Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan"

Transkript

1 RAPPORT Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan Jämtland och Västernorrlands län TRV 2010/32235

2 Konsult: Uppdragsledare: Utredare: Godsanalys: Persontrafikscenarier: Kapacitetsanalys: Layout: Helena Olsson Martin Sandberg Kristin Quistgaard Robert Sommar Christer Södergen Henric Edwards Linda Isberg Frida Johansson Jennifer Warg Leif Broberg Peter Hellström Sara Freerks Beställare: Dokumenttitel: Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2010/32235 Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Trafikverket Kenth Nilsson Kenth Nilsson Tryck: Distributör: Trafikverket, Region Mitt, Box 417, Gävle, Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning och slutsatser Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte och avgränsning... 5 Metod Regionen idag... 7 Mittbanan... 8 Befolkning... 9 Näringsliv och Arbetsplatser Mål för utvecklingen av transportsystemet Godstrafik Dagens situation Framtida möjligheter för godstrafiken med elektrifiering Persontrafik Dagens situation Framtida möjligheter för persontrafiken med elektrifiering Åtgärder Effekter och fortsatt arbete... 27

4 Sammanfattning och slutsatser Trafikverket har tillsammans med Jernbaneverket utrett vilken roll Meråkerbanan/Mittbanan kan spela i det framtida nordiska transportsystemet. Den huvudsakliga utgångspunkten i utredningen har varit en elektrifiering av Meråkerbanan. På norsk sida har Jernbaneverket tittat på behov av andra åtgärder och kostnader för dessa. På svensk sida har Trafikverket fokuserat på de effekter och möjligheter som uppstår regionalt och i ett större öst-västligt perspektiv. Utredningen har genomförts som en systemanalys där de fem stegen Förutsättningar, Mål, Funktion, Åtgärder och Effekter har gåtts igenom. I Sverige har ett 30-tal intervjuer genomförts med representanter för kommun, länsstyrelse, operatör, företag och organisationer. Dessa har legat till grund för arbetet i de fem stegen. För att möta framtida efterfrågan på transporter och samtidigt nå målsättningen om ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem krävs att järnvägen i stråket Trondheim Åre Östersund Sundsvall kan utvecklas. Avgörande för denna utveckling är att Meråkerbanan mellan Hell och Storlien elektrifieras. Elektrifieringen möjliggör en integrering av de norska och svenska trafikuppläggen för både person- och godstrafik. Integreringen ger effektivare trafikupplägg som kan anpassas efter marknadens efterfråga istället för infrastrukturens brister. Det har inte funnits tillräckliga underlag för att bedöma hur omfattande framtida resande och godstrafik kan bli men det finns många möjligheter som sammantaget visar på en stor potential. Föreslagna åtgärderna kommer att effektivisera trafiksystemet, och synergieffekterna av detta blir många. En utvecklad tågtrafik med fler avgångar ger nya transportmöjligheter och ett mer omfattande resande. Regionens näringsliv stärks genom sänkta transportkostnader och ökad tillgänglighet till både kundmarknaden och den egna arbetsmarknaden. Samtidigt kan en minskad miljöbelastning nås genom att tunga godstransporter lyfts över från väg till järnväg, dieseldrivna lok ersätts med elektriska och biltrafiken i hela stråket samt till och från målpunkter såsom Åre kan minska. Att Meråkerbanan inte är elektrifierad är dock inte det enda hindret för att utveckla tågtrafiken. Mittbanan och Meråkerbanan är i huvudsak enkelspåriga. Det innebär att banans kapacitet är begränsad och trafiken är känslig för störningar. Redan relativt små trafikökningar utifrån dagens nivå skapar ett behov av kapacitetsstärkande åtgärder. Ska den trafik som beskrivs i utredningen för år 2020 möjliggöras krävs därför ytterligare ett antal åtgärder. För att tydliggöra det behov som finns av upprustning av Meråkerbanan, och visa hur den potential som beskrivs här i utredningen skall förverkligas, bör stråkets aktörer samverka i ett gemensamt utredningsprogram. Utredningsprogram kan då innehålla: En gemensam målbild En gemensam åtgärdsplan för järnväg, terminaler, resecentra mm En gemensam tidplan för utredning och genomförande En gemensam finansieringsplan för utredning och genomförande 4 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

5 1. Inledning Bakgrund Meråkerbananbanan är Mittbanans förlängning förbi Storlien, över Norska gränsen och vidare till Trondheim och utgör i dag en viktig länk i öst västlig transportkorridor. Banan är inte elektrifierad och är i behov av upprustning. En upprustning och elektrifiering av banan möjliggör en stor överflyttning av gods från väg till järnväg och öppnar för nya och miljövänligare persontransportlösningar. Jernbaneverket och Trafikverket har fått i uppdrag av Samferdseldepartementet respektive Näringsdepartementet, att tillsammans se närmare på vilken roll Meråkerbanan/Mittbanan kan spela i det mittnordiska transportsystemet i framtiden. För detta uppdrag har Trafikverket anlitat Vectura. Karta 1. Mittbanan och Meråkersbanans sträckning Syfte och avgränsning Syftet med utredningen är att visa på de möjligheter och effekter en elektrifiering och kapacitetsförstärkning av Meråkerbanan/Mittbanan ger på svensk sida. Utredningsarbetet tar sin utgångspunkt i det samlade transportsystemet (väg, järnväg, sjö, och flyg). Jernbaneverket ansvarar för att utreda kostnader, åtgärder och effekter på norsk sida. Inom ramen för denna utredning har inga prognoser för gods- och/eller persontransporter tagits fram. Det innebär vidare att inga samhällsekonomiska beräkningar har genomförts. Anledningarna till detta är i huvudsak två. För det första sker utredningen i ett tidigt skede där vi bedömer att det istället är intressantare att studera banans olika funktioner och dess potential i ett framtida trafiksystem. För det andra är de transportekonomiska modeller som finns tillgängliga mycket komplexa och behäftade med stora osäkerheter. Det faktum att en stor del av potentialen med elektrifieringen ligger i gränsöverskridande transporter stärker denna modellosäkerhet. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 5

6 Metod Utredningen har genomförts som en systemanalys, kompletteras med ett 30 tal intervjuer. Systemanalys Utredningen sker i form av en systemanalys. Som underlag har också Godsanalys, Persontrafikscenarier och Kapacitetsanalys tagits fram i enlighet med denna modell. Dessa finns som separata underlagsrapporter. I systemanalysen sker arbetet successivt och varje steg återkopplas till föregående steg. På nästa sida finns en faktaruta där de olika stegen beskrivs närmare. Figur 1 De fem stegen i systemanalysen SYSTEMANALYS Förutsättningar Förutsättningarna beskriver nuläget och förväntad utveckling i regionen och i omvärlden. Förutsättningarna kan också beskriva andra kända utbyggnader i transportsystemet. Förutsättningarna utgör plattformen för kommande utredningsarbete. Mål Här beskrivs de internationella, nationella, regional och lokala mål som finns med koppling till Meråkerbanan/Mittbanan. Funktioner Med utgångspunkt i de mål som identifierats beskrivs hur järnvägssystemet bör fungera för att möta utpekade mål, dvs. vilka funktion ska järnvägssystemet ha eller möjliggöra. Exempel på funktion kan t.ex. vara snabba persontransporter mellan regionala centra. Åtgärder Under åtgärder beskrivs de åtgärder som behövs för att uppnå målen. Elektrifiering av Meråkerbanan är en viktig åtgärd, men den utreds av Jernbaneverket. I denna rapport har fokus varit på övriga åtgärder som krävs på svensk sida. Effekter En viktig del i uppdraget är att utvärdera de regionala effekterna som uppstår till följd av de planerade åtgärderna. Utvärderingen utgår från de mål som samlats in och preciserats i systemanalysens andra steg. Utvärderingen av målen är i första hand beskrivande. Faktaruta systemanalys 6 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

7 Intervjuer För att få in kunskap och synpunkter till det olika stegen i systemanalysen har ett 30-tal intervjuer har genomförts i Sverige. Representanter från kommun, länsstyrelse, företag, operatörer och organisationer har intervjuats. Ett fyrtiotal lfrågor har ställts inom systemanalysens alla delar. Intervjuerna har skett via telefon och frågorna har sänts över i förväg. Det som kommit fram i intervjuerna har sedan använts som grund i det fortsatta arbetet och finns refererat till i de olika kapitlen. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 7

8 2. Regionen idag Mittbanan Järnvägen passerar genom länen Västernorrland och Jämtlands län. Mittbanan består av två järnvägssträckor som sträcker sig från Sundsvall Ånge samt från Bräcke via Östersund till Storlien. Karta 2. Mittbanan och Meråkersbanans sträckning Mittbanan är enkelspårig, och hastighetsstandarden varierar på olika sträckor enligt karta 2. Mellan Ånge och Bräcke binds Mittbanans två delsträckor samman av Norra stambanan. Banan är där dubbelspårig med en medelhastighetsstandard på 150 km/h. Från Storlien fortsätter Meråkerbanan vidare västerut och in i Norge till Hell. Medelhastighetsstandard är där under 95 km/h. Från Hell till Trondheim kallas järnvägen Nordlandsbanan och har en något högre medelhastighetsstandard. På norska sidan är järnvägen inte elektrifierad, det innebär en kraftig begränsning för både gods- och persontågstrafiken. Diagram 1. Visar hastighetsstandard på sträckan Sundsvall till Trondheim. Källa: Norrtåg Tågtrafik i södra Norrlands inland, bild av ÅF-Infraplan. 8 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

9 Befolkning Västernorrland Västernorrland består av sju kommuner: Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Befolkningen är invånare på en yta av kvadratkilometer. Det innebär elva invånare per kvadratkilometer. Västernorrlands befolkning har minskat med ca personer sedan år De största minskningarna har skett i åldersgrupperna 0-15 år och år. Den största ökningen har skett bland de som är 80 år och äldre. Västernorrlands län har en högre andel äldre och en lägre andel yngre i befolkningen än riksgenomsnittet. Den lägre andelen i åldrarna år är främst resultatet av flera års flyttningsunderskott. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna i länet. Folkmängd Antal År Källa: SCB Hämtat: Västernorrlands län Diagram 3. Befolkningsutveckling i Västernorrlandslän Jämtland Jämtlands län och består av åtta kommuner: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. Jämtland har ca invånare, och en täthet på 2,6 invånare per kvadratkilometer. Från 70-talet och fram till mitten på 90-talet har befolkningen ökat, förutom en tillfällig nedgång i slutet av 80-talet. Därefter har befolkningen minskat. De senaste 25 åren har befolkningen minskat med 6 %. Minskning har skett i de mindre kommunerna, medan man i de större orterna Åre, Östersund, Krokom har haft en ökning. I de mindre kommunerna har man också en större andel som är 65 år eller äldre jämfört med riket i övrigt. Folkmängd Antal År Källa: SCB Hämtat: Jämtlands län Diagram 4. Befolkningsutveckling i Jämtlandslän Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 9

10 Befolkning i orterna längs Mittbanan I kommunerna längs sträckan på den svenska sidan bor den nästan invånare och fram till 2020 väntas antalet öka med ca 100 fler invånare. De flesta invånarna bor i Sundsvall och Östersund kommun och det är främst Östersund som förväntas stå för befolkningsökningen till år Diagram 2. Antal invånare kommunvis På tätortsnivå bor det övervägande flest invånare i Sundsvall och Östersund. I Sundsvall bodde år 2005 nästan och i Östersund ca invånare. I diagrammet nedan illustreras antal invånare per tätort där det finns en station längs Mittbanan. Av de övriga orterna längs banan är Brunflo och Ånge störst med nästan 4000 respektive 3000 invånare. Diagram 5. Antal invånare per station längs sträckan år Sundsvall och Östersundsstapeln är justerade för att de övriga stationernas befolkning ska kunna utläsas. 10 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

11 Näringsliv och Arbetsplatser Västernorrland Basnäringarna skog, massa/papper och vattenkraft har traditionellt ett starkt fäste i Västernorrlands län. Näringarna sysselsätter dock inte längre lika många som tidigare, och näringslivet är inne i en förnyelsefas. Kunskaper från basnäringar har bidragit till utveckling av många företag inom energi- och miljöteknik. 71 % av länets befolkning är anställda inom servicesektorn. Andra viktiga näringar i länet är säkerhet och räddning, bank, försäkringar och pensioner. Två tredjedelar av samtliga arbetsställen, inklusive jord- och skogsbruk, i Västernorrlands län saknar anställda. Jämtland Länets näringsliv domineras av små- och medelstora företag med upp till 9 anställda. Totalt finns arbetsställen i länet, varav 75 % saknar anställda och 19,9 % är arbetsställen med upp till 9 anställda. Vård och omsorg är den största enskilda sektorn i regionen. Turimen är en viktig näring i länet och sysselsättningen inom turistnäringen har ökat med 50 % de senaste 10 åren. 1 Östersund är ett starkt handelscentrum för länet och regionen. Detaljhandelns omsättning är 30 % högre än vad befolkningsmängden motsvarar. 1 Jan Molde Länsstyrelsen Jämtlands län Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 11

12 3. Mål för utvecklingen av transportsystemet Den övergripande målsättningen med upprustningen av Meråkerbanan är att skapa ett effektivt och miljövänligt person- och godstransportsystem som bidrar till en positiv regional utveckling. I denna kontext finns ett flertal nationella, regionala och lokala mål som stödjer en framtida elektrifiering och upprustning av Meråkerbanan: Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Mål för samhällets och näringslivets utveckling Det finns även mål kopplade både till samhällets och till näringslivets utveckling. Till exempel har både Västernorrlands och Jämtlands län har regionala miljömål som stödjer en utveckling av Meråkerbanan och Mittbanan. Ett flertal kommuner har även lokala miljömål. Det finns även en politisk vilja att påverka transporterna med ekonomiska styrmedel, exempelvis genom kravet på minskade svavelutsläppen från sjöfarten i Östersjön. Miljömål kan särskilt innebära en möjlighet och potential för godstransporter på Mittbanan och Meråkerbanan. Detta på grund av att det gynnar konkurrensen för järnvägstransporter och tillverkning av biobränsle, vilket har potential att fraktas på järnväg Företagsmål Flera företag har också egna miljömål, såsom att minska utsläppen av koldioxid. Regionala mål - Regional systemanalys De fyra norrlandslänen, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, har gått ihop och genomfört en regional systemanalys för regionen ( Regional Systemanalys , de fyra nordligaste länen ). De har i den tagit fram några övergripande mål som de arbetar efter: Länen ska vidmakthålla och vidareutveckla långsiktigt hållbar tillväxt med väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Näringslivet ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Basnäringarnas bidrag till landets ekonomi ska bibehållas och utvecklas och näringslivets kompetensförsörjning tryggas. Näringslivet behöver differentieras och dess framtidsinriktning behöver stärkas genom högkompetenta tjänsteföretag. Besöksnäringen ska attrahera människor såväl inom regionen, som nationellt och internationellt, samt bidra till differentierade arbetsmarknader och mera intressant region och närmiljö för alla i samhället. Livsmiljön ska utvecklas genom bred attraktivitet, bättre hälsa och livskvalitet samt minskad klimatpåverkan. Om målen ska kunna bidra till ökade järnvägstransporter på Mittbanan och Meråkerbanan är det viktigt att järnvägen svarar upp mot de funktioner som efterfrågas. Det är i detta sammanhang viktigt att det finns en tydlig målsättning för de investeringar som genomförs. Att stärka Meråkerbanan/Mittbanan har i sig inget egenvärde, målet för investeringen är istället de effekter som antas följa. Det kan t.ex. vara arbetsmarknadseffekter, exploateringseffekter eller miljövinster. 12 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

13 4. Godstrafik Dagens situation Dagens godsflöden, alla trafikslag Idag transporteras relativt små mängder gods i stråket för Meråkerbanan/Mittbanan. De stora godsflödena mellan Sverige och Norge sker mellan Göteborg och Oslo samt mellan Stockholm/Mälardalen/ Värmland och Oslo. Transporterna sker i huvudsak med lastbil. Det transporterades ungefär ton gods mellan Sverige och Norge i Mittnordiska transportkorridoren år 2005 enligt en rapport framtagen inom projektet NECL 2. De största godsflödena sker från Sverige till Norge, och då först och främst skogsråvaror till Norske Skogs pappersbruk i Skogn. I övrigt sker transporterna enligt tabellen nedan. Varuflöden mellan Sverige och Norge år 2005 Från Norge Till Sverige Vara (ton) Nord- och Sör-Tröndelag Jämtland, Östersund ton tryckpapper och biobränsle 3 Nord- och Sör-Tröndelag Sundsvall ton tidningspapper Totalt ton Från Sverige Till Norge Vara (ton) Jämtland och Västernorrland Norske Skogs pappersbruk i Skogn ton massaved, flis och sågtimmer Jämtland Nord- och Sör-Tröndelag ton trävaror och papper Totalt ton Totalt båda riktningarna ton Tabell 1. Godsflöden mellan Sverige och Norge Enligt de intervjuer som genomförts transporteras framför allt trävaror och rundvirke mellan Trondheimsregionen och Jämtland idag. Men det transporteras även förädlade trävaror, flis, fisk, kemiprodukter, livsmedel, byggråvaror och post. Ett företag kör mycket flis till Norge och returtransporten till Sverige kan vara hushållsopor (till värmeverk), rivningsvirke m.m. Ett distributionsföretag menar dock att de inte har så mycket transporter i stråket mot Norge, det rör sig om cirka två fordon, fem dagar i veckan. Transporterna till övriga Sverige är större Transporterna sker framförallt på lastbil idag. Efterfrågan ökar något för att köra skogs- och sågverksprodukter på järnvägen. 4 2 Strategi för North East Cargo Link, s Strategi för North East Cargo Link, s Enligt intervjuundersökningen Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 13

14 Godsflöden på järnväg De största godsflödena på järnvägen mellan Sverige och Norge är malmtransporterna från Kiruna mot Narvik. Därefter är det järnvägstransporterna mellan Göteborg och Oslo, samt mellan Värmland och Oslo. Från Sverige till Norge transporterades cirka ton rundvirke på Mittbanan/Meråkerbanan 5. Under ett genomsnittligt vardagsdygn passerar idag ett godståg 6 Storlien varje dag totalt för båda riktningarna. För intilliggande banor redovisas antal godståg på sträckorna i bilden nedan. Mellan Långsele, Bräcke och vidare mot Ramsjö går cirka fyra kombitåg per dag. Av de godståg där innehållet är känt transporteras framförallt stål och papper. Alla gränsöverskridande tågtransporter sker med dieseltåg, vilket ger höga driftskostnader och stora negativa miljöeffekter. Driften av diesellok kostar ca 3 gånger mer än ellok. Om byte till ellok sker på svenska sidan innebär även det merkostnader. Dessa höga kostnader och den hårda konkurrensen med lastbil begränsar tågets potential. Karta 3. Antal godståg på intilliggande banor. Framtida möjligheter för godstrafiken med elektrifiering Om Meråkerbanan elektrifieras skapas en sammanhängande godslänk för järnvägstransporter över den svensk-norska gränsen. Denna järnvägslänk kan fungera som en transportlänk för flera olika transportrelationer och därmed utgöra en länk både ur ett regionalt, nationellt, nordiskt och internationellt perspektiv. Följande möjligheter har studerats för varje perspektiv: överflytta lastbilstransporter till järnvägen lägga om nuvarande järnvägstransporter förändringar i hamnstrukturer som kan påverka godstransporter förändringar i produktion och konsumtion Dessa möjligheter beskrivs nedan fördelat på regionala, nationella, nordiska och internationella möjligheter. De godsflöden som har störts potential att överföras till järnväg om Meråkerbanan elektrifieras och upprustas är flöden som ska till eller från Trondheimsregionen. För gods som ska till andra 5 Strategi för North East Cargo Link, s Enligt den grafiska tidtabellen I Sverige transporteras I genomsnitt under en vecka ett godståg per dag. 14 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

15 delar i Norge är det mest lämpligt att nyttja det svenska järnvägsnätet så långt som möjligt och passera norsk-svenska gränsen via Värmlandsbanan eller Malmbanan. Järnvägstransporter bör bli mer intressant öster om Östersund, då avstånden närmre Trondheim kan vara alltför korta för att det ska vara lönsamt med järnvägstransporter. Regional transportkorridor Godsflödena mellan Jämtland/Västernorrland och Trondheimsregionen är inte lika omfattande i jämförelse med transporter till och från övriga Sverige. Det finns däremot en potential för att transportera trävaror, rundvirke och papper och massa. Mittbanan och Meråkerbanan har här en potential att fungera som en regional godstransportlänk. Karta 4. Meråkerbanan och Mittbanan som en regional godstransportkorridor. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 15

16 Nationell transportkorridor Det finns en möjlighet att Mittbanan och Meråkerbanan kan bli en nationell godstransportkorridor och fungera som transportkorridor för transporter: inom Norge som transiteras genom Sverige, för norsk export- och import som transiteras genom svenska hamnar eller landförbindelser för svensk export- och import som transiteras genom norska hamnar. Om norska järnvägstransporter transiteras genom Sverige skapas goda möjligheter att tåg bildas i Ånge, vilken kan få en ökad roll som tågbildningsplats. Svensk export och import kan ske genom Trondheims hamn. Detta kräver en omställning av rådande import- och exportstrukturer, vilket innebär att denna möjlighet kan vara långsiktig. Karta 5. Meråkerbanan och Mittbanan som en nationell godstransportkorridor. 16 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

17 Nordisk transportkorridor Mittbanan och Meråkerbanan kan också bli en Nordisk godstransportkorridor. Det finns möjligheter att överföra gods från lastbilstransporter som idag går mellan Trondheim och Sverige. Varugrupper som är intressanta för järnvägstransporter är trävaror, livsmedel, färdiga produkter, oljeprodukter, råolja, stålprodukter, rundvirke, järnmalm och skrot samt jord, sten och byggnader. Mellan Finland och Norge transporteras det väldigt lite gods i detta stråk. Potentialen för att Mittbanan och Meråkerbanan ska bli en Nordisk godstransportlänk är därmed mer långsiktig i ett finskt perspektiv, medan potentialen är större mellan Sverige och Norge. Karta 6. Meråkerbanan och Mittbanan som en Nordisk godstransportkorridor. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 17

18 Internationell transportkorridor Mittbanan och Meråkerbanan kan också bli en Internationell godskorridor för transporter som transiteras genom Norge, Sverige och Finland vidare mot Ryssland och Asien. Denna godskorridor konkurrerar med transporter som kan transiteras via exempelvis Narvik och då inte behöver omlastas till fartyg genom Bottenviken. Konkurrensen mellan transportkedjorna är beroende av hamnarnas konkurrensförmåga och infrastrukturens förutsättningar. Ges ökade förutsättningar för hamnarna i Trondheim ökar potentialen att just denna transportkorridor blir mer attraktiv. Karta 7. Meråkerbanan och Mittbanan som en internationell godstransportkorridor. 18 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

19 Sammanfattning av potential för godstrafiken Det har inte funnits tillräckliga underlag för att bedöma hur omfattande godstrafiken kan bli i framtiden, men det finns stora potentialer. Det bör finnas utrymme på järnvägen att möta dessa potentialer. De möjligheter och potentialer som är störts gällande järnvägstransporter längs Mittbanan och Meråkerbanan är godstransporer som ska till eller från Trondheim, då det här inte råder så stor konkurrens med andra transportkorridorer. Därmed kan möjligheterna vara bäst att Mittbanan och Meråkerbanan blir en regional, nationell (avseende norska transittransporter inom Norge och export och import) och Nordisk godstransportkorridor. Långsiktigt kan Mittbanan och Meråkerbanan också fungera som en nationell (avseende svensk export och import) och internationell godskorridor. I den intervjuundersökning som genomfördes framkom i stort inga förslag till nya transportupplägg om Meråkerbanan elektrifieras, frånsett en hänvisning till transportkorridoren som redovisas i NECL och transporter mellan Trondheim och norra delen av Sveriges kutstäder. Ingen av de intervjuade järnvägsföretagen kom med något nytt förslag till transportupplägg. Det var inte heller någon som påtalade möjligheterna med transportkorridorer till Finland och vidare österut. Främst fokuserades på transporter mellan Jämtland och Trondheimsregionen. Det som framförallt framkom var att en elektrificering av Meråkerbanan kan gynna Trondheims hamn. På sikt skulle hamnen kunna utvecklas till en svensk export och importhamn. Samtidigt som en del var skeptiska på grund av administrativa hinder och avgifter. Sammantaget kan konstateras att det finns möjligheter, men att potentialen i på kort sikt inte är mycket stor En elektrifiering och upprustning av Meråkerbanan möjliggör framförallt alternativa transportvägar, för både regionala, nationella, nordiska och internationella transporter. Med goda infrastrukturförutsättningar kan Trondheims hamn gynnas och får konkurrensfördelar för att på sikt kunna växa till en viktig export- och importhamn. Korridoren har därmed en viktig roll som en strategisk länk för godstransporter och gör järnvägssystemet mellan Sverige och Norge mer robust och mindre sårbart. Med utökade godstransporter längs Mittbanan och Meråkerbanan kan Trondheim, som ovan beskrivits, gynnas som godsnod. Andra noder som kan få ökad betydelse är Ånge, där tåg kan bildas av norska och svenska järnvägstransporter, Sundsvalls hamn, Gävle hamn samt Umeå hamn. Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 19

20 5. Persontrafik Dagens situation Idag kan resenärerna välja mellan att färdas med buss, tåg, flyg eller bil längs sträckan. Biltrafiken är det dominerande färdmedlet i området. Åre, Östersund, Sundsvall och Trondheim räknas som de stora målpunkterna för resandet i området. Bilen är generellt det dominerande färdmedlet i Jämtlands och Västernorrlands län, där nästan hälften av alla hushåll antas ha två bilar. I snitt görs knappt tre resor per dag av boende i området och av dessa sker cirka 67 % med bil 7. Resterande resor sker via gång/cykel (21 %) eller buss/tåg (8 %). En stor del av de resor som görs är relativt korta, nästan hälften av alla resor antas vara fem km eller kortare. På länsnivå är tågets marknadsandel därmed mycket låg. Trafiksystemet Vaernes Trondheim 3 turer torsdag (vintersäsong) Åre Hell Storlien Östersund Åre Östersund Airport Bussförbindelse (Y-buss/Skybuss) 2-4 turer/dag Bussförbindelse (Länstrafiken) Byte av buss 3-10 turer/dag Bussförbindelse (Nettbuss AS) 5 turer/vardag (endast 1 hela vägen) Bussförbindelse (Bussexpressen, Flybusen) 4/h Flygförbindelse (NextJet) 2 turer/vardag (i båda riktningar) Mittnabotåget (Veolia, mittåget) Mittnabotåget (Veolia - NSB, nabotåget) Norrtåg SJ (Olika Trafikupplägg) Tåg (mot Steinkjer) Ånge Sundsvall Härnösand Airport Sundsvall Mot Gävle /Stockholm Figur 2. Trafiksystemet I stort sett all långväga persontrafik till och från Jämtland är besöks- och turistresor. För de regionala eller lokala resorna förekommer även en del pendlings- och arbetsresor. Det finns också ett utbyte mellan universiteten i området (Sundsvall/Östersund/(Trondheim)) som genererar resande. För de interregionala eller långväga resorna med destination inom Jämtland är järnvägen mer konkurrenskraftig jämfört med bil och flyg och här har tåget en högre marknadsandel, med uppemot 30-40%. En av de största målpunkterna i området är Åre, som numera erbjuder både vinter- respektive sommaraktiviteter. Åre kommun har årligen ca besökare, främst från storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 7 Bästa resan: Regional attityd- och resvaneundersökning 2009:16 20 Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan

21 Trondheim Hell/Vearnes Hegra Meråker Storlien Enafors Ånn Duved Åre Undersåker Järpen Krokom Östersund V Östersund Brunflo Pilgrimsstad Gällö Stavre Bräcke Ånge Erikslund Ljungaverk Fränsta Torpshammar Stöde Sundsvall V Sundsvall Av dessa antas cirka hälften av resorna ske med bil, en tredjedel med tåg och resterande med buss och flyg 8. Ungefär 30 % av alla besökare till Åre antas komma från utlandet, och då framförallt från Norge. Trafiken till och från Jämtland har en stark säsongsvariation där den största delen av resandet sker mellan december och april, mars är den absolut största resemånaden. Även under sommaren finns en resandetopp, då tiden mellan midsommar och mitten av september är högt trafikerad. I och med att Norrtåg startar sin trafik år 2011 samordnas Mittnabotåget och Norrtåg och marknadsförs som ett gemensamt trafikupplägg mot kunden. I detta trafikupplägg finns önskemål om att utöka trafiken med ytterligare en tur mot Trondheim, något som är upp till NSB att avgöra. Norrtåg och Veolias trafikering som visas i figur 3. är de avgångar som upphandlats, det vill säga en miniminivå. Det finns dock möjlighet för en operatör att på eget initiativ utöka trafiken. Trafik 2011 Varje streck avser en dubbeltur per dag Trafik som börjar 2011 Trafik som endast trafikerar delar av året Enkelriktad trafik Mot Umeå MittNabotåg (Veolia) Norrtåg Nattåg Veolia (2 ggr/vecka) X2000 IC Mot Gävle/ Stockholm Mot Gävle/Stockholm Figur 3. Trafikering längs Mittbanan/Meråkerbanan år Streckad linje innebär en utökad trafikering under viss del av året. 8 Ewa Jerlinder, Skistar Möjlighetsstudien Meråkerbana/Mittbanan 21

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Gävle-Stockholm tab 43, alla tåg Ljusdal-Gävle tab 44 Norrtåg SJ SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg SJ SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg SJ SJ 2 Snabbtåg Snabbtåg 2 2 2 Snabbtåg Snabbtåg

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Norrtåg SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg SJ SJ SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 42 Tågnummer

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41,

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Gävle-Stockholm tab 43, alla tåg Ljusdal-Gävle tab 44 11 dec 2016-9 dec 2017 Uppdaterad 15 dec 2016

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg 1 Mål och funktion med nya stambanor Martin Sandberg 2015-02-19 Varför nya stambanor? Tillgänglighet, samhällsutveckling och konkurrenskraft 23/02/2015 2 Stark koppling mellan järnväg och samhälle 3 Höghastighetsbanorna

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) Göteborg - Stockholm - Östersund - Duved (endast nattåg)

Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) Göteborg - Stockholm - Östersund - Duved (endast nattåg) 20 Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) 17 aug 2015-12 dec 2015 Uppdaterad 21 aug 2015 SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10071 2 10071 2 10071

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41,

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Norrtåg Norrtåg SJ SJ SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg Norrtåg SJ SJ SJ SJ SJ 2 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 2 2 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Tågnummer 7501 17501 565 10567 567 7521 17521

Läs mer

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41,

Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Trondheim - Storlien - Östersund - Bollnäs/Sundsvall - Stockholm Alla tåg Sundsvall-Stockholm tab 41, Gävle-Stockholm tab 43, alla tåg Ljusdal-Gävle tab 44 SJ Norrtåg Norrtåg Norrtåg Norrtåg SJ Norrtåg

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2 Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken

Läs mer

Infrastruktur i Blekinge

Infrastruktur i Blekinge Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1682 av Peter Jeppsson och Magnus Manhammar (båda S) Infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017. SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision

Läs mer

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren Enheten för strategi och analys Marcus Smedman, +46(0)54-701 10 34 marcus.smedman@regionvarmland.se REMISSVAR Sida Datum 2011-08-30 Dnr RV2011-339 Ert ärendenr: TRV2011/17304 Trafikverket 781 89 BORLÄNGE

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4 Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning Bra resande 215... 3 Ett förbättrat järnvägsunderhåll bidrar till bättre punktlighet... 8 96 % regularitet 215... 1 2 Bra resande 215

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Åtgärdsval Mälarbanan

Åtgärdsval Mälarbanan PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-10 Åtgärdsval Mälarbanan Målsättning Att förbättra situationen för pendling mellan Västerås och Stockholm. Att punktligheten på Mälarbanan skall

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Ostkustbanan 2015 AB Org nr. 559021-6262 Dnr N 2015/4305/TIF Till Regeringen Remissvar: Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 BAKGRUND Trafikverket

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Överenskommelse Skånebanan

Överenskommelse Skånebanan TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2017-02-08 KLK 2017/83-1 Handläggare Utvecklingsstrateg James Heathcote Tillväxtavdelningen 0451-26 83 54 James.heathcote@hassleholm.se KSAU Överenskommelse Skånebanan

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 1 24/05/2016 Det behövs en långtgående samverkan mellan järnvägens aktörer På kort sikt krävs en kraftsamling för att möta dagens utmaningar På längre sikt krävs

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Besöksnäringen i Kapacitetsutredningen. Hearing Alvesta 12 mars 2012 Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge

Besöksnäringen i Kapacitetsutredningen. Hearing Alvesta 12 mars 2012 Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge Besöksnäringen i Kapacitetsutredningen Hearing Alvesta 12 mars Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge 13.7 Region Syd brister 2025 sid 197 remissversion huvudrapport Bristerna för persontrafik mellan

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427) Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan

Läs mer

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer