Program och abstracts. Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program och abstracts. Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005"

Transkript

1 Program och abstracts Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

2 Välkommen till Kvalitetsveckan 2005 I din hand håller du program och korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan 8 10 mars 2005 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Abstracts saknas dock för några föreläsningar och postrar. Aktiviteter pågår samtidigt i anslutning till de tre stora aulorna på SU/Mölndal, SU/Sahlgrenska och SU/Östra. Under dagarna presenterar SU-personal omkring 200 olika projekt via seminarier, korta föredrag och posterutställningar. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Under onsdagskvällen ges en soaré Musik och läkekonst i aulan på Sahlgrenska. Då bjuds på såväl föreläsningar som musicerande. På torsdagen utdelas SUs nyinrättade kvalitetspris till en avdelning, ett team eller motsvarande, som bedriver ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete. Posterutställningarna utanför aulorna byts varje dag. De är uppställda kl och bemannade kl , så att intresserade ges tillfälle att ställa frågor. Har du övriga undringar, kan du vända dig till någon av värdarna med de blå namnskyltarna. Föreläsare, posterutställare, moderatorer och andra medverkande bär vita namnskyltar. Välkommen att närvara, titta, lyssna, fråga, diskutera, utbyta erfarenheter och inspireras under Kvalitetsveckan! Innehåll Kartor Mölndal...2 Sahlgrenska...3 Östra...4 Program...5 Program föreläsningar Tisdag förmiddag...6 Tisdag eftermiddag...7 Onsdag förmiddag...8 Onsdag eftermiddag...9 Torsdag förmiddag Torsdag eftermiddag Program postrar Tisdag Onsdag Torsdag Abstracts SU-turen kör extra under Kvalitetsveckan Transportbussen SU-turen kör extra turer mellan Mölndal, Sahlgrenska och Östra dessa tre dagar. Tidtabell finns på Kvalitetsveckans webbplats: Abstracts föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Posterutställningar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och13.30 så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan Abstracts postrar Mölndal Sahlgrenska Östra... 63

3 SU/Mölndal Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Mölndal går du av vid hållplats Mölndals sjukhus. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 4 stannar vid SU/Mölndal. Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Mölndal pågår i stora aulan, entréplanet, hus V, ingång V. Busslinje Linje 755 Linje Orange Express Linje 751 Linje 764 Linje 765 Hållplats Mölndals sjukhus Mölndals sjukhus Terrakottagatan Terrakottagatan Terrakottagatan Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Från Kållered på E6, tag av vid Åbromotet. Från centrum på E6, tag av vid Lackarebäcksmotet.

4 SU/Sahlgrenska Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Sahlgrenska pågår i stora aulan, entréplanet, ingång via huvudentrén Blå stråket 5. Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Sahlgrenska går du av vid hållplats Sahlgrenska sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinjerna 6, 7, 8 och 13 stannar vid Sahlgrenska Huvudentré. Busslinje Hållplats 16 Sahlgrenska Huvudentré 49 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 52 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 58 Sahlgrenska Huvudentré 87 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Norra och Vita stråket utanför Apoteket 151 Sahlgrenska Huvudentré 753 Sahlgrenska Södra (ej Sahlgrenska Huvudentré) 755 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Södra och Sahlgrenska Norra 158 Sahlgrenska Huvudentré 760 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 764 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 765 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Det bästa stället att parkera på är parkeringshuset vid Norra Porten.

5 SU/Östra Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Östra går du av vid hållplats Östra sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 1 hållplats Östra sjukhuset Busslinje Linje 34 Linje 514 Linje 515 Linje 512 Hållplats Östra sjukhuset, Barnkliniken och Smörslottsgatan Östra sjukhuset Östra sjukhuset Östra sjukhuset Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Östra pågår i KK-aulan, entréplanet, ingång via entrén till Kvinnokliniken (se hus nummer 3 på karta nedan) Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade med P

6 Program Föreläsningar Under dagarna presenterar SU-personal olika projekt via seminarier och korta föredrag. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Postrar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Numret som står före rubriken i programmet motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan

7 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Tisdag förmiddag 8/3 Aktiviteterna tisdag förmiddag kl länkas från aulan på Sahlgrenska, så att de kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra Invigning Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Jan Bergqvist ordförande SU:s styrelse, Ylva Johansson Vård- och äldreomsorgsminister, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU Kören Singoalla Akademiskt ledarskap i vården Arvid Carlsson, professor, nobelpristagare i medicin år Lunchdebatt Genusperspektiv på universitetssjukhus Moderator: Ann Stokland, områdeschef område Mölndal Deltagare: Agnes Wold, docent Laboratoriemedicin, Annika Rosengren professor avdelningen för internmedicin SU/Östra, Lars Ettarp ordförande Svenska Psoriasisförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Ann-Marie Morhed föreståndare Nationella sekreteriatet för genusforskning, Göteborg, Louise Ekström, chefsutvecklare, Volvo, Göteborg 6

8 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt, IT Moderator: Olle Mattson Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Gelander Lars Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Eriksson Henrik Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Swolin Birgitta PAUS Tidbokning från extern enhet via webben Erlandsson Göran Kvalitetsbedömning på lika villkor Flodin Göran, Nilsson Linda Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Remiss- och svarssystemet LabBest Svedhem Åke Tisdag eftermiddag 8/3 TEMA: Patientupplevd kvalitet Moderator: Birgitha Archenholtz Med andra ögon Sjöholm O, Carlstrand M, Janson Y Ett besök på TIVA i väntan på transplantation Andersson Monica Boka läkartid på nätet bättre tillgänglighet och nöjdare patienter Börjesson Richard Elsa-grupp ett förbättrat omhändertagande av cancerpatienter? Fridstedt Gisela Föräldrars bedömning av vårdkvaliteten Jansson Ulla-Britt PAUS KUPP Kvalitet Ur Patientens Perspektiv Persson Karin Livskvalitet efter respiratorvård Rylander Christian Öronakupunktur stick som lugnar och är till hjälp när språket inte räcker till Vestlin Anna-Lena Traffic light system ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan inom rehabilitering Wikander B, Asplin G TEMA: Utbildning medarbetare/patient Moderator: Lennart Jivegård Verklighetsbaserad inlärning akuta situationer Bengtsson Ing-Britt Ny administrativ struktur för patientskolor på öppenvården reumatologi Bertilsson Lennart Nya arbetsformer för heltidsarbetande medarbetare över 50 Cannerheim Tina Kunskapsöverföring från erfaren barnmorska till nyutbildad Lindblom, Lundgren, Aladdin, Falk Etnisk mångfald inom Akutenheten SU/Mölndal Malmberg Edsö Marita PAUS Kompetensstegar med karriärmöjligheter inom Område Östra Mattsson Birgith Utbildningsprogrammet CAT införande på Medicin Östra Klint Kjell Studentens praktiska väg till sitt nya yrke Mollberg Margareta Mitt i verkligheten! Teamträning i praktiken innan examen Wijk Helle Program föreläsningar Utställning med bildspel på bemannad arbetsstation: Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Sal E5 (intill aulan) 7

9 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Vårdkedjor, team, samarbetsprojekt Moderator: Margareta Wennergren Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Mannerö P, Bång A, Karlsson J-E Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet Olsson Lars-Eric Vårdlotsen hela vägen fram Kullbratt Anders PAUS Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Lindgren P-G, Fridstedt G Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren-Pierre B, Nyström C Onsdag förmiddag 9/3 TEMA: Kvalitetsregister Moderator: Lars Ekström Kvalitetsregister en översikt Dudas Kerstin års kvalitetsregistrering rapport från ett nationellt register höftledsplastik Herberts Peter Ett kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument registerhållarens perspektiv Herberts Peter, Garellick Göran Kvalitetsregister för barn diabetes/ GH-behandling Alberstsson Wikland kerstin PAUS Strokeregister Andersson Björn TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Marie Beckman-Suurküla Kvalitets- och utvecklingsarbete genom prioriterade ansvarsområden Andersson Annelie Smärta ett prioriterat ansvarsområde Ljungström Kristina Från misstänkt akut kranskärlssjukdom till PCI Bång Angela Nedre Urinvägssymtom hos geriatriska patienter Malmsten Ulf G H PAUS CD62 (p-selektin) som kvalitetsmarkör på trombozytkoncentrat Hesse Camilla, Åberg Lena Vårdplan i Melior ett samarbetsdokument Ram Pia Samverkan i psykosvårdkedjan i Mölndal Ram Pia, Rogenfelt I Nationella Diabetesregistret öppen redovisning Gudbjörnsdottir Soffia Utveckling i svensk Hälso- och Sjukvård Roger Molin SKL (fd Lf) Mobil Intensivvårds Grupp MIG Eriksson Thomas Kortare vårdkedja vid misstänkt höftfraktur Tornberg G, Wennman I Åderdok diagnostik och kvalitetsdokumentation hand i hand Thurin Anders Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Register Speglar de hela sanningen? Moderator: Eva Haglind, professor, chefläkare, SU Deltagare: Daniel Brattgård, sjukhuspräst SU, Eva Bågenholm-Nilsson, ordförande Svenska Läkarförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Roger Molin, biträdande avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Stefan Leufstedt, ordförande Svenska Diabetesförbundet, Ulla Fryksmark, Enhetschef, Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg 8

10 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Ann Stokland Omhändertagande av cancerrelaterade symtom Ahlberg Karin Evidensbaserad omvårdnad på Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Smärtpolicy för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Finnström Berit Parkinsonrehabilitering av yngre ny kunskap Björk Fredrik Skelettförankrad protes kvalitet för patienten Hagberg Kerstin PAUS Rädda hjärnan trombolysbehandling vid akut ischemiskt stroke Karlsson Jan-Erik, Jakobsson M Hur infektioner vid peritonealdialys kan minskas Ljungman Susanne Specialprocessad havre som tilläggsbehandling vid sjukdom kan ge klara hälsovinster Lange Stefan Att minska risken för bakteriella transfusionskomplikationer Åberg Lena Onsdag eftermiddag 9/3 TEMA: Från Lab till Klinik Diagnos och skydd mot infektioner Moderator: Lars Hagberg Infektionshygiens förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner Åhrén Tinna Antibiotikaresistens hos S aureus i spädbarns tarmflora Lindberg Erika Nya metoder för laboratoriediagnostik av djupa svampinfektioner Kondori Nahid Kvalitet på bakterier Inganäs Elisabet PAUS Stamtypning av tuberkelbakterier som hjälpmedel för smittspårning Svensson Erik Diagnostik av bakteriell meningit med PCR och sekvensbestämning av 16S rrna genen Welinder Olsson C, Larsson P Hur får vi bättre diagnostik för den inflammerade patienten? Wennerås Christine Kan studier av den eosinofila granulocyten hjälpa den benmärgstransplanterade patienten? Wennerås Christine TEMA: Kvalitetssäkring, IT Moderator: Marie Jonsson Kvalitetskontroll av blåmussla och ostron högkvalitativ föda som kräver kontinuerliga tester Lange Stefan Kvalitetssäkring av den sjukgymnastiska dokumentationen inom SU Edvinsson Mia Kvalitetsarbete ger bättre funktionalitet i nya IT-stöd Hedström Anders Kvalitetssäkring av kliniska studier för sjuksköterske- och undersköterskestudenter Hjalmarsson Agneta Gemensam standard som grund för kodning Ritheim Ohlsson Susan PAUS Införande av standardiserade processer på SU IT Teodorsson Peter Medicinsk information trådlöst överförd till handdator Roupe Rikard, Strannegård C Mätosäkerhet inom Laboratoriemedicin ett nationellt problem Larsson Peter Förkortad vårdtid efter införande av avancerad postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning Kratz Yvonne Program föreläsningar Musik och Läkekonst Moderator: Claes Möller Lokal: Aulan centralkomplexet, Sahlgrenska. Obs! Endast 198 platser, först till kvarn Musik som medicin Sven Larsson Du måste finnas... Kristina från Duvemåla Cecilia Engström Puccinis O mia bambino caro Cecilia Engström Hade Chopin cystisk Fibros? Birgitta Strandvik, Jan Ling Musik och stimuli för hjärnan Michael Nilsson, Peter Eriksson Den lycklige läkaren Ragnar Bergström, Lennart Palm Storbandsjazz SU Moving Big Band 9

11 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Börje Lindqvist Verksamhetsutveckling vad har vi för det? Wallén, Sixt, Olsson Paus Det finns HOPE för SU! Wijk Helle Genombrott på vuxenpsykiatrisk akutmottagning Paulin Johan Psykiatrisk mottagning i Kortedala förkortade väntetider, ökat antal avslutade behandlingar Sjöstedt Ebba Tillgänglig hörsel? Espmark Ann-Kristin Amningsmottagning för kvinnor med komplicerad amning Westlund Anna-Maria Torsdag förmiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Hans Holmberg Bättre flyt på reumatologen ett genombrottsprojekt Mörck Boel Kvalitets- och utvecklingsarbete inom GerRehabgruppen SU/Mölndal Ingemarsson Annika Körkort för undersökningar på Klinisk fysiologi SU/Östra Nilsson Kristina Utveckling av SU/Sahlgrenskas vård vid självmordsförsök Sjöström Nisse PAUS Ryggteamets mottagningsmodell erfarenheter och resultat från ett teamsamarbete Kjellby Wendt Gunilla Förbättrad kvalitet i patientklassificeringen Sundberg Leif, Bohlin Irene Omhändertagande av suicidnära patienter Lundgren-Pierre Birgitta Pris istället för kris! Wallén T, Wijk H TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Marianne Olsson Verksamhetsutveckling ledarnas roll Marianne Olsson Ökad kunskap ger ökat samarbete kunskapsutbytesdag för kuratorer de Neergaard G, Benkel I Ökad telefontillgänglighet på reproduktionsmedicin Eriksson Charlotte PAUS Utredning av övre gastrointerstinalcancer Granung Magdalena, Johnsson Erik Ändrade rutiner gav kortare vårdtid Nilsson S, Sandberg H METTS ett nytt verktyg för sortering och prioritering på Akut- och Olycksfallsmottagningen SU/Sahlgrenska Widgren R Bengt Sjukgymnastik på Akut- och olycksfallsmottagningen ett vinnande koncept Öst Helga års utveckling av decentraliserad högspecialiserad KNF-diagnostik i VGR Hedström A, Elam M Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Verksamhetsutveckling drivkrafter? Moderator: Olle Larkö, professor biträdande chef Sahlgrenska akademin Deltagare: Thomas Wallén, projektledare för produktivitetsarbete, VGR, Tomas Bremell, verksamhetschef reumatologi SU, Eva Westerling, projektledare Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Bo Bergman, professor Chalmers, Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU, Marianne Melkersson, sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus Kvalitetspris Sahlgrenska Universitetssjukhusets Kvalitetspris delas ut

12 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt Moderator: Nils Crona Patientens medverkan vid symtombehandling Ahlberg Karin Projekt Asyl Sjöstedt Ebba Gruppbehandling av unga kvinnor vid psykiatrisk öppenvårdsrehabilitering Palmquist Hans Barnen i vuxenpsykiatrin Ingrid Rogenfelt PAUS Torsdag eftermiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling Moderator: Gun-Lis Olofsson Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Bo Bergman (inkl paus) Verksamhetsutveckling genom certifierad kvalitetssäkring Albertsson Wikland, Hellstrand VD CANEA Verksamhetsutveckling inom Hudoch Könssjukvården Jacobsson Torbjörn TEMA: Från Lab till Klinik Vad händer på allergifronten? Moderator: Peter Larsson Regulatoriska T-cellers funktion hos vuxna björkpollenallergiker Rudin Anna Tarmfloran hos spädbarn i relation till senare allergiutveckling Adlerberth Ingegerd Kan ett nytt anti-inflammatoriskt protein hämma allergiutveckling? Johansson Sofi Påverkan av tarmfloran på immunhämmande proteiner i plasma Lundell Anna-Carin Program föreläsningar Processarbete av patienternas väg mellan vårdavdelning och operation Nilsson Anders Kvalitetsutveckling genom handledning i omvårdnad Selin, Lundmark, Olsson Se vidare en ny arbetsmodell för bättre resultat Helgesson Gabriella, Asp Laila Taktil massage för strokepatienter Stevander C, Ström K PAUS Låga nivåer av ett anti-inflammatoriskt protein hos allergiska barn Johansson Sofi LPS nedreglerar björkallergenorsakat allergisvar hos barn in vitro Lundell Anna-Carin Stafylokockus aureus i tarmen kan öka antalet regulatoriska T-celler hos barn Rudin Anna Att identifiera friskfaktorer som skyddar mot allergiutveckling Wold Agnes 11

13 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän SMIL Alopaeus Eva 2. VRISS Vård Relaterade Infektioner Skall Stoppas Gherman Simina 3. Varför är den eosinofila granulocyten en nyckelcell vid allergi? Svensson Lena 4. Egenkontrollprogram för livsmedelshantering på vårdavdelning inom SU Andersson Berit, Alriksson M 5. E- biblioteket Hellqvist M, Alopaeus E 6. Exstra 2 år (Geriatrik Sahlgrenska Externa Stroketeam) Morberg Eva 7. A new postoperative training regimen after grip reconstruction in tetraplegia Dahlgren A, Sand Åsa 8. Infektionsregistrering/punktprevalensstudien inom hela SU Åhrén Tinna 9. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna Postrar Tisdag 8/3 1. KUPP dagkirurgiska patienter Hallgren Kerstin 2. Vilka faktorer kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienten? Westlund Ann- Christine 3. Betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd ur ett genusperspektiv bland patienter med kranskärlssjukdom Hultsberg- Ohlsson G, Dudas K 4. Strålbehandling av barn utan narkos Turesson Christina, Grahn C 5. Tid för reflektion och psykologisk avlastning Tångelin Karin 6. Göteborgs utbildningsavdelning Wendeby Jan 7. Preoperativa besök för dagens hjärtan Ahlund Elisabeth, Lundberg V 8. Omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv lungsjukdom Bång A, Rosenfelt M, Johansson L 9. Rehabilitering av yngre Parkinsonpatienter Friberg Eva, Jonells B 10. Kvinnor med bröstcancer delges ökad delaktighet genon en behandlingsplan Niklasson Lena 12. Undersökningsprotokollet på klinisk fysiologi Holmlund Åsa Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 1. Regional studierektorsfunktion Almehed Katarina 2. Utvärdering av kvalitet på SU:s Medicinska bibliotek Alopaeus Eva 3. Riskfaktoranalys modellen ett verktyg i det sekundpreventiva arbetet efter hjärtinfarkt Björck Lena 4. Strukturerad respiratorurträning en standardvårdplan Eriksson Thomas 5. VRISS Vårdrelaterade infektioner Skall Stoppas Karlsson Lena 6. Kvalitetsutvecklingsprocess ledande till ansökan om CARF-certifiering (vuxenhabiliteringsteam) Lindquist Kjell 7. SLE-osteoporos (klinisk forskning) Almehed Katarina 8. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 9. Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smittade patienter Åhrén Tinna 12

14 Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Att kvalitetssäkra bedömning av ätproblem Bergerson Gunilla 2. Sjuksköterskemottagning vid insättande av larm och Biologiska preparat Bergkvist Lena 3. Hur mår patienterna på väntelistan? Bergbrandt Ing-Marie 4. Arbetsrehabilitering för personer med neurologisk sjukdom eller skada Enghamre Annika 5. Självskattning av personlighet, funktionsförmågan och livshändelser med hjälp av DIP-Q hos patienter på en psykiatrisk mottagning Olander Karin 6. Patientupplevd kvalité och bemötande under 10 år på reumatologen SU. Patientenkäter Svensson Lilian 7. När livet känns svårt att leva Wiktorsson Stefan 9. Restenos efter PCI-erfarenhet från patientens perspektiv Odell Annika Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Postrar Onsdag 9/3 1. Förändringar i lymfocytpopulationer hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 2. Tarmfloran hos barn med nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 3. Sjuksköterskemottagning-MTX Eskilson Alf, Peterson Helen 4. Nya mikrobicida substanser baserade på kroppsegna faktorer såsom laktoferrin, en bröstmjölkskomponent Mattsby-Baltzer Inger 5. E colis koloniseringsförmåga Norwrouzian Forough 6. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 7. Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer Åhrén Tinna 8. Akutlab utveckling för att möta ökade krav Nilsson Gerd D 9. Virulensfaktor hos patogena enterohemorragiska Escherichia coli, 0157 och non 0157, isolerade från människa Welinder-Olsson Christina 10. Läkemedelsarbetet på Reumatologen Forsblad D Elia 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Bohlin Irene 2. Ny digital teknik monterad på gammalt skallbord Catovic Merima 3. Hur kan vi skapa en tillförlitlig registrering och uppföljning av postoperativa sårinfektioner på Ortopeden Karlsten Margaretha 4. Vårdkedja för äldre patient med akut höftfraktur på område Mölndal Esping Eva, Andersson Annelie 5. Genombrott för amning Westlund Anna-Maria 6. Utvärdering av Comfort- och FLACCskalan för barn i respirator Johansson Monica 7. Antibiotikaresistens i intestinala E coli-relation till persistens och populationsnivå Karami Nahid 8. Laktobaciller och lymfocyters aktiveringsgrad hos friska Rask Carola Program postrar Arbetsstation Nationalregistret för Höftledsplastiker en internetapplikation Erikson Kajsa Sal E5 13

15 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Beskrivning av förändringsarbetet inom lungmedicin ht 03 Haglund Ann-marie 2. Röntgen direktdigital bildplatta i en apparat från 1950-talet Haljamäli Sigrid 3. Kompetenscentrum för schizofreni (KcS) Hellström Daniel 4. ATM: En verksamhetsutveckling mellan allas deltagande och påverkansmöjlighet Lejdström-Thunström Gunilla 6. Triagesystem på Akut-och Olycksfallsmottagningen Martinius Ann 8. Kognition, ADL och arbete ett år efter stroke Hofgren Caisa 9. Strategisk nutritionsbehandling Brantevik Åsa Jacobsson Ingrid 10. Projekt Genombrott med fokusområde tillgänglighet, SU/Östra, psykiatrisk mottagning Kortedala Sjöstedt Ebba Postrar Torsdag 10/3 1. Kliniska, bakteriella och immunologiska effekter av probiotika vid sekretorisk öroninflammation Johansson Susann 2. Akutgeriatrik ett utökat samarbete mellan medicin och ger/rehab SU/Mölndal Fernström, Gelin, Carling, Ljungström 3. Sjuksköterskemottagning på strålbehandling Andersson Ann-Sofie 4. Genombrott Bättre remisshantering Assmundson Åsa 5. Kvalitetsstjärnan, BUP Bergman Jörgen 6. Måste bytestiden vara så lång? Brennefors Els-marie 7. Koordinerande sjuksköterska styr patientströmmen i hela Västra Götaland Carlsson Marie 8. Intergrerad medicin i vården Falk Tony 9. Städkvalitetsstandard. INSTA 800 Nilsson Linda 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Ritheim Ohlsson Susan 2. Kan vi utnyttja rutinsjukvårdsbaser i systematiskt kvalitetsarbete? Silander Hans 3. Neurointensivronden nytt arbetssätt i digital miljö Silander Hans 4. Triage på Ögonakuten Svensson Gunilla, Hänel Cecilia 5. Ortopediska röntgenundersökningar arbetsmaterial på skelettröntgenundersökningar Trenck Kristina 6. Automatisk väntetidsredovisning på SU:s intranät Alexandersson Patrik 7. Genombrottsprojekt inom cancervården Rizell Magnus 8. Effektivare arbetssätt Thorman Linda 9. Processkartläggning av logistiken vid patienthantering mellan vårdavdelning och operation Nilsson G Anders 10. Varför är väntan så lång? Kan väntan på operationer förkortas? Lindblom L, Lipiens C 11. Trycksårsprevention att arbeta förebyggande Wendeby Jan 10. Tillgänglig hörsel Espmark Ann-Kristin Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 14

16 Abstracts Här finner du korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan. Observera dock att abstracts saknas för enstaka föreläsningar och postrar. Abstracts för postrar Numret före abstractrubriken motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt.

17 Abstracts föreläsningar Mölndal Mölndal tisdag eftermiddag Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Projektledare: VÖL Lars Gelander, MD, PhD Medarbetare: Kerstin Albertsson Wikland, Mariann Grufman, Cecilia Renman, Thomas Arvidsson, Ulf Samuelson, Hans Fors, Joakim Wikland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, VO1 Medicin, Avd 335 Endokrinologi och Diabetes Barns tillväxt i längd och vikt speglar både individens och samhällets hälsoläge. För det individuella barnet kan avvikande tillväxtförlopp specifikt kopplas till svåra sjukdomar, liksom till vanvård eller misshandel. För samhället speglar barnpopulationens tillväxtförlopp framtidens ohälsa. Det finns starka kopplingar mellan barns tidiga tillväxtförlopp och framtida risker för högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tillväxtuppgifterna är också basen för att följa insatser för att påverka den explosion av övervikt och fetma som drabbar barnbefolkningen. Tillgång till tillväxtuppgifter ger möjlighet att följa effekter av insatta åtgärder och skapa medicinsk evidens. Nyttan både ur individ- och samhällsperspektivet begränsas av att tillväxtuppgifterna inte finns tillgängliga annat än via pappersjournal eller via datoriserade patientjournaler lagrade hos respektive huvudman. Eftersom enstaka mätningar har mycket litet värde, medan förloppet av alla mätningar tillsammans ger nödvändig information, är uppdelning av data på olika huvudmän en katastrof, både för individen och för samhället. Det medför medicinska risker för barnet och gör att stora resurser krävs för att samla in uppgifter på samhällsnivån. I det aktuella projektet har tillväxtuppgifter för barn i stadsdelen Torslanda i Göteborg samlats i en databas. Alla tillväxtuppgifter som lagras inom barn-, skolhälsovård och sjukvård sparas så att uppgifterna finns tillgängliga vid varje besök inom hälsovården, primärvården och på sjukhuset. I projektet studeras hur det extra beslutsunderlaget tillväxtkurvorna ger påverkar medicinsk säkerhet och handläggning av barnet. Dessutom studeras hälsoekonomiska effekter liksom hypotesen att tillväxtuppgifterna efter avidentifiering kan användas för att monitorera förändringar i populationens hälsoläge. få sin verksamhet ackrediterad enligt ISO 17025:1999 under Klinisk bakteriologi har, efter att ha varit ackrediterade enligt ISO 17025:1999, valt att ackreditera sig enligt ISO 15189:2003 (Kliniska laboratorier - Särskilda krav på kvalitet och kompetens). De väl dokumenterade kvalitetssystemen inom Laboratoriemedicin utgår från de krav som finns i standarden och som därmed professionen, kunder och andra intressenter ställer på verksamheterna. Tre av sex laboratorier har sitt kvalitetssystem dokumenterat elektroniskt, medan de övriga planerar att också övergå till en elektronisk dokumenthantering. Kvalitetssystemen granskas årligen av SWEDAC för att säkra att kvalitetssystemen lever upp till de krav som ställs från standarden. Ett projekt har också initierats för att åstadkomma ett gemensamt kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin och därmed uppnå samordningsvinster. Syftet med detta föredrag är att belysa vikten av att ha ett väl fungerande kvalitetssystem och vilka effekter, såväl positiva som negativa, ett systematiskt arbete med kvalitetssystem kan resultera i, samt redogöra för hur kvalitetssystemen är uppbyggda inom Laboratoriemedicin. Vidare belyses SWEDACS arbete och hur de kan stödja kvalitetsarbetet hos verksamheter inom hälso- och sjukvård. Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Bakgrund: SU-97 möttes 3 olika kulturer och arbetssätt på specialistenheten. Arbetssätt från två olika datasystem samt journalhantering i pappersform, skulle förenas. Dokumentation i datajournal skall utföras enligt den-rätta-journalenprojektet. Syfte: Att hitta information på ett och samma ställe, restjournalen minimeras. Ny personal skall introduceras i avdelningens dokumentationsrutiner. Metod: PowerPoint-presentation av journalflöde vid inskrivning av patient. Resultat: Pågående information på avdelningen till all personal samt att riktlinjer utarbetas vad som måste dokumenteras i journaltext. Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Projektledare: Divisionschef Göran Larson Föreläsare: Henrik Eriksson, kvalitetskoordinator Laboratoriemedicin, MEDOT Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Birgitta Swolin, Doc, Överläkare, Avd. för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kvalitetsarbetet inom organisationer kan grovt delas in i två huvudinriktningar, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Verksamheterna inom Laboratoriemedicin har på ett systematiskt sätt arbetat med kvalitetssäkring sedan i början av 90-talet. Klinik immunologi, Klinisk kemi, Klinisk virologi samt Transfusionsmedicin är alla ackrediterade enligt ISO 17025:1999 (Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier) sedan några år tillbaka. Klinisk Patologi och Cytologi kommer med stor sannolikhet även Blodcellernas morfologi inrymmer en stor kunskap om kliniska tillstånd såväl benigna som maligna. Moderna cellräkningsinstrument har bidragit till att antalet prover för mikroskopisk bedömning har minskat. Emellertid klarar instrumenten inte majoriteten av de patologiska proverna. I ett samarbetsprojekt mellan undertecknad, EQUALIS (Uppsala, Sweden) och CellaVision AB (Lund, Sverige) var syftet att utveckla ett externt kontrollprogram för blodcellernas morfologi för att bibehålla och säkra den morfolo- 16

18 giska kunskapen och öka kompetensen bland biomedicinska analytiker vid laboratorierna. Programmet, benämnt EQUATOR, är webbaserat och visar digitala bilder av blodceller, som skall bedömas och klassificeras som om de funnits i mikroskop. Mjukvaran har utvecklats av CellaVision AB, och bilderna skickas ut till laboratorierna via EQUA- LIS som sammanställer resultaten. Programmet erbjuds nu i Sverige sedan 2003 med utskick av ca 50 cellbilder tre ggr/ år. Fördelen med Internet-baserat program är att deltagarna kan rapportera individuella resultat. Inte bara resultat från en omgång celler utan även deltagarnas klassifikation av enstaka celler kan erhållas. Dvs svårklassificerade celler kan identifieras och diskuteras. Projektet kan bidraga till att standardisera definitioner och terminologi för blodceller mellan olika bedömare, institutioner och länder. Tidbokning från extern enhet via webben Systemförvaltare Obstetrix/Barnmorska Eva Nygren, Kvinnosjukvården SU, Systemförvaltare PAX/ELVIS Göran Erlandsson, Område Sinnesorganen, SU/S, Koordinator Eva Nilsson, Systemförvaltningen PAX/ELVIS, Område Sinnesorganen, SU/S Från Mödravårdscentralerna i Södra Bohuslän remitteras ca gravida per år för att utföra rutinultraljud. Remissen ställs till Antenatalenhet, SU/Östra som i sin tur utför bokning i PAX och kallar till besök brevledes. Ofta blir angiven tid fel då ingen dialog om alternativ till undersökningstider ges till den gravida. Detta föranleder många telefonsamtal och ombokningar, både tids- och resurskrävande arbetsuppgifter för enheten och olägenheter för patienten. I projektet Bättre flyt i vården ville verksamheten tillskapa en rationellare hantering av tidbokning för rutinultraljud som skulle undanröja denna orationella och resurskrävande arbetsuppgift. Projektet skulle möjliggöra för Mödravårdscentralerna att utföra tidbokningen elektroniskt och att alternativa tider kunde presenteras den gravida vid bokningen. En prototyp webblösning har tagits fram där Mödravårdens barnmorska med personligt login når de tidböcker som finns uppsatta i PAX-systemet för rutin-ultraljudsundersökningar vid Ultraljudsmottagningen, SU/Mölndal. Endast lediga tider presenteras och bokningen kan utföras med den gravida närvarande vilket undanröjer hanteringen av återbud och önskan om alternativ tid. Den gravida får också vid bokningen en personlig information om tid, plats och undersökningen syfte. I och med införandet av den gemensamma nordiska standarden - INSTA januari 2004, har nu ett system för mätning och utvärdering av utförd städkvalitet implementerats inom SU. Städresultatet kontrolleras numera mot den avtalade kvalitetsnivån som fastställts för olika lokaler. Fokus på resultatet I ett städavtal har man av tradition haft fokus på arbetsinstruktioner, metoder, materiel och tidsåtgång. Detta har medfört att utbildning av medarbetare, metodutveckling etc sällan får genomslag vid utvärdering av exempelvis ett anbud. För kunden är det resultatet av leverantörens insats som är avgörande. Kunden behöver i princip inte bry sig om hur lång tid lokalvårdaren lägger ned på uppgiften, inte heller vilken städmetod som används. Standarden ger kunden möjlighet att från början definiera en lämplig kvalitetsnivå på städningen. Standarden definierar städkvalitet i olika nivåer och ger därmed en ny möjlighet att sätta fokus på resultatet av utförd städning. Hög kvalitet = Hög trovärdighet Ett beslut togs av verksamhet Städservice 2001 att införa en kvalitetsstandard på SU. Syftet var att få ett kvalitetsperspektiv på den dagliga städningen. Standarden gav oss struktur och verktyg, det tuffa förändringsarbetet fick vi göra själva. INSTA 800 var nytt och relativt okänt inom städbranschen vilket gjorde projektet extra resurskrävande. Anpassning till sjukhusmiljö, internutbildning, definition av lokaltyper och kvalitetsnivåer samt informationsseminarier för våra kunder genomfördes. Idag har nomenklaturen inom Städservice förändrats liksom insikten om att leverera överenskommen service istället för godtycklig. Våra kunder får kvartalsvisa rapporter om hur vi klarat vårt uppdrag, vilket har bidragit till en bättre kommunikation och en högre trovärdighet. Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Föreläsare: Sofi Andersson Stavridis, Leg. barnsjuksköterska sektionsledare, Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Medarbetare: Ann-Christine Persson, Barnsköterska Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Abstracts föreläsningar Mölndal Kvalitetsbedömning på lika villkor Projekt: Städkvalitetsstandard: INSTA 800 Projektledare: Linda Nilsson, sektionschef, Städservice, SU/Högsbo Område Försörjning och Service Ett gemensamt språk Tidigare har personliga uppfattningar, värderingar och förväntningar för vad som är rent varit utgångspunkt i vad som skall levereras i förhållande till begärt pris. Det har inte funnits normer och begrepp som gjort att leverantör och köpare talat samma språk. Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus är ett av två kompletta nationella centra för barnhjärtkirurgi i Sverige. Varje år vårdas ca 700 patienter på Barnhjärtcentrums vårdavdelning för kirurgi, hjärtkateterisering, medicinsk behandling eller annan utredning. Vården kräver en hög omvårdnadskompetens och ett professionellt förhållningssätt. Syftet med projektet var att erbjuda och genomföra en specialutbildning för att höja enhetens omvårdnadskompetens och för att omvårdnaden ska bedrivas evidensbaserat. Utbildningen genomfördes våren 2004 med 25 anmälda deltagare och bestod av 15 utbildningstillfällen om vardera en timma. Den belyste olika områden av omvårdnad inom barnhjärtsjukvården såsom nutrition, smärta och smärt- 17

19 Abstracts föreläsningar Mölndal lindring, psykosociala aspekter och copingförmåga samt empowerment. Utbildningen innehöll både föreläsningar baserat på vetenskapliga rön, inläsning av vetenskapliga artiklar och studieuppgifter (ensam eller i grupp). Deltagarna handleddes att tillsammans söka information ur vetenskapliga tidskrifter för att identifiera problemområden inom omvårdnad och hur dessa bäst hanteras. Kursdeltagarna har tillsammans med kursledarna identifierat omvårdnadsproblem som är vanliga hos patienterna som vårdas på enheten, men även kunnat sätta in dessa i sin kontext med hjälp av omvårdnadsprocessen och de vetenskapliga rön som bearbetats. Projektet fortsätter genom att vi vidareutvecklar och fördjupar de olika ämnesområden som berördes under kursen, med syfte att skapa ett fullständigt och evidensbaserat omvårdnadsprogram för hjärtsjuka barn och ungdomar i samband med sjukhusvistelse på vår enhet. Remiss- och svarssystemet LabBest Projektledare: Åke Svedhem, överläkare bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgernska LabBest är ett SU-utvecklat remiss- och svarssystem som under våren 2005 breddinförs på SU:s samtliga tre enheter avseende remissdelen för prover till bakt-, immunolog-, kemi- och viruslaboratorierna. Förhoppningsvis kommer även den elektroniska svarsdelen med koppling till Melior under hösten. Remissdelen: En remiss skrivs via en inmatningsskärm i dator av avsändande enhet från Melior eller i LabBest direkt. Beroende på val av analys kan vissa uppgifter krävas, som är av vikt för både analysens utförande och för bedömning av resultatet. Möjlighet till fritext finns alltid. Det skapas även en unik identifieringssträng för remissen, som sparas i avsändande dator för att senare användas för hämtning och återkoppling till rätt patient av det elektroniska svaret som helt saknar uppgifter om patienten. Remissen skrivs ut på en etikett med punktkod som innehåller alla data samt också i klartext patient-id, avsändande enhet samt önskad analys. Etiketten klistras direkt på provtagningskärlet vilket gör att prov och remiss alltid anländer till lab som en enhet. På lab scannas punktkoden och hela remissen visas på en datorskärm. Provet åsätts en lokal beteckning och registreras med automatik i resp. lab:s datorsystem. Svarsdelen: Efter avslutad analys skapas av respektive laboratoriums datorsystem ett elektroniskt svar som innehåller den unika identifieringssträngen, svaret i klartext (eller krypterat) men som helt saknar personuppgifter. Svaret levereras till en gemensam databas där det kan hämtas endast av mottagare, som i sin fråga efter svar presenterar rätt identifieringssträng och därmed också kan identifiera sin patient. Efter signering sorteras svaret med automatik in i rätt patientjournal. Fördelar: Inga elektroniska remisser med persondata som på lab skall kopplas till prov eller kan komma i fel händer. Inga tolknings- eller avskrivningsproblem. Styrning av remissuppgifter ökar kvaliteten på såväl analyser som svarsbedömningar. Automatiserad remissregistrering på laboratorierna mänskliga faktorn minimerad. Maximal patientsäkerhet och integritet. Endast LabBest når idag upp till denna höga kvalitetsnivå av säkerhet, integritet och smidighet. Nackdelar: Inga. Mölndal onsdag förmiddag Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Peter Mannerö, leg sjuksköterska, Angela Bång, leg Sjuksköterska, Med Dr Jan-Erik Karlsson, överläkare, Med Dr Ambulanssjukvården SU, Räddningstjänsten Stor-Göteborg och Neurologi, SU i samarbete Bakgrund: Trombolysbehandling, injektion av ett blodproppslösande läkemedel, är nu godkänt för behandling vid akut ischemiskt stroke. Behandlingen skall insättas redan inom tre timmar från insjuknandet, efter utförd datortomografi, på de patienter som uppfyller inklusionskriterierna för behandling. Behandlingen ger en klart signifikant större andel patienter utan, eller med minimal, funktionsnedsättning tre månader efter strokeinsjuknandet jämfört med placebo, men har också risker i form av ökad blödningsrisk. Då tidsfaktorn är kritisk har en ny vårdkedja utformats i samverkan mellan ambulanssjukvården, larmcentralen och neurosjukvården inom SU, samt akutintaget och röntgen SU/S. I detta samarbete har ambulanssjukvården fått riktlinjer för bedömning och behandling av misstänkta fall av akut ischemiskt stroke. Metod: Instruktioner för prehospital strokebedömning har utformats av Neurologi, SU med en checklista för strokelarm med en rad inklusions-och exklusionskriterier, bl a med den viktiga variabeln säkerställd insjuknandetidpunkt. Om det är svar JA på alla indikationer och NEJ på alla kontraindikationer så skall ambulanspersonalen larma akutintaget, SU/S på larmnummer STROKE- LARM FRÅN AMBULANS och intransport enligt prio 1! Även instruktioner för prehospital behandling i vårdkedjan har givits av Neurologi, SU. Målsättningen med behandlingen är att öka syretillförseln till hjärnan och att förhindra komplikationer sekundärt till sjukdomen. Förväntat resultat: Behandlingen är aktuell för 2-5% av totala strokepopulationen. Incidens stroke: 1500 pat./år i Göteborg/Mölndal (300/ invånare). 2-5% av 1500= pat/år= /vecka. Kan rädda 3-7 patienter per år från beroende i ADL-funktioner. Slutsats: Möjligheterna att behandla patienter med akut ischemiskt stroke förbättras genom att stärka möjligheten till identifiering och behandling av dessa patienter prehospitalt, korta fördröjningstiderna, samt direktkontakten med neurologjour för snabbare överrapportering i vårdkedjan. Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet 18

20 Lars-Eric Olsson sjuksköterska/doktorand, Avd 348 ortopedi, SU/Östra Studien handleds av: Professor Jòn Karlsson Ortopedi, SU/Östra, Avd för Ortopedi. Instutionen för de Kirurgiska Disciplinerna, Sahlgrenska akademin, Docent Inger Ekman Medicin SU/Östra, Instutionen för omvårdnad Huvudhandledare: Fannie Gaston-Johansson Sahlgrenska akademin, Instutionen för omvårdnad Patienter med höftfraktur är en stor patientgrupp med olika behov av vård. Det operativa ingreppet ger förutsättningen för tillfrisknandet, men av lika stor betydelse är att vården anpassas på ett optimalt sätt för varje individ. Forskning har visat att det är av stor betydelse för rehabiliteringen att snabbt utföra operationen, starta träningen tidigt och sedan träna i den takt patienten orkar med balans mellan träning och vila. Det kräver en väl planerad organisation/vårdkedja och en god bedömning av varje patient. Clinical pathway är en metod som gör det möjligt att styra vård och vårdkvalitet för en diagnosgrupp, genom att standardisera vården i vårdkedjan inom sjukhuset, från ankomst till sjukhuset till utskrivningen. Clinical pathway arbetas fram av ett multidisciplinärt team och resulterar i ett dokument som kan användas som en individuell vårdplan. I metoden finns även en avvikelsehantering som används för att analysera orsaker till diskrepanser mellan önskat vårdresultat och faktiskt vårdresultat. Metoden betonar även vikten av, och underlättar ett aktivt medverkande av patienter och deras närstående. Metodens fördelar är att man lätt upptäcker problem, lättare kan implementera nya behandlingsmetoder, jämnare vårdkvalitet, underlättar arbetet för nyanställd personal. Nackdelen är svårighet med dokumentationen i nuvarande elektroniska system. Detta är ett kvalitetssystem som ingår i en studie som pågår på avdelning 348, ortopedi. Studiens syfte är att jämföra en clinical pathway med det arbetssätt vi tidigare använt. Studien är ej färdig än men datainsamlingen håller på att avslutas. Resultatet indikerar en betydande skillnad både i kvalitet och i antalet vårddagar. Vårdlotsen hela vägen fram Projektledare: Anders Kullbratt, vårdenhetschef, Akutintaget SU/Mölndal Akutenheterna har idag ett uppdrag att erbjuda allvarligt akut sjuka och skadade specialiserat medicinskt omhändertagande och vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt. Primärvården har uppdraget att vara den första vårdkontakten för patienter med mindre allvarliga tillstånd. För att identifiera de patienter som har störst behov av akut vård görs vid Akutenheten en första prioritering av de akutsökande av en sjuksköterska, sk Triage. Patienter som bedöms ha mindre akuta tillstånd hanteras därmed efter de patienter som uppvisar allvarligare symtom. Detta medför vid hög belastning på Akuten långa väntetider för den lägre prioriterade patientgruppen. För att uppfylla uppdraget men samtidigt erbjuda alla akutsökande adekvat vård hänvisas den lägre prioriterade gruppen av sökande till primärvård. Hänvisningarna leder till två grundproblem som detta projekt vill lösa. 1. För att stödja på vilka grunder en patient hänvisas bör medarbetarnas erfarenhet stödjas av en evidensbaserad metod. Det saknas idag en sådan metod och prioriteringen varierar därmed utifrån sjuksköterskors olika erfarenheter. En välfungerande metod skulle ge bättre vårdkvalité för patienten och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Hänvisningen blir såväl erfarenhetsbaserad som evidensbaserad. 2. Vid en hänvisning vet patienten inte alltid hur den skall komma vidare eftersom det ibland är svårt att nå fram till primärvården. Detta skapar frustration hos patienten som känner sig mer avvisad än hänvisad. Projektet skapar kontaktvägar och verksamhetsövergripande rutiner som lotsar den hänvisade patienten hela vägen fram till en besökstid på rätt vårdnivå. Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Per-Göte Lindgren Överläkare, Kolorektalenheten område Östra, Gisela Fridstedt Vårdenhetschef Kirurgmottagningen område Östra. Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, vilket innebär att kolorektalenheten vid SU/Östra handlägger ett mycket stort antal patienter med denna diagnos. Ett förändringsarbete startades i början av år 2004 med syfte att förbättra omhändertagandet och öka tryggheten för patienter med misstänkt primär cancer i kolon och rektum. Förändringsarbetet ingick i Landstingsförbundets projekt Cancervård i ständig förbättring och genomfördes med hjälp av Genombrottsmetoden. En ny logistik för patienterna skapades, som innebär att givande av information delas upp på fler tillfällen och att en behandlingskonferens samt en ny roll i form av kontaktsjuksköterska har skapats. Fem mål sattes upp för att kunna uppnå syftet varav tre mål har uppnåtts. Mätningar på de kvarvarande målen visar att förändringsarbetet är på rätt väg. Genom att arbeta med hjälp av Genombrottsmetoden i vårt förändringsarbete, fick vi bättre struktur på vårt förändringsarbete. Vi lärde oss, för att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att arbeta tvärprofessionellt, ha ett välformulerat syfte, vikten av att ha ett utgångsvärde, att det tar tid att genomföra en förändring samt ha stöd ifrån verksamhetschefen. Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren Pierre Birgitta, utvecklingssekreterare, M sektionschef, Nyström Curt, överläkare, Med dr Specialistläkaren vid SU verkar i en mängd samverkanskonstellationer i utredning, behandling, utbildning och forskning, ofta med en vårdkedja som arena. Teamarbete, samarbete över teamgränser och vårdprogram bygger upp en sådan vårdkedja. Vi har av det skälet kartlagt vad hela vårdkedjan efterfrågar som kompetensprofil hos specialistläkaren. Kartläggningen fokuserade på framgångsfaktorer med ett tydligt vårdkedjeperspektiv. Abstracts föreläsningar Mölndal 19

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Mölndal. Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar. ulla.engvall@vgregion.se

Mölndal. Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar. ulla.engvall@vgregion.se Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar Mölndal Geriatrik Psykiatri Ortopedi Mölndal, och Medicin Neuropsykiatri Anestesi/Operation/ Intensivvårdsavd 233 234

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Siw Andersson, Irene Bohlin, Ann Lindström, Lena Olsson, Leif Sundberg, Ulla Tygesen 1 Patientklassifikation på SU Klassifikationsgrupp inom Sahlgrenska

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Posterutställare Växjö

Posterutställare Växjö 1 Posterutställare Växjö 2. Maria Ahlberg Barnhabiliteringen, Blekingesjukhuset 7. Sara Bergman 9. Annemarie Bexelius, MSc Habiliteringscenter Norrtull för barn, Stockholm 14. Margret Buchholz Ingrid Mattsson

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

Schema och tidsplan. 26/3 Kursstart Registrering till kursledare på PING PONG. PING PONG Agneta Öhlén

Schema och tidsplan. 26/3 Kursstart Registrering till kursledare på PING PONG. PING PONG Agneta Öhlén Kursansvarig: Om inget annat anges är adressen Alfred Nobels allé 23 Preliminärt schema Tider och innehåll kan komma att ändras V 13 Innehåll Lokal Lärare 26/3 Kursstart Registrering till kursledare på

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med?

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Rapport från seminarium Visby 29 juni 2015 Seminarium: Mångfald i vården hänger vårdgivarna med? Restaurang Vinäger, Visby 29 juni 2015 En vacker sommareftermiddag

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Ledningssystem för samverkan kommun-landsting Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Utgångspunkter Till nytta för invånaren Bästa möjliga kvalitet Så effektivt som möjligt och tillsammans

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Ortopedisk vård 2011

Ortopedisk vård 2011 Gå 4, betala för 3! Kom hela teamet Ortopedisk vård 2011 Patientsäkerhet och vårdkvalitet! Lean och höftfrakturprocessen Smärta och smärtbehandling Äldre patienten i fokus Moderator: Kajsa Rosén, leg sjukgymnast,

Läs mer

Välkommen till Tvärdrag om Hus R

Välkommen till Tvärdrag om Hus R Välkommen till Tvärdrag om Hus R Ett hus för Forskning, Utveckling och Utbildning och Utbildning vid Mölndals sjukhus Program 16 oktober 2008 8:30 10:30 8 30 9 00 Bakgrund & Syfte till Hus R Presentation

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Katarina Andersson Strategisk Verksamhetsutveckling (SVU) Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vad vill vi åstadkomma på Karolinska?

Läs mer

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 20-28

Underskrifter Paragrafer 20-28 Protokoll - Kommunala handikapprådet Sida 1 av 6 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 15.30 18.15, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Patric Åberg (M) ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

REHABILITERINGS MEDICIN

REHABILITERINGS MEDICIN REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer