Svenska kyrkan i SAB-systemet. Magnus Norberg. Svenska kyrkans position i fem upplagor av SAB-systemet år i ett ideologikritiskt perspektiv

Transkript

1 Institutionen för ABM Biblioteks- & informationsvetenskap Svenska kyrkan i SAB-systemet Svenska kyrkans position i fem upplagor av SAB-systemet år i ett ideologikritiskt perspektiv Magnus Norberg Magisteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2008 Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, nr 419 ISSN

2 Författare Magnus Norberg Svensk titel Svenska kyrkan i SAB-systemet : Svenska kyrkans position i fem upplagor av SAB-systemet år i ett ideologikritiskt perspektiv English title The Swedish Church in the SAB-System : An Ideological Analysis of the Position of the Swedish Church in the SAB-System Handledare Sten Hedberg Färdigställd Juni, 2008 Abstract This master s thesis deals with the position of the Church of Sweden in the Swedish classification system called the SAB-system. The aim is to show how the position of the Church of Sweden in the SAB-system relates to the position of the Church of Sweden in the society. Focus lies on three events in the Church of Sweden s history: , the period when Nathan Söderblom was archbishop, the law of freedom of religion in 1951 and the changed relations between the Swedish government and the Church of Sweden. Focus also lies on two specific themes: the relationship between the Church of Sweden and the state and the relationship between the Church of Sweden and the free churches. The method used makes it possible to analyze the ideology in the position of the Church of Sweden in the SAB-system. The primary information is the SAB-system and some prior research in Swedish church history. The results show that the Church of Sweden often is represented as a norm in the SAB-system, both in relation to the state and in relation to the free churches. This is in contrast with how the Church of Sweden has lost its outstanding position in the Swedish society. The ideological problems associated with this are being discussed. Ämnesord Klassifikation (bibliotek), kyrkohistoria, kristna samfund, ideologi Key words Libraries, Classification, Church history, Christianity, Ideology

3 1. Inledning Bakgrund Disposition Syfte och frågeställningar Forskningsöversikt Svensk forskning Utländsk forskning Magisteruppsatser Mina frågeställningars relevans i förhållande till tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Klassifikationsteori SAB-systemets karaktär Klassifikationsprinciper Ideologikritisk teori Ideologibegreppet Källmaterial och metod Källmaterial: SAB-systemet och kyrkohistorisk litteratur Tillämpad klassifikationsteori Tillämpning av Ranganathans och Benitos klassifikationsteori Idé- och ideologianalys Ideologikritiska frågor Utvärdering av teori och metod och ideologikritikens självkritik Utvärdering av teori och metod Ideologikritikens självkritik Avgränsningar och genomförande Avgränsningar Avgränsningar kring SAB-systemet Avgränsningar kring de kyrkohistoriska studierna Genomförande Centrala begrepp Folkkyrka...25

4 6.2 Statskyrka Frikyrka Samfund Församling Sekularisering Ekumenik Undersökning SAB-systemets första upplaga Kyrkohistoriskt läge och Nathan Söderblom Tema 1: Relationen mellan Svenska kyrkan och nationen Tema 2: Relationen mellan Svenska kyrkan och frikyrkorna Slutsatser, ideologiska problem och diskussion SAB-systemets tredje respektive fjärde upplaga Kyrkohistoriskt läge och religionsfrihetslagen från år Tema 1: Relationen mellan Svenska kyrkan och nationen Tema 2: Relationen mellan Svenska kyrkan och frikyrkorna Slutsatser, ideologiska problem och diskussion SAB-systemets sjunde respektive åttonde upplaga Kyrkohistoriskt läge och Svenska kyrkans förändrade relationer till staten Tema 1: Relationen mellan Svenska kyrkan och nationen Tema 2: Relationen mellan Svenska kyrkan och frikyrkorna Slutsatser, ideologiska problem och diskussion Slutanalys Övergripande slutsatser Frågan om religionslitteratur Relevans för folkbiblioteken Det grundläggande ideologiska problemet Sammanfattning Litteraturförteckning

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Att dela upp företeelser i kategorier är en av människans mest grundläggande förmågor och en förutsättning för att kunna fungera normalt i relation till samhället och andra människor. Men var går gränsen mellan olika typer av företeelser, tankar och objekt? Många gånger är skiljelinjerna diffusa och hur vi drar gränserna beror på vilka syften vi har med vår uppdelning. Eftersom det är vi människor som måste avgöra var dessa gränser ska gå är kategorierna alltid präglade av oss, våra perspektiv och våra värderingar. Många gånger presenteras kategorierna för oss, gjorda av någon annan, innan vi själva har hunnit tänka efter. Vi tvingas ofta att acceptera kategorierna utan att ha tid eller möjlighet att ifrågasätta dem. Hur vi eller någon annan väljer att dela in saker i kategorier påverkar i sin tur oss, vårt sätt att förhålla oss till världen och agera utifrån dessa förhållningssätt. Det finns alltså ideologiska aspekter på att dela in företeelser i kategorier. Inom biblioteksvärlden delas saker in i kategorier (klassificering kallas det oftast på biblioteken), systematiskt och professionellt, och det som ska klassificeras är media av olika typer och med varierat innehåll. Klassifikation sker för att medierna ska bli enkla att förvara och återfinna. En av de kategorier medier som i hög grad är förknippad med människans grundläggande värderingar och världsbild är den kategori innehållande medier med någon form av religiöst innehåll. Hur vi väljer att klassificera dessa medier kan alltså tänkas bli extra känsligt. Joacim Hansson, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, har uppmärksammat att det finns en komplicerad relation mellan bibliotekens sätt att organisera sitt bestånd och samhället som biblioteken verkar i. 1 I Sverige har samhället under de senare århundradena i religiösa avseenden präglats starkt av kristendomen och inte minst Svenska kyrkan. SAB-systemet (eller Klassifikationssystem för svenska bibliotek, som det egentligen heter) används på 1 Hansson, Joacim, 1998, Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En diskursstudie, s. 9. 3

6 de flesta bibliotek i Sverige idag. När detta klassifikationssystem konstruerades på 1920-talet var Sverige ett i mycket högre grad än idag homogent lutherskt protestantiskt land. Men hur har Svenska kyrkans förändrade position i samhället under och 2000-talet avspeglats i SAB-systemets religionsavdelning? Och finns det några ideologiska problem förknippade med religionsavdelningens presentation av Svenska kyrkan under 1900 och 2000-talet? Det är bland annat dessa frågor som kommer att behandlas i denna uppsats. 1.2 Disposition Uppsatsen inleds med den bakgrund som har presenterats ovan, därefter följer denna presentation av uppsatsens disposition. Nästkommande avsnitt innehåller en beskrivning av det syfte och de frågeställningar som står i fokus för uppsatsen. Vidare tar jag upp den tidigare forskning som skett inom ämnet och som är aktuell i förhållande till min undersökning. Sedan följer en presentation av de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen. Detta följs av en redovisning av källmaterialet och de metoder som kommer att användas i undersökningen. Innan själva undersökningen tar vid beskriver jag hur jag har avgränsat undersökningen och hur genomförandet av undersökningen har gått till, dessutom definierar jag de centrala begrepp som behöver en tydlig definition och som återkommer i undersökningen. Sedan följer själva undersökningen inklusive analys av den samma. Detta följs av en slutanalys, en sammanfattning och till sist en litteraturförteckning. 1.3 Syfte och frågeställningar Mitt syfte är på ett övergripande plan att öka kunskapen om hur ett klassifikationssystem kan förhålla sig till ett samhälle och dess ideologier. Mer specifikt och med mina avgränsningar i åtanke går syftet också att formulera som att jag vill fördjupa insikten om hur SAB-systemets religionsavdelning (avdelning C) har förhållit sig till de ideologiskt präglade samhällsförändringar som Svenska kyrkans och 2000-talshistoria utgör. Fokus ligger på tre mycket betydelsefulla specifika skeenden i Sveriges kyrkohistoria: Nathan Söderbloms tid som ärkebiskop år , religionsfrihetslagen från år 1951 och Svenska kyrkans förändrade relationer till staten år Anledningarna till att jag har valt just dessa tre skeenden redogör jag för längre fram. En ytterligare avgränsning är att jag koncentrerar mig på två specifika teman: Svenska kyrkans förhållande till nationen och Svenska kyrkans förhållande till frikyrkosamfunden. De frågeställningar som jag vill besvara är följande tre: 4

7 1) Hur har förhållandet mellan Svenska kyrkan i samhället och Svenska kyrkan i SAB-systemets religionsavdelning sett ut mellan år 1921 och år 2006? Frågan besvaras med de tre kyrkohistoriska skeendena i fokus och med koncentration på de två specifika teman som nämnts ovan. 2) Vilka ideologiska problem framkommer i den relation som finns mellan Svenska kyrkan i samhället och Svenska kyrkan som den framställs i SABsystemets religionsavdelning? 3) Hur kan de ideologiska problem som framkommer i den relation som finns mellan Svenska kyrkan i samhället och Svenska kyrkan i SAB-systemets religionsavdelning formuleras och förstås? 5

8 2. Forskningsöversikt 2.1 Svensk forskning Joacim Hansson har i sin bok Klassifikation, bibliotek och samhälle. En kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek från år 1999 studerat SAB-systemets första upplaga från år I denna studie har han valt att lyfta fram olika politiska diskurser som fanns i det svenska samhället under och 1920-talet. Hansson har dessutom gjort en närläsning av SAB-systemet och försökt tydliggöra de strukturer i systemet som förmedlar ideologi. Som ett sista steg har han tittat på förhållandet mellan SAB-systemets ideologiska strukturer och de politiska diskurser som fanns i det svenska samhället vid 1900-talets början. 2 Hansson delar in SAB-systemets huvudavdelningar i olika grupper. I den andra gruppen som han kallar Människan som själslig och intellektuell varelse kommer religionsavdelningen först. 3 Hansson ser olika ideologiska rörelser i SAB-systemets struktur. I religionsavdelningen ser han en rörelse från Bibeln till icke-kristna religioner. Gällande avdelningarna som handlar om den kyrkliga organisationen visar Hansson på hur Svenska kyrkan är norm i förhållande till övriga samfund. Hansson menar att detta visar sig på flera sätt men ger bara ett exempel och utvecklar det inte särskilt utförligt. Det exemplet är en kommentar till klassen Cgb. Kyrkans inre organisation som tydligt utgår från Svenska kyrkans organisation som innebär prästmöten, herdabrev m.m. Hansson visar också att huruvida ett samfund enligt SAB-systemet har ett kristet syfte eller inte beror på hur nära Svenska kyrkans teologi och organisation samfundet befinner sig. Vad övrigt gäller kan tilläggas att Hansson lyfter fram att övriga världsreligioner, alltså andra än kristendomen, får mycket litet utrymme i religionsavdelningen. 4 2 Hansson, Joacim, 1999, Klassifikation, bibliotek och samhälle. En kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek, s Hansson, 1999, s Hansson, 1999, s. 152 ff. 6

9 Att en viss norm lyfts fram och att företeelser som bryter av mot denna norm också utmärker sig är återkommande i gruppen Människan som själslig och intellektuell varelse, menar Hansson. 5 Men speciellt tydligt är detta i religionsavdelningen där sekter och icke-kristna religioner särställs i förhållande till Svenska kyrkans protestantiska kristendom. 6 Hansson menar vidare att det i strukturen i religionsavdelningen framträder en bild av den komplexa relation som fanns mellan Svenska kyrkan och de frikyrkliga väckelserörelser som figurerade i början av 1900-talet i det svenska samhället. Hansson menar att det går att tolka SAB-systemet som en förmedlare av en luthersk samhällsbild. SAB-systemet tar sitt avstamp i religionsavdelningen som i sin tur tar avstamp i Svenska kyrkans lutherska världsbild. Detta är en hållning som sedan framkommer i senare avdelningar, exempelvis i den icke-darwinistiska grundsynen i den naturvetenskapliga avdelningen (U), i den samhällsvetenskapliga avdelningen (O) där arbetarfrågan har en speciell ställning och vissa politiska ideologier en särställning. Hansson menar att religionen i Svenska kyrkans form framstår som överordnat allt annat i samhället vilket leder till att politiska ideologier i viss mån graderas i SAB-systemet utifrån närhet till Svenska kyrkans ideologi Utländsk forskning Vanda Broughton har skrivit artikeln A new classification for the literature of religion som utkom år Hon diskuterar generella problem kring klassifikation av religionslitteratur och kristendomens framstående plats i olika klassifikationssystem. Dessutom tittar hon närmare på olika begrepps varierade betydelse inom olika religioner och vad det får för konsekvenser för klassifikationssystemens utformning. Broughton är framförallt inriktad på klassifikationssystemet UDC (Universal Decimal Classification). Broughton framhåller att en stor svårighet i att konstruera ett klassifikationssystem för religionsämnet är att undvika partiskhet i förhållande till en viss religion eller ett visst samfund. Hon menar att detta är acceptabelt och kanske till och med önskvärt i specialsystem men inte acceptabelt i universella system. SABsystemet är, vilket jag kommer att gå in på mer i teoriavsnittet, ett universellt klassifikationssystem, vilket innebär att det är tänkt att kunna klassificera all världens kunskap. Broughton beskriver olika faktorer som kan leda till partiskhet. Dessa är: ologisk ordning eller fördelning av notationer, användning av partisk 5 Hansson, 1999, s Hansson, 1999, s Hansson, 1999, s. 210 ff. 7

10 vokabulär eller inadekvat detaljrikedom enbart för den framhållna religionen eller det framhållna samfundet. Fundamentalt för klassificering av religionslitteratur är, enligt Broughton, klassificeringen av själva religionerna. Ofta har detta skett, i olika klassifikationssystem, utifrån kronlogiska principer. Enligt Broughton använder man inom stora moderna europeiska språk ord för olika religioner som är präglade av dessa språks respektive länders kristna bakgrund och det är praktiskt taget omöjligt att hitta några neutrala alternativ. Att ersätta de kristna orden med långa ordrika beskrivningar är inget bra alternativ, menar Broughton. Hon lyfter istället fram en kompromiss som innebär ett facetterat schema med olika rubriker för likartade koncept som återkommer i olika religioner. I detta schema kan sedan olika religioner föras in och de kommer alla att presenteras på ett likartat vis i klassifikationssystemet. 8 Kasper Graarup problematiserar i sin artikel Classification of religious literature. Some thoughts of the dilemmas of universialism från år 2005 varför det är viktigt att undvika partiskhet, subjektivitet eller att något är norm framför något annat i ett klassifikationssystem. Hans diskussion rör kristendomen som norm i klassifikationssystem. Graarup menar att det mer eller mindre inte går att undvika diskriminering. Han skriver att en partiskhet bara går att bekämpa med en annan partiskhet, att en neutral utgångspunkt är omöjlig att uppnå. Graarup kritiserar Vanda Broughton för att hon antar att det finns en neutral ståndpunkt i förhållande till olika religioner. Graarup menar att hennes förslag innebär att gå från en subjektiv förkärlek till kristendom till en subjektiv förkärlek till det moderna sekulära och anti-religiösa, vilket inte är mindre subjektivt eller partiskt. Graarup skriver att en muslim kanske inte alls känner sig mer hemma i ett sekulärt, anti-religiöst klassifikationssystem än i ett kristet präglat klassifikationssystem. Graarup menar med andra ord att Broughton inte går från partiskhet till opartiskhet, vilket hon verkar tro, utan att hon går från en partiskhet till en annan. Om vi då inte kan ersätta partiskheten med något neutralt måste vi fundera över hur vi kan ersätta den kristna partiskheten med en bättre partiskhet, menar Graarup. Graarup ifrågasätter också varför partiskhet är så känsligt när det kommer till religion och andra kulturella fenomen. Om ett visst djur skulle få mer utrymme än ett annat i ett klassifikationssystems naturvetenskapliga avdelning skulle vi inte reagera, skriver han. Graarup menar att hela fenomenet grundar sig i en utbredd modern kulturrelativism som går ut på att kulturer inte kan eller får kritisera varandra. Enligt denna strömning sitter varje kultur inne med sin egen sanning, en sanning som inte får ifrågasättas av någon utomstående kultur. Olika kulturer får alltså inte, enligt det här synsättet, värderas mot varandra. Därför blir det känsligt när en kultur, eller religion, framställs som överordnad en annan. Graarup påpekar 8 Broughton, Vanda, 2000, A new classification for the literature of religion, passim. 8

11 avslutningsvis att revideringar av klassifikationssystem bör ske med etiska, politiska men även rent instrumentella, praktiska avvägningar Magisteruppsatser Annika Åberg har i sin magisteruppsats Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen från år 2001 undersökt hur väl 1997 års upplaga av SAB-systemet är anpassad till dagens mångkulturella samhälle. Hon tar sin utgångspunkt i det faktum att SAB-systemet skapades på 1920-talet då Sverige var ett kulturellt sett mer homogent samhälle och vill undersöka vilka konsekvenser det får i dagens etniskt och kulturellt heterogena samhälle. Åberg har fokus på vilken roll SABsystemet har i folkbiblioteken och betonar att folkbiblioteken är institutioner med en ideologiskt och politiskt präglad verksamhet. Åberg har valt att jämföra SABsystemet med det internationella klassifikationssystemet UDK (Universella decimalklassifikationen). 10 Hon finner att religionsavdelningen i SAB-systemet är den som tydligast visar upp en skillnad mellan det normativa och det avvikande. Kristendomen behandlas i tolv avdelningar, medan de övriga religionerna tilldelas två avdelningar. En liknande indelning hittar Åberg även i UDK. 11 Hon konstaterar att det på grund av att kristendomen ges så stort utrymme inte finns någon möjlighet till finare fördelning av icke-kristna religioner. Åberg hänvisar till den mångkultur som existerar i Sverige och menar att det borde finnas ett litterärt belägg, dvs. tillräckligt mycket skriven och utgiven litteratur om andra religioner än kristendomen, för att övriga religioner skulle få större utrymme i SAB-systemet. 12 Jag noterar dock att när hon påstår detta belägger hon inte det med någon hänvisning till faktisk bokutgivning. I anslutning till sin diskussion om samernas plats i SAB-systemet skriver Åberg att hela SAB-systemet i stort sett utgår från den vite, kristne mannen. 13 Stina Carlsson har i sin magisteruppsats SAB-systemets utveckling utgiven år 2003 försökt utreda vilka principer som har legat till grund för SABsystemets utveckling under perioden från år 1984 till år Hon har gjort en komparativ studie av SAB-systemets sjätte respektive sjunde upplaga. Carlsson finner att det nästan inte har skett några förändringar alls i religionsavdelningen mellan sjätte och sjunde upplagan. Däremot påpekar Carlsson att i två tidigare omfattande revideringar från år 1956 och år 1984 har antalet avdelningar som rör kristendomen nästan fördubblats. Denna utveckling har nu stannat av och endast 9 Graarup, Kasper, 2005, Classification of religious literature: Some thoughts on the dilemmas of universalism, s. 171 ff. 10 Åberg, Annica, 2001, Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen, s. 5 f. 11 Åberg, 2001, s. 19 f. 12 Åberg, 2001, s. 22 f. 13 Åberg, 2001, s

12 en avdelning har tillkommit rörande kristendomen i SAB-systemets sjunde upplaga. Det finns, enligt Carlsson, inga tydliga tecken på att man har velat lyfta fram andra religioner eller på annat sätt velat minska den kristna prägeln. 14 Carlsson drar en generell slutsats att de revisioner som har gjorts i samband med sjätte och sjunde upplagan inte har skett i ett ideologikritiskt perspektiv från klassifikationskommitténs sida. 15 Malin Jansson har i sin magisteruppsats SAB-systemet och ämnet religion. En studie av ett klassifikationssystems möjlighet att klassificera en vetenskaplig disciplin som utkom år 2004 gjort en jämförande studie mellan det vetenskapliga ämnet religion i den form som Sveriges universitet presenterar det och SABsystemets framställning av ämnet religion. 16 Jansson påvisar att Svenska kyrkan har en dominerande ställning i SAB-systemets första upplaga från år Detta trots att det i Sverige under den här tiden existerade en mängd frireligiösa rörelser med ett stort medlemsantal. Att man i SAB-systemet prioriterar Svenska kyrkan menar Jansson beror på att skaparna av SAB-systemet värderat Svenska kyrkans tro som den rätta tron i Sverige. Jansson menar dessutom att skaparna av SABsystemet på det sättet ville styra den svenska befolkningens religiösa val. Men detta påstående kan jag inte se att Jansson belägger. Dessutom preciserar hon inte huruvida hon menar att skaparna medvetet eller omedvetet ville styra den svenska befolkningens religiösa val. I 1997 års upplaga av SAB-systemet finns betoningen på kristendomen och Svenska kyrkan kvar, men inte i samma höga utsträckning, skriver Jansson. Flertalet av de frireligiösa rörelserna har nu egna signum och betraktas som kristna rörelser. 17 Avdelningarna Cg till Ci som behandlar praktisk teologi, gudstjänsten och uppbyggelselitteratur rör enbart kristendomen och har en stark betoning på Svenska kyrkan. Dessa avdelningar går därmed inte att använda för böcker som handlar om andra kyrkors än Svenska kyrkans praktiska teologi, gudstjänst eller uppbyggelselitteratur, menar Jansson. Utan att utveckla det särskilt utförligt påpekar Jansson att betoningen på Svenska kyrkan i SABsystemet i dag kan upplevas som märklig och otymplig. Hon skriver dessutom att vetenskapsdisciplinerna blir splittrade i SAB-systemet på grund av Svenska kyrkans särskilda behandling. 18 Cecilia Blomkvist & Karolina Jonson har i en magisteruppsats med titeln Så funkar avdelning C. En kvalitativ undersökning av användbarheten av SABsystemets religionsavdelning i dagens svenska samhälle som utkom år Carlsson, Stina, 2003, SAB-systemets utveckling , s. 38 f. 15 Carlsson, 2003, s Jansson, Malin, 2004, SAB-systemet och ämnet religion. En studie av ett klassifikationssystems möjlighet av klassificera en vetenskaplig disciplin, 2004, s Jansson, 2004, s Jansson, 2004, s. 55 ff. 10

13 undersökt huruvida bibliotekarier anser att SAB-systemets religionsavdelning i sjunde upplagan är funktionell när det gäller klassificering av material som köps in till biblioteken. 19 Blomkvist & Jonson har intervjuat bibliotekarier som arbetar vid folkbibliotek, universitetsbibliotek och organisationsbibliotek. Flertalet av bibliotekarierna upplever att det finns en överbetoning på kristendomen och Svenska kyrkan i SAB-systemet. De skulle även önska en större finfördelning när det gäller övriga religioner. 20 Ytterligare en åsikt hos några informanter är att det saknas möjlighet att klassificera vissa typer av material (kyrkoadministration, kyrkorätt och uppbyggelselitteratur) när dessa är förknippade med andra samfund än Svenska kyrkan Mina frågeställningars relevans i förhållande till tidigare forskning Jag bidrar med ett perspektiv som jag delar med enbart några av de forskare som jag presenterar i forskningsöversikten, exempelvis Joacim Hansson och Annika Åberg. Det går ut på att ställa klassifikationssystemet i direkt förhållande till det samhälle som det är tänkt att verka i. Dessutom genomför jag en relativt koncentrerad studie när det gäller detta samhälle. Jag tittar på enbart tre specifika kyrkohistoriska skeenden och kan på det sättet genomföra en djupare samhällsstudie än om jag hade ställt exempelvis hela Sveriges kyrkohistoria under talet i förhållande till de upplagor av SAB-systemet som jag undersöker. Jag har dessutom ett relativt teoretiskt anslag som står i kontrast till några studier, exempelvis Cecilia Blomkvist & Karolina Jonson och Malin Jansson, som är mer inriktade på den praktiska biblioteksverksamheten. Det är viktigt att påpeka att Jansson behandlar SAB-systemets förmåga att klassificera religionsämnet som en vetenskaplig disciplin. I ett forskningsbibliotek är den dimensionen självklart i centrum, men SAB-systemet ska även fungera på folkbiblioteken och där inte enbart spegla vetenskapliga discipliner. Min uppsats rör sig snarast i folkbibliotekskontexten, mer om detta senare. Mina teoretiska resonemang kring ideologiska problem är tydligt kopplade till en empirisk studie, vilket inte alltid är fallet i de studier som jag har presenterat i forskningsöversikten. Vanda Broughton och Kasper Graarup har ett mer utpräglat resonerande, teoretiskt tillvägagångssätt. Jag undersöker vilka ideologiska strukturer som själva SAB-texten uttrycker och är inte intresserad av vilka principer som är tänkta att ligga bakom 19 Blomkvist, Cecilia & Jonson, Karolina, 2006, Så funkar avdelning C. En kvalitativ undersökning av användbarheten av SAB-systemets religionsavdelning i dagens svenska samhälle, s Blomkvist & Jonson, 2006, s Blomkvist & Jonson, 2006, s

14 konstruktionen av SAB-systemet. Detta förhållningssätt förenar mig med delar av den tidigare forskningen, exempelvis Joacim Hansson, men skiljer mig från andra delar, exempelvis Stina Carlsson. 12

15 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Klassifikationsteori Jag har valt att använda mig av klassifikationsteori för att kunna förstå vad Svenska kyrkans position i SAB-systemet innebär i ett ideologikritiskt perspektiv. Det finns flera skäl till att jag har valt att använda mig av just klassifikationsteori. Med hjälp av klassifikationsteori kan jag analysera SAB-systemets struktur och tillsammans med ett ideologikritiskt perspektiv göra en bedömning av hur Svenska kyrkan har värderats i SAB-systemet. Klassifikationsteorin hjälper mig att förstå hur ett klassifikationssystem är uppbyggt, av vilka strukturer och vilka alternativ som finns till olika strukturer. Klassifikationsteorin ger mig också en förståelse för hur språkbruket i ett klassifikationssystem är tänkt att fungera SAB-systemets karaktär Två vanliga typer av klassifikationssystem är specialsystem och universalsystem. Specialsystem behandlar, som hörs på namnet, ett speciellt avgränsat kunskapsområde. Universalsystemen å andra sidan behandlar all tänkbar kunskap, kunskap inom alla tänkbara ämnen. SAB-systemet är ett exempel på den senare typen av klassifikationssystem. SAB-systemet är dessutom ett i grunden enumerativt klassifikationssystem i motsats till ett fasetterat. Den enumerativa principen går ut på att ämnen radas upp efter varandra. Man utgår från huvudkategorier och delar sedan in dessa i underavdelningar. 22 Denna typ av klassifikationssystem kallas också för analytiska. 23 Fasetterade klassifikationssystem är uppbyggda på ett sådant sätt att tillverkarna har utgått från olika aspekter av ett ämne och bildat ett signum genom att sammanfoga dessa aspekter. Möjligheter till detta finns även i SAB-systemet, men i stora drag är det ett renodlat enumerativt klassifikationssystem. SABsystemet är dessutom i princip hierarkiskt konstruerat. I syfte att åstadkomma 22 Berntsson, Göran, 1997, Klassifikation enligt SAB-systemet, s. 8 ff. 23 Benito, Miguel, 2001, Kunskapsorganisation. En introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering, s

16 kortare signum (för att de ska vara lättare att komma ihåg) avviker man ibland från den hierarkiska principen. Genom så kallade sveprubriker legitimerar man dessa avsteg från den hierarkiska principen. En sveprubrik anger ett innehållsmässigt samband mellan ett antal klasser och kan se ut som följer: Aba-- Abf. 24 Det finns i SAB-systemets olika upplagor varierad möjlighet att för den som klassificerar använda allmänna och särskilda tilläggsbeteckningar. Dessa möjligheter har ökat i mycket stor utsträckning i och med de senare utgåvorna av SAB-systemet. De allmänna tilläggsbeteckningarna går att applicera på klassifikationssystemets alla delar medan de särskilda används exklusivt för vissa avdelningar. Det kan exempelvis handla om tillägg för land, språk osv. 25 I den senaste upplagan från år 2006 är systemet med tilläggsbeteckningar mycket utbyggt. Bland de särskilda tilläggsbeteckningar som tillhör religionsavdelningen finner jag:.01 Källor och traditioner,.02 Troslära och trosbekännelse,.05 Etik,.08 Relationer och attityder till omvärld och andra religioner,.09 Sekter och reformrörelser m.fl Klassifikationsprinciper Den indiske klassifikationsteoretikern Shiyali Ramamrita Ranganathan har utformat ett antal principer för bestämning av ordningsföljd för olika ämnen som befinner sig på samma hierarkiska nivå. Jag har valt ut några av dessa som jag finner vara relevanta för min undersökning. Dessa principer är, utan inbördes ordning, följande: 1) Evolutionär ordning, vilket innebär att företeelserna sorteras i den ordning de har utvecklats utifrån varandra. Det behöver alltså inte ha med evolution i biologisk bemärkelse att göra utan kan exempelvis handla om hur olika vetenskapsområden utvecklas ur varandra. 2) Kanonisk ordning, vilket innebär att en allmänt etablerad (kanoniserad) ordning tillämpas. 27 Miguel Benito beskriver ytterligare en: 3) Alfabetisk. 28 Angående den sistnämnda: alfabetisk, är ordningen i sig självklart inte ideologiskt präglad eftersom de företeelser som ordnas helt enkelt skrivs i alfabetisk ordning. Det som blir intressant är istället när och varför just denna ideologiskt neutrala ordning förekommer. Själva ordningen är alltså inte ideologiskt präglad men tillämpningen av denna ordning kan vara det. Det kan exempelvis handla om att vissa företeelser framställs som om de vore ideologiskt neutrala i förhållande till varandra. 24 Berntsson, 1997, s Benito, 2001, s. 228 ff. 26 Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 2006, s Ranganathan, Shiyali Ramamrita, Elements of library classification, 1998, s. 20 ff. 28 Benito, 2001, s

17 Miguel Benito beskriver dessutom ett antal principer som han anser kännetecknar ett bra klassifikationssystem. Av dessa bedömer jag två principer vara relevanta för min undersökning: 1) Ämnen som hör ihop ska finnas så nära varandra som möjligt, och 2) En tydlig och aktuell terminologi ska användas Ideologikritisk teori För att ytterligare kunna analysera Svenska kyrkans position i SAB-systemet använder jag mig av idé- och ideologianalys. Valet av just denna teori och metod är motiverat utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Jag vill analysera Svenska kyrkans position i SAB-systemet med fokus på dess ideologiska placering i systemet och de ideologiskt präglade strukturer som förmedlar en bild av Svenska kyrkan i förhållande till nationen och Sveriges frikyrkorörelser. Idéoch ideologianalysen ger mig ytterligare verktyg förutom de klassifikationsteoretiska för att kunna se och beskriva denna bild Ideologibegreppet Jag avgränsar till en början begreppet ideologi till att inte vara förknippat med en strikt politisk innebörd, vilket liberal ideologi och socialistisk ideologi är exempel på. Denna definition är inte lämplig för min undersökning då den inte kommer att behandla ideologier med först och främst politiska förtecken, utan snarare religiösa. Icke-politiska ideologier är, enligt Göran Bergström & Kristina Boréus, ofta mindre explicita än politiska ideologier vilka exempelvis kan finnas utförligt beskrivna i politiska programförklaringar. 30 Detta påstående kan på förhand antas komma att gälla i hög grad för min undersökning av SAB-systemet där det inte görs några explicita ideologiska ställningstaganden. Dessutom använder jag mig av den neutrala definitionen på ideologi som inte innebär någon form av värderande i förhand. En tidig definition på ideologi var att det var något negativt i sig, exempelvis Karl Marx använde sig av en sådan definition. En sådan definition är inte lämplig för min undersökning då jag inte är intresserad av att på förhand värdera de ideologier som framkommer i SAB-systemet. Jag använder inte heller begreppet ideologi i en bemärkelse där handling är det viktigaste elementet i definitionen. Den definition på begreppet ideologi som jag anser vara lämplig för min undersökning är istället den som Lennart Hellspong har formulerat. Den lyder som följer: En ideologi är en helhet av mer eller mindre tydliga föreställningar 29 Benito, 2001, s Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2000, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys, s. 148 ff. 15

18 och värderingar som präglar hur vi ser på människan, samhället och världen. 31 Hellspong skriver att ideologier ofta är kopplade till vissa grupper och bidrar till deras gemenskap och uttrycker deras mål och strävanden. 32 Ett exempel på en sådan grupp skulle naturligtvis kunna vara en religiös organisation. 31 Hellspong, Lennart, 2001, Metoder för brukstextanalys, s Hellspong, 2001, s

19 4. Källmaterial och metod 4.1 Källmaterial: SAB-systemet och kyrkohistorisk litteratur Eftersom ett klassifikationssystem alltid är beroende av att följa med sin tid och sitt samhälle rör sig min studie i ett större tidsspann, dvs. den uppehåller sig inte enbart vid en statisk punkt i historien. Detta tror jag bidrar till en djupare insikt om klassifikationssystemets förhållande till det samhälle och den tid det verkar i. Källmaterialet är SAB-systemets första upplaga från år 1921, tredje upplagan från år 1950, fjärde upplagan från år 1956 samt sjunde upplagan från år 1997 och åttonde upplagan från år Valet av dessa upplagor har skett i samstämmighet med valet av kyrkohistoriska skeenden, mer om dessa följer när jag redogör för mina avgränsningar. Den andra liksom den tredje upplagan av SAB-systemet innehåller inte några större förändringar. Upplagorna från år 1956, år 1984 och år 1997 innehåller de mest genomgripande revideringar som SAB-systemet har genomgått. 33 I mina kyrkohistoriska studier använder jag i stor utsträckning Ingmar Broheds översiktsverk över Sveriges kyrkohistoria, Sveriges kyrkohistoria religionsfrihetens och ekumenikens tid, som behandlar tiden från år 1910 fram till och med millennieskiftet. 34 Men då och då, när en fördjupning eller breddning har varit nödvändig, använder jag även andra källor. Att Brohed till stor del får utgöra den kyrkohistoriska rösten i min uppsats gör att andra relevanta perspektiv på kyrkohistorien kanske förbigås. Men jag använder, som sagt, även andra källor när jag anar att en fördjupning eller breddning av perspektiven är av värde. 33 Carlsson, 2003, s Brohed, Ingmar, 2005, Sveriges kyrkohistoria. Religionsfrihetens och ekumenikens tid. 17

20 4.2 Tillämpad klassifikationsteori Tillämpning av Ranganathans och Benitos klassifikationsteori Urvalet av de klassifikationsteoretiska principer som Ranganathan har utvecklat och som jag har räknat upp i teoriavsnittet ovan använder jag som analysverktyg i min undersökning av SAB-systemet. Dessa är: 1) Evolutionär ordning, 2) Kanonisk ordning. 35 Benito beskriver ytterligare en: 3) Alfabetisk. 36 Metoden som jag använder går ut på att ställa följande två frågor till texten: Hur har dessa klassifikationsteoretiska principer tillämpats i SAB-systemet? Framkommer det någon ideologi genom användningen, eller frånvaron av användningen, av dessa kategorier? Som nämnts i teoriavsnittet har jag som teoretiska utgångspunkter valt två av de principer som Benito anser kännetecknar ett bra klassifikationssystem. Enligt Benito ska ämnen som hör ihop vara placerade så nära varandra som möjligt i ett bra klassifikationssystem. Genom att titta närmare på detta kan jag se om det uttrycks någon ideologi genom att ämnen som trots att de är besläktade ändå befinner sig långt ifrån varandra. Eller om ämnen som tycks vara mycket olika varandra ändå placeras i närheten av varandra. Enligt Benito ska även en tydlig och aktuell terminologi användas i ett väl konstruerat klassifikationssystem. 37 Om så inte är fallet kommer jag att undersöka om det faktum att terminologin är otydlig eller tycks inaktuell uttrycker ideologi. Det som är aktuellt för min undersökning är alltså hur och i vilken omfattning dessa två principer efterföljs. Dessutom är jag intresserad av om, och i så fall hur, det sker på ett sätt som är ideologiskt präglat. 4.3 Idé- och ideologianalys Ideologikritiska frågor Lennart Hellspong har beskrivit en ideologikritisk metod där frågor ställs till den aktuella texten som rör dess bakgrund, ämne, framställningssätt, genre, ord, påståenden, perspektiv, attityder, roller, röster och relationer. Med hjälp av dessa frågor går det att undersöka en texts sociala och ideologiska funktion. Denna metod passar, enligt Hellspong, inte minst bra till texter som vid en första anblick kan synas vara ideologiskt ointressanta eller objektiva. SAB-systemet är, enligt 35 Ranganathan, 1998, s. 20 ff. 36 Benito, 2001, s Benito, 2001, s

21 mig, ett typiskt exempel på en sådan text eftersom den har en tillsynes neutral struktur och ett språk utan direkta uttalade värderingar. Jag använder mig av några av de frågor som Hellspong har formulerat för att kunna analysera SAB-systemet. Av de frågor som Hellspong har formulerat har jag valt ut dem som jag anser är relevanta och tillämpningsbara på SAB-systemet som text. Hellspongs frågor är förmodligen i första hand avsedda för vanlig löptext men många av frågorna går att tillämpa även på en text som SABsystemet. Jag använder mig inte av Hellspongs frågor exakt som han har formulerat dem, utan har omformulerat dem och anpassat dem till min undersökning och mina syften. Frågorna går inte att skilja helt från varandra utan deras respektive undersökningsområden går ibland i varandra. Jag har valt att ställa följande ideologikritiska frågor till SAB-systemets text: Vilka ideologiskt präglade ord med omstridd betydelse innehåller texten? Vilka beteckningar som kan anses vara partiska finns i texten? Används det i texten ett polemiskt språkbruk? Gör texten några ideologiskt präglade påståenden? Tar texten vissa ideologiska sanningar för givna utan att explicit redogöra för dem? Uttrycker texten ideologiska värderingar och på vilket sätt i så fall? Finns det en hierarki där olika ideologiska innehåll värderas mot varandra, exempelvis genom att tilldelas olika mycket utrymme? Framställer texten problematiska uppfattningar som om de vore självklara? 38 Dessa frågor ställs till alla religionsavdelningarnas texter i de olika upplagorna av SAB-systemet som jag studerar. Men jag redovisar inte de resultat som frågorna ger om de inte bidrar till kunskapen om den ideologiskt präglade bild av Svenska kyrkans relation till nationen respektive frikyrkorna som är intresset för min studie. Relativt ofta visar det sig nämligen att det är svårt att hitta relevanta svar på alla dessa frågor. 4.4 Utvärdering av teori och metod och ideologikritikens självkritik 4.1 Utvärdering av teori och metod De teorier och metoder som jag har använt mig av har varit i hög grad egna tillämpningar av de teorier och metoder som jag har utgått ifrån. Detta innebär att jag har valt ut de delar av teorierna och metoderna som jag har ansett vara lämpliga för den typ av undersökning som jag har velat genomföra. Därför finns det en uppenbar risk att jag har tillämpat teorierna och metoderna på ett sätt som 38 Hellspong, 2001, s. 134 ff. 19

22 är präglat av mina egna fördomar om SAB-systemet. Av den anledningen hade det kanske varit bättre att använda sig av någon form av färdig helhetsteori. Någon lämplig sådan har dock varit svår att finna. Och samtidigt har mitt tillvägagångssätt inneburit en flexibilitet som säkerligen har bidragit till ett relevant resultat. 4.2 Ideologikritikens självkritik Lennart Hellspong framhåller att den som genomför en ideologikritisk analys självklart också själv har ett ideologiskt präglat perspektiv. Hur detta perspektiv ser ut beror på vem det är som genomför den ideologikritiska analysen. Hellspong föreslår att den som genomför en ideologikritisk analys funderar kring följande: var jag som skribent står socialt och ideologiskt och hur denna position kan påverka min analys, och huruvida min ideologiska position innebär att jag har perspektiv som gör att jag inte ser vissa saker. 39 Jag är förmodligen präglad av dagens mångkulturella och kulturrelativistiska samhälle. I det här sammanhanget skulle det kunna innebära att jag genom min vetenskapliga metod tror mig kunna inta någon form av neutral position i förhållande till olika samfund, kulturer osv. Rent teoretiskt inser jag självklart att detta är en omöjlighet, men om jag i praktiken har handlat i enlighet med denna teoretiska övertygelse har jag svårare att svara på. Exakt var jag står ideologiskt är förmodligen omöjligt för mig att säga. För att kunna göra det skulle jag vara tvungen att kliva ur mig själv och betrakta mig själv ur ett utifrånperspektiv, ett perspektiv som enligt många inte ens finns. För att kunna gå vidare med dessa frågor skulle diskussionen få föras in på epistemologins område, dvs. det område inom filosofin där man diskuterar vad kunskap är, hur vi får kunskap om verkligheten osv. Det har jag inte tid och utrymme att göra här. Samtidigt som jag förmodligen är präglad av dagens mångkulturella och kulturrelativistiska samhälle lever jag också i ett land som är präglat av västvärldens kristna kulturarv och kristna tankekategorier. Detta kan absolut ha satt sin prägel på min undersökning då jag kan ha varit blind för kategorier och företeelser som ur ett annat perspektiv kanske hade varit mycket framträdande. 39 Hellspong, 2001, s

23 5. Avgränsningar och genomförande 5.1 Avgränsningar Avgränsningar kring SAB-systemet Min uppsats rör sig till vis del i ett folkbiblioteksperspektiv. När det gäller själva den empiriska undersökningen av SAB-systemet och kyrkohistorien är denna neutral i förhållande till olika typer av bibliotek och klassifikationssystemens olika roll i dessa. Men när jag diskuterar mina slutsatser och analyserar dessa i ett större sammanhang gör jag det i ett folkbiblioteksperspektiv. Min syn på SABsystemets funktion kretsar därmed kring den funktion som det har på folkbiblioteken. Detta innebär, som Joacim Hansson har påpekat, någonting vidare än att främst spegla en vetenskaplig disciplin, vilket är ett klassifikationssystems funktion vid ett forskningsbibliotek, högskolebibliotek eller annat vetenskapligt specialbibliotek. Dessa bibliotek har en tydlig kontext i och med att de ingår i en organisation, exempelvis ett universitet eller en högskola, som sätter ramar för deras verksamhet och som utgör grunden för det bestånd som köps in och klassificeras i biblioteket. Ett högskole- eller universitetsbibliotek påverkas av ideologier och förmedlar också ideologi men det bör understrykas att ett folkbibliotek ingår i ett mer komplicerat socialt sammanhang. Folkbiblioteken är, enligt Hansson, självständiga offentliga institutioner där beståndet styrs av komplexa samhälleliga behov. Detta gör att det ställs särskilda krav på hur beståndet organiseras. Det finns alltså politiska och ideologiska dimensioner i folkbibliotekens verksamhet. Folkbiblioteken är ideologiska institutioner som påverkas av ideologiska strömningar men som också själva förmedlar värden och normer, menar Hansson. Förmedlingen av dessa värden och normer sker delvis genom hur beståndet organiseras, dvs. genom vilket klassifikationssystem som används, hur detta klassifikationssystem är konstruerat och hur det tillämpas. 40 Det är i denna ovan nämnda 40 Hansson, 1999, s. 11 f. 21

24 folkbibliotekskontext som jag kommer att diskutera resultaten av min undersökning. Jag har valt att inte ta hänsyn till klassifikationssystemets skapares intentioner, den samhälleliga eller sociala kontext som kan ha påverkat utformningen av klassifikationssystemet eller liknande för min analys av SAB-systemet. Jag är inte heller intresserad av hur SAB-systemets olika avsnitt som jag undersöker har praktiskt tillämpats i själva klassificeringsförfarandet. Mitt fokus ligger helt på den världsbild som själva texten förmedlar. Den kontext jag relaterar SABsystemets textmässiga ideologiska innehåll till är istället de tre kyrkohistoriska skeendena under 1900-talet som tidigare nämnts. 41 Undersökningen är begränsad till SAB-systemets religionsavdelning (C). Anledningen till detta är dels den korta tid som står till förfogande för författandet av uppsatsen, dels att det troligtvis är främst i denna avdelning som en bild av Svenska kyrkans förhållande till nationen respektive frikyrkorna framkommer. Joacim Hansson har dock påpekat, som framkommit i forskningsöversikten, att Svenska kyrkan och dess ideologiska position har påverkat delar av övriga SABsystemet, åtminstone i upplagan från år Men fokus i den kommande undersökningen ligger alltså helt på avdelning C, religionsavdelningen. Både de allmänna och de särskilda tilläggsbeteckningarna har jag bedömt vara av mycket litet intresse i den typen av ideologikritisk analys som jag kommer att genomföra. Detta eftersom min undersökning mest kommer att röra sig kring frågor om olika ämnens tilldelade utrymme, dess placeringar i förhållande till varandra osv. Detta är förhållanden som inte direkt påverkas av hur tilläggsbeteckningarna är utformade. Det som eventuellt skulle vara intressant är att se hur språkbruket ser ut även när det gäller tilläggsbeteckningar. Men eftersom min studie behöver avgränsas för att kunna genomföras inom utsatt tid har jag alltså valt att inte titta närmare på tilläggsbeteckningarnas roll i den bild som framkommer av Svenska kyrkan i SAB-systemet. Ett klassifikationssystem utformas så att det ska täcka många skilda behov. Det ska bland annat vara överskådligt, hanterbart, inte allt för komplicerat för bibliotekspersonalen att använda och möjligt att lära sig för biblioteksbesökaren. Det handlar kanske främst om att det ska vara praktiskt användbart och tillämpningsbart i den faktiska biblioteksmiljön. Huvudfrågan för den som konstruerar ett klassifikationssystem är alltså inte att klassifikationssystemets bild av verkligheten är en så exakt kopia av den yttre verkligheten som möjligt, även om förhållandet här emellan självklart är viktigt. Av ovan nämnda anledningar är det svårt att säga vad i SAB-systemet framställningar som faktiskt beror på vissa samhälleliga eller kyrkliga omständigheter. Jag kan alltså inte med absolut 41 Bergström & Boréus, 2000, s. 148 ff. 42 Hansson, 1999, s. 210 ff. 22

25 säkerhet säga vad i SAB-systemets utformning som faktiskt beror på vissa kyrkliga eller samhälleliga omständigheter. Men jag kan visa på möjliga samband och framförallt jämföra de båda bilder av verkligheten som framkommer genom dels studiet av SAB-systemet, dels studiet av kyrkohistorien Avgränsningar kring de kyrkohistoriska studierna I mina kyrkohistoriska studier fokuserar jag på några kyrkohistoriska händelseförlopp som jag har funnit relevanta för min undersökning. Genom att begränsa dessa kyrkohistoriska studier till ett fåtal skeenden får jag möjlighet att tränga djupare in i kyrkohistorien och därmed kan jag göra en intressantare analys i förhållande till SAB-systemet. De kyrkohistoriska skeenden som jag har valt är följande tre: 1) År , den tid då Nathan Söderblom var ärkebiskop i Svenska kyrkan 2) Religionsfrihetslagen från år 1951, då det blev tillåtet att träda ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat kristet samfund 3) Svenska kyrkans förändrade relationer till staten år 2000 Det finns flera skäl till valet av just dessa tre skeenden. För det första får jag en jämn spridning över perioden från år 1921 och framåt, som är den period då SABsystemet har varit i bruk i Sverige. Detta gör att jag kommer att få en, om än något ytlig, överblick över nästan hela den period som SAB-systemet har varit i bruk hittills. Jag kommer alltså med andra ord att kunna dra en del generella slutsatser kring hela perioden från år 1921 till och med år För det andra är religionsfrihetslagen från år 1951 och Svenska kyrkan förändrade relationer till staten den 1:a januari år 2000 två av och talets största kyrkohistoriska händelser. Det är radikala förändringar som kan tänkas ha en samhällsbetydelse utöver det vanliga. Genom att välja Nathan Söderbloms period som ärkebiskop i Svenska kyrkan ringar jag in en period av ekumenisk förnyelse och dessutom ställs fokus på en person vars betydelse är mycket stor i svensk kyrkohistoria. Valet av dessa tre kyrkohistoriska händelseförlopp innebär inte bara fördelar utan också en begränsning. I min undersökning ställer jag, som tidigare nämnts, den bild som framkommer i SAB-systemets religionsavdelning av Svenska kyrkans förhållande till nationen respektive frikyrkorna mot den bild som framkommer i mina kyrkohistoriska studier. De tre kyrkohistoriska skeenden som jag har valt var självklart inte det enda som skedde i kyrkohistorien vid dessa tidpunkter. Det finns säkert andra skeenden som kunde ha varit relevanta. Men eftersom de händelseförlopp jag har valt är genomgripande och betydelsefulla för samhället tror jag att de ändå ger ett fruktbart resultat i slutändan. 23