Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012-2015"

Transkript

1 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län Beslutat i Förbundsfullmäktige den 7 juni 2012

2 Inledning Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft och då inrättades även nya kollektivtrafikmyndigheter i varje län runt om i landet. De nya myndigheterna har ansvar för kollektivtrafiken i länen och har till uppgift att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram där vision, mål och åtgärder för länets kollektivtrafik beskrivs. I Västerbotten har den nya myndigheten organiserats inom Regionförbundet för Västerbottens län (kallat Region Västerbotten). Region Västerbotten får med den nya myndigheten det ekonomiska och juridiska ansvaret för kollektivtrafiken. Ansvarsfördelningen mellan olika parter beskrivs i kapitel 6.2. Kollektivtrafiken utgör ett viktigt medel för att uppnå de transportpolitiska målen som lagts fast av regeringen. Fördubblingsmålet för kollektivtrafiken, som branschen själv med ledning av branschorganisationen Svensk kollektivtrafik arbetat fram, är en inspiration i arbetet med Västerbottens läns trafikförsörjningsprogram. Med detta som utgångspunkt beskriver programmet den regionala kollektivtrafikens nuläge samt vision, mål och åtgärder för arbetet med länets kollektivtrafik. Det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västerbottens län har tagits fram i samverkan mellan följande aktörer: Länstrafiken i Västerbotten AB, Region Västerbotten, Trafikverket och den tidigare sakkunniggrupp i trafikfrågor (SAK) som verkat som arbetsgrupp för framtagandet. SAK har bestått av representanter från mmeå kommunföretag, Skellefteå kommun, Sorsele kommun, Vilhelmina kommun och Västerbottens läns landsting. mnder arbetets gång har även samråd skett med berörda aktörer inom regionen/länet bl.a. genom workshops och möten, s.k. branschrådsmöten. I ett skede av arbetet med det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västerbottens län för utformning av remissupplagan upphandlades av Länstrafiken i Västerbotten AB ett samarbete med Transportforskningsgruppen i Borlänge AB. Detta första trafikförsörjningsprogram som antagits den 7 juni i Förbundsfullmäktige är en första ansats och en revidering kommer att påbörjas omgående.

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Innehållsförteckning... 2 Begreppsförklaringar Nulägesbeskrivning av Västerbottens förutsättningar för kollektivtrafik Ett vidsträckt län med kontraster Befolkningen vardagsresenärerna Behov av resande och gods på buss Arbetsplatser Besöksnäring och fritid Utbildning Gods på buss Infrastruktur i nuläget Väg och mötesplatser Järnväg och stationer Flygplatser Hamnar Resandet och gods på buss i nuläget Pendling Bilägande och -användning Kollektivtrafik trafikutbud De tyngsta stråken Busstrafik Läget kommunvis Tågtrafik Tillgänglighet för personer med funktionshinder Fordonens miljöstatus Gods på buss utbud Taxi Kollektivtrafik efterfrågan Marknadsandel Statistik Hur nöjda är resenärerna med kollektivtrafiken? Gods på buss efterfrågan Intäkter och kostnader En gemensam vision Avgränsningar och strategiska val Strategiska val Avgränsningar Realistiska och mätbara mål Vad är ett mål? Mål att utgå ifrån Mål för kollektivtrafik i länet Resandeutveckling Kundnöjdhet Effektivitet Ekonomi... 51

4 Miljö Grundläggande tillgänglighet för alla Jämställd kollektivtrafik i Västerbotten Åtgärder för att nå målen För att öka marknadsandelen och resandet För stärkt resenärsinflytande För gemensamma system för trafikinformation, bokning och betalning För effektivisering av trafiken För att skydda miljön För ökad tillgänglighet för alla Behov av infrastruktursatsningar Investeringar Drift och underhåll Tillgänglighet Beslut om allmän trafikplikt Omfattning av allmän trafikplikt Krav på upphandlad trafik på sträckor med allmän trafikplikt Beslut om allmän trafikplikt samt upphandling Organisation och genomförande Myndigheten har det totala ansvaret Ansvarsfördelning mellan parter Ekonomiska konsekvenser, samhällsnytta och finansiering Samhällsekonomi Finansiering Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Uppföljning av mål Beslut i samverkan med angränsande myndigheter Programmet uppdateras Samlad rapport om fattade beslut Bilaga 1 Linjeförteckning Tåg Stomlinjer linjer mellan kommuner Linjer inom en kommun Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Skellefteå lokaltrafik Sorsele Storuman Umeå Umeå lokaltrafik Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele... 72

5 Bilaga 2 Ringbilstrafik/anropsstyrd trafik i länet Bilaga 3 Linjer i Norrtågs-konceptet Bilaga 4 Driftsbidrag... 82

6 Begreppsförklaringar Anropstyrd trafik Anropsstyrd trafik innebär att man måste ringa ett samtal och meddela att man vill åka med en viss tur. Bussarna trafikerar ordinarie hållplatser. Betalsystem System för att sälja biljetter och ta betalt av resenärerna. Busskur är en mindre byggnad vid en hållplats vars syfte är att skydda väntande resenärer från vind och nederbörd. Även kallat väderskydd. Bytespunkt En knutpunkt (hållplatsområde) där det finns goda förutsättningar för byten mellan samma eller olika trafikslag. Framkomlighet Beskriver hur snabbt det går att ta sig fram i ett gatunät. Färdtjänst Färdtjänst kräver särskilt tillstånd och är till för de resenärer som på grund av funktionsnedsättning (ej tillfälliga) har svårt att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel. I Västerbotten ligger ansvaret för färdtjänst på kommunerna. Hållplats Anläggning eller plats som är utmärkt med skylt eller symbol att fordon i linjetrafik stannar. Vissa hållplatser har busskur/väderskydd. Kapacitet Hur mycket trafik som ett system klarar av under en viss tid och i ett visst snitt Kollektivtrafik Persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering enligt Artikel 2, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg. Kollektivtrafikföretag Ett företag som kör trafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Kollektivtrafikens marknadsandel Andelen kollektivtrafikresor av det totala motoriserade resandet / resandet med motorfordon. Gång och cykelresor räkas inte in när marknadsandel räknas. Kollektivtrafikbarometer En branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Kommersiell trafik Kollektivtrafik som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som inte upphandlas/avtalas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Linje Bestämd sträcka trafikerad av kollektivtrafik som stannar vid hållplatser/stationer längs sträckan. Realtidsinformation Ibland går trafiken inte som i den planerade tidtabellen. Realtidsinformation betyder information om när bussarna går just nu. Med hjälp av ett realtidsinformationssystem kan man på Internet och i mobilen visa var bussen är. Regional kollektivtrafik Den trafik som lagen (2010:1065) om kollektivtrafik omfattar. Innebär kollektivtrafik inom ett län samt kollektivtrafik över länsgräns som i huvudsak består av arbetspendling och andra vardagsresor. Särskild kollektivtrafik färdtjänst och sjukresor. Taxa, taxor Avgiften för kollektivtrafikresor. Terminal En bussterminal är en anläggning som utgör ändpunkt för en eller flera busslinjer. Terminalen betjänar busstrafik av sådan omfattning att den kräver särskilt område avskilt från väg eller gata och där allmän fordonstrafik normalt inte tillåts. En terminal kan även trafikeras av genomgående linjer och medger byte mellan linjer. Tillgänglighet Två betydelser av tillgänglighet används: Tillgänglighet i form av möjligheten för personer med funktionsnedsättning att resa med kollektivtrafiken samt tillgänglighet som avser geografisk rörlighet, d.v.s. möjligheten att nå en punkt i regionen. Trafikentreprenör Ett företag som kör trafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Trafikinformation Den information som är nödvändig för att resan ska fungera väl. Trafikutbud Med trafikutbud avses linjesträckning och turtäthet

7 1. Nulägesbeskrivning av Västerbottens förutsättningar för kollektivtrafik 1.1. Ett vidsträckt län med kontraster Västerbotten omfattar något mer än en åttondel av Sveriges totala landareal, men endast en trettiosjättedel av Sveriges befolkning. Totalt är länet ca. 40 mil från kust till fjäll. Det är alltså relativt långa avstånd att överbrygga, för all trafik. Länet består till stor del av skogsmark, berg och fjäll. Länet präglas av mångfald och kontraster med expansiva tätorter som mmeå i söder, Skellefteå med starka industritraditioner i norr, Lycksele, en centralort i mitten av länet samt tolv andra kommuner med sina särdrag. Figur 1. Västerbottens län. Källa: Fakta om Västerbottens län Befolkningen vardagsresenärerna Västerbotten har en folkmängd på ca invånare och drygt 85 procent av befolkningen i länet bor inom 75 kilometer från kusten. Befolkningen är koncentrerad till älvmynningarna och till älvstråken i inlandet. Tillsammans står mmeå kommun med ca invånare och Skellefteå kommun med ca invånare för ca 70 procent av befolkningen. Trots koncentrationen till kusten finns det betydande befolkningskoncentrationer även i inlandet, där Lycksele med invånare är en viktig stödjepunkt.

8 För kollektivtrafiken innebär långa avstånd mellan målpunkter att befolkningen även på vardagsbasis reser över långa avstånd. Viss långväga trafik som i andra delar av Sverige skulle klassas som mellanregional kollektivtrafik enligt den nya kollektivtrafiklagstiftningen, bör i Västerbotten klassas som regional kollektivtrafik. Figur 2. Befolkningens lokalisering. Källa: Länstransportplanen Den samlade nettoinflyttningen för länet har under de senaste 15 åren varit negativ och det är gruppen kvinnor som står för den största nettoutflyttningen. Den största befolkningstillväxten sker i mmeå. I takt med att vissa kommuners befolkning minskar så får kommunerna med växande och stabil befolkning en allt större betydelse för att nå fördubblingsmålet i kollektivtrafiken. Det beror på att en ökning av kollektivtrafikens marknadsandel i befolkningsmässigt stora kommuner har stor betydelse för genomsnittlig marknadsandel i länet.

9 Figur 3. Västerbottens läns befolkningsutveckling perioden Källa: Länstransportplanen Tabell 1. Västerbottens läns befolkningsutveckling perioden Västerbottens län har en högre befolkningsandel i åldern år jämfört med riket (21,4 %, jämfört med 19,5 %). Andelen invånare i länet i åldern 65 år och äldre är 23 procent (riket 18,5 %) och andelen barn i åldersgruppen 0 14 år är 15,7 procent (riket 16,6 procent). Det finns stora skillnader mellan länets kommuner. Siffrorna avser år 2010.

10 1.3. Behov av resande och gods på buss Arbetsplatser Merparten av länets arbetsplatser finns i de större kustorterna och inlandets kommunhuvudorter. Nästan 90 procent av arbetsplatserna finns inom en timmes restid från de större kustorterna. Figur 4. Arbetsplatserna (som indikeras av dagbefolkning) är koncentrerade till tätorterna. Källa: Länstransportplanen. Västerbotten har en intressant blandning av tjänste-, tillverknings- och basindustriföretag. Tjänstesektor stod år 2007 för nästan 80 procent av länets totala näringsliv räknat i antal sysselsatta. De privata och offentliga tjänstesektorerna är idag ungefär lika stora i länet, men den privata tjänstesektorn växer. Med basnäringen som grund har många företag utvecklats och etablerat sig på den nationella och internationella arenan. I mmeå lokala arbetsmarknadsregion (LA-området) är mmeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Norrlands universitetssjukhus samt ett flertal internationellt konkurrenskraftiga industriföretag de mest tongivande aktörerna. mniversiteten har skapat en grogrund för utveckling och etablering av kunskapsintensiva företag. I Skellefteå LAområde väger den exportinriktade verkstadsindustrin i kombination med en stark basnäring tungt. I likhet med mmeå LA-område utgör tjänstenäringarna en betydelsefull del av Skellefteå-områdets näringslivsstruktur. I övriga LA-områden i länet är näringslivsstrukturen starkt kopplad mot den kraftigt växande råvaruindustrin. Ett flertal industriföretag finns därutöver etablerade, vilka producerar mot en internationell marknad. I dessa LA-områden, liksom i övriga delar av länet växer besöksnäringens andel av näringslivsstrukturen.

11 Arbetsplatsernas och arbetsgivarnas karaktär har betydelse för behovet av regional kollektivtrafik. Branscher med brist på arbetskraft har stor nytta av kommunikationer och regionförstoring. Samma gäller väldigt specialiserade företag där det är svårt att få tag på rätt typ av kompetens. Resenärernas behov och preferenser är skiftande överlag, men representanter för olika yrken torde i genomsnitt ha olika behov när de reser. I vissa yrken är det möjligt att arbeta under resans gång, i andra inte. För den som kan räkna restiden som arbetstid torde restiden ha mindre betydelse än för den, som använder fritiden till att resa Besöksnäring och fritid För länets besöksnäring är det centralt att det är lätt att ta sig till och från länet med tåg, flyg, buss etc. Detta resande är mellanregionalt och ingår inte i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. På en regional nivå sammanfaller resebehoven inom besöksnäring och hos regionens egna invånare, i stor utsträckning. För att underlätta för turister att resa till olika delar av länet under sitt besök och för att styra över resandet från egen bil och hyrbil till kollektivtrafik, behövs det fungerande regional kollektivtrafik från de platser där turisterna anländer till olika besöksmål. Regional kollektivtrafik till besöksmål främjar självklart också länsinvånarnas kollektiva resande på fritiden, t.ex. helgresor till närliggande kommun eller olika besöksmål. I hela länet växer besöksnäringens andel av näringslivet. År 2009 omsatte näringen totalt 252 miljarder kronor i Sverige (Källa: Nationell strategi för Svensk besöksnäring). I Västerbotten är skattningen ca 7,1 miljarder kronor för år 2010 (Källa: VästerbottensTurism). Västerbottens län hade den största ökningen av gästnätterna i Sverige Det finns en tydlig skillnad inom länet där vinterturismen dominerar i väster medan den östra kustdelen har en större andel sommarturism. Besöksnäringen inom fjällturismen har under de senaste åren haft en stark utveckling. Kollektivtrafiken kan stödja besökarutvecklingen (inbegripet både turister och andra fritidsresenärer) i olika besöksmål samt dämpa bilresandet till dessa. Exempelvis i och med tågtrafiken till Lycksele är det lättare att åka kollektivt från mmeå till besöksmålen i Lycksele, och resan kan användas till avkoppling. De besöksmål som år 2011 hade besökare eller mer (exklusive evenemang) visas i Tabell 1. Hotell Lappland SPA. Foto: Marit Åsén.

12 Tabell 2. Antal besökare i besöksmål med minst besökare år Kommun Besöksmål Besökare 2011 Kommun Besöksmål Besökare 2011 Bjurholm Älgens Hus Sorsele Nalovardo Bjurholm Agnäsbacken Storuman Tärnaby/Hemavan Lycksele Djurparken Umeå Västebottens museum Lycksele Gammplatsen Umeå Norrlandsoperan Lycksele Ansia Badpark Umeå Bildmuseét Malå Tjamstanberget Umeå Teaterföreningen Nordmaling Olofsfors bruk Umeå Umeå Travbana Robertsfors Bygdsiljum skidanläggning Umeå Umeå Lagun Robertsfors Stenfors Gård Umeå Umeå Energicentrum Skellefteå Skellefteå museum Vilhelmina Kittelfjäll Skellefteå Bygdsiljum skidanläggning Vännäs Slöjdarnas Hus Skellefteå Ostens hus Vännäs Vännesbadet Skellefteå Skelleftetravet Skellefteå Vitbergsbadet Skellefteå Boda Borg Skellefteå Fyren Bjuröklubb Skellefteå Konsthallen Utbildning Kollektivtrafiken har stor betydelse för skolelever och studenter både på inomkommunal, mellankommunal och regional nivå. Barn och unga utan körkort är relativt beroende av kollektivtrafik alternativt skjutsning. Kollektivtrafiken möjliggör miljövänliga skolresor och det är i allmänhet billigare för kommunen om barn och unga kan åka kollektivt istället för att få enskild skolskjuts. I många kommuner i Västerbotten är kollektivtrafiken anpassad för grundskole-elever. Länets grundskolor och gymnasier beskrivs kommunvis under rubriken Läget kommunvis. Det är möjligt att använda restid till att studera, varvid en relativt lång pendlingstid inte går till spillo. I Västerbotten finns mmeå universitet, SLm samt flera specialhögskolor (design, polis, tandläkare etc.). Det finns även utbildningsenheter på universitets- och högskolenivå i Skellefteå och Lycksele. Kommunerna Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele samt kommuner i närliggande län har gått samman i ett kommunalförbund i syfte att initiera, samordna och genomföra högre utbildning som skall tillfredsställa behov av både grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. mtlokaliserade utbildningar och förbättrade möjligheter att resa med kollektivtrafiken förbättrar kompetensförsörjningen i länet Gods på buss Godstransport i Länstrafikens regi sker under samlingsbegreppet Bussgods Västerbotten. Godstrafiken ses som en viktig förutsättning för att kunna bedriva busstrafik i glesbygd. Bussgods har snabba leveranser till många områden som andra speditörer inte täcker in, eller

13 täcker in med lägre frekvens. Bussgods har också stor betydelse för tillväxten i Sverige. Samtidigt kan hanteringen av godset öka restiderna för passagerarna Infrastruktur i nuläget Vägar och järnvägar delar kollektivtrafiken med privatbiltrafik och med godstrafik. Vid kapacitetsbrist och vid störning behöver ibland prioriteringar göras mellan gods- och persontrafik, där trafiken på Stambanan är ett exempel. Kollektivtrafiken har alltså en koppling till godstrafik dels genom gods på buss, dels genom fördelning av kapacitet. Kollektivtrafiken och bussgods har även egen infrastruktur i form av hållplatser och terminaler. Figur 5. Länets infrastruktur. Källa: Fakta om Västerbottens län Väg och mötesplatser I Västerbottens län ingår väg E4, E12 och E45 i det nationella vägnätet. E4 är länets viktigaste vägstråk för nordsydliga transporter. E12 har en viktig funktion för de öst/västliga kopplingarna i stråket Mo i Rana Lycksele mmeå Vasa och ingår som en del i Tvärstråket. E45 är en viktig länk nord-syd för inlandskommunerna (jfr E4). Även koppling till nattåg i Östersund sker via E45. Andra vägar som har stor betydelse för länet är väg 90, väg 92 och väg 95. Väg 90 är en viktig turistväg, Sagavägen, för besöksnäringen i Vilhelminafjällen och tillhör turismnäringens prioriterade vägar. Väg 92 är en viktig samverkansväg för persontransporter/gods i öst/västlig

14 riktning för Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Bjurholm till/från Vännäs och mmeå. Väg 95 har avgörande betydelse för gruvindustrin och dess transporter till Rönnskärsverken och hamnen i Skellefteå. Länsväg 363 sträcker sig från mmeå till Ammarnäs och är ett viktigt pendlingsstråk t.ex. mellan Vindeln och mmeå. Länsväg 370 är en väg mellan Boliden och Holmfors, via Renström, Bjurträsket, Lillholmträsk och Malå. Terminaler för persontrafik och gods finns i varje kommuncentrum. Länstrafikens hållplatser är till största delen dokumenterade kommunvis med GPS-positionering, bilder samt utförliga läges- och standardbeskrivningar. Materialet nyttjas för det löpande arbetet med att förbättra kvalitén, trafikinformationen och tryggheten för resenärerna. Tillsammans med Trafikverket drivs ett fortlöpande samarbete med att handikappanpassa de hållplatser som finns utmed länets riksvägar. Kommunerna ansvarar för nyanläggning och underhåll av hållplatser som ligger inom kommunens gränser, men Landstinget ansvarar för kostnader som tillfaller stomlinjetrafiken. Vad gäller nya busskurar ska Länstrafiken ha ett ramavtal som kommunerna kan avropa busskurer ifrån Järnväg och stationer I augusti år 2010 invigdes Botniabanan mellan Nyland och mmeå och samtidigt startades persontrafik i mindre skala mellan mmeå och Örnsköldsvik. Den 19 mil långa nya järnvägen är en av de allra största infrastruktursatsningarna i Sverige i modern tid. Förutsättningarna för transporter av gods och persontrafik förändrades dramatiskt och längs norrlandskusten upp till mmeå skapas helt nya förutsättningar för samverkan mellan kuststäderna. Tvärbanorna i Västerbottens län trafikeras i huvudsak med godstrafik och är start/målpunkter för tunga och frekventa systemtransporter av både råvaror och färdigprodukter. Hösten 2011 påbörjades även persontrafik mellan Lycksele och mmeå via Vindeln samt s.k. pendeltrafik på delsträckan Vännäs mmeå. I och med att persontrafiken på spåren har utökats har även kapacitetsproblem uppstått. På Tvärbanan har kapacitetsproblem uppstått på sträckorna Vännäs mmeå, mmeå C mmeå Östra, och Hällnäs Lycksele och på Stambanan genom övre Norrland på sträckan Vännäs Hällnäs. Trafikverket utreder behovet av ökad kapacitet i hela transportsystemet och lägger en slutrapport under april Förutom utredning av järnvägen har det statliga vägnätet, sjöfarten och luftfarten utretts. Stor vikt läggs vid frågan om effektiva övergångar mellan olika trafikslag Flygplatser Flygtrafiken behandlas inte under kapitel 1.5 om resandet i nuläget, eftersom flygtrafiken inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. De största flygplatserna finns i mmeå och Skellefteå. Andra för regionen viktiga flygplatser finns i Lycksele, Vilhelmina och Hemavan/Tärnaby. Flygplatserna i mmeå och Skellefteå har både utrikes reguljärtrafik och utrikes chartertrafik. Flyglinjenätet i norra Sverige är i första hand kopplad till Stockholm. Det finns också upphandlade linjer Luleå mmeå och Östersund mmeå. Sedan 2011 har det funnits ett antal turer per vecka mellan Helsingfors och Skellefteå med mellanlandning i Karleby. En kort period trafikerades Helsingfors mmeå, utan mellanlandning. Företaget Flybe som startat upp linjerna kan idag (april 2012) inte ge klara besked ifall och i så fall när Helsingfors mmeå skulle trafikeras igen Hamnar Färjetrafiken behandlas inte under kapitel 1.5 om resandet i nuläget, eftersom den inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. Färjeförbindelsen mellan mmeå och Vasa,

15 Kvarkentrafiken, är en viktig åretruntförbindelse med Finland både för gods- och passagerartrafik. Persontrafiken uppgår idag till ca passagerare per år och har stor betydelse för näringslivssamverkan, turism och sjukvård Resandet och gods på buss i nuläget Pendling Den största mellankommunala arbetspendlingen inom länet, vilket innefattar all typ av resande, sker mellan mmeå, Skellefteå och Lycksele samt mellan mmeå och dess kranskommuner. Pendlingen Örnsköldsvik mmeå är också betydande. Pendlingsmöjligheterna med kollektiva färdmedel har ökat för Nordmalings del i och med Botniabanan. Att Lycksele är centrum för Västerbottens inland innebär viss in- och utpendling till/från omkringliggande kommuner. Tågtrafiken mellan mmeå och Lycksele samt mmeå och Vännäs skapar kortare och attraktivare restider och Botniabanan har ökat pendlingsmöjligheterna till och från Nordmaling. Foto: Länstrafiken Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pendlingsvanor har under de senaste åren minskat, men män pendlar fortfarande betydligt mer än kvinnor. Idag är en majoritet av de resenärer som arbetspendlar med kollektivtrafik kvinnor, medan män till en större del pendlar med bil. Detta samband syns även då man jämför kvinnor och mäns pendlingsmönster med avseende på reslängd, där män i genomsnitt gör längre resor. Satsningar på ett effektivt kollektivtrafiksystem förbättrar möjligheten för kvinnor att arbetspendla genom att öka möjligheten för kvinnor att pendla längre sträckor på kortare tid. I takt med att kollektivtrafiken byggts ut har skillnaderna mellan män och kvinnors pendling minskat. Därför bedöms att fortsatta satsningar på exempelvis pendlingsparkeringar och övriga åtgärder som leder till en övergång från bil till buss/tåg kan leda till att skillnaderna mellan män och kvinnors pendlingsmönster fortsatt minskar.

16 Figur 6. Arbetspendling samt förvarvsfrekvens år 2006, män respektive kvinnor. Källa: Länstransportplanen.

17 Bilägande och -användning Bilägandet säger en hel del om bilresandets popularitet, för de som äger en bil tenderar att använda den. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns det 475 fordon per invånare i trafik i länet. Riksgenomsnittet låg på 461 fordon. Å andra sidan kan privatbil- och kollektivtrafiken ofta kombineras både vid enskilda resor och så att bilägare väljer lämna bilen hemma så ofta som möjligt. Biltrafikens respektive kollektivtrafikens marknadsandelar ger därför en bättre bild av kollektivtrafikens popularitet än bilägandet. Kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet var 11,1 procent år 2011 i Västerbotten, medan resten av det motoriserade resandet, 88,9 procent, bestod av bil samt moped/mc, varav biltrafiken är överlägsen. Marknadsandelen 2011 var en minskning från år 2010 då den var 11,9 procent. I ett vidsträckt län som Västerbotten kommer privatbilen fortsatt ha stor betydelse för det vardagliga resandet och för ekonomisk tillväxt. För en fördubbling krävs att privatbilens roll renodlas så, att biltrafiken har sin givna plats för vissa typer av resor (t.ex. resor med mycket bagage som inte kan bäras) och i de mest glesbyggda områdena, medan kollektivtrafiken erövrar sin potential i bl.a. pendlingsstråk och tätorter. Trafikflöden på väg (se Figur 7) ger en bra bild av privatbilstrafiken eftersom en övervägande del av det räknade antalet fordon är personbilar, inte bussar eller långtradare. Där det finns stor personbilstrafik kan den outnyttjade kollektivtrafikpotentialen vara stor. Kartan visar att de största flödena finns i alla vädersträck kring Skellefteå och mmeå samt kring Lycksele på E12 och väg 365 norrut. Figur 7. Trafikflödeskarta. Källa: Fakta om Västerbottens län 2011

18 Kollektivtrafik trafikutbud De tyngsta stråken Trafikslagsövergripande kan kollektivtrafikstråken i länet samt över länsgräns delas in i ett antal tyngre stråk med buss- och tågtrafik som har till syfte att möta behov av daglig arbetspendling. Luleå Piteå Skellefteå Robertsfors mmeå (buss) Vindeln mmeå (buss och tåg) Örnsköldsvik Nordmaling mmeå (buss och tåg) Bjurholm Vännäs mmeå (buss och tåg) Lycksele mmeå (buss och tåg) Norsjö Skellefteå (buss) mtöver stråk som tillgodoser behov av trafik med karaktär av daglig arbetspendling finns trafik som direkt eller indirekt binder samman länets 15 kommuncentrum samt i vissa fall kommuncentrum i grannlän utifrån behov av grundskole- och gymnasiependling, tjänsteresor, samt service- och fritidsresor. Gällivare Arvidsjaur Sorsele Storuman Vilhelmina Dorotea Östersund Dorotea Åsele Bjurholm Vännäs mmeå Vilhelmina Åsele Bjurholm Vännäs mmeå Hemavan Tärnaby Storuman Lycksele Vindeln mmeå Sorsele Malå Norsjö Skellefteå Sorsele Lycksele Malå Lycksele Malå Arvidsjaur Skellefteå Norsjö Lycksele Åsele Lycksele Bjurholm Lycksele Vilhelmina Lycksele Vindeln Vännäs Nordmaling Vännäs Haparanda Luleå Piteå Skellefteå Robertsfors mmeå mmeå Nordmaling Örnsköldsvik mmeå Skellefteå Burträsk mmeå (Bodö) Arjeplog Arvidsjaur Skellefteå Busstrafik Länstrafiken tillhandahåller varje dag upp till 200 busslinjer för person- och godstrafik. Dagligen sker ca resor med buss i länet, och lika många i tätortstrafiken. Dessutom finns en del kommersiell busstrafik.

19 Figur 8. Västerbottens läns linjenät exklusive tätortstrafik Nedan behandlas trafikutbud i större detalj. Här används en traditionell klassificering av trafiken, där regional kollektivtrafik (med innebörd som avviker från det som avses med regional kollektivtrafik i den nya kollektivtrafiklagstiftningens) delas in i stomlinjetrafik, inomkommunal trafik, länsöverskridande trafik, anropstyrd trafik och tätortstrafik. Av dessa kan stomlinjetrafiken, inomkommunala trafiken, anropsstyrda trafiken och tätortstrafiken anses som regional kollektivtrafik såsom avses i den nya lagstiftningen. Länsöverskridande trafik kan vara regional kollektivtrafik i vissa fall. Stomlinjetrafik går mellan kommunerna i länet samt till angränsande län. Syftet med trafiken är att möjliggöra regionalt resande. Prioritet ges till kollektivtrafik som knyter samman två eller fler kommuncentrum eller centra för besöksnäring. De mest betydande stråken i länet är E4:an med koppling till Norrbotten och Västernorrland, E45 med koppling till Norrbotten och Jämtland, E12:an samt linje 63 som ansluter till E45 i Dorotea. Syftet med stomlinjetrafiken är att utifrån en helhetsbild möjliggöra regionalt resande (interregional och regional trafik) med hög tillgänglighet, inom de ekonomiska ramar som ges. Den länsgränsöverskridande trafiken med buss och/eller tåg får allt större betydelse för vardagsresandet, men en del av denna trafik tillgodoser inte i första hand behovet av vardagsresande. För att möjliggöra länsgränsöverskridande biljettering finns en taxepunktstruktur, Norrlandsresan, som är gemensamt beslutad av de fyra nordligaste länen. Den länsgränsöverskridande trafiken omfattar: stråket E4 från Sundsvall till Haparanda med buss och/eller tåg stråket E45 från Östersund till Gällivare med buss

20 stråket längs väg 92 från mmeå till Östersund med buss stråket längs väg 95 från Skellefteå till Bodö med buss och möjlighet till tågkoppling i Jörn relationen Malå Arvidsjaur tågtrafiken mmeå Luleå även med koppling mot buss. Ybuss bedriver kommersiell trafik av expressbusskaraktär på sträckan mmeå Sundsvall. Trafiken kopplar till och från SJ:s tågavgångar i Sundsvall. Biljettsamarbetet mellan länstrafikbolaget i Västerbotten och Ybuss innebär att den som har länstrafikens periodkort, årskort eller skolkort kan välja att resa med Ybuss. Abrahamssons buss trafikerar sträckan Örnsköldsvik mmeå Skellefteå City Airport och Luleå Piteå Skellefteå Skellefteå City Airport. Trafiken är planerad enligt Ryanairs flygningar till Barcelona och biljetter kan köpas ombord på bussen eller på Abrahamssons Buss hemsida. Busstrafiken mellan Skellefteå och Bodö bedrivs i samarbete mellan Skelleftebuss AB och Nordlandsbuss AS. Linjen har bedrivits med nuvarande uppläggning sedan Linjen bedrivs med ett internationellt trafiktillstånd utfärdat av de norska myndigheterna. Linjen bedrivs på kommersiell grund med både person- och godsbefordran och har bl. a. en viktig koppling till nattågen på norra stambanan med på- och avstigning i Jörn. Länstrafiken i Västerbotten och Norrbotten har köpt in sig i trafiken avseende godsbefordran. I övrigt tillfaller godsintäkterna de båda operatörerna. Intäkterna från persontrafiken tillfaller operatörerna i de fall resandet sker över nationsgränsen. I annat fall, d.v.s. inom respektive Norge och Sverige, går persontrafikintäkterna till respektive ansvarig part. Avtalet avseende fördelning av person- och godsintäkter sträcker sig till om optionerna nyttjas. Nordlandsbuss AS har ett längre avtal med de norska myndigheterna. Lapplandspilen trafikerar sträckan Hemavan Stockholm. Matartrafik utgörs av inomkommunal trafik som med undantag av ett antal tätortsnära linjer (exempelvis Holmsund mmeå, Sävar mmeå och Skelleftehamn Skellefteå) har en stark koppling till skolorna i länet. Sträckan Skellefteå Skellefteå City Airport trafikeras kommersiellt av Skelleftebuss. Trafiken ansluter till samtliga avgående och ankommande reguljära flygförbindelser till Stockholm och Helsingfors. Skelleftebuss planerar att under 2013 börja trafikera Skellefteå Skelleftehamn kommersiellt. I nuläget är trafiken upphandlad av Länstrafiken. Ringbilar, d.v.s. anropsstyrd trafik har ofta med koppling till den övriga regionala kollektivtrafiken, finns som alternativ i de mest glesbefolkade delarna av länet. Se bilaga 2 med länets ringbilstrafik/anropsstyrd trafik. Det finns även en länsgränsöverskridande ringbilstrafik på sträckan Åsele Örnsköldsvik. Inom mmeå kommun är det en timmes förbeställningstid, medan det i övriga länet är senast dagen före som gäller. Ringbilar beställs via Landstingets beställningscentral Reseservice. Inga kommuner har överlåtit myndighetsutövningen för färdtjänst och riksfärdtjänst till kollektivtrafikmyndigheten. I dagsläget har hälften av kommunerna valt att samordna beställning av transporter för färdtjänst och riksfärdtjänst via landstingets Reseservice. Inom länet bedrivs tätortstrafik på tre orter: mmeå, Skellefteå och Lycksele. Tätortstrafiken i Skellefteå centralort drivs av kommunägda Skellefteåbuss AB utan kommunalt bidrag. Trafiken är uppbyggd kring elev- och arbetspendling samt service- och fritidsresor. Bussarna

21 har hållplatsutrop och visuell visning av hållplatserna. I och med övergången till biogasdrivna tätortsbussar är samtliga fordon av lågentré/låggolvstyp. Trafiken till/från handelsområdet på Solbacken har utökats med sommartrafik för att ge bättre service till ett stigande antal resenärer. Trafikering sker veckans alla dagar, dock med varierande geografisk täckning. mnder sommaren görs kraftiga neddragningar av tätortstrafiken. Skellefteå tätort trafikeras med biogasdrivna bussar och matarlinjer i Skellefteå kommer även delvis att framföras med biogasdrivna bussar (Bureå, Boliden, Byske m.fl.). Skelleftebuss bedriver från mars månad 2012 tätortstrafiken med stöd av en anmälan om kommersiell trafik till kollektivtrafikmyndigheten. Skelleftebuss har sedan några år bedrivit linjetrafik till Skellefteå AIK:s hemmamatcher i fem linjevarianter. Tätortstrafiken i Umeå marknadsförs under varumärket mltra. Det har sedan 2005 skett stora resandeökningar. Man har prioriterat hög turtäthet framför korta gångavstånd, förstärkt stomlinjestråken och försökt möta behoven framför allt i mmeås östra stadsdelar. Trafiken omfattar nio huvudlinjer, en lågtrafiklinje och sju direktbusslinjer. Till detta tillkommer flygbusstrafik till och från flygplatsen. Nu planeras införande av snabbladdade hybridbussar. Från och med trafikåret 2006/2007 har länstrafiken ansvar för tätortstrafiken i Lycksele. mnder perioden september maj (högtrafikperioden) bedrivs lokal linjetrafik och en del av trafiken, som benämns servicelinjer, trafikerar året runt, även på lågtrafikperioden. Trafiken går måndag fredag. Tätortstrafiken i Lycksele kommun är under högtrafikperioden uppbyggd kring elev- och arbetspendling och under lågtrafikperiod kring serviceresor. Trafiken förbinder bostadsområdena med centrum samt de större arbetsplatsområden som finns på Sågvägen, Lycksele lasarett och Lilltjärns industriområde. Trafik mellan bostadsområden sker företrädesvis genom byten i centrum. Trafiken fungerar även som en koppling mellan stomlinjetrafik och Lycksele lasarett Läget kommunvis Nedan beskrivs behovet av kollektivtrafik och den befintliga trafiken i kommunerna. Den trafik som visas på kartorna är den tidtabellagda trafiken, ringbilar är inte märkta på kartan. Landstinget Landstinget har ansvar för linjetrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra, trafik till vissa viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor. Landstinget utformar s.k. planeringsförutsättningar som är det politiska direktivet om prioriteringar och inriktning och ligger till grund för trafikbeställning som fastställs av landstingsstyrelsen och lämnas till kollektivtrafikmyndigheten. Landstingets kollektivtrafikuppdrag syftar till att utifrån en helhetsbild möjliggöra regionalt resande grundat på hög tillgänglighet inom de ekonomiska ramar som ges. Landstingets engagemang i kollektivtrafiken ska ske med utgångspunkt i landstingets övergripande prioriteringar och dess program och policys, t.ex. landstingets handikappolitiska program och miljö- och trafiksäkerhetsprogram. Prioritet ska ges åt kollektivtrafik som knyter samman två eller helst fler kommuncentra eller centra för besöksnäringen i syfte att skapa god tillgänglighet. Detta gäller i första hand landstingets egna verksamheter som sjukresor, tjänsteresor, arbetspendling, men även resor för att stimulera övrig arbetspendling samt besöksnäringen. Den trafik som landstinget beställer ska präglas av trygghet och tillgänglighet för de målgrupper landstinget prioriterar och övriga resenärer. Den tillgänglighetspolicy som lämnats från ägarsamrådet till Länstrafikens styrelse februari 2010 speglar ägarnas samlade syn på tillgänglighetsfrågorna.

22 Landstingen inom norra regionen har genom sitt Regionförbund en prioritet att stimulera utvecklingen av den norrländska universitetssjukvården. Detta innebär att resmöjligheter med kollektivtrafik mellan sjukhusen inom regionen måste säkerställas. Bjurholms kommun Bjurholms kommun har som målsättning att för kommunens invånare tillhandahålla minst 2 serviceresor per vecka till kommunens centralort. Kommunen har som ambition att verka för en samordning mellan olika trafikbehov samt anser det vara av stor vikt att Bjurholms kommun tillsammans med kringliggande kommuner och landstinget även verkar för anslutningstrafik till Nordmaling och Botniabanan. Kommunens struktur för kollektivtrafiken till centralorten är uppbyggd primärt för att tillgodose behovet av resor för elever i grundskola. En grundskola finns i kommunen, belägen i Bjurholm. De koncentrationer av boende där behov av att nå centralorten för grundskolestudier och där ett kollektivtrafikunderlag finns är Örträsk, Stennäs/Bredträsk, Agnäs, Bastuträsk, samt Brännland och stråk från dessa byar in mot Bjurholm. Dorotea kommun Dorotea kommun har som målsättning att kommunens invånare ska ha möjlighet att resa till centralorten och/eller närmaste serviceort. Detta kan ske genom antingen linjelagd eller anropsstyrd kollektivtrafik. Kommunen har ett uttalat mål att kollektivtrafik för olika behov inom kommunen i möjligaste mån ska samordnas. Dorotea kommun har även uttalat en målsättning att turistbefrämjande trafik ska finnas till Borgafjällområdet. Kommunens struktur för kollektivtrafiken är primärt uppbyggd för att tillgodose behovet av resor för grundskoleelever till skolan i Dorotea. Genom en gemensam planering av resor för grundskolan i Dorotea och gymnasieskolan i Vilhelmina tillgodoser den inomkommunala trafiken även resebehov till gymnasiet i Vilhelmina. Eftermiddagens resebehov från gymnasieskolan i Vilhelmina kan i dagsläget inte tillgodoses eftersom det skulle innebära allt för långa väntetider för grundskoleeleverna i Dorotea.

23 De koncentrationer av boende där ett kollektivtrafikunderlag finns är Borgafjäll, Högland, Ormsjö, Avaträsk, Rajastrand/Harrsjö, Häggås, Svanabyn och Lavsjö och stråk från dessa byar och in mot Dorotea. mnder icke skoltid har underlaget för linjelagd kollektivtrafik endast bedömts finnas från Svanabyn och stråket mot Dorotea samt från Borgafjäll och stråket mot Dorotea. Lycksele kommun Lycksele kommun har som övergripande målsättning att inom ramen för den kommunala ekonomin, trygga de fast boende kommuninvånarnas och näringslivets behov av kollektivtrafik. Målsättningen är att så långt det är möjligt samordna olika trafikslag. Kommunens målsättning är att det ska vara möjligt att besöka centralorten minst tre gånger per vecka. Linjetrafik ska upprätthållas där ekonomiska och behovsmässiga skäl motiverar detta och anropsstyrd trafik där detta är motiverat. Kommunens kollektivtrafik är i huvudsak uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov. mtanför tätorten finns grundskolor i Rusksele, mmgransele, Knaften, Kristineberg och Hedlunda. I tätorten finns fyra grundskolor upp till och med årskurs 6, en högstadieskola (from hösten 2013) och en gymnasieskola. Viss grundskolependling sker även till Malå då det utifrån ett restidsperspektiv är gynnsamt för elever bosatta i Vindelgransele, Björksele och Kristineberg. De koncentrationer av boende där underlag för kollektivtrafik finns är Örträsk och stråket mot Hedlunda och Lycksele dels via Knaften och dels via Gäddträsk, Tväråträsk och stråket mot mmgransele och mot Lycksele, Siksele och stråket mot Lycksele, Hornmyr och stråket mot Knaften och Lycksele, samt Ekorrträsk och stråket mot Lycksele. Lycksele kommun täcker även ett behov av att nå Lycksele för arbets- och gymnasiependlare genom linjetrafik tillsammans med Vindelns kommun från Vindeln via Ekorrsele till Lycksele. mtöver detta tillgodoser Lycksele kommun även behov av att nå Lycksele för gymnasiestudier från Bjurholm via Örträsk och Knaften.

24 Tätortstrafiken i Lycksele kommun är under högtrafikperioden uppbyggd kring elev- och arbetspendling och under lågtrafikperiod av serviceresor. mnder skolornas sommarlov är det endast den servicebetonade trafiken som körs. Trafiken förbinder bostadsområdena med centrum samt de större arbetsplatsområden som finns på Sågvägen, Lycksele lasarett och Lilltjärns industriområde. Trafik mellan bostadsområden sker företrädesvis genom byten i centrum. Trafiken fungerar även som en koppling mellan stomlinjetrafik och Lycksele lasarett. Kommande trafikår 2013 ska en översyn av linjesträckning och trafikomfattning göras för att se om det finns möjlighet att anpassa trafiken bättre till de behov som finns av tätortstrafik i Lycksele. Malå kommun Malå kommun har som målsättning att ge alla invånare möjlighet att resa till närmaste serviceort tre dagar per vecka. Detta ska åstadkommas genom en ändamålsenlig samordning av olika trafikuppgifter, genom linjetrafik eller genom avropsstyrd trafik. Den linjetrafik som även har viss godsbefordran anses särskilt viktigt att behålla. Kollektivtrafiken inom kommunen är huvudsakligen uppbyggd kring grundskolelevernas behov av att nå skolan i Malå. De stråk med kringliggande bebyggelse där det finns ett underlag för kollektivtrafik är Kristineberg via Släppträsk respektive Rökå, Rentjärn, Storsele, Malåvännäs, Östanbäck och Adak via Kokträsk respektive Avaås och stråk in mot Malå. Viss grundskolependling sker även från Lycksele kommunen mot Malå, då det utifrån ett restidsperspektiv är gynnsamt för elever bosatta i Björksele att pendla mot Malå. Malå och Norsjö kommun täcker tillsammans behovet av att under skoltid nå Norsjö för gymnasiestudier. Genom samplanering av inomkommunal trafik i respektive kommun i kombination med stomlinjetrafik möjliggör man även arbetspendling till Norsjö under hela året. mnderlaget för arbetspendling är svagt, men från Malå mot Kristineberg kan ett sådant behov i viss utsträckning mötas med samma resurser som tillgodoser behovet av trafik för grundskoleelever, samt behov av godsbefordran. De orter inom kommunen som i dagsläget innehar inomkommunal linjetrafik året runt är Adak, Kristineberg och Rökå. Övriga orter som inte ligger utmed detta stråk trafikförsörjs med anropsstyrd trafik utöver det resebehov som är relaterad till skoltrafik.

25 Nordmalings kommun Trafikeringsbehovet i Nordmalings kommun tillgodoses av en kombination av linjetrafik och anropsstyrd trafik. Kommunen verkar för att invånarna ska ha möjlighet att göra serviceresor till Nordmalings centralort. Man arbetar även för en samordning av olika trafikbehov där det är möjligt. mnderlaget för trafikering utgörs i hög grad av grundskoleelevers behov av att nå skolan i Rundvik, Lögdeå, Håknäs, Gräsmyr och Nordmaling. Kollektivtrafiken är i huvudsak uppbyggd kring grundskoleelevers behov av att nå skolorna i kommunen och i centralorten. De orter med kringliggande bebyggelse som har ett befolkningsunderlag som motiverar linjelagd kollektivtrafik är Norrfors, Nyåker, Gräsmyr, Rönnholm, Rundvik, Lögdeå, Kråken, Järnäsklubb och stråk in mot Nordmaling, samt i vissa fall även mot skolor som ligger efter dessa stråk. Endast sträckan Rundvik Nordmaling trafikeras utifrån arbets- och gymnasiependlingsbehov. Denna trafik är även kopplad till Botniabanan. Stråket från Nyåker och Gräsmyr mot mmeå trafikeras även utifrån ett gymnasie- och arbetspendlingsbehov. Trafiken från Gräsmyr mot mmeå medger arbetspendling, service- och fritidsresor under hela året och har även viss begränsad trafik under helgen. Norsjö kommun Norsjö kommun har som övergripande mål att trygga kommuninvånarnas trafikservice och målsättningen är att samtliga medborgare skall ha tillgång till minst tre resemöjligheter per vecka till närmaste serviceort. De områden som saknar linjetrafik trafikeras med anropsstyrd trafik. Resandeunderlaget utgörs i hög grad av skolelevernas behov av att nå grund- och gymnasieskola. I Bastuträsk finns en grundskola och i Norsjö finns en grundskola (inklusive högstadium) samt ett gymnasium. De orter med kringliggande bebyggelse som har ett befolkningsunderlag som motiverar kollektivtrafik är Kvarnåsen, Åmliden, Norsjövallen, Svansele, Kusfors, Bjurfors, Bjurträsk, Risliden, och Bastuträsk i stråk mot Norsjö för

26 grundskole- och gymnasiestudier. I området runt Långträsk/Risberg och Bastuträsk by finns resandeunderlag i stråk mot Bastuträsk. Norsjö och Malå kommun täcker tillsammans ett behov av att under skoltid nå Norsjö för gymnasiestudier. Genom samplanering av inomkommunal trafik i respektive kommun i kombination med stomlinjetrafik möjliggörs även arbetspendling till Norsjö året runt. Kommunens ambition är att Bastuträsk även fortsättningsvis ska vara en viktig knutpunkt för tågtrafiken i regionen, varför det är viktigt med anpassad anslutningstrafik. mtifrån detta finns även viss kollektivtrafik som både erbjuder möjlighet att koppla till/från tåg men även att arbetspendla från Bastuträsk till Norsjö utifrån en kombination av inomkommunaltrafik och stomlinjetrafik. Även Kvarnåsen har viss trafik som möjliggör arbetspendling i kombination med stomlinjetrafik. Robertsfors kommun Robertsfors kommun har som målsättning att erbjuda kommuninvånarna goda kommunikationsmöjligheter för studie- och arbetspendling. Invånarna och näringslivet ska erbjudas en tillfredställande, säker och miljövänlig transportförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Målsättningen är att i så stor utsträckning som möjligt samordna skolskjutsar, färdtjänst, samt postoch godstransporter med linjetrafiken. Resandeunderlaget utgörs i huvudsak av grundskoleelevers behov av att nå grundskolorna i Åkullsjön, Ånäset, Bygdeå, Djäkneboda och Robertsfors. I Robertsfors finns även en gymnasieskola. De orter där det finns ett resandeunderlag är Norum, Djäkneboda, Bygdeå, Sikeå, Fällfors, Åkullsjön, Överklinten, Flarken, Kålaboda, Mårtsmarken och Ånäset i stråk mot Robertsfors och övriga grundskolor utifrån upptagningsområde. mnderlag för gymnasiependling utanför kommunen och där koppling sker mot stomlinjetrafiken finns från Åkullsjön, Kålaboda och Sikeå. Från Åkullsjön och Sikeå tillgodoses även behovet av arbetspendling till Robertsfors. Det är endast i stråk från dessa orter mot Robertsfors som inomkommunal trafik finns året runt. I de fall det inte finns linjelagd kollektivtrafik kan kommunen inrätta anropsstyrd kollektivtrafik. Det kan finnas behov av detta under delar av året då linjetrafiken inte går, eller som komplement till eller som ersättning för linjelagd kollektivtrafik.

27 Skellefteå kommun Skellefteå kommun har som målsättning att skapa en attraktiv kollektivtrafik som ökar andelen som reser kollektivt. Kommunen har även som mål att trygga trafikservicen för de fast boende invånarna i kommunen. Målsättningen är att invånarna ska ha tillgång till minst två resemöjligheter per vecka till närmaste serviceort. I de områden där det inte finns underlag för linjetrafik kan trafikservice utföras med anropsstyrd trafik. Kommunens åtaganden inriktas i första hand på persontransporter, medan andra uppgifter som post- och godstransporter eftersträvas att trafikmässigt samordnas med persontransporterna. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov, arbetspendling, samt fritids- och serviceresor. Skellefteå kommun är till ytan stor och har ett antal servicecentra vilket innebär att trafikflödet förutom in mot centralorten Skellefteå även går mot ett antal orter med mellan och 400 invånare. De orter som till sin karaktär kan ses som servicecentra är Jörn, Boliden, Bygdsiljum, Burträsk, Lövånger, Bureå, Byske, Kusmark, Ersmark, Kåge, Örviken, Skelleftehamn och mrsviken. Resebehovet för grundskole- och gymnasieelever utgör basen i kommunens kollektivtrafikutbud. Skellefteå har ett stort antal grundskolor (rektorsområdet markerat i fetstil) Boliden, Bureå, Hjoggböle, Burträsk, Bygdsiljum, Skråmträsk, Byske, Drängsmark, Ostvik, Jörn, Kåge, Ersmark, Kusmark, Lövånger, Skelleftehamn, Ursviken, Skellefteå. I Skellefteå tätort finns tre gymnasieskolor och i Burträsk finns ett naturbruksgymnasium. Det finns även möjlighet till universitetsstudier i Skellefteå genom samarbete med Luleå och mmeå universitet. mtöver detta finns även ett behov av arbetspendling. Det finns ett antal orter med stråk mot Skellefteå som motiverar ett stabilt flöde av kollektivtrafik, Renholmen Byske, Drängsmark Kåge, Hebbersliden Kusmark Ersmark, Jörn Boliden, Medle Myckle, Bygdsiljum Burträsk, Hjoggböle, Skråmträsk Klutmark, Lövånger Bureå, Örviken och Skelleftehamn. Det finns även behov av ett nät in mot grundskolorna från kringliggande orter med ett stabilt boende.

28 Tätortstrafiken i Skellefteåcentralort utförs av et koounnä a ellleftebuss utan kooounalt bidrag. Centralorten trafikeras med hjälp av et linjennt roo tin er raooan bosta rområdena med elleeeå centruo roo utäfr en rtfrrsta målpunkten i centralorten med tanke på den koncentraton aa artetrplatrerr r olorr, anrer och reraiceinrntninäar roo finns i centrum. Uppgieerna fr tntortrtrafi en nr tra itonella oe inrlaä aa artetrrerorr skolresor och serviceresor av olika slag. Under skolåret utförs en rtfrrta elen aa trafi en med tonvikt på trafikering måndag fredag men även med trafikering lördagar och söndagar. Under sommarlovet är trafikeringen reducerad. Centrum utäfr bytespunkt för resor mellan olika tätortslinjer då linjerna inte är av genooäående karaktär. Centrum är även en naturlig bytespunkt för övriga typer av burrtrafik; byten til fariäa inoo oommunal linjer och till stomlinjerna. Tätortstrafiken är koncentrerad Tillänngligheten til tntortrtrafi en har förbätratr äenoo hållplatrutrop och airuell airninä aav hålplatr. raotan oe faeräånä tll biogasdrivna tätortrturrar är samtliga burrar av lågentrétyp. Kollektatrafi en i koounen utreds fr närvarande bl.a. med konsulthjälp som yterrt ryear tll at äfra olle tatrafi en mer atra ta. näa terlut har hihllr atatr oe anle ninä aa enna utre ninä. Sorsele kommun Sorsele kommuns trafikpolitr a målrntninä nr at alla invånare r a ha ofjlighet at rera tll närmaste serviceort. Grundnivån fr antalet bussturer utäfrs av en dutteltur per dag fem dagar i veckan. De områden som inte kan förrfrjas av linjetrafik ska trafikeras med anropsstyrd trafik. människor som bor i glertyä. En samordning av skolskjutsar och annan anropsstyrd trafik med linjetrafiken ska ske i så stor utsträckning som ofjligt. Det finns naen en målsätninä at titehålll linjer där det finns gods- och postbefordran, eeerrsom e uppräthåller en til re rtnllan e tarreraice tll Resandeunderlaget utäfrs huvudsakligen av grundskoleelevers behov av at nå ärun r olan i Ammarnnrr Blatnic rele och orrele. De orter oe rinäliääan e tetyääelre nr dt finns ett resandeunderlag är Tväråtrnr r Gargnnrr Blatnic reler shar tenrun r are Saxnrr Flakau en, Bocktrnr r Klippen och sooarnäs med stråk mot Sorsele, Blatnic rele och Ammarnnr fr de elever som finns inom dessa skolors upptagninärområde. sooarnnr är den ort som i daärlnäet har inomkommunal linjetrafik året runt. Trafiken tiläo orer tehoa aa reraice- och berf rtrafik samt go rtransporter, vilket under skolt samordnas med trafik fr skolelever. sooarnnr trafikeras naen til airr el un er helgen och har en koppling mot stomlinjetrafik vilket ofjliääfr veckopendling. I de delar av kommunen

29 där det inte finns ett underlag för linjetrafik kan anropsstyrd trafik sättas in, främst under icke skoltid men även som komplement till linjetrafik under skoltid. Storumans kommun Storumans kommun har som målsättning att kommunikationerna ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiva. Man jobbar även för att behålla och förbättra befintliga kommunikationer. Resandeunderlag för kollektivtrafik utgörs till stor del av grundskole- och gymnasieelevers behov. Inom kommunen finns grundskolor i Tärnaby, Slussfors, Gunnarn, Stensele och Storuman, där även gymnasiet är lokaliserat. I dagsläget finns ett underlag för linjetrafik på följande orter med kringliggande bebyggelse: Hemavan, Rönäs, Laisholm, Joesjö, Slussfors, Boksjö, Forsmark, Virisen i stråk mot skolan i Tärnaby. Vidare finns underlag i Gardsjönäs, mmnäs, Strömsund, Ankarsund i stråk mot skolan i Slussfors men även mot skolan i Storuman och Tärnaby. Därutöver finns underlag i Pauträsk, Barsele, Grundfors, Kaskeloukt och Långsjöby i stråk mot skolan i Gunnarn, Stensele och mot skolan i Storuman. Trafikering i stråk mot Storuman innebär resmöjligheter för gymnasiesåväl som grundskoleelever då samordning sker mellan skolornas start- och sluttider. Tillsammans med Åsele, Dorotea och Vilhelmina har Storumans kommun genomfört det så kallade restidsprojektet för att samordna resorna mellan kommuncentrum för gymnasieelever till Vilhelmina och Storuman. Storumans kommun täcker även behovet av att nå Storuman för arbets- och gymnasiependlare genom linjetrafik till och från Sorsele. Resandeunderlaget för den inomkommunala arbetspendlingen är svagt, men mellan Tärnaby och Joesjö och till viss del mellan Hemavan och Tärnaby kan ett sådant behov tillgodoses med samma linje som tillgodoser behovet av trafik för grundskoleelever, samt behov av godsbefordran. De orter som i dagsläget innehar inomkommunallinjetrafik året runt är Joesjö och Pauträsk.

30 I de fall det inte finns linjelagd kollektivtrafik kan kommunen upprätta anropsstyrd kollektivtrafik. Det kan finnas behov av anropsstyrd kollektivtrafik under delar av året då linjetrafiken inte går, eller som komplement till eller som ersättning för linjelagd kollektivtrafik. Kommunens ambitionsnivå är att inte begränsa behovet av nödvändiga serviceresande på vardagar. Trafiken ska kunna genomföras med en dubbeltur/dag inom ramen för den kommunala ekonomin. Storumans kommun har en avropsstyrd tätorts ringbil som trafikerar Stensele och centralorten Storuman med 6 dubbelturer dagligen på vardagar. Ringbilen 785 har 4536 resenärer Umeå kommun mmeå kommuns målsättning för landsbygdstrafiken är att turutbudet ska styras av invånarantalet inom det område som betjänas av respektive linje. Målsättningen kan inte tillämpas full ut eftersom trafikbehovet påverkas av tillgången till arbetsplatser, skolor och övrig service. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring arbetspendling, grundskole- och gymnasieelevers resebehov, samt fritids- och serviceresor. mmeå kommun har ett antal tätorter med utbyggd service vilket innebär att linjetrafiken, förutom in mot centralorten mmeå, även går mot dessa. De orter som till sin karaktär kan ses som servicecentra är framför allt Obbola, Holmsund, Sävar, Tavelsjö och Hörnefors. Resebehovet för grundskole- och gymnasieelever påverkar linjestrukturen. mmeå har ett stort antal grundskolor (rektorsområdet markerat i fetstil) Sävar, Täfteå, Bullmark, Botsmark, Bodbyn, Holmsund, Obbola, Hörnefors, Sörmjöle, Umeå, Rödåsel, Tavelsjö, Flurkmark Hissjö,

31 Sörfors, Överboda, Brännland, Kasamark, Yttersjö, Stöcke och Stöcksjö. I mmeå tätort finns fyra kommunala gymnasieskolor och ett antal friskolor. Vidare finns möjlighet till universitetsstudier vid mmeå mniversitet och SLm. Arbetspendlingen sker primärt i stråk mot mmeå vilket motiverar ett stabilt flöde av kollektivtrafik. De viktigaste stråken är Tavelsjö Hissjö, Sävar Täfteå, Obbola Holmsund, Hörnefors Sörmjöle Norrmjöle, och (Gräsmyr) Hössjö Skravelsjö. Lokaltrafiken i mmeå, mltra, motsvarar drygt 50 procent av alla kollektivtrafikresor i länet. Sedan 2005 har resandet ökat med ca resor/år. Den positiva resandetrenden har bland annat möjliggjorts genom ett utökat utbud, prioritering av starka busstråk, förbättrad trafikinformation och samverkan. Långsiktigt finns ett stort behov av att fortsätta satsningen på de miljövänliga transportmedlen. Inte minst för att klara mmeås fortsatta tillväxt samt behovet av att åtgärda de överskridanden som finns av miljökvalitetsnormen. Vilhelmina kommun Vilhelmina kommun har som målsättning att den inomkommunala trafiken i huvudsak ska vara inriktad mot skolverksamheten. Kommunen försöker i så hög grad som möjligt samordna den allmänna kollektivtrafiken med separata skolskjutsar. Där restiden är över en timme eller där linjen är över 5 mil lång prioriteras en högre fordonsstandard. Kommunen försöker hålla trafikkostnaderna nere, vilket kan innebära väntetider för elever. Där det inte finns linjetrafik kan anropsstyrd kompletteringstrafik inrättas antingen som komplement till linje trafik eller istället för linjetrafik. Kommunens struktur för kollektivtrafiken är starkt uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov. Grundskolor finns i Dikanäs, Nästansjö, Saxnäs, Malgovik, Latikberg och Vilhelmina. I Vilhelmina finns även kommunens högstadium och gymnasium. Trafiken är uppbyggd kring det upptagningsområde som respektive grundskola ligger i, men har även en koppling mot högstadiet och gymnasiet i Vilhelmina.

32 De koncentrationer av boende med kringliggande byar som motiverar kollektivtrafik är Skalmodal, Kittelfjäll, Matsdal, Dikanäs med trafik mot Dikanäs och mot Vilhelmina. Nordansjö, Siksjönäs, Västanbäck med trafik mot Nästansjö och mot Vilhelmina. Blaikliden, Stalon, Klimpfjäll och Saxnäs med trafik mot Saxnäs och mot Vilhelmina. Skansholm, Malgonäs, Kullen och Malgovik med trafik mot Malgovik och mot Vilhelmina. Bäsksjö, Latikberg, Bäsksele med trafik mot Latikberg och mot Vilhelmina. Meselefors, Siksjö, Dalasjö med trafik mot Vilhelmina. Förutom trafik anpassad för skolans behov fokuserar kommunen även på trafik som är turistbefrämjande. Trafiken mot Kittelfjäll och Klimpfjäll trafikeras under hela året och har även ett bredare utbud inom ramen för att trafiken primärt ska tillgodose behovet av skolelevers resor. Trafiken mot Klimpfjäll kopplar mot stomlinjetrafik som angör Vilhelmina,

33 vilket medger veckopendling till ndr del r v llnett. id re lr tr aken mot limpflll occh Kitelflll l orm d ad t den inn innebärligcet t tr naporter godat Vindelns kommun Vindelns kommun har som övergripande vision at det ak ll annna märligcet är kommuninvånarna at komiiner et ioende i Vindeln med studier och arbete i kringliggande kommuner. Förutom det ak kollektvtr aken erirlda resmärligheter til aervicee klltlr- och fritda ktvitetert.n a mordning v akolakrltae gods och personbefordran ska eftersträvas är t skapa kostnadseffektvitett. eaenlrern skall upp t kollektvtr aken aom en viktg del i arbetet för en hålli r utveckling. Grundskoleelevers resebehov är en viktg del v kollektvtr aken inom kommlnent nom kommunen finns grundskolor i Tvärålund, Hällnla och i centralorten Vindeln, där cägstadiet för kommunen även finnat De orter som motver r kollektvtr ak lr maelee.kkkoraelee, lipatenaräne Skivsjö, Granö, msele, Tvärålund, Vindelånäset och Häggnlat Tr ak finns från dessa orter samt kringliggande bebyggelse i stråk in mot skolorna i Hällnäs och Tvärålund, men även vidare in mot Vindeln. Inom kommunen finns även et lnderl g är arbetspendling mot Vindeln från Granö. Denna tr ak inneilr även en viss koppling mot tågtr aken på Tvärbanan från Vindeln mot Umeå på morgonen, med märlighet til dterrea med ilaa i atomlinretr ak pd kvlllent ävrigt aker även en behovsprövad tr akmatning från Granö längs Blå Vägen mot lnnla för gymn aieoch arbetspendlare til Umedt indelna kommln tllgodoaer lven genom linretr ak tila mm na med Lyckselse kommun behovet av at nd Lyckaele är rieta- och gymn aiependlare från Vindeln via Ekorrsele til Lyckaelet Huvudsakligen finns linjetr ak under skoltd occh nropaatyrd tr ak lnder icke akoltdt Gr nä och Åmsele är områden som c r linjetr ak även under lov eferaom det annns rietapendlingae alternatvt goda ie ordringaiecov aom motver r tr akering lnder yterlig re del r v av år

34 Vännäs kommun Vännäs kommun har som målsättning för den inomkommunala trafiken att boende inom kommunen ska ges möjlighet till serviceresor till Vännäs. Därutöver ska kommunen verka för samordning av olika trafikbehov. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring behovet för grundskole- och gymnasieelever att nå Vännäs för studier. I Vännäs kommun finns grundskolor i Pengsjö, Brån, Vännäsby, Tväråbäck och Vännäs. Högstadium och gymnasium finns i Vännäs. De orter med kringliggande bebyggelse där det i dagsläget finns ett resandeunderlag som motiverar kollektivtrafik är Pengsjö, Pengfors, Harrselefors, Tväråbäck, Hjoggsjö, Fagerlund, Stärkesmark, Västra och Östra Selet, Västra och Östra Vännfors, Strand, Brån och Vännäsby. Trafiken går in mot den grundskola inom vilket upptagningsområde stråket ligger samt in mot Vännäs för samtliga stråk. mtöver detta tillgodoser Vännäs kommun även de behov som finns från Vindeln och Nordmaling av att nå Vännäs för gymnasiestudier. Linjetrafik finns under skoltid och anropsstyrd trafik under icke skoltid. Viss anropsstyrd trafik kan även finnas under skolåret för att möjliggöra serviceresor.

35 Åsele kommun Åsele kommun har som målsättningen att trygga de fast boendes trafikservice. Varje medborgare ska ha tillgång till minst en resmöjlighet per vecka till närmaste serviceort. Trafiken utförs med linjelagd trafik där underlaget så motiverar och därutöver genom anropsstyrd kompletteringstrafik. Kommunens uppgifter inriktar sig i första hand på persontransporter. I den mån post- och godsuppdrag finns, samordnas dessa med persontransporterna. Den linjelagda kollektivtrafiken är uppbyggd kring skolelevers behov av att nå grundskolan i Åsele och Fredrika. Ett resandeunderlag för kollektivtrafik finns i Hälla, Gafsele, Lomsjö, Älgsjö, Långbäcken och Fredrika. I dagsläget trafikeras stråket från Långbäcken och mot Fredrika, medan övriga orter har trafik i stråk mot Åsele. Gemensam planering av starttiderna för grundskolan i Åsele och gymnasieskolan i Vilhelmina innebär att det finns resmöjligheter till gymnasiet i Vilhelmina, medan eftermiddagens resebehov i dagsläget inte tillgodoses eftersom det skulle innebära allt för långa väntetider för grundskoleeleverna i Åsele Tågtrafik Tidigare har, förutom nattågstrafik och en dagtågstur Luleå Kiruna, ingen persontrafik bedrivits norr om Härnösand. Men redan före Norrtågstrafiken, i augusti 2009, fick Västerbotten regional dagtågtrafik då SJ började trafikera Luleå-mmeå med en dubbeltur per dag. Tidtabellen passar bäst för resenärer norrifrån mot mmeå. Norrtågsförsöket är ett för staten och regionen gemensamt utvecklingsprojekt som syftar till att successivt etablera ett system med snabba tåg i norra Sverige och därigenom utveckla det svenska systemet för persontrafik med tåg till att omfatta hela Sverige. Detta ska framförallt ses mot bakgrund av den strategiska investeringen i Botniabanan och Haparandabanan som kommer att slutföras Länstrafikbolagen i de fyra nordliga länen och Landstingen har bildat ett gemensamt bolag, Norrtåg AB. Ambitionen är att i takt med utbyggd infrastruktur och de marknadsmässiga förutsättningarna bygga ut trafiken i hela området. Figur 9 visar hur

36 snabbtågssystemet ska se ut. Det nya tågtrafiksystemet består av trafik på de nya sträckorna Sundsvall mmeå (Botniabanan), mmeå Lycksele, mmeå Luleå, utvecklad trafik längs Sundsvall Östersund Storlien samt Luleå Kiruna. Botniabanan i sig kommer att få ett stort resande och på sträckan Stockholm Sundsvall beräknas resandet öka avsevärt. Se bilaga 3 för linjekartor i mer detalj. Figur 9. Snabbtågssystemet Norrtåg I augusti 2010 tjuvstartade tågtrafiken på Botniabanan, med anslutande tåg mmeå Luleå. Trafiken utökades hösten Tågtrafik på Tvärbanan Lycksele mmeå och mmeå Vännäs startade också under mnder 2012 kommer Norrtåg även börja trafikera mmeå Luleå samt förlänga trafiken på Botniabanan till Sundsvall. Det avtal som reglerar trafiken på sträckan mmeå Sundsvall innebär att staten tillsammans med regionen ska se till att banan trafikeras med 12 dubbelturer. Regionen har förbundit sig att finansiera trafik för motsvarande 32,4 mkr och f.d. Rikstrafiken (numera Trafikverket) ska finansiera den statliga trafiken på högst sex dubbelturer. Fördelar och möjligheter som lyfts fram med den befintliga och planerade Norrtågstrafiken är bland annat: Attraktivt resande: mnika tåg, flera avgångar per dag, lockande avgångstider, konkurrenskraftiga priser, trådlös internetuppkoppling, ström vid varje säte samt möjlighet att välja express- eller flerstoppsturer. Större utbud/bättre förbindelser: Tidsavstånden i regionen minskar, dagtågtrafiken öppnar upp Norrland för både boende i regionen och besökare. Pendling: För att tillgodose pendlarnas, den primära målgruppens behov och önskemål ligger merparten av turerna i anslutning till dagens början och slut. Priserna är även förmånliga för pendlare. Tidseffektivitet: På många sträckor kan man spara tid och restiden kan utnyttjas till att jobba, studera eller vila.

37 Miljön: Norrtågs tåg drivs av förnyelsebar el, från vind- och vattenkraft. De nya moderna tågen är mer energieffektiva än de äldre, och att resa med tåg är energieffektivt i allmänhet Tillgänglighet: Tågen är anpassade för alla resenärer. På varje tåg finns möjlighet att ta med sina egna skidor eller cykel på resan. Dagens långväga tågtrafik på Stambanan genom Övre Norrland omfattar två dubbelturer med nattåg per dygn. Denna trafik är mellanregional, d.v.s. tillhör inte kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. Tågen stannar inom länet i mmeå, Bastuträsk och Jörn, vilket ger behov av anslutande busstrafik. Anslutningstrafik till och från Bastuträsk finns från kommunerna Skellefteå, Norsjö och Malå samt till och från Jörn framförallt från Arjeplog och Arvidsjaur. Sommartid drivs även viss turismtrafik på Inlandsbanan sträckan Östersund Storuman Gällivare Tillgänglighet för personer med funktionshinder Det har sedan tidigare beslutats att kollektivtrafiken, liksom andra offentliga miljöer, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning till år Trafikverken och Länstrafiken har tillsammans tagit fram ett prioriterat kollektivtrafiknät där åtgärder ska göra att kollektivtrafiken blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Figur 10. Trafikverket prioriterade kollektivtrafiknät för funktionshindrade. Källa: Länstransportplanen. Stomlinjenätet och den tätortsnära trafiken i Skellefteå och mmeå överensstämmer ur tillgänglighetssynpunkt med det prioriterade nätet som Trafikverket utarbetat. Länstrafikens ägare har fastställt en tillgänglighetspolicy. Arbetet med att omsätta den antagna tillgänglighetspolicyn i en tillgänglighetsplan har påbörjats men stannat av. Ansvaret ligger nu på den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ett kontinuerligt arbete bedrivs med att anpassa hållplatser efter länets vägar. Trafikverket tillsammans med Länstrafiken tar årligen fram en prioriteringslista över hållplatser att anlägga eller anpassa.

38 Länstrafiken märker i tidtabeller ut de turer som utförs med fordon anpassade för personer med funktionsnedsättningar. En successiv anpassning av fordonsparken sker så att fler människor ska få möjlighet att åka kollektivt. Konkret innebär detta allt fler lågentréfordon utrustade med ramp för att ta ombord rullstol, anordning för att angöra rullstol i låggolvsutrymmet, samt på långväga linjer även handikappanpassad toalett. Dessa satsningar görs framför allt i det prioriterade kollektivtrafiknätet. Vid upphandling av kollektivtrafik hänvisas anbudsgivarna till dokumentet Buss2010 (Branschgemensamma funktionskrav på bussar), med krav bl.a. om tillgänglighet, som den upphandlade trafiken behöver uppfylla. Beställaren (den som upphandlar) kan här välja att följa de branschgemensamma rekommendationerna eller att avvika från dem. Länstrafiken i Västerbotten följer de branschgemensamma rekommendationerna i sina upphandlingar. Vägar av dålig kvalitet begränsar möjligheten att använda låggolvsbuss i en stor del av länet, eftersom låggolvsbussar inte klarar ojämn vägyta. Dessutom behöver fordonsparken till en stor del vara enhetlig så att samma fordon kan köras både på vägar av bra kvalitet och av sämre kvalitet. Låggolvsbuss är i nuläget lämpligt i stadsregionerna samt på vissa andra tunga stråk. Lift och ramp blir allt vanligare i icke-låggolvstrafiken i takt med att ny trafik upphandlas. Den trafik som fortfarande sker med fordon utan ramp, lift eller låggolv utgörs av gamla avtal eller nya avtal, där beställaren har valt att anta ett alternativt anbud, och anbudsgivaren lämnar en s.k. funktionsgaranti. Funktionsgarantin innebär att företaget garanterar transport till målpunkten för rullstolsanvändare trots att fordonet inte är tillgänglighetsanpassat. I tätortstrafiken i mmeå har alla fordon låggolv, rullstolsplats, ramp och automatiskt hållplatsutrop, dock ej inre skyltning. Tätortstrafiken i Lycksele utförs av fordon som är tillgänglighetsanpassade, dock utan automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. I tätortstrafiken i Skellefteå har samtliga fordon lågentré, ramp, och automatiskt hållplatsutrop samt inre skyltning. Av regionbussarna är ca 30 procent tillgänglighetsanpassade, dock utan automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. Alla regionaltåg har lågt insteg, rullstolsplatser, handikappanpassade toaletter, samt automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. I mmeå tätort är 25 procent av hållplatserna tillgänglighetsanpassade, i Skellefteå ca 5 procent och i Lycksele endast ca 2 procent. mtanför tätorterna är ca 5 procent av hållplatserna anpassade. Huvuddelen av dessa hållplatser ligger efter det prioriterade kollektivtrafiknätet. Stationer/resecentrum tillgänglighetsanpassas i samband med om- och nybyggnad. Stationerna efter Botniabanan är anpassade. Stationerna i Vindeln och Lycksele, efter Tvärbanan, behöver åtgärder för att bli tillgängliga. mtbildning av förare och övrig personal i bemötande av funktionshindrade behöver genomföras. För att på ett bättre sätt kunna erbjuda trafikinformation behöver Länstrafikens hemsida tillgänglighetsanpassas. Ledsagare erbjuds inte i busstrafiken eller i den regionala tågstrafiken.

39 Fordonens miljöstatus I nuläget drivs endast en bråkdel av bussarna i kollektivtrafiken i Västerbotten med annat än diesel. Skelleftebuss har ett antal biogasbussar i tätortstrafiken i Skellefteå och i mmeå tätortstrafik testas snabbladdningsbara hybridbussar för att införa flera i trafiken till år I en stor del av länet är möjligheterna att tanka annat än diesel små i nuläget. Möjligheten att övergå till fordon som använder fossilfritt bränsle beror på längre sikt på utspridning av tankstationer för fossilfritt bränsle. Dessutom behöver fordonsparken till en stor del vara enhetlig så att samma fordon kan köras även i de delar av länet där fossilfritt bränsle inte är lättillgängligt. Med andra ord behöver fordonen vara utbytbara. Fordon som går på fossilfritt bränsle är i nuläget lämpliga i stadsregionerna samt på vissa andra tunga stråk. Vad gäller dieselfordon så förbättras fordonsparkens miljöklassning successivt i takt med nya upphandlingar. Vid upphandlingar hänvisas anbudsgivarna i nuläget till det branschgemensamma dokumentet Miljökrav vid trafikupphandling Till och med år 2016 får fordon på över 3500 kg som används i upphandlad trafik ha utsläpp på högst 3,5 g/kwh kväveoxider och 0,02 g/kwh partiklar. Från och med 2017 ska de fordon som används i upphandlad trafik ha utsläpp på högst 2,0 g/kwh kväveoxider och 0,02 g/kwh partiklar. De flesta fordon i trafiken uppfyller redan kraven som gäller från Det finns också ett styrdokument för miljöarbetet i form av en miljöplan som tagits fram av Länstrafiken. Sedan några år tillbaka är Länstrafiken anslutna till FRIDA som är en miljö- och fordonsdatabas. Nästintill alla fordons som används i Länstrafikens regi finns numera inlagda i FRIDA. FRIDA används med fördel i miljöarbetet för att säkerställa att avtal och satta mål uppfylls. Målsättningen är att på årsbasis kunna redovisa tillförlitliga fakta avseende fordonsparkens status och miljöpåverkan med hjälp av FRIDA. mmeå kommun har långt gångna planer på att införa en Miljözon i centrala mmeå som en dellösning för att komma till rätta med den dåliga luftkvaliten i centrala mmeå. Planerat miljözonsområde omfattar större delen av centrala mmeå, inom vilket mmeå busstation ligger. Det skulle innebära stora konsekvenser för Länstrafikens verksamhet eftersom de flesta stomlinjer har mmeå busstation som sin målpunkt. Införelsedatum är av stor vikt, så att Länstrafiken hinner fasa ut ingångna avtal som innehåller en äldre fordonspark Gods på buss utbud Bussgods sköts från 15 busstationer, en i varje kommuncentrum, och via 49 godsombud på mindre orter. Omsättningsmässigt är mmeå busstation den dominerande bussgodsförmedlaren, följd av busstationerna i Skellefteå och Lycksele. För övriga tolv stationer upphandlas entreprenaden kontinuerligt Taxi Nuvarande lagstiftning innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet. Det finns områden i Västerbottens inland där förbeställning av taxi krävs flera timmar på förhand. En del av taxitrafiken har ett kollektivtrafikmässigt upplägg, t.ex. flygtaxi med delat fordon, som står för en stor del av transporterna till och från flygplatserna. Färdtjänst och enskilt upphandlad skolskjuts, där taxibilar används, tillhör inte kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde.

40 Kollektivtrafik efterfrågan Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel på riksnivå beräknades år 2006 till 18 procent och den senaste uppgiften på årsbasis år 2011 är enligt Kollektivtrafikbarometern ca 25 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel i Västerbottens län uppgick år 2010 till knappa 12 procent, år 2011 till dryga 11 procent. Andelen redovisas inte per kommun. Marknadsandelen för Västerbotten mättes inte år 2006 i Kollektivtrafikbarometern. Figur 11. Kollektivtrafikens marknadsandel per län Statistik I Västerbotten är, liksom i andra regioner, samspelet mellan kommuncentrum de viktigaste reserelationerna. E4 och E12-stråken är länets tyngsta regionala/interregionala busstrafikstråk, följt av E45, mmeå Dorotea (väg 92) samt Skellefteå Norsjö Malå Sorsele (väg 370+väg 363). Resandet till Skellefteå och mmeå från omkringliggande kommuner är omfattande. Resandet mellan inlandskommunerna sker ofta till och från Lycksele och därefter ofta med förbindelse till och från Skellefteå och mmeå. Turismsresande från andra län och från kusten till inlandet sker till målpunkter som Borgafjäll, Klimpfjäll, Kittelfjäll, Hemavan, Tärnaby och Ammarnäs. Figur 12 ger en riktgivande bild av bussresandet. Bussresande och kollektivtrafikresande i sig har rimligen påverkats mycket av Norrtågstrafiken på stråken mmeå Örnsköldsvik, mmeå Vännäs och mmeå Lycksele.

41 Figur 12. Resande per år med buss och färja år Bilden är riktgivande på grund av föråldrat data och att regional tågtrafik tillkommit. Källa: Länstransportplanen. Den resandestatistik som presenteras nedan är ett urval av de större stråken genom länet och syftar till att ge en övergripande bild över resandet 2011 och Kollektivtrafiken i Västerbotten har under denna period genomgått stora förändringar, då tågtrafiken tillkommit successivt på olika sträckor. Detta har i sin tur medfört att busstrafiken förändrats och det försvårar jämförelser mellan åren. De stråk som presenteras är E12, E4, Inlandsvägen (E45) samt väg 92 och 95 samt för den regionala tågtrafiken utefter dessa. Statistiken redovisas på en övergripande nivå utifrån de valda stråken. Resandesiffror presenteras även för ett antal större pendlingsrelationer; Holmsund mmeå, Sävar mmeå samt Skelleftehamn Skellefteå. På de linjer där tåg finns redovisas enbart de resenärer som åkt med Länstrafikens periodkort på tåget. De som köpt enkelbiljett på tåget eller hos SJ redovisas bara i en totalsumma i Tabell 3. Tabell 3. Resandestatistik för Västerbottens län, totalt Antal genomförda resor Regiontrafik Tåg-egna biljetter Stadstrafik Lycksele Stadstrafik Skellefteå Stadstrafik Umeå

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja

Läs mer

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-348 501 Kollektivtrafikplan 2015-2017 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 93 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad Sida: 1 ( 9 ) 2401 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Kommunal Kollektiv Trafikplan

Kommunal Kollektiv Trafikplan Kommunal Kollektiv Trafikplan Åsele kommun 2016 Antagen av kommunstyrelsen 2016 02-09 1 Innehållsförteckning Trafikpolitiska ambitioner 3 Kommunens ambitioner och trafikpolitiska målsättning 3 Kollektivtrafikmyndigheten

Läs mer

Trafikförändringar

Trafikförändringar Information från Länstrafiken i Västerbotten Trafikförändringar 2012-12-09 Detta är ett dokument som beskriver trafikförändringar i regionala busstrafiken från den 9 december 2012. Alla tidsjusteringar

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Inledning. Ett länsomfattande trafikförsörjningsprogram ska upprättas och antas årligen och ska bygga på kommunernas lokala trafikförsörjningsplaner.

Inledning. Ett länsomfattande trafikförsörjningsprogram ska upprättas och antas årligen och ska bygga på kommunernas lokala trafikförsörjningsplaner. Kollektivtrafikplan 2013-2016 Inledning En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft från och med 2012-01-01, vilket föranleder att denna nya trafikförsörjningsplan upprättas enligt direktiv från Kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30.

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30. Information från Länstrafiken i Västerbotten. #3.2014 Sid 1 (December 2014) Ny tidtabell Från och med den 14 december byter vi som bekant tidtabell. Nedan följer ett urval av de viktigaste förändringarna

Läs mer

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen PM 1 (6) Datum Handläggare Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen Bakgrund Enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska den myndighet som regeringen bestämmer utöva tillsyn över lagen

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx, x Nuläge Kollektivtrafikens roll Kollektivtrafiken i används främst för skolresor och gods. Målsättningen är att den också ska nyttjas av andra kommunmedborgare

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper Resande med buss- och tågtrafik Endast åtta procent av resorna i regionen sker idag med kollektivtrafik jämfört med 14 procent i resten av landet. Inte ens Sundsvalls tätort, där flest reser, når högre

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012-2015

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012-2015 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012-2015 Revidering 2013, remissversion antagen i kollektivtrafikutskottet den 30 maj 2013 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN 1 (54) Inledning Du håller

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

SÅ RESER VI I UMEÅREGIONEN

SÅ RESER VI I UMEÅREGIONEN SÅ RESER VI I UMEÅREGIONEN Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommun för att främja näringsliv och tillväxt,

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län

Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Dnr: 12RV0375 Arbetsutskottet/Förbundsstyrelsen Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR Deltagarna fick gruppvis ta fram vilka brister och utmaningar de ansåg fanns i regionen. på workshop. Lycksele 2016 06 07 Luleå 2016 06 08 1 Brister och

Läs mer

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2017-03-30 Diarienummer 170277 Landstingsfullmäktige Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona Förslag till beslut föreslås i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15.

TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15. INVIGNING TÅGTRAFIK Lycksele - Umeå Nu firar vi TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15.00 Vi firar med festligheter

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2 Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2016-04-25, 31 Nuläge Kollektivtrafikens roll Kollektivtrafiken i används främst för skolresor och gods. Målsättningen är att den också ska nyttjas av andra kommunmedborgare

Läs mer

RAPPORT Nattågstrafik efter 2018

RAPPORT Nattågstrafik efter 2018 RAPPORT Nattågstrafik efter 2018 Underlag för beslut om framtida trafikavtal för nattågstrafiken Stockholm-övre Norrland/Narvik Trafikverket Postadress: Box 186 871 24 Härnösand E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Beskrivning av trafiken Ansvaret för tätortstrafiken i Vadstena togs över från kommunen 2013. Under tiden som Vadstena kommun körde trafiken i egen regi var bussen avgiftsfri

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 Sida 1 (6) Bilaga 5 Resor och transporter Sida

Läs mer

Flygutredning 2015-2019. Information 130313 Region Norrbotten

Flygutredning 2015-2019. Information 130313 Region Norrbotten Flygutredning 2015-2019 Information 130313 Region Norrbotten Syfte med utredningen Syftet är att i projektform driva utredningsarbetet med att ta fram ett beslutsunderlag om vilken flygtrafik som är aktuell

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Infrastrukturplaner i Sverige

Infrastrukturplaner i Sverige Infrastrukturplaner i Sverige Mårten Edberg Infrastrukturstrateg Stråkrådet E12 3-4 juni i Vasa Två planstrukturer under upprättande Nationell plan (gemensam för fyra trafikverk) - Hanterar investeringar

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 9 Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer

Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun

Kollektivtrafikplan Dorotea kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx Nuläge Kollektivtrafikens roll Kollektivtrafiken i används främst för skolresor och gods. Målsättningen är att den också ska nyttjas av andra kommunmedborgare

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

RAPPORT Nationell behovsanalys

RAPPORT Nationell behovsanalys RAPPORT Nationell behovsanalys Rapport 2016-01-21 1 Trafikverket Postadress: Box 186, 871 24 Härnösand E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Nationell behovsanalys Författare:

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Sommaren är på väg #1.2015

Sommaren är på väg #1.2015 Information från Länstrafiken i Västerbotten. #1.2015 Sid 1 (Juni 2015) Realtid i Västerbotten Till veckan kommer vi att kunna presentera realtid för våra resenärer i tätortstrafiken i Umeå. Vi kommer

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård Ärendebeskrivning

Läs mer

Nedlagda avfallsupplag Här redovisas en sammanfattande förteckning över nedlagda deponier i de åtta (8) kommunerna.

Nedlagda avfallsupplag Här redovisas en sammanfattande förteckning över nedlagda deponier i de åtta (8) kommunerna. Nedlagda avfallsupplag Här redovisas en sammanfattande förteckning över nedlagda deponier i de åtta (8) kommunerna. Riskklass 1 = Skyddsåtgärder måste vidtas omgående. Mycket stor risk för miljöpåverkan.

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på. linjen Söder Mälarstrand Kungsholmstorg Klara Mälarstrand.

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på. linjen Söder Mälarstrand Kungsholmstorg Klara Mälarstrand. 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Söder Mälarstrand Kungsholmstorg Klara Mälarstrand

Läs mer

Svar på motion om busslinjer till Enköping

Svar på motion om busslinjer till Enköping 1 (2) 2014-05-16 DIARIENR: 2014/332 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp ink. 2014-10- l 4 Svar på motion om busslinjer till Enköping Andreas Weiborn (M) inkom den 24 februari 2014 med rubricerad motion. Motionären

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Resultat av genomförda samråd

Resultat av genomförda samråd Sida 1(5) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Resultat av genomförda samråd PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt

Beslut om allmän trafikplikt PM 1 (5) Handläggare Anders Lennartsson Beslut om allmän trafikplikt Sammanfattning ÖstgötaTrafiken har, i sin roll som stöd till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, genomfört trafikpliktsutredning

Läs mer

Svenska Färdtjänstföreningen. Per Junesjö SFF. Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31

Svenska Färdtjänstföreningen. Per Junesjö SFF. Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31 Svenska Färdtjänstföreningen Per Junesjö SFF Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31 Vad är Färdtjänstföreningen? Föreningen vänder sig till kommuner och trafikhuvudmän Föreningen har bildats för

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Granskningsredogörelse Trafikförsörjning Skelleftebuss AB

Granskningsredogörelse Trafikförsörjning Skelleftebuss AB Granskningsredogörelse Trafikförsörjning Skelleftebuss AB Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet?

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? IT Västerbotten Programledning Roland Lundqvist Eva-Marie Marklund Fokusområden IT-infrastruktur IT-kompetensutveckling IT-tjänster Intressenter Landsting

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna

Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer