Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa 1. SAMMANFATTNING...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa 1. SAMMANFATTNING..."

Transkript

1 Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa Arbetsprogram SAMMANFATTNING Strategiska mål Grundläggande verksamhetsmål Driften av systemen Integrering av nya systemanvändare Säkerhet och kommunikationsinfrastruktur Övervakning, rapportering och statistik Utbildning Samarbete med andra organ Forsknings- och teknikbevakning Kommunikation Ekonomisk förvaltning, infrastruktur, logistik och administration Stöd till styrelsen och de rådgivande grupperna Utsikterna att nå dessa mål mot bakgrund av viktiga risker ALLMÄNT Inledning Byråns uppdrag och värdegrund Vision Politiskt sammanhang och strategiska framtidsutsikter Strategiska mål som speglar byråns vision på medellång sikt Strategiskt mål 1: Konsolidera byråns struktur och verka för en sammanhållen organisation Strategiskt mål 2: Utvecklas till ett kompetenscentrum Strategiskt mål 3: Förbereda organisationen på att överta ansvaret för ytterligare system Strategiskt mål 4: Sträva efter största möjliga kostnadseffektivitet Grundläggande verksamhetsmål Drift av it-system och förberedelser beträffande framtida it-system Säkerhet och kommunikationsinfrastruktur Övervakning, rapportering och statistik Samarbete med andra organ, projekt och insatser inom området frihet, säkerhet och rättvisa Utbildning i den tekniska användningen av it-systemen för nationella myndigheter Forsknings- och teknikbevakning Kommunikation Ekonomisk förvaltning, infrastruktur, logistik och administrativa uppgifter Styrelsen och rådgivande grupper Särskilda verksamhetsmål och resultatindikatorer Mål som ska styras på byrånivå (av verkställande direktör) Hantering och underhåll av applikationer Allmän samordning Internrevision Driftfrågor och infrastruktur... 39

2 Resurs- och administrationsfrågor Upphandling och avtal Säkerhet Budgetprognos Budgetförslag

3 1. Sammanfattning Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 (EUT L 286, , s. 1), som trädde i kraft den 21 november Enligt förordningen ska byrån inleda sin huvudsakliga verksamhet den 1 december Syftet med detta årliga arbetsprogram är att beskriva byråns verksamhet under 2013 och att omsätta dess strategiska mål i årliga delmål. Programmet ska även användas som underlag i samband med budgetplanering. Byråns viktigaste uppgift är att ha hand om driften av VIS och Eurodac, samt att slutföra förberedelserna inför övertagandet av SIS II. En viktig milstolpe är det planerade idrifttagandet av SIS II i mars Byrån ska se till att man är fullständigt redo att från och med då överta den krävande uppgiften att sköta driften av detta kritiska system. På medellång sikt ska byrån, om så föreskrivs i relevanta rättsakter, även utveckla nya stora it-system inom detta politikområde. Byråns strategi på medellång till lång sikt och hur den omsätts i verksamhetsmål för 2013 påverkas väsentligt av en rad ekonomiska, politiska och tekniska faktorer. Den ekonomiska krisen har haft en stor inverkan på de nationella budgetarna och lett till krav på ansvarighet och effektivitet inom EU:s alla politikområden. Byrån måste därför kunna peka på konkreta positiva effekter av sina investeringar och utgifter, och visa att den har förmåga att systematiskt garantera kostnadseffektivitet. En annan faktor är den politiska instabiliteten i vissa nordafrikanska länder och i Mellanöstern. Massinflödet av människor från dessa länder till EU och nya trender i migrationsströmmarna till EU har visat hur viktigt det är med effektiva it-system för att kontrollera de yttre gränserna och förbättra samarbetet med relevanta myndigheter. Det har också lett till att dessa system har fått större politisk uppmärksamhet. Byrån kommer även att ställas inför utmaningar som beror på att it-systemen inom detta politikområde är komplicerade. Detta beror i sin tur på antalet intressenter och deras ambitiösa mål och krav Strategiska mål Byrån har följande fyra strategiska mål: 1. Konsolidera byråns struktur och verka för en sammanhållen organisation Att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkra en god organisationsstyrning och stärka samarbete och teambuilding inom byrån i syfte att leverera en sömlös service med avseende på de överordnade målen för byråns olika enheter och verksamhetsställen. 2. Utvecklas till ett kompetenscentrum Att ta tillvara och förbättra expertis och god praxis inom organisationen, samt införa en effektiv organisationsstyrning och struktur, resurser, informationsverktyg, rutiner och metoder för att byrån ska kunna utvecklas till ett kompetenscentrum för drift och utveckling av stora itsystem inom området frihet, rättvisa och säkerhet. Ett viktigt led i denna process är att se till

4 att verksamhetsmålen och it-målen är förenliga med varandra genom att införa affärsstyrning av it. 3. Förbereda organisationen för att överta ansvaret för ytterligare system Förutsatt att rättsakterna om programmet för registrerade resenärer och in- och utresesystemet (EES) antas kan det hända att byrån får i uppdrag att börja utveckla dessa system från och med Byrån bör redan nu vidta strategiska förberedelser genom att med utgångspunkt i finansieringsinformationen i lagförslagen om dessa system försöka förutse vad som kommer att behövas i form av infrastruktur, personal och organisation. 4. Sträva efter största möjliga kostnadseffektivitet Att proaktivt försöka hitta mer kostnadseffektiva sätt att leverera den servicenivå eller tekniska kompetens som krävs för byråns interna verksamhet och för de it-system som den ansvarar för. Häri ingår att undersöka möjligheterna att minska intressenternas kostnader Grundläggande verksamhetsmål Grundelement i form av infrastruktur och funktioner etablerades 2012 för att byrån skulle kunna fullgöra sitt huvuduppdrag att sköta driften av de två system som den redan ansvarar för. Från och med början av 2013 går myndigheten in i en mer proaktiv fas. Några av de första åtgärderna som då ska vidtas är att införa en lämplig organisationsstyrning för att se till att byråns verksamhetsmål och it-mål är förenliga, samt att möjliggöra värdeskapande genom en it-understödd verksamhetsutveckling baserad på erkända standarder och verksamhetsmodeller, närmare bestämt affärsstyrning av it, de grundläggande mognadsnivåerna i COBIT-ramen för it-styrning och bästa praxis för it-tjänstehantering enligt ITIL. Byrån ska även arbeta för att införa en total kvalitetsstyrning med sikte på att på medellång sikt uppfylla samtliga krav i ISO Sedan de första 75 medarbetarna rekryterats 2012 i enlighet med byråns tjänsteförteckning och budget för 2012 kommer ytterligare 45 medarbetare att rekryteras Byråns viktigaste verksamhetsmål 2013 är följande: Driften av systemen Byrån ska utföra alla uppgifter som är nödvändiga för en oavbruten drift av VIS och Eurodac dygnet runt, sju dagar i veckan, och genomföra de slutliga förberedelserna inför övertagandet av driften av SIS II. Från och med mars 2013 ska byrån även utföra alla uppgifter som är nödvändiga för driften av detta system. När det gäller uppgifter avseende dessa system som utförs av underleverantörer ska byrån till att börja med bara ha en övervakande funktion. När byrån blir ekonomiskt oberoende ska den även överta det ekonomiska och avtalsrelaterade ansvaret. En särskild prioritering när det gäller SIS II under 2013 blir att noggrant förbereda övertagandet av driften av detta system så att erforderlig servicenivå uppnås redan från början. Kommissionen kommer att slutföra förfarandena för att ingå ett avtal om underhåll av SIS II för byråns räkning. Byrån kommer att vidta förberedelser för att överta ansvaret för de operativa aspekterna av detta avtal (övervakning av förberedelserna för underhåll av systemet och av det faktiska underhållsarbetet från och med mars 2013).

5 Ett särskilt mål när det gäller VIS under 2013 blir att se till att VIS har de tekniska egenskaper som krävs för att tas i bruk över hela världen. Byrån ska även ansvara för övervakning och kontroll av arbete som utförs inom ramen för avtalet om underhåll av VIS och kommer så småningom att överta ansvaret för arbete inom ramen för samma avtal för att vidareutveckla VIS. Byrån ska slutligen även se till att testerna av Vismail 2 slutförs före årets slut. När det gäller Eurodac är en viktig prioritering för byrån under 2013 att se till att systemet flyttas från Luxemburg till Strasbourg och Sankt Johann im Pongau i början av året. Häri ingår att övervaka underleverantörernas arbete inom ramen för upphandlingskontrakt som rör flytten, t.ex. eventuell ytterligare it-utrustning som kan köpas. Den andra huvudprioriteringen är att börja genomföra de ändringar av systemet som förutses i den omarbetade förordningen, förutsatt att denna antas Integrering av nya systemanvändare En prioritering blir att hjälpa Kroatien med de tekniska förberedelserna inför anslutningen till de it-system som byrån ansvarar för. Förberedelserna har utökats i takt med att landet gör sig redo att ansluta sig till EU vid halvårsskiftet Annan verksamhet på detta område är stödet till Cypern för att landet ska bli tekniskt redo att integreras i SIS II och VIS. Cyperns faktiska integrering i dessa system kan enligt villkoren i anslutningsakten från 2003 inte ske förrän villkoren för tillämpning av hela Schengenregelverket är uppfyllda. Flera andra medlemsstater kommer också att behöva hjälp med tekniska frågor som rör deras framtida integrering i SIS II. Det handlar särskilt om Storbritannien och Irland, som förmodligen kommer att integreras i systemet från och med Säkerhet och kommunikationsinfrastruktur Byrån ska införa och tillämpa säkerhetsåtgärder och driftkontinuitetsåtgärder för den egna organisationen, för de system som den ansvarar för och kommunikationsnätverken för dessa system, samt utföra alla andra säkerhetsuppgifter som förutses i grundförordningen och i rättsakterna om it-systemen. När det gäller kommunikationsinfrastrukturen för it-systemen som byrån ansvarar för ska byrån till att börja med ansvara för övervakning, säkerhet och samordning när det gäller kontakterna mellan medlemsstaterna och nätleverantörerna för kommunikationsinfrastrukturen för Eurodac och VIS. Detta kommer även att omfatta kommunikationsinfrastrukturen för SIS II när detta system har tagits i drift i mars Byrån ska även se till att externa privata nätleverantörer till fullo respekterar säkerhetsåtgärderna och inte har tillgång till verksamhetsdata i it-systemen Övervakning, rapportering och statistik Byrån ska ta fram rapporter och statistik om användningen av de it-system som den ansvarar för och övervaka deras funktion i enlighet med kraven i rättsakterna om dessa system och i grundförordningen. Byrån ska regelbundet rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om systemens tekniska funktion och säkerhet, och även ge kommissionen den information som krävs för den regelbundna utvärderingen av VIS, Eurodac och SIS II Utbildning Byrån ska erbjuda nationella myndigheter som deltar i SIS II, VIS och Eurodac utbildning i den tekniska användningen av dessa system. Byrån ska även erbjuda Sirenepersonal (Sirene Supplementary Information Request at the National Entries) utbildning och medlemmar och experter i Schengen-utvärderingsteam ska få utbildning om tekniska aspekter avseende SIS II. Mer information om anordnandet av utbildning om dessa system

6 och vilka åtgärder som ska vidtas för att säkra ett samarbete mellan de olika EU-organ som är involverade (Cepol för utbildning om SIS II och Sirene för polismyndigheter, Cepol och Frontex för utbildning av Schengenutvärderare) finns under punkt nedan Samarbete med andra organ Samarbetet med Cepol, Easo, Enisa, Eurojust, Europol, Frontex och FRA kommer att fortsätta under En handlingsplan ska upprättas med tydliga mål för samarbetet med vart och ett av dessa organ. En viktig prioritering ska i flera av samarbetena vara komplementaritet. Byrån ska även ta hänsyn till europeiska och internationella standarder, i synnerhet EU:s informationshanteringsstrategi, och följa upp utvecklingen av den europeiska modellen för informationsutbyte Forsknings- och teknikbevakning Byrån ska under 2013 inleda en forsknings- och teknikbevakning, vars resultat ska ingå i beslutsunderlaget för tekniska frågor och verksamhetsmål. Införandet av en lämplig organisationsstyrning, som nämns ovan, ska säkra att resultatet av detta arbete är inriktat på att uppnå byråns verksamhetsmål Kommunikation Byrån ska på eget initiativ organisera kommunikationsverksamhet inom sina verksamhetsområden, bland annat genom att skapa en webbplats. Byrån ska under 2013 delta i organiseringen av informationskampanjen om SIS II. Kommissionen planerar även att involvera Sirene-experter i förberedelserna av SIS II-kampanjen via SISVIS-kommittén (Sirene) Ekonomisk förvaltning, infrastruktur, logistik och administration Byrån ska utöka sin ekonomipersonal och stärka sina ekonomiska rutiner. Målet är att den ska bli ekonomiskt oberoende under året och börja arbeta mer proaktivt för att garantera kostnadseffektivitet inom alla sina verksamhetsområden. Under en inledningsfas av byråns verksamhet, innan den blir ekonomiskt oberoende, kommer kommissionen att ingå flera avtal för byråns räkning, bland annat de avtal om underhåll av SIS II och VIS som avses i punkterna och Så snart byrån har blivit ekonomiskt oberoende ska den överta ansvaret för ekonomiska frågor som rör dessa avtal. Byrån ska arbeta utifrån en upphandlingsplan som ska överlämnas till styrelsen. Styrelsen ska även informeras om viktiga anbudsinfordringar. Experter från medlemsstaterna kan anlitas i enskilda fall för att ge teknisk expertis i samband med utformningen av anbudshandlingar och anbudsförfaranden. När det gäller fastighetsförvaltning och logistik ska tyngdpunkten ligga på att kontrollera att arbetet med det permanenta kontoret i Tallinn och den fortsatta uppgraderingen av den tekniska enheten i Strasbourg för att möta framtida behov går planenligt. Mer information om byråns särskilda verksamhetsmål och indikatorer i samband med dessa, inbegripet mål när det gäller viktiga administrativa uppgifter som inte nämns ovan, finns i punkt 2.7 i detta arbetsprogram.

7 Stöd till styrelsen och de rådgivande grupperna Byråns administrativa struktur ska fortlöpande stödja styrelsen och arbetet i de rådgivande grupperna. Styrelsen ska även fortsättningsvis se till att byrån fullgör sina uppgifter enligt grundförordningen så kostnadseffektivt som möjligt och med hänsyn till de strategiska målen på medellång sikt. Förutom att godkänna standarddokument som ingår i den årliga budgeterings- och planeringscykeln är särskilda frågor som ska beslutas av styrelsen under 2013 bland annat frågor om förberedelser avseende det permanenta kontoret i Tallinn och genomförandet av arbeten på den tekniska enheten i Strasbourg. Styrelsen ska även godkänna beslut som rör flytten av Eurodac (se även punkt om åtgärder för att informera styrelsen om frågor som rör upphandling). Prioriteringarna för de rådgivande grupperna under 2013 ska bland annat vara att se till att VIS uppfyller de tekniska kraven för att tas i bruk över hela världen, att följa upp idrifttagandet av SIS II, den ökade användningen av detta system, tekniska frågor som rör Eurodacs flytt från Luxemburg till Strasbourg och Sankt Johann im Pongau, samt anpassa Eurodac till den framtida omarbetade förordningen. En annan prioritering för samtliga grupper ska vara de tekniska förberedelserna inför nya medlemsstaters, särskilt Kroatiens, anslutning till dessa it-system, integreringen av länder som Storbritannien och Irland i SIS II och åtgärder för att göra Cypern tekniskt redo att ansluta sig till SIS II och VIS Utsikterna att nå dessa mål mot bakgrund av viktiga risker De mål som har satts upp för byrån är krävande och intressenternas förväntningar mycket höga. Under 2013 förväntas byrån snabbt övergå från sitt grunduppdrag att ha hand om itsystemen till att bli ett kompetenscentrum som har hand om mycket specialiserade system i en komplicerad teknisk miljö med många intressenter. Det finns precis som i alla komplicerade verksamhetsmiljöer risker för byråns verksamhet. Flera kritiska risker har identifierats när det gäller ekonomiska resurser, tillgång till lokaler och i samband med omställningen till ekonomiskt oberoende. Det finns handlingsplaner för att hantera alla dessa risker. Byrån ska noga följa upp genomförandet av handlingsplanerna och hur riskexponeringen förändras i framtiden. Högst på dagordningen står att stärka arbetslagen och införa de styrrutiner som krävs för att byrån ska kunna fullgöra alla sina funktioner och samtidigt hantera de risker som är knutna till dess verksamhet. Byråns ledning är i detta sammanhang säker på att man kommer att kunna infria intressenternas förväntningar genom att uppnå uppsatta mål.

8 2. Allmänt 2.1. Inledning Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 (EUT L 286, , s. 1), som trädde i kraft den 21 november Enligt förordningen ska byrån inleda sin huvudsakliga verksamhet den 1 december Styrelsen ska enligt artikel 12 i grundförordningen och efter att ha tagit emot kommissionens yttrande anta byråns årliga arbetsprogram för kommande år senast den 30 september varje år. Det antagna arbetsprogrammet ska därefter överlämnas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och offentliggöras. Det årliga arbetsprogrammet ska i enlighet med grundförordningen upprättas på alla officiella EU-språk. Syftet med det årliga arbetsprogrammet är att beskriva och enas om verksamhet som byrån ska utföra under året i fråga för att fullgöra sitt uppdrag enligt den ovannämnda förordningen, samt att omsätta byråns strategiska mål i årliga delmål och ge ett underlag för budgetplanering. Arbetsprogrammet och dess genomförande är därför nära kopplat till byråns budgetförslag för 2013 genom att motivera de anslag som görs under särskilda rubriker, kapitel och artiklar. Den nya byrån inrättades, som redan påpekats, i slutet av Grundelement i form av infrastruktur och funktioner etablerades 2012 för att byrån skulle kunna fullgöra sitt huvuduppdrag att sköta driften av VIS och Eurodac, samt vidta förberedelser för att ta över driften av SIS II från och med mars I detta arbetsprogram beskrivs byråns arbete under 2013 för att fortlöpande fullgöra de grundläggande uppgifterna att ha hand om och driva de it-system som den ansvarar för, slutföra arbetet för att bygga upp och konsolidera organisationen, börja arbeta mer proaktivt när det gäller det strategiska sammanhang och de strategiska mål som beskrivs i punkt 2.5 nedan Byråns uppdrag och värdegrund Byråns huvuduppdrag är att säkra en kontinuerlig, oavbruten drift av EU:s stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. På medellång sikt ska byrån, om så föreskrivs i relevanta rättsakter, även utveckla nya stora it-system inom detta politikområde. De system som byrån ansvarar för bidrar på ett betydelsefullt sätt till säkerhet och fri rörlighet mellan interna Schengengränser och till Schengenområdet. Alla byråns aktiviteter vägleds av tekniska och ekonomiska underrättelser. Byrån säkerställer en god ekonomisk förvaltning i samband med att aktiviteterna genomförs. Byrån är ett pålitligt förvaltningsorgan som respekteras av medlemsstater och andra intressenter i de system som den har ansvar för.

9 Byråns medarbetare och deras höga kompetens och professionalism är själva grundvalen för dess effektivitet och pålitlighet. Byrån ska ha en policy inom den egna organisationen som gör den till en konkurrenskraftig arbetsgivare som till fullo värdesätter medarbetarnas kompetens. Byrån ska i all sin verksamhet uppfylla lagstadgade krav, i synnerhet de säkerhets- och uppgiftsskyddsbestämmelser som är tillämpliga på de system som den ansvarar för Vision Ett kompetenscentrum för utveckling och drift av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, som erbjuder kostnadseffektiva tjänster av högsta kvalitet, garanterar driftkontinuitet och skapar en strategisk vision av den teknik, de lösningar och tillämpningar som krävs för att infria intressenternas framtida förväntningar Politiskt sammanhang och strategiska framtidsutsikter Inrättandet av byrån förutsågs redan i rättsakterna om den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), som antogs , och i VIS-förordningen, som antogs I de tre institutionernas gemensamma uttalanden om den långsiktiga förvaltningen av dessa system uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att snabbt lägga fram nödvändiga förslag och förband sig att anta dessa så att byrån skulle kunna inleda sin verksamhet Dessa politiska löften har infriats. Byråns tillkomst hör hemma i det politiska sammanhang som skapades genom Stockholmsprogrammet och dess handlingsplan, vilka utgör ramarna för EU:s hantering av stora utmaningar inom detta politikområde och beskriver flera viktiga händelser som rör gränsförvaltning och säkerhet under den kommande perioden. I den interna säkerhetsstrategin (ISS), som antogs i februari 2010, nämns dessutom att stärka säkerheten genom gränsförvaltning som ett av fem strategiska mål där insatser på EU-nivå kan ge ett verkligt mervärde under de närmaste fyra åren. Flera ekonomiska, politiska och tekniska faktorer kommer att ha en betydande inverkan på byråns strategi på medellång till lång sikt och på hur den omsätts i verksamhetsmål för Den pågående ekonomiska krisen har redan lett till stora budgetnedskärningar i medlemsstaterna och till krav på större ansvarighet och effektivitet inom alla politikområden. Denna situation kommer med största sannolikhet att kvarstå på medellång sikt och leda till en stark begränsning och kontroll av nya it-investeringar på både EU-nivå och i medlemsstaterna. En viktig utmaning blir därför att visa intressenter och samhället i stort på de positiva effekterna av byråns investeringar och utgifter, att ge tydliga bevis för dess mervärde, kostnadseffektivitet, sunda ekonomiska förvaltning och potential att uppnå kostnadsbesparingar i medlemsstaterna genom att tillämpa ny teknik och införa effektivare processer för de system som den ansvarar för. Rent konkret innebär detta att byrån ska börja i liten skala och efterhand öka investeringarna i och utvecklingen av nya system. Flera politiska och sociala företeelser kommer dessutom även i fortsättningen att påverka miljön för de it-system som byrån ansvarar för. Den politiska utvecklingen i närliggande tredjeländer under det gångna året, i synnerhet instabiliteten i vissa nordafrikanska länder och i Mellanöstern, ledde till ett massinflöde av människor vid EU:s södra gränser och överhuvudtaget till nya trender och problem när det gäller migrationsströmmarna till unionen. Dessa händelser har aktualiserat frågor som rör kontrollen av de yttre gränserna och visat hur viktigt det är att ha effektiva system för att kontrollera gränserna, upprätthålla säkerheten

10 och säkerställa en effektiv handläggning av asylansökningar och effektiva viseringsförfaranden. De system som byrån ansvarar för kommer därför att stå i blickpunkten och granskas ingående. Byrån ska hjälpa Kroatien med de tekniska förberedelserna inför anslutningen till de it-system som byrån ansvarar för. Förberedelserna har utökats i takt med att landet gör sig redo att ansluta sig till EU vid halvårsskiftet Byrån ska även hjälpa Cypern att bli tekniskt redo att integreras i SIS II och VIS under Cyperns faktiska integrering i dessa system kan enligt villkoren i anslutningsakten från 2003 inte ske förrän villkoren för tillämpning av hela Schengenregelverket är uppfyllda. Flera andra medlemsstater kommer också att behöva hjälp med tekniska frågor som rör deras framtida integrering i SIS II. Det handlar i synnerhet om Storbritannien och Irland, som förmodligen kommer att integreras i systemet från och med De komplicerade ramarna för de it-system som byrån ansvarar för vad gäller antalet intressenter och den variabla geometri ( 1 ) som innebär att vissa medlemsstater inte kan rösta i byråns styrelse när det gäller vissa system, förutsätter att det finns effektiva styrningsstrukturer. Byrån måste snabbt konsolidera sin organisation och sina arbetslag och visa att den kan tillgodose intressenternas behov och på samma gång beakta EU:s intressen och prioriteringar. Förväntningarna på byrån att leverera ett mervärde kommer som redan påpekats att vara höga. Att it-systemen inom detta politikområde är så stora och komplicerade medför även enorma tekniska utmaningar. Intressenterna förväntar sig dessutom den allra senaste tekniken i fråga om funktioner, svarstid och driftskontinuitet. Den snabba tekniska utvecklingen inom itsektorn innebär både utmaningar och möjligheter. Byrån kommer att hantera detta på ett proaktivt sätt genom att införa lämpliga styrningsförfaranden, strukturer och processer för att kunna införa innovativ teknik som främjar verksamheten och uppfyllandet av användarnas behov, samt effektiviserar dess administrativa rutiner. Exempel på områden som kan bli aktuella är biometrik och tekniska framsteg som förbättrar systemens prestanda, tillförlitlighet och flexibilitet. Som beskrivs mer ingående i punkt nedan kommer byrån förmodligen även att få i uppdrag att utveckla och ha hand om driften av nya it-system, bland annat programmet för registrerade resenärer och in- och utresesystemet (EES), för vilka lagförslag ska läggas fram under Även system som inte rör gränsförvaltningen, t.ex. verktyg för datautbyte för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, kan eventuellt hamna under byrån på medellång sikt. När man planerar för framtiden är det viktigt att komma ihåg arvet från det förflutna. Offentliga it-satsningar på nationell eller internationell nivå har ofta ett negativt rykte på grund av ett antal mycket uppmärksammade fall på senare tid som har präglats av förseningar och kostnadsöverskridanden. Byrån måste dra nytta av de erfarenheter och lärdomar som har ( 1 ) Den juridiska strukturen när det gäller SIS II, VIS och Eurodac kännetecknas av variabel geometri, en term som används för att beskriva att vissa medlemsstater antingen inte deltar alls i ett eller flera system eller bara deltar delvis. Irland och Storbritannien deltar till exempel i Eurodac, men deltar bara delvis i SIS II beträffande frågor som rör den f.d. tredje pelaren och inte beträffande frågor som rör den fria rörligheten. Dessa två medlemsstater deltar inte i VIS. Danmark deltar däremot i SIS II och VIS när det gäller folkrättsliga instrument inom den första pelaren och i Eurodac enligt ett internationellt avtal. Flera länder utanför EU, närmare bestämt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, är knutna till genomförande, tillämpning och utveckling och Schengenregelverket och deltar därför i både SIS II och VIS. De är även knutna till genomförandet av åtgärder som rör Eurodac och deltar i detta system.

11 gjorts i samband med andra större it-satsningar och säkerställa en strikt organisationsstyrning, rigorös planering och noggrann uppföljning av genomförandet av projekt som den ansvarar för, samt fastställa effektiva upphandlingsförfaranden. En utmaning som ofta uppstår i samband med it-satsningar är att göra rätt avvägning mellan flexibilitet och budget- och tidsmässiga begränsningar. Inom ett politikområde som frihet, rättvisa och säkerhet förväntar sig intressenterna i stora it-system en hög grad av flexibilitet när det gäller vilka krav och tekniska lösningar som väljs för pågående projekt, så att hänsyn tas till både föränderliga politiska behov och den senaste tekniska utvecklingen, säkerhetsstandarder och skärpta krav på uppgiftsskydd. Detta gäller inte minst när det inträffar mycket uppmärksammade händelser som terroristattacker eller massiva migrationsströmmar, som ofta leder till snabba politiska beslut (t.ex. om att underlätta samarbete och informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter). En viktig utmaning för byrån blir att visa att man har den flexibilitet som krävs för att utveckla och anpassa de system som den ansvarar för, med oförändrad kostnadseffektivitet och minimala effekter på tidsplaneringen. Intressenterna har redan flera tydliga förväntningar på framtida förbättringar av de it-system som byrån har hand om. En viktig uppgift för byrån under 2013 blir att genomföra en betydande utbyggnad av viseringsinformationssystemets (VIS) kapacitet i enlighet med tidplanen. Även uppgiftsskydd och datasäkerhet kommer att stå högt på byråns dagordning. Byrån måste se till att alla bestämmelser om datasäkerhet och uppgiftsskydd följs beträffande de it-system som den ansvarar för och det kommer även att göras regelbundna revisioner inom dessa områden. I början av 2013 förväntas byrån klara av de grundläggande funktionerna rörande driften av VIS och Eurodac, så att dessa system fungerar dygnet runt, sju dagar i veckan. Under 2013 ska byrån slutföra förberedelserna inför övertagandet av driften av SIS II och vidta åtgärder för att utvecklas till ett verkligt kompetenscentrum Strategiska mål som speglar byråns vision på medellång sikt De viktigaste strategiska målen för byrån 2013 och framåt beskrivs nedan och speglar det politiska sammanhang och de framtidsutsikter som beskrivs i föregående kapitel Strategiskt mål 1: Konsolidera byråns struktur och verka för en sammanhållen organisation Att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkra en god organisationsstyrning och stärka samarbete och teambuilding inom byrån i syfte att leverera en sömlös service med avseende på de överordnade målen för byråns olika enheter och verksamhetsställen. De viktigaste uppgifterna på detta område blir att rekrytera mer personal, konsolidera de interna rutinerna för att få en effektiv och välfungerande administrativ struktur, samt teambuilding. Arbetet med det andra strategiska målet att se till att verksamhetsmålen och de tekniska målen är förenliga kommer på ett betydande sätt även att bidra till detta mål. Enligt byråns tjänsteförteckning och budget för 2013 ska 45 medarbetare rekryteras 2013 utöver de 75 medarbetare som ska ha rekryterats före utgången av 2012.

12 Medarbetarna kommer att rekryteras på följande sätt: 1. Reservlista som upprättats efter den öppna inbjudan att inkomma med intresseanmälningar för chefsbefattningar, säkerhetspersonal, it-specialister och it-support, samt assistenter, som offentliggjordes den 23 november Pool av ansökningar som mottogs efter ett meddelande som skickats till godkända sökande på EPSO:s befintliga reservlistor. 3. Reservlista som upprättats efter den öppna inbjudan att inkomma med intresseanmälningar för teknisk personal med erfarenhet av att sköta centrala it-systemenheter med anknytning till Schengenområdet och Dublinkonventionen (SIS I, VIS och Eurodac), som offentliggjordes den 30 april Reservlistor som upprättats efter annonser om lediga platser för att tillsätta tjänsterna som uppgiftsskyddsansvarig, säkerhetsansvarig och redovisningsansvarig, som offentliggjordes den 10 maj Förfarandet i samband med den öppna inbjudan att inkomma med intresseanmälan slutfördes under sommaren 2012 och ledde till att nya reservlistor upprättades som godkändes av tillsättningsmyndigheten i juli och början av augusti Före utgången av 2012 förväntas byrån ha rekryterat 75 medarbetare i enlighet med 2012 års tjänsteförteckning och budget ( 2 ). I början av 2013 kommer byrån att koncentrera sig på att anställa de resterande 45 medarbetarna i enlighet med tjänsteförteckningen och budgeten. Vid denna tidpunkt kommer byrån att ha personaltjänstemän och personalassistenter (som rekryterades andra halvåret 2012) och rekryteringsprocessen kommer därför att hanteras internt. Ett annat brådskande behov gäller personal som kan sköta hanteringen av krypteringsnycklar. Enligt artikel 7 i grundförordningen (uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen) ska en extern privat nätleverantör vara bunden av de säkerhetsåtgärder som avses i punkt 4 och ska inte ha tillgång till operativa data i SIS II, VIS eller Eurodac eller till det SIS II-relaterade Sirenesystemet. I denna artikel föreskrivs även att hanteringen av krypteringsnycklarna ska förbli inom byråns behörighetsområde och får inte läggas ut på entreprenad till ett externt privat företag. Krypteringsutrustningen ska alltså skötas av byrån. Förutsatt att tilläggsbudgeten och personalanslagen för dessa uppgifter godkänns formellt inom ramen för en reviderad flerårig personalpolicyplan och det preliminära budgetförslaget för 2014, bör rekryteringen av ytterligare medarbetare för att sköta krypteringsutrustningen för nätverket och sköta, testa och utveckla hanteringen av ( 2 ) Rekrytering av medarbetare på reservlistan för denna öppna inbjudan att inkomma med intresseanmälningar inleddes omedelbart efter det att reservlistorna hade godkänts. Den 29 augusti 2012 hade 50 personer erbjudits anställning. Den första medarbetare som rekryterades av byrån började arbeta i juli 2012 på generaldirektoratet för inrikes frågor. Rekryteringsförfarandet för att anställa ett begränsat antal tekniska medarbetare med erfarenhet av att sköta centrala enheter av it-system som har anknytning till Schengenregelverket och Dublinförordningen (SIS I, VIS och Eurodac) ska enligt planerna vara avslutat i slutet av september Erbjudanden om anställning kommer att göras omedelbart efteråt. Reservlistor för tjänsterna som datasäkerhetsansvarig, säkerhetsansvarig och redovisningsansvarig ska enligt planerna finnas i slutet av 2012.

13 krypteringsnycklar kunna ske från och med För närvarande beräknas omkring 30 tjänster krävas för dessa uppgifter. Det totala antalet krypteringsutrustningskomponenter och antalet verksamhetsställen för projekt som rör SIS II, VIS och Eurodac innebär att det kommer att krävas uppskattningsvis 21 operatörer för att sköta krypteringen för dessa projekt dygnet runt, sju dagar i veckan. Det kan därutöver krävas personal för aktiv hantering, testning och utvärdering av lösningarna. I dag omfattar SIS II omkring 150 krypteringsutrustningskomponenter på mer än 50 verksamhetsställen, VIS omfattar 180 krypteringsutrustningskomponenter på mer än 60 verksamhetsställen och Eurodac 60 krypteringsutrustningskomponenter på mer än 30 verksamhetsställen. För att kunna garantera kritisk tillgänglighet beträffande krypteringsutrustningen måste en komplett uppsättning krypteringsplattformar finnas på byråns två enheter. Detta förutsätter permanent närvaro dygnet runt, sju dagar i veckan, av två krypteringsoperatörer på huvudenheten och en reserv på back up-enheten, dvs. 21 operatörer. (Permanent närvaro av en medarbetare dygnet runt, sju dagar i veckan, antas i allmänhet kräva sju heltidsekvivalenter med hänsyn till semestrar, sjukdom, jour, varaktighet och konvalescens.) Operatörerna ansvarar för kontinuerlig övervakning och incidenthantering. Förutom driftpersonalen kräver kryptografiska lösningar även aktiv hantering, testning och utveckling. Eftersom de tjänster som är beroende av krypteringsutrustningen är av så kritisk karaktär måste en tvärvetenskaplig grupp av experter ha hand om produkthantering, integrering med nätverk och tillämpningar, hantering av ändringar och versioner, underhåll och support. Detta kräver ytterligare ett arbetslag på fem till tio medarbetare, beroende på hur komplicerad krypteringsutrustningen är. Med undantag för dessa resurser och förutsatt att de godkänns planeras ingen ytterligare rekrytering för perioden för uppgifter som rör driften av VIS, SIS II eller Eurodac. Beroende på resultaten av en konsekvensbedömning och förutsatt att rättsakter antas om programmet för registrerade resenärer och in- och utresesystemet (EES) är det möjligt att byrån kan behöva personal från och med 2015 för att ta hand om utvecklingen av programmet för registrerade resenärer och EES. Under 2013 bör byrån börja undersöka scenarier för framtida resursbehov inför utvecklingen av dessa två system. En annan viktig prioritering är utbildning av byråns personal. Det handlar om introduktionskurser för nyanställda och vidareutbildning vid behov på grundval av skräddarsydda utbildningsplaner för varje medarbetare. När det gäller teknisk personal ska deras kompetens och behov bedömas. Detta kommer att följas av särskild utbildning i tekniska frågor som rör it-systemen och deras verksamhetsmiljö. Det kommer även att finnas särskild utbildning för ledningen, bland annat utbildning om systemens verksamhetsmål. Sist men inte minst kommer stor tonvikt att ligga på teambuilding i syfte att stärka arbetslag, i synnerhet arbetslag som är utspridda på olika platser. Mål har satts upp för att se till att tillräckligt många finansiella experter får fullständig utbildning så snabbt som möjligt. Byrån kommer även kontinuerligt att sträva efter att se till att dess administrativa rutiner utvecklas i linje med EU:s förfaranden, bestämmelser och den goda praxis som så småningom växer fram.

14 Strategiskt mål 2: Utvecklas till ett kompetenscentrum Att ta tillvara och förbättra expertis och god praxis inom organisationen, samt införa en effektiv organisationsstyrning och -struktur, resurser, informationsverktyg, rutiner och metoder för att byrån ska kunna utvecklas till ett kompetenscentrum för drift och utveckling av stora it-system inom området frihet, rättvisa och säkerhet. Häri ingår även att säkerställa effektiva kontakter med andra organ och myndigheter som verkar inom närliggande områden och framför allt med dem som verkar inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Under 2013 kommer grundelementen för kompetenscentrumet att finnas. Byrån ska börja med att införa en lämplig organisationsstyrning för att se till att verksamhetsmålen och it-målen är förenliga och inrikta sig på värdeskapande via it-understödd verksamhetsutveckling. Detta ska ske genom en handlingsplan som upprättades 2012 för införandet av affärsstyrning av it ( 3 ), däribland grundläggande mognadsnivåer i COBIT-ramen ( 4 ) för it-styrning Byrån ska bygga vidare på detta arbete under efterföljande år. Byrån ska även tillämpa bästa praxis från ITIL ( 5 ) för hantering av it-tjänster, särskilt beträffande driften av it-system. En annan viktig aktivitet på detta område blir arbetet med att inrätta en heltäckande kvalitetsstyrning, där målet ska vara att på medellång sikt uppfylla alla krav i ISO Detta arbete kommer även att handla om att konsolidera byråns strukturer, personal- och informationshantering för teknikbevakning och strukturerad övervakning av tekniska och ekonomiska nyheter (se punkt 2.6.6). Byrån ska även delta i nätverkande och utbyte av expertis för sådana syften. Byrån ska samtidigt även tillämpa lämpliga metoder för att på ett kostnadseffektivt sätt och i nära samarbete med intressenterna införa ny teknik för den egna verksamheten och för de system som den ansvarar för. Även optimeringen av kunskapshanteringssystem kommer att vara viktig för att möjliggöra ett effektivt utbyte och användning av information som redan finns tillgänglig inom byrån. Resultaten av teknik- och forskningsbevakningen ska användas i byråns beslutsprocesser och förberedande arbete, inbegripet krav, specifikationer och anbudsförfaranden. Med tanke på typen av system som byrån ansvarar för och ledtiden för genomförandet av förändringar, främst till följd av budget- och upphandlingsformaliteter, kommer de viktigaste effekterna för slutanvändarna förmodligen att inträffa på medellång sikt och i synnerhet för den första generationen system som byrån ska utveckla. ( 3 ) Ett koncept och en internationell standard som går ut på att definiera och integrera processer och strukturer i hela organisationen som gör att både it-personal och övrig personal kan utföra sina arbetsuppgifter samtidigt som värdet av de it-stödda investeringarna optimeras. ( 4 ) Control OBjectives for Information och related Technology (COBIT) är ett system som har skapats av ISACA för att underlätta it-styrning genom att definiera verksamhetsmål och anpassa dem till it-mål och it-processer. Systemet består av ett antal verktyg som gör det möjligt för chefer att överbrygga klyftan mellan kontrollkrav, tekniska problem och affärsrisker. I COBIT definieras 34 allmänna it-hanteringsprocesser tillsammans med input och output, grundläggande processer, mål, resultatmått och en grundläggande mognadsmodell. ( 5 ) ITIL är ett antal metoder för hantering av it-tjänster (ITSM) som är inriktade på att anpassa it-tjänsterna till verksamhetens behov. I sin nuvarande form (ITILv3/ITIL 2011 års utgåva) består ITIL av fem grundläggande publikationer, som var och en behandlar ett skede av ITSM-livscykeln. ITILv3 sammanfaller delvis med kraven i ISO/IEC 20000, som är den internationella ITSM-standarden, men det finns skillnader mellan dem.

15 Strategiskt mål 3: Förbereda organisationen på att överta ansvaret för ytterligare system Att planera strategiskt för de system som byrån kan få i uppdrag att utveckla och ansvara för på medellång sikt genom att fastställa behov i fråga om personal, budget och infrastruktur. Byrån kan även få i uppdrag att förbereda, utveckla och ha hand om driften av andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, förutsatt att detta föreskrivs i relevanta rättsakter i enlighet med artikel 1.3 i grundförordningen. Byrån ska se framåt och försöka förutse de allmänna konsekvenserna av ytterligare it-system som den kan få i uppdrag att utveckla och ha hand om på medellång sikt, så att den snabbt kan ge kommissionen ett beslutsunderlag (framför allt vad gäller byråns behov i fråga om personal, budget och infrastruktur). Byrån ska även se till att det finns tillräcklig flexibilitet inom den egna organisationen för att ta de första stegen så snart relevanta rättsakter har antagits. Omedelbara prioriteringar på detta område handlar i första hand om in- och utresesystemet (EES) samt programmet för registrerade resenärer, vilka behandlas mer ingående i punkt Strategiskt mål 4: Sträva efter största möjliga kostnadseffektivitet Att proaktivt försöka hitta mer kostnadseffektiva sätt att leverera den servicenivå eller tekniska kompetens som krävs för byråns interna verksamhet och för de it-system som den ansvarar för. Häri ingår att undersöka möjligheterna att minska intressenternas kostnader. De viktigaste prioriteringarna för detta mål är följande: Att skapa ett effektivt gränssnitt mellan teknikbevakning (under mål 2) och upphandlingsförfaranden och granska resultaten på detta område i syfte att göra ständiga förbättringar. Att nå en hög nivå av expertis inom organisationen när det gäller upphandlingsfrågor 2013 och fortlöpande öka denna expertis till högsta möjliga nivå (genom utbildning, informationsutbyte och spridning av information om grundläggande regler och rutiner). Det ska även finnas tillfredsställande rådgivning i finansieringsfrågor inom byrån. Den interna kommunikationen ska även innefatta åtgärder för att se till att prioriteringen att uppnå högsta tänkbara tekniska och organisatoriska nivå på det mest kostnadseffektiva sättet är helt integrerad i organisationskulturen. Verksamhetsmål när det gäller den ekonomiska förvaltningen behandlas i punkt och PC1-insatser och följande i punkt Grundläggande verksamhetsmål I denna punkt beskrivs byråns viktigaste verksamhetsmål De konkreta verksamhetsmålen beskrivs mer ingående i punkt 2.7, där en tydlig koppling görs till de resultat som eftersträvas. Där beskrivs även en del administrativa uppgifter som inte behandlas här.

16 Resultatindikatorer för de flesta av dessa specifika mål, i synnerhet de som inte rör hanteringen av systemen, kommunikationsinfrastruktur eller säkerhet, anges i punkt 2.7. Det handlar i synnerhet om uppgifter som rör administration och samordning. Omfattande avtal om den servicenivå som byrån ska garantera medlemsstaterna när det gäller hanteringen av systemen, kommunikationsinfrastrukturen och säkerheten ska godkännas av styrelsen så snart som möjligt Avtalen ska omfatta detaljerade indikatorer för att säkra en servicenivå över hela linjen som är likvärdig med eller överträffar de avtal med andra operatörer som gällde innan byrån övertog ansvaret för denna verksamhet ( 6 ). Indikatorerna i detta dokument och de som ska utvecklas senare ska vara inriktade på avgörande kriterier som punktlighet, servicekvalitet, nöjda intressenter och måluppfyllelse (leverans av resultat). Intressenterna ska känna förtroende för och kunna ställa rimliga förväntningar på byråns resultat och tjänster. Prioriteringar har därför fastställts utifrån intressenternas synpunkter. Detta arbetsprogram diskuterades i styrelsen vid möten i mars och juni 2012 och styrelsens synpunkter har beaktats vid det slutliga fastställandet av prioriteringar i detta program. Syftet med den portfölj av resultat och tjänster som beskrivs i detta arbetsprogram är att nå en balans mellan intressenternas behov, resultaten av riskanalyser och behovet av att respektera grundläggande krav som fastställs i förordningen om byråns inrättande samt i rättsakterna om de system som byrån ansvarar för. Målet att integrera nya systemanvändare som Kroatien, Cypern, Irland och Storbritannien behandlas för varje enskilt system i punkt Drift av it-system och förberedelser beträffande framtida it-system SIS II Att utföra alla uppgifter som är nödvändiga för en oavbruten drift av SIS II från och med den tidpunkt då systemet tas i bruk i mars Häri ingår att övervaka det arbete som utförs av den underleverantör med vilken ett underhållsavtal har ingåtts och att inleda teknikbevakning i samband med detta projekt. Före utgången av 2012 ska övergångsplanen avseende SIS II, som ska säkra kunskapsöverföringen mellan den huvudsakliga underleverantören (HPS) till CSIS ( 7 ), som tillfälligt ska överta ansvaret för SIS II i avvaktan på att relevanta arbetslag har inrättats på byrån, ha genomförts och huvudleverantörerna ska ha överlämnat ansvaret för SIS II till CSIS. Under perioden fram till mars 2013 ska byrån överta hela ansvaret för SIS II och bland annat övervaka de slutliga förberedelserna inför migreringen och den CSIS-personal som ska utföra dessa uppgifter. ( 6 ) När det gäller VIS och Eurodac, kommunikationsinfrastruktur och säkerhet, måste byrån upprätthålla samma service som innan den övertog ansvaret för systemen. Den ska även garantera en likvärdig servicenivå beträffande SIS II. ( 7 ) Den centrala SIS II-enheten drivs under en övergångsperiod av de franska myndigheterna i avvaktan på att byrån övertar ansvaret för SIS II-projektet.

17 Från och med mars 2013, då SIS II ska tas i bruk, blir byrån ansvarig för driften av centrala SIS II och övertar det uppdrag som tilldelades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF. Byrån ska utföra alla uppgifter som är nödvändiga för att centrala SIS II ska fungera dygnet runt, sju dagar i veckan, i enlighet med ovannämnda bestämmelser, inte minst det underhållsarbete och den tekniska utveckling som krävs för en problemfri funktion. Byrån ska genomföra och tillämpa Service Support and Delivery-processer för att se till att it-styrningen är anpassad till dessa kritiska åtgärder för att säkra hög tillgänglighet. Byrån ska i synnerhet ansvara för följande uppgifter på detta område: Service Support-processer avseende SIS II (incidenthantering, problemhantering, konfigurationshantering, förändringshantering och leveransversionshantering). Service Delivery-processer avseende SIS II (tillgänglighetshantering, kontinuitetshantering, servicenivåhantering och kapacitetshantering). Kroatien ska även få hjälp med de tekniska förberedelserna inför anslutningen till SIS II som har utökats i takt med att landet gör sig redo att ansluta sig till EU vid halvårsskiftet Byrån ska även hjälpa Cypern att bli tekniskt redo att integreras i SIS II Cyperns faktiska integrering i SIS II kan enligt villkoren i anslutningsakten från 2003 inte ske förrän villkoren för tillämpning av hela Schengenregelverket är uppfyllda. Flera andra medlemsstater kommer också att behöva hjälp med tekniska frågor som rör deras framtida integrering i SIS II, i synnerhet Storbritannien och Irland, som förmodligen kommer att integreras i detta system från och med Efter den anbudsinfordran som offentliggjordes 2012 ska avtalet om underhåll av SIS II efter det slutliga godkännandet av systemet undertecknas av kommissionen för byråns räkning i slutet av juli Byrån ska förbereda sig på att överta ansvaret för de operativa aspekterna i detta avtal (övervakning av förberedelser av underhållet av systemet och det faktiska underhållsarbetet från och med mars 2013). Ett prioriterat område som måste granskas för att möjliggöra framtida tekniska förbättringar av SIS II är biometrik. Till att börja med ska fotografier och fingeravtryck bara användas för att bekräfta identiteten på en person som har lokaliserats till följd av en alfanumerisk sökning i SIS II. I rättsakterna beträffande SIS II fastställs att fingeravtryck, så snart detta blir tekniskt möjligt, även får användas för att identifiera personer utifrån deras biometriska kännetecken ( 8 ). Kommissionen är enligt rättsakterna skyldig att avlägga en rapport om denna fråga och byrån är redo att vid behov bidra till denna rapport. Se även det särskilda verksamhetsmålet AM1 i punkt Rapporteringsskyldigheterna avseende SIS II behandlas i punkt 2.6.3, teknikbevakningen behandlas i punkt och utbildningen av NS.SIS- och Sirenepersonal behandlas i punkt samt i de särskilda målen GC9 och 10. ( 8 ) Artikel 22 b och c i förordningen och beslutet om SIS II. Innan denna funktion börjar användas i SIS II ska kommissionen lägga fram en rapport om tillgången till nödvändig teknik som Europaparlamentet ska få yttra sig om.

18 VIS Byrån ska ansvara för driften av VIS och garantera driftskontinuitet. Byrån ska även ansvara för att se till att VIS har de tekniska egenskaper som krävs för att tas i bruk över hela världen. Byrån ska även övervaka underhållsarbetet inom ramen för avtalet om underhåll av VIS samt överta ansvaret för arbete som görs inom ramen för samma avtal för att uppgradera VIS. Byrån ska före slutet av detta år även genomföra tester av VISMAIL 2. Byrån ska ansvara för driften av VIS. Häri ingår alla uppgifter som är nödvändiga för att VIS ska fungera dygnet runt, sju dagar i veckan, i enlighet med VIS-förordningen. En viktig del är det underhållsarbete och den tekniska utveckling som krävs för att systemet ska fungera med tillfredsställande driftskvalitet, i synnerhet vad gäller den tid det tar för konsulära beskickningar att få svar på förfrågningar från den centrala databasen, vilken bör vara så kort som möjligt. Byrån ska genomföra och tillämpa Service Support and Delivery-processer för att se till att it-styrningen är anpassad till dessa kritiska åtgärder för att säkra hög tillgänglighet. Byrån ska i synnerhet ansvara för följande uppgifter på detta område: Service Support-processer avseende VIS (incidenthantering, problemhantering, konfigurationshantering, förändringshantering och leveransversionshantering) ( 9 ). Service Delivery-processer avseende VIS (tillgänglighetshantering, kontinuitetshantering, servicenivåhantering och kapacitetshantering). Före slutet av 2012 ska VIS ha tagits i bruk i de första tre regionerna (Nordafrika, Mellanöstern och Gulfområdet). Ibruktagandet i andra geografiska områden ska ske under 2013 och eventuellt Kommissionen ska ansvara för de politiska aspekterna av ibruktagandet av systemet. Byråns främsta ansvar blir att se till att VIS har de tekniska egenskaper som krävs för att tas i bruk över hela världen. Som ett led i denna process ska den rådgivande gruppen för VIS uppmanas att lämna ett yttrande i denna fråga. När det gäller den ekonomiska förvaltningen ska byrån fortsätta övervaka det underhållsarbete som utförs inom ramen för det avtal om underhåll av VIS som kommissionen har ingått för byråns räkning. Därefter ska byrån överta ansvaret för det arbete som görs inom ramen för samma avtal för att uppgradera VIS. Målet med uppgraderingen ska i första hand vara att utveckla systemet i linje med medlemsstaternas krav, i synnerhet i fråga om ökad kapacitet ( 10 ), och att uppfylla skyldigheten enligt artikel 26 i VIS-förordningen (operativ förvaltning) om att bästa tillgängliga teknik ska användas för systemet. I andra hand ska uppgraderingen ha som mål att genomföra ändringar som är en följd av den nya viseringskodex som antogs den 5 maj 2010 ( 11 ). Arbetet för att förbättra VIS-systemets kapacitet ska ha förtur så att det blir möjligt att slutföra ibruktagandet av VIS och erbjuda medlemsstaterna en stabil systemdrift och support. Byrån ska överta ansvaret för frågor som rör detta avtal så snart den har blivit ekonomiskt oberoende. ( 9 ) Konfigurationsdatabasen ska underhållas och hållas uppdaterad, liksom guiden för felsökning, kunskapsdatabasen och en utförlig lista över vanliga frågor för användarna. ( 10 ) De förväntade kapacitetskraven för det slutliga ibruktagandet är betydligt högre än beräkningarna i den ursprungliga genomförbarhetsstudien från ( 11 ) Det beslutades att utvecklingen av VIS skulle fortsätta på grundval av då gällande specifikationer för att undvika att projektet drabbas av ytterligare förseningar.

19 En uppgraderad version av VIS Mail Relay (den centrala servern) för nästa fas (VIS Mail Phase 2) ska vara färdig att testas i början av En plan för applikationstester under fas 2 ska även ha upprättats av kommissionens externa underleverantör. Parallellt med detta ska medlemsstaterna ha avslutat arbetet med sina nationella applikationer för att uppnå detta resultat. Byrån ska samordna all övrig verksamhet som rör utvecklingen av VIS Mail Phase 2, liksom testerna av VIS Mail Phase 2, med medlemsstaterna. Testerna ska äga rum mellan januari och juli Byrån ska följa upp och kontrollera resultaten av testerna. När alla tester har genomförts ska byrån, mellan augusti och oktober 2013, ha hand om integrering, förberedelser av och flytt till den nya produktionsmiljön (efter ett beslut enligt artikel 46 i VIS-förordningen). Enligt schemat ska VIS Mail Phase 2 vara avslutad i slutet av oktober 2013, vilket bör sammanfalla med ibruktagandet av VIS i alla regioner ( 12 ). Därefter ska arbetet påbörjas med att integrera nya medlemsstater som förmodligen kommer att ansluta sig till Schengenområdet inom kort (bland annat Kroatien och förberedelser för att se till att Cypern är tekniskt redo för en anslutning). Byrån bör även överväga att införa en kontinuitetsplan som omfattar funktionen i alla led i de nationella systemen och i det centrala systemet, kontinuitetsstrategier för alla led, bästa praxis och frivilliga tester för medlemsstaterna. Se även det särskilda verksamhetsmålet AM2 (punkt 2.7.2). Övervakning, rapportering och statistik beskrivs i punkt och teknikbevakning behandlas i punkt Eurodac Att hantera den centrala Eurodac-databasen för medlemsstaternas räkning i enlighet med bestämmelserna i Eurodac-förordningarna, att flytta systemet från Luxemburg till Strasbourg och Sankt Johann im Pongau, samt att börja introducera de förändringar i systemet som förutses i den omarbetade förordningen, förutsatt att denna antas. En annan prioriterad uppgift är att hjälpa Kroatien med de tekniska förberedelserna inför anslutningen till Eurodac. Byrån ska även övervaka arbete som utförs av underleverantörer beträffande dessa uppgifter, i synnerhet när det gäller vidareutvecklingen och flytten av systemet. Byrån ska hantera den centrala Eurodac-databasen för medlemsstaternas räkning i enlighet med bestämmelserna i Eurodac-förordningarna ( 13 ). Förhandlingarna om den föreslagna omarbetningen av Eurodac-förordningen pågår och den kommer förhoppningsvis att antas i slutet av Bland de förändringar som förutses i den nuvarande texten är att poster ska märkas (i stället för att blockeras) och att nya tidsfrister ska fastställas för medlemsstaternas inlämnande av asylansökningar. Även andra funktioner kan komma att ingå i den version som slutligen antas. Byrån ska genomföra förändringarna i den omarbetade förordningen och se till att tekniska förändringar drar maximal nytta av ny teknik och nya processer. En förhandsanalys måste göras för att slå fast de tekniska (maskinvara, programvara, konsulttjänster) och ekonomiska ( 12 ) Det finns ingen rättslig bestämmelse om exakt hur lång tid det regionala ibruktagandet av VIS kommer att ta, eftersom det beror på medlemsstaterna och hur snabbt de börjar använda systemet. Det måste därför stå klart att ett beslut enligt artikel 46 inte kommer att tas förrän det regionala ibruktagandet är nästan slutfört och inte nödvändigtvis exakt 22 månader efter det att VIS tas i bruk. ( 13 ) Förordningarna (EG) nr 2725/2000 och (EG) nr 407/2002.

20 följderna av dessa förändringar i de nuvarande systemen (central enhet backup-enhet - test). Förändringarna kommer med största sannolikhet att börja införas 2013, med förbehåll för resultatet av konsekvensanalysen och upphandlingsförfarandet. Byrån ska under 2013 även ha hand om flytten av detta system från Luxemburg till Strasbourg och Sankt Johann im Pongau. Häri ingår övervakning av underleverantörers arbete i samband med flytten, i synnerhet vad gäller eventuell ytterligare it-utrustning som kan komma att behövas. Kommissionen ska genomföra upphandlingsförfarandena för byråns räkning. Byrån ska överta ansvaret för ekonomiska och avtalsrelaterade frågor när den har blivit finansiellt oberoende. Kroatien ska ansluta sig till Eurodac Byrån ska spela en viktig roll genom att bistå Kroatien i alla led av landets tekniska förberedelser. Merparten av Eurodacs nu gällande avtal med kommissionen löper ut i slutet av 2012 och måste förlängas/förnyas. Kommissionen ska under 2012 vidta åtgärder för att förlänga, förnya och överföra avtalen till byrån. I samband med att dessa förfaranden och avtal förbereds och förhandlas fram ska kostnadseffektivitet ha högsta prioritet. Byråns övriga Eurodac-relaterade uppgifter behandlas i punkterna 2.6.2, Säkerhet och kommunikationsinfrastruktur, och 2.6.3, Övervakning, rapportering och statistik och (forsknings- och teknikbevakning). Den viktigaste prioriteringen i teknikbevakningen när det gäller Eurodac under 2013 blir att se till att alla tekniska förändringar som krävs för att följa bestämmelserna i den omarbetade förordningen drar maximal nytta av ny teknik och nya processer. Se även det särskilda verksamhetsmålet AM3 i punkt Eventuell utveckling och drift av andra system Förutsatt att rättsakterna om programmet för registrerade resenärer och in- och utresesystemet (EES) antas 2014 kan det hända att byrån får i uppdrag att börja utveckla dessa system från och med Byrån bör därför uppskatta sina behov vad gäller infrastruktur, personal och organisation utifrån finansieringsöversikterna i lagförslagen om dessa system, så att förberedelserna kan komma i gång så snabbt som möjligt om rättsakterna antas. Kommissionen tänker, vilket den tillkännagav i meddelandet om smart gränsförvaltning av den 25 oktober 2011 ( 14 ), lägga fram två lagförslag 2012 om regelverken för dessa system. Förslagen ska innehålla bestämmelser om att byrån ska ansvara för utveckling och drift av ett system för programmet för registrerade resenärer och ett system för in- och utresesystemet (EES). Enligt de nuvarande planerna kan förhandlingarna med rådet och parlamentet om antagandet av dessa förordningar vara avslutade före utgången av Om rättsakterna antas, och om det sker inom den beräknade tidsperioden, ska byrån påbörja arbetet med dessa system Det är samtidigt möjligt att grundförordningen ändras så att en del av ansvaret kan flyttas över från kommissionen till byrån beträffande kommunikationsinfrastruktur och säkerhet avseende befintliga system, och för att inrätta en ram för de resurser som byrån behöver för att utveckla de nya systemen. ( 14 ) KOM(2011) 680.

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05)

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05) 15.12.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 304/21 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05) INNEHÅLL Punkt Sidan

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Examinering i ITIL Foundation

Examinering i ITIL Foundation Examinering i ITIL Foundation Exempelhäfte A, version 5.1 Flervalsfrågor Instruktioner 1. Alla 40 frågorna ska besvaras. 2. Alla svar ska markeras i svarstabellen som följer med. 3. Du har 60 minuter på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R0767 SV 18.10.2013 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 767/2008

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

Allmänna villkor. för Mina meddelanden. Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11)

Allmänna villkor. för Mina meddelanden. Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11) Allmänna villkor för Mina meddelanden Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11) 2 1. Bakgrund och syfte Skatteverket tillhandahåller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA-BoS-14/259 SV Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och Utkom från trycket den 30 december 2014 Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och integrationsfonden; utfärdad den 18 december 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Bakgrund till riskbedömning Verksamheten i Amrego Kapitalförvaltning AB, org. nr 556646-8483, (i det följande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 6.1.2015 ARBETSDOKUMENT om ändringen av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller användningen

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, L 239/146 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Sammanfattning av det Årliga programmet 2010

Sammanfattning av det Årliga programmet 2010 Sammanfattning av det Årliga programmet 2010 Det årliga programmet 2010 godkändes av kommissionen den 15 december 2010. En reviderad version av programmet godkändes av kommissionen den 30 april 2012. Åtgärderna

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014 1 (3) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-01-08 2013-005797- AD Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014 Reglemente för intern kontroll 1 ger anvisningar för hur intern

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer