SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag"

Transkript

1 Självkänsla hos ungdomar 1 Institutionen för Psykologi Kognitiva utbildningsenheten Påbyggnadsutbildning i kognitiv psykoterapi, 60 p. SJÄLVKÄNSLA HOS UNGDOMAR: En studie av självskattningsformuläret Så här är jag Marie Grenner 2004 Handledare: Gardar Viborg

2 Självkänsla hos ungdomar 2 SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie om självkänsla hos ungdomar var att utröna om den globala självkänslan står i relation till diskrepansen mellan självuppfattning och idealsjälv. Vidare avsågs utröna om det fanns påvisbara skillnader mellan en patientoch en jämförelsegrupp avseende självkänslan. Självskattningsformuläret "I am like this" har av författaren översatts till "Så här är jag" och har administrerats till en patientoch en jämförelsegrupp. Resultatet visar att det råder signifikant korrelation avseende diskrepans mellan å ena sidan självuppfattning och idealsjälv och å andra sidan den globala självkänslan. Däremot har inte signifikans uppnåtts avseende skillnader i den globala självkänslan vid jämförelse mellan grupperna. Nyckelord: Global självkänsla, domän, kompetens, vikt, diskrepans.

3 Självkänsla hos ungdomar 3 Inledning 4 Teoretisk bakgrund 6 Definitioner Självkänsla 6 Harters grundläggande begrepp 7 Självkänslans utveckling 7 Självets utveckling enligt Stern 8 Det generaliserande och gränsöverskridande självet 10 Anknytning 10 Self-efficacy 11 Stolthet och kompetensglädje 12 Skam 12 Temperament 12 Harters aspekter 13 Självskattningsformuläret 14 Domänernas innehåll 16 Formulärets utformning 17 Delskalornas struktur 18 Beräkning av diskrepanspoäng 19 Frågeställning 21 Metod 22 Design 22 Datainsamling Patientgruppen 22 Jämförelsegruppen 23 Databearbetning 24 Resultat 25 Global självkänsla korrelationer 25 Global självkänsla och diskrepansvärden enligt Harter 25 Global självkänsla och samtliga diskrepansvärden 25 Global självkänsla och domäner 27 Jämförelse mellan grupperna 28 Upplevd kompetens inom domänerna 28 Grad av hur viktiga domänerna är 30 Diskrepans mellan upplevd kompetens och grad av vikt 31 Jämförelse mellan samtliga flickor och samtliga pojkar 32 Diskussion 33 Korrelation mellan global självkänsla och diskrepansvärden 33 Korrelation mellan global självkänsla och utseende 34 Korrelation mellan global självkänsla och övriga domäner 34 Jämförelse mellan grupperna 35 Global självkänsla, kompetens och vikt 35 Domänerna 37 Formulärets konstruktion: för- och nackdelar 39 Slutkommentar 39 Litteraturförteckning Bilaga Bilaga 2 50

4 Självkänsla hos ungdomar 4 INLEDNING Föreliggande undersökning är en pilotstudie angående ungdomars självkänsla. En jämförelse har gjorts mellan en grupp ungdomar med psykiatriska symtom och en skolklass. Ungdomarna har fått fylla i ett självskattningsformulär och resultat och analys av dessa redovisas i denna studie. Författarens erfarenhet är att ett stort antal av de patienter som söker kontakt vid Barnoch Ungdomspsykiatriska Kliniken (BUP) i Malmö har låg självkänsla. Många gånger blir det tydligt vid intialskedet i kontakten och ibland är det uppenbart redan när patienten hälsar. En del undviker blickkontakt, böjer ner huvudet, räcker osäkert fram handen för att hälsa. Ofta säger också ungdomarna som söker behandling att de har låg självkänsla eller dåligt självförtroende. Även föräldrarna anser att ungdomarna har låg självkänsla. Av den kliniska bedömningen och konceptualiseringen framgår det också ofta att den låga självkänslan har en central plats bland patienternas olika svårigheter. Forskning visar att låg självkänsla förekommer hos ungdomar med bland annat depression, ätstörning, social fobi, inlärningssvårigheter och ADHD (Shirk, Burwell and Harter, 2003). Annan forskning visar att också det omvända förekommer ungdomar med bipolär sjukdom och utagerande beteende har en förhöjd, "uppblåst" självkänsla (Perez, Pettit, David, Kistner and Joiner Jr., 2001). Självkänslan utgör en betydelsefull del av individens utveckling och är av mycket stor betydelse för hur livet gestaltar sig. Bilden eller känslan av hur en person uppfattar sig finns ständigt med henne eller honom. Självkänslan är inte ständigt densamma utan kan skifta beroende på vilket sammanhang personen för tillfället befinner sig i. Den skiftar också över tid, dels till följd av de olika utvecklingsstadier individen går igenom, dels till följd av de erfarenheter hon eller han gör. Dessutom påverkas också självkänslan av kriser och andra psykiska påfrestningar. Eftersom självkänslan är så central och ofta kommer i fokus i terapier är det ett ämne som det är angeläget att få ökad kunskap om. Författarens uppfattning är att de sedvanliga mätmetoder som används för att undersöka ungdomars självkänsla är otillräckliga och har därför sett ett behov av metodutveckling inom området. Ett formulär som används i flera andra länder är "I am like this". Det har konstruerats av Susan

5 Självkänsla hos ungdomar 5 Harter (1988), en amerikansk psykolog som har forskat om självets utveckling och om självkänsla. Formuläret finns för olika åldrar. Versionen som gäller tonåringar har inför denna studie översatts av författaren och heter "Så här är jag" (bilaga 1, s. 39). I sin konstruktion av formuläret har Harter (1988) undersökt diskrepansen mellan individens självuppfattning och idealsjälv och hur den globala självkänslan (definieras som hur mycket man tycker om sig själv som person) påverkas i förhållande till denna. Hon fann bland annat att ju större samstämmighet det var mellan verklig självuppfattning och idealsjälv, desto högre var den globala självkänslan och vice versa ju större diskrepans, desto lägre global självkänsla. Harters forskning visar också att man kan påvisa lägre självkänsla hos kliniska grupper jämfört med kontrollgrupper. Ett syfte med studien var att pröva om Harters formulär om självkänsla är användbart också för ungdomar i Sverige. Härigenom skulle psykologers mätmetoder och underlag inför planering av behandlingsåtgärder för ungdomar utökas. För att utröna om formuläret skulle vara användbart även här i Sverige har avsikten varit att såsom en pilotstudie replikera Harters undersökningar för att se om diskrepansen mellan den upplevda kompetensen eller självuppfattningen, och hur viktig man tycker att den är, står i relation till den globala självkänslan. Ett annat syfte är att undersöka om den globala självkänslan är lägre hos en klinisk grupp med psykiatrisk problematik i förhållande till en jämförelsegrupp. En hypotes är således att resultatet av denna studie skall visa att den globala självkänslan står i relation till diskrepansen mellan upplevd självuppfattning och idealsjälv. Ytterligare en hypotes är att ungdomar som har psykiatriska symtom och som söker hjälp på BUP har större diskrepans mellan självuppfattning och idealsjälv än en jämförelsegrupp och därmed också lägre global självkänsla. Ett antagande är då att idealsjälvet är detsamma hos både patient- och jämförelsegruppen. Det bör påpekas att detta inte är en valideringsstudie. För det krävs större patientmaterial samt att jämförelsegruppen utgörs av ett slumpmässigt urval.

6 Självkänsla hos ungdomar 6 I det följande redovisas en teoretisk bakgrund till självkänslans utveckling och därefter följer en redogörelse för hur Harters formulär är uppbyggt, dess innehåll och struktur. Efter det beskrivs metoden och därpå följer redovisning av resultat samt diskussion. TEORETISK BAKGRUND Definitioner Nedan följer en definition av självkänsla. Därefter redovisas definitioner av orden domän, kompetens, vikt och diskrepans såsom dessa ord används av Harter i det aktuella formuläret. Självkänsla Det ord som i studien används för att beskriva en persons uppfattning om sig själv är självkänsla. Andra ord som beskriver ungefär samma sak är självbild, självförtroende, självvärde och självuppfattning. I engelskspråkig litteratur finner man oftast orden selfesteem och self-worth som används synonymt med varandra (Harter 1999; Siegel 1999). Även ordet self-concept används i samma betydelse. Definitionen av ordet självkänsla innefattar personens uppfattning om sig själv och har såväl ett kognitivt som ett emotionellt innehåll. Det kognitiva innehållet innefattar ens tankar, antaganden, föreställningar, värderingar och normer om hur man är, och hur man skall eller bör vara, både i sina egna ögon och i andras. Det emotionella innehållet innefattar de positiva eller negativa känslor som kopplas till kognitionerna, med allt från stolthet till skam. Begreppet global självkänsla används här i meningen hur mycket individen tycker om sig själv som person. Det finns andra aspekter som också har med definitionen av självkänsla att göra. Harter delar in självkänsla i två komponenter. De innefattar dels den bekräftelse individen åtnjuter från andra, dels den kompetens han eller hon anser sig ha inom områden som upplevs som viktiga. Harter har hämtat sitt synsätt från Cooley respektive James (Cooley, 1902; James, 1890 i Harter, 1999). En annan forskare, Maarit Johnson (1997) resonerar på ett liknande sätt. Hon delar in självkänsla i basal (eng. basic eller given) och förvärvad (eng. earned). Den basala självkänslan innefattar den acceptans föräldrarna ger och som barnet internaliserar och den

7 Självkänsla hos ungdomar 7 förvärvade självkänslan innefattar individens kompetens och ansvarskännande. Detta kan sägas motsvaras av Cooleys och James definitioner. Carl Rogers har också forskat om självets utveckling. Han definierar självkänsla som hur individen uppfattar sig själv, det vill säga hur han eller hon subjektivt och på en medveten nivå uppfattar sina egna attribut, känslor och beteenden (Rogers and Dymond, 1954). Harters grundläggande begrepp Harter använder begreppen global självkänsla, domän, kompetens, vikt och diskrepans i sin forskning om självkänsla. Global självkänsla innebär, som nämnts, personens uppfattning om sig själv som person. Domän används om de olika områden (som till exempel skola och utseende) rörande självkänslan som ingår i de formulär hon utformat. De olika domänerna beskrivs på sidorna Kompetens används i bemärkelsen om vilken uppfattning individen har om sin förmåga eller resurs inom de olika domäner som undersöks. Ordet självuppfattning används här parallellt med kompetens. Vikt anger hur viktig, eller vilken grad av vikt individen tillmäter de olika domänerna i fråga. Diskrepans används synonymt med diskrepansvärde och diskrepanspoäng och avser skillnaden mellan kompetens och vikt inom respektive domän. Harters teori om självkänsla och hennes konstruktion av självskattningsformuläret beskrivs under rubrikerna "Harters aspekter", s. 9 och "Självskattningsformuläret", s. 11. Självkänslans utveckling Självkänslans utveckling är en av komponenterna i den psykiska utvecklingen och i det följande redovisas några forskares syn på denna, från det lilla barnets utveckling och fram i tonåren. Först beskrivs aspekter av utvecklingen enligt Stern och andras synsätt och därefter följer en beskrivning av begrepp som av olika forskare kopplas samman med utvecklingen av självkänslan.

8 Självkänsla hos ungdomar 8 Självets utveckling enligt Stern Utvecklingen av självet, menar Stern (1991), börjar vid födelsen. Han beskriver fyra olika känslor av själv. Den första perioden som formas från födelsen till ca två månaders ålder benämner han som känslan av ett begynnande själv. Därefter, mellan två och sex månaders ålder, formas känslan av ett kärnsjälv. Därpå, mellan sju och femton månaders ålder formas känslan av ett subjektivt själv och till sist, från femton till arton månaders ålder, känslan av ett verbalt själv. Stern visar också på utvecklingen av känslan av ett berättande själv, men han beskriver det inte som en utveckling av självet i samma mening som de tidigare. För övrigt bör nämnas att Stern inte ser de olika perioderna som helt separata och avslutade, utan som utvecklingslinjer som fortsätter i takt med ökad ålder och som finns med människan genom hela livet. Känslan av ett begynnande själv Stern menar att spädbarnet redan från den allra första tiden har en förmåga till begynnande organisering av sina upplevelser. De tidigaste processerna innefattar bland annat förmågan till amodal perception (att kunna överföra information från en sinnesmodalitet till en annan, t ex från känsel till syn) och förmågan att känna vitalitetsaffekter. Stern menar med detta hur affekterna uttrycks, eller vilka olika egenskaper känslorna har som intensitet, varaktighet och form hur de "väller upp", "tonar bort" o s v. Barnet är lyhört för detta hos anknytningspersonerna. Känslan av ett kärnsjälv Vid två månaders ålder börjar kärnsjälvet formas. Här finns begreppen "själv och annan" och "själv med annan" som visar att barnet har en upplevelse av att vara en egen, separat person och som relaterar till och interagerar med andra. Barnet börjar vid denna ålder ha upplevelser av själv-agens (att vara sina handlingars upphov), själv-koherens (att vara ett sammanhängande själv), själv-affektivitet (att uppleva inre affekter som hör ihop med andra upplevelser) samt själv-historia (att känna att man fortsätter att finnas). En integrering av dessa upplevelser formar sedan olika RIG:s (representationer av interaktioner som generaliserats).

