kring planering och utredning av åtgärder på Ostkustbanan. Åtgärd 13, Diskussion kring medel för att finansiera åtgärderna Arbeta för att lösa finansieringsfrågan kring åtgärderna som krävs för att förbättra tillgängligheten till Arlanda. Åtgärd 14, Trångsektorplan för Stockholm - Uppsala Göra en mer funktionsuppdelad trångsektorplan för stråket. Det vill säga att inte bara antalet tåg som får plats ska finnas med utan även tågens funktion såsom antal gods-, lokal-, regional-, samt snabbtåg per timme. 23 (30)

24 Åtgärd 15, Fler pendeltåg till Arlanda Innebär att öka antalet pendeltåg till Arlanda efter att citybanan i Stockholm är utbyggd Detta kräver utbyggnad till 4-spår mellan Skavstaby och Arlanda Nedre, konfliktfria trafikeringsmöjligheter i Skavstaby samt mindre ombyggnad för att anpassa för fyra vändande tåg i Upplands Väsby. Det kräver även åtgärder på Arlanda Central så som nya vändspår för att klara vändande pendeltåg. Åtgärderna innebär att pendeltågstrafiken mellan Stockholm och Arlanda kan förstärkas, från halvtimmestrafik (som det kommer att vara 2013) till kvartstrafik. Vartannat tåg fortsätter till Uppsala, vartannat vänder vid Arlanda. Uppehållsbild pendeltåg: Uppsala, Knivsta, Arlanda Central, Upplands Väsby, och vidare som idag mot Stockholms Central och slutdestinationen Älvsjö. Åtgärderna förbättrar tillgängligheten till Arlanda för både flygresenärer och arbetspendlare genom ett ökat trafikutbud. Andelen kollektivtrafikresor i stråket kommer sannolikt att öka i de relationer som trafikeras av pendeltågen. Åtgärderna minskar störningskänsligheten och förseningsrisken som kommer av den ökade pendeltågstrafiken. Åtgärd 16, Nytt regionaltågstopp i Stockholm Nord Tomteboda Stockholm Nord: Utbyggt till 6 spår för att klara uppehåll i Stockholm Nord. Ny station Stockholm Nord (mellan Solna och Norrviken). Restiden mellan Stockholm Nord och Arlanda blir då mellan minuter beroende på placering av stationen. Enligt förslag stannar två Arlanda Express i timmen vid Stockholm Nord. Dessutom föreslås tre regionaltåg per timme som går via Märsta också göra uppehåll vid Stockholm Nord. Kraftigt förbättrad tillgänglighet till Arlanda för boende i norrortskommuner och därmed bättre möjligheter till arbetspendling med kollektivtrafik till Arlanda. Andelen kollektivtrafikresenärer kommer sannolikt att öka i stråket vilket ger ett mer hållbart resande. Kopplingen mellan regionaltåg och pendeltåg stärks vilket gynnar både den regionala och den lokala tillgängligheten. En ny station förbättrar tillgängligheten till Arlanda avsevärt. Det förbättrar tillgängligheten i norrort (där det i dagsläget är övervägande hög andel bilresenärer till Arlanda) och kan innebära fler resenärer till och från norra Stockholm och Arlanda. Dock kan ett extra stopp innebära något längre restider för passagerare som sitter på tåget vilket kan innebära en negativ påverkan resandet. 24 (30)

25 Åtgärd 17, Fler fjärr- och regionaltåg söderifrån till Arlanda i högtrafik (utöver investeringsåtgärder för fler pendeltåg och Stockholm Nord) Stockholm Nord Skavstaby: Utbyggnad till 6-spår Arlanda nedre Arlanda C: Utbyggnad till 4-spår Arlanda Central: Utbyggnad till 4-spår (och ett nytt vändspår) Det skulle kunna ge ett trafikupplägg på fem regional- och/eller fjärrtåg per timme kan då trafikera Arlanda i högtrafiktid och fyra pendeltåg per timme trafikera sträckan Stockholm-Arlanda C, varav vartannat går vidare till Uppsala. Trafikökningen ökar tillgängligheten med fjärr- och regionaltåg till Arlanda för stora delar av Mälardalen. Detta ökar kollektivtrafikresandet och därmed andelen kollektivtrafikresenärer i regionen. Nya långväga trafiklinjer kan etableras med södra Sverige; bland annat ges utrymme att förlänga höghastighetslinjerna från Stockholm och vidare till Arlanda. Dessa möjligheter till ett bättre utbud innebär bättre möjligheter för attraktivt, enkelt och hållbart resande till Arlanda flygplats även på längre sträckor inom Sverige. Sexspårsutbyggnaden söder om Skavstaby öppnar även för godstrafiken som kommer ges möjlighet att trafikera delsträckan med ett tåg per timme under högtrafik. Åtgärd 18, Fler fjärr- och regionaltåg norrifrån till Arlanda i högtrafik (utöver investeringsåtgärder för fler pendeltåg, Stockholm Nord och fler tåg söderifrån mot Arlanda) Arlanda C Uppsala: Utbyggnad till 4-spår Arlanda Central: Utbyggnad till 4-spår (och flytt av vändspår) Fler fjärr- och regionaltåg från Dalarna, Gävleborg och Västernorrland mot Stockholm kan då trafikera Arlanda C. Det skulle kunna ge ett trafikupplägg på nio regional- eller fjärrtåg per timme trafikerar Arlanda under högtrafik och fyra pendeltåg per timme trafikerar Stockholm-Uppsala via Arlanda. Trafikökningen ökar tillgängligheten med fjärr- och regionaltåg till Arlanda. Detta ger en ökad andel kollektivtrafikresande mellan Stockholm och Arlanda och ger förbättrade arbetspendlingsmöjligheter norrifrån till Arlanda. Investeringsåtgärderna ger också en möjlighet att etablera stationer i Bergsbrunna och Alsike. Åtgärden ger stora möjligheter för operatörerna: Kapacitetsförstärkningen möjliggör en generell trafiktillväxt och det finns även en möjlighet till förlängning av framtida höghastighetslinjer från Stockholm via Arlanda och vidare till Uppsala. Tillsammans med sexspårsutbyggnaden söder om Skavstaby öppnar dessa åtgärder också för godstrafiken som kommer ges möjlighet att trafikera hela sträckan Stockholm-Uppsala även under högtrafik; med ett tåg per timme. 25 (30)

26 5 Prioriterade åtgärder Efter workshop 2 sammanställde Vectura en bild över de åtgärderna som borde prioriteras i det fortsatta arbetet. Detta utifrån diskussionerna från workshopen. Bilden mailades ut innan sommaren till samtliga mötesdeltagare för synpunkter samt justerades efter de synpunkterna som inkom. Åtgärderna som prioriterades i det fortsatta arbetet visas i figuren nedan. De som ligger i närtid inom 5 år har deltagarna på workshopen har möjlighet att tillsammans genomföra. För att arbetet skulle gå vidare utsågs gemensamt under workshop 3 en sammankallande aktör per prioriterad åtgärd. Detta visas i Tabell 1 nedan: Tabell 1 Aktörer som utsågs till sammankallande för de prioriterade åtgärderna under workshop 3 Sammankallande Åtgärder Swedavia - LTPN - incitament för att minska antalet bilar - bättre kommunikationer inom Arlandaområdet - Gemensamt (biljett-) och informationssystem SL - Tillgänglighet med buss - Förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta Trafikverket - Trimningsåtgärder, bättre drift och underhåll - Incitament för högre kapacitet på persontåg i peak-tid - Små fysiska åtgärder för bättre trafikkvalitet Arlanda Infrastruktur AB - Gemensam planering/samplanering 26 (30)

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala RTN 2008-0291 Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 1 Åtgärdsvalsprocess arbetssätt... 5 1.1 Beskrivning av processen...

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal!

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! Arlanda byggs ut för 13 miljarder Arlanda flygplats ska byggas ut

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283

Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283 Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283 Contents Inledning... 3 Utgångspunkter för val av åtgärder... 3 Genomförda uppföljningar av Letter of Intent... 4 Andra åtgärder i linje

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20t3-0t-77 8 (20) 56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor (KS 2012.sos) Beslut

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

kollektivtrafik och järnvägstrafik

kollektivtrafik och järnvägstrafik TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik Kapacitet på järnväg 2011 11 01 Emma Andersson Doktorand vid ITN. Robusta tidtabeller för järnväg Tidigare på kapacitetsutredare på Vectura Studerade

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Innehåll 1 Banarbeten... 2 2 Förplanerade tåglägen för internationella korridorer... 2 3 Trångsektorsplaner... 2 3.1 Trångsektorsplan Mälardalen... 2 3.2 Trångsektorsplan

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:93

Regeringens skrivelse 2011/12:93 Regeringens skrivelse 2011/12:93 Arlandabanan Skr. 2011/12:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet)

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen RAPPORT Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen 2013-09-12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik Verkliga förseningar för tågpendlare Jämförelse med officiell statistik Föreningen TIM-Pendlare www.timpendlare.se Januari 2015 1 Sammanfattning Förseningar i tågtrafiken är ett stort problem för resenärerna

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Trafikverkets kapacitetsutredning svar på remiss från Trafikverket

Trafikverkets kapacitetsutredning svar på remiss från Trafikverket LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 22 (40) Dnr CK 2012-0078 59 Trafikverkets kapacitetsutredning svar på remiss från Trafikverket Förslag

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Systemplan för Göteborgsregionen. Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg

Systemplan för Göteborgsregionen. Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg BESTÄLLARE: Lennart Serder, Projektledare COINCO WP2, höghastighet PROJEKTGRUPP VECTURA CONSULTING

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:8 Dnr. KS 2012/0540 Utdrag: akten, KS Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Ärende

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Beslutsunderlag Upplandspendeln UPPLANDSPENDELN. En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby 2004-06-21

Beslutsunderlag Upplandspendeln UPPLANDSPENDELN. En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby 2004-06-21 UPPLANDSPENDELN En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby 2004-06-21 1 2 Beslutsunderlag Upplandspendeln Innehåll Sammanfattning och rekommendationer... 4

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter

Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB

Arlandabanan Infrastructure AB \-, ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB Org nr 556481-2385 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMBETEN Arlandabanan Infrastructure

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken 2010 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken För flygresor finns tydliga regler. Flygplatsverksamheten på Stockholm-Arlanda Airport är bland annat reglerad

Läs mer

Arlanda Express. - Tåg Stockholm-Arlanda

Arlanda Express. - Tåg Stockholm-Arlanda Författare: Anette Tenggren 1/6 Arlanda Express - Tåg Stockholm-Arlanda Innehållsförteckning 1 Trafikomfattning 2 2 Trafikperiod 2 3 Resor för personer med funktionsnedsättningar 2 4 Säljkanaler 2 5 Biljettyper/distribution

Läs mer

Hur mycket kollektivtrafik finns det?

Hur mycket kollektivtrafik finns det? Hur mycket kollektivtrafik finns det? Vem organiserar? Vem kör? Var finns den? Hur mycket är kommersiellt respektive upphandlat? Vad har hänt sedan avregleringen? Har resenärerna alternativ? Fredrik Svensson,

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer