Program och abstracts. Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program och abstracts. Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005"

Transkript

1 Program och abstracts Kvalitetsveckan Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8 10 mars 2005

2 Välkommen till Kvalitetsveckan 2005 I din hand håller du program och korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan 8 10 mars 2005 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Abstracts saknas dock för några föreläsningar och postrar. Aktiviteter pågår samtidigt i anslutning till de tre stora aulorna på SU/Mölndal, SU/Sahlgrenska och SU/Östra. Under dagarna presenterar SU-personal omkring 200 olika projekt via seminarier, korta föredrag och posterutställningar. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Under onsdagskvällen ges en soaré Musik och läkekonst i aulan på Sahlgrenska. Då bjuds på såväl föreläsningar som musicerande. På torsdagen utdelas SUs nyinrättade kvalitetspris till en avdelning, ett team eller motsvarande, som bedriver ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete. Posterutställningarna utanför aulorna byts varje dag. De är uppställda kl och bemannade kl , så att intresserade ges tillfälle att ställa frågor. Har du övriga undringar, kan du vända dig till någon av värdarna med de blå namnskyltarna. Föreläsare, posterutställare, moderatorer och andra medverkande bär vita namnskyltar. Välkommen att närvara, titta, lyssna, fråga, diskutera, utbyta erfarenheter och inspireras under Kvalitetsveckan! Innehåll Kartor Mölndal...2 Sahlgrenska...3 Östra...4 Program...5 Program föreläsningar Tisdag förmiddag...6 Tisdag eftermiddag...7 Onsdag förmiddag...8 Onsdag eftermiddag...9 Torsdag förmiddag Torsdag eftermiddag Program postrar Tisdag Onsdag Torsdag Abstracts SU-turen kör extra under Kvalitetsveckan Transportbussen SU-turen kör extra turer mellan Mölndal, Sahlgrenska och Östra dessa tre dagar. Tidtabell finns på Kvalitetsveckans webbplats: Abstracts föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Posterutställningar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och13.30 så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan Abstracts postrar Mölndal Sahlgrenska Östra... 63

3 SU/Mölndal Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Mölndal går du av vid hållplats Mölndals sjukhus. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 4 stannar vid SU/Mölndal. Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Mölndal pågår i stora aulan, entréplanet, hus V, ingång V. Busslinje Linje 755 Linje Orange Express Linje 751 Linje 764 Linje 765 Hållplats Mölndals sjukhus Mölndals sjukhus Terrakottagatan Terrakottagatan Terrakottagatan Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Från Kållered på E6, tag av vid Åbromotet. Från centrum på E6, tag av vid Lackarebäcksmotet.

4 SU/Sahlgrenska Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Sahlgrenska pågår i stora aulan, entréplanet, ingång via huvudentrén Blå stråket 5. Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Sahlgrenska går du av vid hållplats Sahlgrenska sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinjerna 6, 7, 8 och 13 stannar vid Sahlgrenska Huvudentré. Busslinje Hållplats 16 Sahlgrenska Huvudentré 49 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 52 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 58 Sahlgrenska Huvudentré 87 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Norra och Vita stråket utanför Apoteket 151 Sahlgrenska Huvudentré 753 Sahlgrenska Södra (ej Sahlgrenska Huvudentré) 755 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Södra och Sahlgrenska Norra 158 Sahlgrenska Huvudentré 760 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 764 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 765 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade på kartan. Det bästa stället att parkera på är parkeringshuset vid Norra Porten.

5 SU/Östra Buss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Östra går du av vid hållplats Östra sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade. Spårvagnslinje 1 hållplats Östra sjukhuset Busslinje Linje 34 Linje 514 Linje 515 Linje 512 Hållplats Östra sjukhuset, Barnkliniken och Smörslottsgatan Östra sjukhuset Östra sjukhuset Östra sjukhuset Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Östra pågår i KK-aulan, entréplanet, ingång via entrén till Kvinnokliniken (se hus nummer 3 på karta nedan) Om du kommer med bil Parkeringsplatserna är markerade med P

6 Program Föreläsningar Under dagarna presenterar SU-personal olika projekt via seminarier och korta föredrag. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-tv i de övriga aulorna. Postrar Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställningar som byts varje dag. Utställningarna är bemannade mellan klockan och så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor. Numret som står före rubriken i programmet motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt. Lokaler Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan

7 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra Tisdag förmiddag 8/3 Aktiviteterna tisdag förmiddag kl länkas från aulan på Sahlgrenska, så att de kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra Invigning Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Jan Bergqvist ordförande SU:s styrelse, Ylva Johansson Vård- och äldreomsorgsminister, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU Kören Singoalla Akademiskt ledarskap i vården Arvid Carlsson, professor, nobelpristagare i medicin år Lunchdebatt Genusperspektiv på universitetssjukhus Moderator: Ann Stokland, områdeschef område Mölndal Deltagare: Agnes Wold, docent Laboratoriemedicin, Annika Rosengren professor avdelningen för internmedicin SU/Östra, Lars Ettarp ordförande Svenska Psoriasisförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Ann-Marie Morhed föreståndare Nationella sekreteriatet för genusforskning, Göteborg, Louise Ekström, chefsutvecklare, Volvo, Göteborg 6

8 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt, IT Moderator: Olle Mattson Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Gelander Lars Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Eriksson Henrik Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Swolin Birgitta PAUS Tidbokning från extern enhet via webben Erlandsson Göran Kvalitetsbedömning på lika villkor Flodin Göran, Nilsson Linda Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Remiss- och svarssystemet LabBest Svedhem Åke Tisdag eftermiddag 8/3 TEMA: Patientupplevd kvalitet Moderator: Birgitha Archenholtz Med andra ögon Sjöholm O, Carlstrand M, Janson Y Ett besök på TIVA i väntan på transplantation Andersson Monica Boka läkartid på nätet bättre tillgänglighet och nöjdare patienter Börjesson Richard Elsa-grupp ett förbättrat omhändertagande av cancerpatienter? Fridstedt Gisela Föräldrars bedömning av vårdkvaliteten Jansson Ulla-Britt PAUS KUPP Kvalitet Ur Patientens Perspektiv Persson Karin Livskvalitet efter respiratorvård Rylander Christian Öronakupunktur stick som lugnar och är till hjälp när språket inte räcker till Vestlin Anna-Lena Traffic light system ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan inom rehabilitering Wikander B, Asplin G TEMA: Utbildning medarbetare/patient Moderator: Lennart Jivegård Verklighetsbaserad inlärning akuta situationer Bengtsson Ing-Britt Ny administrativ struktur för patientskolor på öppenvården reumatologi Bertilsson Lennart Nya arbetsformer för heltidsarbetande medarbetare över 50 Cannerheim Tina Kunskapsöverföring från erfaren barnmorska till nyutbildad Lindblom, Lundgren, Aladdin, Falk Etnisk mångfald inom Akutenheten SU/Mölndal Malmberg Edsö Marita PAUS Kompetensstegar med karriärmöjligheter inom Område Östra Mattsson Birgith Utbildningsprogrammet CAT införande på Medicin Östra Klint Kjell Studentens praktiska väg till sitt nya yrke Mollberg Margareta Mitt i verkligheten! Teamträning i praktiken innan examen Wijk Helle Program föreläsningar Utställning med bildspel på bemannad arbetsstation: Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Sal E5 (intill aulan) 7

9 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Vårdkedjor, team, samarbetsprojekt Moderator: Margareta Wennergren Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Mannerö P, Bång A, Karlsson J-E Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet Olsson Lars-Eric Vårdlotsen hela vägen fram Kullbratt Anders PAUS Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Lindgren P-G, Fridstedt G Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren-Pierre B, Nyström C Onsdag förmiddag 9/3 TEMA: Kvalitetsregister Moderator: Lars Ekström Kvalitetsregister en översikt Dudas Kerstin års kvalitetsregistrering rapport från ett nationellt register höftledsplastik Herberts Peter Ett kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument registerhållarens perspektiv Herberts Peter, Garellick Göran Kvalitetsregister för barn diabetes/ GH-behandling Alberstsson Wikland kerstin PAUS Strokeregister Andersson Björn TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Marie Beckman-Suurküla Kvalitets- och utvecklingsarbete genom prioriterade ansvarsområden Andersson Annelie Smärta ett prioriterat ansvarsområde Ljungström Kristina Från misstänkt akut kranskärlssjukdom till PCI Bång Angela Nedre Urinvägssymtom hos geriatriska patienter Malmsten Ulf G H PAUS CD62 (p-selektin) som kvalitetsmarkör på trombozytkoncentrat Hesse Camilla, Åberg Lena Vårdplan i Melior ett samarbetsdokument Ram Pia Samverkan i psykosvårdkedjan i Mölndal Ram Pia, Rogenfelt I Nationella Diabetesregistret öppen redovisning Gudbjörnsdottir Soffia Utveckling i svensk Hälso- och Sjukvård Roger Molin SKL (fd Lf) Mobil Intensivvårds Grupp MIG Eriksson Thomas Kortare vårdkedja vid misstänkt höftfraktur Tornberg G, Wennman I Åderdok diagnostik och kvalitetsdokumentation hand i hand Thurin Anders Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Register Speglar de hela sanningen? Moderator: Eva Haglind, professor, chefläkare, SU Deltagare: Daniel Brattgård, sjukhuspräst SU, Eva Bågenholm-Nilsson, ordförande Svenska Läkarförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Roger Molin, biträdande avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Stefan Leufstedt, ordförande Svenska Diabetesförbundet, Ulla Fryksmark, Enhetschef, Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg 8

10 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Medicinsk kvalitet Moderator: Ann Stokland Omhändertagande av cancerrelaterade symtom Ahlberg Karin Evidensbaserad omvårdnad på Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi Smärtpolicy för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Finnström Berit Parkinsonrehabilitering av yngre ny kunskap Björk Fredrik Skelettförankrad protes kvalitet för patienten Hagberg Kerstin PAUS Rädda hjärnan trombolysbehandling vid akut ischemiskt stroke Karlsson Jan-Erik, Jakobsson M Hur infektioner vid peritonealdialys kan minskas Ljungman Susanne Specialprocessad havre som tilläggsbehandling vid sjukdom kan ge klara hälsovinster Lange Stefan Att minska risken för bakteriella transfusionskomplikationer Åberg Lena Onsdag eftermiddag 9/3 TEMA: Från Lab till Klinik Diagnos och skydd mot infektioner Moderator: Lars Hagberg Infektionshygiens förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner Åhrén Tinna Antibiotikaresistens hos S aureus i spädbarns tarmflora Lindberg Erika Nya metoder för laboratoriediagnostik av djupa svampinfektioner Kondori Nahid Kvalitet på bakterier Inganäs Elisabet PAUS Stamtypning av tuberkelbakterier som hjälpmedel för smittspårning Svensson Erik Diagnostik av bakteriell meningit med PCR och sekvensbestämning av 16S rrna genen Welinder Olsson C, Larsson P Hur får vi bättre diagnostik för den inflammerade patienten? Wennerås Christine Kan studier av den eosinofila granulocyten hjälpa den benmärgstransplanterade patienten? Wennerås Christine TEMA: Kvalitetssäkring, IT Moderator: Marie Jonsson Kvalitetskontroll av blåmussla och ostron högkvalitativ föda som kräver kontinuerliga tester Lange Stefan Kvalitetssäkring av den sjukgymnastiska dokumentationen inom SU Edvinsson Mia Kvalitetsarbete ger bättre funktionalitet i nya IT-stöd Hedström Anders Kvalitetssäkring av kliniska studier för sjuksköterske- och undersköterskestudenter Hjalmarsson Agneta Gemensam standard som grund för kodning Ritheim Ohlsson Susan PAUS Införande av standardiserade processer på SU IT Teodorsson Peter Medicinsk information trådlöst överförd till handdator Roupe Rikard, Strannegård C Mätosäkerhet inom Laboratoriemedicin ett nationellt problem Larsson Peter Förkortad vårdtid efter införande av avancerad postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning Kratz Yvonne Program föreläsningar Musik och Läkekonst Moderator: Claes Möller Lokal: Aulan centralkomplexet, Sahlgrenska. Obs! Endast 198 platser, först till kvarn Musik som medicin Sven Larsson Du måste finnas... Kristina från Duvemåla Cecilia Engström Puccinis O mia bambino caro Cecilia Engström Hade Chopin cystisk Fibros? Birgitta Strandvik, Jan Ling Musik och stimuli för hjärnan Michael Nilsson, Peter Eriksson Den lycklige läkaren Ragnar Bergström, Lennart Palm Storbandsjazz SU Moving Big Band 9

11 Program föreläsningar Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Börje Lindqvist Verksamhetsutveckling vad har vi för det? Wallén, Sixt, Olsson Paus Det finns HOPE för SU! Wijk Helle Genombrott på vuxenpsykiatrisk akutmottagning Paulin Johan Psykiatrisk mottagning i Kortedala förkortade väntetider, ökat antal avslutade behandlingar Sjöstedt Ebba Tillgänglig hörsel? Espmark Ann-Kristin Amningsmottagning för kvinnor med komplicerad amning Westlund Anna-Maria Torsdag förmiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Hans Holmberg Bättre flyt på reumatologen ett genombrottsprojekt Mörck Boel Kvalitets- och utvecklingsarbete inom GerRehabgruppen SU/Mölndal Ingemarsson Annika Körkort för undersökningar på Klinisk fysiologi SU/Östra Nilsson Kristina Utveckling av SU/Sahlgrenskas vård vid självmordsförsök Sjöström Nisse PAUS Ryggteamets mottagningsmodell erfarenheter och resultat från ett teamsamarbete Kjellby Wendt Gunilla Förbättrad kvalitet i patientklassificeringen Sundberg Leif, Bohlin Irene Omhändertagande av suicidnära patienter Lundgren-Pierre Birgitta Pris istället för kris! Wallén T, Wijk H TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgänglighet Moderator: Marianne Olsson Verksamhetsutveckling ledarnas roll Marianne Olsson Ökad kunskap ger ökat samarbete kunskapsutbytesdag för kuratorer de Neergaard G, Benkel I Ökad telefontillgänglighet på reproduktionsmedicin Eriksson Charlotte PAUS Utredning av övre gastrointerstinalcancer Granung Magdalena, Johnsson Erik Ändrade rutiner gav kortare vårdtid Nilsson S, Sandberg H METTS ett nytt verktyg för sortering och prioritering på Akut- och Olycksfallsmottagningen SU/Sahlgrenska Widgren R Bengt Sjukgymnastik på Akut- och olycksfallsmottagningen ett vinnande koncept Öst Helga års utveckling av decentraliserad högspecialiserad KNF-diagnostik i VGR Hedström A, Elam M Lunchdebatt Lunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-tv i aulorna på Mölndal och Östra. Verksamhetsutveckling drivkrafter? Moderator: Olle Larkö, professor biträdande chef Sahlgrenska akademin Deltagare: Thomas Wallén, projektledare för produktivitetsarbete, VGR, Tomas Bremell, verksamhetschef reumatologi SU, Eva Westerling, projektledare Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Bo Bergman, professor Chalmers, Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU, Marianne Melkersson, sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus Kvalitetspris Sahlgrenska Universitetssjukhusets Kvalitetspris delas ut

12 Mölndal Sahlgrenska Östra TEMA: Kvalitetsprojekt Moderator: Nils Crona Patientens medverkan vid symtombehandling Ahlberg Karin Projekt Asyl Sjöstedt Ebba Gruppbehandling av unga kvinnor vid psykiatrisk öppenvårdsrehabilitering Palmquist Hans Barnen i vuxenpsykiatrin Ingrid Rogenfelt PAUS Torsdag eftermiddag 10/3 TEMA: Verksamhetsutveckling Moderator: Gun-Lis Olofsson Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Bo Bergman (inkl paus) Verksamhetsutveckling genom certifierad kvalitetssäkring Albertsson Wikland, Hellstrand VD CANEA Verksamhetsutveckling inom Hudoch Könssjukvården Jacobsson Torbjörn TEMA: Från Lab till Klinik Vad händer på allergifronten? Moderator: Peter Larsson Regulatoriska T-cellers funktion hos vuxna björkpollenallergiker Rudin Anna Tarmfloran hos spädbarn i relation till senare allergiutveckling Adlerberth Ingegerd Kan ett nytt anti-inflammatoriskt protein hämma allergiutveckling? Johansson Sofi Påverkan av tarmfloran på immunhämmande proteiner i plasma Lundell Anna-Carin Program föreläsningar Processarbete av patienternas väg mellan vårdavdelning och operation Nilsson Anders Kvalitetsutveckling genom handledning i omvårdnad Selin, Lundmark, Olsson Se vidare en ny arbetsmodell för bättre resultat Helgesson Gabriella, Asp Laila Taktil massage för strokepatienter Stevander C, Ström K PAUS Låga nivåer av ett anti-inflammatoriskt protein hos allergiska barn Johansson Sofi LPS nedreglerar björkallergenorsakat allergisvar hos barn in vitro Lundell Anna-Carin Stafylokockus aureus i tarmen kan öka antalet regulatoriska T-celler hos barn Rudin Anna Att identifiera friskfaktorer som skyddar mot allergiutveckling Wold Agnes 11

13 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän SMIL Alopaeus Eva 2. VRISS Vård Relaterade Infektioner Skall Stoppas Gherman Simina 3. Varför är den eosinofila granulocyten en nyckelcell vid allergi? Svensson Lena 4. Egenkontrollprogram för livsmedelshantering på vårdavdelning inom SU Andersson Berit, Alriksson M 5. E- biblioteket Hellqvist M, Alopaeus E 6. Exstra 2 år (Geriatrik Sahlgrenska Externa Stroketeam) Morberg Eva 7. A new postoperative training regimen after grip reconstruction in tetraplegia Dahlgren A, Sand Åsa 8. Infektionsregistrering/punktprevalensstudien inom hela SU Åhrén Tinna 9. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna Postrar Tisdag 8/3 1. KUPP dagkirurgiska patienter Hallgren Kerstin 2. Vilka faktorer kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienten? Westlund Ann- Christine 3. Betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd ur ett genusperspektiv bland patienter med kranskärlssjukdom Hultsberg- Ohlsson G, Dudas K 4. Strålbehandling av barn utan narkos Turesson Christina, Grahn C 5. Tid för reflektion och psykologisk avlastning Tångelin Karin 6. Göteborgs utbildningsavdelning Wendeby Jan 7. Preoperativa besök för dagens hjärtan Ahlund Elisabeth, Lundberg V 8. Omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv lungsjukdom Bång A, Rosenfelt M, Johansson L 9. Rehabilitering av yngre Parkinsonpatienter Friberg Eva, Jonells B 10. Kvinnor med bröstcancer delges ökad delaktighet genon en behandlingsplan Niklasson Lena 12. Undersökningsprotokollet på klinisk fysiologi Holmlund Åsa Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 1. Regional studierektorsfunktion Almehed Katarina 2. Utvärdering av kvalitet på SU:s Medicinska bibliotek Alopaeus Eva 3. Riskfaktoranalys modellen ett verktyg i det sekundpreventiva arbetet efter hjärtinfarkt Björck Lena 4. Strukturerad respiratorurträning en standardvårdplan Eriksson Thomas 5. VRISS Vårdrelaterade infektioner Skall Stoppas Karlsson Lena 6. Kvalitetsutvecklingsprocess ledande till ansökan om CARF-certifiering (vuxenhabiliteringsteam) Lindquist Kjell 7. SLE-osteoporos (klinisk forskning) Almehed Katarina 8. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 9. Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smittade patienter Åhrén Tinna 12

14 Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Att kvalitetssäkra bedömning av ätproblem Bergerson Gunilla 2. Sjuksköterskemottagning vid insättande av larm och Biologiska preparat Bergkvist Lena 3. Hur mår patienterna på väntelistan? Bergbrandt Ing-Marie 4. Arbetsrehabilitering för personer med neurologisk sjukdom eller skada Enghamre Annika 5. Självskattning av personlighet, funktionsförmågan och livshändelser med hjälp av DIP-Q hos patienter på en psykiatrisk mottagning Olander Karin 6. Patientupplevd kvalité och bemötande under 10 år på reumatologen SU. Patientenkäter Svensson Lilian 7. När livet känns svårt att leva Wiktorsson Stefan 9. Restenos efter PCI-erfarenhet från patientens perspektiv Odell Annika Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister Postrar Onsdag 9/3 1. Förändringar i lymfocytpopulationer hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 2. Tarmfloran hos barn med nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom Barkman Cecilia 3. Sjuksköterskemottagning-MTX Eskilson Alf, Peterson Helen 4. Nya mikrobicida substanser baserade på kroppsegna faktorer såsom laktoferrin, en bröstmjölkskomponent Mattsby-Baltzer Inger 5. E colis koloniseringsförmåga Norwrouzian Forough 6. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Åhrén Tinna 7. Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer Åhrén Tinna 8. Akutlab utveckling för att möta ökade krav Nilsson Gerd D 9. Virulensfaktor hos patogena enterohemorragiska Escherichia coli, 0157 och non 0157, isolerade från människa Welinder-Olsson Christina 10. Läkemedelsarbetet på Reumatologen Forsblad D Elia 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Bohlin Irene 2. Ny digital teknik monterad på gammalt skallbord Catovic Merima 3. Hur kan vi skapa en tillförlitlig registrering och uppföljning av postoperativa sårinfektioner på Ortopeden Karlsten Margaretha 4. Vårdkedja för äldre patient med akut höftfraktur på område Mölndal Esping Eva, Andersson Annelie 5. Genombrott för amning Westlund Anna-Maria 6. Utvärdering av Comfort- och FLACCskalan för barn i respirator Johansson Monica 7. Antibiotikaresistens i intestinala E coli-relation till persistens och populationsnivå Karami Nahid 8. Laktobaciller och lymfocyters aktiveringsgrad hos friska Rask Carola Program postrar Arbetsstation Nationalregistret för Höftledsplastiker en internetapplikation Erikson Kajsa Sal E5 13

15 Program postrar Mölndal Sahlgrenska Östra 1. Beskrivning av förändringsarbetet inom lungmedicin ht 03 Haglund Ann-marie 2. Röntgen direktdigital bildplatta i en apparat från 1950-talet Haljamäli Sigrid 3. Kompetenscentrum för schizofreni (KcS) Hellström Daniel 4. ATM: En verksamhetsutveckling mellan allas deltagande och påverkansmöjlighet Lejdström-Thunström Gunilla 6. Triagesystem på Akut-och Olycksfallsmottagningen Martinius Ann 8. Kognition, ADL och arbete ett år efter stroke Hofgren Caisa 9. Strategisk nutritionsbehandling Brantevik Åsa Jacobsson Ingrid 10. Projekt Genombrott med fokusområde tillgänglighet, SU/Östra, psykiatrisk mottagning Kortedala Sjöstedt Ebba Postrar Torsdag 10/3 1. Kliniska, bakteriella och immunologiska effekter av probiotika vid sekretorisk öroninflammation Johansson Susann 2. Akutgeriatrik ett utökat samarbete mellan medicin och ger/rehab SU/Mölndal Fernström, Gelin, Carling, Ljungström 3. Sjuksköterskemottagning på strålbehandling Andersson Ann-Sofie 4. Genombrott Bättre remisshantering Assmundson Åsa 5. Kvalitetsstjärnan, BUP Bergman Jörgen 6. Måste bytestiden vara så lång? Brennefors Els-marie 7. Koordinerande sjuksköterska styr patientströmmen i hela Västra Götaland Carlsson Marie 8. Intergrerad medicin i vården Falk Tony 9. Städkvalitetsstandard. INSTA 800 Nilsson Linda 1. Skillnader i fokus Vem ska koda? Ritheim Ohlsson Susan 2. Kan vi utnyttja rutinsjukvårdsbaser i systematiskt kvalitetsarbete? Silander Hans 3. Neurointensivronden nytt arbetssätt i digital miljö Silander Hans 4. Triage på Ögonakuten Svensson Gunilla, Hänel Cecilia 5. Ortopediska röntgenundersökningar arbetsmaterial på skelettröntgenundersökningar Trenck Kristina 6. Automatisk väntetidsredovisning på SU:s intranät Alexandersson Patrik 7. Genombrottsprojekt inom cancervården Rizell Magnus 8. Effektivare arbetssätt Thorman Linda 9. Processkartläggning av logistiken vid patienthantering mellan vårdavdelning och operation Nilsson G Anders 10. Varför är väntan så lång? Kan väntan på operationer förkortas? Lindblom L, Lipiens C 11. Trycksårsprevention att arbeta förebyggande Wendeby Jan 10. Tillgänglig hörsel Espmark Ann-Kristin Arbetsstation Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Delin Krister 14

16 Abstracts Här finner du korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan. Observera dock att abstracts saknas för enstaka föreläsningar och postrar. Abstracts för postrar Numret före abstractrubriken motsvarar numret på den skärm där postern är uppsatt.

17 Abstracts föreläsningar Mölndal Mölndal tisdag eftermiddag Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd ett kvalitetssäkringsinstrument Projektledare: VÖL Lars Gelander, MD, PhD Medarbetare: Kerstin Albertsson Wikland, Mariann Grufman, Cecilia Renman, Thomas Arvidsson, Ulf Samuelson, Hans Fors, Joakim Wikland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, VO1 Medicin, Avd 335 Endokrinologi och Diabetes Barns tillväxt i längd och vikt speglar både individens och samhällets hälsoläge. För det individuella barnet kan avvikande tillväxtförlopp specifikt kopplas till svåra sjukdomar, liksom till vanvård eller misshandel. För samhället speglar barnpopulationens tillväxtförlopp framtidens ohälsa. Det finns starka kopplingar mellan barns tidiga tillväxtförlopp och framtida risker för högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tillväxtuppgifterna är också basen för att följa insatser för att påverka den explosion av övervikt och fetma som drabbar barnbefolkningen. Tillgång till tillväxtuppgifter ger möjlighet att följa effekter av insatta åtgärder och skapa medicinsk evidens. Nyttan både ur individ- och samhällsperspektivet begränsas av att tillväxtuppgifterna inte finns tillgängliga annat än via pappersjournal eller via datoriserade patientjournaler lagrade hos respektive huvudman. Eftersom enstaka mätningar har mycket litet värde, medan förloppet av alla mätningar tillsammans ger nödvändig information, är uppdelning av data på olika huvudmän en katastrof, både för individen och för samhället. Det medför medicinska risker för barnet och gör att stora resurser krävs för att samla in uppgifter på samhällsnivån. I det aktuella projektet har tillväxtuppgifter för barn i stadsdelen Torslanda i Göteborg samlats i en databas. Alla tillväxtuppgifter som lagras inom barn-, skolhälsovård och sjukvård sparas så att uppgifterna finns tillgängliga vid varje besök inom hälsovården, primärvården och på sjukhuset. I projektet studeras hur det extra beslutsunderlaget tillväxtkurvorna ger påverkar medicinsk säkerhet och handläggning av barnet. Dessutom studeras hälsoekonomiska effekter liksom hypotesen att tillväxtuppgifterna efter avidentifiering kan användas för att monitorera förändringar i populationens hälsoläge. få sin verksamhet ackrediterad enligt ISO 17025:1999 under Klinisk bakteriologi har, efter att ha varit ackrediterade enligt ISO 17025:1999, valt att ackreditera sig enligt ISO 15189:2003 (Kliniska laboratorier - Särskilda krav på kvalitet och kompetens). De väl dokumenterade kvalitetssystemen inom Laboratoriemedicin utgår från de krav som finns i standarden och som därmed professionen, kunder och andra intressenter ställer på verksamheterna. Tre av sex laboratorier har sitt kvalitetssystem dokumenterat elektroniskt, medan de övriga planerar att också övergå till en elektronisk dokumenthantering. Kvalitetssystemen granskas årligen av SWEDAC för att säkra att kvalitetssystemen lever upp till de krav som ställs från standarden. Ett projekt har också initierats för att åstadkomma ett gemensamt kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin och därmed uppnå samordningsvinster. Syftet med detta föredrag är att belysa vikten av att ha ett väl fungerande kvalitetssystem och vilka effekter, såväl positiva som negativa, ett systematiskt arbete med kvalitetssystem kan resultera i, samt redogöra för hur kvalitetssystemen är uppbyggda inom Laboratoriemedicin. Vidare belyses SWEDACS arbete och hur de kan stödja kvalitetsarbetet hos verksamheter inom hälso- och sjukvård. Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet Bakgrund: SU-97 möttes 3 olika kulturer och arbetssätt på specialistenheten. Arbetssätt från två olika datasystem samt journalhantering i pappersform, skulle förenas. Dokumentation i datajournal skall utföras enligt den-rätta-journalenprojektet. Syfte: Att hitta information på ett och samma ställe, restjournalen minimeras. Ny personal skall introduceras i avdelningens dokumentationsrutiner. Metod: PowerPoint-presentation av journalflöde vid inskrivning av patient. Resultat: Pågående information på avdelningen till all personal samt att riktlinjer utarbetas vad som måste dokumenteras i journaltext. Kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin Projektledare: Divisionschef Göran Larson Föreläsare: Henrik Eriksson, kvalitetskoordinator Laboratoriemedicin, MEDOT Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkring Birgitta Swolin, Doc, Överläkare, Avd. för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kvalitetsarbetet inom organisationer kan grovt delas in i två huvudinriktningar, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Verksamheterna inom Laboratoriemedicin har på ett systematiskt sätt arbetat med kvalitetssäkring sedan i början av 90-talet. Klinik immunologi, Klinisk kemi, Klinisk virologi samt Transfusionsmedicin är alla ackrediterade enligt ISO 17025:1999 (Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier) sedan några år tillbaka. Klinisk Patologi och Cytologi kommer med stor sannolikhet även Blodcellernas morfologi inrymmer en stor kunskap om kliniska tillstånd såväl benigna som maligna. Moderna cellräkningsinstrument har bidragit till att antalet prover för mikroskopisk bedömning har minskat. Emellertid klarar instrumenten inte majoriteten av de patologiska proverna. I ett samarbetsprojekt mellan undertecknad, EQUALIS (Uppsala, Sweden) och CellaVision AB (Lund, Sverige) var syftet att utveckla ett externt kontrollprogram för blodcellernas morfologi för att bibehålla och säkra den morfolo- 16

18 giska kunskapen och öka kompetensen bland biomedicinska analytiker vid laboratorierna. Programmet, benämnt EQUATOR, är webbaserat och visar digitala bilder av blodceller, som skall bedömas och klassificeras som om de funnits i mikroskop. Mjukvaran har utvecklats av CellaVision AB, och bilderna skickas ut till laboratorierna via EQUA- LIS som sammanställer resultaten. Programmet erbjuds nu i Sverige sedan 2003 med utskick av ca 50 cellbilder tre ggr/ år. Fördelen med Internet-baserat program är att deltagarna kan rapportera individuella resultat. Inte bara resultat från en omgång celler utan även deltagarnas klassifikation av enstaka celler kan erhållas. Dvs svårklassificerade celler kan identifieras och diskuteras. Projektet kan bidraga till att standardisera definitioner och terminologi för blodceller mellan olika bedömare, institutioner och länder. Tidbokning från extern enhet via webben Systemförvaltare Obstetrix/Barnmorska Eva Nygren, Kvinnosjukvården SU, Systemförvaltare PAX/ELVIS Göran Erlandsson, Område Sinnesorganen, SU/S, Koordinator Eva Nilsson, Systemförvaltningen PAX/ELVIS, Område Sinnesorganen, SU/S Från Mödravårdscentralerna i Södra Bohuslän remitteras ca gravida per år för att utföra rutinultraljud. Remissen ställs till Antenatalenhet, SU/Östra som i sin tur utför bokning i PAX och kallar till besök brevledes. Ofta blir angiven tid fel då ingen dialog om alternativ till undersökningstider ges till den gravida. Detta föranleder många telefonsamtal och ombokningar, både tids- och resurskrävande arbetsuppgifter för enheten och olägenheter för patienten. I projektet Bättre flyt i vården ville verksamheten tillskapa en rationellare hantering av tidbokning för rutinultraljud som skulle undanröja denna orationella och resurskrävande arbetsuppgift. Projektet skulle möjliggöra för Mödravårdscentralerna att utföra tidbokningen elektroniskt och att alternativa tider kunde presenteras den gravida vid bokningen. En prototyp webblösning har tagits fram där Mödravårdens barnmorska med personligt login når de tidböcker som finns uppsatta i PAX-systemet för rutin-ultraljudsundersökningar vid Ultraljudsmottagningen, SU/Mölndal. Endast lediga tider presenteras och bokningen kan utföras med den gravida närvarande vilket undanröjer hanteringen av återbud och önskan om alternativ tid. Den gravida får också vid bokningen en personlig information om tid, plats och undersökningen syfte. I och med införandet av den gemensamma nordiska standarden - INSTA januari 2004, har nu ett system för mätning och utvärdering av utförd städkvalitet implementerats inom SU. Städresultatet kontrolleras numera mot den avtalade kvalitetsnivån som fastställts för olika lokaler. Fokus på resultatet I ett städavtal har man av tradition haft fokus på arbetsinstruktioner, metoder, materiel och tidsåtgång. Detta har medfört att utbildning av medarbetare, metodutveckling etc sällan får genomslag vid utvärdering av exempelvis ett anbud. För kunden är det resultatet av leverantörens insats som är avgörande. Kunden behöver i princip inte bry sig om hur lång tid lokalvårdaren lägger ned på uppgiften, inte heller vilken städmetod som används. Standarden ger kunden möjlighet att från början definiera en lämplig kvalitetsnivå på städningen. Standarden definierar städkvalitet i olika nivåer och ger därmed en ny möjlighet att sätta fokus på resultatet av utförd städning. Hög kvalitet = Hög trovärdighet Ett beslut togs av verksamhet Städservice 2001 att införa en kvalitetsstandard på SU. Syftet var att få ett kvalitetsperspektiv på den dagliga städningen. Standarden gav oss struktur och verktyg, det tuffa förändringsarbetet fick vi göra själva. INSTA 800 var nytt och relativt okänt inom städbranschen vilket gjorde projektet extra resurskrävande. Anpassning till sjukhusmiljö, internutbildning, definition av lokaltyper och kvalitetsnivåer samt informationsseminarier för våra kunder genomfördes. Idag har nomenklaturen inom Städservice förändrats liksom insikten om att leverera överenskommen service istället för godtycklig. Våra kunder får kvartalsvisa rapporter om hur vi klarat vårt uppdrag, vilket har bidragit till en bättre kommunikation och en högre trovärdighet. Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barnhjärtcentrum Föreläsare: Sofi Andersson Stavridis, Leg. barnsjuksköterska sektionsledare, Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Medarbetare: Ann-Christine Persson, Barnsköterska Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Abstracts föreläsningar Mölndal Kvalitetsbedömning på lika villkor Projekt: Städkvalitetsstandard: INSTA 800 Projektledare: Linda Nilsson, sektionschef, Städservice, SU/Högsbo Område Försörjning och Service Ett gemensamt språk Tidigare har personliga uppfattningar, värderingar och förväntningar för vad som är rent varit utgångspunkt i vad som skall levereras i förhållande till begärt pris. Det har inte funnits normer och begrepp som gjort att leverantör och köpare talat samma språk. Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus är ett av två kompletta nationella centra för barnhjärtkirurgi i Sverige. Varje år vårdas ca 700 patienter på Barnhjärtcentrums vårdavdelning för kirurgi, hjärtkateterisering, medicinsk behandling eller annan utredning. Vården kräver en hög omvårdnadskompetens och ett professionellt förhållningssätt. Syftet med projektet var att erbjuda och genomföra en specialutbildning för att höja enhetens omvårdnadskompetens och för att omvårdnaden ska bedrivas evidensbaserat. Utbildningen genomfördes våren 2004 med 25 anmälda deltagare och bestod av 15 utbildningstillfällen om vardera en timma. Den belyste olika områden av omvårdnad inom barnhjärtsjukvården såsom nutrition, smärta och smärt- 17

19 Abstracts föreläsningar Mölndal lindring, psykosociala aspekter och copingförmåga samt empowerment. Utbildningen innehöll både föreläsningar baserat på vetenskapliga rön, inläsning av vetenskapliga artiklar och studieuppgifter (ensam eller i grupp). Deltagarna handleddes att tillsammans söka information ur vetenskapliga tidskrifter för att identifiera problemområden inom omvårdnad och hur dessa bäst hanteras. Kursdeltagarna har tillsammans med kursledarna identifierat omvårdnadsproblem som är vanliga hos patienterna som vårdas på enheten, men även kunnat sätta in dessa i sin kontext med hjälp av omvårdnadsprocessen och de vetenskapliga rön som bearbetats. Projektet fortsätter genom att vi vidareutvecklar och fördjupar de olika ämnesområden som berördes under kursen, med syfte att skapa ett fullständigt och evidensbaserat omvårdnadsprogram för hjärtsjuka barn och ungdomar i samband med sjukhusvistelse på vår enhet. Remiss- och svarssystemet LabBest Projektledare: Åke Svedhem, överläkare bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgernska LabBest är ett SU-utvecklat remiss- och svarssystem som under våren 2005 breddinförs på SU:s samtliga tre enheter avseende remissdelen för prover till bakt-, immunolog-, kemi- och viruslaboratorierna. Förhoppningsvis kommer även den elektroniska svarsdelen med koppling till Melior under hösten. Remissdelen: En remiss skrivs via en inmatningsskärm i dator av avsändande enhet från Melior eller i LabBest direkt. Beroende på val av analys kan vissa uppgifter krävas, som är av vikt för både analysens utförande och för bedömning av resultatet. Möjlighet till fritext finns alltid. Det skapas även en unik identifieringssträng för remissen, som sparas i avsändande dator för att senare användas för hämtning och återkoppling till rätt patient av det elektroniska svaret som helt saknar uppgifter om patienten. Remissen skrivs ut på en etikett med punktkod som innehåller alla data samt också i klartext patient-id, avsändande enhet samt önskad analys. Etiketten klistras direkt på provtagningskärlet vilket gör att prov och remiss alltid anländer till lab som en enhet. På lab scannas punktkoden och hela remissen visas på en datorskärm. Provet åsätts en lokal beteckning och registreras med automatik i resp. lab:s datorsystem. Svarsdelen: Efter avslutad analys skapas av respektive laboratoriums datorsystem ett elektroniskt svar som innehåller den unika identifieringssträngen, svaret i klartext (eller krypterat) men som helt saknar personuppgifter. Svaret levereras till en gemensam databas där det kan hämtas endast av mottagare, som i sin fråga efter svar presenterar rätt identifieringssträng och därmed också kan identifiera sin patient. Efter signering sorteras svaret med automatik in i rätt patientjournal. Fördelar: Inga elektroniska remisser med persondata som på lab skall kopplas till prov eller kan komma i fel händer. Inga tolknings- eller avskrivningsproblem. Styrning av remissuppgifter ökar kvaliteten på såväl analyser som svarsbedömningar. Automatiserad remissregistrering på laboratorierna mänskliga faktorn minimerad. Maximal patientsäkerhet och integritet. Endast LabBest når idag upp till denna höga kvalitetsnivå av säkerhet, integritet och smidighet. Nackdelar: Inga. Mölndal onsdag förmiddag Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Peter Mannerö, leg sjuksköterska, Angela Bång, leg Sjuksköterska, Med Dr Jan-Erik Karlsson, överläkare, Med Dr Ambulanssjukvården SU, Räddningstjänsten Stor-Göteborg och Neurologi, SU i samarbete Bakgrund: Trombolysbehandling, injektion av ett blodproppslösande läkemedel, är nu godkänt för behandling vid akut ischemiskt stroke. Behandlingen skall insättas redan inom tre timmar från insjuknandet, efter utförd datortomografi, på de patienter som uppfyller inklusionskriterierna för behandling. Behandlingen ger en klart signifikant större andel patienter utan, eller med minimal, funktionsnedsättning tre månader efter strokeinsjuknandet jämfört med placebo, men har också risker i form av ökad blödningsrisk. Då tidsfaktorn är kritisk har en ny vårdkedja utformats i samverkan mellan ambulanssjukvården, larmcentralen och neurosjukvården inom SU, samt akutintaget och röntgen SU/S. I detta samarbete har ambulanssjukvården fått riktlinjer för bedömning och behandling av misstänkta fall av akut ischemiskt stroke. Metod: Instruktioner för prehospital strokebedömning har utformats av Neurologi, SU med en checklista för strokelarm med en rad inklusions-och exklusionskriterier, bl a med den viktiga variabeln säkerställd insjuknandetidpunkt. Om det är svar JA på alla indikationer och NEJ på alla kontraindikationer så skall ambulanspersonalen larma akutintaget, SU/S på larmnummer STROKE- LARM FRÅN AMBULANS och intransport enligt prio 1! Även instruktioner för prehospital behandling i vårdkedjan har givits av Neurologi, SU. Målsättningen med behandlingen är att öka syretillförseln till hjärnan och att förhindra komplikationer sekundärt till sjukdomen. Förväntat resultat: Behandlingen är aktuell för 2-5% av totala strokepopulationen. Incidens stroke: 1500 pat./år i Göteborg/Mölndal (300/ invånare). 2-5% av 1500= pat/år= /vecka. Kan rädda 3-7 patienter per år från beroende i ADL-funktioner. Slutsats: Möjligheterna att behandla patienter med akut ischemiskt stroke förbättras genom att stärka möjligheten till identifiering och behandling av dessa patienter prehospitalt, korta fördröjningstiderna, samt direktkontakten med neurologjour för snabbare överrapportering i vårdkedjan. Clinical Pathway för patienter med höftfraktur ett vårdsystem som bygger på kvalitet 18

20 Lars-Eric Olsson sjuksköterska/doktorand, Avd 348 ortopedi, SU/Östra Studien handleds av: Professor Jòn Karlsson Ortopedi, SU/Östra, Avd för Ortopedi. Instutionen för de Kirurgiska Disciplinerna, Sahlgrenska akademin, Docent Inger Ekman Medicin SU/Östra, Instutionen för omvårdnad Huvudhandledare: Fannie Gaston-Johansson Sahlgrenska akademin, Instutionen för omvårdnad Patienter med höftfraktur är en stor patientgrupp med olika behov av vård. Det operativa ingreppet ger förutsättningen för tillfrisknandet, men av lika stor betydelse är att vården anpassas på ett optimalt sätt för varje individ. Forskning har visat att det är av stor betydelse för rehabiliteringen att snabbt utföra operationen, starta träningen tidigt och sedan träna i den takt patienten orkar med balans mellan träning och vila. Det kräver en väl planerad organisation/vårdkedja och en god bedömning av varje patient. Clinical pathway är en metod som gör det möjligt att styra vård och vårdkvalitet för en diagnosgrupp, genom att standardisera vården i vårdkedjan inom sjukhuset, från ankomst till sjukhuset till utskrivningen. Clinical pathway arbetas fram av ett multidisciplinärt team och resulterar i ett dokument som kan användas som en individuell vårdplan. I metoden finns även en avvikelsehantering som används för att analysera orsaker till diskrepanser mellan önskat vårdresultat och faktiskt vårdresultat. Metoden betonar även vikten av, och underlättar ett aktivt medverkande av patienter och deras närstående. Metodens fördelar är att man lätt upptäcker problem, lättare kan implementera nya behandlingsmetoder, jämnare vårdkvalitet, underlättar arbetet för nyanställd personal. Nackdelen är svårighet med dokumentationen i nuvarande elektroniska system. Detta är ett kvalitetssystem som ingår i en studie som pågår på avdelning 348, ortopedi. Studiens syfte är att jämföra en clinical pathway med det arbetssätt vi tidigare använt. Studien är ej färdig än men datainsamlingen håller på att avslutas. Resultatet indikerar en betydande skillnad både i kvalitet och i antalet vårddagar. Vårdlotsen hela vägen fram Projektledare: Anders Kullbratt, vårdenhetschef, Akutintaget SU/Mölndal Akutenheterna har idag ett uppdrag att erbjuda allvarligt akut sjuka och skadade specialiserat medicinskt omhändertagande och vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt. Primärvården har uppdraget att vara den första vårdkontakten för patienter med mindre allvarliga tillstånd. För att identifiera de patienter som har störst behov av akut vård görs vid Akutenheten en första prioritering av de akutsökande av en sjuksköterska, sk Triage. Patienter som bedöms ha mindre akuta tillstånd hanteras därmed efter de patienter som uppvisar allvarligare symtom. Detta medför vid hög belastning på Akuten långa väntetider för den lägre prioriterade patientgruppen. För att uppfylla uppdraget men samtidigt erbjuda alla akutsökande adekvat vård hänvisas den lägre prioriterade gruppen av sökande till primärvård. Hänvisningarna leder till två grundproblem som detta projekt vill lösa. 1. För att stödja på vilka grunder en patient hänvisas bör medarbetarnas erfarenhet stödjas av en evidensbaserad metod. Det saknas idag en sådan metod och prioriteringen varierar därmed utifrån sjuksköterskors olika erfarenheter. En välfungerande metod skulle ge bättre vårdkvalité för patienten och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Hänvisningen blir såväl erfarenhetsbaserad som evidensbaserad. 2. Vid en hänvisning vet patienten inte alltid hur den skall komma vidare eftersom det ibland är svårt att nå fram till primärvården. Detta skapar frustration hos patienten som känner sig mer avvisad än hänvisad. Projektet skapar kontaktvägar och verksamhetsövergripande rutiner som lotsar den hänvisade patienten hela vägen fram till en besökstid på rätt vårdnivå. Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancer Per-Göte Lindgren Överläkare, Kolorektalenheten område Östra, Gisela Fridstedt Vårdenhetschef Kirurgmottagningen område Östra. Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, vilket innebär att kolorektalenheten vid SU/Östra handlägger ett mycket stort antal patienter med denna diagnos. Ett förändringsarbete startades i början av år 2004 med syfte att förbättra omhändertagandet och öka tryggheten för patienter med misstänkt primär cancer i kolon och rektum. Förändringsarbetet ingick i Landstingsförbundets projekt Cancervård i ständig förbättring och genomfördes med hjälp av Genombrottsmetoden. En ny logistik för patienterna skapades, som innebär att givande av information delas upp på fler tillfällen och att en behandlingskonferens samt en ny roll i form av kontaktsjuksköterska har skapats. Fem mål sattes upp för att kunna uppnå syftet varav tre mål har uppnåtts. Mätningar på de kvarvarande målen visar att förändringsarbetet är på rätt väg. Genom att arbeta med hjälp av Genombrottsmetoden i vårt förändringsarbete, fick vi bättre struktur på vårt förändringsarbete. Vi lärde oss, för att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att arbeta tvärprofessionellt, ha ett välformulerat syfte, vikten av att ha ett utgångsvärde, att det tar tid att genomföra en förändring samt ha stöd ifrån verksamhetschefen. Nöjd doktor nöjd med doktorn! Lundgren Pierre Birgitta, utvecklingssekreterare, M sektionschef, Nyström Curt, överläkare, Med dr Specialistläkaren vid SU verkar i en mängd samverkanskonstellationer i utredning, behandling, utbildning och forskning, ofta med en vårdkedja som arena. Teamarbete, samarbete över teamgränser och vårdprogram bygger upp en sådan vårdkedja. Vi har av det skälet kartlagt vad hela vårdkedjan efterfrågar som kompetensprofil hos specialistläkaren. Kartläggningen fokuserade på framgångsfaktorer med ett tydligt vårdkedjeperspektiv. Abstracts föreläsningar Mölndal 19

10.00-10.45 Invigning länkad från SU/S Tisd-f.m.

10.00-10.45 Invigning länkad från SU/S Tisd-f.m. 10.00-10.45 Invigning länkad från SU/S Tisd-f.m. Bengt-Göran Olausson, Direktör, SU Jan Bergqvist ordförande SU:s styrelse Ylva Johansson Vård- och Omsorgsminister Kören Singoalla 10.45-11.30 Arvid Carlsson,

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Mölndal. Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar. ulla.engvall@vgregion.se

Mölndal. Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar. ulla.engvall@vgregion.se Kontaktpersoner för klagomålshantering inom Universitetssjukhuset - Vårdavdelningar Mölndal Geriatrik Psykiatri Ortopedi Mölndal, och Medicin Neuropsykiatri Anestesi/Operation/ Intensivvårdsavd 233 234

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Från hallmattan till röntgenbordet

Från hallmattan till röntgenbordet Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Siw Andersson, Irene Bohlin, Ann Lindström, Lena Olsson, Leif Sundberg, Ulla Tygesen 1 Patientklassifikation på SU Klassifikationsgrupp inom Sahlgrenska

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011 vid erbjuder en vidareutbildning i neurokemi Neurokemiska analyser används vid många utredningar inom neurologi och psykiatri. Den här kursen lär ut vilka analyser som kan

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp.

Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp. Karlstads Universitet Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp. Schema 29 augusti 9 december 2016 Sjuksköterskeprogrammet, termin 5, HK 14 Kursansvariga: Kristina Rendahl-Laage och Christina

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Dag 1 - Tisdag 6 oktober 09.00-10.00 Registrering och kaffe 10.00-12.00 Plenum I Inledning Socialstyrelsen Patientrapporterat utfall en självklarhet

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning

Läs mer

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

www.vantetiderivarden.se en databas på Internet SAS-forum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström 2003-09-15

www.vantetiderivarden.se en databas på Internet SAS-forum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström 2003-09-15 www.vantetiderivarden.se en databas på Internet SASforum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström 20030915 Svensk sjukvård har under 90talet: Åstadkommit; mer akut och planerad vård för allt fler och allt

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Skånevård Sund Kristina Olsson Närsjukvårdsstrateg Tel 0431-818 83 Kristina.g.olsson@skane.se Datum 2014-09-19 Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Tid: 2014-09-08,

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? kunskap och utveckling, leg.sjuksköterska, Med Dr Per Örtenwall, leg.läkare, docent Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motiv Arbetssätt, verktyg

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

PROTOKOLL. 37 Mötet öppnas Vice ordförande Lars Nilsson hälsar alla välkomna till mandatperiodens sista sammanträde och förklarar mötet öppnat.

PROTOKOLL. 37 Mötet öppnas Vice ordförande Lars Nilsson hälsar alla välkomna till mandatperiodens sista sammanträde och förklarar mötet öppnat. 1 PROTOKOLL Länshandikapprådet Tid: Plats: Närvarande: Ej närvarande: 2010-12-09 kl.13:00-16:00 Herrgården, Länssjukhuset Ryhov Hjalmarsson Lennart, HRF Jakobsson Ulla M., HSO ers Keijser Kerstin, Landstinget

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Biobanksavdelningar i Södra sjukvårdsregionen tillhörande Biobank i Landstinget Blekinge, Region Halland, Landstinget Kronoberg eller Region Skåne

Biobanksavdelningar i Södra sjukvårdsregionen tillhörande Biobank i Landstinget Blekinge, Region Halland, Landstinget Kronoberg eller Region Skåne savdelningar i Södra sjukvårdsregionen tillhörande i Landstinget Blekinge, Region Halland, Landstinget Kronoberg 136 Region Skåne ansvarig Tf. Medicinsk direktör Rita Jedlert ssamordnare Marie Sverud 136

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier,

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier, 1. Utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Vårdcentral x Hovelius kap 5.6-7, 6.4. Familjemedicin, Mc Whinney Ian, del 1 s. 15-320

Läs mer

SCHEMA HT 2011 19 augusti Personcentrerad vård vid symtom och tecken på ohälsa II, 30 högskolepoäng OM4250

SCHEMA HT 2011 19 augusti Personcentrerad vård vid symtom och tecken på ohälsa II, 30 högskolepoäng OM4250 SCHEMA HT 2011 19 augusti Personcentrerad vård vid symtom och tecken på o II, 30 högskolepoäng OM4250 Sjuksköterskeprogrammet Termin 3 SP1 Grupp A + B 35 Kursansvariga: Linda Berg (LB), Monica Kilebrand-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44 PROTOKOLL 1(7) Plats: Konferensrum Fallet, Huskvarna vårdcentrum Närvarande: Beslutande: Urban Blomberg, ordförande (M) 35-41 Eva Lundemo (C) ordf 42-44 Annika Nordin (S) Kjell Ekelund ersätter Magnus

Läs mer

Hälsofrämjande vårdmiljöer 16-17 november 2011 Jubileumsaulan, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Hälsofrämjande vårdmiljöer 16-17 november 2011 Jubileumsaulan, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Foto: Roger Lundholm, SUS (patientmöte), Kennet Ruona (nya akutmottagningen), Perry Nordeng (flygfoto över Malmös sjukhusområde). Inbjudan till konferens Hälsofrämjande vårdmiljöer 16-17 november 2011

Läs mer

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1 A-klass Sida 1 Elisabet Johansson Kävlinge Golfklubb 35 Michael Stjärnfeldt Lunds Akademiska Golfklubb 35 Markus Pregart Kävlinge Golfklubb 27 Björn Lindberg Kävlinge Golfklubb 25 Niklas Petersson Eslövs

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

MÅNDAG 19/1 TISDAG 20/1 ONSDAG 21/1 TORSDAG 22/1 FREDAG 23/1. Gyn/Obst. Egen inläsning *) Basgrupper. Grönwallsalen

MÅNDAG 19/1 TISDAG 20/1 ONSDAG 21/1 TORSDAG 22/1 FREDAG 23/1. Gyn/Obst. Egen inläsning *) Basgrupper. Grönwallsalen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom gynekologisk, obstetrisk och pediatrisk vård 12 hp Vecka 4 08.15-10.00 *) Introduktion Registrering Gunn Engvall Christine Rubertsson Margareta Larsson Gunilla Hedén

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Kristin Falk, vice ordförande Marie Berg Febe Friberg Eva Jakobsson Solveig Lundgren 1-16 Eva Osvald Gustafsson 1-16. Studentrepresentanter

Kristin Falk, vice ordförande Marie Berg Febe Friberg Eva Jakobsson Solveig Lundgren 1-16 Eva Osvald Gustafsson 1-16. Studentrepresentanter Protokoll fört vid sammanträde med Programkommittén för vårdvetenskap Måndag 26 oktober 2009, klockan 13:00-16:45 Konferensrum hus 1, plan 1, Arvid Wallgrens backe Närvarande ledamöter Joakim Öhlen, ordförande

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Strategi för verksamhetsutveckling och kvalitet SU fortsätter sin långsiktiga satsning på

Läs mer