Program och abstracts. Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

Transkript

1 Program och abstracts Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

2 Välkommen till Kvalitetsveckan 2005 I din hand håller du program och korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan 8 10 mars 2005 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Abstracts saknas dock för några föreläsningar och postrar. Aktiviteter pågår samtidigt i anslutning till de tre stora aulorna på SU/Mölndal, SU/Sahlgrenska och SU/Östra. Under dagarna presenterar SU-personal omkring 200 olika projekt via seminarier, korta föredrag och posterutställningar. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Under onsdagskvällen ges en soaré Musik och läkekonst i aulan på Sahlgrenska. Då bjuds på såväl föreläsningar som musicerande. På torsdagen utdelas SUs nyinrättade kvalitetspris till en avdelning, ett team eller motsvarande, som bedriver ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete. Posterutställningarna utanför aulorna byts varje dag. De är uppställda kl och bemannade kl , så att intresserade ges tillfälle att ställa frågor. Har du övriga undringar, kan du vända dig till någon av värdarna med de blå namnskyltarna. Föreläsare, posterutställare, moderatorer och andra medverkande bär vita namnskyltar. Välkommen att närvara, titta, lyssna, fråga, diskutera, utbyta erfarenheter och inspireras under Kvalitetsveckan! Innehåll Kartor Mölndal...2 Sahlgrenska...3 Östra...4 Program...5 Program föreläsningar Tisdag förmiddag...6 Tisdag eftermiddag...7 Onsdag förmiddag...8 Onsdag eftermiddag...9 Torsdag förmiddag Torsdag eftermiddag Program postrar Tisdag Onsdag Torsdag Abstracts SU-turen kör extra under Kvalitetsveckan Transportbussen SU-turen kör extra turer mellan Mölndal, Sahlgrenska och Östra dessa tre dagar. Tidtabell finns på Kvalitetsveckans webbplats: Abstracts föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Posterutställningar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och13.30 så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan Abstracts postrar Mölndal Sahlgrenska Östra... 63

3 SU/Mölndal Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Mölndal går du av vid hållplats Mölndals sjukhus. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 4 stannar vid SU/Mölndal. Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Mölndal pågår i stora aulan, entréplanet, hus V, ingång V. Busslinje Linje 755 Linje Orange Express Linje 751 Linje 764 Linje 765 Hållplats Mölndals sjukhus Mölndals sjukhus Terrakottagatan Terrakottagatan Terrakottagatan Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Från Kållered på E6, tag av vid Åbromotet. Från centrum på E6, tag av vid Lackarebäcksmotet.

4 SU/Sahlgrenska Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Sahlgrenska pågår i stora aulan, entréplanet, ingång via huvudentrén Blå stråket 5. Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Sahlgrenska går du av vid hållplats Sahlgrenska sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinjerna 6, 7, 8 och 13 stannar vid Sahlgrenska Huvudentré. Busslinje Hållplats 16 Sahlgrenska Huvudentré 49 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 52 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 58 Sahlgrenska Huvudentré 87 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Norra och Vita stråket utanför Apoteket 151 Sahlgrenska Huvudentré 753 Sahlgrenska Södra (ej Sahlgrenska Huvudentré) 755 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Södra och Sahlgrenska Norra 158 Sahlgrenska Huvudentré 760 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 764 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 765 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Det bästa stället att parkera på är parkeringshuset vid Norra Porten.

5 SU/Östra Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Östra går du av vid hållplats Östra sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 1 hållplats Östra sjukhuset Busslinje Linje 34 Linje 514 Linje 515 Linje 512 Hållplats Östra sjukhuset, Barnkliniken och Smörslottsgatan Östra sjukhuset Östra sjukhuset Östra sjukhuset Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Östra pågår i KK-aulan, entréplanet, ingång via entrén till Kvinnokliniken (se hus nummer 3 på karta nedan) Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade med P

6 Program Föreläsningar Under dagarna presenterar SU-personal olika projekt via seminarier och korta föredrag. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Postrar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Numret som står före rubriken i programmet motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan

7 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Tisdag förmiddag 8/3 Aktiviteterna tisdag förmiddag kl länkas från aulan på Sahlgrenska, så att de kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra Invigning Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Jan Bergqvist ordförande SU:s styrelse, Ylva Johansson Vård- och äldreomsorgsminister, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU Kören Singoalla Akademiskt ledarskap i vården Arvid Carlsson, professor, nobelpristagare i medicin år Lunchdebatt Genusperspektiv på universitetssjukhus Moderator: Ann Stokland, områdeschef område Mölndal Deltagare: Agnes Wold, docent Laboratoriemedicin, Annika Rosengren professor avdelningen för internmedicin SU/Östra, Lars Ettarp ordförande Svenska Psoriasisförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Ann-Marie Morhed föreståndare Nationella sekreteriatet för genusforskning, Göteborg, Louise Ekström, chefsutvecklare, Volvo, Göteborg 6

8 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt, IT Moderator: Olle Mattson Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Gelander Lars Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Eriksson Henrik Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Swolin Birgitta PAUS Tidbokning från extern enhet via webben Erlandsson Göran Kvalitetsbedömning på lika villkor Flodin Göran, Nilsson Linda Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Remiss- och svarssystemet LabBest Svedhem Åke Tisdag eftermiddag 8/3 TEMA: Patientupplevd kvalitet Moderator: Birgitha Archenholtz Med andra ögon Sjöholm O, Carlstrand M, Janson Y Ett besök på TIVA i väntan på transplantation Andersson Monica Boka läkartid på nätet bättre tillgänglighet och nöjdare patienter Börjesson Richard Elsa-grupp ett förbättrat omhändertagande av cancerpatienter? Fridstedt Gisela Föräldrars bedömning av vårdkvaliteten Jansson Ulla-Britt PAUS KUPP Kvalitet Ur Patientens Perspektiv Persson Karin Livskvalitet efter respiratorvård Rylander Christian Öronakupunktur stick som lugnar och är till hjälp när språket inte räcker till Vestlin Anna-Lena Traffic light system ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan inom rehabilitering Wikander B, Asplin G TEMA: Utbildning medarbetare/patient Moderator: Lennart Jivegård Verklighetsbaserad inlärning akuta situationer Bengtsson Ing-Britt Ny administrativ struktur för patientskolor på öppenvården reumatologi Bertilsson Lennart Nya arbetsformer för heltidsarbetande medarbetare över 50 Cannerheim Tina Kunskapsöverföring från erfaren barnmorska till nyutbildad Lindblom, Lundgren, Aladdin, Falk Etnisk mångfald inom Akutenheten SU/Mölndal Malmberg Edsö Marita PAUS Kompetensstegar med karriärmöjligheter inom Område Östra Mattsson Birgith Utbildningsprogrammet CAT införande på Medicin Östra Klint Kjell Studentens praktiska väg till sitt nya yrke Mollberg Margareta Mitt i verkligheten! Teamträning i praktiken innan examen Wijk Helle Program föreläsningar Utställning med bildspel på bemannad arbetsstation: Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Sal E5 (intill aulan) 7

9 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Vårdkedjor, team, samarbetsprojekt Moderator: Margareta Wennergren Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Mannerö P, Bång A, Karlsson J-E Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet Olsson Lars-Eric Vårdlotsen hela vägen fram Kullbratt Anders PAUS Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Lindgren P-G, Fridstedt G Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren-Pierre B, Nyström C Onsdag förmiddag 9/3 TEMA: Kvalitetsregister Moderator: Lars Ekström Kvalitetsregister en översikt Dudas Kerstin års kvalitetsregistrering rapport från ett nationellt register höftledsplastik Herberts Peter Ett kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument registerhållarens perspektiv Herberts Peter, Garellick Göran Kvalitetsregister för barn diabetes/ GH-behandling Alberstsson Wikland kerstin PAUS Strokeregister Andersson Björn TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Marie Beckman-Suurküla Kvalitets- och utvecklingsarbete genom prioriterade ansvarsområden Andersson Annelie Smärta ett prioriterat ansvarsområde Ljungström Kristina Från misstänkt akut kranskärlssjukdom till PCI Bång Angela Nedre Urinvägssymtom hos geriatriska patienter Malmsten Ulf G H PAUS CD62 (p-selektin) som kvalitetsmarkör på trombozytkoncentrat Hesse Camilla, Åberg Lena Vårdplan i Melior ett samarbetsdokument Ram Pia Samverkan i psykosvårdkedjan i Mölndal Ram Pia, Rogenfelt I Nationella Diabetesregistret öppen redovisning Gudbjörnsdottir Soffia Utveckling i svensk Hälso- och Sjukvård Roger Molin SKL (fd Lf) Mobil Intensivvårds Grupp MIG Eriksson Thomas Kortare vårdkedja vid misstänkt höftfraktur Tornberg G, Wennman I Åderdok diagnostik och kvalitetsdokumentation hand i hand Thurin Anders Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Register Speglar de hela sanningen? Moderator: Eva Haglind, professor, chefläkare, SU Deltagare: Daniel Brattgård, sjukhuspräst SU, Eva Bågenholm-Nilsson, ordförande Svenska Läkarförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Roger Molin, biträdande avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Stefan Leufstedt, ordförande Svenska Diabetesförbundet, Ulla Fryksmark, Enhetschef, Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg 8

10 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Ann Stokland Omhändertagande av cancerrelaterade symtom Ahlberg Karin Evidensbaserad omvårdnad på Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Smärtpolicy för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Finnström Berit Parkinsonrehabilitering av yngre ny kunskap Björk Fredrik Skelettförankrad protes kvalitet för patienten Hagberg Kerstin PAUS Rädda hjärnan trombolysbehandling vid akut ischemiskt stroke Karlsson Jan-Erik, Jakobsson M Hur infektioner vid peritonealdialys kan minskas Ljungman Susanne Specialprocessad havre som tilläggsbehandling vid sjukdom kan ge klara hälsovinster Lange Stefan Att minska risken för bakteriella transfusionskomplikationer Åberg Lena Onsdag eftermiddag 9/3 TEMA: Från Lab till Klinik Diagnos och skydd mot infektioner Moderator: Lars Hagberg Infektionshygiens förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner Åhrén Tinna Antibiotikaresistens hos S aureus i spädbarns tarmflora Lindberg Erika Nya metoder för laboratoriediagnostik av djupa svampinfektioner Kondori Nahid Kvalitet på bakterier Inganäs Elisabet PAUS Stamtypning av tuberkelbakterier som hjälpmedel för smittspårning Svensson Erik Diagnostik av bakteriell meningit med PCR och sekvensbestämning av 16S rrna genen Welinder Olsson C, Larsson P Hur får vi bättre diagnostik för den inflammerade patienten? Wennerås Christine Kan studier av den eosinofila granulocyten hjälpa den benmärgstransplanterade patienten? Wennerås Christine TEMA: Kvalitetssäkring, IT Moderator: Marie Jonsson Kvalitetskontroll av blåmussla och ostron högkvalitativ föda som kräver kontinuerliga tester Lange Stefan Kvalitetssäkring av den sjukgymnastiska dokumentationen inom SU Edvinsson Mia Kvalitetsarbete ger bättre funktionalitet i nya IT-stöd Hedström Anders Kvalitetssäkring av kliniska studier för sjuksköterske- och undersköterskestudenter Hjalmarsson Agneta Gemensam standard som grund för kodning Ritheim Ohlsson Susan PAUS Införande av standardiserade processer på SU IT Teodorsson Peter Medicinsk information trådlöst överförd till handdator Roupe Rikard, Strannegård C Mätosäkerhet inom Laboratoriemedicin ett nationellt problem Larsson Peter Förkortad vårdtid efter införande av avancerad postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning Kratz Yvonne Program föreläsningar Musik och Läkekonst Moderator: Claes Möller Lokal: Aulan centralkomplexet, Sahlgrenska. Obs! Endast 198 platser, först till kvarn Musik som medicin Sven Larsson Du måste finnas... Kristina från Duvemåla Cecilia Engström Puccinis O mia bambino caro Cecilia Engström Hade Chopin cystisk Fibros? Birgitta Strandvik, Jan Ling Musik och stimuli för hjärnan Michael Nilsson, Peter Eriksson Den lycklige läkaren Ragnar Bergström, Lennart Palm Storbandsjazz SU Moving Big Band 9

11 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Börje Lindqvist Verksamhetsutveckling vad har vi för det? Wallén, Sixt, Olsson Paus Det finns HOPE för SU! Wijk Helle Genombrott på vuxenpsykiatrisk akutmottagning Paulin Johan Psykiatrisk mottagning i Kortedala förkortade väntetider, ökat antal avslutade behandlingar Sjöstedt Ebba Tillgänglig hörsel? Espmark Ann-Kristin Amningsmottagning för kvinnor med komplicerad amning Westlund Anna-Maria Torsdag förmiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Hans Holmberg Bättre flyt på reumatologen ett genombrottsprojekt Mörck Boel Kvalitets- och utvecklingsarbete inom GerRehabgruppen SU/Mölndal Ingemarsson Annika Körkort för undersökningar på Klinisk fysiologi SU/Östra Nilsson Kristina Utveckling av SU/Sahlgrenskas vård vid självmordsförsök Sjöström Nisse PAUS Ryggteamets mottagningsmodell erfarenheter och resultat från ett teamsamarbete Kjellby Wendt Gunilla Förbättrad kvalitet i patientklassificeringen Sundberg Leif, Bohlin Irene Omhändertagande av suicidnära patienter Lundgren-Pierre Birgitta Pris istället för kris! Wallén T, Wijk H TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Marianne Olsson Verksamhetsutveckling ledarnas roll Marianne Olsson Ökad kunskap ger ökat samarbete kunskapsutbytesdag för kuratorer de Neergaard G, Benkel I Ökad telefontillgänglighet på reproduktionsmedicin Eriksson Charlotte PAUS Utredning av övre gastrointerstinalcancer Granung Magdalena, Johnsson Erik Ändrade rutiner gav kortare vårdtid Nilsson S, Sandberg H METTS ett nytt verktyg för sortering och prioritering på Akut- och Olycksfallsmottagningen SU/Sahlgrenska Widgren R Bengt Sjukgymnastik på Akut- och olycksfallsmottagningen ett vinnande koncept Öst Helga års utveckling av decentraliserad högspecialiserad KNF-diagnostik i VGR Hedström A, Elam M Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Verksamhetsutveckling drivkrafter? Moderator: Olle Larkö, professor biträdande chef Sahlgrenska akademin Deltagare: Thomas Wallén, projektledare för produktivitetsarbete, VGR, Tomas Bremell, verksamhetschef reumatologi SU, Eva Westerling, projektledare Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Bo Bergman, professor Chalmers, Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU, Marianne Melkersson, sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus Kvalitetspris Sahlgrenska Universitetssjukhusets Kvalitetspris delas ut

12 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt Moderator: Nils Crona Patientens medverkan vid symtombehandling Ahlberg Karin Projekt Asyl Sjöstedt Ebba Gruppbehandling av unga kvinnor vid psykiatrisk öppenvårdsrehabilitering Palmquist Hans Barnen i vuxenpsykiatrin Ingrid Rogenfelt PAUS Torsdag eftermiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling Moderator: Gun-Lis Olofsson Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Bo Bergman (inkl paus) Verksamhetsutveckling genom certifierad kvalitetssäkring Albertsson Wikland, Hellstrand VD CANEA Verksamhetsutveckling inom Hudoch Könssjukvården Jacobsson Torbjörn TEMA: Från Lab till Klinik Vad händer på allergifronten? Moderator: Peter Larsson Regulatoriska T-cellers funktion hos vuxna björkpollenallergiker Rudin Anna Tarmfloran hos spädbarn i relation till senare allergiutveckling Adlerberth Ingegerd Kan ett nytt anti-inflammatoriskt protein hämma allergiutveckling? Johansson Sofi Påverkan av tarmfloran på immunhämmande proteiner i plasma Lundell Anna-Carin Program föreläsningar Processarbete av patienternas väg mellan vårdavdelning och operation Nilsson Anders Kvalitetsutveckling genom handledning i omvårdnad Selin, Lundmark, Olsson Se vidare en ny arbetsmodell för bättre resultat Helgesson Gabriella, Asp Laila Taktil massage för strokepatienter Stevander C, Ström K PAUS Låga nivåer av ett anti-inflammatoriskt protein hos allergiska barn Johansson Sofi LPS nedreglerar björkallergenorsakat allergisvar hos barn in vitro Lundell Anna-Carin Stafylokockus aureus i tarmen kan öka antalet regulatoriska T-celler hos barn Rudin Anna Att identifiera friskfaktorer som skyddar mot allergiutveckling Wold Agnes 11

13 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän SMIL Alopaeus Eva 2. VRISS Vård Relaterade Infektioner Skall Stoppas Gherman Simina 3. Varför är den eosinofila granulocyten en nyckelcell vid allergi? Svensson Lena 4. Egenkontrollprogram för livsmedelshantering på vårdavdelning inom SU Andersson Berit, Alriksson M 5. E- biblioteket Hellqvist M, Alopaeus E 6. Exstra 2 år (Geriatrik Sahlgrenska Externa Stroketeam) Morberg Eva 7. A new postoperative training regimen after grip reconstruction in tetraplegia Dahlgren A, Sand Åsa 8. Infektionsregistrering/punktprevalensstudien inom hela SU Åhrén Tinna 9. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna Postrar Tisdag 8/3 1. KUPP dagkirurgiska patienter Hallgren Kerstin 2. Vilka faktorer kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienten? Westlund Ann- Christine 3. Betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd ur ett genusperspektiv bland patienter med kranskärlssjukdom Hultsberg- Ohlsson G, Dudas K 4. Strålbehandling av barn utan narkos Turesson Christina, Grahn C 5. Tid för reflektion och psykologisk avlastning Tångelin Karin 6. Göteborgs utbildningsavdelning Wendeby Jan 7. Preoperativa besök för dagens hjärtan Ahlund Elisabeth, Lundberg V 8. Omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv lungsjukdom Bång A, Rosenfelt M, Johansson L 9. Rehabilitering av yngre Parkinsonpatienter Friberg Eva, Jonells B 10. Kvinnor med bröstcancer delges ökad delaktighet genon en behandlingsplan Niklasson Lena 12. Undersökningsprotokollet på klinisk fysiologi Holmlund Åsa Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 1. Regional studierektorsfunktion Almehed Katarina 2. Utvärdering av kvalitet på SU:s Medicinska bibliotek Alopaeus Eva 3. Riskfaktoranalys modellen ett verktyg i det sekundpreventiva arbetet efter hjärtinfarkt Björck Lena 4. Strukturerad respiratorurträning en standardvårdplan Eriksson Thomas 5. VRISS Vårdrelaterade infektioner Skall Stoppas Karlsson Lena 6. Kvalitetsutvecklingsprocess ledande till ansökan om CARF-certifiering (vuxenhabiliteringsteam) Lindquist Kjell 7. SLE-osteoporos (klinisk forskning) Almehed Katarina 8. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 9. Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smittade patienter Åhrén Tinna 12

14 Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Att kvalitetssäkra bedömning av ätproblem Bergerson Gunilla 2. Sjuksköterskemottagning vid insättande av larm och Biologiska preparat Bergkvist Lena 3. Hur mår patienterna på väntelistan? Bergbrandt Ing-Marie 4. Arbetsrehabilitering för personer med neurologisk sjukdom eller skada Enghamre Annika 5. Självskattning av personlighet, funktionsförmågan och livshändelser med hjälp av DIP-Q hos patienter på en psykiatrisk mottagning Olander Karin 6. Patientupplevd kvalité och bemötande under 10 år på reumatologen SU. Patientenkäter Svensson Lilian 7. När livet känns svårt att leva Wiktorsson Stefan 9. Restenos efter PCI-erfarenhet från patientens perspektiv Odell Annika Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Postrar Onsdag 9/3 1. Förändringar i lymfocytpopulationer hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 2. Tarmfloran hos barn med nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 3. Sjuksköterskemottagning-MTX Eskilson Alf, Peterson Helen 4. Nya mikrobicida substanser baserade på kroppsegna faktorer såsom laktoferrin, en bröstmjölkskomponent Mattsby-Baltzer Inger 5. E colis koloniseringsförmåga Norwrouzian Forough 6. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 7. Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer Åhrén Tinna 8. Akutlab utveckling för att möta ökade krav Nilsson Gerd D 9. Virulensfaktor hos patogena enterohemorragiska Escherichia coli, 0157 och non 0157, isolerade från människa Welinder-Olsson Christina 10. Läkemedelsarbetet på Reumatologen Forsblad D Elia 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Bohlin Irene 2. Ny digital teknik monterad på gammalt skallbord Catovic Merima 3. Hur kan vi skapa en tillförlitlig registrering och uppföljning av postoperativa sårinfektioner på Ortopeden Karlsten Margaretha 4. Vårdkedja för äldre patient med akut höftfraktur på område Mölndal Esping Eva, Andersson Annelie 5. Genombrott för amning Westlund Anna-Maria 6. Utvärdering av Comfort- och FLACCskalan för barn i respirator Johansson Monica 7. Antibiotikaresistens i intestinala E coli-relation till persistens och populationsnivå Karami Nahid 8. Laktobaciller och lymfocyters aktiveringsgrad hos friska Rask Carola Program postrar Arbetsstation Nationalregistret för Höftledsplastiker en internetapplikation Erikson Kajsa Sal E5 13

15 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Beskrivning av förändringsarbetet inom lungmedicin ht 03 Haglund Ann-marie 2. Röntgen direktdigital bildplatta i en apparat från 1950-talet Haljamäli Sigrid 3. Kompetenscentrum för schizofreni (KcS) Hellström Daniel 4. ATM: En verksamhetsutveckling mellan allas deltagande och påverkansmöjlighet Lejdström-Thunström Gunilla 6. Triagesystem på Akut-och Olycksfallsmottagningen Martinius Ann 8. Kognition, ADL och arbete ett år efter stroke Hofgren Caisa 9. Strategisk nutritionsbehandling Brantevik Åsa Jacobsson Ingrid 10. Projekt Genombrott med fokusområde tillgänglighet, SU/Östra, psykiatrisk mottagning Kortedala Sjöstedt Ebba Postrar Torsdag 10/3 1. Kliniska, bakteriella och immunologiska effekter av probiotika vid sekretorisk öroninflammation Johansson Susann 2. Akutgeriatrik ett utökat samarbete mellan medicin och ger/rehab SU/Mölndal Fernström, Gelin, Carling, Ljungström 3. Sjuksköterskemottagning på strålbehandling Andersson Ann-Sofie 4. Genombrott Bättre remisshantering Assmundson Åsa 5. Kvalitetsstjärnan, BUP Bergman Jörgen 6. Måste bytestiden vara så lång? Brennefors Els-marie 7. Koordinerande sjuksköterska styr patientströmmen i hela Västra Götaland Carlsson Marie 8. Intergrerad medicin i vården Falk Tony 9. Städkvalitetsstandard. INSTA 800 Nilsson Linda 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Ritheim Ohlsson Susan 2. Kan vi utnyttja rutinsjukvårdsbaser i systematiskt kvalitetsarbete? Silander Hans 3. Neurointensivronden nytt arbetssätt i digital miljö Silander Hans 4. Triage på Ögonakuten Svensson Gunilla, Hänel Cecilia 5. Ortopediska röntgenundersökningar arbetsmaterial på skelettröntgenundersökningar Trenck Kristina 6. Automatisk väntetidsredovisning på SU:s intranät Alexandersson Patrik 7. Genombrottsprojekt inom cancervården Rizell Magnus 8. Effektivare arbetssätt Thorman Linda 9. Processkartläggning av logistiken vid patienthantering mellan vårdavdelning och operation Nilsson G Anders 10. Varför är väntan så lång? Kan väntan på operationer förkortas? Lindblom L, Lipiens C 11. Trycksårsprevention att arbeta förebyggande Wendeby Jan 10. Tillgänglig hörsel Espmark Ann-Kristin Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 14

16 Abstracts Här finner du korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan. Observera dock att abstracts saknas för enstaka föreläsningar och postrar. Abstracts för postrar Numret före abstractrubriken motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt.

17 Abstracts föreläsningar Mölndal Mölndal tisdag eftermiddag Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Projektledare: VÖL Lars Gelander, MD, PhD Medarbetare: Kerstin Albertsson Wikland, Mariann Grufman, Cecilia Renman, Thomas Arvidsson, Ulf Samuelson, Hans Fors, Joakim Wikland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, VO1 Medicin, Avd 335 Endokrinologi och Diabetes Barns tillväxt i längd och vikt speglar både individens och samhällets hälsoläge. För det individuella barnet kan avvikande tillväxtförlopp specifikt kopplas till svåra sjukdomar, liksom till vanvård eller misshandel. För samhället speglar barnpopulationens tillväxtförlopp framtidens ohälsa. Det finns starka kopplingar mellan barns tidiga tillväxtförlopp och framtida risker för högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tillväxtuppgifterna är också basen för att följa insatser för att påverka den explosion av övervikt och fetma som drabbar barnbefolkningen. Tillgång till tillväxtuppgifter ger möjlighet att följa effekter av insatta åtgärder och skapa medicinsk evidens. Nyttan både ur individ- och samhällsperspektivet begränsas av att tillväxtuppgifterna inte finns tillgängliga annat än via pappersjournal eller via datoriserade patientjournaler lagrade hos respektive huvudman. Eftersom enstaka mätningar har mycket litet värde, medan förloppet av alla mätningar tillsammans ger nödvändig information, är uppdelning av data på olika huvudmän en katastrof, både för individen och för samhället. Det medför medicinska risker för barnet och gör att stora resurser krävs för att samla in uppgifter på samhällsnivån. I det aktuella projektet har tillväxtuppgifter för barn i stadsdelen Torslanda i Göteborg samlats i en databas. Alla tillväxtuppgifter som lagras inom barn-, skolhälsovård och sjukvård sparas så att uppgifterna finns tillgängliga vid varje besök inom hälsovården, primärvården och på sjukhuset. I projektet studeras hur det extra beslutsunderlaget tillväxtkurvorna ger påverkar medicinsk säkerhet och handläggning av barnet. Dessutom studeras hälsoekonomiska effekter liksom hypotesen att tillväxtuppgifterna efter avidentifiering kan användas för att monitorera förändringar i populationens hälsoläge. få sin verksamhet ackrediterad enligt ISO 17025:1999 under Klinisk bakteriologi har, efter att ha varit ackrediterade enligt ISO 17025:1999, valt att ackreditera sig enligt ISO 15189:2003 (Kliniska laboratorier - Särskilda krav på kvalitet och kompetens). De väl dokumenterade kvalitetssystemen inom Laboratoriemedicin utgår från de krav som finns i standarden och som därmed professionen, kunder och andra intressenter ställer på verksamheterna. Tre av sex laboratorier har sitt kvalitetssystem dokumenterat elektroniskt, medan de övriga planerar att också övergå till en elektronisk dokumenthantering. Kvalitetssystemen granskas årligen av SWEDAC för att säkra att kvalitetssystemen lever upp till de krav som ställs från standarden. Ett projekt har också initierats för att åstadkomma ett gemensamt kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin och därmed uppnå samordningsvinster. Syftet med detta föredrag är att belysa vikten av att ha ett väl fungerande kvalitetssystem och vilka effekter, såväl positiva som negativa, ett systematiskt arbete med kvalitetssystem kan resultera i, samt redogöra för hur kvalitetssystemen är uppbyggda inom Laboratoriemedicin. Vidare belyses SWEDACS arbete och hur de kan stödja kvalitetsarbetet hos verksamheter inom hälso- och sjukvård. Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Bakgrund: SU-97 möttes 3 olika kulturer och arbetssätt på specialistenheten. Arbetssätt från två olika datasystem samt journalhantering i pappersform, skulle förenas. Dokumentation i datajournal skall utföras enligt den-rätta-journalenprojektet. Syfte: Att hitta information på ett och samma ställe, restjournalen minimeras. Ny personal skall introduceras i avdelningens dokumentationsrutiner. Metod: PowerPoint-presentation av journalflöde vid inskrivning av patient. Resultat: Pågående information på avdelningen till all personal samt att riktlinjer utarbetas vad som måste dokumenteras i journaltext. Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Projektledare: Divisionschef Göran Larson Föreläsare: Henrik Eriksson, kvalitetskoordinator Laboratoriemedicin, MEDOT Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Birgitta Swolin, Doc, Överläkare, Avd. för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kvalitetsarbetet inom organisationer kan grovt delas in i två huvudinriktningar, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Verksamheterna inom Laboratoriemedicin har på ett systematiskt sätt arbetat med kvalitetssäkring sedan i början av 90-talet. Klinik immunologi, Klinisk kemi, Klinisk virologi samt Transfusionsmedicin är alla ackrediterade enligt ISO 17025:1999 (Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier) sedan några år tillbaka. Klinisk Patologi och Cytologi kommer med stor sannolikhet även Blodcellernas morfologi inrymmer en stor kunskap om kliniska tillstånd såväl benigna som maligna. Moderna cellräkningsinstrument har bidragit till att antalet prover för mikroskopisk bedömning har minskat. Emellertid klarar instrumenten inte majoriteten av de patologiska proverna. I ett samarbetsprojekt mellan undertecknad, EQUALIS (Uppsala, Sweden) och CellaVision AB (Lund, Sverige) var syftet att utveckla ett externt kontrollprogram för blodcellernas morfologi för att bibehålla och säkra den morfolo- 16

18 giska kunskapen och öka kompetensen bland biomedicinska analytiker vid laboratorierna. Programmet, benämnt EQUATOR, är webbaserat och visar digitala bilder av blodceller, som skall bedömas och klassificeras som om de funnits i mikroskop. Mjukvaran har utvecklats av CellaVision AB, och bilderna skickas ut till laboratorierna via EQUA- LIS som sammanställer resultaten. Programmet erbjuds nu i Sverige sedan 2003 med utskick av ca 50 cellbilder tre ggr/ år. Fördelen med Internet-baserat program är att deltagarna kan rapportera individuella resultat. Inte bara resultat från en omgång celler utan även deltagarnas klassifikation av enstaka celler kan erhållas. Dvs svårklassificerade celler kan identifieras och diskuteras. Projektet kan bidraga till att standardisera definitioner och terminologi för blodceller mellan olika bedömare, institutioner och länder. Tidbokning från extern enhet via webben Systemförvaltare Obstetrix/Barnmorska Eva Nygren, Kvinnosjukvården SU, Systemförvaltare PAX/ELVIS Göran Erlandsson, Område Sinnesorganen, SU/S, Koordinator Eva Nilsson, Systemförvaltningen PAX/ELVIS, Område Sinnesorganen, SU/S Från Mödravårdscentralerna i Södra Bohuslän remitteras ca gravida per år för att utföra rutinultraljud. Remissen ställs till Antenatalenhet, SU/Östra som i sin tur utför bokning i PAX och kallar till besök brevledes. Ofta blir angiven tid fel då ingen dialog om alternativ till undersökningstider ges till den gravida. Detta föranleder många telefonsamtal och ombokningar, både tids- och resurskrävande arbetsuppgifter för enheten och olägenheter för patienten. I projektet Bättre flyt i vården ville verksamheten tillskapa en rationellare hantering av tidbokning för rutinultraljud som skulle undanröja denna orationella och resurskrävande arbetsuppgift. Projektet skulle möjliggöra för Mödravårdscentralerna att utföra tidbokningen elektroniskt och att alternativa tider kunde presenteras den gravida vid bokningen. En prototyp webblösning har tagits fram där Mödravårdens barnmorska med personligt login når de tidböcker som finns uppsatta i PAX-systemet för rutin-ultraljudsundersökningar vid Ultraljudsmottagningen, SU/Mölndal. Endast lediga tider presenteras och bokningen kan utföras med den gravida närvarande vilket undanröjer hanteringen av återbud och önskan om alternativ tid. Den gravida får också vid bokningen en personlig information om tid, plats och undersökningen syfte. I och med införandet av den gemensamma nordiska standarden - INSTA januari 2004, har nu ett system för mätning och utvärdering av utförd städkvalitet implementerats inom SU. Städresultatet kontrolleras numera mot den avtalade kvalitetsnivån som fastställts för olika lokaler. Fokus på resultatet I ett städavtal har man av tradition haft fokus på arbetsinstruktioner, metoder, materiel och tidsåtgång. Detta har medfört att utbildning av medarbetare, metodutveckling etc sällan får genomslag vid utvärdering av exempelvis ett anbud. För kunden är det resultatet av leverantörens insats som är avgörande. Kunden behöver i princip inte bry sig om hur lång tid lokalvårdaren lägger ned på uppgiften, inte heller vilken städmetod som används. Standarden ger kunden möjlighet att från början definiera en lämplig kvalitetsnivå på städningen. Standarden definierar städkvalitet i olika nivåer och ger därmed en ny möjlighet att sätta fokus på resultatet av utförd städning. Hög kvalitet = Hög trovärdighet Ett beslut togs av verksamhet Städservice 2001 att införa en kvalitetsstandard på SU. Syftet var att få ett kvalitetsperspektiv på den dagliga städningen. Standarden gav oss struktur och verktyg, det tuffa förändringsarbetet fick vi göra själva. INSTA 800 var nytt och relativt okänt inom städbranschen vilket gjorde projektet extra resurskrävande. Anpassning till sjukhusmiljö, internutbildning, definition av lokaltyper och kvalitetsnivåer samt informationsseminarier för våra kunder genomfördes. Idag har nomenklaturen inom Städservice förändrats liksom insikten om att leverera överenskommen service istället för godtycklig. Våra kunder får kvartalsvisa rapporter om hur vi klarat vårt uppdrag, vilket har bidragit till en bättre kommunikation och en högre trovärdighet. Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Föreläsare: Sofi Andersson Stavridis, Leg. barnsjuksköterska sektionsledare, Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Medarbetare: Ann-Christine Persson, Barnsköterska Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Abstracts föreläsningar Mölndal Kvalitetsbedömning på lika villkor Projekt: Städkvalitetsstandard: INSTA 800 Projektledare: Linda Nilsson, sektionschef, Städservice, SU/Högsbo Område Försörjning och Service Ett gemensamt språk Tidigare har personliga uppfattningar, värderingar och förväntningar för vad som är rent varit utgångspunkt i vad som skall levereras i förhållande till begärt pris. Det har inte funnits normer och begrepp som gjort att leverantör och köpare talat samma språk. Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus är ett av två kompletta nationella centra för barnhjärtkirurgi i Sverige. Varje år vårdas ca 700 patienter på Barnhjärtcentrums vårdavdelning för kirurgi, hjärtkateterisering, medicinsk behandling eller annan utredning. Vården kräver en hög omvårdnadskompetens och ett professionellt förhållningssätt. Syftet med projektet var att erbjuda och genomföra en specialutbildning för att höja enhetens omvårdnadskompetens och för att omvårdnaden ska bedrivas evidensbaserat. Utbildningen genomfördes våren 2004 med 25 anmälda deltagare och bestod av 15 utbildningstillfällen om vardera en timma. Den belyste olika områden av omvårdnad inom barnhjärtsjukvården såsom nutrition, smärta och smärt- 17

19 Abstracts föreläsningar Mölndal lindring, psykosociala aspekter och copingförmåga samt empowerment. Utbildningen innehöll både föreläsningar baserat på vetenskapliga rön, inläsning av vetenskapliga artiklar och studieuppgifter (ensam eller i grupp). Deltagarna handleddes att tillsammans söka information ur vetenskapliga tidskrifter för att identifiera problemområden inom omvårdnad och hur dessa bäst hanteras. Kursdeltagarna har tillsammans med kursledarna identifierat omvårdnadsproblem som är vanliga hos patienterna som vårdas på enheten, men även kunnat sätta in dessa i sin kontext med hjälp av omvårdnadsprocessen och de vetenskapliga rön som bearbetats. Projektet fortsätter genom att vi vidareutvecklar och fördjupar de olika ämnesområden som berördes under kursen, med syfte att skapa ett fullständigt och evidensbaserat omvårdnadsprogram för hjärtsjuka barn och ungdomar i samband med sjukhusvistelse på vår enhet. Remiss- och svarssystemet LabBest Projektledare: Åke Svedhem, överläkare bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgernska LabBest är ett SU-utvecklat remiss- och svarssystem som under våren 2005 breddinförs på SU:s samtliga tre enheter avseende remissdelen för prover till bakt-, immunolog-, kemi- och viruslaboratorierna. Förhoppningsvis kommer även den elektroniska svarsdelen med koppling till Melior under hösten. Remissdelen: En remiss skrivs via en inmatningsskärm i dator av avsändande enhet från Melior eller i LabBest direkt. Beroende på val av analys kan vissa uppgifter krävas, som är av vikt för både analysens utförande och för bedömning av resultatet. Möjlighet till fritext finns alltid. Det skapas även en unik identifieringssträng för remissen, som sparas i avsändande dator för att senare användas för hämtning och återkoppling till rätt patient av det elektroniska svaret som helt saknar uppgifter om patienten. Remissen skrivs ut på en etikett med punktkod som innehåller alla data samt också i klartext patient-id, avsändande enhet samt önskad analys. Etiketten klistras direkt på provtagningskärlet vilket gör att prov och remiss alltid anländer till lab som en enhet. På lab scannas punktkoden och hela remissen visas på en datorskärm. Provet åsätts en lokal beteckning och registreras med automatik i resp. lab:s datorsystem. Svarsdelen: Efter avslutad analys skapas av respektive laboratoriums datorsystem ett elektroniskt svar som innehåller den unika identifieringssträngen, svaret i klartext (eller krypterat) men som helt saknar personuppgifter. Svaret levereras till en gemensam databas där det kan hämtas endast av mottagare, som i sin fråga efter svar presenterar rätt identifieringssträng och därmed också kan identifiera sin patient. Efter signering sorteras svaret med automatik in i rätt patientjournal. Fördelar: Inga elektroniska remisser med persondata som på lab skall kopplas till prov eller kan komma i fel händer. Inga tolknings- eller avskrivningsproblem. Styrning av remissuppgifter ökar kvaliteten på såväl analyser som svarsbedömningar. Automatiserad remissregistrering på laboratorierna mänskliga faktorn minimerad. Maximal patientsäkerhet och integritet. Endast LabBest når idag upp till denna höga kvalitetsnivå av säkerhet, integritet och smidighet. Nackdelar: Inga. Mölndal onsdag förmiddag Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Peter Mannerö, leg sjuksköterska, Angela Bång, leg Sjuksköterska, Med Dr Jan-Erik Karlsson, överläkare, Med Dr Ambulanssjukvården SU, Räddningstjänsten Stor-Göteborg och Neurologi, SU i samarbete Bakgrund: Trombolysbehandling, injektion av ett blodproppslösande läkemedel, är nu godkänt för behandling vid akut ischemiskt stroke. Behandlingen skall insättas redan inom tre timmar från insjuknandet, efter utförd datortomografi, på de patienter som uppfyller inklusionskriterierna för behandling. Behandlingen ger en klart signifikant större andel patienter utan, eller med minimal, funktionsnedsättning tre månader efter strokeinsjuknandet jämfört med placebo, men har också risker i form av ökad blödningsrisk. Då tidsfaktorn är kritisk har en ny vårdkedja utformats i samverkan mellan ambulanssjukvården, larmcentralen och neurosjukvården inom SU, samt akutintaget och röntgen SU/S. I detta samarbete har ambulanssjukvården fått riktlinjer för bedömning och behandling av misstänkta fall av akut ischemiskt stroke. Metod: Instruktioner för prehospital strokebedömning har utformats av Neurologi, SU med en checklista för strokelarm med en rad inklusions-och exklusionskriterier, bl a med den viktiga variabeln säkerställd insjuknandetidpunkt. Om det är svar JA på alla indikationer och NEJ på alla kontraindikationer så skall ambulanspersonalen larma akutintaget, SU/S på larmnummer STROKE- LARM FRÅN AMBULANS och intransport enligt prio 1! Även instruktioner för prehospital behandling i vårdkedjan har givits av Neurologi, SU. Målsättningen med behandlingen är att öka syretillförseln till hjärnan och att förhindra komplikationer sekundärt till sjukdomen. Förväntat resultat: Behandlingen är aktuell för 2-5% av totala strokepopulationen. Incidens stroke: 1500 pat./år i Göteborg/Mölndal (300/ invånare). 2-5% av 1500= pat/år= /vecka. Kan rädda 3-7 patienter per år från beroende i ADL-funktioner. Slutsats: Möjligheterna att behandla patienter med akut ischemiskt stroke förbättras genom att stärka möjligheten till identifiering och behandling av dessa patienter prehospitalt, korta fördröjningstiderna, samt direktkontakten med neurologjour för snabbare överrapportering i vårdkedjan. Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet 18

20 Lars-Eric Olsson sjuksköterska/doktorand, Avd 348 ortopedi, SU/Östra Studien handleds av: Professor Jòn Karlsson Ortopedi, SU/Östra, Avd för Ortopedi. Instutionen för de Kirurgiska Disciplinerna, Sahlgrenska akademin, Docent Inger Ekman Medicin SU/Östra, Instutionen för omvårdnad Huvudhandledare: Fannie Gaston-Johansson Sahlgrenska akademin, Instutionen för omvårdnad Patienter med höftfraktur är en stor patientgrupp med olika behov av vård. Det operativa ingreppet ger förutsättningen för tillfrisknandet, men av lika stor betydelse är att vården anpassas på ett optimalt sätt för varje individ. Forskning har visat att det är av stor betydelse för rehabiliteringen att snabbt utföra operationen, starta träningen tidigt och sedan träna i den takt patienten orkar med balans mellan träning och vila. Det kräver en väl planerad organisation/vårdkedja och en god bedömning av varje patient. Clinical pathway är en metod som gör det möjligt att styra vård och vårdkvalitet för en diagnosgrupp, genom att standardisera vården i vårdkedjan inom sjukhuset, från ankomst till sjukhuset till utskrivningen. Clinical pathway arbetas fram av ett multidisciplinärt team och resulterar i ett dokument som kan användas som en individuell vårdplan. I metoden finns även en avvikelsehantering som används för att analysera orsaker till diskrepanser mellan önskat vårdresultat och faktiskt vårdresultat. Metoden betonar även vikten av, och underlättar ett aktivt medverkande av patienter och deras närstående. Metodens fördelar är att man lätt upptäcker problem, lättare kan implementera nya behandlingsmetoder, jämnare vårdkvalitet, underlättar arbetet för nyanställd personal. Nackdelen är svårighet med dokumentationen i nuvarande elektroniska system. Detta är ett kvalitetssystem som ingår i en studie som pågår på avdelning 348, ortopedi. Studiens syfte är att jämföra en clinical pathway med det arbetssätt vi tidigare använt. Studien är ej färdig än men datainsamlingen håller på att avslutas. Resultatet indikerar en betydande skillnad både i kvalitet och i antalet vårddagar. Vårdlotsen hela vägen fram Projektledare: Anders Kullbratt, vårdenhetschef, Akutintaget SU/Mölndal Akutenheterna har idag ett uppdrag att erbjuda allvarligt akut sjuka och skadade specialiserat medicinskt omhändertagande och vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt. Primärvården har uppdraget att vara den första vårdkontakten för patienter med mindre allvarliga tillstånd. För att identifiera de patienter som har störst behov av akut vård görs vid Akutenheten en första prioritering av de akutsökande av en sjuksköterska, sk Triage. Patienter som bedöms ha mindre akuta tillstånd hanteras därmed efter de patienter som uppvisar allvarligare symtom. Detta medför vid hög belastning på Akuten långa väntetider för den lägre prioriterade patientgruppen. För att uppfylla uppdraget men samtidigt erbjuda alla akutsökande adekvat vård hänvisas den lägre prioriterade gruppen av sökande till primärvård. Hänvisningarna leder till två grundproblem som detta projekt vill lösa. 1. För att stödja på vilka grunder en patient hänvisas bör medarbetarnas erfarenhet stödjas av en evidensbaserad metod. Det saknas idag en sådan metod och prioriteringen varierar därmed utifrån sjuksköterskors olika erfarenheter. En välfungerande metod skulle ge bättre vårdkvalité för patienten och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Hänvisningen blir såväl erfarenhetsbaserad som evidensbaserad. 2. Vid en hänvisning vet patienten inte alltid hur den skall komma vidare eftersom det ibland är svårt att nå fram till primärvården. Detta skapar frustration hos patienten som känner sig mer avvisad än hänvisad. Projektet skapar kontaktvägar och verksamhetsövergripande rutiner som lotsar den hänvisade patienten hela vägen fram till en besökstid på rätt vårdnivå. Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Per-Göte Lindgren Överläkare, Kolorektalenheten område Östra, Gisela Fridstedt Vårdenhetschef Kirurgmottagningen område Östra. Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, vilket innebär att kolorektalenheten vid SU/Östra handlägger ett mycket stort antal patienter med denna diagnos. Ett förändringsarbete startades i början av år 2004 med syfte att förbättra omhändertagandet och öka tryggheten för patienter med misstänkt primär cancer i kolon och rektum. Förändringsarbetet ingick i Landstingsförbundets projekt Cancervård i ständig förbättring och genomfördes med hjälp av Genombrottsmetoden. En ny logistik för patienterna skapades, som innebär att givande av information delas upp på fler tillfällen och att en behandlingskonferens samt en ny roll i form av kontaktsjuksköterska har skapats. Fem mål sattes upp för att kunna uppnå syftet varav tre mål har uppnåtts. Mätningar på de kvarvarande målen visar att förändringsarbetet är på rätt väg. Genom att arbeta med hjälp av Genombrottsmetoden i vårt förändringsarbete, fick vi bättre struktur på vårt förändringsarbete. Vi lärde oss, för att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att arbeta tvärprofessionellt, ha ett välformulerat syfte, vikten av att ha ett utgångsvärde, att det tar tid att genomföra en förändring samt ha stöd ifrån verksamhetschefen. Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren Pierre Birgitta, utvecklingssekreterare, M sektionschef, Nyström Curt, överläkare, Med dr Specialistläkaren vid SU verkar i en mängd samverkanskonstellationer i utredning, behandling, utbildning och forskning, ofta med en vårdkedja som arena. Teamarbete, samarbete över teamgränser och vårdprogram bygger upp en sådan vårdkedja. Vi har av det skälet kartlagt vad hela vårdkedjan efterfrågar som kompetensprofil hos specialistläkaren. Kartläggningen fokuserade på framgångsfaktorer med ett tydligt vårdkedjeperspektiv. Abstracts föreläsningar Mölndal 19