LD MTU 15, landstinget. II CII\l.ARNA. Miljöredovisning '~I'"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LD 10100847 MTU 15, 100427. landstinget. II CII\l.ARNA. Miljöredovisning '~I'""

Transkript

1 0016, landstinget II CII\l.ARNA LD MTU 15, Miljöredovisning 2009 ~ '~I'"

2 0017 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören ' 3 Miljöpolicy för landstinget Dalarna 4 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter 5 Sammanfattning av miljöarbetet Miljömålsarbete,,.,..,..,,..8 Systematiskt miljöarbete 8 Resurshushållning 12 Resor och transporter 16 Kemikalier och läkemedel 19 Upphondling och inköp 22 Klimatpåverkan och miljögifter 23 Utsläpp av växthusgoser 23 Miljögifter, 24 Inför Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnasmiljömål med miljödata för 2009.Redovisningen vänder sig till alla medarbetare samt till externa aktörer och Dalarnas innevånare med intresse för landstingetsmiljöarbete. Utgångspunkt för uppföljningen har varit; Landstingsplanen, Landstingets miljöhandlingsplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Omslagsbild: Guckusko i Risshytte hage. Säu-r, Foto: Anna Wigge. 2

3 0018 Förord av landstingsdirektören Miljön är viktig för Dalfolket. Landstinget har ett aktivt eget miljöarbeteoch samarbete inom det miljöarbete som sker i länet och som följs upp av länsstyrelsen. Miljöredovisning 2009 visar på fortsatt stort engagemang för miljöfrågorna i landstingets förvaltningar. En reviderad miljöpolicy fastställdes av landstingsfullmäktige i november2009.arbete fortgår med att skapa ett miljöledningssystem som ska kunna nå upp till kraven för certifiering. Utbildningsinsatsen inför detta är en fortsatt viktig angelägenhet. Under 2009har den gemensamma miljöhandboken uppdaterats och tagits i bruk. I rapporten framgår att miljöarbetet inom flera områden kan mätas och följas över tid. Den totala energianvändningen har fortsatt att minska trots att vi redan innan hade en låg energiförbrukning. Landstinget Dalarna har sedan 2003 det mest energieffektiva fastighetsbeståndet jämfört med landets övriga landsting. Andelen förnyelsebar värmeenergi har ökat. Andelen miljöbilar i landstinget ökade påtagligt under En glädjande utveckling är att bilåkandet harminskat med nästan mil underåret vilket motsvarar 7 procent av den totala transportsträckan. Videokonferensanvändningen ökade under året, över 3000 konferenser ägde rum vilket bidrar till minskat resande. Landstingets koldioxidutsläpp låg 2005 på ton och har successivt minskat för att 2009ligga under ton. Kemikalieregistret har nu nått en god kvalite och kartläggningen av kemiska produkter är närmast heltäckande. Användningen av den klimatpåverkande lustgasen har minskat. Landstinget fortsätter att följa kunskapsutvecklingen vad gäller läkemedel och dess miljöeffekter. Landstingets miljöenhet är avgörande för den successiva förbättringen av miljöarbetet. Miljörådet utgören viktig koppling till förvaltningarna för att chefer och personal ska kunna fortsätta ta sitt miljöansvar. Miljörådet tar tillsammans med chefen för miljöenheten ett stort ansvar för utvecklingsfrågorna. Härmed överlämnas 2009års miljörapport till de politiska uppdragsgivarna och landstingets förvaltningar. Miljörapporten utgör en kunskapskälla och inspiration för det fortsatta miljöarbetet. 3 Ulf Hållmarker, landstingsdirektör, ordförandei landstingets miljöråd 2009

4 0019 M iliöpolicy för Londstinget Dolorno Under 2009 ha r en ny m iljöpolicy f.1 S I ~ I :illl s.h' landslingsfullmäkl igc (2001J ) ) B ). En god miljö :ir en förut siittn ing för god hälsil. Landstinget Dalarna iir länets Stti~ t.l crbctsgtvarc med ver ksamhet inom vård. utbildn ing och kult ur och ha r som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet Iör en bä ttre m iljö. ~ l il jiia rbc ll t ska bedrivas sys tcma tiskt och med sliind iga förb ättringa r, I Landstinget Dalarna ska vi la vå r delav miljoansvaret i samhä llet och låta h ånsyn till milji.)n vara en n.llurlig del i...1i ve rksamhet genom alt: arbe ta filr alt förebygga och mi n.ska utsläp pen av klim at - oc h miljöskadllga ämnen tillluft, ma rk och vatten hushålla med na tu rens resu rse r för <1 11 m inska avfalls mångdema följa I.lgar och and ra krav spridil och fördjupil kunskape r om ekologiskt hållbar u tvec kling bland medarbet are och fönroe ndevalda giir.l m iljiibl.--dömning.u infiir bes lut :>t:ill,l miljökrav vid upphandlingav "Mo r och tjäns ter samverka me d andra organisationer fiir ett ekologiskt hållbart samh:ilk' in formera (lm landstin gets mlljöarbete Uti från miljiipolicyn har övergrtpande målområden med visioner fö r miljöarbl'td Iastställts. Miljömål som presenteres i LO miljöhandlingsplan har d ärefter ut.ubt-i.lts av Landstin get Dalarnas ~ l i l jör,id. 4

5 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter LmJ ~ t ing('1 Dalarnas ve rksamhen..r p åverkar m iljön gt'nom: Transporter -. u tsläp p Ijllluft, mark och vau..'n Kemiska produkter och läkc' m..-dcl. utsläpp till van en I.uslgasa m'ändning - utsläpp till luft Ent."rgia m ändning - utsliipp lill luft Upphandling av,'aror och tjänster - ut släpp lill lufl, mark och vatten Adall - u tsläpp till luft, mark och \'0"111..'0 Sum Dalamas största arbetsgivare och med verksam he t och kontakt..' r som berör all.l som bor och verkar i liim.." ha r l.m clstingl'l en viktig roll i.u bctcl fiiten bättre miljö i regienen. :\.liljii.ubctd so m be-drivs inom Llllllslingt't D.lIMn., u tgö r en del av del n.l!iund l., a rbetet för att nå d e 16 nationell.l miljii"v.llitt'ls målcn. Dessa sam t dc reg ional a miljök\'.11ill'tsm.\ k'n för Da larna utgör grunden för Land st inget D"I.HnJ.s miljiimål...~... f.,..."'".., " :l ~'~_"""9 4. llr.'ii $I<y<IIlAndo ""...,.. S...d """16 ' 7. I "II "'~ "II.. l_tre>- "'" " _ 0;.~.'00<l ""_,2. "*"-"""" ':l f....~,,. ".... u.. ~ ' 5. GoO l>ol>tw'... Landstingets ve rksamhet har direkt eller ind irekt p åve rkan Inom.111a de uatjonclla miljökvalitetsmålen. I regionens målar bete har doc k landstin get d l siirskilt ansvar och är en särs kilt aktiv ak tör när del gälle r målen: 2, 01, 6, 8, 9, II, 12, l3 0ch IS. l! ~ 5

6 0021 Sammanfattning av miljöarbetet 2009 Under år 2009 har sammanfattningsvis följande resultat av miljöarbetet uppnåtts: Systematiskt miljöarbete De enheter som tidigare varit certifierade enligt ISO 14001:2004har bibehållit sin certifiering och i övriga verksamheter har det systematiska miljöarbetet utvecklats. Positivt är bland annat att intern miljörevision genomförs på allt fler enheter. Resurshushållning Energianvändningen är fortsatt den lägsta bland Sveriges landsting och har minskat med ca 1 % även under Andelen förnyelsebar värmeenergi är hög (93 %). Alla förvaltningar jobbar med energibesparande rutiner. Resor och transporter Antal körda km har minskat med hela 7 % under Detta har möjliggjorts genom en rad olika aktiviteter för att effektivisera verksamheten med avseende på resor. Kemikalier och läkemedel Det nya gemensamma kemikalieregistret används allt effektivare vilket leder till förbättrade möjligheter att följa upp landstingets kemikalieanvändning. Användningen av lustgas minskar både totalt och per förlossningstillfälle. Frågorna om läkemedels miljöeffekter lyfts i allt fler sammanhang och miljöenheten deltar i såväl nationella som lokala nätverk kring frågan. Upphandling och inköp Upphandlingsenheten är väl medveten om miljöfrågornas betydelse vid upphandling och använder miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. MiIjökrav ställs vid alla upphandlingar av varor och ijänster där så är möjligt. 6

7

8 0023 Miljömålsarbete I värderingen av hur miljömålen uppfyllts används följande symboler: ~ Målet IIppfyllt ~ Målet ej IIppfijllt, arbetet gårenlig: plall ~ Målet ej uppfyllt, arbetet gårejenlig: plml Systematiskt miljöarbete ~ Gemensamt miljöledningssystelll enligt ISO 14001:2004 används i alla t5l LD verksam/leter senast 2010med möjlig1let att certifiera ~ 50"10 av verksam1letema arbetar medmiljölednillgssystem enligt ISO tqj 14001:2004 år 2009 Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att styra, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet i en organisation, för att uppnå en ständigt minskande miljöpåverkan (se figur nedan). Under 2009 har den uppdaterade versionen av landstingets gemensamma miljöhandbok tagits i bruk. Detta har varit viktigt eftersom LD Miljöhandbok utgör grunden för hela landstingets miljöledningssystem och ger ramar och stöd för verksamheternas miljöarbete. Praktiskt taget alla landstingets verksamheter är mycket medvetna om, och arbetar systematiskt med, miljöfrågorna. Brister i dokumentation och uppföljning i form av ledningens genomgång gör dock att många ännu inte når upp till målet att ha ett certifierbart miljöarbete. Landstingsservice, Landstingsfastigheter samt en av Folktandvårdens kliniker är fortsatt certifierade enligt internationell standard :2004.Alla övriga Folktandvårdens kliniker är miljödiplomerade. Miljöfrågorna finns på dagordningen vid möten i samtliga verksamheter och även flera av de verksamheter som inte är certifierade har en väl fungerande hantering av avvikelser och förbättringsförslag i miljöarbetet. Andelen verksamheterinom hälso- och sjukvården som bedriver systematiskt miljöarbete ökar stadigt. De interna revisionerna av miljöarbetet har strukturerats och under året har antalet interna miljö- 8

9 revisioner som genom förts inom hålso- tjch sjukvården nåstan furd ubbla ts j:im fört med liljöf\'\'isioll gl'numfiirs regelbundet äw n Inom Skolfilrv.l1tningen och Folktandvården samt. enligt standar d, i alla n 'rt ifi\-r.llll' verksamheter, Reviste nema har \ " i~ t på dl'! stora engagem.mg so m finns i verksamheterna och au mycker po sitivt och framg':mgsrikt miljöa rbete bedrivs. De ha r också givit en tyd lig indikat ion på vilka briste r som finns och \"ad so m behöver priorite ras i det fortsana ar betet (se sid 25). Ino m land st inge t Dalarna finns sti)j i m iljöarbt..'tct tilllinjl'hrg.mis.j.lihill'ns chefer gl'no m: \ 1iljöenheten inom LO MIlJOpolIcy.- Land snngsservico stim u nd er 2009 fållen ny heltid sa nställd chef. ~ liijö S.l m (l rdn a re för varje förva ltning som ulfsa mmans bildar landstinget s ~lil jö r.id " Miljiiombud på v.nje basenhet. Mer parten av l"nd sl ingels miljöomb ud har under dl' senas te fem ån-n f.itt utbild ning för sitt u ppdrag. Folktand vården ha r även ll11dl' r 2001) gl'l1omfö rt sin.i rligil ulbild ning för miljöombuden. Hälso- och sjukvården ha r sedan 20ns u tny ttjat skolförvaltningens kompetens pli området fiir.mordnande av miljöutbild ning men u tbild nings s,'lsn ingl'n för hälso- och sjuk vårdens miljöombud blev u nde r 2()()<} myc ket reducerad pil grun d av kr.lfts,lmlingl'n krin g pa ndl'miplane ring och \'ilccinl'r ing" r för den nya influensan. Sys temet med träffar för fortbild ning och kunskapsutbyte med hälso- och sjuh.irde ns mil [äombud har permanentats oc h miljiiornbud sträff.u h.n under.'in 'l ge llllm förts på Icrn o rter, )\\'l'n dc /lest.l {ivrig.l Ior valtningar gl'nomfö r lr.iff.lr Wr sin.l miljöombud en tilltv å gä nger l'll'r är, Nyhetsbladet med miljiiillfo rmiltion till hälso- och sjuk\'.irdl'ns milji:io mbud har utkomm it med fyra nu mme r och har väse ntligt fö rbäur.l( miljiiko mmunikat ionen inom föt\'.l ltningen, ~.igrol speci fika utbildni ngsinsatser med miljöank ny tn ing har gl'nom fiirts, 9

10 0025 bland annat har Kostservice utbildat personal inom temat mat och klimat för att miljöanpassa matsedlarna och Skolförvaltningen utbildat viss administrativ personal i professionen distanskommunikation för att öka användningen av modern kommunikationsteknik. Under 2009 har ett nytt avtal för uppdatering av lagar och andra krav tecknats och nya rutiner införts för hur förvaltningarna får kännedom om uppdateringarna. Miljöenheten ansvarar för uppdatering av lagförteckningarna och miljösamordnarna spelar en central roll för spridningen av förändringarna i verksamheterna. Fortfarande brister dock rutinerna för spridning av kunskapen om lagar och andra krav samt rutiner för utvärdering av hur vi lever upp till dessa på flera håll. Dokumenterad miljöbedömning inför större beslut är ett krav i miljöledningssystemet. Under 2009 har inga dokumenterade miljöbedömningar genomförts. I samband med upphandlingar ställs dock regelmässigt miljökrav enligt miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier'. I Landstingsfullmäktige fattades i juni 2009beslut att miljöredovisningen för året ska göras med genusperspektiv. Naturvårdsverkets mångåriga undersökning "Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen (tidigare växthuseffekten)" senast från oktober visar att det finns tydliga könsskillnader både i engagemanget och i villigheten att göra personliga uppoffringar för miljöns bästa i klimatfrågan. Kvinnor är genomgående mer bekymrade över klimatfrågorna och mer intresserade av att vidta personliga åtgärder för att minska klimatpåverkan. Sannolikt skiljer sig inte personalen i Landstinget Dalarna nämnvärt från riksgenomsnittet i dessa frågor. Den ojämna könsfördelningen bland landstingets anställda skulle i detta sammanhang kunna utgöra en fördel för miljöarbetet. Det är dock oklart hur en detaljerad undersökning av frågan skulle kunna leda till betydande miljövinster i landstingets dagliga miljöarbete och möjligheter att påvisa könsbundna skillnader utifrån befintliga data saknas. I hltp://",ww.msr.s<'/sv/uppham!linglkritl.'ril.'rl l "Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen (tidigare växthuseffekten)" Naturvårdsverket K.'pp<lrtI'I075. oktober

11 0026 I I

12 0027 Resurshushå llning ~ EJlt'rgiefjeklii.'iSt'ri"s [8] Millska atfllllsmii'lgda Energieffe kliv isering Llnd stinget Dalarn a behåller äve n år 2009 sin led ande postnon bland Svenges landsting när det gäller energiam ändning. Alltsedan år 2003 ha r vi d et mest encrglcffckttva fastighetsbeståndet. Alla verksamheter arbe tar med alt iden tifiera och genomföra lämpliga energ jbesparando.llgärcll' f. Unde 2009 min skad e den totala cncrglförbmkningc n med 1,1 % jämfört med Hela minskn ingen hä rrör från bes par inga r i u ppvärm ning med an clnnvänd ntngcn varit ofö rändrad jämfört med 200ft Andden värmeenergi so m kommer från förnyelsebara källor, som flis och pd ll'ts ha r under året öka t med en procentenhet, till 93 %. Den elencrgl so m används utgörs till 73,9 %.1\' förnyelsebar el, 14,7 % kommer från Iossila br änslen och 11,4 % är kärnkraftsel. I samband med nybyggnation är målet.11t energianvän dn ingen i dcn nya byggnoden ska vara hälften av da gens encrgtanv ändn tng. Tota l energianvänd ning (kwhlm' lokal ylaf ~.e '!\(l,0! 100,0.. ~ '" '" ,M 'm r;',i2 '"" 12

13 ~- 002B. ro, - - e- r- Dc \"l rl...ambctcr som finns i l.mu slingl.'ts IUJ,..11l' Thar m ii j li ~hl't alt tec kna et t miljökomrakt med landstings f.ls lighl'lcr. Konlr.lkll'( inneb är 2 'x, hyr~ s ra b,)tt och cncrgtr åd gtvntng till ve rksamheten om man fiirbinul'r sig att uppratta god.!. rutiner kring energispa ren de och.l\' fj lish,m tt.' ring. Under 2009 fann.. teck nade miljökontrakt för d ryg t hålftcnav don uthyrningsarea so m är m{ijlig.llt teckna miljiikon trakt för. Detta innebär en ökningav.ln l.lld kont rakt me d endast ch pa r pro centenhet er scltm ifjnl I\li05k.1 avfalls må ng de r Lan dstinge ts avfallsstatistik omfa tta r end'ls t avfallet fråulusnrcucn efterso m d,ll., från övriga verksamheter ink- b il...:ikr,ls, Dcua beror främ st p å au m.i nga olika d rtn soperorörcr är inblan da de och att fler, verksa mhe ter dessutom dl'1<1t lokaler och av f.1ibh,m tl' ri n~ llll'd.uul ra aktörer. Bristen på enhetliga lokala avfallsrutiner i länd s komnumer fiirs\,.lrilr också landsungsgcnwnsnmrna rutiner för il\'fallsh.1nll'ringl n. Under 20111} ha r landstingets båda webbascra de a\' fa\lsha n t l' rings~uiller. som :-k.1 unjl' r1ii tt.1 korrekt källsorll'rin/;. uppdat erats. En avfallsutred ning ha r oc\,;,<;,'i in letts i.1\1.1 lasarettsf.1 sti/;ill'll'r för au kunna opti mera,1\' f,111sh,lnll'r in/;l'n ur So1\'iil miljösynpunkt som ur ekonomisk synpunkt. 13

14 rt- It Il IT ~ ~ -,- ~ ~t::ingdema av både brärmbart uch komposterb anavfall har iik.ll under Förändrad e ru tiner på Mera I..lSaTl't1 med ulsurlcring.w kllmpustl' rb.l rt hushållsavfall kan förklara ökningen i kom postfr.lktinnl'n. Ökninwm.H' mängderna b rännbart avfall beror delvis råbris l.m dc sm tcringsrulinctoch slr ikl.uc krav från avfullsmouagaren men även P.'I.llt miingd cn cng.'m gs produkte r som används i vården åter ökar. Alla övrig.l avf.,lisfr.lkliollc r hm un de r aret minskat i mängd i enligh et med UppS.l tl.l mål. M;ingd l'!l returp.lpfk'tfrån lasaretten har minskat med 38 'j{, Firnfiirt med 200H, Min.~ kn ing l'n spl'gl;u förhoppn ingsv is en minskad anvä ndning ev kontor sp.1pi1l't. [Jett.l har ku nna t sä kerst ällas inom Skolförv" ltningl'n där fi\rb rllkn ingl'll " V kuplep" p pl'r unde r 2009 minska t med 15 '7., genom ltubhdsi l t i~ k l )p j l' rin~ (Ich Cll dkad användning "V d igitala media för in l;;ll1n in~ av ~ k r i fl l ig il arbeten nrh annan knm ruu nlkatlon mellan st ude raruh- och låran -, 14

15 00 30 ~ ~ ,. ~,. ~,. ~,. ~.: lclll OCCI.._- D"-"".a- - -r ". ~,. J I:J Ii Ii lli! :Vliljöinsatscf krin~.w fal1sfr.i gom.l har dessutom gjorts i nt'ra andra för \'altn ingar. LO Il j:il pmt'd d har under 1m " pr joriterat rekon ditionering il" blybatterier till elrullstola r och har dä rigl'nom m insk.ll mängde n ka..serad e bat terier med ca I ton. Fl -enheten har infiirt nya ru tiner fiir kvittblivning av u ttjän t elektronisk ut rustning. Avtal har slu tits med en leverantör so m geranterar sä ker och miljiiriktig ha ntc n ng somt.llt rv inn ing av u trustningen. Fungerande enhet er iord ningstä lls för alt'r.l nd ind ning oc h ma terialet i skrotad e enhe ter återvinns liii 99,1'JI. av milj(ict'rtifil'r.ldc återvinningsföre tag. Systemet är mil jil.mpassat och säkert samt d essutom tid sbesparan de för ILenhetens personal. Inom Land stingsservice ha r man a rbeta t målm edvetet me d.ht ställa krav för.1tt minska,w fallsmängllerjlil i sam band med upphandlingar och inköp. 15

16 0031 Resor och transporter ~ Minska,,"St" t'cli lrm/sj",.t la s miljcil'rit't'rkllll Tran sporter ll t~ii r i Svcrigo den enskilt störs to kållan till utsläpp av koldt oxid (CO l ) uch ge Td ärmed lll'l slörsl.l bid r.lgl'llill den ökande våxthusef Iektcn, Detta gä llt,.1wil i Llndslinget Dalarne. Förutom utsläpp av klimatpå verkande kold ioxid gen ererar motcnroftkcn.1wil Ills1.1pp.H' hälso- (Ich miljtisk.ldl iga ämnen som kväveo xider och Oyktig.l nrg.l niska äm nen s.l ml hälsos kadliga parti klor. Därför är måletatt St'no m olika åtg ärder min ska reso rs och transporters miljiip.'lw rkan ett,1\ ' dl.' viktigas te i landstingets m il [öa rbete. Da larna är doc k ett vid sträckt och relativt gkosl bdnlkal la nd sk.l p varfö r långa tra nsporter oft... är ofrånko m li~a. Antalet miljöbil,.u i land stingt.'1ha r under aret iika l fr ån 90 till 159 bila r vilket innebär alt cirka en tred jed el av I.lndstinget s bil.u nu är miljöbi lar med CD: utsläpp under 120 g1km. 5.:amtidigt ha r det totala antaletlceslngbila r, geno m ny.l ru tine r och system fi)r bokning och utnyttjand e av bila rna, kur mat minsk.1s med 2,.5 % till totalt 516 fordon. Förnyelscnov fordon sker ut eshnande med mil jiibil.1r. o m i ll ~a sä rskildd kral' på storlek (Ich I.l stmöjlighclt.'r stä lls (Ich miljil.1uem alil' d ärigenom saknas. Dc m iljiihililr som leasas är mesradel s d il'selb il.1r efter som etanol inte finns alt tiug.i på snrutliga or ter i Dala rna. Casd rivna bita r u tgiir ingd alte rnativ eftersom de t hell sa knas tan kstälte n. Scda n 2005 har tot.ll.1an talet bilar i La nd s ti n ~l' t Dollolrn,l m inskat med 12 'X. K llrstra cka (km ) , l! ; i ' ~ ~ I ' ~ ~ I m... O ll~.-g. poos...,. _ F'1T.oIl t>l'!la'al" D V...~_ 0_.~ 16

17 0032 Den to tala kiirstr;ic".ln ml>o l.mj sling l'ts bilar under 2009.J( cirka J3 mn 0011 km vilket mois\',um 335 ' "M V runt jorden. GI:id j.mj c.lr att korstr äckan har minskat med 7 'r..jämfört med 2008 och med hd 'l HI 'J(,seda n år Dcua är re sultatet av ou målinrik tat arbete fiir illl fä ner antalet körd a km. Ett nytt datoriserat bokningssys tern med ut öka d S.llll,'ikning och ett opurn crat ut nyu jandl' av bila rna har inciirls pil bilpoolens urt er. Busskor t finns til1 g:inglig" för <l ila vcrksnrnheter och getförmånligt kolh-kt tvt resa nde i tjänsten, d essutom.1 n p,lss.\s centrala möh.'s tij cf efter busstrafikens tid er. Fler.l verksa m heter har uc kså infiirsk.lff at tjiinstl'cykl.lr. Den ökn ing i an d ind ni ngl'n av privat bil i Ij5nstl.'n som norerades i förr.l.lrl'ls mi ljörej O\'isning ha r int e for tsatt utan Sven sträckan med privata bil.u ha r mi nskat (5 %) [äm föet med fjol året. Re so r och Iranspor1er. lo rd e lnln'ö! 2lHl9...~~ o_~ _......,- Q V _.-..._ 0...1_ Den största an d ele n transporter kop plade tilllond stin gets ve rksamhet u tgörs av patientreso r. Dl' pa tien tresor som finns registrerad e är resor 1l11'd sjuk resebus s. l' n;,) tl,\ taxi reso r samecrsa uo resor me d priva t bil. Tillsammans utgör dessa resor km som gl'ill'tl'r.ll om kring lon CD!, Utöver dctta tillkonunc r alla resor IiII och fr.'m vårdi n rättningar med pri \'al bil som inte c rsä us och d ärför in te rl'gislrerils, För au om möjligl minsk a bilåkandet i samba nd med vå rd tilltällc n informe ras patienterna alltid r.'l ut sä nda kallelse r om möjlight>lem a till kostn.1j sfrilt kollektivt resand e till och Iran vården. Inom Folktandvården använd s Sven, Iräms t vid skoltand vård, Ilcr a mobila kli niker so m minskar patien ternas resande. 17

18 OU33 En :;"lb ni n~ so m lett till stura po sitiv" mil jiwffd;l ~'r och ekonomiska bcsparin );.lr. i form al' intjänad restid och min skade bil kos tnader, är u tbyggnaden.h' \'ilil'ukunfl'rt,' nsmöjlighct l'rn.l p.'i lasarettsorterna. Från 200i lill 2009 har.llllall'l.lllläggninga r iik.l t Ir ån 6 1iU l J stycken och u nder 2009 gonornfördcs 3 10 (1 videokonfere nse r. En m:itning und er en m.ln.hi 2008 vis.ldl' a u,'.ujl' \' il!l'o kollfl'rcns i genomsnitt sp.lt in!1 limmar i restid och 185 km resa. Den insp.lr.ldc tiden under 20U <) mois\',lr.u 19.i rsil rl1l'1stidl't och kos tnoderna för mötesresor beräknas minskat mod över I,S milj kr. Förutom vid eo- och wc bb konfcrc nscr ökar också,m l.l ld telclonkonfcrcn scr, B espa ringar i tid och reskostn ader vid anv ända nde av video konferens "'JO<) r--~ :::-l JOOOO h " looo o LJLL...L----.JL=-l...L...! "" ooc " 00"" kr c::::::j Reshd Resk oslnacl 500"" O 18

19 Kemikalier och läkemedel Arbetet med att rcgistrcr, allaland stingets h 'mik.ll k'r i ett gcnwusornt kemi k.ll k n 'gi5\et har fo rls.l lt under.1td. Andelen ver ksamheter nu-d utbildade kemikalieregistra tore r ha r iibt från ca 86 'x, till 'J5 % och omfattar nu verksamheter som h.m t..ra r kemiska prod ukt er i n.\gon nämnvärd orn fau ning. ~ ti l jix nh l tt'n har u nd er året u pp rätta t en landsttngsgemense m plan för ulfasning av farliga kcmlkalier baserad på natiom-l l... listor ÖW T nskmmskn ings- (Ich ulfasni ngs:imncn. Genom d el genu-nsamma kemik.llil'n 'gistrot kon miljöe nh eten fåen god iivcrblid. (...h enkelt u ppmär kt..amma dc verksamhe ter som innehar dl' filrliga kemiska produkter som sk, av vecklas. hwl'lltcring och n'gislrl'ring av verksamhe ternas kemiska produkte r har Id t lill,111 cu stort antal onöd ig,l och/eller ga ml.l kemiska prod u kte r städ ats bort från förr ådshylloma sa mt med fört en större allmän medvetenhet om kemlkallcfr ågoma. De p rodukter som rense ts ul i sa mband med införandet.j\' kemikalicregi stre l har aldrig rt.'gist re r.:lls och finns följaktligen inte med i sammanstållningen ned an. Registl't.'l ä r ännu i en u ppbyggn,ldsskt.'lle och tidi g,ue inskaffad e kemiska produkter nyrcgist rcras fortfa rande, Detta förklarar ökningen av arrtalet och mängd l'n kemiska produkter frå n 200M till 2009 i tabe llen nedan. nl'gistrd blir successivt alltmer ko mplett men fo rtfarand e sa knas den planerade koppling en mella n inkiipssptem och kemikalieregister so m ska o ptiml't.:l registrets tillförl it1iglll'1. 19

20 0035 Kemiska produkter; umdsuilget Dalarna enligt gemensamt kemikalieregister Antal kemiska produkter (st) Antal kemiska produkter klassade som riskminskningsämnen (st) Mängd kemiska produkter klassade som riskminskningsämnen (kg) Antal kemiska produkter klassade som utfasnlngsämnen (st) Mängd kemiska produkter klassade som 9,5 7,1 utfasnlngsämnen (kg) Antal.övrlga farliga kemiska produkter* (st) Mängd övriga farliga kemiska produkter* (kg) Andel farliga kemiska produkter avtotalt 20% 18% antal kemiska produkter Märkta som giftiga, mycket giftiga eller miljöfarliga m n inie klassad...som riskminskningsamn...n dler utf,lsning~mn n. Under 2009 gjorde kommunerna tillsynsbesök på Falu lasarett och Borlänge sjukhus med speciellt fokus på kemikaliehanteringen. I tillsynsrapporten framgår att kemikaliehanteringen nu väl uppfyller ställda myndighetskrav. Lustgas (NP) är en potent växthusgas och därför uppmärksammas lustgasförbrukningen inom landstingen även nationellt. Jämfört med CO 2 är växthuseffekten av lustgas 310 gånger större (CWP; global warming potential- 310)1,Under 2009 harden totala lustgasförbrukningen fortsatt att minska och jämfört med år 2007är minskningen 20 %. Inom Folktandvården har användningen av lustgas systematiskt ersatts med andra smärtlindrande medel. Under 2009 minskade Folktandvårdens lustgasanvändning med hela 70 % jämfört med 2008.Hälso- och sjukvården utför regelbunden egenkontroll i syfte att minimera risken för läckage i lustgassystemen. Lustgasförbrukningen per förlossning har minskat med 4,4 %, till 1,38 kg per förlossning, under det senaste året. Nationellt varierar denna siffra mellan 0,8 och 2,6 kg per förlossning men data är behäftade med stor osäkerhete Den lustgas som Landstinget Dalarna förbrukat under 2009orsakar en växthuseffekt I (sid 212) : hltp://www.webbhott.ll.sll.sclluslgaskonsortil.t/..sammanslällning av lustgasförbrukningen i Sveriges rcginn...r (Ich landsting " 20

21 0036 som motsvara r u tsläpp av ungefär ton CO:" vilket ka n järnfiit.1s med de 2 21k) ton CO z som under året släppts ut Iran landstingets tra nspo rter. Ulsl.:ipp lus iiiu llon CO,...hlvalonterl GW;0310 ~ ~ ~ ~ ~ = f f Läkemedel bes tår u tta av svårnedbrytbara ämn en va rs nega tiva mi ljiip.l. verka n uppmärk semmas all tmer i de ba tten. I..and sting et Dalarna ha r und er 2009 va rit rl'ptl'st'lllcral i del Il.:alion dl.l n:ilw rket läkemed el och mi ljii so m s am lar h.lde mil j{). och läkemeddskunn ij;ol per:;nner från landstinj; och rl'giulll'r. 5}'ftl'l med n ätverket är alt saml.1 kom pe tens, byta erfarenheter och h ill., gl'nll'ns.lmma strateg ier i d l'ss..l svåra fr ågor. Lokalt har ett n ätver k mellan Miljiit..'nhl'l l n och Läk em edelsenheten bildats dä r läkcmed cls h.m terinhl,'ns miljilaspcktl'r inom l and:;tinhl'l D.11.lma disku teras. l äh 'llll'dd sl'llhe\en har unde r 2lXJIJ Hl,' liomfiirl informationsmöten krinh läkem edel IH:h miljö för Iörskr tvandc pl,'r:;llil.ll. Miljöaspekterna väh:; Ill"ksi'l in vid ur valct utlllston över "Basso runu-nt" av läkemedel samt i :;.l lllb,llld me d Upp h,lllllling av läkemedel till sjukhusen. Läka re och allmän het ha r dessut om Informerats om åtgärder fiir au minska läkemed els miljöp.'lw rkill\. 21

22 0037 Upphandling och inköp Sfiillll rt'/r. '1I1111l miljiihlli' I'id 11'I,lulIIdliuSar U p p h.,n l l 1i n ~ med miljök rav är- en.1\'~ö rjn dl' f,l ktot i miljdarbetet. Geno m a u upphandla va rorav hög kvalitet (Ich med minsta miijlig;;! m iljiip.'lwrki'll1 kan mon p,lti'lgligt minska \'cr k Sillllhctl'l1S mlljopå vcrkcn. Upph"ndlingsL'Il' hoten uppdaterar kon tinuerligt sin" rutiner och dokume nt utifrån Miljiisty rn ingsr.; dl'is upphim dl ingsk ritcr il'toch m iljö.1si",-' ktcfn,1 finns med i alla upph.lnliling.u där J et finns miijlighct au sl;i 1J. miljiikr.l\'. Föru tom miljökrav!>iälls än-n eliska krav dä r s.; är möjligt. Upphandltng av dl' stora volyme rna förbru kningsartikla r lill l andstingl t Dalarna genomförs i samverkan mellan fcm olika I.:tndsting.1\' Varu försi:irjningl'l\ i Uppsala lans lan dsti ng. Va ruförsörjn in~ l'n l., rn> t., renli g t sina egn.l riktliruer för mi ljöanpass.1durrh.mdling i alla genomfiirdj. upphandlingar. LlnJ slingsfasligheler deltar som en aktiv part i "'Bygg J.lloDialogt'n rör H h.illb.ut byggande både nat loncllt och regionalt. Vid alla u pphand hngarov bygg- och dri ftentr eprenader st.'11is miljiikra\'. I "..., ',..m.lu l... 22

23 0035 Klimatpåverkan och miljögifter Utsläpp av växthusgaser l.ondstinge ts verksa mhet bidrar p.l olika sä tt till uls liipr.l\' växthusgaser. Koldioxidutsläp p Irån fos..;il.l bränslen vid transporter är d el mest be tyd ande bidra get. An våndningcnav lusll;.15 bidrar, um rdknat till koldicxidck viv alen ter, med en tredjedel av u tslä p pen av "äxlhusg olst r. Des su tom finns ett 1it,,( bid rag a,' kold ioxid utsläpp fr.in t1ijcupp, ärmning. Dl'l finns so m lid igarl' bes krivits ett akt ivt arbete att, på en mängd olika sätt. minska L md slingt'l Dalarnas klim atpå verka n gl'nom minskad e u tsl.ippav växthusgaser. Detta arbete omfatta r aktiviteter som: Min skade ut släp p frän transporter gt'llunl.mvänd ning av miljöbilar. kolle ktivtrafik och modern möte steknik. Mycket hö); amid fiim Yl'lsl'b.ua bränslen för up l',,:irmning (93 <J{.). Klimatanpassningav rnaten från 1,1s.:l rl'tlskiih n: Arstidsanp,1ssnin);,1\' salladsbulfen, utbyte av ris mot bulgur och ma tvete samt min d re anvä nd nin g.1\' kött och fisk Iill förmån för grtinsjk\.'r, rotfruk ter och baljväxter. Min skad,11l\ ändning.1\' lustgas för smiirtliml ring och gud kon troll för att u nd vika läck.lge a\ luslg.1s. s 000 " ' 500 '000 e s , O Ulsläpp av vä d husgaser från olika källor (lo n CO2-1!kvlvalenter) ~ u.lopp.. Ode ezod',i>o l~' " 6-.._tr... "'Ig...-'Ipp (G.""'O) lblln>......,..,.dlr... "'"'--.., '" t-: " l.1 ' '' ' hh n ~I ' ' I ' I,.: n If.ln (,,,d,,,,,,, lio.'r.,l...t,. " ""j:l l r.m.,..«i,ll,.-i ",.t.ll. I", " l'" h l... i S,,'rij:l'. hui':!i" " " '.ir""'i'" 1~ 1l" " l" ".,,,,!w,'i,, 'Sj,. li, I<LI V 'I'jS l.,j" jik" " ','r k,,i,ti," i,lul, I ' I' I" 23

Miljöredovisning 2008

Miljöredovisning 2008 Miljöredovisning 2008 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...4 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter...5 Sammanfattning av miljöarbetet 2008...6 Miljömålsarbete...8

Läs mer

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,...

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000 2?O I Landstinget [)AlARNA Miljäredovisning 2010 Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000221 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören... 3 Miljöpolicy för landstinget Dalarna... 4 Miljöpåverkan och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 Dnr LD xx/xx, LS 2013- LF 2013-20 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...6 Miljömålsarbete...7

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Dnr LD15/00576, LS 2015-06-01 11, LF 2015-06-15--16 16 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2014... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete...

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00576 Uppdnr 1085 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför? Emj www.mf.smj Smällsm fö u Emf uvcl d slml sm mlm ll läudvs smällsus. Syf ä lv övd fösåls fö u smällsm fu. Ml båd s c s fösåls fö u d s u Sv. Ml bså v fy s övd uf sm bdl usdl, bsmd, fsmd c ffl m. Uf bsvs

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Dnr ORU 1.2-1-4781/2013 MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Rektor Postadress: 701 82 Örebro Besöksadress: Fakultetsgatan 1 Telefonväxel: 019-30 30 00 Telefax:019-30 34 65 Postgiro:78 81 18-8 E-post:

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002

Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002 STUN Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2 Redovisning av Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002 Den centrala miljöplanen Detta är Stockholms universitets tredje centrala miljöplan. Den första antogs

Läs mer

SKOLRESA. På Gotland!

SKOLRESA. På Gotland! 2016 * SKOLRESA På Gotld! Skolpkt I pktt igå följd: Båt t/, luch/middg v på övft. Butf Viby Hm-KippbyViby Hm. Logi i um/tugo md hlpio. Fi té hl vitl till Kippby Somm- & Vttld. Eklt pivät fö hl kl! Miigolf

Läs mer

SKOL RESA. På Gotland! RESORT VISBY

SKOL RESA. På Gotland! RESORT VISBY SKOL RESA På God 2015 RESORT VISBY BOKNING 0498-25 10 10 WWWKNEIPPBYNSE ö f ä E & So gå föjd: Bå /, uch/mddg å öf Buf Vby Hm-Kby-Vby Hm Log um/ugo md ho F é h Kby Somm& Vd Mgof å Kby y Äymgofb d fä A Gu

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer