Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 LANDSTINGSFULLMÄKTIGESHANDLINGAR 11OLL1007 Yttrande över Hanne Alvners (M) motion Hemdialys förbättrar livskvalitén för njursjuka Hanne Alvner har föreslagit att landstinget prövar med att erbjuda hemdialys till dem som har möjlighet att själva hantera den utrustning som krävs för att genomföra behandlingen i hemmet. Motionären framför att det finns ett uttalat missnöje i norra länsdelen vad gäller dialysbehandling. Personer bosatta i norra länsdelen får sin dialysbehandling vid Karlskoga lasarett. Behandlingen i kombination med restid tar lång tid. Vid Karlskoga lasarett pågår ett försök där patienten får genomföra dialys i sitt hem med hjälp av en mobil dialysutrustning. Motionen har för beredning överlämnats till ledningskansliet. Motionen finns återgiven i landstingsfullmäktiges handlingar under ärende 30/2011. Motionen har behandlats av nämnden för somatisk specialistsjukvård den 16 oktober Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande. Det finns redan idag möjlighet för patienter i behov av dialysbehandling att sköta sin behandling i hemmet. På Karlskoga lasarett räknar man med att cirka tio procent av patienterna som behöver dialysbehandling kan bli aktuella för behandling i hemmet. För yngre patienter som av medicinska skäl inte kommer i fråga för transplantation, eller med lång väntan på transplantation, kan hemdialys vara ett lämpligt behandlingsalternativ. Ungefär hälften av de njursjuka patienterna är 70 år och äldre och blir sällan aktuella för transplantation. Även för dessa patienter kan hemdialys vara ett lämpligt alternativ, förutsatt att de själva kan sköta behandlingen. Dialysbehandling i hemmet anses vara kvalitativt bättre då patienten själv kan bestämma tiden för dialys och slipper resor till och från sjukhuset för behandling. För patienter som är yrkesverksamma ger hemdialys en möjlighet för dem att fortsätta arbeta. Inför en hemdialys görs en bedömning av om det finns en lämplig plats i hemmet, säkrande av elförsörjning, bedömning av vattenkvalitet, regelbundna vattenprover, hantering av avfall, försörjning av dialysmaterial, transporter, anskaffning av dialysmaskin och portabel vattenanläggning. Därutöver behövs service och underhåll av utrustningen. För installation i hemmet behövs hjälp från patientens hemkommun vad gäller vatten, avlopp och el. Patienten måste själv kunna hantera dialysen och behöver utbildning för att kunna sköta behandlingen rent tekniskt. Ett team som utbildar, stöttar och hjälper patienten organiserar verksamheten i samråd med patienten så att allt det praktiska fungerar.

14 LANDSTINGSFULLMÄKTIGESHANDLINGAR 11OLL1007 Vid Karlskoga lasarett pågår ett projekt där en patient har utbildats till att sköta sin behandling i hemmet och sedan en tid tillbaka sköter han sin behandling hemma. Under 2012 kommer projektet att utvärderas och resultat att presenteras därefter. USÖ har tidigare haft patienter i hemdialys via njursektionen på USÖ. Majoriteten av patienterna som får dialys är ofta så pass gamla och sjuka att de inte klarar av behandlingen rent tekniskt. Många av de yngre patienterna som kan komma i fråga transplanteras tidigt och att organisera för hemdialys för en kortare tid är inte alltid den bästa lösningen. USÖ erbjuder sedan 2009 patienter ett alternativ med dialys på sjukhusets självdialysenhet. För att kunna genomföra sin behandling antingen på självdialysenheten eller i sin egen hemmiljö får patienterna en individuell utbildning. Erfarenheter från självdialysverksamheten är att det nu finns patienter som är så utbildade och delaktiga i sin vård att det kan bli aktuellt med hemdialys för dem. Tillgänglighet till bloddialys har tidigare lyfts. Frågan har följts och nu förtydligats av den politiska ledningen i landstinget med uppdraget i Verksamhetsplan med budget 2012 och planeringsförutsättningar för om en utredning som ska presentera möjligheterna att ge bloddialys med ökad geografisk tillgänglighet i länet. Utredningen presenterades våren Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, ska anses tillgodosedd. Örebro den 3 oktober 2012 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

15

16 1 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas OLL1305 Landstingets revisorer C/o PwC-Komrev Berit Lindblom Box ÖREBRO Yttrande över revisionsrapport Samverkan inom och utom landstinget - vårdkedjeanalys Landstingets revisorer har översänt revisionsrapporten Samverkan inom och utom landstinget - vårdkedjeanalys. Vårdkedjan som valts är kolorektalcancer begränsat till insatser för personer under 65 år. Revisorerna har begärt ett yttrande från landstingsstyrelsen och nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel över revisorernas skrivelse och revisionsrapporten. Syftet med revisorernas granskning var att bedöma om landstingsstyrelsen och nämnderna bedriver en ändamålsenlig verksamhet för patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och vårdgivare. Revisorerna har begärt ett yttrande från nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel. Denna nämnd ansvarar inte för den aktuella vårdkedjan. Ärendet har därför beretts i nämnden för somatisk specialistsjukvård och nämnden för primärvård och folktandvård. Revisorernas granskning Revisorernas sammanfattade bedömning är att landstinget behöver stärka processen för patienter med behov av insatser från flera vårdgivare och vårdnivåer för att den ska kunna bedömas som ändamålsenlig. Följande iakttagelser ligger som grund för revisorernas bedömning: - Stödsystemet för informationsöverföring, Meddix, säkerställer inte att berörda aktörer får tillräcklig information. Skriftliga rutiner som säkerställer informationsöverföring och kommunikation på ett säkert och ändamålsenligt sätt saknas mellan olika kliniker på sjukhusen. - Det är inte fastställt inom landstinget vilka kompetenser som ska ingå i multidisciplinär bedömning i cancersjukvård. - Kunskap om hur och vad som ska rapporteras i Platina brister vad gäller avvikelser i informationsöverföring och kommunikation. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Box Örebro Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

17 2 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas OLL1305 Landstingsstyrelsens vill framföra följande Landstingsstyrelsen anser att en välfungerande vårdkedja är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård. Revisorernas granskning avser vårdkedjan för personer under 65 år vilket är något förvånande eftersom ca 75 procent av dem som insjuknar i kolorektalcancer är över 65 år. Örebro läns landsting är representerat såväl i styrgruppen för Regionalt Cancer centrum (RCC) Uppsala Örebro som i de olika vårdprogramgrupper och arbetsgrupper som finns organiserade under RCC. I uppdraget för RCC ingår att under de kommande åren utarbeta en cancerplan för regionen. I denna plan kommer många av de frågeställningar som revisionsrapporten tar upp att beröras. Informationsöverföring När det gäller brister angående informationsöverföring till berörda aktörer blir insatser från kommunen för personer med kolorektalcancer under 65 år aktuella när det är frågan om palliativ vård. Om patienter som efter utskrivning från sjukhus ska få insatser från både kommunen och primärvården används det elektroniska systemet Meddix i kommunikationen. I de fall patienterna inte har behov av insatser från kommunen används en sedvanlig remiss från sjukhuset till primärvården. Frågor och problem i användningen av Meddix hanteras regelbundet i samverkansorganisationen mellan kommunerna/ regionförbundet och landstinget. Ett av målen för det pågående samverkansprojektet ViSam (Vårdplanering I Samlad AnsvarsModell) mellan kommunerna i länet och landstinget är att ta fram en länsövergripande modell för hur vårdplanering och informationsöverföring i samverkan mellan huvudmännen ska gå till. För att förbättra den samordnade vårdplaneringen har sjuksköterskor, paramedicinsk personal och läkare på USÖ deltagit vid utbildningar i Meddix. Rutiner finns för personalen vem som ska kontaktas i olika sammanhang för överföring av information. Det är svårt att detaljreglera innehållet i rapporterna eftersom dessa måste anpassas utifrån varje enskild patients situation. Informationsöverföring är ett område som bör följas i klinikernas egenuppföljning. Kirurgkliniken på USÖ har beskrivit vårdkedjan för patienter med kolorektal-cancer i flödesscheman dels mot onkologkliniken, dels mot den palliativa vården. Dessa beskriver hur information ska föras över mellan enheterna. En uppföljning av flödesschemana är på gång på kirurgkliniken. Kontaktsjuksköterskan har en central funktion när det gäller informationsöverföringen mellan enheter och mellan vårdnivåer. Ett mål som RCC-rådet i landstinget satt upp är att alla patienter som fått en cancerdiagnos under 2012, och där behandlingen kräver insatser av flera kliniker ska ha en utsedd kontaktsjuksköterska. Vad gäller ansvar för informationsöverföring ska koordinatorernas uppdrag vid kirurgkliniken på USÖ förtydligas.

18 3 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas OLL1305 Multidisciplinär bedömning Bedömningar i multidisciplinära team är en viktig del i vården av patienter med cancersjukdomar. Genom dessa bedömningar får man ett bättre grundat behandlingsbeslut och en mera sammanhållen vårdkedja. De multidisciplinära teamen måste dock kunna anpassas efter varje enskild patients behov. En kärna i teamen är ansvarig specialistläkare, onkolog, radiolog, patolog och koordinator/kontaktsjuksköterska. Därutöver kan andra kompetenser kallas in efter behov. USÖ har i sitt vårdprogram för kolorektalcancer fastställt att alla patienter med kolorektalcancer ska bedömas av ett multidisciplinärt team före insättning av behandling. Koordinatorerna på kirurgkliniken ingår alltid i teamet. Regionalt Cancercentrum (RCC) i Uppsala-Örebroregionen kommer att skapa ett system för multidisciplinära konferenser för att uppnå en bättre samsyn kring enskilda behandlingar och förbättra möjligheten att ställa korrekta diagnoser vid ovanliga cancersjukdomar. Örebro läns landsting kommer aktivt att delta i detta arbete. Avvikelsehantering Landstingsstyrelsen känner till att avvikelsehanteringssystemet Platina inte anses användarvänligt och att man i verksamheterna upplever svårigheter att få återkoppling på inrapporterade avvikelser. Rapportering av avvikande händelser är viktig i hela hälso- och sjukvården för att kunna göra vården säkrare. Rapporteringen av avvikande händelser har trots de upplevda svårigheterna ökat över tid och därmed också erfarenheterna av att använda systemet. Regelbunden kompetensutveckling erbjuds till de personer som ansvarar för samordningen av avvikelser. En förutsättning för att få återkoppling och ett aktivt lärande är att det rapporteras in händelser t ex brister i informationsöverföringen mellan vårdenheter och vårdnivåer. Insatser för att få personalen att rapportera avvikelser pågår kontinuerligt. Nämnden för somatisk specialistsjukvård och nämnden för primärvård och folktandvård vill framföra följande Nämnden för somatisk specialistsjukvård sluter årliga överenskommelser med sjukhusen i länet. I överenskommelsen för 2012 ingår i uppföljningen bland annat att sjukhusen ska redovisa komplikationer efter koloncancerkirurgi, organisation av multidisciplinära konferenser för olika grupper av cancerpatienter och totala antalet rapporterade avvikelser vid sjukhusen. Utvecklingen och organisationen av cancervården är en viktig strategisk fråga för sjukvården i framtiden. Landstinget har som målsättning att föreslagna områden i den nationella cancerstrategin ska vara införda i ordinarie verksamhet vid utgången av år 2012.

19 4 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas OLL1305 Ett arbete pågår inom Regional Cancercentrum (RCC) i Uppsala-Örebroregionen avseende vårdkedjan för kolorektalcancer där primärvårdens roll i cancervården också ska klarläggas. RCC-rådet i Örebro läns landsting prioriterar frågan om samarbete med intresseorganisationer och har etablerat kontakter med organisationer i länet. För att förbättra den palliativa vården i länet har ett läns- och huvudmannaöverskridande råd inrättats. Det palliativa rådet ska verka för att säkerställa en palliativ vård på lika villkor oavsett bostadsort i länet. För Örebro läns landsting Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

20 ~~:~~ ~~~~~ 'LÅNS t~ndsting ~ ~ ~~ntrata diar~e~ ~~~~~~ ~~ Zo~~ o ~~ Z~ O e ~~~ ~~~ r ~ ~ ~- ~ ~ t Kerstin Karlstedt Ingrid Norman Februari 2oY2 k..~.'.33~5:''. a~ ~~.~. ~: ~f'....: ~N..:~

21 ~~ ~.~~ in r~in r.w w..~... w~...jw..+.. ~ w... ~~l..i. w. i i~ w...i{i.. ~. a.... ~.. ~7ct1 i IVCI t\c11 1 il IV{ t 1 Vt,.f f l,iluf I I idi IUJIII Ity. Cl - 1%d! Ut~CUjCdIdi~/J ~nnehå Ilsförte cknirtg 1 Sammanfattning 2 Uppdrag 2.1 Revisionsfråga ~. ~ ~Ietad ach avgränsning 3 Cancervården 3.1 Nationell Cancerstrategi 3.2 Regionalt Onkologiskt Centrum 3.3 Nationella riktlinjerna för bröst, kolorektal och prostatacancer 3.4 Politisk styrning inom landstingen 4 Granskningsresultat ~.. ~ ~Tårdgivare och vårdnivåer Opererande kliniker Onkologkliniken på USÖ Palliativa sektionen på USÖ Landstingets avancerade hemsjukvård (LAH) och palliativa team Primärvårdens läkarmottagningar 4.2 Externa aktörer Intresseföreningen RMT Försäkringskassan (FK) 4.3 Jämförande data 4.4 Samverkan mellan vårdgivare System och rutiner för informationsöverföring och samverkan? Vår bedömning Vilka överenskommelser finns mellan olika vårdgivare? Vår bedömning 4.5 externa samverkan Vilken samverkan finns med andra aktörer? 4.x.2 Vår bedömning 4.6 Uppföljning och återrapportering 4.6.E Hur sdkerstä~lls att informationsöverföring och ko~~n~n~r~ikation sker på ett säkert ach ändamålsenl~ gt sätt oeh ~~ilka system finns för att följ a upp att det sker i enlighet ined överenskommelsen? Vår bedömning Återrapportering av av~tike~ser och rapportering till beslutande nämnd Vår b~dömn~ng b l~ lg November 2011 Väs~manlan~s I~n~ landsting 1~ YA~ V

22 SamverKan inom och utom {ändstinget - vårdkedjeanalys ~ am~nz an a ttn in. Revisorerna i Örebro läns landsting har gett PwC i uppdrag att granska processen för information och samverkan utifrån en specifik patientgrupp som är beroende av olika vårdnivåer och olika aktörer i välfärdssektorn. Den vårdkedja som valts är kolorektalcancer med enbegränsning till att belysa insatser för personer under 65 0 ar. Granskningen skall ge svar på följande revisionsfråga: Bedriver landstingsstyrelsens en ändamålsenlig verksamhet för patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och vårdgivare? Vår sammanfattande bedömning efter genomförd granskning är att landstingsstyrelsenbehöver stärka processen för patienter med behov av insatser från fler vårdnivåer och vårdgivare för att den skall kunna bedömas vara ändamålsenlig. Våra bedömningar grundar sig på följande: Vilka system och rutiner för informationsöverföring och samverkan finns? Vår bedömning är att det inom landstinget finns en rutin för informationsöverföring och samordnad vårdplanering för patienter i samband med flytt mellan olika vårdnivåer men att det finns brister när det gäller tillämpningen. Internt mellan landstingets vårdnivåer används remisser. Det stödsystem som tillämpas för informationsöverföring mot kommuner, Meddix, säkerställer inte att berörda aktörer får tillräcklig information. Detta är ett område som behöver utvecklas och säkras. Vår bedömning är att det finns en etablerad och fungerande samverkan mellan onkologkliniken, kirurgkliniken, radiologkliniken och patologkliniken på USÖ genom de multidisciplinära teamen och genom koordinatorerna kring patientgruppen. Informationsöverföringen isamband med att en patient flyttas mellan olika kliniker på USÖ sker genom koordinatorn och det multiprofessionella teamet. Vår bedömning är att de rrtultidisciplinära teamen som har bildats på USÖ har förbättrat samordning av vård och behandling för patienter med kolorektalcancer. Införandet av koordtnatorer är också något som `~i bedömer har förbättrat samordningen mellan olika delar i ~Tården. På lasarettet i Karlskoga görs teambedömningar a~~ onkolog, kirurg och röntgenolog före och efter operation. Det saknas koordinatorer/kontaktsjuksköterskor för samordning av patientens vård. Februari 2012 Örebro läns landsting 1 av 21 PwC

23 Jcll I IVCI tkdf I It IV(f I UC:(1 I.JIUf I1 Ic!flUS[ft I~~l - Vdl UtKCU~Cclfldiy5 I de övergripande kvalitetsindikatorer för cancersjukvård anges multidiscipltnärbedömning som en viktig del. Vår bedömning är att det inom Örebro länt la~dst~ng ~Qr ~?~1?1~er~S «~~~ ~~I~1p?t~~S~~' SQ~I]! ~Ö~' ~r1g~ ~ ett r~~ltid~sciplinärt team för att anses leva upp till de Nationella riktlinjerna för kolorektalcancer Vi kan konstatera att patienters möjlighet i hemmet få vård från landstingets avancerade hemsjukvårdsteam hegränsas av bostadsort och att vården i länet därmed inte kan anses jämlik. Å andra sidan är uppfattningen att patienterna på längre avstånd från USA får en bra vårdidet egna hemmet i och med att det finns ett utvecklat samarbete och förtroende mellan primärvården och kommunerna. Vilka överenskommelser finns mellan olika vårdgivare? Det finns överenskommelser om samverkan mellan olika vårdgivare (huvudmä nl g~n~m Maritgrup~Pn, ~~~gntg~'u~~e~ nc~ ~l~ka ~rbet~g~'u~~e~'. Vår bedömning är att de utgör ett bra stöd i samverkan mellan vårdgivare. Vilken samverkan finns med andra aktörer? På övergripande nivå finns en etablerad samverkan mellan landstinget och försäkringskassan. Det faktum att en del av sjukintygen fortfarande bedöms ha stora brister innebär att vi bedömer att landstinget ytterligare behöver utveckla sj ukskrivningsprocessen, kvaliteten i intygen och öka förståelse och kompetensen hos läkarna samt att samarbetet mellan sjukhusen och Försäkringskassans handläggare bör utvecklas. Avseende intresseorganisationerna är samverkan marginell. Troligen finns här möjligheter till utveckling. Hur säkerställs att informationsöverföring och kommunikation sker på ett säkert och ändamålsenligt sätt? Vår bedömning är att det mellan olika kliniker på sjukhusen saknas skriftliga rutiner som säkerställer att informationsöverföring och kommunikation sker på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Vilken återrapportering sker av avvikelser när det gäller brister i sam- `Terkan och informationsäverföring? Det finns system för att fånga upp brister i infor~nationshanter~ng och kommunikation genam stödsystemet Platina. Kunskapen am hur och Tad som skall rapporteras brister, systemet anses inte användarvänligt och ger inte heller den återkoppling som önskas a~t verksamheterna. Vår bedömning är att systemet fär av~rikelserapportering behöver anpassas men också att Februari 2012 Örebro läns landsting 2 av 21!'~,~,~C

24 Samverkan inom och utom landstinget - vårdkedjeanalys användarna har behov av ytterligare kunskap om hur registrering skall göras och vad som skall rapporteras. Hur sker apportering till beslutande nämnd? Landstingsstyrelsen får genom delårsrapporten aiss kunskap om samverkan internt och externt, om patientsäkerhet och om utvecklingsområden. Detta gäller framför allt genom uppföljning av de må1 som landstingsfullmäktige antagit i sin verksamhetsplan. För målgruppen kolorektalcancerpatienter är vår bedömning att landstingssfiyrelsen kan behöva se över nyttjandet av resurserna mellan sjukhusen med hänsyn till volymer samt tillgång på specialistresurser (multidisciplinära team inför och efter operation). Det har påbörjats en översyn av den palliativa vården, vilket vi uppfattat finnas behov av, för att säkerställa att patienter oavsett bostadsort ska ha tillgång till liknande vård. 2 1'~ Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har medfört att insatser som tidigare endast utfördes i den högspecialiserade och slutna vården nu kan göras på andra sjukhus, sjukhem, särskilda boenden oeh i ordinära boenden. Efter ett akut insjuknande följer ofta en kedja av insatser. Sjukhusen genomför operationer och specifika behandlingsinsatser. Uppföljning, läkemedelsbehandling, medicinska insatser och rehabilitering kan göras i primärvården. När det gäller personer med kontinuerliga vårdbehov kan det egna hemmet vara en viktig "vårdnivå". I hemmet behövs ofta en kombination av insatser av till exempel mobila landstingsläkare och kommunala distriktssköterskor. Bättre utnyttjande av modern teknik och den medicintekniska utvecklingen kan bidra till en säkrare och bättre vård och att effektivisera denna. I statens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting sägs att kommuner och landsting skall se till att insatser i sluten och öppen vård samordnas. För landstingens del innebär det att de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård, utan dröjsmål skall kunna få en medicinsk bedömning, konsultation eller hembesök. Redan idag finns också en samverkan med andra aktörer inom välfärdssektorn som behöver utvecklas ytterligare för att skapa en god hälsa för länets befolkning. Revisorerna i Orebro läns landsting har gett P~ti~C i uppdrag att granska information oeh samverkan för en specifik patientgrupp sor~z är beroende av alika ~Tårdrli~Tåer och olika aktörer i välfärdsse~~tarn. Den vårdkedja som valts är kolorekta~cancer med enbegränsning till att belysa insatser för personer under 65 år. Februari 2012 Örebro läns landsting 3 av 21 PwC

25 Cnw~ ~i~rti.~ -~ iroi-arr~ ro~b-s ~~~~rv~ I.~ ^~~n~ir~r~~ ~o. ~r~-ll~~rli~.~r,.-,i.~r. VA1 I 1 VCI f~qt 1 11 IVI t 1 Vl~l 1 UIVI t 1 IQi l~gl - VQI UnGI.l~C-iQl IQI~/J i ~,~~ Bedriver landstingsstyrelsens en ändamålsenlig verksamhet för patienter med be- ~~~ av i~sat~e~ från flera vårdnivå~~ ocl~ vå~=~igivai~e? Kontrollmål/granskningsmål TVilk~ ~y,~tpm n~h r~ltin~er fir int~rmations~~ T~erf~rinö och sam~j~rkan finns? Vilda överenskommelser finns mellan olika vårdgivare? Vilken samverkan finns med andra aktörer? Hur säkerställs att informationsöverföring och kommunikation sker på ett säkert och ändamålsenligt sätt? Vilket system finns att följ a upp att informationsöverföring sker i enlighet med överenskommelser? Vilken återrapportering sker av a~ikelser när det gäller brister i samverkan och informationsöverföring? Hur sker rapportering till beslutande nämnd? ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Granskningen har genomförts genom att intervjua representanter från kirurgiska kliniker, onkologkliniken, landstingets avance~ ade hemsjukvårdsteam, palliativ enhet, primärvården, försäkringskassa samt en intresseorganisation, sammanlagt cirka 20 intervjuer. Dokumentgranskning har skett av samverkansdokument, rutiner och riktlinjer. Avvikelser avseende samverkansbrister görs ej enligt rutin varför vi inte kunnat använda detta underlag för vår granskning. Då opererande verksamhet bedrivs på alla länets sjukhus har vi bedömt det som nödvändigt att förutom USÖ intervjua representant från Karlskoga lasarett. Vi har även stämt avbilden av samverkan mellan kommun och landsting genom kontakt med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i fyra kommuner inom de olika länsdelarna. Granskningen avgränsas till att omfatta personer under 65 år med en cancerdiagnos. Den vårdkedja som valts är vården av kolorektalcancer. För mer information om kolorektalcancer se bilaga 1. Februari 2012 Örebro läns landsting 4 av 2~ P~~lC

26 Samverkan inom och utom landstinget - vårdkedjeanalys 0 ancervar en..~ atione~l ~'ar~cerst-r~e i 3 9~ Regeringen beslutade i juli 200 att tillsätta en utredning med uppgift att lämna förslag till en nationell cancerstrategi (dir. 200:110). I utredningens uppdrag ingick att utreda vad som kan göras för att så långt som möjligt förhindra att människor insjuknar och dör i cancer samt för att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med en cancersjukdom. I den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) visar prognoser på en kraftig ökning av antalet personer som lever med cancer. Även om Sverige i dag har jämförelsevis goda behandlingsresultat för flera cancersjukdomar så står vi inför stora utmaningar framöver. Mot denna bakgrund föreslår utredningen en långsiktig strategi för att klara en framtida ökning av antalet cancerfall. I enlighet med cancerstrategin inrättades inom Uppsala/Örebro Regionen (start 1/g) ett RCC Regionalt Cancercentrum för Uppsala/Örebroregionen. RCC har ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra cancersjukvården inom den egna regionen. Arbetet ska ske i nära samarbete med bland annat länssjukvård, primärvård, patientföreningar, anhöriga och forskare från universitet och högskola. ~.2.Re 9~ Tonalt ~ r~tkolo 9 islet Cer~.trur. Regionalt Onkologiskt Centrum iuppsala/~rebroregionen (ROC) ansvarar för regional cancerregistrering och bidrar till kvalitetsutvecklingen icancervården genom att ge ut vårdprogram, upprätta och analysera kvalitetsregister och ge service till kliniska studier. Vårdprogram utarbetas av vårdprogramgrupper iregionen. Vårdprogramsgrupperna är multidisciplinära och multiprofessionella isin sammansättning, dvs består av olika kompetenser. Uppdraget till vårdprogramgrupperna iuppsala/örebroregionen är utformat av Regionalt onkologiskt centrums ledningsgrupp och fastställt av samverkansnämnden. Regionens vårdprogramgrupper är mottagare och uttolkare av nationella riktlinj er/nationella vårdprogram och anpassar riktlinjerna efter regionens förutsättningar avseende kompetenser, materiella resurser och administrativa strukturer. ~Va~i~ar~ella ri~c~lin'~erna ör bröst ka~oreta.l,l a oc1~. rosttcncer I de nationella riktlinjerna för bröst, kolorektal och prostatacancer (200 )finns ett flertal gemensamma kvalitetsindikatorer. Överlevnad och dödlighet Multidisciplinärbedömning ienlighet med fastställda vårdprogram Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister med tillhörande regionalt/ nationellt vårdprogram Februari 2012 Orebro läns landsting 5 av 21 PwC

27 Jdl 1 IVCI P~cit I It IVI I 1 Ut;t 1 l.ltvt I I Idt lujlll Ili. Cl - Vdt Ut~CUjCdf Idly] Tid från remissutfärdande till första besök hos läkare på specialistmottagning Tid från dian ostfisk åtgärd till_ l~esl~ed o~n diagnos Tid från behandlingsbeslut till terapeutisk åtgärd vid nyupptäckt cancer Användning av NRS skala (Numeric Rating Scale, 0-10) för skattning av sm ärta i det ~all~ativa skedet. Registrering av dödsfall i Svenska palliativregistret Ordination av opioid parenteralt vid behov mot smärta till patient i livets slutskede Tillgång till kontaktsjuksköterska/motsvarande med tydligt definierat uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. God vård är en förutsättning för att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Vid genomgång av landstinget verksamhetsplan och ~ppföjningsrappqrt "Delårsrapport aug~~t~ 2o~Z" ~yft~ både ~ehqv a~ ~ö~bä~tringar inom det generella patientsäkerhetsarbetet fram liksom de utvecklingsarbeten ayseende sjukskrivningsprocessen och arbetet med målgruppen cancerpatienter. En länsgrupp för palliativ vård är inrättad och ska ta fram ett vårdprogram som garanterar alla länsinvånare en likvärdig palliativ vård oavsett bostadsort. Nivåstruktureringsarbetet hereds inom vårdprogramgrupper med lokala representanter. Inom landstinget finns ett särskilt samverkansforum för cancerforskning, CAFE. rann ntn sresu ta t f f I.ancistingsstyrelsen ansvarar tör såväl sju'k~usansiuten specialistsjukvård som primärvård. Hälso- och sjukvården är organiserad i följande förvaltningar: Primärvård, Psykiatri och habilitering, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Folktandvården. I vårdkedjan kolorektalcancer är flera vårdgivare och vårdnivåer involverade och flödet är beroende på när patienten söker vård och status. Patienter med mindre akuta eller ålffusa symptom utreds ofta av familjeläkaren och kan därefter remitteras till en kirurgklinik. Patienten kan även söka direkt till akuten och utreds därefter av kirurgkliniken. Då patienten söker vård i ett tidigt skede kan operation ofta ske direkt efter det att diagnos är ställd emedan en patient med en mer Iångt gången cancer kan behöva behandling innan tumören opereras bort. Februari 2012 trebro läns landsting 6 av 21 P~r~~

28 Samverkan inom och utom landstinget - vårdkedjeanalys Strålbehandling sker enbart på onkologkliniken på USÖ. Cytostatikabehandling ges på USÖ emedan Karlskogas patienter mestadels ges cytostatikabehandling på USÖ. Efter avslutad behandling på onkologkliniken ligger ansvaret för efterkontroller hos den behandlande kirurgkliniken. Vad som sker efter det akuta stadiet, när patienten är behandlad, är helt beroende på cancerform, patientens status, bostadsort och patientens egna val. ~.1..~ ~~ererar~å~ kliniker Inom landstinget Orebro bedriver samtliga sjukhus opererande verksamhet, både elektiv och akut verksamheter. Klinikerna diagnostiserar och behandlar sjukdomar, akut och planerat, bland annat cancersjukdomar. Beroende på bostadsort och om patienten gör egna aktiva val kan operation av koloncancer utföras på samtliga sjukhus medan operationer av rektalcancer endast utförs på USÖ. Kirurgiska kliniken på USÖ är indelad i sektioner med operationsavdelning, vårdavdelningar och mottagning. Inom kliniken finns vårdavdelning med platser där huvudsakligen patienter med sjukdomar som tillhör kolorektalsektionenvårdas. Det finns en specialist inom colorektalcancer knuten till kirurgkliniken i Karlskoga. På USÖ finns två stomiterapeuter (1,8 heltidstjänster). I Karlskoga finns en stomiterapeut att tillgå en dag per vecka och i Lindesberg finns en undersköterska med specialintresse för stomivård att tillgå. Stomiterapeuterna hlir involverade då patienten får en tillfällig eller permanent stomi. De finns även som rådgivare för primärvården..~.z Onk~lo kliniken å ~SfJ 4 9 ~ Onkologkliniken pestår av fyra enheter; en vårdavdelning, två mottagning samt en strålbehandlingsavdelning med modern utrustning och behandlingsapparater. Onkologkliniken tar hand om patienter med tumörsjukdomar och erbjuder tilläggsbehandling, kurativ och palliativ behandling samt kontroller. Kliniken bistår även andra kliniker iutrednings- och diagnosarbete. För att få vård inom kliniken krävs remiss. På Medicinsk behandlingsenhet onkologi finns platser för cytostatikabehandling och antikroppsbehandling men utför även andra typer av behandlingar, t. ex. blodtransfusioner... 4.~,~ Palliati~a sektionen på I~~`D Palliativa sektionen tillhör organisatoriskt geriatriska kliniken som bedriver både öppenvård (LAH) och slutenvård (a~tdelning 84). På a~tdelningen kan patienter från hela länet få vård. LAH bedriver avancerad vård men finns också som rådgivare för hela upptagningsområdet. Vården bedrivs multiprofessionellt med sjuksköterskor, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och administrativ personal. Kännetecknande för den palliativa vården är helhetssyn på människan med högt kvalmcerad vård och omvårdnad med stöd till anhöriga. Februari 2012 Örebro läns landsting 7 av 21 PwC