9 Självkänsla hos ungdomar 9 Känslan av ett subjektivt själv När barnet är mellan sju och nio månader börjar känslan av ett subjektivt själv formas. Man börjar då tillskriva barnet en förmåga till psykisk intimitet eller förmåga att dela inre upplevelser med någon annan. De mentala tillstånd som krävs är att gemensamt kunna dela uppmärksamhet, att ha samma intentioner och att kunna dela känslomässiga tillstånd. Detta sker via känslointoning som innebär ömsesidig bekräftelse och känsla av delaktighet och gemenskap. Känslan av ett verbalt själv Känslan av ett verbalt själv börjar växa fram från femton till arton månaders ålder. Förmågan till symbolisk lek utvecklas nu. Barnet börjar ha upplevelser av kronologisk tid, handlingars och affekters konsekvenser samt förmåga till förväntningar och längtan. Detta bidrar till en ökad känsla av självmedvetenhet. I och med språkets utveckling kommer också barnets erfarenheter att delas upp i den ursprungliga ickeverbala upplevelsen som finns i de tidigare områdena av självutveckling, och i den i efterhand konstruerade verbala versionen. Det berättande självet Ytterligare en del av självutvecklingen är känslan av ett berättande själv. I "Spädbarnets interpersonella värld" beskriver Stern (1991) inte det berättande självet som en utvecklingslinje på samma sätt som de föregående, utan det ingår i utvecklingen av det verbala självet. Däremot finns det med i "Ett litet barns dagbok" (Stern, 1991) som "berättelsernas värld" och Havnesköld (1992) redogör för det i sin sammanfattning av Sterns teorier. Han skriver att förmågan att kunna beskriva sig ur ett historieberättande perspektiv innebär ett språng till en ny organiserande nivå av självet. Den är av stor betydelse för identitetsprocessen och för utvecklandet av en stabil och konsoliderande känsla av självet. Detta sker genom återgivandet av upplevelser, händelser och känslor i form av "historier". De utvecklingslinjer i självutvecklingen som beskrivits innefattar också självkänslans utveckling. Vid en optimal utveckling formas vitalitetsaffekter, RIG:s, känlsointoning, lekförmåga och språklig utveckling med allt vad det innebär så att det kan bilda grunden för en god självkänsla. Det motsatta gäller naturligtvis också. Ett barn som har en an-

10 Självkänsla hos ungdomar 10 knytningsperson som inte är lyhörd för barnets signaler kan komma att utveckla en låg självkänsla. Det generaliserande och det gränsöverskridande självet Havnesköld (Havnesköld och Risholm Mothander,1995) beskriver ytterligare två aspekter av självutvecklingen. Den första är känslan av ett generaliserande själv (som växer fram mellan sju och tolv års ålder) där han poängterar barnets förmåga att bedöma sig själv och andra ur ett generellt samhällsperspektiv. Den andra är det gränsöverskridande självet (från tretton år och mot vuxenlivet). Havnesköld talar om en altruistisk mognadsprocess där förmågan till sociala kompromisser utvecklas och pekar på hur behovet av bekräftelse från kamrater och vuxna ökar. Han säger också att en särskilt viktig aspekt av känsloutvecklingen här är förälskelse. Även de två ytterligare aspekter som Havnesköld tar upp om självutvecklingen har betydelse för självkänslan. Den som har utvecklat ett generaliserande och ett gränsöverskridande själv, som är i samklang med de normer som råder, både i samhället och bland kamrater, bör också kunna utveckla en god självkänsla. Även här råder det motsatta den som av olika anledningar inte har förmått göra detta riskerar att få en låg självkänsla. Anknytning Hur anknytningsprocessen har sin gång är grundläggande för hur barnets utveckling kommer att gestalta sig. Bowlby menade att anknytning inkluderar sociala, emotionella, kognitiva och beteendemässiga komponenter (Goldberg, 2000). Tidigt i livet skapar barnet inre arbetsmodeller av de erfarenheter det får i relation till anknytningspersonen. De inre arbetsmodellerna förändras med de nya erfarenheter barnet gör. Den repertoar av gensvar som barnet får i anknytningsprocessen är att anknytningspersonen antingen är tillgänglig, typ B (trygg anknytning), är avvisande, typ A (otrygg-undvikande anknytning), är oförutsägbar, typ C (otrygg-ambivalent anknytning) eller inkonsekvent/- kaotisk, typ D (desorganiserad/desorienterad anknytning). De inre arbetsmodellerna har både ett kognitivt och ett känslomässigt innehåll och utifrån detta ett motsvarande sätt att registreras i olika minnessystem (Crittenden, 1994 i Perris & Perris, 1998). Ett barn med trygg anknytning kan integrera både kognitiv och

11 Självkänsla hos ungdomar 11 känslomässig information i proceduralt, semantiskt och episodiskt minne. Barn med en otrygg anknytning av undvikande typ lägger tonvikt på kognitioner och har främst ett semantiskt minne och otryggt anknutna barn av ambivalent typ har tonvikten på känslor och därmed främst ett proceduralt och episodiskt minne. Ett barn med trygg anknytning bör kunna utveckla en god självkänsla, medan ett barn med ambivalent anknytning löper stor risk att utveckla en låg självkänsla. För ett barn med anknytning av undvikande typ kan det måhända vara så att självkänslan får en mer undanskymd plats i tillvaron. Self-efficacy Saarni (1999) beskriver begreppet self-efficacy som väsentligt för självkänslan. Ordet låter sig inte översättas så enkelt, men handlar om känslomässig bemästring. Det rör individens bedömning av sin egen förmåga att på ett ändamålsenligt sätt hantera olika situationer samt att kunna uppfatta att man känner på det sätt man vill känna. Det innebär inte att enbart kunna känna positiva emotioner utan också negativa, det vill säga att känna "rätt" emotion vid varje tillfälle. Det är exempelvis rimligt att känna rädsla, ilska och så vidare då det är adaptivt för situationen i fråga. Self-efficacy innebär också att individen känner en emotionell balans inom sig. Hon eller han kan känna sig glad eller ledsen och kan själv välja vilka känslor som visas upp inför andra. Det innefattar också en förståelse för hur individens personlighet och emotionella erfarenheter samverkar. En blandning av svagheter och sårbarhet, styrkor och kompetens kan smälta samman till vad som kan kallas själv-acceptans och det sker också i samklang med individens moraluppfattning och värderingar. Detta kan också kopplas till Lewis (Lewis & Haviland-Jones, 2000) modell av SRG:s (standards, rules and goals) som bland annat innefattar individens förmåga till evaluering av framgång och misslyckande. I samband med self-efficacy kan också nämnas att individen måste kunna reflektera över sig själv och andra, att det krävs förmåga till theory of mind, samt till både kognitiv, social och emotionell bearbetning på metanivå (Flavell, Miller & Miller, 1993).

12 Självkänsla hos ungdomar 12 Stolthet och kompetensglädje Nathanson (1992) skriver att det krävs tre villkor för att uppnå hälsosam stolthet. För det första en målinriktad aktivitet där affekten intresse är nödvändig, för det andra att målet uppfylls och för det tredje att resultatet blir att affekten glädje väcks. När barnet, i sitt utforskande av världen, strävar efter och når ett mål, följer en känsla av stolthet eller kompetensglädje (Broucek, 1979 i Havnesköld och Risholm Mothander, 1995). Det är inte nödvändigt med bekräftelse från andra, utan just att uppnå målet kan ge kompetensglädje. Basch (1988; 1992, ibid) framhåller strävan efter kompetens som en primär utvecklingskraft. Han ser kompetens som förmågan att uppnå en balanserad affektreglering genom assimilation och ackommodation. Ett barn som genom sitt utforskande upplever kompetensglädje får också en god självkänsla. Skam Motpolen till stolthet och kompetensglädje är skam. Skammen avbryter på ett smärtsamt sätt den positiva affekten (Nathanson, 1992). Om barnet hindras i sitt utforskande av världen genom andras negativa tillsägelser eller omdömen väcks affekten skam. Detsamma gäller vid egna upplevda misslyckanden. Skammen i sin tur leder till låg självkänsla. Temperament Temperamentet är medfött och innefattar vilken sensitivitet barnet har gentemot omgivningen, intensiteten i emotionella responser, baslinje för global sinnesstämning, reglering av biologiskt styrda cykler samt förhållningssätt gentemot nya situationer (Siegel, 1999). Andra temperamentsfaktorer som beskrivs är emotionalitet, aktivitet, sociabilitet och impulsivitet (Buss, Plumin och Willerman, 1973 i Perris & Perris, 1998). Åter andra är Cloningers (1993, ibid) novelty seeking, harm avoidance, reward dependence och persistence. De olika temperamentsfaktorerna påverkar på olika sätt upplevelsen av olika situationer och händelser som barnet ställs inför. På så sätt har temperamentet också inverkan på självkänslan. Det är naturligtvis också av vikt hur barnet och anknytningspersonerna matchar varandra i fråga om temperament.

13 Självkänsla hos ungdomar 13 Harters aspekter I sin bok "The Construction of the Self" (1999) beskriver Harter utvecklingen av självet och självkänslan. Förutom att också hon tar fasta på gängse utvecklingspsykologi poängterar hon särskilt några aspekter som är relevanta för självkänslan och som redovisas här. The looking-glass self Harter refererar ofta till vad Cooley kallade "the looking-glass self". Cooley (1922) menade att detta innefattade tre komponenter. Det är dels den föreställning vi har om hur den andre uppfattar oss, dels vilken bedömning den andre gör utifrån detta, samt vilken känsla det väcker i oss stolthet eller förödmjukelse. Jag-själv och mig-själv Harter skriver att flera författare har pekat på skillnaden mellan jag-själv och mig-själv. De talar om jag-själv som observatör eller som subjekt och mig-själv som den som observeras eller som objekt. Wiley (1979 i Harter, 1999) säger att jag-själv är den aktive observatören, medan mig-själv är den som observeras, produkten av den observerade processen, när uppmärksamheten är riktad mot självet. Harter menar att både strukturen och innehållet i mig-själv under hela utvecklingen är beroende av de kognitiva processer som jag-själv är kapabel till och att det inte är förrän i sena tonåren eller tidigt vuxenliv som individen har en klar bild av sig själv. I detta sammanhang säger Harter också att det är jag-själv som kan vara stolt respektive känna skam över mig-själv. Harter har också i sin forskning kommit att intressera sig för att individen har olika självkänsla i olika sammanhang och beroende på vem hon är tillsammans med (Harter, 1999). Redan James (1891) formulerade sig på liknande sätt. Han skrev att människan har flera olika sociala själv och visar upp olika delar av det tillsammans med olika personer. Således kan självkänslan vara låg tillsammans med föräldrar och hög tillsammans med kamrater. Idealsjälv och verkligt själv Under den tidiga barndomen saknar barnet förmåga att skilja mellan idealsjälv och verkligt själv. Vanligen tror sig barnet om att ha förmågor som det önskar att det hade. Så kan till exempel ett litet barn säga att hon eller han kan alfabetet när det inte kan det. Harter menar att det är först i åtta- till elvaårsåldern som barnet börjar kunna se mer

14 Självkänsla hos ungdomar 14 nyanserat på sig själv och sina förmågor och kan skilja önskningar från verklig upplevelse. Flera forskare, bland andra Rosales och Zigler (1989, i Harter 1999), menar att det är nödvändigt med diskrepans mellan verklig och idealsjälvbild, som en källa till motivation. Bandura (1990, ibid) beskriver också att människan sätter upp mål som hon drivs att sträva mot och när de målen är uppnådda sätts kraven än högre mot nya mål. Individen anpassar också sitt idealsjälv efter sin kompetens, så att diskrepansen mellan dessa inte är alltför stor. En person som inte har förmåga att anpassa idealsjälvet till sin förmåga utan sätter upp för höga mål, riskerar att utveckla en låg självkänsla. De självmedvetna emotionernas roll Även Harter (1999) tar upp stolthet och skam som centrala för självkänslan. Stoltheten för med sig såväl en förhöjd känsla av kompetens och självvärde, som motivationen att fortsätta med det som ger stolthet och att också sträva mot högre mål. Skammen medför upplevelsen av förlust av aktning i andras ögon, sänkt självvärde och depressiva känslor. När individen utsätts för negativa värderingar från andra, kan självbilden sjunka och bidra till känslan av att vara värdelös. Ovanstående redogörelse är naturligtvis endast ett axplock av självets utveckling, men kan utgöra basen för självkänslans utveckling. Sammanfattningsvis kan sägas att allt, från hela anknytningsprocessen och den allra första förnimmelsen av att uppfatta sig själv som en individ och till att fortsätta formas genom utvecklingen, har betydelse för hur självkänslan gestaltar sig. Självskattningsformuläret Följande avsnitt bygger huvudsakligen på författarens översättning och bearbetning av Harters manual till "I am like this" (1988). Förutom i USA har Harters formulär använts i bl a Kanada, Australien, Schweiz, Italien, Grekland och Holland. Forskning därifrån visar på resultat liknande Harters egna (1999).

15 Självkänsla hos ungdomar 15 Harter har konstruerat flera självskattningsformulär avsedda att mäta individens självkänsla. Det formulär för tonåringar som avses i denna studie bygger vidare på en liknande skala för barn. Barnversionen var utformad för att mäta vad Harter kallar domänspecifika omdömen av kompetens inom fem separata områden. De fem domänerna utgörs av skola, idrott, utseende, social kompetens och uppförande. I tonårsversionen har Harter utökat med ytterligare tre domäner, nämligen nära vänskap, romantik och kompetens i arbete. Harter skriver att det i USA är vanligt att tonåringar också har ett deltidsarbete varför hon räknar detta som en separat domän. Även om det inte är lika vanligt här i Sverige så finns denna domän kvar. Till de tonåringar som inte har något extrajobb kan man be dem svara hur de tror att de skulle ha gjort om de hade ett jobb. En modifiering av Harters formulär har gjorts på så sätt att ytterligare två domäner lagts till. Den ena domänen rör tonåringars relation till föräldrar och den andra rör fritid. Harer skriver i sin bok The Construction Of The Self (1999) att man kan göra förändringar i formuläret utifrån vilka domäner man avser mäta. Anledningen till att dessa domäner lagts till är att den kliniska bilden visar att både relationen till föräldrarna och hur fritiden ser ut, är betydelsefulla för hur ungdomar mår. Förutom de specifika domänerna mäter Harter ytterligare ett område - den globala perceptionen av ens värde som person, eller den globala självkänslan. Harter har i sitt arbete sökt utröna vad som föregår den globala självkänslan. Hon har funnit att två författares teorier om självet, James (1892) och Cooley (1909), har varit fruktbara i detta sammanhang. James menade att den globala självkänslan representerar i vilken mån man lyckas, i förhållande till det man föresätter sig inom olika domäner i livet. Harter har gjort en operationalisering av detta: Upplevd kompetens eller förmåga inom domäner som man anser viktiga, har ett starkt prediktivt värde för den globala självkänslan. Cooley menade att den upplevda känslan av uppskattning som människan får av signifikanta andra, har betydelse för självkänslan. Hans åsikt var att det i självet finns en representation av den reflekterade värderingen man får av signifikanta andra (the

16 Självkänsla hos ungdomar 16 looking-glass self). Harters resultat indikerar tydligt att den upplevda uppfattning man har av andras syn på sig själv, har ett globalt inflytande på självet. Domänernas innehåll 1. Skolkompetens (Scholastic Competence). Den här domänen speglar tonåringens uppfattning av sin kompetens eller förmåga inom skolan, t ex hur smart eller intelligent han/hon anser sig vara eller hur bra han/hon anser sig klara skolarbetet. 2. Social acceptans (Social Acceptance). Domänen speglar i vilken grad tonåringen är accepterad av kompisar, känner sig populär, har många vänner och känner att han/hon är lätt att tycka om. 3. Idrottslig kompetens (Athletic Competence). Domänen speglar tonåringens uppfattning om sin förmåga och kompetens när det gäller sport, t ex att känna att man är bra i idrott eller någon sportslig aktivitet. 4. Utseende (Physical Appearance). Domänen speglar i vilken grad tonåringen är nöjd med sitt utseende och sin kropp och känner att han/hon ser bra ut. 5. Jobb (Job Competence). Domänen speglar i vilken utsträckning tonåringen känner att han/hon har tillräckliga färdigheter för att arbeta, kan klara ett deltidsarbete bra och känner att han/hon är duktig på jobbet. 6. Romantik (Romantic Appeal). Domänen speglar tonåringens uppfattning om att vara attraktiv för dem han/hon är intresserad av, att gå ut med den han/hon vill och att känna sig trevlig och intressant på en date. 7. Uppförande (Behavioral Conduct). Domänen speglar i vilken grad tonåringen tycker om sitt sätt att vara, gör det han/hon skall göra, uppför sig som det förväntas av en och undviker att råka illa ut. 8. Nära vänskap (Close Friendship). Domänen speglar tonåringens förmåga att bli nära vän med någon att dela sitt innersta med.

17 Självkänsla hos ungdomar Föräldrar. Domänen avser spegla tonåringens uppfattning om sig själv i relation till föräldrarna, t ex att känna sig förstådd, känna att föräldrarna bryr sig om en och om han/hon trivs med föräldrarna. Obs! Den här domänen finns inte med i Harters version av skattningsskalan. 10. Fritid. Domänen avser spegla tonåringens uppfattning om kompetens angående fritidsaktiviteter, att vara nöjd och att känna glädje. Obs! Den här domänen finns inte med i Harters version av skattningsskalan. 11. Global självkänsla (Global Self-Worth). Delskalan speglar i vilken utsträckning tonåringen tycker om sig själv som person, är nöjd med sitt sätt att leva och allmänt är nöjd med hur han/hon är. Den här delskalan är således inte domänspecifik som de ovanstående utan består av en global bedömning av ens värde som person. Man lägger inte samman värdet av olika domäner för att mäta den globala självkänslan. Tonåringen får i stället direkta frågor om uppfattningen om sitt värde i delskala nr 11. Man mäter således inte kompetens och vikt som inom de övriga domänerna. Genom att mäta global självkänsla separat kan man undersöka relationen mellan den globala självkänslan och de domänspecifika uppfattningarna om kompetens eller förmåga. Formulärets utformning I andra självskattningsformulär som används finns det en risk att tonåringen svarar på ett sätt som de vet är socialt önskvärt i stället för hur de verkligen är. Harter har därför konstruerat sina formulär enligt en annan princip (se Figur 1 nedan). Man frågar först tonåringen vilken av grupperna han/hon känner sig mest hemma i (En del tonåringar... eller Andra tonåringar...). Därefter frågar man om det stämmer precis, eller om det stämmer delvis. Genom att formulera påståendena på det här sättet ger man implicit uppfattningen att hälften av alla tonåringar är på det ena sättet och hälften av alla tonåringar är på det andra sättet. De här formuleringarna innebär att det är lika legitimt att svara på båda sätten. Det underlättar för tonåringen att svara i enlighet med den verkliga självuppfattningen i stället för vad som anses mest socialt acceptabelt.

18 Självkänsla hos ungdomar 18 precis för delvis för delvis för precis för mig mig En del tonåringar tycker om att gå på bio på fritiden mig mig Andra tonåringar går hellre och tittar på sport Figur 1. Exempel på hur frågorna i formuläret är utformade. Delskalornas struktur Formuläret innehåller 75 uppgifter, indelat i två avsnitt. Den första delen innehåller 55 uppgifter där tonåringen besvarar hur han/hon uppfattar sin kompetens och förmåga inom de olika domänerna. Varje delskala eller domän innehåller fem uppgifter. Inom varje delskala är två eller tre uppgifter formulerade så att första delen av påståendet visar på hög kompetens eller förmåga och de återstående två eller tre påståendena är formulerade så att första delen visar på låg kompetens eller förmåga. Uppgifterna presenteras i följande ordning som sedan repeteras hela formuläret igenom: Skolkompetens, social acceptans, idrottslig kompetens, utseende, jobb, romantik, uppförande, nära vänskap, föräldrarelation, fritid och slutligen, global självkänsla. Därefter följer 20 uppgifter med delar av samma innehåll som de ovan nämnda domänerna, förutom global självkänsla. I den här sektionen är det två uppgifter inom varje domän. Det som skiljer denna del från den förra är att tonåringen här skall besvara hur viktigt han/hon tycker att det är med hög kompetens eller förmåga. Tanken med att utforma formuläret på detta sätt är att tonåringen i första delen (de 55 uppgifterna) svarar utifrån upplevd kompetens och i den följande delen (de 20 uppgifterna), att svaren visar hur han/hon skulle vilja vara. Med andra ord avser formuläret visa hur man skiljer upplevd kompetens eller förmåga från idealsjälv. Ju större det negativa diskrepansvärdet är mellan upplevd kompetens och idealsjälv, desto lägre är den globala självkänslan enligt Harters forskning.

19 Självkänsla hos ungdomar 19 Beräkning av diskrepanspoäng Här följer hur man beräknar diskrepanspoängen mellan upplevd kompetens och hur viktig man anser domänen vara. Se också bilaga 2, s för kodning, beräkning av medelvärden och beräkning av diskrepansvärden. Medelvärdet för respektive domän räknas ut. Varje uppgift poängsätts med 1, 2, 3 eller 4. Poäng mellan 1 och 2 visar på låg skattning avseende kompetens, vikt och global självkänsla, poäng mellan 2 och 3 visar på medelnivå och poäng mellan 3 och 4 innebär hög skattning. Därefter görs följande beräkning av diskrepanspoäng: 1. Skriv ner de domäner där kompetensens vikt är 3 (delvis viktigt), 3.5 (mellan delvis viktigt och mycket viktigt) och 4 (mycket viktigt). Anledningen till att man inte tar med värden under 3 beror på James' antagande att det man inte anser viktigt, inte heller har betydelse för ens självkänsla. 2. Fyll i medelvärdet från Så här är jag för de domäner som tonåringen anser viktiga. 3. Fyll i medelvärdet från Så här viktigt tycker jag det är. De skall vara 3, 3.5, eller 4 enligt resonemanget i punkt Subtrahera Så här viktigt... från Så här är jag. Om värdet av Så här viktigt... är högre än Så här är jag, så blir differensen ett negativt tal. Om värdet av Så här viktigt... är lägre än Så här är jag, så blir skillnaden ett positivt tal. 5. Räkna samman diskrepansvärdena. Tänk på om de är positiva eller negativa vid sammanräkningen. Vanligtvis blir det här värdet negativt eftersom Så här viktigt... tenderar att vara högre än Så här är jag. Höga, negativa diskrepansvärden bör kunna kopplas till låg självkänsla. 6. Dividera diskrepansvärdet med antalet domäner av Så här viktigt... för att få medelvärdet av diskrepansen. 7. Skriv in tonåringens poäng för global självkänsla i bladet för beräkning av diskrepans.

20 Självkänsla hos ungdomar Figur 2, s 17 visar normerna i relationen mellan diskrepans och poäng (medelvärdet) för global självkänsla. Efter beräkningen av diskrepansvärdet kan man där läsa av hur tonåringens poäng förhåller sig till normerna. Som framgår är beräkningen tidskrävande och omständlig och har inför denna studie datoriserats (bilaga 3, diskett). Harter har gjort nedanstående beräkningar på det material hon redovisar i manualen till "I am like this". I Figur 2 finns således inte domänerna föräldrar och fritid med. -2-1,8-1,6 Diskrepanspoäng -1,4-1,2-1 -0,8-0,6-0,4-0,2 0 1, , låg medel hög Global självkänsla Figur 2. Normer för förhållandet mellan poäng för global självkänsla och diskrepansen mellan kompetens och hur viktig den är (Harter, 1988).

21 Självkänsla hos ungdomar 21 FRÅGESTÄLLNING En sammanfattning av den teoretiska genomgången visar att självkänslan börjar byggas upp mycket tidigt i livet, bland annat genom intoning från signifikanta andra, genom anknytningsprocessen, genom kompetensglädje och åtföljande stolthet. Dessa utvecklingspsykologiska aspekter står väl i samklang med Harters resonemang om hur självkänslan växer fram. Detta i sin tur bygger på Cooleys idé om att självkänslan växer fram genom att barnet internaliserar de attityder som signifikanta andra ger, och James' idé om kompetens inom områden som individen anser viktiga (Cooley, 1902; James, 1890, i Harter, 1988). Harter har i konstruktionen av sitt formulär om självkänsla (ibid) tagit fasta på deras synsätt som således ligger till grund för utformningen av formuläret. Ett syfte med att utföra studien var att utröna om Harters formulär om självkänsla, som används i många andra länder, också är användbart i Sverige. Arsenalen av psykologers mätmetoder skulle därigenom kunna utökas och formuläret skulle kunna utgöra en del av underlaget vid planering av behandlingsåtgärder. Det skulle också kunna utgöra en del av konceptualiseringen i en terapi samt vara föremål för vidare utforskande i terapin. För att ta reda på om formuläret är användbart har det översatts och sedan prövats på sammanlagt 36 ungdomar, uppdelade i en patient- och en jämförelsegrupp. Som framgått av ovanstående beskrivning beräknas diskrepansen mellan upplevd kompetens inom olika domäner och hur viktig man tycker att kompetensen är. Diskrepansvärdet skall enligt Harters teori stå i relation till den globala självkänslan. Ju större diskrepansen är, desto lägre är den globala självkänslan. Med andra ord kan sägas att självkänslan bör stå i relation till hur stor skillnad det är mellan individens upplevda självuppfattning och idealsjälvet. Ett rimligt antagande är att resultatet av studien skall bekräfta detta. Ett annat syfte med studien har varit att undersöka om gruppen med psykiatrisk problematik har lägre självkänsla än jämförelsegruppen. Ett antagande är att idealsjälvet är detsamma hos båda grupperna, och att den upplevda kompetensen är lägre hos patientän hos jämförelsegruppen. Som nämnts har många ungdomar med psykiatriska svårigheter låg självkänsla, men det är långt ifrån alla. Resultatet bör därför visa på skillnader, om än inte så markanta. I det följande beskrivs tillvägagångssättet vid genomförandet av studien. Därefter följer en redovisning av resultaten och sist en diskussion av dessa.

22 Självkänsla hos ungdomar 22 METOD Design Harters självskattningsformulär om självkänsla "I am like this" har översatts av författaren och kallas "Så här är jag". Översättningen har diskuterats med språkkunniga personer. Synpunkter avseende språkbruk bland ungdomar har också inhämtats. Formuläret beskrivs i detalj under rubriken Självskattningsformuläret, s. 11. Inför studien inhämtades tillstånd från Forskningsetikkommittén vid Lunds Universitet. I studien är det ungdomar i årskurs nio som har fyllt i formuläret. Underlaget till studien har utgjorts av 18 ungdomar som vid undersökningstillfället hade BUP-kontakt. Jämförelsegrupp har varit 18 elever vid en skola i Malmö. Undersökningen har genomförts under perioden november 2003 till och med februari Datainsamling Patientgruppen Intentionen var att administrera formuläret till tonåringar som kom för bedömning eller var i inledningsskedet av en BUP-behandling. Det visade sig emellertid att det endast var ett fåtal ungdomar som gick i årskurs nio som sökte BUP-kontakt vid den aktuella tidpunkten (november 2003 februari 2004) som kom till författarens kännedom. Underlaget har därför utgjorts av ungdomar som också hade en BUP-kontakt som pågått en tid eller som var i avslutningsskedet av en kontakt. En av ungdomarna avslutade sin BUP-kontakt samma vecka som hon fyllde i formuläret och en avslutade sin BUPkontakt endast några veckor efter testningen. I gruppen som testats har det varit tretton flickor och fem pojkar. Den ojämna könsfördelningen förklaras av att det är betydligt fler flickor än pojkar i den här åldern som söker BUP-kontakt. Patienterna har inte delats in i olika symtom- eller diagnosgrupper mot bakgrund av att underlaget inte har varit tillräckligt stort. De symtom och diagnoser som finns representerade i gruppen är depression, ångeststörning, självskadebeteende, bipolär sjukdom, utagerande beteende samt Aspergers syndrom. Inklusionskriterier för patientgruppen var att de vid undersökningstillfället hade en pågående kontakt på BUP och gick i årskurs nio samt att de gav skriftligt tillstånd till del-

23 Självkänsla hos ungdomar 23 tagande i studien. Exklusionskriterier var om någon patient hade så grav psykisk störning att det kunde anses oetiskt att be honom eller henne att delta i studien. Patienterna tillfrågades om de ville delta i studien av sin ordinarie behandlare. De som tackade ja (samtliga tillfrågade utom en) kontaktades sedan per telefon av författaren och informerades om syftet med studien. Tidpunkt för att fylla i formuläret bestämdes och patienterna informerades också om ungefärlig tidsåtgång (30 45 minuter). Varje patient fyllde i formuläret enskilt på BUP i närvaro av en psykolog. Författaren har administrerat formuläret till fjorton av patienterna och av den psykolog som varit behandlare till de resterande fyra patienterna. Varje patient har erhållit ett biokort laddat med 100 kronor som tack för att de deltagit i studien. Efter det att formuläret fyllts i erbjöds ungdomarna tid för att gå igenom och diskutera formuläret antingen med författaren eller med ordinarie behandlare. Några av ungdomarna har avböjt sådan genomgång. Jämförelsegruppen Jämförelsegruppen har utgjorts av en skolklass i årskurs nio vid en skola i Malmö. Det bör påpekas att jämförelsegruppen inte utgörs av ett slumpmässigt urval utan den aktuella skolan valdes utifrån att skolan tillhör samma geografiska område som patientgruppen och inom vilket författaren arbetar. Skolans rektor har gett skriftligt tillstånd till att genomföra studien och skriftligt tillstånd har också inhämtats från både eleverna och deras föräldrar. De skriftliga tillstånden har samlats in av klassens lärare. Formulären har besvarats anonymt med enbart kön som bakgrundsvariabel. I den aktuella klassen gick 23 elever. Vid undersökningstillfället var tre elever sjuka och två hade inte lämnat det skriftliga tillstånd som erfordrades. Jämförelsegruppen består således av 18 elever. I jämförelselgruppen har samtliga ungdomar fyllt i formuläret vid samma tillfälle under en lektionstimme under ordinarie skoltid. Formuläret har administrerats av författaren. Gruppen utgjordes av tio flickor och åtta pojkar.

24 Självkänsla hos ungdomar 24 Inklusionskriterier för jämförelsegruppen var att ungdomarna och deras föräldrar gav skriftligt tillstånd till deltagande i studien. Exklusionskriterier var om ungdomarna vid undersökningstillfället inte hade lämnat det skriftliga tillståndet till sin lärare. I jämförelsegruppen har ungdomarna inte erbjudits enskild genomgång, bland annat mot bakgrund av att testet fyllts i anonymt. De har däremot erbjudits att kontakta författaren om de har haft några frågor eller om det varit något de funderat över. Det är emellertid inte någon av ungdomarna som har hört av sig. Databearbetning Efter det att formulären fyllts i har dess data skrivits in och bearbetats i en Excel-mall. Insamlade data för patient- respektive jämförelsegrupp har sedan förts över till SPSS för statistiska beräkningar. Korrelationer har beräknats med Spearman s rho för hela materialet, medelvärden har jämförts med student s t-test för patient- respektive jämförelsegrupp och med Mann-Whitney-testet för jämförelse mellan samtliga flickor och samtliga pojkar (detta material var ej tillräckligt stort för t-test).

25 Självkänsla hos ungdomar 25 RESULTAT Studien avsåg att visa att diskrepansen mellan upplevd kompetens och hur stor vikt den tillmäts, står i relation till den globala självkänslan. Vidare avsågs att utröna om patientgruppen hade lägre global självkänsla än jämförelsegruppen. Detta avsnitt innehåller redovisning av korrelationer mellan global självkänsla och diskrepansvärden samt mellan global självkänsla och de olika domänerna. Därefter redovisas jämförelser mellan de undersökta grupperna vad gäller upplevd kompetens, hur viktiga de tyckte att de olika domänerna var, samt diskrepansen mellan dessa. Förutom det redovisas också jämförelse mellan samtliga flickor och samtliga pojkar avseende kompetens. Global självkänsla korrelationer Global självkänsla och diskrepansvärden enligt Harters modell Diskrepansvärdet beräknas genom att subtrahera medelvärdena av hur viktiga de olika domänerna är, från medelvärdet av den upplevda kompetensen (se s för utförlig beskrivning). Korrelationen har beräknats mellan global självkänsla och medelvärdet av summan av de diskrepansvärden där medelvärdet av viktpoängen var tre eller högre. Detta har utförts i enlighet med Harters resonemang om att det endast är de domäner som anses viktiga som är relaterade till den globala självkänslan. Korrelationen mellan dessa variabler är.44** (p <.01). Relationen mellan global självkänsla och diskrepansvärden visas i Figur 3 s. 23. Se också Harters diagram i Figur 2 (s. 17). Observera att det i hennes diagram är de åtta ursprungliga domänerna som redovisas inte domänerna föräldrar och fritid. Global självkänsla och samtliga diskrepansvärden Korrelation har beräknats mellan global självkänsla och medelvärdet av samtliga diskrepansvärden, även de värden där viktpoängen var mindre än tre. Korrelationen mellan dessa variabler är.58** (p <.01). Resultatet visar således stor samstämmighet med Harters normativa mönster, oavsett om diskrepansvärdena beräknas enligt hennes modell eller med samtliga diskrepansvärden.

26 Självkänsla hos ungdomar 26

27 Självkänsla hos ungdomar 27 Global självkänsla och domäner Som framgår av Tabell 1 så är det domänen utseende som har högst korrelation med den globala självkänslan. Det är två-stjärnig signifikans i relationen mellan den globala självkänslan och den upplevda kompetensen eller självuppfattningen av utseendet och likaså är det två-stjärnig signifikans när det gäller korrelationen mellan global självkänsla och diskrepansen avseende utseendet. Resultatet överensstämmer med det som Harter beskriver, det vill säga att det bland ungdomar i den här åldern är högst korrelation mellan hur individen upplever sitt utseende och den globala självkänslan. I domänerna uppförande, fritid, föräldrar, romantik och idrott är det signifikant korrelation mellan den globala självkänslan och den upplevda kompetensen. Det är även signifikant korrelation mellan global självkänsla och vikt när det gäller uppförande. Likaså är det signifikant korrelation mellan global självkänsla och diskrepans när det gäller idrott och social acceptans. Signifikans mellan övriga domäner och global självkänsla har inte uppnåtts. Tabell 1. Korrelationer mellan global självkänsla och domäner avseende kompetens, vikt och diskrepans (n = 36) Domän kompetens vikt diskrepans Utseende.84** ** Uppförande.54**.34*.12 Fritid.49** Föräldrar.39* Romantik.35* Idrott.34* ** Social acc * Skola Extrajobb Vänskap ** p <.01, * p <.05

28 Självkänsla hos ungdomar 28 Jämförelser mellan grupperna Upplevd kompetens inom domänerna I Tabell 2 redovisas resultaten av medelvärdena avseende upplevd kompetens inom de olika domänerna. Det finns signifikanta skillnader mellan patientgruppen och jämförelsegruppen när det gäller den upplevda kompetensen inom domänerna extrajobb och uppförande. Jämförelsegruppen har högre medelvärden på dessa två variabler. Detsamma gäller vid jämförelse mellan flickorna i respektive grupp. Inom de övriga domänerna noteras en tendens till att jämförelsegruppen har högre medelvärden. Se också Figur 4 över medelvärden, s. 26. Tabell 2. Medelvärden och standardavvikelser (inom parentes) avseende upplevd kompetens Kompetens patienter jämförelsegrupp n Skola 2.51 (.73) 2.88 (.63) Social acc (.58) 3.06 (.68) Idrott 2.13 (.71) 2.23 (.71) Utseende 2.11 (.86) 2.51 (.87) Extrajobb 2.74* (.78) 3.41* (.52) Romantik 2.60 (.70) 2.77 (.62) Uppförande 2.58* (.79) 3.24* (.57) Vänskap 3.18 (.72) 3.34 (.72) Föräldrar 3.07 (.80) 3.34 (.52) Fritid 2.88 (.73) 2.89 (.70) Global 2.52 (.91) 2.88 (.91) * p <.05

29 Självkänsla hos ungdomar 29

Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp

Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp Johan Möller och Niklas Pilman Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet

Läs mer

Tonåringars upplevelser av att leva med ett syskon som har ADHD

Tonåringars upplevelser av att leva med ett syskon som har ADHD Insitutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet Tonåringars upplevelser av att leva med ett syskon som har ADHD Petra Larsson Psykoterapeutexamensuppsats VT 2012 Handledare: Eva Brodin Tack! Jag vill

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Ida Ekman C-uppsats i psykologi, HT 2008 Handledare: Lena Almqvist Examinator:

Läs mer

Man blir nog lite mer som sin omgivning

Man blir nog lite mer som sin omgivning Man blir nog lite mer som sin omgivning En kvalitativ studie om hur tjejer konstruerar identitet Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Matilda Herrström & Elin Israelsson Handledare: Leila Billquist

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 IDAG HAR VI BARA LEKT All lek har en mening och bidrar till lärande Camilla Eriksson och Sandra Svensson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007 MBC 232 C- uppsats Handledare:

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Examensarbete i lärarutbildningen - 2007 Elever i behov av särskilt stöd En undersökning av hur skolpersonal reflekterar och definierar om begreppet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA)

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration?

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Beteckning Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Mary Eriksson & Karin Johansson maj 2008 C-uppsats 15 p Sociologi Sociologi C Examinator:

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Handledare Ann-Marie Lundblad

Handledare Ann-Marie Lundblad Institutionen för Psykologi Samtalstid, allians och kön Johan Hagström, Helene Niklasson Psykoterapiprogrammet Magisteruppsats vt 2012 Handledare Ann-Marie Lundblad ABSTRACT The present study examined

Läs mer

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning En fallstudie av hur en lärare arbetar med mattegömmor i årskurs 3. Therese Fredriksson Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas

Läs mer

Den goda barnidrotten

Den goda barnidrotten Den goda barnidrotten - Föräldrar om barns idrott FoU-rapport 2004:7 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Minskar en ACT-baserad insats stressrelaterad psykisk ohälsa hos primärvårdspatienter? Sanna Grön Julia Kiiskinen Handledare: Gunilla Berglund PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET

Läs mer

KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA

KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA Annika Peltoniemi SPRÅKLIG IDENTITET I FLERSPRÅKIG UNDERVISNING En enkätstudie bland sjätteklassister i tre olika former av två- och flerspråkig undervisning 2012 KASVATUSTIETEIDEN TIEDEKUNTA Kasvatustieteiden

Läs mer

Lärare vill bli stöttade och sedda

Lärare vill bli stöttade och sedda RUBRIK FÖRSTA SIDAN Skolportens e-tidskrift för ledarskap och utvecklingsarbete i skolan Lärare vill bli stöttade och sedda Tjugo lärares tankar om skolledarskapets betydelse för upplevelsen av meningsfullhet

Läs mer

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2 Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna Monica Hanefors Nr: 2008: 2 Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2008:2 ISBN 978-91-89020-74-0

Läs mer

Min dotter sov bort sin skolgång

Min dotter sov bort sin skolgång 1 Krysmyntha Sjödin Stockholms Universitet Psykologiska Institutionen Min dotter sov bort sin skolgång - Om föräldrars upplevelse av stöd vid långvarig skolfrånvaro. Krysmyntha Sjödin Examensuppsats 15

Läs mer