FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE. Årsredovisning och koncernredovisning

Transkript

1 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Årsredovisning och koncernredovisning

2 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2010 Länstrafiken i Norrbotten AB. Org nr Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll: sida Ordförande har ordet... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Resultaträkning koncernen Balansräkning koncernen Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser koncernen Kassaflödesanalys koncernen Resultaträkning moderföretaget Balansräkning moderföretaget Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser moderföretaget Kassaflödesanalys moderföretaget Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Underskrifter

3 FÖRVALTNINGSBERÄT ORDFÖRANDE HAR ORDET TELSE Ny kollektivtrafiklag ny organisation Riksdagen har beslutat att forma en ny organisation för kollektivtrafiken i Sverige. En ny myndighet ska bildas som ska ledas av kommuner och landsting, alternativt landstinget. Vi måste nu förbereda denna nya organisation. En styrgrupp för detta har utsetts av kommunerna och landstinget. Länstrafikens styrelse rekommenderar att man bör skapa en likartad trafikmyndighetsorganisation i Norrland, där man bygger på de befintliga, sakkunniga, länstrafikbolagen i Norrland. Allt för att bygga en bra grund för fortsatt samarbete och samorganisation i Norrland för kollektivtrafiken. Styrelsen rekommenderar också att man bör säkerställa en tydlig regional och kommunal förankring av den praktiska trafikplaneringen. Länstrafikens svåra ekonomiska uppdrag landade väl Länstrafiken fick ett svårt uppdrag av ägarna att anpassa verksamheten till en nivå för fjärde året i rad till oförändrat ägarbidrag. Det var besvärligt. Men det lyckades någorlunda bra, tack vare ett gott samarbete med kommunerna och landstinget. En del linjer drogs in. Priserna för resandet höjdes. Men att bedöma av kundenkäterna så blev resultatet acceptabelt. Länstrafiken har fyllt 30 år För att fira Länstrafikens 30 år som organisation har vi firat genom att bjuda på gratis buss vid olika tillfällen. Manliga resenärer bjöds på gratis resande mot uppvisande av en bilnyckel. Landsbygdsresenärer i Kalix bjöds på gratis provapå-resande. Och en del andra erbjudanden i länet också. Norrtåg AB Den stora nysatsningen i Norrland Förberedelser har gjorts för att skapa ett nytt sammanhållet dagtågstrafiksystem i Norrland med start hösten Nya moderna tåg ska trafikera Östersund Sundsvall Umeå Luleå Kiruna Narvik. Det blir inte alldeles lätt att få detta nya system att fungera. Ett nytt trafiksignalsystem ska installeras. Nya järnvägsbanor ska iordningställas. Nya tåg är beställda och provkörs nu på Malmbanan. Vinterns tågtrafikproblem oroar. Vi bygger en ny tågverkstad i Umeå. Allt för att säkra en succestart för den nya trafiken. Tack! Jag vill tacka alla som medverkat i det aktiva förändringsarbetet under året. Personal, entreprenörer, chaufförer, och kommunalt trafikansvariga. Tack också till styrelsen för engagerat arbete och gott samarbetsklimat. Vi tillhör fortfarande de mest respekterade Länstrafikbolagen i Sverige Det är berömvärt. Leif Hjalmarsson Styrelseordförande 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Allmänt Länstrafiken i Norrbotten AB (Länstrafiken) är huvudman för kollektivtrafiken i Norrbottens län och ansvarar för länets lokala och regionala linjetrafik. I sex av länets större tätorter har ansvaret för tätortstrafiken delegerats över till respektive kommun. Länstrafiken ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till 50 % av länets kommuner. Aktieinnehavet i kommunerna är fördelat efter folkmängden. Länstrafiken har två dotterbolag, Bussgods i Norrbotten AB och Busstationsfastigheter i Norrbotten AB. Bussgods ägs till 51 % av Länstrafiken och till 49 % av Centrala Buss ekonomisk förening. Busstationsfastigheter ägs till 100 % av Länstrafiken. En fråga som kommer få en avgörande betydelse för kollektivtrafiken i Sverige och Norrbotten är den nya kollektivtrafiklagstiftningen. Lagen antogs den 22 juni och kommer att börja gälla Länstrafikens roll kommer förändras i och med detta och våra ägare har att besluta om hur. Ekonomi Från den 1 januari 2010 använder Länstrafiken en ny ägarfinansieringsmodell som överenskommits gemensamt av ägarna. Modellen innebär att det årliga underskottet per linje inklusive en andel av Länstrafikens gemensamma kostnader ska täckas av den ägare som är ansvarig för linjen. Det får till följd att den totala budgeten och det redovisade resultatet varje år kommer att vara 0 (noll). Avvikelsen mot budgetens olika delar består i huvudsak av nedanstående poster: Intäkter (+ 2,6 MSEK) Högre intäkter personbefordran, + 7,8 MSEK. Låg budgetering på biljettförsäljningen. Försäljning ombord och på busstationerna (+4,2 MSEK), skolresor (+2,1 MSEK) och resplus (+0,8 MSEK) är de största posterna som har bidragit. Högre intäkter tjänster, +0,5 MSEK. Bra samordning och styrning till bussåkande av Länstrafiken Kundservice har gett gott resultat. Serviceresor, + 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på kostnadssidan. Högre bidrag, + 1,0 MSEK. Bidrag från Trafikverket, Rikstrafiken och Arbetskraftsbidrag i tre (3) lika delar har bidragit. Ägartillskott, -17,3 MSEK. Överskott i verksamheten ger en minskning av behovet av tillskott och en uppbokad skuld till ägarna återbetalas under våren Kostnader (- 2,6 MSEK) Lägre linjetrafikkostnader, + 7,6 MSEK. Bra trafikplanering och upphandlingsarbete har under året sparat mer än beräknat. Anropsstyrd trafik lägre än budget, +0,6 MSEK. Lägre kostnader biljetter/biljettmaskiner, + 1,7 MSEK. Årets förväntade utvecklingskostnader har flyttats framåt i tiden. Serviceresor, - 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på intäktssidan. Högre övriga rörelsekostnader, - 1,4 MSEK. Marknadsföring är den enskilt största posten som avviker. Personalkostnader, + 0,6 MSEK. Löneutveckling enligt budget. Kreditering av pensions- och arbetsmarknadsförsäkringar från 2009 ger positiv avvikelse. Räntor har en negativ budgetavvikelse med 1,5 MSEK pga att vårt tidigare koncernkonto med en hög räntenivå har sagts upp av NLL. Ägartillskottet från Länstrafikens ägare var detta år lika stort jämfört med de fyra föregående åren 2006, 2007, 2008 och 2009, d.v.s. 112 MSEK. Men i praktiken är årets ägartillskott 6,5 MSEK lägre eftersom detta belopp tidigare år fakturerades utöver ägartillskottet som kommunala trafikavtal (ingår från 2010 i ägartillskott). Trafik och marknad Länstrafiken har i samarbete kommunerna, landstinget och trafikföretagen successivt utvecklat den regionala och lokala kollektivtrafiken i länet. Den interregionala kollektivtrafiken har utvecklats i samverkan med Rikstrafiken (numera Trafikverket), våra grannlän och grannländer. I nuläget upplever Länstrafiken att det finns en väl fungerande trafik som uppfyller de baskrav som kan ställas på kollektivtrafiken i Norrbotten. För att kollektivtrafiken skall ha framgång i framtiden krävs att medborgarnas behov och önskemål ständigt bevakas så att kollektivtrafiken utvecklas i enlighet med vad som efterfrågas. Den nya finansieringsmodellen av Länstrafikens underskott som infördes 1 januari 2010 har medfört att sambandet mellan önskat trafikutbud och trafikekonomi blivit väldigt tydligt. Eftersom varje enskild ägare är politiskt och ekonomiskt ansvarig för sin trafik vilket i princip innebär att man är suverän att bestämma över 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE sin egen trafik. Detta medför att man undviker uppslitande diskussioner mellan ägarna om aktieägartillskottets storlek. Under 2010 gjordes några större trafikupphandlingar i länet. I samband med trafikupphandlingarna gjordes en noggrann analys av trafiken både vad gäller utförande och resandeunderlag. Det här medförde att rationella trafikupplägg tillskapades samtidigt som trafik med lågt resande togs bort. Det här har medfört sänkta kostnader för flera av upphandlade linjerna. Länstrafiken gynnandes också av att en ny trafikutövare, KR Trafik lämnade ett konkurrenskraftigt anbud för utförande av nio lokala busslinjer. För den upphandlade trafiken som hade trafikstart den 23 augusti 2010 blev förberedelsetiden extremt kort dels på grund av sent besked från ägarna om en ny finansieringsmodell och dels på grund av upphandlingen överprövades hos förvaltningsrätt och kammarrätt. Trots detta genomfördes trafikstarten med hög kvalitet både av gamla och nya entreprenörer. E 4-trafiken på linjerna 20 och 100 Haparanda Umeå upphandlades med trafikstart 12 december Veolia Transport hade bästa anbud och ett trafikavtal på 8 år har tecknats. Till både linje 20 och 100 har nya bussar inköpts av Veolia. Linje 100 trafikeras med dubbeldäckade bekväma bussar med hög komfort och service. Bussvärd finns på samtliga turer på linje 100 och på hela sträckan Haparanda Umeå, vilket bl a betyder att affärsklass kan erbjudas på sträckan Haparanda Luleå. Linje 20 trafikeras med dubbeldäckade godsrumsbussar. Trafiken har under 2010 i huvudsak utförts med god kvalitet och samarbetet med buss- och taxiföretagen har fungerat bra. Kundklagomål på trafiken registreras numera i ett register med kundsynpunkter och varje klagomål som är hänförligt till drift av trafiken skickas till berört trafikföretag med begäran om förklaring. Därefter kontaktas kunden och meddelas svar i det enskilda ärendet. Regelbundna möten hålls med de som utför särskild kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst, i form av kvalitetsträffar där kommuner och landstinget också medverkar. De krav som ställts i de senaste årens upphandlingar har medfört att nästan alla bussar är utrustade med säkerhetsbälte. De upphandlingar som genomfördes under 2010 har i flera fall inneburit att bussarna blir utrustade med trepunktsbälten, vilket ytterligare höjer säkerheten. Vad gäller handikappanpassning görs också framsteg eftersom kravet vid upphandling är att bussen antingen skall 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE var utrustad med rullstolslyft eller vara ett sk låggolvsfordon. Alkolås är numera ett standard krav i Länstrafikens trafikupphandlingar. Trafik över riksgränserna Förbindelser med Finland Förbindelserna mellan busstationerna i Haparanda och Torneå sköts av Haparanda stads Ringlinje och motsvarande busstrafik i Torneå Förbindelser med Norge Busstrafiken utmed Silvervägen, Bodö-Skellefteå, drivs som ett samarbete mellan Skelleftebuss och Saltens Bilruter. Länstrafiken köper trafik av dessa bolag mellan gränserna till Norge och Västerbotten. Rikstrafiken (ingår numera i Trafikverket) Rikstrafiken tillsammans med länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten delar på ansvaret för följande trafikområden. Samverkande system för interregional trafik för norra Sverige. Interregional expressbusstrafik utmed E 4 mellan Haparanda och Sundsvall. Interregional trafik på E 45 mellan Gällivare och Östersund. För busslinjetrafiken på E 4:an mellan Haparanda och Umeå har under 2010 tecknats ett nytt avtal med Rikstrafiken om statens stöd till interregional trafik. Avtalet gäller under perioden och omfattar tre dubbelturer på sträckan Haparanda Luleå Umeå och två dubbelturer Luleå Umeå. Rikstrafikens ersättning är 77 % av trafikens nettokostnad, dock högst 10 miljoner kr per år (prisnivå november 2009). Ersättningen skall delas mellan Norrbotten och Västerbotten. För det samverkande systemet finns ett gemensamt avtal med Rikstrafiken för länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Avtalet utgår och under 2011 kommer förhandlingar om ett nytt avtal gällande fr o m att ske med Trafikverket. Rikstrafiken har nämligen sedan 1 januari 2011 upphört som egen myndighet och deras verksamhet har överförts till Trafikverket. För trafiken Gällivare Östersund finns ett avtal som utgår Målsättningen är att ett nytt avtal skall framförhandlas med Trafikverket gällande fr o m och fem år framåt. Taxi har en viktig roll Taxiföretagen har en viktig roll för länets trafikförsörjning och Länstrafiken upphandlar trafikuppdrag för ca 70 mkr per år från länets taxiföretag. En stor del av servicelinjetrafiken, den anropsstyrda linjetrafiken, sjukresor, färdtjänst, busstaxi och andra anslutningar till kollektivtrafiken utförs av taxiföretagen. Norrbottens taxiföretag har hög flexibilitet 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE och kvalitet i sin verksamhet. Det syns inte minst i resultatet av en riksomfattande kvalitetsmätning för anropsstyrd trafik där de norrbottniska taxiföretagen får bland de bästa betygen i landet. För att få en större flexibilitet eftersträvar vi att taxinäringens fordon blir mer handikappvänliga och flexibla t ex genom att vanliga personbilar ersätts med rymliga multifordon Marknadsföring Under året har vi arbetat vidare med att öka antalet kunder och stärka varumärket. Vår övergripande kampanj Busseffekten där vi visar på alla fördelar med att välja bussen framför bilen har kommunicerats via annonser i dagspress, bilagor, lokala annonsblad, och matchprogram. Reklamfilmerna som vi spelade in tidigare år har under året visats i TV 4 Norrbotten och på SF bio. Busseffekten har även kommunicerats via montrar och deltagande på Sunderby sjukhus, Luleå tekniska universitet, Skördemässan i Boden och Noliamässan i Piteå. Noliamässan var för övrigt en av årets stora satsningar. En monter på 250 m2 byggdes upp och delades med Norrtåg och Bussgods. I montern kunde besökarna lära sig mer om fördelarna med kollektivtrafiken, ladda busskort och tävla om bland annat en ipad. Länstrafiken firade 30 år på länets vägar med en kampanj där norrbottningarna bjöds på gratis buss vid olika tillfällen. Kampanjen som genomfördes under hösten bestod av annonser, adshells, reklamfilm samt pressmeddelanden som gick ut till media. Den fick stor uppmärksamhet både i våra lokala medier och i riksmedia. Kampanjen Levande landsbygd där boenden i byarna i Kalix kommun fått möjlighet att åka buss gratis har genomförts under senhösten. Kampanjen bestod av annonser i lokalpress samt DR-utskick med bland annat tre prova på möjligheter per hushåll. Under året har hemsidan löpande uppdaterats med nya tidtabeller och kampanjinformation. Länstrafiknytt som är en betydande kanal när det gäller den interna marknadsföringen har kommit ut med fyra utgåvor. Tidtabellerna har renodlats när det gäller informationen och vi har gjort det lättare att hitta linjer och tider. Den tryckta tidtabellen används i allt mindre utsträckning men de måste ändå finnas tillgängliga. Övrigt under året är firandet av alla hjärtans-dag där vi bjöd våra kunder på godis i bussarna och träffade våra kunder på olika platser i Luleå för att få synpunkter på vår busstrafik. Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en rikstäckande resvane-, kvalitets- och attitydundersökning som månadsvis genomförs av landets läns- och lokaltrafikföretag i samarbete med vår branschorganisation, Svensk Kollektivtrafik. 100 norrbottningar, såväl allmänhet som kunder, mellan intervjuas per telefon varje månad (totalt st år 2010). Resultatet mäts på en femgradig skala där betyget 5 och 4 är nöjda, betyget 3 varken nöjd eller missnöjd och betyget 1 2 är missnöjda kunder. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Resultatet för NKI (nöjd kund index) i Norrbotten visar att av Länstrafikens kunder som åker buss ofta eller ibland är 73 % nöjda (82 % 2009) och 6 % missnöjda (4 % 2009). Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller kunder är 63 % för Resultatet för NKI i Norrbotten visar att 57 % av norrbottningarna i allmänhet ger kollektivtrafiken betyget 4 5 (62 % 2009) och 12 % är missnöjda (11 % 2009) Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller allmänheten är 52 % för Under året har Svensk Kollektivtrafik gjort förändringar av analyserna, bland annat sker viktningen av resultatet på ett annat sätt än tidigare. Detta tror vi har betydelse för vårt resultat för 2010 som generellt visar ett lägre resultat än tidigare. Vi har idag en marknadsandel på 6 % (9 % 2009) och 25 % av befolkningen i länet använder sig någon gång av våra tjänster. Biljettpriser Biljettpriserna höjdes med i genomsnitt 5 %. Kundservice Länstrafikens kundservice arbetar med trafikupplysning och sköter även om beställning, samordning och administration av anropsstyrd trafik, som till största delen består av landstingets sjukresor och färdtjänst i nio av länets kommuner. Trafikupplysningen är gemensamt för hela norra regionen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) och har även en funktion för automatiskt talsvar vilket innebär dygnet runt service. Verksamheten har utvecklats positivt och håller en stabil, jämn och hög kvalitetsnivå trots arbetets komplexa karaktär med många regelverk, stort antal resor och ett geografiskt område som omfattar halva Sverige. Kvalitén bekräftas i en riksomfattande mätning för sjukresor och färdtjänst som Länstrafiken deltar i. Mätningen visar att kvalitén i hela landet är hög. Samarbetet med landstinget och de kommuner där vi hanterar färdtjänsten fungerar mycket bra. Verksamheten hanterar och samordnar ca 800 sjuk- och färdtjänstresor per dag och besvarar ca 200 telefonsamtal per dag beträffande busstidsförfrågningar. Samarbete Länstrafiken Landstinget Inom sjukresor sker ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting. Bland annat är i dagsläget tre av busslinjerna speciellt anpassade för sjukresenärer, s k komfortbussar. Följande statistiksammanställning visar resande och kostnadsutveckling inom sjukresområdet perioden Antal ersatta sjukresor Typ av färdmedel Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Taxi, HK, sjuktransportbil 115,9 118,9 125,5 131,3 137,2 136,4 145,0 Samordning 46,6% 45,5% 46,9% 47,7% 45,3% 43,8% 44,2% Egen bil 149,3 147,5 149,7 143,1 142,9 118,7 116,4 Buss (inkl komforbussarna) 30,8 32,2 30,9 29,5 31,4 30,4 31,0 Totalt antal 296,0 298,6 306,1 303,9 311,5 285,5 292,4 Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell. Sjukresekostnader Typ av färdmedel Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad Mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Taxi, HK, sjuktransportbil 40,9 39,7 48,4 51,5 53,4 58,3 57,7 Samordning (12,2) (12,0) (16,5) (18,8) (17,8) (20,2) (20,2) Egen bil 13,4 11,8 11,7 11,4 11,5 10,1 10,2 Buss (inkl komforbussarna) 4,1 3,7 3,9 4,0 4,3 4,7 5,0 Totalt antal 58,4 55,2 64,0 66,9 69,2 73,1 72,9 Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Miljörapport Den busstrafik som Länstrafiken bedriver är bolagets enskilt största miljöpåverkan. Övrig miljöpåverkan från verksamheten är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten, men är för den skull inte försumbar. Miljöarbetet omfattar i huvudsak tre delar: - Den ordinarie verksamheten, dvs. att utveckla kollektivtrafiken så att vi ökar våra marknadsandelar och får fler att välja bussen istället för bilen. Vår strävan är att vara mer miljövänlig än bilen, dvs. om fler väljer att åka kollektivt är det mer miljövänligt än om samma resor utförs med bil. - Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle. Styrningen av denna verksamhet sker via våra trafikupphandlingar. - Miljöpåverkan från trycksaker skall minimeras. Uppföljningen av miljöarbetet sker främst genom en årlig miljörapport, där beräkningar av utsläppsmängder etc görs. Samarbete Länstrafiken kommunerna 2010 är det första året med den nya finansieringsmodellen. Finansieringsmodellen gör att varje delägare får direkt ekonomiskt ansvar för och effekt av den trafik man utökar eller vill minska ner på. Modellen har fungerat bra och den har lett till mer trafikbeställningar än vi tidigare trodde skulle ske. Samtal har förts med kommunerna om trafikutbudet vid flera tillfällen. Under november inbjöds samtliga ansvariga tjänstemän hos kommunerna, landstinget och länstrafiken till en gemensam workshop för att tillsammans lära mer om hur den nya kollektivtrafiklagstiftningen ska hanteras. Vi måste generellt fördjupa och förstärka samarbetet ytterligare för att lösa behoven av skoltransporter, färdtjänst, varuhemsändning etc. inom ramar som den offentliga ekonomin orkar bära. Det är inte rimligt att var part för sig löser sina uppgifter. Samarbete Länstrafiken Entreprenörerna Under året har flera träffar genomförts med våra entreprenörer. En branschgrupp finns etablerad där branschen är representerad. Vi har ett gott samarbete i branschen och ambitionen är att fortsätta utvecklas tillsammans. Busstrafiken Den största miljöpåverkan från företagets verksamhet består av de emissioner som busstrafiken genererar. Vagnsparken har en genomsnittlig fordonsålder på 8 år och all linjetrafik i länet drivs i dagsläget med fossilt bränsle. Alla fordon som trafikeras i Länstrafikens regi skall registreras i miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Databasen FRIDA används för att beräkna emissioner och för att ge en samlad bild av den fordonsflotta som trafikerar linjenätet i Norrbotten. Utvecklingen av utsläppsvärden mm presenteras på sidan 11. Särskild kollektivtrafik Nytt avtal för större delen av den särskilda kollektivtrafiken trädde i kraft vid årsskiftet Miljökraven i upphandlingen skärptes genom bland annat ökade krav i form av miljöredovisning, sparsam körning samt skärpta miljökrav på fordon. Under året har ett arbete påbörjats med att uppdatera fordonsdatabasen FRIDA med de taxi- och specialfordon som nyttjas vid sjukrese- och färdtjänsttransporterna. Syftet är att få en bättre uppföljning på de emissioner som den särskilda kollektivtrafiken står för samt att genom uppföljning säkerställa att rätt fordon nyttjas för respektive uppdrag. Trycksaker och förbrukningsartiklar Den största enskilda förbrukningen av råvaror inom företaget är den pappersmassa som går åt vid tillverkning av tidtabeller. Vid all upphandling av tidtabeller eller andra trycksaker skall miljökraven sträva mot de krav som gäller 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Emmision av kväveoxid NOX (ton/år) Emmision av partiklar PM (ton/år) ,37 0,31 0,31 0,3 0, Emmision av kolväten HC (ton/år) Emmision av koldioxid CO 2 (ton/år) ,5 0,45 0,46 0,47 0, för en miljömärkt trycksak motsvarande Svanens kriterier eller liknande. Målet är att antalet tryckta tidtabeller skall minska, vilket vi inte lyckats med under detta år. Totalt har stomlinjetidtabeller och ficktidtabeller producerats, vilket motsvarar kg papper. Ökningen består i att ficktidtabeller har ökat gentemot föregående år. Upplagan av personaltidningen Länstrafiknytt har också utökats under året med 500 exemplar och skickas nu även till samtliga politiker i länets kommunstyrelser. Upplagan ligger totalt på ex. Bolaget kommer dock fortsatt arbeta med att försöka minska mängden trycksaker. Tjänsten för nedladdning av busstidtabeller i mobiltelefonen är en del i det arbetet. Ett annat arbete har varit att fasa ut anslagstidtabellerna på hållplatserna runt om i länet. Tjänstebilar Länstrafiken äger i dagsläget 4 personbilar varav en är en sk Flexifuel som kan köras på både E85 och Bensin. Flexifuel fordonet har till största delen körts på etanol. Körjournal förs för varje fordon. Medelåldern för tjänstebilarna är 3 år. Norrtåg AB Under året har arbetet fortsatt med att utveckla Norrtåg AB. Arbetet sker i tätt samarbete mellan de fyra nordligaste länen. Den upphandling som skedde under början av året ledde till att Botniatåg AB kommer vara den nye tågoperatör som kommer trafikera Norrtågs trafik. Hösten 2010 skedde den så kallade tjuvstarten där trafik på den nyinvigda Botniabanan mellan Örnsköldsvik och Umeå påbörjades. Tjuvstarten har dragits med rätt stora inkörningsproblem där framför allt det nya säkerhetssys- 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE temet ERTMS som Trafikverket ansvarar för inte fungerat som planerat. Hösten 2011 sker den verkliga trafikstarten med större omfattning och för Norrbottens del blir det turer mellan Luleå-Umeå och Luleå-Kiruna. Framtida utveckling 2010 var åter ett år då vi låg i toppskiktet i landet vad gäller kundnöjdheten, Detta utgör en bra grund för att fortsätta utveckla trafiken och marknadsföra det vi har att erbjuda innebär arbete med att förbereda oss inför den nya lagen Ny kollektivtrafikmyndighet ska beslutas och bildas av våra ägare innebär också en hel del upphandling av trafik. Vi har valt att göra det enligt branschens gemensamma rekommendationer och vi genomför bl.a. samråd inför upphandling SIU med de intresserade entreprenörerna fortsätter diskussionerna med våra grannlän kring hur vi kan utveckla vårt samarbete. Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs Flerårsjämförelse Aktieägartillskott Mkr 84,1 76,3 78,6 88,0 103,0 112,0 112,0 112,0 112,0 112,0 Persontrafikintäkter Mkr 97,2 98,6 101,8 104,7 108,3 109,5 109,8 115,8 124,5 122,3 Fraktintäkter koncern Mkr 39,3 39,8 40,3 39,1 40,1 42,7 50,3 52,7 52,0 51,9 Fraktintäkter moder Mkr 18,3 18,6 17,6 17,0 17,4 17,0 17,3 15,4 17,4 16,6 Trafikkostnader Mkr* 196,7 206,0 217,6 227,8 238,4 244,7 248,1 260,2 262,3 324,0 Antal anställda moder * Från 2010 ingår trafikkostnader för serviceresor, beloppet för år 2010 är 70,4 MSEK. 12

13 Sjukresor i Norrbotten 2010 FÖRVALTNINGSBERÄT Aktieägartillskott TELSE Länstrafiken i Norrbotten AB BC,Tele, Data Upphandl. Avtal Fakt, Ekonomi Vård, Trafik Buss, komfortbuss Egen Bil Taxi, HK bil Sjuktrpt.bil Kostnader 78,7 Mkr 5,8 5,0 7% 10,2 14% 57,7 79% Antal resor tusental % % % Buss Egen Bil Taxi, HK bil Sjuktrpt.bil Mkr KPI utveckling Aktieägartillskott ,7 rörelseöverskott Aktieägartillskott återbetalning Fördelning av Persontransporter 2010 Egenavgifter: Buss 0 Egen bil 60 Sjuktransportbil 80 Taxi 80 Handikappbil 60 Länstrafikens intäkter och kostnader 2010 Aktieägartillskott 59,6 Kommuner Intäkter 353,2 Mkr Kostnader 353,2Mkr LTN 15,2 Adm, lokaler, styrelse m.m. Marknadsföring 3,2 Kundservice 7,4 Avskrivningar 2,3 Grundskola 17,4 Mkr VPL-resor 0,5 Mkr Kommun-ftgkort 2,3 Mkr Sjukresenärer 5,0 Mkr Gymnasieelever 23,8 Mkr Resplus 3,3 Mkr Universitetskort 2,5 Mkr Övriga resenärer 67,5 Mkr Aktieägartillskott 52,4 Landsting Samordning av sjukresor med taxi Ränta,Övrigt 2,6 Kundservice 7,0 Interregional trafik 22,3 Gods 16,6 Reseintäkter 122,3 Arbetspendling Turistresor Interrailresor Resplus VPL-Resor Gymnasie Skolelever Sjukresor Färdtjänst Upphandlad linjetrafik 262,3 Trafikkostnader Särskild kollektivtrafik Taxi 70,4 Mkr 80 Kommuner 9, Landsting 60, ,1 37,2 43,5 45,3 47,2 47,4 46,6 45,6 46,9 47,1 45,3 43,8 44,2 Samordningsvinst År ,2% = 20,2 Mkr Serviceresor 70,4 Serviceresor 70, % Persontrafikintäkter Intäkter Norrbottens Bussgods AB Mkr ,6 76, ,7 89,3 97,2 98,6 101,6 104,7 108,3 109,5 109,8 115, ,5 122,3 Mkr ,4 38,5 40,5 41,3 34,6 34,2 36,1 36,3 43,7 44,4 45,0 45,4 44,5 39,2 39,3 39,8 40,1 45,7 38,9 39,9 48,5 42,7 56,2 50,3 58,0 57,6 58,7 52,6 51,7 52, ,5 16,9 16,6 17,2 18,1 18,3 18,3 17,2 17,0 17,0 16,6 17,0 17,0 15,0 16, Fraktintäkter Varav Moderbolagets nettointäkt Övriga intäkter 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 14

15 RESULTATRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Trafikkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Minoritetens andel i årets resultat Årets resultat

16 BAL FÖRVALTNINGSBERÄT ANSRÄKNING KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 BAL FÖRVALTNINGSBERÄT ANSRÄKNING KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Aktiekapital ( aktier) Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Minoritetsintresse Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 17

18 K ASSAFLÖDESANALYS FÖRVALTNINGSBERÄT KONCERNEN TELSE Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar av tillgångar Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar

19 RESULTATRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT MODERFÖRETAGET TELSE Belopp i kr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Trafikkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

20 BAL ANSRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT MODERFÖRETAGET TELSE Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR