Götene kommun. Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Götene kommun. Årsredovisning"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll Fem år i sammandrag En översikt av kommunens ekonomi Nr Verksamhetens nettokostnad, mkr 471,3 436,5 439,2 419,4 395,4 2 Årets resultat, mkr 9,5 15,4 2,3 7,7 10,4 3 Nettokostnadsutveckling, % 8,0-0,6 4,7 6,1 6,5 4 Utveckling av skatteintäkter o statsbidarag,% 6,0 2,8 2,6 5,2 2,8 5 Driftskostnadsandel före finansnetto, % 98,5 96,6 100,0 98,0 97,2 7 Resultat före extraordinära poster i 2,0 3,4 0,5 1,8 2,6 förhållande till skatter o statsbidrag, % 8 Finansnetto, mkr 2,3 0,4 2,3-1,0-0,8 9 Soliditet,% (inkl hela pensionsskuld och löneskatt) 10,2 7,7 5,5 6,2 5,2 10 Eget kapital per invånare, kr Nettoinvesteringar, mkr 25,3 16,7 17,1 30,8 26,6 12 Personalkostnader inkl omkostnader, mkr 357,1 338,6 339,0 316,6 297,1 13 Kommunalskatt 21,50 21,50 21,04 21,04 21,04 14 Antal invånare i

3 Innehåll Årsredovisningens struktur Målgrupp s årsredovisning vänder sig både till kommunens politiker och externa intressenter. Den produceras av kommunstyrelsens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen som är ansvarig för produkten. Förvaltningsberättelse Enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här skall tas upp viktiga händelser som inte redovisas i resultateller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. Vidare skall i förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Fem block s årsredovisning delas in i fem block BLOCK 1 Övergripande kommentarer, organisation och översikt I det första blocket ger kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören sina kommentarer till det gångna året. Vidare redovisas kommunens organisation och en allmän översikt av kommunens verksamhet. BLOCK 2 Förvaltningsberättelse Det andra blocket innehåller förvaltningsberättelsen som är en sammanfattande översikt av kommunens verksamhet BLOCK 3 Det tredje blocket redovisar den skattefinansierade nämndverksamheten. Den inleds med en finansiell analys av kommunens ekonomi. Därefter redovisas finansiella nyckeltal, räkenskapsrapporter och tilläggsupplysningar. Slutligen beskrivs nämndernas verksamhet. BLOCK 4 ala bolag, stiftelser och kommunalförbund Det fjärde blocket redovisar verksamheten i kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund. BLOCK 5 sammanställd redovisning Det femte blocket behandlar koncernredovisningen som i kommunsektorn benämns sammanställd redovisning. Här redovisas räkenskapsrapporterna och tilläggsupplysningar. Årsredovisningen avslutas med revisionsberättelsen. 3

4 Innehåll Innehållsförteckning Block 1 Organisation och övergripande kommentarer Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Bo Bergsten kommenterar ur ett politiskt perspektiv året Kommundirektören Kommundirektör Rogher Selmosson kommenterar ur ett tjänstemannaperspektiv året Kommunens organisation s organisation samt den politiska sammansättningen beskrivs... 7 Block 2 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys En analys görs om den ekonomiska utvecklingen i riket, regionen och kommunsektorn... 8 Sammanfattande finansiell analys I detta avsnitt görs en sammanfattande finansiell analys av kommunen och koncernen... 9 Drift- och investeringsredovisning Enligt den kommunala redovisningslagen skall förvaltningsberättelsen innehålla en drift- och investeringsredovisning som ska möjliggöra en avstämning mellan den av kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten och det verkliga utfallet. Personalekonomisk redovisning Avsnittet beskriver väsentliga personalförhållanden ur olika aspekter Personalekonomisk redovisning Här beskrivs väsentliga personalförhållanden som kan ge en indikation på organisationens hälsotillstånd. 11 Miljöredovisning Miljöavsnittet beskriver kommunens arbete inom miljöområdet Block 3 Modell för finansiell analys Här beskrivs RK-modellen som är en analysmodell för att analysera den finansiella situationen i Götene kommun Finansiell analys av kommunen Här görs en finansiell analys av kommunens ekonomi med hjälp av RK-modellen Finansiella nyckeltal kommunen Finansiella nyckeltal redovisas över en femårsperiod 21 Kommunens resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning Här redovisas kommunens räkenskapsrapporter Noter Här redovisas noterna till kommunens resultat- räkning, finansieringsanalys och balansräkning Redovisningsprinciper Här görs en beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen och den sammanställda redovisningen Nämndredovisning I detta avsnitt görs en beskrivning och analys av den verksamhet som utfördes av s nämnder under Block 4 bolag s bolag Under detta avsnitt redovisas verksamheten och ekonomin i s ägda bolag Block 5 - sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Finansiell analys koncernen Här återfinns en finansiell analys av koncernen samt finansiella nyckeltal för koncernen och bolagen 77 Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter Här redovisas räkenskapsrapporter och noter för den sammanställda redovisningen Övrigt Revisionsberättelse Revisorernas revisionsberättelse redovisas under detta avsnitt

5 Block 1 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 2005 s ekonomi är stark 2005 har varit ett turbulent år när det gäller kommunens intäkter. Glädjande nog har vi en god kostnadsmedvetenhet och kostnadskontroll i verksamheterna som gör att vi lyckas parera dessa ojämnheter. Vi har under året fortsatt betala av våra skulder och det starka resultatet ger oss möjlighet att klara kommande investeringar utan att ta upp nya lån. Den pensionsskuld som kommunen upparbetat före 1998 uppgår till över 200 miljoner kronor. Under 2005 löstes den första årskullen ut via en försäkringslösning. Detta är ett viktigt steg i vår ambition att klara även denna skuld för att inte överlämna den till nästa generation. Vi kan konstatera att s ekonomi är fortsatt stark, och är nu den starkaste sedan början av 1990 talet. Viktiga händelser under året 2005 var året då innevånarantalet minskade i Götene Kommun trots allt som hände: Vi invigde den nya Bowlinghallen och den nya Konstgräsplanen på Västerby idrottsplats. Vi byggde om Simhallen och Brandstationen. Fjärrvärmesystemet byggdes också ut kraftigt. Kinnekullebanan fick ett nytt tåg och resenärerna blir fler och fler. Busstationen i Götene byggdes om, liksom hållplatsen i Hällekis. Den efterlängtade rondellen på RV44 i Sil byggdes liksom den nya rondellen i korsningen mellan RV44 och E20. Regeringen tog beslut att får förskottera den nya sträckningen av E20 mellan Holmestad och Ledsjö och byggstart planeras under Bredbandet byggdes ut så att 99% av innevånarna ska kunna få en anslutning. Beslut togs om byggnation av ny bro till Nordskogsområdet i Källby och det nya bostadsområdet Källstorp stod klart i Götene. Arn-turismen visade lägre besökssiffror, men Vårrundan på Kinnekulle blev en succé och är nu en etablerad tradition. Konjunkturen visade i början av året en svacka och arbetslösheten gick upp något för att sedan falla till låga nivåer under resten av året. Företagsklimatet förbättrades till plats 72 av 290 i Sverige. Under året har den nya tjänstemannaorganisationen kommit i funktion och arbetet att förbereda en ny politisk organisation från 1 jan 2007 har engagerat partierna och de förtroendevalda. Utmaningar för framtiden Det ekonomiska läget kommande år fortsätter att vara kärvt trots vårt goda utgångsläge. Vi kan dock konstatera att vi har en god konjunktur i Sverige, men att antalet arbetstillfällen inte ökar i någon större utsträckning. Skatteprognoserna för kommande år talar om ett svagt 2006 och ett något bättre Oroande signaler visar också att kostnaderna för verksamheten i kommunen ökar mera än vad intäkterna gör. Detta är en utmaning att ta tag i för oss styrande under de kommande åren. Innevånarantalet minskade klart under året. Framtida demografiska data talar ett entydigt språk om för få yngre i för hållande till ett ökat antal äldre. Det är därför viktigt att vi avsätter gemensamma resurser till att utveckla kommunen. De medel som Kommunfullmäktige avsatte för 2005 har förstärkt vår attraktiva livsmiljö och arbetet måste fortsätta även under kommande år. I kommunens investeringsbudget finns stora satsningar för att få till stånd en nybyggnation och inflyttning för att vända den negativa befolkningstrenden. Den goda service som finns inom kommunen när det gäller skola, barnomsorg, äldre och handikappomsorg och teknisk service måste så långt möjligt behållas och utvecklas. Organisation och övergripande Götenepaketet lanserades och har gett nybyggnation av villor i kommunen för första gången på många år var året då Kenneth Hansen vann EM för 13 gången och då Sils IF damlag spelade i division ett. Inom kulturens område spelades Medea upp av Håkan Palm och hans eldsjälar. Vi hade den första Filmfestivalen och en Countryfestival. Kommunstyrelsens ordförande: Bo Bergsten 5

6 Block 1 Organisation och övergripande Kommundirektören kommenterar 2005 Ett väl förrättat årsverke! Rersultat för 2005 är mycket bra! Liksom ifjol är det ett positivt resultat Det gör att vi klarar målet som vi har för god ekonomisk hushållning. Helhetstänkande och ekonomisk medvetenhet har varit de ledstjärnor som präglat året och det syns att detta ger resultat. Till alla de medarbetare i den kommunala verksamheten vill jag rikta ett stort tack för ett bra genomfört årsverke! Samverkanstankar Året har präglats av utredningar för att se hur vi kan hitta ytterligare samverkansformer. Gemensam teknisk organisation med Skara, miljötillsyn i Skaraborg och kostutredning har varit de största projekten. Att se över sin verksamhet är nödvändigt att göra med jämna mellanrum men det tar också kraft och tid. De som varit involverade i allt detta arbete har verkligen arbetat mycket konstruktivt för att komma fram till bra slutförslag. Framtidsfrågor Verksamhetsutveckling är nödvändigt för att få en bra och effektiv verksamhet. Kompetens-stegen inom äldreomsorgen och lokalutredning inom förskola och skola är några exempel på vad som pågår i detta avseende. Att hitta samverkansmöjligheter med andra kommuner är också en väg att gå för att använda medel och kompetens på bästa sätt. Ett stort arbete läggs också ner för att skapa bra äldreboenden. Organisationsjusteringar planeras också för att kunna möta den nya politiska organisationen som startar 1 jan Bostadsbyggande är den viktigaste frågan just nu i ett Göteneperspektiv. Här pågår planering av Nordskog, arbete med vägar och marknadsföring av osålda tomter. Vi är alla en del i att skapa framtiden. Genom kreativitet, tydlighet, öppenhet och uppmuntran kan vi alla bidra till att TILLSAMMANS utveckla verksamheten och kommunen. Projekt Hälsan Under första året för projekt Hälsan så sjönk den totala sjukfrånvaron med 6%. Även de långa sjukskrivningarna har minskat med 22%. Det är mycket positivt att vi vänt trenden. Arbetsmiljöarbete har varit högt prioriterat i hela verksamheten. Det har återspeglats i skapande av rutiner, i samtal, i möten och i kompetensutveckling. De besök vi haft av Arbetsmiljöverket visar också att vi har en bra arbetsmiljö. Systematiskt arbete ger resultat! I dessa sammanhang märks också vikten av att arbeta tillsammans mot samma mål som politiker, personal, chef och fack. Kommundirektör: Rogher Selmosson Internkontroll I början av året togs beslut om en modell för internkontroll där det valdes ut olika områden i varje verksamhet. Kontrollerna visar att de flesta rutinerna fungera bra men också att det finns saker att utveckla. Den modell vi börjat utveckla är nödvändig för att kvalitetssäkra våra interna rutiner. 6

7 Block 1 Kommunens organisation Koncernen Organisationsschemat visar de nämnder, bolag, stiftelser samt kommunalförbund som kommunen bedriver verksamhet i. bedriver verksamhet inom många områden och i olika driftsformer. Nedanstående figur sammanfattar det vi kallar Koncernen. Verksamheten leds av kommunfullmäktige, dess verkställande organ kommunstyrelsen, fem nämnder och bolagens styrelser. Koncernen delas in i verksamhet bedriven i traditionell förvaltning, i aktiebolag och i stiftelser och kommunalförbund. Varje nämnd verkställer kommunfullmäktiges beslut. Sektorschefen utses av kommundirektören och leder arbetet på respektive sektor. I de helägda kommunala aktiebolagen tillsätter kommunfullmäktige styrelse och respektive styrelse utser verkställande direktör. I de aktiebolag där kommunen inte har ägarmajoritet har kommunen representanter i styrelsen vilka väljs av kommunfullmäktige. I den rörelsedrivande stiftelsen, är kommunen huvudman och kommunfullmäktige utser styrelse och verkställande tjänsteman. Kommunens verksamheter omfattar allt från skola och barnomsorg, äldrevård, biståndsfrågor, skötsel av gator och vägar till främjande av bostadsförsörjning etc. GöLiSka IT är ett kommunalförbund med Lidköping, Skara och er. Verksamheten har bedrivits i denna form sedan 1 januari Med de samlade resurser som finns i organisationen och som kommunen förfogat över under året har ambitionen varit att göra till en kommun som ska vara attraktiv att leva och bo i under livets alla skeden Organisation och övergripande Kommunfullmäktige Ordförande: Marianne Perserius 41 ledamöter Revisionen Ordförande: Lars Redman Kommunstyrelsen Ordförande: Bo Bergsten Kommundirektör: Rogher Selmosson Barn och ungdomsnämnden Ordförande: Susanne Andersson Sektorschef: Anders Widestrand och Marianne Olsson Socialnämnden Ordförande: Grethe Bertilsson Sektorschef: Marianne Olsson och Sven-Ove Andersson Tekniska nämnden Ordförande: Owe Rosenberg Sektorschef: Tf Eva Danielsson-Friberg AB Götenebostäder Ordförande: Arnold Cedving VD: Lars Turtell Götene Vatten och Värme AB Ordförande Olof Janson VD: Kjell Segerstig Stiftelsen Kinnekullegården Ordförande: Olof Jansson Verkst. tjänsteman: Per Santesson Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande: Göran Gilbertsson Sektorschef: Marianne Olsson Byggnadsnämnden Ordförande: Monica Holm Sektorschef: Marianne Olsson Kommunalförbund GöLiSka IT Ordförande: Bo Bergsten VD: Peter Åström 7

8 Block 2 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Svensk ekonomi 2005 var ett starkt år för svensk ekonomi med en ökad BNP på ca 2,7 procent. Det är i linje med de goda åren under slutet av 90 talet. Trots den goda tillväxten i ekonomin ökade däremot inte sysselsättningen. Som framgår nedan under arbetsmarknad, ökade istället arbetslöshetstalet under Den svaga tillväxten på arbetsmarknaden medför också att skatteunderlaget inte heller ökar i paritet med tillväxten i ekonomin och 2007 förutses marknadstillväxten fortsätta i god takt. Svenska löner bedöms öka i något högre takt än omvärldens, samtidigt som produktivitetsutveckli ngen i Sverige ökar snabbare. Hushållens inkomster stiger och konsumtion ökar i god takt. Statliga åtgärder drar upp den kommunala konsumtionen. I takt med en stegvis förbättrat arbetsmarknad väntas inflationstakten successivt stiga. Kommer dessutom de höga energipriserna att bli bestående förstärker det pressen uppåt på priserna. Sysselsättningen stärks av arbetsmarknadsåtgärder. Den öppna arbetslösheten kommer att minska. Obefintlig inflation Inflationstrycket i den svenska ekonomin är mycket lågt. Inflationen mätt i KPI (1980=100), årsmedeltal, ökade mellan 2004 och 2005 med endast 1,2 procentenheter. Det är den näst lägsta inflationsökningen sedan indexet började användas Enligt Konjunk turinstitutet kommer inflationstrycket att öka 2006 och De bedömer emellertid ändå att Inflationen kommer att ligga under Riksbankens mål på högst 2 procents inflation under Låga marknadsräntor Riksbanken har sänkt sin viktigaste styrränta, reporäntan en gång under I juni sänktes räntan från 2,0 till 1,50 procent. Orsak till de sänkta räntorna var den svaga tillväxten och låga inflationen i riket. Även de längre marknadsräntorna sjönk avsevärt under Räntan på den tioåriga statsobligationen sjönk under 2005 från 3,95 till 3,34 procent Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten (arbetslösa plus personer i åtgärder i relation till befolkningen) uppgick i riket vid 2005 års utgång till 6,5 procent vilket är en ökning med 0,1 procent jämfört med föregående årsskifte då arbetslösheten uppgick till 6,4 procent. Den totala arbetslösheten i kom munen uppgår 31december 2005 till 5,3 procent att jämföra med 4,9 procent vid föregående årsskifte. För regionen uppgår den totala arbetslösheten vid 2005 års utgång till 6,2 procent vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Negativ befolkningsutveckling Under 2005 minskade folkmängden från till invånare, vilket innebär en minskning med 71 invånare. Befolkningsminskningen under 2005 berodde både på ett födelseunderskott men fram för allt på ett inflyttningsunderskott. Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna i budgeten. Den negativa befolkningsutvecklingen under de senaste åren har dämpats av ett positivt invandraröverskott Befolkningsutveckling invandraröverskott Befolkningsutveckling invandraröverskott Befolkningsutveckling invandraröverskott In- och utflyttningsnetto In- och utflyttningsnetto In- och utflyttningsnetto Födelsenetto Födelsenetto Födelsenetto

9 Block 2 Sammanfattande finansiell analys Den sammanfattande finansiella analysen är ett sammandrag av kommunens och koncernens finansiella ställning och utveckling Kommunens ekonomiska resultat på 9,5 mkr plus innebär att kravet på god ekonomisk hushåll ning uppfylls. Samtidigt har kommunen bokfört en avsättning för partiell inlösen av pensioner för pensionsförpliktelser före 1998 som har belastat resultatet med 5,5 mkr. Kommunen har en stark ekonomi utan större skulder vilket är viktigt i vårt förhållande till omvärlden; banker, företag osv. Samtidigt kan vi konstatera att utvecklingen av verksamhetens kostnader överstiger utvecklingen av verksamhetens intäkter. Skulle den utvecklingen fortsätta kommer det at leda till att vi förbrukar mer än vi egentligen har utrymme för. Våra överskott kommer främst från räntor, realisationsvinster, minskning av semesterlöneskuld och uppskjutna projekt; alltså händelser av eng ångskaraktär och inte långsiktigt minskade kostnader. Resultat och kapacitet Under 2005 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 2 pro centenheter lägre kostnader än intäkter och att ett positivt resul tat på 9,5 Mkr redovisades. Resultatet och nettokost nadsandelen beror i huvudsak på poster inom finansiering och överskott inom kommunstyrelsen. Nettoinvesteringarna uppgick under 2005 till 25,8 Mkr. Samtliga invester ingar har finansierats via internt skapat kassaflöde från driftverk samheten. Den höga investeringsnivån medför att nettoinvestering arna uppgår till 158,4 % av avskrivningarna. Soliditeten uppgår till 10,2 %, vilket är en förstärkning från föregående år med 2,4 procentenheter. De långfristiga skulderna minskade med 5,7 Mkr. Risk och kontroll Kommunens likviditet i form av kassalikviditet minskades under året från 54% till 43 %. De likvida medlen minskade med 17,7 Mkr från 39,2 Mkr till 21,5 Mkr. Lån har lösts med 10,8 Mkr vilket för sämrat likviditeten men samtidigt förbättrat den långsiktiga finansiella handlingskraften. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Samtidigt finns risker i dagsläget pga att kassalikviditeten ligger under 50%. Förklar ing till detta är att av de kortfristiga skulderna kommer en stor del att omsättas de närmaste åren. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt 136,5 Mkr, varav merparten, 120,6 Mkr avser kommunens egna före tag. Några kostnader för borgensavsättning bedöms i nuläget inte uppstå. Prognossäkerheten har det senaste året utvecklats positivt. Kommunstyrelsen har fastställt handlingsplan för intern kon troll. Utifrån denna plan har en internkontrollplan framtagits. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det positiva resultatet på 9,5 Mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klaras. Resultatet innebär också att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Kravet på god ekonomisk hushållning enligt kommunens definition är nämligen ett plusresultat på minst 2 procent av verksamhetens nettokostnader. Det är emellertid viktigt att vara medveten om vilka faktorer som bidragit till det positiva resultatet för 2005, nämligen poster inom finansiering samt poster av engångskaraktär och ett positivt budgetavvikelse inom kommunstyrelsen. Det positiva resultatet har således inte skapats av att verksamhetens kostna der permanent anpassats till en intäktsnivå som medför att kom munen kan få svårt att klara av balanskrav och god ekonomisk hushållning i en vikande konjunktur. Hur gick det uppfylldes kommunens mål för verksamheten 2005? En viktig del i beskrivningen av hur kommunens verksamhet utvecklats under året, är hur långt kommunen nått vad gäller att uppfylla de mål som finns för verksamheten. En redovisning av måluppfyllelsen av mål finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse längre fram i årsredovisningen. Sammanställd redovisning koncernen Koncernen redovisar i årets bokslut ett positivt årsresultat på 8,2 mkr. Jämfört med 2004 är de en försämring med 7,9 mkr. Av resultat är 9,5 mkr hänförligt till kommunen och 1,4 mkr till koncernen. Koncernen investerade under året netto 54,9 mkr. Förvaltningsberättelse 9

10 Block 2 Förvaltningsberättelse Drifts- och investeringsredovisning Driftsredovisning (tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisn Budget Netto Netto Avvikelse Revisionen Överförmyndarverksamheten Kommunstyrelsen Barn- och Ungdomsnämnden Byggnadsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Fastighetsenheten (tillhör Tekniska nämnden) Mijö- och hälsoskyddsnämnden Summa Skatter, statsbidrag och fi nansnetto Resultat Nämnderna visar ett positivt resultat och har sammantaget ett överskott på 5,3 mkr. Det största överskottet redovisar kommunstyrelsen med 6,2 mkr. Skatter och statsbidrag blev 3,5 mkr lägre än budgeterad. Detta beror framförallt på en negativ slutavräkning för år Investeringsredovisning (tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisn Budget Netto Netto Avvikelse Kommunstyrelsen Barn- och Ungdomsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Fastighetsenheten Summa Investeringsredovisning visar en budgetavvikelse på 8,3 mkr. De största investeringar 2005 är: Kommunstyrelsen Exploateringsmark o markförvärv 661 Elektronisk fakturahantering 338 Växel 374 Barn- och Ungdomsnämnden Ombyggn Lundabyn Ombyggn Källby Gård 193 Socialnämnden Inventarier, arbets tekniska hjälpmedel 576 Procapita, verksamhetssystem 413 Fastighetsenheten Ombyggnad Brandstation Ombyggnad Simhall Ventilation 750 Ombyggn för Medborgarkontor 428 Tekniska nämnden Maskinpark Anläggningsavdelningen Gator, vägar och parker

11 Block 2 Personalekonomisk redovisning Sammanfattning Genom en bra personal- och lönepolitik vill kommunen stimulera såväl verksamhetsutveckling som personlig utveckling och skapa förutsättningar för en god personalförsörjning. Personalkostnad Personalkostnad (Mkr) 357,1 338,6 339,1 Förändring 5,5 % -0,1 % 4,1% Personalkostnad inklusive sociala avgifter och personalsociala kostnader, som exempelvis utbildning och företagshälsovård, har ökat med 5,5 %. Ökningen beror dels på löneökningar, dels på fler anställda inom främst handikappomsorg och förskole verksamhet. Förvaltningsberättelse Arbetet med att minska sjukfrånvaron har prioriterats med fortsättning av projektet Lust och hälsa samt det under året nystartade projektet Hälsan. Även det systematiska arbets miljö arbetet har utvecklats under året. Sjukfrånvaron har minskat från 8,2 % till 7,7 %. Vår personal 84 % av kommunens personal jobbar inom pedagogisk verksamhet eller inom vård och omsorg. Ytterligare 8 % arbetar i de kommuninterna verksamheterna, exempelvis fastighetsskötsel, gata/park, kost och städ. Inom gemensamma verksamheter som exempelvis ekonomi, personal, kommun ledning och telefonväxel arbetar 3 %. Tillsvidareanställda årsarbetare 2005 per Övriga 5 % jobbar inom särskilt riktade insatser, kultur verksamhet och fritid samt med infrastruktur, skydd mm. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld (Mkr) 22,5 23,6 23,9 Förändring -4,8 % -1,3 % 7,9 % Semesterlöneskulden består av sparade semesterdagar och ännu ej utbetald övertid. Antalet sparade semesterdagar har minskat med dagar (till ). Vid oförändrat antal dagar ökar skulden i proportion till utfallet av den årliga löneöversynen. Okompenserad övertid har minskat med 452 timmar (till 5 400). Personalstatistik Infrastruktur, skydd mm; 2 % Kultur och fritid; 2 % Pedagogisk verksamhet; 44 % Vård och omsorg; 40 % Särskilt riktade insatser; 1 % Kommuninterna verksamheter; 8 % Gemensamma verksamheter; 3 % Månadsavlönad personal Medelålder 46,4 45,9 47,1 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad 89,5 % 90,2 % 84 % Medellön totalt kvinnor män Personalomsättning tillsvidare 3,7 % 6,6 % - därav pension / sjukersättning 2,2 % 2,1 % Personalomsättningen motsvarar det antal tillsvidare anställda i kommunen som har slutat i förhållande till totala antalet tillsvidareanställda. Under 2004 övergick kommunens IT-avdelning och återvinningscentral till kommunalförbund respektive bolag. Den låga personalomsättningen innebär att medelåldern fortsätter att öka. Arbetsmarknadssituationen idag gör att rekrytering sker av personer med relativt lång yrkeserfarenhet. 11

12 Block 2 Förvaltningsberättelse 44 % av kommunens månadsavlönade personal är 50 år eller äldre. För de anställda inom tekniska nämndens område är andel högst med 66 % över 50 år. Motsvarande andel för de anställda inom kommunstyrelsens område är 53 %. För övriga nämnder är % 50 år eller äldre. Åldersfördelning för månadsavlönad personal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% BUN KS MoB Soc TK Kommunen >60 år år år år <29 år Nämnd Antal årsarbetare 31 dec tillsvidareanställda Antal personer 31 dec varav: - tillsvidareanställda vikarier med månadslön heltid 60 % 61 % 61 % - deltid 40 % 39 % 39 % - kvinnor 83 % 83 % 84 % - män 17 % 17 % 16 % Antalet anställda, såväl tillsvidareanställda som vikarier, har ökat under året. Det är främst kopplat till utökningar inom personlig assistans och inom förskolan med ytterligare avdelningar, men ökningen av antalet vikarier beror också på möjligheten till friårsledig het, prov av 3/3-modellen på Helenagården och ett ökat antal studieledigheter. Ökningen 2005 beror i huvudsak på en försäkringslösning för pensionsskulder före 1998 (4,4 Mkr) samt att det för 2004 ingår justering av för högt kalkylerade pensionskostnader för åren (3,4 Mkr). Pensionsskulden består av: - Ansvarsförbindelse (204,8 Mkr) - Individuell del inklusive löneskatt (12,4 Mkr) - Pensionsavsättning (6,2 Mkr) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat från 8,2 % till 7,7 % vilket är glädjande. Jämfört med andra kommuner i närområdet är 7,7 % nära medelvärdet för sjukfrånvaro med en tendens åt högt. Många kommuner inom Skaraborg har en frånvaro mellan 6,5 % och 8,5 %. Projektet Hälsa som startade 2005 och som resulterade i en tidsbegränsad anställning av Rehabcoach, har varit en starkt bidragande orsak till minskningen av sjuk frånvaron. Sjukfrånvaro 2005 (%) Totalt Kvinnor Män <=29 år 5 5,5 2, år 7,8 8,3 4,3 >=50 år 8,3 9,3 4,6 Totalt 7,7 8,5 4,3 Pensioner Sjukfrånvaro jämförelse i åldersintervall och kön Kostnad (Mkr) 22,4 14,7 18,8 Skuld (Mkr) 223,5 225,0 223,2 Pensionskostnaderna inkluderar följande poster: - Pensionsutbetalningar enligt avtal tidigare än Individuell del enligt avtal från och med Garantipension/särskild ålderspension med mera. - Försäkringsavgifter. - Förvaltningsavgifter. - Skuldförändringar. - Särskild löneskatt på pensioner. % ,5 2,8 7,8 8,3 4,3 8,3 9,3 4,6 7,7 8,5 4,3 <= >=50 Totalt Totalt Kvinnor Män 12

13 Block 2 Av den totala frånvaron är 63 % över 59 dagar, vilket är en minskning från 71 % år En tendens är att sjukfrånvaron för personer under 29 år har ökat under 2005 medan grupperna över 30 år visar en minskning jämfört med Sjukfrånvaro - jämförelse i åldersintervall Antalet långtidssjukskrivna har minskat från 93 till 73. Positivt är även att inflödet har minskat för denna grupp från 31 personer år 2004 till 15 år Personer som under året haft sjukfrån varo minst 60 dagar och var åter helt i arbete vid årsskiftet Antal personer Förvaltningsberättelse % <= >=50 Totalt Återgång till arbete Antal personer med sjukfrånvaro föregående årsskifte och med sjukperiod om minst 60 dgr och som återkommit i arbete eller på annat sätt avslutat sjukfrånvaron under året Helt i arbete efter hel frånvaro 5 5 Helt i arbete efter partiell frånvaro 7 6 Partiellt i arbete efter hel frånvaro 9 20 Hel sjukersättning* och därmed lämnat anställning i kommunen Partiell sjukersättning* och därmed ändrad tjänstgöringsgrad som följd Andra åtgärder, t ex studier, anställning upphört, gått ner i tjänstgöringsgrad, föräldraledighet 8 11 *ej tidsbegränsad Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar Medfinansieringen av långa sjukfall med heltidsfrånvaro har inneburit en kostnad på 583 tkr för Den sänkning av arbetsgivaravgiften (0,24 %) som genomfördes samtidigt motsvarar nästan exakt den summan, lägger man därtill att vi fått en sjuklöneperiod som är 7 dagar kortare än tidigare kan vi bara konstatera att vår kostnad minskat i storleksordningen ca 500 tkr. Sjukskrivna Antal personer med hel eller partiell frånvaro 31 december Helt sjukskrivna inkl rehabersättning Partiellt sjukskrivna Hel tidsbegränsad sjukersättning Partiell tidsbegränsad sjukersättning Summa Varav antal personer där frånvaron uppstått under året Projekt Lust & Hälsa Projektet är i slutfasen och vi kan fortfarande glädjas åt mycket positiva resultat. I kategorin Hälsovanor kan nämnas att 22 % förbättrat sina kostvanor, 18 % har Rehabcoach: Ylva Telander 13

14 Block 2 Förvaltningsberättelse förbättrat sina motions vanor. Under Hälsovanor kan nämnas att 8 % upplever mindre stress, 3 % upplever mindre symptom och 3 % upplever bättre hälsa. Under kategorin Hälsodata/mätvärden har 6 % sänkt sitt blodtryck, 10 % har ökat sitt konditionsvärde, 17 % har minskat i vikt och 8 % är fysiskt mer aktiva. Lägger man därtill att ungefär 100 personer remitterats antingen till fördjupade kontroller eller blivit remitterade direkt till sjukvården har många sjukfall undvikits. Ekonomiskt och mänskligt har projektet så här långt varit mycket framgångsrikt. Hälsan Målet med det treåriga projektet Hälsan är att Minska sjukfrånvaro och sjuklöneanknutna kostnader med 30 %. Under 2005 har den totala sjukfrånvaron sjunkit med 6 %. Delmålet för 2005, var att minska de långa sjukskrivningarna, de över 59 dagar, med minst 10 %. Målet har uppnåtts och sänkningen under det första året blev 22 %, från 93 till 73 personer. En orsak till minskningen är färre nytillkomna långtidssjukskrivna då bland annat medvetet arbetsmiljöarbete på enheterna har givit resultat. I projektet har arbetats med att utveckla och tydliggöra rutiner för att kvalitetssäkra arbetet med rehabilitering. Detta och intensifierat rehabiliteringsarbete på individnivå har även det bidragit till att delmålet för 2005 har uppnåtts. Flertalet av kommunens chefer har gått Försäkringskassans utbildning Släpp inte taget om rehabilitering och förebyggande arbetsmiljöarbete. Arbetstidsmodeller Inom Vård och omsorg har 3/3 modellen prövats. Den utvärdering som gjorts har visat på förbättringar avseende verksamhetskvalité och arbetsmiljö men också på en högre kostnadsökning än beräknat. Inom Samhällsbyggnadssektor pågår en försöksverksamhet med årsarbetstid vilket inte utvärderats ännu. Framtiden Viktiga frågor att arbeta med i framtiden är personalförsörjnings frågor som omfattar allt från att arbeta med frisknärvaron som att behålla och utveckla kompetensen hos redan anställda. Därtill kommer också att vara så attraktiv både när det gäller lönenivåer som arbetsmiljö och arbetsuppgifter att vi kan nyrekrytera kompetenta personer på vakanta tjänster. Inte minst viktigt är det att arbeta med mångfald och jämställdhetsfrågor i rekryteringsarbetet. Under 2006 kommer den återkommande arbetsmiljöundersökningen att genomföras i hela kommunen som ett led i att förbättra arbetsmiljön. Nya arbetstidslagen som träder i kraft 2007 kan komma att innebära stora schematekniska förändringar och personalökningar. Arbetsvärderingen har påbörjats och kan innebära krav på lönejusteringar. Samverkan med andra kommuner kan också innebära att vår lönestruktur förändras och medför ekonomiska åtaganden utöver budget för personalkostnadsökningar. 14

15 Block 2 Miljöredovisning 2005 Sammanfattning Miljöarbete är en ständigt pågående process. Vid vissa åtgärder syns resultat direkt, men för de flesta tar det många år. För miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap ses en positiv trend, på väg mot uppställda mål. Tack vare bidrag från staten har vissa miljömål kunnat förverkligas (se nedan) Det interna miljöarbetet med en separat miljöredovisning har inte fungerat och därför förs den in i årsredovisning. har sökt NIP pengar för följande projekt och har också beviljats medel för detta: Vänerskärgården med Kinnekulle Förstudie om förutsättningarna att kunna bli ett biosfärområde tillsammans med Lidköpings och Mariestads kommuner har tillsammans med Lidköpings och Mariestads kommuner inlett en förstudie där möjligheten att bilda ett biosfärområde utreds. Studien påbörjades i maj 2005 och pågår i ett år. Därefter tas ett politiskt beslut om eventuell fortsättning i de tre kommunerna. Under året har arbetet bl a koncentrerats på att undersöka bygdens intresse av att bilda ett biosfärområde. Förvaltningsberättelse Året som gått Nedan följer en kort redogörelse över de natur och miljöprojekt som kommunen arbetar med för närvarande. Platåberget Kinnekulle restaurering och bevarande (Life projektet) Projektets övergripande syfte är att tillsammans med markägare, boende och andra intresserade på Kinnekulle, restaurera och skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna sköta och bevara de naturtyper och arter i EU:s direktiv som förekommer på Kinnekulle. Länsstyrelsen i Västra Götaland är projektledare och är en partner i projektet, vilket pågår från 2002 till Kommunen är ansvarig för vissa åtgärder i projektet, bl a att bygga en permanentutställning, med information om Kinnekulles natur och kultur. Denna utställning blev klar i maj Kommunal naturvård (NIP) Under år 2004 kom en ny proposition där regeringen anslog 300 miljoner kronor, fördelat på tre år till projekt som stödde utvecklingen och bevarandet av tätortsnära natur m.m. Satsningen kallas populärt för NIP och står för naturinvesterings- program. Projekten skall bidra till att uppfylla ett eller flera av riksdagen godkända miljökvalitetsmål eller tillhörande delmål som har relevans för naturvård och/eller friluftsliv. I förstudien undersöks om området har de kvaliteter som behövs för att bli ett biosfärområde och om det är realistiskt att på sikt bedriva och utveckla ett arbetssätt som ligger i linje med den gemensamma strategin för världsnätverket av biosfärområden. Förstudiens underlag ska ligga till grund för kommunernas beslut om fortsatt arbete mot en ansökan till UNESCO. Strandnära vandringsled utmed Vänern och Sjöråsån Under året beviljades statliga medel för åtgärder utmed Sjöråsån och Sjöråsviken i Hällekis. Kommunen har också finansierat projektet genom Avstampet Miljöförbättringar. En vandringsled iordningställes utmed Sjöråsån. Två grillplatser anordnas, bänkas sätts ut och ett enkelt fågeltorn byggs vid Sjöråsviken. Åtgärderna genomförs av Skogsvårdsstyrelsens Gröna lag. Även Hällekis samhällsförening och Sjöråsåns fiskevårdsförening deltar i projektet Projektet kan bidra till att framförallt miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö nås 15

16 Block 2 Förvaltningsberättelse Vassröjningsplan för Vänern Lokala miljömål En sammanställning över kommunens policys, planer, måldokument m.m. har gjorts. Vidare har en sammanställning av befintliga miljömål och förslag till upplägg för s miljöstrategi presenterats. I denna första etapp av miljömålsarbetet redovisas kommunens befintliga miljömål och hur de passar in på de nationella och regionala miljömålen. Målsättningen är att under 2006 upprätta en plan för lokala miljömål som antas politiskt och som är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen. Under året beviljades statliga medel för vassröjningsplan för Vänern. Syftet med projektet är att ta fram ett allsidigt kunskapsunderlag för alla de intresseaspekter som riktas mot Vänerstranden och dess vassbälten. Tanken är att göra en avvägning och prioritering mellan olika intressen, som syftar till ett långsiktigt nyttjande av Vänerstranden och föreslå mål och åtgärdsförslag på områdesnivå. Kommunen har också finansierat projektet genom Avstampet Miljöförbättringar. Projektet kan bidra till att framförallt miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning nås. Klimatinvesteringsprogram (Klimp) Klimp är statliga miljöbidrag som delas ut till lokala projekt för minskade utsläpp av växthusgaser. har under året lämnat in en ansökan om Klimp bidrag till Naturvårdsverket. Arbetet i denna ansökan har fördelats i tre huvudinriktningar, transporter, miljöanpassad uppvärmning och folkbildningsinsatser. Beslut om eventuella medel ges i april Energirådgivning Vad gäller energirådgivningen har det under året förekommit sex offentliga föreläsningar med tema om solvärme, pellets, värmepumpar, trafik, belysning m.m.med ca 304 deltagare. Skolan har gjort en satsning på en energivecka, där en teaterföreställning var upptakten. Några miljörutor om energi samt några tidningsartiklar publicerades i Götene Tidning och SklT under hösten Energirådgivningen räknar med att ha nått ut till ca 500 hushåll, vilket motsvarar 10 % av kommunens hushåll. (Måluppfyllelsen är att nå 5% av kommunens hushåll per år) 16

17 Block 2 Begränsad klimatpåverkan Energirelaterade mål Värmeförbrukning kwh/m Skolor Daghem Servicehus Centrumhuset Sjukhem Bara naturlig försurning Vänerns ph-värde ligger på mellan 7,2 och 7,4. Även alkaliniteten är hög. De stora tillflödena av lerpartiklar ger en hög alkalinitet dvs förmågan att motstå en phsänkning. Kommunens stora åar Sjöråsån och Mariedalsån har normala ph-värden För Sjöråsåns avrinningsområde är värdena höga mellan 7,6 och 8,3 under hela året. Även alkaliniteten har höga värden, vilket visar att förmågan att motstå försurning är stor. Mariedalsån har inte heller några problem med försurning, ph-värdena låg mellan 8,1 och 8,3. Alkaliniteten har höga värden. Förvaltningsberättelse E lförbrukning 250 kwh/m Drivmedelsförbrukningen år 2005, Skolor Daghem Servicehus Cent rumhus Sjukhem Bensin Privata bilar Diesel Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunen deltar i Miljösamverkan Västra Götaland, som under året genomfört projekt vad gäller förvaring av kemikalier för träimpregnering vid sågverk m.fl. En påbörjad inventering av PCB har fortsatt under året. Ett projekt har pågått som handlar om grödor på rödfyr och på alunskiffermark. Tre vindkraftverk fick beviljat bygglov och har uppförts under st enskilda fastigheter har installerat värmepumpar. Frisk luft är tillsammans med 36 andra kommuner i länet, medlem i föreningen Luft i Väst, där luftkvalitetsmätningar pågår. Några ytterligare mätningar efter 2003 är för närvarande inte aktuella för nämnda ämnen. Man skall istället använda mätresultat från angränsande, likvärdiga kommuner. En handlingsplan för kommunens arbete med förorenad mark har tidigare antagits av kommunstyrelsen. Sanering av förorenade områden kan bli en viktig fråga för kommunen i de fall föroreningarna ligger på kommunägd mark. 17

18 Block 2 Förvaltningsberättelse Ingen övergödning 40 avlopp slutbesiktigas under året. Det beslutades om 43 nya, godkända avlopp. Göteneån och Sjöråsån i Sjöråsåns avrinningsområde karakteriseras av mycket höga halter av näringsämnena kväve och fosfor. De allra högsta värdena förekom i mätpunkten precis nedströms Götene tätort. Vattendraget ligger i en utpräglad jordbruksbygd och med all säkerhet beror en stor del av problemen i vattendragen i området också på diffusa läckage av näringsämnen och partiklar från jordbruksmark. Sammantaget kan man se att under de senaste åren har man sett en tendens till minskning av både fosfor och kvävehalterna som verkade nå kulmen år Bottenfaunan har visat på förbättrade förhållanden vad gäller påverkan från näringsämnen i jämförelse med hur detr såg ut i början av 1990-talet Levande skogar Många av kommunens värdefulla skogsmarker framförallt på Kinnekulle skyddas genom reservatsbildning i Life-projektet. Kommunens eget skogsbruk följer en s.k. grön skogsbruksplan, som finns framtagen för de icke tätortsnära skogarna. Under året har också en grön skogsbruksplan upprättats för den tätortsnära skogen. Skogen är certifierad sedan några år tillbaka. Levande sjöar och vattendrag Måluppfyllelsen avgörs till stor del av vilka krav som kommer att ställas för att klara god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Kommunen tillhör Västerhavets vattendistrikt, som bildades under året och där Länsstyrelsen i Västra Götaland är vattenmyndigheten i distriktet. Ett rikt odlingslandskap I kommunen är en stor andel av den odlade marken ekologiskt odlad enligt kriterier från KRAV (kontrollföreningen för ekologisk odling). Antal producenter med växtodling samt areal åker och betesmark certifierade av KRAV var år 2005, 5115 ha, 40 st producenter år KRAV-arealen har varit i stort sett oförändrad de senaste tre åren och ca 18 % av Götenes totala åkerareal odlas enligt KRAV:s regler. Grundvatten av god kvalitet Måluppfyllelsen avgörs till stor del av vilka krav som kommer att ställas för att klara god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Myllrande våtmarker Många av kommunens värdefulla våtmarker och sumpskogar skyddas genom reservatsbildning i pågående Life-projekt. God bebyggd miljö Hushållsavfallet från till Lidköpings värmeverk (det som sopbilen kör) var år 2005, 2444 ton, vilket är en minskning med 2,9 % mot år Det brännbara avfallet från Återvinningscentralen i Götene till Lidköpings värmeverk har däremot ökat med 11 % jämfört med 2004 och utgörs av 797 ton. Avfallsstatistiken gäller år 2004, eftersom uppgifterna för 2005 inte är klara än. 18

19 Modell för finansiell analys Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras med hjälp av olika nyckeltal. Dessa har till uppgift att utifrån de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Modellen för den finansiella analysen har ursprungligen utvecklats av Kommunforskning i Västsverige men har modifierats så att den passar vår kommuns förutsättningar. Den finansiella analys som redovisas på följande sidor benämns RK-modellen Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Aspekterna RESULTAT KAPACITET och RISK KONTROLL utgör hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de analyserade aspekterna. Exempel på sådana nyckeltal är driftskostnadsandel, årets resultat, kassalikviditet, soliditet och etc. Aspekterna och nyckeltalen redovisas enligt nedan. Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Resultat Här klarläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och den senaste treårsperioden? Obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är varningssignaler. Investeringar samt deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1 Skatte- och nettokostnadsutveckling 2 Driftskostnadsandel 3 Årets investeringar 4 Självfinansieringsgrad av investeringarna 5 Årets resultat 6 Avstämning mot balanskravet Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna. Nyckeltal: 7 Soliditet 8 Långfristiga skulder 9 Skuldsättningsgrad 10 Kommunalskatt Riskförhållanden Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utveklingen. Kapacitet Block 3 Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras även kommunens samlade pensionsskuld. Nyckeltal: 11Likviditet ur ett riskperspektiv 12Finansiella risker 13Borgensåtagande 14Pensionsåtagande Kontroll Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Med den fjärde aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Nyckeltal: 15Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 16Intern kontroll 19

20 Finansiell analys av kommunen Finansiella mål När det gäller den ekonomiska ambitionen att kommunens ekonomi ska vara i balans har kommunfullmäktige formulerat mål med hjälp av nyckeltal. Dessa mål är av största betydelse för en balanserad ekonomisk utveckling. Resultatmål Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens nettokostnader ska ligga på 2% under en tidsperiod på tre år. (enl förklaring i KF beslut ) Måluppfyllelse: Årets resultat uppgår till 9,5 mkr som motsvarar 2,0 procent av verksamhetens nettokostnader. Målet är uppfyllt. Mål långsiktig betalningsstyrka Nivån på soliditeten inkl pensionsförpliktelser och särskild löneskatt har ökat eller är bibehållen. Måluppfyllelse: Soliditeten uppgår till 10,2 procent. Detta innebär en ökning med 2,4 procent jämfört med 2004 och målet är därmed uppfyllt. Mål skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgraden av investeringar ligger på minst 100%. Måluppfyllelse: Skattefinansieringsgraden ligger på 100%. Detta innebär en minskning med 87 procent jämfört med Målet är trots minskningen uppfyllt. Mål låneskulden Låneskulden har minskat Måluppfyllelse: Låneskulden har minskat 10,5 mkr. Målet är uppfyllt. Sammanfattande kommentar Kommunen har klarat det lagstadgad balanskravet sedan införandet Kommunens utdebitering är lägre än genomsnittet i Västra Götalands län men högre än genomsnittet i riket. Soliditeten under 2005 förstärkts ytterligare och ligger över genomsnittet i Västra Götalands län. Antalet sparade semesterdagar har minskat med dagar som innebär en minskning av semesterlöneskulden med 1,1 mkr (4,8 procent). Kommunen har finansierat alla investeringsprojekt med egna medel. Pensionsförpliktelserna minskade till 223,5 mkr pga partiell inlösen. Socialnämnden och Tekniska nämndens fastighetsenhet har inte balans i sina budgetar (-2,9 mkr). De övriga nämnder visar ett överskott med 8,1 mkr. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål har uppfyllts. Kommunen har haft en positiv ekonomisk utveckling under en längre period. Det är viktigt att vara medveten om vilka faktorer som bidragit till att kommunen kunnat redovisa detta positiva resultat. har nämligen, liksom många andra kommuner i landet, lyckats förbättra ekonomin de senaste åren med hjälp av ökade skatteintäkter och bidrag från staten. För att klara balanskravet måste kommunen anpassa verksamheten efter intäktsnivån. 20

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF 2008-04-28

ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF 2008-04-28 ÅRSREDOVISNING 2007 GÖTENE KOMMUN Antagen av KF 2008-04-28 Götene kommun, Torggatan 4, 533 80 Götene Tel: 0511-38 60 00, Fax: 0511-597 92 E-post: gotene.kommun@gotene.se Internet: www.gotene.se Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Götene kommun Årsredovisning 2008 Antagen av KF 2009-04-27. Antagen av KF 2009-04-27. Antagen av KF 2009-04-27

ÅRSREDOVISNING GÖTENE KOMMUN. Götene kommun Årsredovisning 2008 Antagen av KF 2009-04-27. Antagen av KF 2009-04-27. Antagen av KF 2009-04-27 Götene kommun Årsredovisning 2008 Antagen av KF 2009-04-27 ÅRSREDOVISNING 2008 GÖTENE KOMMUN Hatech - Digital grafisk produktion 300 ex Antagen av KF 2009-04-27 Götene kommun, Torggatan 4, 533 80 Götene

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2010 GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF 2011-04-26

ÅRSREDOVISNING 2010 GÖTENE KOMMUN. Antagen av KF 2011-04-26 ÅRSREDOVISNING 2010 GÖTENE KOMMUN Antagen av KF 2011-04-26, Torggatan 4, 533 80 Götene Tel. 0511-38 60 00. Fax: 0511-597 92 E-post: gotene.kommun@gotene.se Internet: www.gotene.se Innehåll Målgrupp s årsredovisning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer