Rättsfrågor med anknytning till IT i vård och omsorg. Lägesbeskrivning och underlag till InfoVU-projektets huvudrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättsfrågor med anknytning till IT i vård och omsorg. Lägesbeskrivning och underlag till InfoVU-projektets huvudrapport"

Transkript

1 Rättsfrågor med anknytning till IT i vård och omsorg Lägesbeskrivning och underlag till InfoVU-projektets huvudrapport

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser med mera som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Artikelnr Publicerat november

3 Förord Vilka resultat uppnår vården och omsorgen? Vilken kvalitet har resultaten? Stämmer resultat och kvalitet med målen och patienternas och brukarnas behov? Vad kostar det uppnådda resultatet per patient och brukare? Vilken roll kan IT spela för en säker och effektiv utveckling vid registrering, bearbetning, överföring och redovisning av olika sorters information? Dessa frågor har Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (från 1 januari 2005 Sveriges Kommuner och Landsting) arbetat med i projektet InfoVU under åren InfoVU står för Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning. Arbetet har genomförts på uppdrag av regeringen och inom ramen för Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/ 2000:49, avsnitt 7.5.3). I uppdraget lyfte regeringen fram tre uppgifter som särskilt angelägna Kommunikation mellan vårdgivare. Samverkan kring en enskild patient. Verksamhetsuppföljning byggd på individdata för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat. Den strävan som regeringen ger uttryck för i handlingsplanen väcker rättstillämpningsfrågor. InfoVU har därför kartlagt och analyserat vissa rättsfrågor som är relaterade till användning av IT i hälso- och sjukvården. Denna rapport behandlar möjligheterna till informationsöverföring mellan olika vårdgivare och möjligheterna till automatiserad behandling av personuppgifter inom vård och omsorg. Vidare diskuteras olika nationella ITinfrastrukturmodeller ur ett juridiskt perspektiv. Också journalens innehåll och utformning samt olika aspekter på informationssäkerhet vid elektronisk behandling av känsliga individrelaterade data behandlas. Rapporten vänder sig till alla som arbetar med informationsförsörjning och IT-utveckling inom vård och omsorg. Rapporten har skrivits av juristen Manólis Nymark, Socialstyrelsen. Juristerna Eva Nilsson och Pär Ödman, båda Socialstyrelsen har medverkat i de ställningstaganden som redovisas i avsnitt 6. Bo Lindblom Ellen Hyttsten Britta Rundström Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Socialstyrelsen Sveriges Kommuner Sveriges Kommuner och Landsting och Landsting 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Förkortningar...8 Sammanfattning...9 Inledning...11 Begrepp och termer...12 IT i hälso- och sjukvården...14 Bakgrund...14 Elektroniska patientjournaler...14 Allmän beskrivning...14 Definition...15 Andra elektroniska informationssystem i hälso- och sjukvården...16 Patientadministrativa system...16 Laboratoriesystem...16 Patient Data Management Systems...17 Bild- och röntgeninformationssystem...17 Bokningssystem och övriga informationssystem...17 Telemedicin och televård...17 EU och e-health...18 E-recept och läkemedelshantering...19 Hälsodataregister...19 Nationella kvalitetsregister...20 Webbaserad hälsorelaterad information...21 Nationell IT-infrastruktur i andra länder...21 Säker överföring av information mellan olika system...24 Kryptering och digitala signaturer...24 Nätverk...25 Virtuella lokala nätverk...26 Internet...26 VPN...26 Tillförlitlig tredje part...27 Patientjournaler och informationssäkerhet inom hälso- och sjukvården...29 Bakgrund...29 Pappersjournaler

6 Elektroniska informationssystem...30 Behörighetskontrollsystem...30 Informationssäkerhetsmodeller...32 Need-To-Know-modeller...33 Right-To-Know...33 Informationssäkerhetsmodeller inom hälso- och sjukvården...34 Informationssäkerhet och standardisering...36 Övrig standardisering på hälso- och sjukvårdens område...38 Aktuella utredningar...39 Socialstyrelsens utredningar...39 Offentlighets- och sekretesskommittén...40 Regeringens IT-politiska strategigrupp...41 Patientdatautredningen...41 Utbyte av personuppgifter i vård och omsorg...43 Premisser för en förbättrad informationsförsörjning...43 Principiella intressekonflikter...45 Gällande rätt kring vårddokumentation och informationsöverföring...46 Sekretess och tystnadsplikt...47 Krångliga regler för informationsutbyte...48 Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag...50 Ingen sekretess mellan verksamheter av samma slag i ett landsting respektive i en kommun...50 Sekretessbrytande bestämmelse ska underlätta informationsöverföring för nödvändig vård eller behandling...50 Den inre sekretessen bör regleras...50 Tryckfrihetsförordningen...52 Patientjournallagen och elektroniska journaler...56 Socialstyrelsens översyn av patientjournallagen...56 Ytterligare reflexioner om reglering av journaluppgifter...58 Integritet och informationssäkerhet...61 Reglering av informationssäkerheten...61 Behandling av personuppgifter erfarenheter från två pilotprojekt...63 Inledning...63 Pilotprojekt A: Öppen och sluten psykiatri samt socialtjänst...63 Bakgrund...63 Syftet med pilotprojektet...64 Projektets konsekvenser...64 Slutsats av pilotprojekt A...66 Pilotprojekt B: Samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting för rehabilitering och uppföljning av strokepatienter...67 Bakgrund och syfte

7 Projektets konsekvenser...67 Slutsats av pilotprojekt B...68 Möjliga lösningar...70 Vård och omsorg...70 Kvalitetsregister, hälsodataregister och forskning...71 Personuppgiftsansvar med mera...71 Gemensamma vårdregister...72 Olika modeller för en nationell IT-infrastruktur för vård och omsorg...74 Patienten ansvarar själv för journalen...74 En decentraliserad modell...75 En nationell modell...76 Några avslutande synpunkter...79 Referenser

8 Förkortningar EPJ HSL IT LYHS OSK PAS PjL PuL SekrL SoLPuL VrL Elektronisk patientjournal Hälso- och sjukvårdslagen Informationsteknik Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Offentlighets- och sekretesskommittén Patientadministrativt system Patientjournallagen Personuppgiftslagen Sekretesslagen Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Vårdregisterlagen 8

9 Sammanfattning Denna underlagsrapport till Socialstyrelsens slutrapport om InfoVUprojektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) behandlar rättsliga frågor när det gäller möjligheten till informationsöverföring mellan olika vårdgivare som är involverade i behandlingen och vården av en patient. Möjligheterna till automatiserad behandling av personuppgifter inom vården och omsorgen, bland annat för att främja samverkan kring vissa patientkategorier, berörs också. Vidare diskuteras olika nationella ITinfrastrukturmodeller ur ett juridiskt perspektiv. Rapporten tar också upp journalens innehåll och utformning samt olika aspekter på informationssäkerhet vid elektronisk behandling av känsliga individrelaterade data. Avslutningsvis sammanfattas de rättstillämpningsproblem som InfoVU-projektet identifierat när det gäller användningen av IT inom vård och omsorg. InfoVU avstår dock från att lämna konkreta förslag till författningsändringar eftersom Patientdatautredningen har i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen. InfoVU:s huvudsakliga slutsatser kan sammanfattas i följande punkter: Patientens medgivande, eller samtycke, är en juridisk och praktisk nyckelfråga när det gäller att få ett informationsflöde som följer patienten i vårdkedjan. Informationsteknologiska och juridiska frågor är intimt förknippade med varandra inom området vård och omsorg. IT väcker nya rättstillämpningsfrågor. När det gäller informationsöverföring av patientrelaterade data mellan olika vårdgivare vid vård och behandling av enskild individ, kan det uppstå en intressekonflikt mellan den personliga integriteten och en effektiv, samordnad och patientsäker vård. Det kan medföra att information inte kan utnyttjas i vården, vilket i sin tur kan innebära att inte heller IT kan användas optimalt. När det gäller automatiserad behandling av patientrelaterade data inom vård och omsorg, så beaktar registerlagstiftningen inte vare sig behovet av samordnad informationsbehandling mellan flera vårdgivare som involveras i vården och behandlingen av en patient eller samordnade vårdoch behandlingsinsatser mellan landsting och kommuner kring vissa patientkategorier, till exempel äldre och psykiskt sjuka människor. IT i hälso- och sjukvården bör tillgodose både sjukvårdens verksamhetsbehov och patientens integritet och självbestämmande. Det ställer krav på bland annat en enhetlig informationsstruktur, som i sin tur är avgörande för en god informationssäkerhetsstruktur. Nätverksstrukturen inom vård och omsorg är en avgörande faktor för visionen om en sammanhållen journal för varje patient. Nätverksstrukturen medför också olika juridiska problem. Detta gäller inte minst frågan 9

10 om en satsning på en nationell IT-infrastruktur för vård och omsorg i Sverige. Det krävs en ny, sammanhållen och IT-anpassad men samtidigt teknikneutral lagstiftning om patientuppgifter som reglerar syfte och ändamål med vårddokumentationen tydliggör annan användning av patientuppgifter innehåller materiella bestämmelser kring vårddokumentation, informationsstruktur, informationssäkerhet och skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen. InfoVU kan konstatera att framtida lösningar som respekterar den personliga integriteten och tillåter ett optimalt utnyttjande av IT kräver ett nytt tänkande. Det handlar om att bejaka landvinningarna på det informationsteknologiska området och ifrågasätta traditionella principer från en tid då elektronisk kommunikation och lagring av information inte existerade. Det krävs mod och en öppen debatt för att nå fram till målet. Det är InfoVU:s förhoppning att denna rapport främjar en sådan utveckling. 10

11 Inledning I propositionen om en nationell handlingsplan för utvecklingen av hälsooch sjukvården (prop. 1999/2000:149) presenterar regeringen ett flertal åtgärder för att utveckla hälso- och sjukvårdens grundläggande struktur och inriktning. En sådan angelägen åtgärd är utvecklingen av IT-stödet och telemedicinen. Med ett utvecklat IT-stöd kan hälso- och sjukvården arbeta på ett nytt och mer effektivt sätt. Enligt regeringen ska det bland annat ge ökat patientinflytande och förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kontinuitet och samverkan mellan vårdens olika delar. I propositionen slår regeringen vidare fast att hälso- och sjukvårdens övergripande mål som de kommer till uttryck i 2 hälso- och sjukvårdslagen alltjämt är giltiga. För att nå upp till hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål krävs enligt regeringen bland annat en väl fungerande verksamhetsuppföljning och informationsförsörjning. På grund av rådande brister på dessa områden föreslår regeringen särskilda utvecklingsinsatser. Utvecklingsinsatserna behöver enligt regeringen bland annat koncentreras på frågor av betydelse för en gemensam vårddokumentation. Verksamhetsuppföljningen bör så långt möjligt bygga på uppgifter som fortlöpande dokumenteras i vården, i journaler och i annan löpande registrering. Denna måste utvecklas så att patienten, och andra intressenter kan följa hela vårdprocessen. Dagens journalsystem är splittrat mellan vårdenheter, huvudmän och yrkesgrupper. [ ] merarbete uppkommer till följd av de splittrade journalsystemen, samt att patientsäkerheten och effektiviteten i hälso- och sjukvården begränsas av brister i informationsöverföringen, i synnerhet mellan verksamheter i samband med in- och utskrivning vid sjukhus. Journalföringen har fokuserat på dess formella och legala form och inte i tillräcklig utsträckning som källa för att förbättra verksamheten och uppföljningen. (Prop. 1999/2000:149 s. 53 f.) Vårdadministrativa system är ett annat område som enligt regeringen kräver särskild uppmärksamhet. Regeringen noterar inledningsvis att sådana system är vanliga i hälso- och sjukvården men att de bygger på lokala lösningar eller är anpassade för en viss typ av verksamhet. För att få till stånd och kunna beskriva sammanhållna vårdprocesser där ofta flera enheter är berörda krävs att de administrativa stödsystemen kan kommunicera med varandra. En sådan sammankoppling underlättar informationsöverföring i samband med in- och utskrivning vid sjukhus, snabb kommunikation mellan patientansvariga läkare och personalen vid äldreboende, mellan vårdcentral och apotek etc. De aktuella systemen behöver fortlöpande utvecklas så att de innehåller uppgifter som är nödvändiga för ett ändamålsenligt verksamhetsstöd och uppföljning av verksamheten. (Prop 1999/2000:149 s.54 f.) 11

12 Socialstyrelsen fick i regleringsbrev för 2001 i uppdrag att i samverkan med dåvarande Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) under perioden stärka och samordna stödet till sjukvårdshuvudmännen i enlighet med regeringens intentioner i den nationella handlingsplanen. Socialstyrelsen har i samverkan med förbunden genomfört uppdraget som ett projekt under namnet Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning (InfoVU). Den strävan som regeringen ger uttryck för i handlingsplanen för hälsooch sjukvården väcker rättstillämpningsfrågor. InfoVU finner därför skäl att mot bakgrund av regeringens uttalanden och våra erfarenheter under arbetets gång redogöra för vissa rättsfrågor som är relaterade till användning av IT i hälso- och sjukvården. InfoVU vill särskilt framhålla att nya arbetssätt och en ökad digitalisering av hälso- och sjukvården aktualiserar tidigare inte kända juridiska frågor, som innefattar kollisioner mellan olika intressen i hälso- och sjukvården vilka lagstiftaren inte rimligen kunnat förutse. Eftersom det finns ett nära samband mellan juridik och IT inom vård och omsorg, inleds denna rapport med en övergripande redogörelse för informationstekniska system och applikationer i hälso- och sjukvården i Ingående redogörelser för gällande rätt när det gäller vårddokumentation, informationsutbyte mellan vårdgivare och övrig automatiserad behandling av personuppgifter finns i exempelvis Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99), Socialstyrelsens rapport Patientjournallagen en översyn med förslag till författningsändringar, Sören Ömans kommentar till personuppgiftslagen och Datainspektionens information om vårdregisterlagen (www.datainspektionen.se). InfoVU behandlar därför endast de bestämmelser i lagstiftningen som vi anser väcker rättstillämpningsproblem mot bakgrund av IT-användningen i vården och omsorgen. InfoVU:s rättsliga genomgång gäller i huvudsak de rättsliga förutsättningarna för informationsutbyte av personuppgifter inom vård och omsorg med stöd av IT, de rättsliga förutsättningarna för automatiserad behandling av personuppgifter inom vård och omsorg, elektronisk journalföring och ändamålsenlig vårddokumentation samt brister i lagstiftningen. Den fortsatta framställningen beaktar rättsfrågor som är förknippade med elektronisk behandling av vårdrelaterad information, och i mindre grad pappersbaserad dokumentation, information och administration. Sammanfattande slutsatser och kommentarer i vissa kapitel har markerats med annat typsnitt och lagts i ram. Begrepp och termer Med hälso- och sjukvård avses en verksamhet som normalt delas in i enskild och offentlig hälso- och sjukvård. Med offentlig hälso- och sjukvård avses den hälso- och sjukvård som landsting och kommuner har en skyldig- 12

13 het att bedriva. Denna skyldighet framgår av hälso- och sjukvårdslagen. Både den enskilda och den offentliga vården står under Socialstyrelsens tillsyn. Begreppet vårdgivare syftar på var och en som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Med detta avses både fysiska och juridiska personer, till exempel den nämnd i ett landsting som ansvarar för hälso- och sjukvård eller ett vårdbolag. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som kräver en särskild utbildning. Denna personal har vissa skyldigheter enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och står under ett disciplinärt ansvar. 13

14 IT i hälso- och sjukvården Bakgrund Det finns ett starkt ökat intresse för IT i hälso- och sjukvården. Med hjälp av IT kan hälso- och sjukvården bättre nå sina övergripande mål (som de kommer till uttryck i hälso- och sjukvårdslagen) i termer av kontinuitet, effektivitet och samordning kring vården och behandlingen av en patient. (IT för vård och omsorg, s. 28) Patientkategorier som skulle kunna förväntas få en bättre vård med IT-stöd i vårdprocessen är strokepatienter, multisjuka patienter, cancerpatienter och äldre patienter. (Abdulal & Vendelson) Elektroniska patientjournaler är ett typexempel på denna IT-utveckling. De främsta motiven för och drivkrafterna bakom strävandena att automatisera journalföringen är möjligheten att snabbt och enkelt få tillgång till den information som finns om den enskilda patienten, enkelt administrera vården och behandla data för statistik, kvalitetssäkring och forskning. Förutom vårdperspektivet finns det andra faktorer som driver ITutvecklingen framåt i hälso- och sjukvården. Det är till exempel ökade krav på landstingen att utvärdera och kvalitetsutveckla verksamheterna, patienters ökade möjligheter att välja vård utanför sitt hemlandsting, utlandsvård, koncentration av högspecialiserad vård till några få delar i landet, högre ITkompetens bland personalen, fler driftsformer och en ökad rörlighet bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Informationsteknikens ökade, strategiska betydelse för hälso- och sjukvården har lett till bildandet av IT-samverkansorganisationen Carelink med Sveriges Kommuner och Landsting, Privatvårdens arbetsgivarorganisation och Apoteket AB som huvudmän och Socialstyrelsen som samverkanspart. Mer information om Carelinks verksamheter finns på Elektroniska patientjournaler Allmän beskrivning Hälso- och sjukvårdens primära uppgift är att hjälpa människor som är, har varit eller är på väg att bli sjuka eller som av annat skäl är i behov av konkreta och kvalificerade diagnos- eller behandlingsinsatser. För att kunna ge en god och säker vård krävs information om den enskilda patienten. Den finns till stor del i så kallade patientjournaler eller i form av administrativa anteckningar som görs i anslutning till patientens vård och behandling. Patientjournalen spelar en central roll som informationsbärare i hälso- och sjukvården, den är den sammanhållande länken för den vård en viss patient fått eller kommer att få i framtiden. Journalen är inte bara ett medicinskt informations- och beslutsunderlag utan den används för administration, verksamhetsutveckling, utvärdering, forskning med mera. Journalen ligger vidare till grund för bedömning av vidtagna åtgärders lämplighet i de fall 14

15 fråga väcks om olämplig eller felaktig vård. Och ibland är journalen även ett socialt underlag för vården och behandlingen av den enskilda patienten. Patientjournalen betraktas av Socialstyrelsen som så viktig i vården och behandlingen av en enskild patient att den närmast får betraktas som en hörnsten i den individuella patientvården och av avgörande betydelse för patientsäkerheten. En patientjournal bör finnas enkelt tillgänglig där den faktiskt behövs eller rimligen kan komma att behövas i hälso- och sjukvården. Detta är lättare att realisera om verksamheten är IT-stödd. Om informationssystemet dessutom innefattar någon form av beslutsstöd kan risken för felbehandling i vården reduceras med upp till 50 procent. (Socialstyrelsens beslut, Gartner) Definition Elektroniska journaler används olika mycket inom den slutna och den öppna vården. I den öppna hälso- och sjukvården är användningen idag i det närmaste hundra procent och i den slutna hälso- och sjukvården ligger den genomsnittliga användningen på 60 procent. Det finns inte någon vedertagen och entydig svensk definition på elektronisk patientjournal. Lagstiftningen tillhandahåller ingen beskrivning på området. Enligt 2 patientjournallagen (PJL) avses med patientjournal de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder. I ett förslag till termer för kontinuitet i vården, definierar Socialstyrelsen elektronisk patientjournal som en patientjournal som hanteras med hjälp av dator. (Begreppssystem för kontinuitet i vården) Men mycket talar för att den elektroniska patientjournalen bör betraktas som något mer än just en elektroniskt samlad vårdinformation om en patient. Någon har betecknat elektroniska patientjournaler som den kliniska IT-arbetsplatsen. Med detta menas hälso- och sjukvårdspersonalens möjligheter att med hjälp av IT snabbt och lätt komma åt all relevant information om en patient, till exempel svar på labbprov, besökstid för patienten hos annan läkare med anledning av remiss och röntgenbilder. Ett sådant system kan till och med varna användaren när vissa parametrar av betydelse för patientsäkerheten kolliderar eller accentueras. Kort sagt, genom några knapptryckningar får personalen del av relevanta data för vården och behandlingen av en enskild patient. I anglosaxiska länder talar man om Electronic Health Records eller Electronic Medical Records (jfr elektronisk helbredsjournal i Danmark). Electronic Health Records täcker ett större område och kan närmast översättas till hälsodata, nämligen all dokumentation om en patients hälsa, oavsett informationskälla. (Begreppssystem för kontinuitet i vården) I den nationella IT-strategin för den danska hälso- och sjukvården definieras en elektronisk patientjournal som ett kliniskt informationssystem som stöder en processorienterad undersökning, behandling och vård av enskild patient. Här innefattar således beteckningen elektronisk patientjournal både vårdrelaterade uppgifter om en patient och ett informationssystem som kan behandla sådan information. En sådan automatiserad behand- 15

16 ling av personuppgifter för vård eller behandling benämns i Sverige vårdregister (jfr lagen [1998:544] om vårdregister). I denna rapport har vi valt att i huvudsak använda dessa begrepp: Elektronisk patientjournal (EPJ). Vårdrelaterad information om en enskild patient som finns lagrad i någon elektronisk form. Elektroniskt patientjournalsystem (EPJ-system). IT-stöd som innefattar en automatiserad behandling av elektroniska personuppgifter för enbart vård och behandling. Patientadministrativt system (PAS). Automatiserad behandling av personuppgifter för de ändamål som är uppställda i vårdregisterlagen, bland annat vård och behandling, utvärdering, kvalitetssäkring, statistik och ekonomiadministration som är föranledd av vård och behandling i enskilt fall. Andra elektroniska informationssystem i hälso- och sjukvården Det finns en mängd elektroniska beslutsstödssystem eller expertsystem i hälso- och sjukvården. Vi avser i första hand IT-tillämpningar som används i den medicinska löpande verksamheten, till exempel för kvalitetssäkring. Systemen kan vara både övervakande och rådgivande (som tolkning av EKG-kurvor). Beslutsstöd kan också förekomma i sjukvårdsadministrativa sammanhang, till exempel sjukvårdsplanering. Det finns ingen samlad bild av utbredningen av IT-baserade beslutsstödssystem i hälso- och sjukvården, bland annat beroende på svårigheten att avgränsa dessa system från telemedicinska tillämpningar. (IT för vård och omsorg s. 18) Men utbredningen av större system är förmodligen liten. Patientadministrativa system Patientadministrativa system (PAS) är en samlingsterm för IT-system som i första hand används för ekonomiadministrativa uppgifter i samband med vård och behandling. Som exempel på användningsområden kan nämnas bokning, remiss- och provsvar, patientregistrering, fakturering och vårdplanering. Andra exempel är den kategori av personuppgiftsregister som förs av landstingen med huvudsakligt syfte att administrera hanteringen av vävnadsprover enligt biobankslagen. PAS används ibland som en synonym beteckning för ett vårdregister. Anledningen är att personuppgifter i ett vårdregister får behandlas för ekonomi och administration som rör patienter och som syftar till att bereda vård i enskilda fall, utöver dokumentation av vården. Det finns ingen klar uppfattning om utbredningen av sådana system. (IT för vård och omsorg s. 19) Laboratoriesystem Laboratoriesystem är IT-system för specifikt kliniska, kemiska, patologiska, fysiologiska eller mikrobiologiska verksamheter i hälso- och sjukvården. Systemen, eller delar av dem kan vara integrerade med vårdenheternas PAS för att underlätta vårdadministration i samband med vård och behandling. 16

17 Patient Data Management Systems På intensivvårdsavdelningar finns IT-system som kontinuerligt övervakar och dokumenterar vården och behandlingen av en patient, så kallade Patient Data Management System (PDMS). Det är system som behandlar information från medicinteknisk utrustning (till exempel puls och blodtryck), PAS och EPJ-system. Relevant dokumentation i sådana system brukar normalt föras över till patientens (elektroniska) journal på den avdelning som hon flyttas till efter intensivvårdsbehandlingen. (www.mcg.edu/telehealth/pdms.htm) Bild- och röntgeninformationssystem Bild- och röntgeninformationssystem innefattar allt från patientadministrativt stöd (bokning etc.) till arkivering och digital bildhantering i samband med röntgen. Elektroniska röntgeninformationssystem benämns ofta Radiology Information System (RIS). De är normalt kopplade till ett Picture Archiving and Communications System (PACS). I ett PACS-system är all hantering av bilder digital, vilket innebär röntgenbilder utan film. PACS och RIS interagerar exempelvis på så sätt att bilder ur PACS-arkivet automatiskt hittas och sparas på åtkomlig plats då bokning av patienter görs i RIS. Bokningssystem och övriga informationssystem I många fall innehåller tidigare nämnda systemlösningar moduler för bokning med mera, men det finns även självständiga bokningssystem. Dessa är normalt kopplade till ett vårdregister eller ett EPJ-system. Det förekommer även informationssystem som till exempel behandlar personuppgifter om kostbeställning och kosthållning, som diet och fläskfri kost. Som framgår kan information om patientens religionsuppfattning, medborgarskap eller diagnos finnas i sådana system. De kan också vara kopplade till PAS eller EPJ-system. Telemedicin och televård Telemedicin är ett samlingsbegrepp för hälso- och sjukvård som utövas med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik. Begreppet inkluderar diagnos, konsultation, behandling, utbildning och överföring av medicinsk information. Begreppet telemedicin täcker således allt från telefonsamtal mellan två läkare, till olika typer av högteknologiska applikationer med liten mänsklig närvaro. Eftersom hälso- och sjukvård innefattar annat än ren medicinsk verksamhet används även termen televård. Termen täcker in hälso- och omvårdnadsaspekter i hälso- och sjukvården. Inom EU används termen e-health (se nedan). Telemedicin används normalt för diagnostik, konsultation, distanshandledning med mera. Som exempel på verksamheter som i hög grad tillämpar telemedicin kan nämnas ambulanssjukvård och sjukvård till sjöss. Kunskapsdatabaser som konsulteras för beslutsfattande är också en form av telemedicin. Hemsjukvård är ett tänkbart område för telemedicinen, liksom övervakning av äldre, diabetespatienter och nyopererade patienter. (Teleme- 17

18 dicin för Åland) I framtiden kan man tänka sig telemedicinska kirurgiska ingrepp där kirurg och patient befinner sig på olika platser, till exempel i olika länder. I övrigt är det svårt att dra en klar gräns mellan administration och telemedicin. EPJ-system betraktas exempelvis i dag som administrativt stödsystem men om journalen däremot skickas i ett elektroniskt paket, till exempel via e-post, till en vårdgivare, är det fråga om telemedicin. På sikt kan det tänkas att telemedicinska applikationer och tekniker försvinner eftersom det som i dag uppfattas som specifikt för telemedicin så småningom kommer att vara en integrerad del av verksamheten. Utvecklingen går mot mer kompletta telematiklösningar som bygger på gemensam plattform för kommunikation och informationsförsörjning och som kan användas i flera olika situationer. Vid en kartläggning som genomfördes av Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri) 1998, framgick att telemedicinska tillämpningar användes i någon form vid 75 procent av landets sjukhus, och att över 100 telemedicinska försöks- och utvecklingsverksamheter inletts i Sverige vid tidpunkten för kartläggningen. (Telemedicin kartläggning) Även om många av dessa har bedrivits i mycket begränsad omfattning visade kartläggningen att ett betydande utvecklingsarbete pågår runt om i landet. Telemedicinska tillämpningar användes enligt kartläggningen främst i kommunikationen mellan länsdels- respektive länssjukhus och regionsjukhus. Det förekom sparsamt mellan hemsjukvård/kommun och sjukhus (5 procent). Trots positiva effekter har spridningen av telemedicinska tillämpningar hittills varit mycket begränsad. (Abdulal&Vendelson, Linderoth, Currell). Det finns även regionala skillnader. Det är för övrigt ett generellt fenomen för Sverige att IT-utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård inte står i paritet med vår framträdande ställning som IT-nation. Detta kan tyckas märkligt eftersom sjukvård är en mycket informationsintensiv verksamhet. Dessutom är personal inom sjukvården mycket snabb att ta till sig ny medicinsk teknik. Orsaken till denna obalans kan sökas i juridiska, organisatoriska och administrativa förhållanden. EU och e-health Inom ramen för den europeiska gemenskapen bedrivs ett intensivt arbete på området e-health eller e-hälsa. Det innebär att informations- och kommunikationsteknik, inbegripet Internet, används för att förbättra hälsan och hälsooch sjukvården, eller för att möjliggöra hälsa och hälso- och sjukvård. Den 30 april 2004 presenterade Europeiska kommissionen Action Plan for a European e-health Area med syfte att främja hälsa och sjukvård för unionens medborgare med hjälp av IT. (E-health) Programmet behandlar strategier för interoperabilitet, infrastruktur, lagstiftning och on line-tjänster. E-health är för övrigt ett prioriterat område inom EU:s övergripande IT-strategi benämnd e-europe. (E-Europe 2005) Den innefattar sådana frågor som e- government, säker kommunikation, elektroniska ID-kort med mera. På EU:s agenda över aktuella frågor i den nära framtiden finns verksamhetsuppföljning på europeisk nivå genom inhämtande av uppgifter från patientjournaler, hälsoinformation på nätet, sammankoppling av nationella sjukvårdsnät 18

19 och ett europeiskt informations- och varningssystem för utbrott av allvarlig smitta. E-recept och läkemedelshantering E-recept är på stark frammarsch i Sverige. I Danmark är majoriteten av recepten elektronisk. Här i landet varierar användningen mycket, beroende på hur de olika landstingen prioriterat frågan. I Norrbottens läns landsting är 95 procent av recepten e-recept, medan andra landsting bara har börjat. Rent tekniskt använder sig förskrivaren av en elektronisk patientjournal för att utfärda ett e-recept. Via ett meddelandesystem skickas receptet elektroniskt till Apoteket AB:s receptserver, och sedan vidare till ett apotek för expediering. E-recept kan även utfärdas via en webbapplikation som Apoteket AB svarar för. Hälsodataregister Hälsodataregister har funnits i vårt land sedan länge. Det äldsta, Cancerregistret, skapades redan Sådana register regleras i lagen om hälsodataregister. Med stöd av lagen kan en central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården behandla personuppgifter i hälsodataregister. Sådana register förs i dag av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Personuppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar. Cancerregistret får dock inte användas för kvalitetssäkring. Samkörning av personuppgifter från dessa register får inte göras för några andra ändamål. Uppgifter ur registren måste alltid redovisas anonymt, det vill säga det ska inte vara möjligt att röja en enskild individs identitet. Vidare får uppgifter i registret aldrig användas för kontroll, tillsyn eller administrativa ändamål som kan påverka en enskild individ. Socialstyren för tre hälsodataregister. Cancerregistret innehåller uppgifter om allvarliga cancersjukdomar som diagnostiserats i Sverige sedan Medicinska födelseregistret innehåller uppgifter om samtliga förlossningar och nyfödda sedan Vidare finns uppgifter om det nyfödda barnets längd och vikt, eventuella sjukdomar, mammans rökvanor och läkemedelsförbrukning under graviditeten. Patientregistret innehåller uppgifter om alla som vårdats på sjukhus i sluten vård och viss öppenvård vid sjukhus, till exempel dagkirurgi. Läkemedelsverket ansvarar för hälsodataregistret Swedis, den svenska biverkningsdatabasen. Sekretesskyddet för hälsodataregister är starkt. På Socialstyrelsen hanteras registren inom en separat avdelning på myndigheten, Epidemiologiskt centrum (EpC), där ett begränsat antal personer har behörighet till dem. Ingen annan på Socialstyrelsen har tillgång till personuppgifter från hälsodataregistren. Såväl lokaler som datorer är väl skyddade genom olika säkerhetsåtgärder som hindrar obehörigt intrång. Enligt sekretesslagen är utgångspunken att alla persondata i hälsodataregistren är sekretesskyddade och inte får lämnas ut till någon. Undantag kan göras för specifika forskningsprojekt där det är nödvändigt med personuppgifter för att genomföra studien och då uppgifterna ska användas för statistik i en verksamhet som enbart ägnar sig 19

20 åt sådant. I alla andra fall lämnas bara avidentifierade data ut där det inte går att identifiera en enskild individ. EpC får mer än förfrågningar om statistik per år och ett ständigt ökande antal besöker webbplatsen varje månad. Ett interaktivt presentationsprogram för statistik, Folkhälsan i siffror, finns tillgängligt på Internet. Där redovisas data om hälsa och sjuklighet för samtliga landsting och kommuner i Sverige. Sammanfattande analyser som den regelbundet återkommande folkhälsorapporten används som kurslitteratur på högskolor och universitet, för planering av verksamheten i landsting och kommuner och i den politiska debatten på såväl nationell som lokal nivå. Data från hälsodataregister används flitigt av forskare. Nationella kvalitetsregister De första nationella kvalitetsregistren startades i slutet av 1970-talet. Under 1990-talet tillkom ett stort antal, och i dag finns det omkring 60 register som får statligt stöd. Någon klar definition av vad som är ett nationellt kvalitetsregister finns inte, men ett övergripande syfte bör vara att öka kunskapen om medicinska åtgärder och ingrepp och därmed göra det möjligt att förbättra kvaliteten för olika patientgrupper. Gemensamt för dessa register är att de startats av representanter för den medicinska professionen och har byggts upp som stöd för kvalitetsutveckling vid den egna kliniken. För att få statliga medel för utveckling och drift krävs att syftet med verksamheten är att bedriva nationell uppföljning av kvaliteten i vården, men registren behöver inte vara helt rikstäckande. De nationella kvalitetsregistrens framväxt ska ses mot bakgrund av samhällets och sjukvårdens snabba förändring och de allt mer ökade kraven på patientorientering, effektivisering, uppföljning och kvalitet. Sedan 1997 finns också bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, som föreskriver att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. De nationella kvalitetsregistren får betraktas som ett viktigt led i vårdens kvalitetsarbete. Som exempel på kvalitetsregister kan nämnas Nationella kataraktregistret (grå starr), Nationella diabetesregistret (NDR), Riks-Stroke, Nationella registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) och Nationella registret för bråckkirurgi. Förutom att visa hur kvaliteten varierar över tiden gör kvalitetsregistren det möjligt för en klinik att jämföra sig med andra kliniker. Resultatet presenteras i årsrapporter. Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar på central nivå och lämnar stöd, ekonomiskt och på annat sätt, för att skapa och utveckla de nationella kvalitetsregistren. I detta arbete medverkar även Svenska Läkaresällskapet. Normalt är det en styrelse eller en nämnd inom det landsting där uppgifterna samlas in som är personuppgiftsansvarig för registret. Socialstyrelsen sköter det administrativa arbetet på central nivå, 20

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-10-11 1725-2009 Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Kändisspotting i sjukvården

Kändisspotting i sjukvården Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2008-02-25 1161-2007 Apoteket AB 118 81Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionen konstaterar följande. Apoteket AB (Apoteket) saknar rutiner för systematiska

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne Hälso- och sjukvårdsledningen POLICY Datum December 2004 Dnr HSN/000000 Policy och tillämpningsförslag Informationsutbyte mellan externa vårdgivare och Region Skåne Adress: S-291 89 KRISTIANSTAD Besöksadress:

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 570-2013 Socialnämnden Bollnäs kommun 821 80 Bollnäs Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens beslut Socialnämnden,

Läs mer

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun Datum: 120131 Handläggare: Maria Amström Direktnr: 7063 Beteckning: 2012.041 Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA NATIONELLT NÄTVERK FÖR LÄKARSEKRETERARE 2011 11 10 STOCKHOLM Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Kommunikation och Information Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Rätt information på rätt plats i rätt tid Rätt information på rätt plats i rätt tid Del 2 Slutbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Stockholm 2014 SOU 2014:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2006-12-12 1896-2005 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad (er beteckning LK/052693) Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Behövs en nationell samordning? Carelink

Behövs en nationell samordning? Carelink Carelink SITHS Behövs en nationell samordning? Carelink Apoteket AB Svekom Lf Vårdföretagarna SoS KOMMUNER LANDSTING PRIVATA VÅRDGIVARE Carelink organisation CARELINK INTRESSEFÖRENING Gemensam STYRELSE

Läs mer

Publicerad www socialstyrelsen se april 2009 2

Publicerad www socialstyrelsen se april 2009 2 Handboken ett stöd för vårdgivare, verksamhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonal som ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

En videoinfrastruktur för sjukvården

En videoinfrastruktur för sjukvården Video En videoinfrastruktur för sjukvården KG Nerander Carelink Programansvarig infrastruktur Internetdagarna 2003 1 Carelink Grundande Bildades i december 2000 av 4 Huvudmän: g Landstingsförbundet g Svenska

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Hur får jag använda patientjournalen?

Hur får jag använda patientjournalen? Hur får jag använda patientjournalen? Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Vision 2014-01-30 Susan Ols Landstingsjurist Översikt När får jag läsa i patienters journaler? Sekretess - När jag

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Personuppgifter i vårdregister DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2003:4

Personuppgifter i vårdregister DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2003:4 Personuppgifter i vårdregister DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2003:4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Inledning...2 2. Sammanfattning...3 3. Reglering av vårdregister...4 4. Datainspektionens

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1(12) Dokumentation inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(12) Dokumentation inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 50 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

och omsorgen av de äldre DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2000:2

och omsorgen av de äldre DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2000:2 Överföring av personuppgifter inom vården och omsorgen av de äldre DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2000:2 Innehållsförteckning Inledning...2 Sammanfattning...3 Ansvaret för hälso- och sjukvården och socialtjänsten...4

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Införa smarta kort med PKI i enlighet med vårdens branschstandard SITHS (Säker IT I Hälso och Sjukvård) Projektet Gemensamt tjänstekort

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Diarienummer 11-124-000 Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Beslutad i skolnämnden den 24 augusti 2011, 101 Hantering av skolhälsovårdsjournaler för skolhälsovården i Skövde

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Säker e-kommunikation 2009-04-22

Säker e-kommunikation 2009-04-22 Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Hälso- och sjukvård i molnet

Hälso- och sjukvård i molnet Hälso- och sjukvård i molnet Tillåtet eller inte? E-delegationens seminarium 20 januari 2015 Vad är det för situationer vi pratar om? Myndighet (offentliga vårdgivare) som har sekretessbelagda uppgifter

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 755-2011 Socialnämnden Södertälje Kommun 151 89 Södertälje Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Samråd enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Samråd enligt personuppgiftslagen (1998:204) YTTRANDE Dnr 2006-06-21 2042-2005 Advokatfirman Delphi & Co Advokat Kent Sangmyr Stadt Hamburgsgatan 9 B 211 38 MALMÖ Samråd enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionen har den 25 oktober 2005

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer