Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan"

Transkript

1 RAPPORT Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan Jämtland och Västernorrlands län TRV 2010/32235

2 Konsult: Uppdragsledare: Utredare: Godsanalys: Persontrafikscenarier: Kapacitetsanalys: Layout: Helena Olsson Martin Sandberg Kristin Quistgaard Robert Sommar Christer Södergen Henric Edwards Linda Isberg Frida Johansson Jennifer Warg Leif Broberg Peter Hellström Sara Freerks Beställare: Dokumenttitel: Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2010/32235 Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Trafikverket Kenth Nilsson Kenth Nilsson Tryck: Distributör: Trafikverket, Region Mitt, Box 417, Gävle, Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning och slutsatser Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte och avgränsning... 5 Metod Regionen idag... 7 Mittbanan... 8 Befolkning... 9 Näringsliv och Arbetsplatser Mål för utvecklingen av transportsystemet Godstrafik Dagens situation Framtida möjligheter för godstrafiken med elektrifiering Persontrafik Dagens situation Framtida möjligheter för persontrafiken med elektrifiering Åtgärder Effekter och fortsatt arbete... 27

4 Sammanfattning och slutsatser Trafikverket har tillsammans med Jernbaneverket utrett vilken roll Meråkerbanan/Mittbanan kan spela i det framtida nordiska transportsystemet. Den huvudsakliga utgångspunkten i utredningen har varit en elektrifiering av Meråkerbanan. På norsk sida har Jernbaneverket tittat på behov av andra åtgärder och kostnader för dessa. På svensk sida har Trafikverket fokuserat på de effekter och möjligheter som uppstår regionalt och i ett större öst-västligt perspektiv. Utredningen har genomförts som en systemanalys där de fem stegen Förutsättningar, Mål, Funktion, Åtgärder och Effekter har gåtts igenom. I Sverige har ett 30-tal intervjuer genomförts med representanter för kommun, länsstyrelse, operatör, företag och organisationer. Dessa har legat till grund för arbetet i de fem stegen. För att möta framtida efterfrågan på transporter och samtidigt nå målsättningen om ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem krävs att järnvägen i stråket Trondheim Åre Östersund Sundsvall kan utvecklas. Avgörande för denna utveckling är att Meråkerbanan mellan Hell och Storlien elektrifieras. Elektrifieringen möjliggör en integrering av de norska och svenska trafikuppläggen för både person- och godstrafik. Integreringen ger effektivare trafikupplägg som kan anpassas efter marknadens efterfråga istället för infrastrukturens brister. Det har inte funnits tillräckliga underlag för att bedöma hur omfattande framtida resande och godstrafik kan bli men det finns många möjligheter som sammantaget visar på en stor potential. Föreslagna åtgärderna kommer att effektivisera trafiksystemet, och synergieffekterna av detta blir många. En utvecklad tågtrafik med fler avgångar ger nya transportmöjligheter och ett mer omfattande resande. Regionens näringsliv stärks genom sänkta transportkostnader och ökad tillgänglighet till både kundmarknaden och den egna arbetsmarknaden. Samtidigt kan en minskad miljöbelastning nås genom att tunga godstransporter lyfts över från väg till järnväg, dieseldrivna lok ersätts med elektriska och biltrafiken i hela stråket samt till och från målpunkter såsom Åre kan minska. Att Meråkerbanan inte är elektrifierad är dock inte det enda hindret för att utveckla tågtrafiken. Mittbanan och Meråkerbanan är i huvudsak enkelspåriga. Det innebär att banans kapacitet är begränsad och trafiken är känslig för störningar. Redan relativt små trafikökningar utifrån dagens nivå skapar ett behov av kapacitetsstärkande åtgärder. Ska den trafik som beskrivs i utredningen för år 2020 möjliggöras krävs därför ytterligare ett antal åtgärder. För att tydliggöra det behov som finns av upprustning av Meråkerbanan, och visa hur den potential som beskrivs här i utredningen skall förverkligas, bör stråkets aktörer samverka i ett gemensamt utredningsprogram. Utredningsprogram kan då innehålla: En gemensam målbild En gemensam åtgärdsplan för järnväg, terminaler, resecentra mm En gemensam tidplan för utredning och genomförande En gemensam finansieringsplan för utredning och genomförande 4 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

5 1. Inledning Bakgrund Meråkerbananbanan är Mittbanans förlängning förbi Storlien, över Norska gränsen och vidare till Trondheim och utgör i dag en viktig länk i öst västlig transportkorridor. Banan är inte elektrifierad och är i behov av upprustning. En upprustning och elektrifiering av banan möjliggör en stor överflyttning av gods från väg till järnväg och öppnar för nya och miljövänligare persontransportlösningar. Jernbaneverket och Trafikverket har fått i uppdrag av Samferdseldepartementet respektive Näringsdepartementet, att tillsammans se närmare på vilken roll Meråkerbanan/Mittbanan kan spela i det mittnordiska transportsystemet i framtiden. För detta uppdrag har Trafikverket anlitat Vectura. Karta 1. Mittbanan och Meråkersbanans sträckning Syfte och avgränsning Syftet med utredningen är att visa på de möjligheter och effekter en elektrifiering och kapacitetsförstärkning av Meråkerbanan/Mittbanan ger på svensk sida. Utredningsarbetet tar sin utgångspunkt i det samlade transportsystemet (väg, järnväg, sjö, och flyg). Jernbaneverket ansvarar för att utreda kostnader, åtgärder och effekter på norsk sida. Inom ramen för denna utredning har inga prognoser för gods- och/eller persontransporter tagits fram. Det innebär vidare att inga samhällsekonomiska beräkningar har genomförts. Anledningarna till detta är i huvudsak två. För det första sker utredningen i ett tidigt skede där vi bedömer att det istället är intressantare att studera banans olika funktioner och dess potential i ett framtida trafiksystem. För det andra är de transportekonomiska modeller som finns tillgängliga mycket komplexa och behäftade med stora osäkerheter. Det faktum att en stor del av potentialen med elektrifieringen ligger i gränsöverskridande transporter stärker denna modellosäkerhet. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 5

6 Metod Utredningen har genomförts som en systemanalys, kompletteras med ett 30 tal intervjuer. Systemanalys Utredningen sker i form av en systemanalys. Som underlag har också Godsanalys, Persontrafikscenarier och Kapacitetsanalys tagits fram i enlighet med denna modell. Dessa finns som separata underlagsrapporter. I systemanalysen sker arbetet successivt och varje steg återkopplas till föregående steg. På nästa sida finns en faktaruta där de olika stegen beskrivs närmare. Figur 1 De fem stegen i systemanalysen SYSTEMANALYS Förutsättningar Förutsättningarna beskriver nuläget och förväntad utveckling i regionen och i omvärlden. Förutsättningarna kan också beskriva andra kända utbyggnader i transportsystemet. Förutsättningarna utgör plattformen för kommande utredningsarbete. Mål Här beskrivs de internationella, nationella, regional och lokala mål som finns med koppling till Meråkerbanan/Mittbanan. Funktioner Med utgångspunkt i de mål som identifierats beskrivs hur järnvägssystemet bör fungera för att möta utpekade mål, dvs. vilka funktion ska järnvägssystemet ha eller möjliggöra. Exempel på funktion kan t.ex. vara snabba persontransporter mellan regionala centra. Åtgärder Under åtgärder beskrivs de åtgärder som behövs för att uppnå målen. Elektrifiering av Meråkerbanan är en viktig åtgärd, men den utreds av Jernbaneverket. I denna rapport har fokus varit på övriga åtgärder som krävs på svensk sida. Effekter En viktig del i uppdraget är att utvärdera de regionala effekterna som uppstår till följd av de planerade åtgärderna. Utvärderingen utgår från de mål som samlats in och preciserats i systemanalysens andra steg. Utvärderingen av målen är i första hand beskrivande. Faktaruta systemanalys 6 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

7 Intervjuer För att få in kunskap och synpunkter till det olika stegen i systemanalysen har ett 30-tal intervjuer har genomförts i Sverige. Representanter från kommun, länsstyrelse, företag, operatörer och organisationer har intervjuats. Ett fyrtiotal lfrågor har ställts inom systemanalysens alla delar. Intervjuerna har skett via telefon och frågorna har sänts över i förväg. Det som kommit fram i intervjuerna har sedan använts som grund i det fortsatta arbetet och finns refererat till i de olika kapitlen. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 7

8 2. Regionen idag Mittbanan Järnvägen passerar genom länen Västernorrland och Jämtlands län. Mittbanan består av två järnvägssträckor som sträcker sig från Sundsvall Ånge samt från Bräcke via Östersund till Storlien. Karta 2. Mittbanan och Meråkersbanans sträckning Mittbanan är enkelspårig, och hastighetsstandarden varierar på olika sträckor enligt karta 2. Mellan Ånge och Bräcke binds Mittbanans två delsträckor samman av Norra stambanan. Banan är där dubbelspårig med en medelhastighetsstandard på 150 km/h. Från Storlien fortsätter Meråkerbanan vidare västerut och in i Norge till Hell. Medelhastighetsstandard är där under 95 km/h. Från Hell till Trondheim kallas järnvägen Nordlandsbanan och har en något högre medelhastighetsstandard. På norska sidan är järnvägen inte elektrifierad, det innebär en kraftig begränsning för både gods- och persontågstrafiken. Diagram 1. Visar hastighetsstandard på sträckan Sundsvall till Trondheim. Källa: Norrtåg Tågtrafik i södra Norrlands inland, bild av ÅF-Infraplan. 8 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

9 Befolkning Västernorrland Västernorrland består av sju kommuner: Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Befolkningen är invånare på en yta av kvadratkilometer. Det innebär elva invånare per kvadratkilometer. Västernorrlands befolkning har minskat med ca personer sedan år De största minskningarna har skett i åldersgrupperna 0-15 år och år. Den största ökningen har skett bland de som är 80 år och äldre. Västernorrlands län har en högre andel äldre och en lägre andel yngre i befolkningen än riksgenomsnittet. Den lägre andelen i åldrarna år är främst resultatet av flera års flyttningsunderskott. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna i länet. Folkmängd Antal År Källa: SCB Hämtat: Västernorrlands län Diagram 3. Befolkningsutveckling i Västernorrlandslän Jämtland Jämtlands län och består av åtta kommuner: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. Jämtland har ca invånare, och en täthet på 2,6 invånare per kvadratkilometer. Från 70-talet och fram till mitten på 90-talet har befolkningen ökat, förutom en tillfällig nedgång i slutet av 80-talet. Därefter har befolkningen minskat. De senaste 25 åren har befolkningen minskat med 6 %. Minskning har skett i de mindre kommunerna, medan man i de större orterna Åre, Östersund, Krokom har haft en ökning. I de mindre kommunerna har man också en större andel som är 65 år eller äldre jämfört med riket i övrigt. Folkmängd Antal År Källa: SCB Hämtat: Jämtlands län Diagram 4. Befolkningsutveckling i Jämtlandslän Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 9

10 Befolkning i orterna längs Mittbanan I kommunerna längs sträckan på den svenska sidan bor den nästan invånare och fram till 2020 väntas antalet öka med ca 100 fler invånare. De flesta invånarna bor i Sundsvall och Östersund kommun och det är främst Östersund som förväntas stå för befolkningsökningen till år Diagram 2. Antal invånare kommunvis På tätortsnivå bor det övervägande flest invånare i Sundsvall och Östersund. I Sundsvall bodde år 2005 nästan och i Östersund ca invånare. I diagrammet nedan illustreras antal invånare per tätort där det finns en station längs Mittbanan. Av de övriga orterna längs banan är Brunflo och Ånge störst med nästan 4000 respektive 3000 invånare. Diagram 5. Antal invånare per station längs sträckan år Sundsvall och Östersundsstapeln är justerade för att de övriga stationernas befolkning ska kunna utläsas. 10 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

11 Näringsliv och Arbetsplatser Västernorrland Basnäringarna skog, massa/papper och vattenkraft har traditionellt ett starkt fäste i Västernorrlands län. Näringarna sysselsätter dock inte längre lika många som tidigare, och näringslivet är inne i en förnyelsefas. Kunskaper från basnäringar har bidragit till utveckling av många företag inom energi- och miljöteknik. 71 % av länets befolkning är anställda inom servicesektorn. Andra viktiga näringar i länet är säkerhet och räddning, bank, försäkringar och pensioner. Två tredjedelar av samtliga arbetsställen, inklusive jord- och skogsbruk, i Västernorrlands län saknar anställda. Jämtland Länets näringsliv domineras av små- och medelstora företag med upp till 9 anställda. Totalt finns arbetsställen i länet, varav 75 % saknar anställda och 19,9 % är arbetsställen med upp till 9 anställda. Vård och omsorg är den största enskilda sektorn i regionen. Turimen är en viktig näring i länet och sysselsättningen inom turistnäringen har ökat med 50 % de senaste 10 åren. 1 Östersund är ett starkt handelscentrum för länet och regionen. Detaljhandelns omsättning är 30 % högre än vad befolkningsmängden motsvarar. 1 Jan Molde Länsstyrelsen Jämtlands län Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 11

12 3. Mål för utvecklingen av transportsystemet Den övergripande målsättningen med upprustningen av Meråkerbanan är att skapa ett effektivt och miljövänligt person- och godstransportsystem som bidrar till en positiv regional utveckling. I denna kontext finns ett flertal nationella, regionala och lokala mål som stödjer en framtida elektrifiering och upprustning av Meråkerbanan: Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Mål för samhällets och näringslivets utveckling Det finns även mål kopplade både till samhällets och till näringslivets utveckling. Till exempel har både Västernorrlands och Jämtlands län har regionala miljömål som stödjer en utveckling av Meråkerbanan och Mittbanan. Ett flertal kommuner har även lokala miljömål. Det finns även en politisk vilja att påverka transporterna med ekonomiska styrmedel, exempelvis genom kravet på minskade svavelutsläppen från sjöfarten i Östersjön. Miljömål kan särskilt innebära en möjlighet och potential för godstransporter på Mittbanan och Meråkerbanan. Detta på grund av att det gynnar konkurrensen för järnvägstransporter och tillverkning av biobränsle, vilket har potential att fraktas på järnväg Företagsmål Flera företag har också egna miljömål, såsom att minska utsläppen av koldioxid. Regionala mål - Regional systemanalys De fyra norrlandslänen, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, har gått ihop och genomfört en regional systemanalys för regionen ( Regional Systemanalys , de fyra nordligaste länen ). De har i den tagit fram några övergripande mål som de arbetar efter: Länen ska vidmakthålla och vidareutveckla långsiktigt hållbar tillväxt med väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Näringslivet ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Basnäringarnas bidrag till landets ekonomi ska bibehållas och utvecklas och näringslivets kompetensförsörjning tryggas. Näringslivet behöver differentieras och dess framtidsinriktning behöver stärkas genom högkompetenta tjänsteföretag. Besöksnäringen ska attrahera människor såväl inom regionen, som nationellt och internationellt, samt bidra till differentierade arbetsmarknader och mera intressant region och närmiljö för alla i samhället. Livsmiljön ska utvecklas genom bred attraktivitet, bättre hälsa och livskvalitet samt minskad klimatpåverkan. Om målen ska kunna bidra till ökade järnvägstransporter på Mittbanan och Meråkerbanan är det viktigt att järnvägen svarar upp mot de funktioner som efterfrågas. Det är i detta sammanhang viktigt att det finns en tydlig målsättning för de investeringar som genomförs. Att stärka Meråkerbanan/Mittbanan har i sig inget egenvärde, målet för investeringen är istället de effekter som antas följa. Det kan t.ex. vara arbetsmarknadseffekter, exploateringseffekter eller miljövinster. 12 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

13 4. Godstrafik Dagens situation Dagens godsflöden, alla trafikslag Idag transporteras relativt små mängder gods i stråket för Meråkerbanan/Mittbanan. De stora godsflödena mellan Sverige och Norge sker mellan Göteborg och Oslo samt mellan Stockholm/Mälardalen/ Värmland och Oslo. Transporterna sker i huvudsak med lastbil. Det transporterades ungefär ton gods mellan Sverige och Norge i Mittnordiska transportkorridoren år 2005 enligt en rapport framtagen inom projektet NECL 2. De största godsflödena sker från Sverige till Norge, och då först och främst skogsråvaror till Norske Skogs pappersbruk i Skogn. I övrigt sker transporterna enligt tabellen nedan. Varuflöden mellan Sverige och Norge år 2005 Från Norge Till Sverige Vara (ton) Nord- och Sör-Tröndelag Jämtland, Östersund ton tryckpapper och biobränsle 3 Nord- och Sör-Tröndelag Sundsvall ton tidningspapper Totalt ton Från Sverige Till Norge Vara (ton) Jämtland och Västernorrland Norske Skogs pappersbruk i Skogn ton massaved, flis och sågtimmer Jämtland Nord- och Sör-Tröndelag ton trävaror och papper Totalt ton Totalt båda riktningarna ton Tabell 1. Godsflöden mellan Sverige och Norge Enligt de intervjuer som genomförts transporteras framför allt trävaror och rundvirke mellan Trondheimsregionen och Jämtland idag. Men det transporteras även förädlade trävaror, flis, fisk, kemiprodukter, livsmedel, byggråvaror och post. Ett företag kör mycket flis till Norge och returtransporten till Sverige kan vara hushållsopor (till värmeverk), rivningsvirke m.m. Ett distributionsföretag menar dock att de inte har så mycket transporter i stråket mot Norge, det rör sig om cirka två fordon, fem dagar i veckan. Transporterna till övriga Sverige är större Transporterna sker framförallt på lastbil idag. Efterfrågan ökar något för att köra skogs- och sågverksprodukter på järnvägen. 4 2 Strategi för North East Cargo Link, s Strategi för North East Cargo Link, s Enligt intervjuundersökningen Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 13

14 Godsflöden på järnväg De största godsflödena på järnvägen mellan Sverige och Norge är malmtransporterna från Kiruna mot Narvik. Därefter är det järnvägstransporterna mellan Göteborg och Oslo, samt mellan Värmland och Oslo. Från Sverige till Norge transporterades cirka ton rundvirke på Mittbanan/Meråkerbanan 5. Under ett genomsnittligt vardagsdygn passerar idag ett godståg 6 Storlien varje dag totalt för båda riktningarna. För intilliggande banor redovisas antal godståg på sträckorna i bilden nedan. Mellan Långsele, Bräcke och vidare mot Ramsjö går cirka fyra kombitåg per dag. Av de godståg där innehållet är känt transporteras framförallt stål och papper. Alla gränsöverskridande tågtransporter sker med dieseltåg, vilket ger höga driftskostnader och stora negativa miljöeffekter. Driften av diesellok kostar ca 3 gånger mer än ellok. Om byte till ellok sker på svenska sidan innebär även det merkostnader. Dessa höga kostnader och den hårda konkurrensen med lastbil begränsar tågets potential. Karta 3. Antal godståg på intilliggande banor. Framtida möjligheter för godstrafiken med elektrifiering Om Meråkerbanan elektrifieras skapas en sammanhängande godslänk för järnvägstransporter över den svensk-norska gränsen. Denna järnvägslänk kan fungera som en transportlänk för flera olika transportrelationer och därmed utgöra en länk både ur ett regionalt, nationellt, nordiskt och internationellt perspektiv. Följande möjligheter har studerats för varje perspektiv: överflytta lastbilstransporter till järnvägen lägga om nuvarande järnvägstransporter förändringar i hamnstrukturer som kan påverka godstransporter förändringar i produktion och konsumtion Dessa möjligheter beskrivs nedan fördelat på regionala, nationella, nordiska och internationella möjligheter. De godsflöden som har störts potential att överföras till järnväg om Meråkerbanan elektrifieras och upprustas är flöden som ska till eller från Trondheimsregionen. För gods som ska till andra 5 Strategi för North East Cargo Link, s Enligt den grafiska tidtabellen I Sverige transporteras I genomsnitt under en vecka ett godståg per dag. 14 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

15 delar i Norge är det mest lämpligt att nyttja det svenska järnvägsnätet så långt som möjligt och passera norsk-svenska gränsen via Värmlandsbanan eller Malmbanan. Järnvägstransporter bör bli mer intressant öster om Östersund, då avstånden närmre Trondheim kan vara alltför korta för att det ska vara lönsamt med järnvägstransporter. Regional transportkorridor Godsflödena mellan Jämtland/Västernorrland och Trondheimsregionen är inte lika omfattande i jämförelse med transporter till och från övriga Sverige. Det finns däremot en potential för att transportera trävaror, rundvirke och papper och massa. Mittbanan och Meråkerbanan har här en potential att fungera som en regional godstransportlänk. Karta 4. Meråkerbanan och Mittbanan som en regional godstransportkorridor. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 15

16 Nationell transportkorridor Det finns en möjlighet att Mittbanan och Meråkerbanan kan bli en nationell godstransportkorridor och fungera som transportkorridor för transporter: inom Norge som transiteras genom Sverige, för norsk export- och import som transiteras genom svenska hamnar eller landförbindelser för svensk export- och import som transiteras genom norska hamnar. Om norska järnvägstransporter transiteras genom Sverige skapas goda möjligheter att tåg bildas i Ånge, vilken kan få en ökad roll som tågbildningsplats. Svensk export och import kan ske genom Trondheims hamn. Detta kräver en omställning av rådande import- och exportstrukturer, vilket innebär att denna möjlighet kan vara långsiktig. Karta 5. Meråkerbanan och Mittbanan som en nationell godstransportkorridor. 16 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

17 Nordisk transportkorridor Mittbanan och Meråkerbanan kan också bli en Nordisk godstransportkorridor. Det finns möjligheter att överföra gods från lastbilstransporter som idag går mellan Trondheim och Sverige. Varugrupper som är intressanta för järnvägstransporter är trävaror, livsmedel, färdiga produkter, oljeprodukter, råolja, stålprodukter, rundvirke, järnmalm och skrot samt jord, sten och byggnader. Mellan Finland och Norge transporteras det väldigt lite gods i detta stråk. Potentialen för att Mittbanan och Meråkerbanan ska bli en Nordisk godstransportlänk är därmed mer långsiktig i ett finskt perspektiv, medan potentialen är större mellan Sverige och Norge. Karta 6. Meråkerbanan och Mittbanan som en Nordisk godstransportkorridor. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 17

18 Internationell transportkorridor Mittbanan och Meråkerbanan kan också bli en Internationell godskorridor för transporter som transiteras genom Norge, Sverige och Finland vidare mot Ryssland och Asien. Denna godskorridor konkurrerar med transporter som kan transiteras via exempelvis Narvik och då inte behöver omlastas till fartyg genom Bottenviken. Konkurrensen mellan transportkedjorna är beroende av hamnarnas konkurrensförmåga och infrastrukturens förutsättningar. Ges ökade förutsättningar för hamnarna i Trondheim ökar potentialen att just denna transportkorridor blir mer attraktiv. Karta 7. Meråkerbanan och Mittbanan som en internationell godstransportkorridor. 18 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

19 Sammanfattning av potential för godstrafiken Det har inte funnits tillräckliga underlag för att bedöma hur omfattande godstrafiken kan bli i framtiden, men det finns stora potentialer. Det bör finnas utrymme på järnvägen att möta dessa potentialer. De möjligheter och potentialer som är störts gällande järnvägstransporter längs Mittbanan och Meråkerbanan är godstransporer som ska till eller från Trondheim, då det här inte råder så stor konkurrens med andra transportkorridorer. Därmed kan möjligheterna vara bäst att Mittbanan och Meråkerbanan blir en regional, nationell (avseende norska transittransporter inom Norge och export och import) och Nordisk godstransportkorridor. Långsiktigt kan Mittbanan och Meråkerbanan också fungera som en nationell (avseende svensk export och import) och internationell godskorridor. I den intervjuundersökning som genomfördes framkom i stort inga förslag till nya transportupplägg om Meråkerbanan elektrifieras, frånsett en hänvisning till transportkorridoren som redovisas i NECL och transporter mellan Trondheim och norra delen av Sveriges kutstäder. Ingen av de intervjuade järnvägsföretagen kom med något nytt förslag till transportupplägg. Det var inte heller någon som påtalade möjligheterna med transportkorridorer till Finland och vidare österut. Främst fokuserades på transporter mellan Jämtland och Trondheimsregionen. Det som framförallt framkom var att en elektrificering av Meråkerbanan kan gynna Trondheims hamn. På sikt skulle hamnen kunna utvecklas till en svensk export och importhamn. Samtidigt som en del var skeptiska på grund av administrativa hinder och avgifter. Sammantaget kan konstateras att det finns möjligheter, men att potentialen i på kort sikt inte är mycket stor En elektrifiering och upprustning av Meråkerbanan möjliggör framförallt alternativa transportvägar, för både regionala, nationella, nordiska och internationella transporter. Med goda infrastrukturförutsättningar kan Trondheims hamn gynnas och får konkurrensfördelar för att på sikt kunna växa till en viktig export- och importhamn. Korridoren har därmed en viktig roll som en strategisk länk för godstransporter och gör järnvägssystemet mellan Sverige och Norge mer robust och mindre sårbart. Med utökade godstransporter längs Mittbanan och Meråkerbanan kan Trondheim, som ovan beskrivits, gynnas som godsnod. Andra noder som kan få ökad betydelse är Ånge, där tåg kan bildas av norska och svenska järnvägstransporter, Sundsvalls hamn, Gävle hamn samt Umeå hamn. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 19

20 5. Persontrafik Dagens situation Idag kan resenärerna välja mellan att färdas med buss, tåg, flyg eller bil längs sträckan. Biltrafiken är det dominerande färdmedlet i området. Åre, Östersund, Sundsvall och Trondheim räknas som de stora målpunkterna för resandet i området. Bilen är generellt det dominerande färdmedlet i Jämtlands och Västernorrlands län, där nästan hälften av alla hushåll antas ha två bilar. I snitt görs knappt tre resor per dag av boende i området och av dessa sker cirka 67 % med bil 7. Resterande resor sker via gång/cykel (21 %) eller buss/tåg (8 %). En stor del av de resor som görs är relativt korta, nästan hälften av alla resor antas vara fem km eller kortare. På länsnivå är tågets marknadsandel därmed mycket låg. Trafiksystemet Vaernes Trondheim 3 turer torsdag (vintersäsong) Åre Hell Storlien Östersund Åre Östersund Airport Bussförbindelse (Y-buss/Skybuss) 2-4 turer/dag Bussförbindelse (Länstrafiken) Byte av buss 3-10 turer/dag Bussförbindelse (Nettbuss AS) 5 turer/vardag (endast 1 hela vägen) Bussförbindelse (Bussexpressen, Flybusen) 4/h Flygförbindelse (NextJet) 2 turer/vardag (i båda riktningar) Mittnabotåget (Veolia, mittåget) Mittnabotåget (Veolia - NSB, nabotåget) Norrtåg SJ (Olika Trafikupplägg) Tåg (mot Steinkjer) Ånge Sundsvall Härnösand Airport Sundsvall Mot Gävle /Stockholm Figur 2. Trafiksystemet I stort sett all långväga persontrafik till och från Jämtland är besöks- och turistresor. För de regionala eller lokala resorna förekommer även en del pendlings- och arbetsresor. Det finns också ett utbyte mellan universiteten i området (Sundsvall/Östersund/(Trondheim)) som genererar resande. För de interregionala eller långväga resorna med destination inom Jämtland är järnvägen mer konkurrenskraftig jämfört med bil och flyg och här har tåget en högre marknadsandel, med uppemot 30-40%. En av de största målpunkterna i området är Åre, som numera erbjuder både vinter- respektive sommaraktiviteter. Åre kommun har årligen ca besökare, främst från storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 7 Bästa resan: Regional attityd- och resvaneundersökning 2009:16 20 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

21 Trondheim Hell/Vearnes Hegra Meråker Storlien Enafors Ånn Duved Åre Undersåker Järpen Krokom Östersund V Östersund Brunflo Pilgrimsstad Gällö Stavre Bräcke Ånge Erikslund Ljungaverk Fränsta Torpshammar Stöde Sundsvall V Sundsvall Av dessa antas cirka hälften av resorna ske med bil, en tredjedel med tåg och resterande med buss och flyg 8. Ungefär 30 % av alla besökare till Åre antas komma från utlandet, och då framförallt från Norge. Trafiken till och från Jämtland har en stark säsongsvariation där den största delen av resandet sker mellan december och april, mars är den absolut största resemånaden. Även under sommaren finns en resandetopp, då tiden mellan midsommar och mitten av september är högt trafikerad. I och med att Norrtåg startar sin trafik år 2011 samordnas Mittnabotåget och Norrtåg och marknadsförs som ett gemensamt trafikupplägg mot kunden. I detta trafikupplägg finns önskemål om att utöka trafiken med ytterligare en tur mot Trondheim, något som är upp till NSB att avgöra. Norrtåg och Veolias trafikering som visas i figur 3. är de avgångar som upphandlats, det vill säga en miniminivå. Det finns dock möjlighet för en operatör att på eget initiativ utöka trafiken. Trafik 2011 Varje streck avser en dubbeltur per dag Trafik som börjar 2011 Trafik som endast trafikerar delar av året Enkelriktad trafik Mot Umeå MittNabotåg (Veolia) Norrtåg Nattåg Veolia (2 ggr/vecka) X2000 IC Mot Gävle/ Stockholm Mot Gävle/Stockholm Figur 3. Trafikering längs Mittbanan/Meråkerbanan år Streckad linje innebär en utökad trafikering under viss del av året. 8 Ewa Jerlinder, Skistar Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 21

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Norrtåg SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg SJ SJ SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 42 Tågnummer

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

norrtag.se Narvik Kiruna Luleå Lycksele Trondheim Vännäs C Umeå Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Stockholm

norrtag.se Narvik Kiruna Luleå Lycksele Trondheim Vännäs C Umeå Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Stockholm ÅR TRAFIKSTART 2011 Information om kommande tågtrafik i Norrland Narvik Kiruna Luleå Trondheim Lycksele Östersund Vännäs C Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Stockholm norrtag.se 2 sförsöket Ett 10-årigt utvecklingsprojekt

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15

Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15 Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15 På initiativ av Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland och i samarbete med Fyrbodals kommunalförbund och Dals-Eds kommun har en

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan Snabbjärnväg Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan 2018 Ljusdals och Hudiksvalls framtid Järnvägen är en förutsättning för kommunernas tillväxt

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer