Tolleredskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Tolleredskolans likabehandlingsplan

2 1 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Planen skall förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att arbeta med att motverka kränkande behandling är en del av vårt demokratiska uppdrag. Vårt arbete utgår ifrån de demokratiska värdena, vår gemensamma värdegrund som utgår från värdegrundsorden som finns i Lgr-11. Värdegrundsorden är gemenskap, trygghet, ansvar och respekt. Vi på Tolleredskolan vill tydliggöra att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna enligt diskrimineringslag och skollag. Enligt 6 kap i Skollagen (2010:800) angående kränkande behandling samt 3 kap. i Diskrimineringslagen (2008:567) ska huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ) Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (Skollagen 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) Tolleredskolan tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier och Kränkande behandling kan: - utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera - vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila - utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. - t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. (Skolverket 2012, s.9) 2

3 Våra mål är: att alla skall känna sig trygga att vi ska ha ett bra klimat att vi ska ha en god arbetsmiljö att ingen på skolan ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt Alla barn och vuxna på Tolleredskolan ska veta - att det är olagligt att diskriminera, trakassera eller kränka någon - att den som känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt omedelbart ska berätta detta för en vuxen - att man ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man uppfattar som diskriminering, trakassering eller kränkning - att alla tendenser till diskriminering, trakassering eller kränkning åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta - att vi tar alla barn på allvar Definitioner Det är viktigt att definiera följande begrepp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder 3

4 - Trakasserier Enligt Skolverkets allmänna råd (idib, s.9) definieras begreppet trakasserier enligt följande: Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. - Kränkande behandling Enligt Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2012) definieras begreppet kränkande behandling enligt följande: Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (ibid, s.9). I och med att mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier väljer vi att använda begreppen trakasserier, diskriminering och kränkningar i denna text. 4

5 2 Förebygga och förhindra En utvärdering och sammanfattning av årets arbete Vi analyserar våra resultat på olika plan. Dels av enskild pedagog men också av arbetslag och vid behov på EHT (elevhälsoteam) Vår tanke är att de olika leden skall länka i varandra och att det är vi tillsammans som ser vad vi skall rikta in oss mot. Sammanställning av åtgärderna som är genomförda Eleverna upplevde en otrygghet i omklädningsrummen vid idrotten. Utvärdering: Eleverna upplever att det numera är tryggt i omklädningsrummen då det numera alltid finns pedagoger på plats. Eleverna har uttryckt förbättringsområden för ökad trivsel i omklädningsrummen som exempelvis duschbås. Eleverna upplevde att det inte kändes bra vid uppdelning av lag. Några elever upplevde att de blev systematiskt bortvalda. Utvärdering: Eleverna upplever att det fungerar mycket bättre när laguppdelningen sker slumpvis med hjälp av en kortlek. Under en period så spelades det ingen fotboll då eleverna valde annan aktivitet. När de började spela fotboll igen så frågade eleverna efter kortleken för att göra laguppdelning. Vi upplevde att eleverna behövde ta ett större ansvar för vårt gemensamma utematerial, ex. bollar, hinkar, spadar etc. Utvärdering: Vi valde att organisera de gemensamma utematerialet på annat sätt än lekkiosk. Vi har samtalat med eleverna om hur man kan skapa en god struktur bland våra uteleksaker. Vi har bestämt att vid första ringningen ska alla leksaker plockas in utom bollarna som lämnas in vid sista ringningen, och även att fritids organiserar strukturer med städningen under fritidstiden. Vi behöver arbeta med elevernas sociala samspel och empatiska förmåga. Vi upplever idag att många inte ser sin del i olika situationer och hur mitt agerande får konsekvenser för andra. Utvärdering: Generellt har det skett en positiv utveckling och vi upplever att det är färre antal konflikter. Det finns fortfarande elever som inte ser sin del i olika situationer så arbetet är fortfarande aktuellt. I vissa årskurser finns EQ tydligt på schemat och i de andra klasserna vävs detta arbete in i övriga ämnen. Det kan vara tillexempel kill/tjejsnack och massage. Uppföljning under året har skett på klassråd och elevråd. Utvärderingen genomfördes av arbetslaget. 5

6 Metoder för kartläggning av nuläge: Vi har genomfört enkäter och haft samtal med eleverna. Vi har haft både individuella samtal samt i grupp. De enkäter som ligger till grund för kartläggningen är Örebroenkäten och GR-enkäten. Enkäterna genomfördes ht 15 och vt 16. Resultat av kartläggningarna: Våra kartläggningar visar att vi har tämligen goda resultat när det kommer till trivsel, trygghet och bemötande. Dock har resultatet sjunkit något jämfört med föregående läsår 13/14. Fokus hamnar på de frågor som berör hur eleverna är mot varandra. Det vi kan utläsa ur GR enkäten är att elever i åk 2 (nuvarande åk 3) inte alltid tycker det är så bra. Det upplevs i gruppen att man retar varandra och inte alltid är snälla. Det framkommer även i enkäterna att flertalet elever inte tycker att skolans toaletter är bra. Detta är en fråga vi behöver arbeta vidare med både med elever och i arbetslag. I de samtal vi haft med eleverna har vi pratat om otrygga områden med syfte att kunna sätta in adekvata åtgärder för att öka tryggheten på skolan för eleverna. Vi har även pratat om hur vi tillsammans på bästa sätt skapar en trivsam skolmiljö. Vi kan även läsa ut att det överlag bland skolans elever inte tycks finnas bra saker att göra på rasterna. Angående trivsel, trygghet och bemötande är det lägre resultatet främst från åk 2 (nuvarande åk 3). Vi anser att dessa områden är så pass viktiga för alla så vi har därför beslutat att ett större projekt ska genomföras under läsåret 15/16 med fokus på trygghet, trivsel och bemötande för alla elever. Projektets långsiktiga mål är att alla elever ska trivas och känna sig trygga på Tolleredskolan. Det kortsiktiga målet är att elevernas känsla av trivsel och trygghet ska öka. I GR-enkäten var toaletterna rödmarkerade. I vår kartläggning visar det sig att eleverna tycker att toaletterna är allmänt tråkiga och äckliga med kiss på golvet. Rödmarkeringen i GR-enkäten handlar alltså inte om att toaletterna är en otrygg plats där det sker mobbning och kränkningar. 6

7 Årlig plan för Tolleredskolan 2015/2016 Nuläge Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Elever upplever att det inte finns roliga saker att göra på rasterna. Att alla elever ska trivas på rasterna och ha en stimulerande miljö. Vi kommer att starta upp med Rastaktiviteter. Vi kommer att ha pedagogledda aktiviteter varje dag under förmiddagsraste n. En ytterligare åtgärd är att ta fram mer lekmaterial till uteförrådet. Vi kommer att öka pedagogtätheten ute på rasterna. Eleverna kommer att få vara delaktiga i vad som ska finnas på skolgården. Alla pedagoge r och rektor på skolan. Löpande uppföljning genom observationer och elevsamtal. Egen enkät angående rasterna genomförs i oktober/novembe r. Resultatet av enkäten lyfts i arbetslaget och med fritids. Vi kommer att analysera kommande resultat från Örebro- och GRenkäterna i relation till årets arbete. Nuläge Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Elever upplever otrygghet på fotbollsplane n och väljer att inte gå dit. De uttrycker att det förekommer tråkigt språk och oschysst spel. Att alla elever som vill vara på fotbollsplane n ska känna sig delaktiga i spelet samt känna en trygghet. En pedagog finns alltid i närheten av fotbollsplanen. Pedagog använder sig av fotbollskort för att slumpmässigt dela in i lag. Alla pedagoge r på skolan. Löpande uppföljning i klassråd, elevråd, observationer och elevsamtal. Diskussion förs även i arbetslaget och på fritids. 7

8 Nuläge Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Mycket konflikter på King Out Att konflikterna på King-Out upphör. En pedagog finns alltid i närheten av King-Out för att stödja eleverna. Alla pedagoge r på skolan. Löpande uppföljning i klassråd, elevråd, observationer och elevsamtal. Diskussion förs även i arbetslaget och på fritids. 8

9 3 Upptäcka, utreda och åtgärda Arbetslaget ansvarar för det förebyggande och främjande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande arbetet så visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra. Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder som har samtalet som instrument. Genom samtal förväntas barnens demokratiska, empatiska och sociala kompetens öka. Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Planen utvärderas i nov varje år och revideras vid behov på arbetsplatsträff. Rektor Årlig plan för arbetet med Likabehandling På höstterminens föräldramöte informerats föräldrarna om arbetar med likabehandlingsplanen Uppföljning av arbetet enligt handlingsplanen sker på minst en arbetsplatsträff per läsår. Arbetslaget arbetar fram en årlig plan. Där det framgår vad som skall utvecklas under året. (aug-sept) Planen bygger på de resultat, enkäter-örebroenkät, IUP och samtal vi haft. Rektor Rektor 9

10 Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Ordningsregler Genomgång och utvärdering av ordningsreglerna sker årligen. Detta arbete sker i elevrådet och i elevgrupperna. Grupperna på fritidshemmet kan även utforma egna regler vid behov. Eventuell revidering av reglerna sker på Rektor arbetsplatsträffen i januari. Föräldrarna får vid föräldramötet under höstterminen information kring arbetet med likabehandling där ordningsregler är en del av informationen. Vuxennärvaro där barnen vistas Skolans rastvärdar är klädda i gula västar så att eleverna lätt skall kunna hitta dem. Vi arbetar regelbundet med attityder och värderingar. Vi agerar direkt när något händer. Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem fram till bra lösningar vid konfliktsituationer. Vi har Tillsammansdagar där barnen delas in i olika grupper. All personal på skolan 10

11 Klassråd och elevråd Vi har klassråd i gång i månaden och elevråd en gång per månad (sept-maj). Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Gemensamt förhållningssätt Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. All personal på skolan När eleverna ska byta platser i klassrummet är det pedagogen som bestämmer var de ska sitta. Eleverna får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Nyanställda/nya barn Information om Likabehandlingsplanen ges till nya barn, nyanställda och VFUstudenter. samt rektor 11

12 Aktivitet Så här gör vi Ansvarig Dialogmöten Dialogmötena har ersatt AE/Enhetrsråd Rektor Dialogmöten är två gånger per läsår. Föräldramöten Utvecklingssamtal Arbetslagsmöten Elevenkäter Vi har föräldramöten minst en gång per termin. På höstterminens möte tas likabehandlingsplanen upp. På skolan genomförs utvecklingssamtal med alla eleverna en gång per termin. Då kartläggs och diskuteras elevens hela situation. Samtalen är elevledda. På arbetslagsmötena har vi elevvård som stående punkt på dagordningen. Arbetslaget är tillsammans ansvarigt för lagets barn. På skolan genomförs minst två enkäter/år. En externenkät som genomförs i hela kommunen "Örebroenkäten" genomförs i november, Markör enkäten genomförs i februari. Samordnare i arbetslaget 12

13 Kränkade handlingar Aktivitet Vi har samtal snarast möjligt med berörda parter i enrum om vad som har hänt och hur vi kommer att gå vidare. Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra dokumentationsmallar. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka. Om kränkningarna fortsätter Föräldrarna informeras och hela arbetslaget kan kopplas in. Samtal förs med berörda parter, barn och föräldrar. Uppföljning sker med berörda parter inom en vecka och därefter kontinuerligt tills mobbningen upphör. Elevvmöte sammankallas för det utsatta och inblandade barnen. Beslut om åtgärder fattas. Ansvarig Ansvarig pedagog Den pedagog som är ansvarig vid samtalen Ansvarspedagogen Pedagogerna Rektor Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Anmälan görs till sociala myndigheter. Rektor När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt: Barnet tar kontakt med den närmsta pedagog som är ute på gården eller sin ansvarspedagog Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling: Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvarspedagog. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn: Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig ha blivit kränkt. Rektor kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef. När ett barn kränker en vuxen: Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till rektor. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till rektor. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av rektor. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Rektor 13

14 leder mötet. Samtal och överenskommelse dokumenteras av rektor. Om kränkningarna fortsätter: Aktivitet Föräldrarna informeras. Föräldrar och inblandade parter kallas till ett elevmöte. Åtgärdsprogram upprättas. Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras. Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter: Elevmöte sammankallas. Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter eller polis. Ansvarig Rektor Rektor När en vuxen kränker en vuxen: Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef. Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas verksamhetschef som utreder händelsen. 14

15 4 Kvalitetssäkring Likabehandlingsplanen följas upp minst en gång per termin i arbetslaget. Vid uppföljning lyfts planen, vi går igenom den årliga planen och gör en avstämning av det pågående arbetet. Likabehandlingsplanen ska utvärderas i november månad och det ska ske i arbetslaget. Rektor är med i dessa processer och ansvarar för att uppföljning, utvärdering och eventuell revidering görs. Eleverna och dess upplevelser är av stor betydelse för oss i samband med uppföljning och utvärdering. 15