KULTURPOLITIK SOM DISKURS

Transkript

1 KULTURPOLITIK SOM DISKURS Jenny Johannisson, Centrum för kulturpolitisk forskning Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås E-post: jenny.johannisson@hb.se

2 UPPLÄGG Centrala begrepp kultur, politik, rum Den svenska kulturpolitikens historia Den svenska kulturpolitikens samtida utformning Kulturpolitiska förändringsprocesser med fokus på regionalisering

3 CENTRALA BEGREPP Kultur Estetiskt kulturbegrepp konstarterna och studiet av dessa (värderande) Socialvetenskapligt/antropologiskt kulturbegrepp kultur som sätt att leva (beskrivande) Kulturalisering kultur som aspekt? Politik De sociala processer genom vilka makt utövas och politiska beslut fattas (eng: politics) Principer och sakinnehåll (eng: policy) Alla sociala förhållanden som innebär makt, styrning och auktoritet Kulturpolitik Kultur som sektor för offentlig politik och förvaltning belägg från 1897, mer allmänt förekommande efter WW2 (explicit kulturpolitik, Ahearne 2009) Vilken som helst policy kopplad till offentlig makt som berör kultur i någon mening (explicit + implicit kulturpolitik) Kulturens politik (maktrelationer i kulturella uttryck)

4 SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURVERKSAMHET Stat Politisk styrning genom kommuner, regioner, stater (t.ex. grundlagar, förvaltnings- och kommunallag, HF, sekretesslag, PuL, arkivlag, bibliotekslag, kulturminneslagar), EU (förordningar, direktiv, beslut), FN (konventioner) KULTUR Marknad Styrning genom ekonomiska modeller, internationella avtal (WTO: GATS och TRIPS) Civilsamhälle Medborgarnas, användarnas, kundernas styrning genom individuellt eller kollektivt handlande

5 SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURVERKSAMHET STAT KULTUR MARKNAD CIVILSAMHÄLLE/ TREDJE SEKTOR

6 ÄNNU ETT CENTRALT BEGREPP: RUM (FÖR KULTURPOLITIK) Globalisering (politisk) Internationaliserings- och decentraliseringsprocesser Multi-level governance: / / en komplex form av förhandlingar mellan aktörer på flera olika institutionella nivåer. Medborgarna i Göteborg, för att ta ett exempel, styrs idag av beslut på fem olika institutionella nivåer: stadsdelnämnden, kommunen, Västra Götalandsregionen, den svenska staten och EU. (Pierre 2001, s. 119) På det kulturpolitiska området även global nivå (UNESCO)? Kulturpolitik som senmodernt identitetsprojekt för lokala och regionala miljöer (Johannisson 2006, 2010)

7 DEN SVENSKA KULTURPOLITIKENS HISTORIA (ENLIGT MIKAEL LÖFGREN 1994) Kulturpolitik som nationell säkerhetspolitik ( ) Kulturpolitik som centraldirigerad välfärdspolitik ( ) Kulturpolitik som social miljöpolitik ( ) Kulturpolitik som kreativ regionalpolitik (1980-)

8 KULTURPOLITIK SOM NATIONELL SÄKERHETSPOLITIK ( ) Kyrkans och kungamaktens kultur Kulturarv och historisk propaganda som del av nationsbyggnad under 1600-talet Institutioner för professionell högkultur under och 1700-tal Gustav III instiftar en rad olika institutioner (t.ex. Operan, Dramaten) efter fransk förebild men med en strävan att framhålla det nationellt säregna

9 1800-TAL: DEMOKRATI, BORGERLIGHET, FOLKRÖRELSER Demokratisering och kulturstatsideologi i Europa Europas bildade borgerlighet stöder statens strävan efter nationell kulturell status Nationalmuseum, Kungliga Biblioteket, offentliga praktbyggnader, statyer, monument Statliga konstnärsstipendier kompletterar och ersätter efter hand mecenatverksamhet Folkkulturen införlivas i kulturarvet Nordiska museet, Skansen, Hembygdsrörelsen (Nationalromantiken) Folkbilding, folkskola, folkhögskolor, folkrörelser, folkbibliotek

10 KULTURPOLITIK SOM CENTRALDIRIGERAD VÄLFÄRDSPOLITIK ( ) Kulturpolitiken införlivas i det demokratiska systemet Bildningspolitik god konst till folket Filmcensur 1911 (avskaffas 100 år senare) Fasta teaterscener, stadsteatrar (1920-), konserthus, konsthallar, stadsmuseer Utökat offentligt stöd till folkbildning, folkbibliotek Riksteatern, Statens konstråd (1930-) Författarfonden (1954)

11 KULTURPOLITIK SOM SOCIAL MILJÖPOLITIK ( ) Distributionspolitiken misslyckad? Kulturinstitutionernas kostnadsutveckling kostnaderna stiger, rationaliseringar ej möjliga Kritik mot både högkultur och massmarknadskultur 1968 utredningen Kulturrådet tillsätts, avlämnar sitt betänkande års riksdagsbeslut: kulturpolitiken blir en modern samhällsinstitution

12 1974 ÅRS RIKSDAGSBESLUT: KULTURPOLITIKEN INSTITUTIONALISERAS Bestämning av det kulturpolitiska sakområdet Precisering av mål Principer för ansvarsfördelning mellan olika parter Utformning av organisation för planering, beslut, verkställande Utveckling av metoder Beräkning av resurser Uppföljning och utvärdering

13 1974 ÅRS RIKSDAGSBESLUT: KULTURBEGREPP Den statliga kulturpolitiken bör enligt min mening avse åtgärder inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt i fråga om medier för kommunikation såsom radio och television. Den bör vidare avse vissa insatser inom folkbildning och organisationsliv samt åtgärder för att bevara och levandegöra kulturarv. (Kungl. Maj:ts prop. 1974:28)

14 1974 ÅRS RIKSDAGSBESLUT: STATLIGA MÅLSÄTTNINGAR ( ) 1. Kulturpolitiken skall medverka till att skydda yttrandefrihet och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall utnyttjas. 2. Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor 3. Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. 4. Kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. 5. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. 6. Kulturpolitiken skall möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. 7. Kulturpolitiken skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. 8. Kulturpolitiken skall främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. (Rskr 1974:248)

15 KULTURPOLITIK SOM KREATIV REGIONAL- POLITIK (1980-) Minskade offentliga resurser nya finansieringsformer (t.ex. sponsring) Projektverksamhet Kulturutredning tillsätts 1993, avlämnar sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning 1995 Riksdagsbeslut 1996

16 KULTURUTREDNINGENS (SOU 1995:84) FÖRSLAG TILL KULTURBEGREPP Med kultur menar vi - konstarterna - medierna - bildningssträvandena - kulturarven.

17 KULTURUTREDNINGENS (SOU 1995:84) FÖRSLAG TILL MÅL FÖR KULTURPOLITIKEN Kulturen ger människan glädje, insikt många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Kulturpolitiken ska därför: Värna yttrandefriheten och ge reella uttrycksmöjligheter Verka för delaktighet och stimulera eget skapande Främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet Ta ansvar för kulturarven och främja ett positivt bruk av dem Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället

18 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR (RSKR 1996/97:129) Att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande Att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar Att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället Att bevara och bruka kulturarvet Att främja bildningssträvanden Att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

19 DEN SVENSKA KULTURPOLITIKENS HISTORIA (ENLIGT ANDERS FRENANDER 2005) Förhistorien En spirande diskurs Folkhemmet, SAP, den svenska modellen Diskursens höjdpunkt Glansperiod, välfärdsprojekt, social miljöpolitik Sviktande diskurs Folkhemmet nedmonteras, privatisering, nya världspolitiska förutsättningar Vad händer med kulturpolitiken? På en diskursiv nivå ingenting! Varför? Folkhemsideologin som stark diskursiv logik Arbetarkultur och bondekultur utesluts; borgerlig kultur innesluts

20 SAMMANFATTNING SKOT-HANSENS KULTURPOLITISKA RATIONALER Humanistisk Sociologisk Instrumentel Mål Dannelse Frigørelse Synliggørelse Baggrund Stat Civilsamfund Marked Forankring National Lokal International Strategi Demokratisering av Kulturelt demokrati Kulturalisering kulturen Publikum Hele befolkningen Grupper Segmenter/Livsstil Ramme Kulturinstitution Rammer Flagskibe Funktion Erkendelse Bekræftelse Underholdning Formidler Kulturformidler Animateur Kaospilot Tablå 3: Kulturpolitiska argum entationsschem an i nord isk och europeisk kultur - politik under efterkrigstiden (efter Skot-Hansen 1999, s. 12).

21 KULTURPOLITIK SOM ASPEKTPOLITIK? (2009-) Ny kulturutredning Proposition i september 2009 Ledord Globalisering Regionalisering Kulturalisering

22 KULTURUTREDNINGENS (SOU 2009:16) FÖRSLAG TILL MÅLSÄTTNINGAR Vårt förslag: Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor. Statliga myndigheter ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel, att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum, att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas, att kulturell kompetens och kreativitet används för at bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas. Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

23 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR (PROP. 2009/10:3, TID FÖR KULTUR) Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. (s. 26) De nya kulturpolitiska målen ska vara nationella, dvs. stödja den statliga kulturpolitiken. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Målen får därför betydelse för den nya modell för fördelning av statliga medel på regional nivå som regeringen vill genomföra. (s. 28)

24 DEN NYA SAMVERKSANSMODELLEN (SOU 2010:11) - UTGÅNGSPUNKTER Statens stöd till regional kulturverksamhet bör bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför syfta till att: utveckla den kulturella infrastrukturen, främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt och ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. I dialogen med den kommunala nivån bör Statens kulturråd också hävda principen om armlängdsavstånd som utgångspunkt för bidragsfördelningen. Detta innebär att konstnärliga beslut inte bör fattas på politisk nivå utan överlåtas till ämnes experter. (s. 12)

25 KULTURBEGREPP DÅ? 1976 ÅRS DEFINITION VERKAR STÅ SIG Den statliga kulturpolitiken bör enligt min mening avse åtgärder inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt i fråga om medier för kommunikation såsom radio och television. Den bör vidare avse vissa insatser inom folkbildning och organisationsliv samt åtgärder för att bevara och levandegöra kulturarv. (Kungl. Maj:ts prop. 1974:28)

26 KULTURUTGIFTER 2007 Offentlig sektor (stat, region/landsting, kommuner): 21,7 miljarder Stat: 1 % av statsbudgeten, största posten folkbildning (OBS! Utbildningsdepartementet) Landsting/regioner: 1 % av budgeten, största posten teater, dans, musik Kommuner: 2,5 % av budgeten, största posten folkbibliotek Hushållen: 34 miljarder Källa: Statens kulturråd (2008): Kulturens finansiering Stockholm: Statens kulturråd.(kulturen i siffror 2008:7).

27 STATLIG NIVÅ: ORGANISATION RIKSDAG REGERING KULTURDEPARTEMENT MYNDIGHETER (T.EX.) Kulturrådet (folkbibliotek) Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Kungliga Biblioteket (forsknings- och specialbibliotek, OBS! Lyder under Utbildningsdepartementet) Dramaten Operan BOLAG (T.EX.) STIFTELSER (T.EX.) Svenska Filminstitutet

28 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN: MÅLSÄTTNINGAR Kulturpolitiken ska bidra till verksamheter som har hög kvalitet med regional, nationell och internationell lyskraft. Kulturen ska leva i alla delar av regionen. Kulturpolitiken ska vara öppen och ge plats för såväl det smala som det breda, det etablerade och det nya samt det välkända och det främmande. Västra Götalandsregionen ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i. Kulturpolitiken ska bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar, brett medborgerligt deltagande och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck och synsätt med avtryck i alla regionens delar. Därigenom ska kulturen bidra till människans, medborgarnas och samhällets utveckling. (Västra Götalandsregionen 2005, s. 4) Kulturstrategiska uppdrag fr.o.m. 2009: Kulturens roll för hållbar samhällsutveckling (social, miljömässig, ekonomisk).

29 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN: ORGANISATION REGIONFULLMÄKTIGE REGIONSTYRELSE KULTURNÄMND KULTURBEREDNING FÖRTROENDEVALDA FÖRVALTNING & VERKSAMHET KULTUR I VÄST Regionbibliotek KULTURSEKRETARIAT

30 GÖTEBORGS STAD: MÅLSÄTTNINGAR

31 GÖTEBORG STAD: ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE KULTURNÄMND STADSDELSNÄMNDER FÖRTROENDEVALDA FÖRVALTNING KULTURFÖRVALTNING STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHET STADSBIBLIOTEK STADSDELSNÄMNDSBIBLIOTEK

32 KULTURPOLITISKA DISKURSER (JOHANNISSON 2006) Målsättning Kvalitetsdiskursen Välfärdsdiskursen Alliansdiskursen Professionell, konstnärlig kvalitet Vidga deltagandet samt skapa god livsmiljö Kulturbegrepp Estetiskt Antropologiskt (gruppbaserat) och estetiskt Rum/platsbegrepp Argumentationsschema Politisk styrningsmodell Konstnärligt, universellt rum Nationellt rum Hållbar utveckling (ekonomisk tillväxt och livskvalitet Antropologiskt (individbaserat) och estetiskt Glokala platser Humanistiskt Sociologiskt Marknadsorienterat Professionsorienterad mecenatmodell Legal-byråkratisk arkitektmodell Nätverksorienterad arkitekt- och mecenatmodell

33 ÄNNU EN AKTÖR: EU Målen för EU:s kultursamarbete är att bidra till kulturens utveckling i medlemsländerna. EU ska både värna Europas kulturella mångfald och framhäva det gemensamma kulturarvet. Målen ska uppnås genom att EU främjar samarbete mellan medlemsländerna. EU kan stödja medlemsländernas verksamhet för att främja kunskapen om och sprida de europeiska folkens kultur och historia bevara kulturarv av europeisk betydelse främja icke-kommersiellt kulturutbyte främja konstnärligt och litterärt skapande. Dessutom ska EU samarbeta i kulturfrågor med länder utanför EU, liksom med internationella organisationer. (Källa: < 2007: A European Agenda for Culture perspektivskifte?

34 EU: KULTURPROGRAM ( ) Programmet Kultur 2007 ska stödja utvecklingen av kulturellt samarbete mellan konstnärer, kulturaktörer och kulturinstitutioner. Syftet är att bidra till att det skapas ett kulturområde som delas av europeiska medborgare. De tre målen för programmet är att: stödja rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn stödja rörlighet över gränserna för konstverk och kulturella produkter främja den interkulturella dialogen. Varje projekt som stöds ska uppfylla minst två av målen och projektet ska ge ett "europeiskt mervärde". Alla typer av kulturorganisatörer kan söka stöd från programmet. Projekten ska omfatta bild- eller scenkonst, kulturarv, litteratur eller form och design. Privatpersoner kan inte få stöd. Sökande ska vara från EU:s medlemsländer EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge kandidatländerna Turkiet, Kroatien och Makedonien. (Källa:

35 EU: STRUKTURFONDER Syfte: utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU Endast medfinansiering 2005: 233 svenska projekt med kulturanknytning fick 130 miljoner från EU (34 % av total finansiering)

36 DEN GLOBALA NIVÅN: UNESCO:S KULTUR- DEFINITION MONDIACULT, the 1982 World Conference on Cultural Policies: culture may now be said to be the whole complex of distinctive spiritual, material, intellectual and emotional features that characterise a society or social group. It includes not only the arts and letters, but also modes of life, the fundamental rights of the human being, value systems, traditions and beliefs. (UNESCO 1982, enl. Isar 2008, s. 76) Throughout the world, political rhetoric uses the ways of life notion: the cultures of different nations, as in the MONDIACULT definition already cited. But in every case, high culture is the real remit. (Isar 2008, s. 77)

37 KULTURPOLITISKA MAKTFÖRSKJUTNINGAR? (VIIRMAN & JOHANNISSON 2008) Initiativ och mål Genomförande Utvärdering Stat Kommuner Stat? 70-tal Landsting (kolonisation av civilsamhället) tal Gradvis förskjutning mot regioner och kommuner Civilsamhället Näringslivet Stat? (SOU 1995:84) 2000-tal? Stat Stat Stat Region Region Region Kommuner Kommuner Kommuner Civilsamhälle (i ny tappning?) Civilsamhälle (i ny tappning?) Civilsamhälle (i ny tappning?) EU EU EU

38 OM GLOBALISERING Parallella och delvis paradoxala processer: Ekonomisk globalisering Ökad handel över nationalstatliga gränser Koncentration/dekoncentration av ekonomisk makt? Politisk globalisering Internationalisering Decentralisering Centralisering Koncentration/dekoncentration av politisk makt? Kulturell globalisering Ökad spridning av kulturella uttryck över nationalstatliga gränser Kulturalisering kultur som aspekt Koncentration/dekoncentration av makten över kulturella uttryck? (Homogenisering vs heterogenisering)

39 KULTURPOLITIK OCH REGIONALISERING: SVENSK HISTORIK 1974 Kulturpolitisk decentralisering Regionalpolitisk dekoncentration 1995 Kulturpolitisk dekoncentration Regionpolitisk decentralisering 2009 Kulturpolitisk decentralisering eller dekoncentration? Regionpolitisk decentralisering

40 FÖRÄNDRINGAR I KULTURPOLITIKENS GEOGRAFI: UTGÅNGSPUNKTER Politiska globaliseringsprocesser (internationalisering + decentralisering) på det kulturpolitiska området Kulturutredning (2009), Kulturproposition (2009), Samverkansutredning (2010) förstärkt regional (och kommunal) nivå Förändrade allianser och konflikter mellan kulturpolitik på olika nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Jämförande studie av Skåne och Västra Götaland Region Skåne och Västra Götalandsregionen i fokus Två kommuner (Vellinge respektive Mellerud) med varsitt EUprojekt (KNUT respektive UniTon) Statens kulturråd; Sveriges Kommuner och Landsting Material: styrdokument och intervjuer med kulturpolitiska företrädare på de olika nivåerna

41 TEMAN I INTERVJUER MED KULTURPOLITIKER OCH KULTURTJÄNSTEMÄN PÅ LOKAL, REGIONAL, STATLIG NIVÅ (JOHANNISSON 2010) Regional frigörelse Samtliga positiva till regionalisering men storleken har enligt statlig och regional nivå betydelse för framgångsrik kulturpolitik Regionala allianser EU och den regionala diskursen retoriskt viktiga men det är semiformella och informella (Öresundsregionen och Östfold- Västsverige) regioner som har betydelse i vardagens kulturpolitik Regionalt mervärde Den statliga nivåns brist på legitimitet hos regional och lokal nivå motsvaras av den regionala nivåns brist på legitimitet hos den lokala nivån Regional utveckling Konflikter som rör kulturpolitikens organisation avslöjar konflikter också avseende kulturpolitikens målsättningar (instrumentell/icke-instrumentell, sektor/hållbar samhällsutveckling)

42 KULTURPOLITISKA PROBLEMATIKER AVSEENDE DEN NYA SAMVERKANSMODELLEN Skilda förhållningssätt på olika politiska nivåer skilda värdegrunder? Kultur Olika kulturbegrepp (estetiskt, antropologiskt, aspekt) Kulturens autonomi vs kulturens instrumentalisering Negativ syn (Platon), positiv syn (Aristoteles), konstens autonomi (Kant) Belfiore & Bennett 2007 Politik Regionalisering avpolitisering eller revitalisering? (Johansson 2010) Armslängdsprincipen genomförbart på regional och kommunal nivå? Rum/plats Definitionen av nationell kulturpolitik (Nilsson 1999) Olika rumsliga identiteter i samspel och konflikt problem eller oundviklig möjlighet?

43 Kulturpolitiska förändringsprocesser att tänka vidare kring Professionalisering Akademisering Globalisering Digitalisering Projektifiering Festivalisering Instrumentalisering Gränsöverskridande Platsbundenhet Uttryck i kulturens institutions- och organisationsform? verksamhet och professioner? förhållningssätt till användare?

44 Referenser Ahearne, Jeremy (2009). Cultural Policy Explicit and Implicit: A Distinction and Some Uses. International Journal of Cultural Policy, vol. 15, nr 2, s Belfiore, Eleonora & Bennett, Oliver (2007). Rethinking the Social Impacts of the Arts. IInternational Journal of Cultural Policy, vol. 13, no. 2, s Frenander, Anders (2005). Kulturen som kulturpolitikens stora problem. Göteborgs stad (1998). Kulturpolitisk strategi version 1.0. Göteborg: Kultur Göteborg. Isar, Yudhishthir Raj (2008). Cultural Policy: Issues and interrogations in an international perspective. Beckman, S. & Månsson, S. (red.). Kultursverige 2009: Problemanalys och statistik. Linköping: SweCult & Linköpings universitet. S Johannisson, Jenny (2006). Det lokala möter världen: Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg. Borås: Valfrid. Diss. Johannisson, Jenny (2010). Förändringar i kulturpolitikens geografi: Skåne och Västra Götaland. Stockholm: Statens kulturråd. (Kulturpolitisk forskning, nr 1). Kungl. Maj:ts prop. 1974:28. Den statliga kulturpolitiken 1. Stockholm: Riksdagen. Löfgren, Mikael (1994). Några stolpar: Kultur, politik, civilisation. Ord & Bild, nr 4, s Regeringens proposition 2009/10:3. Tid för kultur. Riksdagsskrivelser 1974:248. Riksdagsskrivelser 1996/97:129. Skot-Hansen, Dorte (1999). Kultur til tiden: Strategier i den lokale kulturpolitik. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, vol. 2, nr 1, s Statens kulturråd (2008): Kulturens finansiering Stockholm: Statens kulturråd.(kulturen i siffror 2008:7). Viirman, Ants & Johannisson, Jenny (2008). Makten över kulturpolitiken. Beckman, S. & Månsson, S. (red.). Kultursverige 2009: Problemanalys och statistik. Linköping: SweCult & Linköpings universitet. S Riksdagsskrivelser 1974:248. Riksdagsskrivelser 1996/97:129. Skot-Hansen, Dorte (1999). Kultur til tiden: Strategier i den lokale kulturpolitik. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, vol. 2, nr 1, s Vestheim, Geir (2003). Kulturpolitikk, demokrati og legitimitet. Sörlin, Sverker (red). Kulturen i kunskapssamhället : om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. Stockholm: Nya Doxa. S Webbplatser EU-upplysningen: Göteborgs stad: Regeringen och regeringskansliet: Statens kulturråd: Västra Götalandsregionen: