En fullträff för unga i Ösmo Sid Tidning med nyheter om Nynäshamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En fullträff för unga i Ösmo Sid 12 13. Tidning med nyheter om Nynäshamns kommun"

Transkript

1 Tidning med nyheter om Nynäshamns kommun En fullträff för unga i Ösmo Sid I detta nummer: Hyreshus för företag sid 2 Det generösa biblioteket sid 3 Tre flyktingar tre livsöden sid 4 6 Kontaktfamilj ställer upp sid 7 Bakom grytorna i skolrestaurangen sid 8 9 En ny kulturvision sid 10 Entusiaster visar vägen sid 11

2 Möjligheternas hus på Backluravägen Sexvåningshuset Backluravägen 29 har länge varit ett problem för Nynäshamnsbostäder med outhyrda lägenheter, kortvariga hyresgäster och hårt slitage. Nu byggs huset om som möjligheternas hus för småföretag, för utbildning och som studentbostäder. 2 Det är det mellersta av de tre sexvåningshusen och hyresgästerna upplevde insynen som besvärande, berättar samordnare Inger Andersson, Nynäshamnsbostäder. Dessutom har många varit tveksamma till att flytta in i ett höghus när de ändå valt att bosätta sig i Nynäshamn med sina fina grönområden. Vi har hyrt ut en del som ungdomslägenheter och plomberat rum men det var ingen bra lösning på lång sikt. När de största lägenheterna i husen Backluravägen 27 och byggdes om till mindre lägenheter, togs material och köksinredning från 29:an. Alternativ som då diskuterades var att riva huset eller skala av tre våningar. Så småningom fastnade dock Nynäshamnsbostäder för att bygga vidare på den trend som redan etablerats med småföretag och utbildning i huset. Kunskapslyftet startade sina vårdutbildningar i huset 1997 med goda resultat. För sin utbildning kunde Kunskapslyftet utnyttja kontoren som i början av 90-talet byggdes för Invandrarverket samtidigt inrättades en ny lektionssal. Nynäshamnsbostäder föregår med gott exempel och flyttar till sommaren hela sin administration Hitta rätt i kommunen Kommunhuset Gatuadress: Stadshusplatsen 1 Postadress: Nynäshamn Leveransadress: Floravägen 6 Telefon: Telefax: E-post: nynashamn.se. Hemsida: Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Utbildningssamordnare Fritidssamordnare Förskolesamordnare Kostchef Skolskjutsar Telefax Sociala omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Reception Avd. chef handikappomsorg Avd. chef individ- och familjeomsorg Avd. chef äldreomsorg Arbetscentrum Skuldrådgivning Telefax Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Avd.chef miljö- och hälsoskydd Bygglovingenjör Tomt- och småhuskö Avd.chef mark och trafik Telefax Felanmälan gator samt vatten och avlopp jourtfn, tfnsvarare VA-förvaltningen Förvaltningschef Ekonomi, taxor Fakturor Telefax Bibliotek Huvudbiblioteket Nynäshamn Telefon Telefax Filialibliotek Ösmo centrum Sorunda Stora Vika Gymnasiet Boken kommer NynäshamnsAnkaret från Fredsgatan till Backluravägen. Samtidigt flyttar den publika verksamheten visningskontoret ner till stationshuset. Där hoppas Nynäshamnsbostäder kunna dela lokaler med fler intressenter som verkar för ökad inflyttning, företagande och turism i kommunen. Ska det ske någon förändring med flera arbetsplatser i huset måste vi själva ta initiativet, framhåller Inger Andersson. Nynäshamns- ANKARET ges ut av Nynäshamns kommun och delas ut till alla hushåll och företag i kommunen. Redaktion Ansvarig utgivare Bengt Svenander Redaktör Lars Bohman Produktion Svensk Information Huset är nu evakuerat och flera av de tidigare hyresgästerna har accepterat alternativa lägenheter. Men några kommer att återvända till sommaren efter renovering. När huset återinvigs kommer varje lägenhet och lokal att vara utrustad för snabb datakommunikation. Dessutom planerar Nynäshamnsbostäder en separat konferensdel i anslutning till sina lokaler som även ska hyras ut till hyresgästerna. När allt är på plats ska vi marknadsföra huset. Från att ha varit det omöjliga huset hoppas vi att detta ska bli möjligheternas hus. Det är spännande, ett nytt koncept. När det blev klart med den nya lärarutbildningen på distans i samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm ändrades planerna för att rymma fler studentbostäder. Nästan en tredjedel av huset planeras för studentbostäder. Vi kommer att lägga oss på en hyresnivå som studenterna klarar av. Därför görs ingen genomgripande ombyggnad som skulle resultera i för höga hyror för studenterna. Layout och illustrationer Sara Bergkvist Text Lena Högberg och Peter Mathsson Foto Patrik Österberg (där ej annat anges) Tipstelefon till redaktionen Tel Annonser Ida Hane Sahlin Tel/fax Omslagsbild Daniel Broman, 13 år, från Ösmo skytteförenings ungdomssektion. Tryckning Eskilstuna Kuriren 2000

3 Bakom böckerna sticker Frida Hermin, 5 år, upp. Frida besöker ett bibliotek ungefär 1 gång i veckan. Bakom bibblans böcker Åtskilliga låntagare brukar slinka in på Ösmo bibliotek även när porten officiellt är stängd för allmänheten. Vi kan inte säga nej. De kanske har dåliga bussförbindelser och svårt att komma under normala tider, säger bibliotekarie Caroline De Geer. Med en sådan generös inställning är det inte förvånande att biblioteket från år till år ökar utlåningen med tio procent. Siffrorna för 1999 är ännu inte klara men under 1998 tog biblioteket emot nästan låntagare som tog hem böcker, tidskrifter, CD-skivor samt ljud- och videokassetter. Ösmo bibliotek ligger, liksom de övriga filialbiblioteken, i anslutning till grundskolan vilket gör att det utnyttjas flitigt av skolans elever. Därför satsar biblioteket särskilt på barn- och ungdomslitteratur. Förskolebarn och elever kommer ofta i grupp för att låna, läsa och forska. Det är bra att ligga vid skolan. Eleverna kommer hit klassvis för att söka information men vi ser också många ströelever som lånar och det är roligt. Eleverna umgås här och pratar med varandra om vad de ska läsa. Frauke Blomqvist, som arbetat på biblioteket sedan 1972, känner de flesta låntagare. Hon har sett dem växa upp från bilderbok till vuxenroman. Vi lär känna våra låntagare. För många, både gamla och unga, fungerar biblioteket som mötesplats och vardagsrum. Jämfört med det tidiga 70-talet tycker dock Frauke att barnen läser mindre. Knappast överraskande med tanke på det stora utbudet av TV, video och dataspel. Men böckerna behåller sin starka ställning och biblioteket försöker tillgodose efterfrågan. För tillfället finns en omättlig efterfrågan på Tsatsiki och biblioteket har nyligen skaffat ytterligare ex av böckerna om den populäre åttaåringen. Över huvud taget försöker biblioteket med begränsad budget och utrymme möta läsarnas krav. Om Bert, Sune och Tsatsiki toppar barnens popularitetslistor ligger kommissarie Wallander alltjämt i topp bland de vuxna. Fackböcker är populära såväl bland unga som äldre. Vuxna lär sig mer om handarbete och navigation medan barnen förkovrar sig i idrott och om djur. I barnens boktravar finns nästan alltid en fackbok. Vi köper den litteratur som efterfrågas, hyllvärmare behöver vi inte. Vi läser recensioner och tittar på listor från Bibliotekstjänst. Det viktigaste är att följa med i bokutgivningen och vara intresserad av samhällsutvecklingen, säger Caroline De Geer som medger att hon på pendeln nästan alltid sneglar på vad andra läser. Det innebär att biblioteket även köper in kortlivade böcker, sådant som livligt diskuteras och debatteras under en kort tid för att sedan förpassas i glömska. Biblioteket är särskilt stolt över det omfattande utbudet av kassettböcker. Många ösmobor fördriver lång arbetspendling i bil och tåg med att lyssna på litteratur. Inköpsbudgeten för 2000 är kronor som ska räcka till tidskriftsprenumerationer, nytillskott, fler exemplar av gamla böcker och ersättning av sönderläst litteratur. Vi har ett bra samarbete med många av skolans lärare. Hade vi mer pengar skulle vi satsa på att köpa fler exemplar av framför allt barn- och ungdomsböcker, avslutar Caroline De Geer. Stamkunderna Gerd-Marie Lundström och Solveig Thille har inte samma boksmak men denna gång har Gerd-Marie påverkat Solveigs val. 3

4 Bilderna finns där, jag kan inte glömma Sabina Numanspahic kom till Sverige i augusti 94. Då hade hon och hennes två barn levt i krigets Bosnien i två år. Rushit Koxha kom från Kosovo Det tog några år innan han fick ordning på tillvaron här. De bygger ett nytt liv Ankaret har träffat tre nynäshamnsbor som har det gemensamt att de kommit hit som flyktingar. De har alla tagit vara på de möjligheter som erbjudits dem och lyckats skapa sig ett meningsfullt liv med arbete eller utbildning. Var har vi hamnat nu? sa vi till varandra. Rushit Koxha, 19 år, kom till Sverige som tolvåring 1992 tillsammans med sin familj, mamma, pappa, två bröder och en syster. Föräldrarna ansåg att situationen i Kosovo var ohållbar. De beslöt sig för att fly för att ge barnen bättre möjligheter i ett annat land. Vi släpptes av vid en busstation i Malmö. Där gick vi till polisen för att få asyl. Jag var jätterädd och undrade hur det skulle bli för oss. Då, i början på 90-talet, fanns det inte så stor förståelse för kosovoalbanernas situation. Informationen om Kosovo hade ännu inte nått världen. Okunskapen bidrog till ett flackande och farande för Rushit och hans familj som hade svårt att få uppehållstillstånd. Kortfattat beskrivet hamnade familjen på flyktingförläggningen i Oxelösund, därifrån utvisades de till Norge. Med advokathjälp fick de uppehållstillstånd i Sverige. Nästa anhalt blev förläggning i Flen, därifrån åkte familjen vidare till Ösmo och kom slutligen till Nynäshamn. Var har vi hamnat nu sa vi till varandra, minns Rushit. Det såg så tråkigt ut och vi tyckte folk verkade konstiga. Det tog ett par år att vänja sig. Och att komma från Kosovo med sammanlagt två års skolgång i bagaget var inte lätt. Det var ingen ordning på undervisningen i Kosovo, serberna störde hela tiden vi fick ingen lugn och ro. Rushit placerades i en sjätteklass och förväntades klara samma uppgifter som sina klasskamrater. Det gick inte alls och resultatet blev att han oftast uteblev från skolan. Han fick kontakt med Örjan Stenbom, som arbetar med Backluraprocessen, och blev assistent till honom. På så sätt har Rushit fått möjlighet att utveckla de sidor han är bra på. Nu arbetar Rushit som fritidsledare på Rumbagården, är aktiv i Backlura ungdomsråd, ansvarar för fotbollsplanen och har även hand om fotbollsträningen. Dessutom är han mycket musikintresserad och en av medlemmarna i Backlura Boys. Jag vill få ordning på mitt liv och tänker så småningom läsa på KomVux. Det bästa med Sverige är att det är ett fritt land. Det sämsta är att många tittar snett på oss som kommer från andra länder. Inte bara skinnskallar gör det utan även vanliga människor. Hon kommer från staden Focg. Den dagen kriget bröt ut befann sig hennes barn i den angränsande staden, Gorazde. Hon åkte dit för att hämta dem och de återvände sedan aldrig tillbaka hem. Focg var och är strategiskt viktig för serberna och eftersom Sabina är muslim var det en omöjlighet att åka hem. Jag fick ingenting med mig, inte ens mitt armbandsur som jag alltid brukade bära. Vi tog oss till Sarajevo där jag arbetade som sjuksköterska på sjukhuset. Jag ville stanna kvar i mitt land, jag hade ju inte gjort något fel! Men i längden kunde hon inte skydda barnen från svält och misär. Dödshotet var ständigt närvarande och till slut återstod endast att fly. Hon och barnen kom till Sverige tillsammans med Sabinas mor, som fick uppehållstillstånd genast. Först två år senare skulle Sabina och hennes barn få åtnjuta detta privilegium. Under de två åren bodde de alla fyra i en liten etta och Sabina tappade livsgnistan. Allt var så ofattbart. I mitt hemland hade jag allt. Hus, arbete, mycket bra ekonomi. Jag ljuger inte när jag säger att jag alltid tvättade håret hos frissan. Vi levde sida vid sida: serber, muslimer och judar. De flesta av mina vänner var serber. Allt förstördes. Jag hade inte frivilligt valt att byta land. Det var en mycket svår omställning. De bilder som hon lyckades tränga undan när hon var mitt uppe i ett brinnande krig där vardagen gick ut på att göra det bästa av situationen, att ge bästa möjliga vård utan el och vatten de bilderna rullade ständigt för hennes inre syn. När Sabina äntligen fick uppehållstillstånd kom hon i kontakt med flyktingenheten och proceduren med studier i svenska och praktikarbete drog igång. På sju månader hade hon läst in sven- 4

5 skan och efter två månaders praktik på Nynäshamns sjukhus fick hon ett vikariat på Rosengården. Nu är hon fast anställd på Lotsen, ett av kommunens äldreboende för dementa. Jag tackar Gud för arbetskamraterna på Rosengården. De Sabina Numanspahic trivs med sitt arbete som undersköterska men saknar sina arbetsuppgifter som sjuksköterska. hjälpte mig, trodde på mig, accepterade mig. Jag var orolig för språket. Min arbetsledare sa: Du kan ditt jobb, strunt i språket, det kommer. Så sakteliga började livet ljusna. Sabina och barnen fick en större lägenhet. På ytan verkar allt vara som det ska, men hon kan inte glömma kriget. Det går inte att glömma. Bilderna finns där. En ung man vaknade upp från operationen utan ben. Han sa, syster säg att jag drömmer, säg att det inte är sant. Sånt glömmer man aldrig. Jag kanske lär mig leva med det, men jag glömmer aldrig. Sabina längtar till sitt land. Men dit kan hon inte återvända, inte ännu i alla fall. Hon älskar att gå till arbetet, men saknar sina arbetsuppgifter som sjuksköterska. Jag är lyckligast när jag är på mitt arbete. Jag letar efter mitt gamla liv, men det kan jag inte hitta i Sverige. Sofia Adem flydde från Eritrea. Fortsättning nästa sida Avtal med staten om flyktingmottagning Nynäshamns kommun har tecknat ett tillsvidareavtal med Integrationsverket om att ta emot 25 flyktingar från år 2000 och framåt, till dess endera parten säger upp avtalet. Kommunens flyktingmottagning har till uppgift att integrera flyktingarna i samhället under en introduktionstid på två år. Syftet med introduktionen är att ge individen förutsättningar att försörja sig själv och bli delaktig i det svenska samhället. Två år är alldeles för kort tid för många, säger integrationssamordnare Kerstin Samuelsson. Många kvotflyktingar, som har levt ett svårt liv under mycket svåra förhållanden i olika läger, är analfabeter och de behöver mycket längre tid. Flyktingenheten har ansvaret för flyktingarna i 3,5 år. Det går enligt lag att förlänga introduktionen till fem år. Avtalet med Integrationsverket ger kommunen kronor per barn och kronor per vuxen under introduktionstiden. Dessutom utgår en grundersättning på 3 x kronor som ska täcka löner och administrationskostnader. Under introduktionstiden får flyktingarna läsa Svenska för invandrare. För att se hur svenska arbetsplatser fungerar, träna språket och få möjlighet att skapa kontakter, praktiserar de på arbetsplatser i kommunen. Varje år tar Sverige emot mellan och kvotflyktingar. Dessa väljs ut av FN:s flyktingorgan efter intervjuer. Röda Korset hjälper till med transporter till olika länder. För kvotflyktingarna är allt ordnat när de kommer: uppehållstillstånd, pass och bostad. De flesta flyktingar som kommer till Sverige är dock inte flyktingar enligt FN:s kriterier utan har flyktingliknande skäl. Dessa skäl är dock inte lika starka som konventionen kräver. Antalet flyktingar till kommunerna fördelas enligt en viss procentsats. Nynäshamn ligger på 0,01 procent, vilket är lågt om man jämför med andra kommuner i regionen där till exempel Södertälje ligger på 0,07 och Stockholm på 0,06 procent. Svårare få uppehållstillstånd Det kan ta från sex månader till fyra år för att få permanent uppehållstillstånd och oftast ges detta av humanitära eller medicinska skäl. Eller medicinska. På senare år har det blivit svårare att få uppehållstillstånd. Mottagna flyktingar i Nynäshamn från 1994 och framåt Avtal Sekundär Anknytning 3:e året 1 1 Summa Sekundärflyktingar är flyktingar som kommer från andra kommuner och bosätter sig i Nynäshamn. Anknytning är hitflyttande nära anhöriga till flyktingar som redan bor här pågick Bosnienkriget vilket resulterade till det ovanligt stora flyktingmottagandet. En anledning är erfarenheterna från kriget i Bosnien. De flyktingar som kom till Sverige 1994 fick uppehållstillstånd nästan genast. Men efter Bosnien ändrades arbetssättet gällande människor i massflykt från krig. Det har resulterat i att regeringen numera inte ger dessa flyktingar permanenta, utan tidsbegränsade uppehållstillstånd. Här är det Invandrarverkets ansvar att på olika sätt hjälpa flyktingarna att återvända till sina hemland. Detta arbetssätt har gjort att hälften av de som kom hit under Kosovokriget har åkt tillbaka, säger Kerstin Samuelsson. De invandrare som söker uppehållstillstånd för att bosätta sig hos en nära anhörig måste söka från det egna landet. Men många kommer hit och söker härifrån. Den dagersättning som kommunen betalar till den sökande återbetalas av Invandrarverket. Statens ansvar för integrationsfrågorna, däribland flyktingmottagandet, överfördes den 1 juli 1998 från Statens invandrarverk till en ny myndighet, Integrationsverket. LH 5

6 Jag ville bo i en liten stad med lugn och ro Sofia Adem, 27 år, är född i Eritrea och kom 1992 som flykting till Sverige. Hennes föräldrar, syster och bror valde att stanna kvar och det kostade familjen mycket pengar att låta henne lämna landet. Först hamnade hon i Sudan där hon hade vänner. Där stannade hon ett par år och arbetade för Röda Korset som undersköterska. Sudan är ett muslimskt land med stränga regler så det var svårt att leva där, säger Sofia som själv är kristen. Valet för nästa tillflyktsort stod mellan Kanada och Sverige. Eritrea är ett litet land med endast 3,5 miljoner människor Därför blev valet lilla Sverige som hon hade hört mycket gott om. Jag ville inte bo i ett stort land med ett myller av människor överallt. Tre år fick Sofia tillbringa på flyktingförläggningen i Flen. Det blev trots allt ganska uthärdligt även om framtiden var oviss. Hon träffade sin blivande man, som kommer från Etiopien, och födde en son. Livet fick en mening. När uppehållstillståndet kom blev nästa fråga var den lilla familjen skulle ta vägen. Jag ville bo i en liten stad där det är lugn och ro, berättar Sofia. En vän på Invandrarverket föreslog Nynäshamn eftersom han vid ett besök hade fått ett positivt intryck av staden. Livet har gått vidare. Hennes son trivs i skolan, maken arbetar även han inom vården. Själv har Sofia fast anställning på Lotsen, ett demensboende, men har tjänstledigt och går första terminen på en undersköterskeutbildning. Hon är mycket intresserad av alternativ vård och vill gärna arbeta inom det området längre fram. Jag trivs jättebra. Jag har massor av vänner och grannarna är snälla. På sommarmorgnarna vaknar jag av att fåglarna kvittrar. Även om jag längtar hem till Eritrea ibland så vill jag inte flytta härifrån. LH Sofia Adem flydde från Eritrea via Sudan. Valet stod mellan Kanada och Sverige. Eritrea, som ligger vid Röda Havet, var under en period en italiensk koloni beslutade FN att landet skulle ingå i federation med Etiopien. Det utlovade självstyret för Eritrea uteblev och motståndsrörelser inledde en väpnad kamp för självständighet. Eritrea blev 1993 efter nära 30 års kamp en självständig stat. Fred är det inte ännu, fortfarande strider de båda länderna. I Eritrea bor både kristna och muslimer och det talas nio olika språk, varav ett är italienska. FÖRSÄLJNING INSTALLATION SERVICE Radio TV Video Antenn/Parabolanläggningar Mobiltelefoner Ljudanläggningar Telekommunikation mm Europas Största Radio/TV kedja Telia Återförsäljare Fredsgatan 10, Nynäshamn, Tel Nöjda kunder i sex decennier Besök oss i centrum Butik och utställning Centralgatan 12 Nynäshamn Tel Fax Internet: 170 Butiker varav 27 i Storstockholm 6

7 Jonssons, en väldigt snäll och bestämd kontaktfamilj Lars och Mildred Jonsson är kontaktfamilj. Varannan helg upplåter de sitt hem för barn vars föräldrar av någon anledning behöver avlastning. Uppdragen kan ha olika förtecken, och under årens lopp har många barn passerat familjen Jonsson i Älgviken. Det finns många orsaker till att en förälder går in i väggen, och behöver stöd och hjälp med barnen under en period. Det behöver inte nödvändigtvis vara missbruk med i bilden, säger Lars, som arbetar som polis och möter många utsatta barn i tjänsten. Mildred är läkarsekreterare. Dessutom har familjen nyligen öppnat en affär för ridsport. Intresset för djur och natur är stort. På gården finns fyra hästar, åtta höns, fyra katter och en hund. Flickorna i familjen rider och Lars jagar och fiskar på fritiden. Familjen har fem egna barn varav två är vuxna och utflugna. Kvar hemma är Sara tolv år, Emma fyra år och Anna-Karin 18 år, vars fästman Micke också bor i huset. Det började för sju år sedan. Familjen Jonsson blev tillfrågad av en granne, som kände till ett barn som under en period var i behov av att få bo i en annan familj än sin egen. Efter diskussioner inom familjen beslöt de sig för att prova. Kontakter togs med socialkontoret, allt föll väl ut och familjen har därefter fortsatt att ta emot barn i hemmet. Det är ingen skillnad på om man lagar mat för fem eller åtta personer, anser Lars. För att det ska fungera praktiskt hjälps paret åt med allt arbete i hemmet. De barn som kommer hit får ta del i familjens vardagsliv med allt vad det innebär av att sköta djur och delta i ett rikt friluftsliv. Familjens egna barn är mycket positiva till att få nya vänner. Det är bara roligt att få kamrater, säger Sara som uppskattade en jämnårig flicka som bodde där under en längre tid. Vi hjälptes åt med läxorna, det var kul. Ordning och reda samt klara Familjen gillar djur och natur här är de ute på en hästpromenad. Från vänster syns Emma på hästryggen, Sara, Lars och Mildred. regler är viktiga om man är kontaktfamilj, anser familjen Jonsson. Vissa barn blir förvånade när de märker att vi är både väldigt bestämda och samtidigt väldigt snälla, säger Mildred. Vi uppfostrar våra barn att man ska vara snälla med varandra i familjen och det vill vi förmedla till de barn som kommer hit. Det är inget märkvärdigt det vi gör, säger Mildred. Vi bidrar med vad vi har, och det bästa är att våra barn lär sig medkänsla och att dela med sig till andra. Fler kontaktfamiljer behövs Sociala omsorgsförvaltningens familjeenhet behöver fler familjer som kan ta emot barn i sitt hem som behöver extra stöd, så kallade kontaktfamiljer. Enheten söker familjer som ett par helger i månaden är beredda på att ställa upp för att avlasta de biologiska föräldrarna. Det viktigaste är att man har tid och att det finns ett känslomässigt utrymme för en ny person, säger Kerstin Gyll som tillsammans med Lillemor Attia arbetar med att hitta lämpliga familjer. De föräldrar som behöver kontaktfamiljer till sina barn är för det mesta ensamstående mödrar utan fungerande nätverk. De kan till exempel vara inflyttade där släkt och vänner finns för långt bort för att kunna hjälpa. För dessa kvinnor kan det vara livsviktigt att få en andningspaus för att hämta krafter och orka fortsätta att vara en bra mamma till sina barn. Däremot är det inte en automatisk rättighet att vid skilsmässa tilldelas en kontaktfamilj. I kommunen finns ett 20-tal kontaktfamiljer. Det behövs fler för att få bättre valmöjligheter när det gäller att passa ihop barn och familjer så att det fungerar på bästa sätt för samtliga inblandade. Vanligt familjeliv Familjeenheten börjar med att göra en noggrann utredning av den blivande kontaktfamiljen. Detta görs både för familjens, barnets och förälderns skull. Mycket ska stämma. Relationen mellan familjen och barnet måste fungera och föräldern som lämnar barnet ska känna förtroende och tillit. Det är viktigt att vara klar över sina egna behov när man upplåter sitt hem för en ny liten människa. Många som ringer tycker att de själva har det bra och vill dela med sig, säger Lillemor Attia. Det som barnet behöver är att få delta i ett vanligt familjeliv. En lång process tar vid innan allt är klart och familjen får gott om tid att bestämma sig. Detta för att beslutet om att ta hand om ett barn ska vara starkt förankrat hos alla i familjen. Den ersättning som ges ska täcka de extra omkostnader som familjen får och dessutom utgår ett arvode som är beskattningsbart. LH Om du och din familj är intresserad av att bli kontaktfamilj eller vill veta mera, ta gärna kontakt med familjeenheten, tel:

8 HÄR KOMMER ETT MITTUPP ETT SEPARAT DOKUMENT

9 SLAG, SOM

10 Kulturen sjuder i Nynäshamn I november 1999 bildades en kulturvisionsgrupp som bland annat ska utröna utsikterna för en ny konsthall. Bildkonstnärerna är mycket missnöjda med den utställningslokal som finns i källaren i Folkets Hus. Det är inte en konsthall i ordets rätta bemärkelse, menar Sam Westerholm. Den har dessutom förfallit och lämpar sig till exempel inte för tunga skulpturer eftersom golvet sviktar. Dessutom har rörelsehindrade svårt att ta sig ner med varuhissen. Lokalen utnyttjas av alla föreningar och ibland har skolorna utställningar där. Visionsgruppen ska verka för ett samarbete mellan utövande konstnärer, politiker och så småningom även företrädare för näringsliv och musikliv. Hur ska konsthallen finansieras? Det är ju inte rimligt att kommunen ska stå för hela kostnaden. Därför kommer vi att vända oss till näringslivet, som även det har ett intresse av att det finns en vacker och funktionell konsthall för att locka arbetskraft till Nynäshamn. Sam Westerholm och gruppen ska ta kontakt med duktiga människor som har drivit liknande projekt. Grafikens Hus är ett exempel på hur man med aktieandelar, konstnärsaftnar och lotterier lyckades samla in pengar. En konsthall gynnar även musiklivet, anser Sam. Musik och konst hör ihop. Det ska vara ett ställe för alla sinnen, men med bildkonsten som bas. Som kultur- och fritidssamordnare har Inga Scheffer ett samlat grepp om vad som händer. Det finns så många olika typer av kulturyttringar i kommunen, säger hon. Inga vill slå ett slag för den kultur som sjuder och pyr i kommunens alla hörn. Från upptecknande av gamla broderimönster från Sorunda, Konstföreningen, Sotholms Härad hembygdförenings arbete med stadsdelsböckerna, till studieförbunden som gör ett bra jobb så att vanligt folk med konstnärlig ådra får utlopp för sitt skapande. Det finns många duktiga utövare på amatörplanet. Visfestivalen i somras är ett exempel på när det fungerar som bäst. Kultur måste komma underifrån för att Sam Westerholm arbetar för en ny konsthall. det ska bli riktigt bra, säger Inga Scheffer. Inger Lythell fritidssekreterare, fyller i. Micke Johansson och Niklas Liljehammar hade en jättebra idé om att starta en visfestival i Nynäshamn men de vågade inte dra igång utan försäkran om ett förlustbidrag. Jag tänkte att det måste bara gå. Idén förankrades hos politikerna som sa ja till ett bidrag på kronor. Budgeten till kulturen år 2000 är kronor. I summan ingår bidrag till kulturföreningarna, kulturvisionen, utställningsverksamhet, kultur i skolan och förskolan. Kulturskolan och biblioteken har en egen budget. LH Förra årets dragplåster var Ewert Ljusberg vid visfestivalen. Han kommer igen även i år. NYTT! LÄR DIG DYKA! KURSSTART 8 mars och 12 april Seglarkläder Seglarskor Tel/fax Fiskehamnen i Nynäshamn Tel ÖSMO Hund- & Husdjurspensionat Lennart Bodin och Monica Langerfors Bodin Din hund och katt är våra hedersgäster, bor och lever i familjemiljö (ej boxar). Mobil: Karlberg ÖSMO 10

11 Envisa grabbar fixade visfestival i stan Sommaren 1999 arrangerades den första visfestivalen i Nynäshamn. Bra artister och vackert väder gjorde att personer lät sig underhållas av artister som Evert Ljusberg, Finn Zetterholm med flera. Visste du... Grabbarna bakom det lyckade initiativet arbetar nu för fullt för att upprepa succén i sommar. Sven- Bertil Taube är redan inbokad. Vi hade länge gått och funderat på en visfestival, berättar Micke Johansson som tillsammans med Niklas Liljehammar ingår i visgruppen Envisor. Två glada amatörer som älskar musik och är tillräckligt tokiga för att våga dra igång ett så stort och vådligt projekt. Entusiasm, lust och ideér fanns det i mängder. Problemet var avsaknaden av pengar. Och festplats. Det var under en spelning i juletid 1998 på Hembygdsgårdens restaurang som lösningen stod som i ett förklarat sken. Naturligtvis, hembygdsgården var det perfekta stället med de vackra omgivningarna och havet i närheten. Och restaurangen kunde stå för mat och dryck. Så gällde det att ragga sponsorer. De fick positiv respons och bollen var satt i rullning. Artister bokades. Ideella krafter knöts upp. Telefontrafiken från familjen Johanssons residens på Backlura var högfrekvent. Det lönade sig att ligga i. Sponsorerna anmälde sitt intresse. Allt från Beda, som bidrog med en hundring, till olika företag inom kommunen som betalade annonser eller på annat sätt stöttade verksamheten. Ett exempel är en person som hämtade Mats Paulson vid Södertälje station. Alla insatser var välkomna. Utan alla som ställde upp skulle det aldrig ha gått, säger Micke. Sedan har vi själva lagt ner ungefär timmar på ideellt arbete. att Nynäshamnsbostäder har lägenheter? att det finns 7 st 2-rummare 39 st 3-rummare och 16 st 4-rummare att hyra (25/1 2000)? att de äldsta fastigheterna är från 1919 (Telihusen)? att Nynäshamnsbostäders grönområden är lika stora som 160 fotbollsplaner? att Nynäshamnsbostäder planterar vårlökar varje år? Hyr bostad mer tid för annat! Ring redan idag! Besöksadress: Fredsgatan 4A Postadress: Box 257, Nynäshamn Niklas Liljehammar arbetar i vanliga fall på Nynäshamnsbostäder och Micke Johansson är lots vid Sjöfartsverket. Här vid hembygdsgårdens festplats där de längtar till sommaren. De räknar inte med att bli rika och de tar stora risker. Går det käpprätt åt skogen, så är det vi själva som får stå för notan, säger Niklas. Ifjol gick det jämt upp. Av förlustbidraget från kommunen användes kronor. Vi gör det här för att vi älskar viskonsten och vill göra något trevligt för nynäshamnarna, säger Niklas. Sedan har det här arbetet givit oss roliga kontakter med visfolket i Stockholm och ett gott rykte som arrangörer. Det betyder mycket. Nu är det full fart inför sommarens festival. Stigen är upptrampad så det går något lättare. Budgeten för i år är dubbelt så stor men artisterna är dyrare och marknadsföringen mer genomtänkt och påkostad. Vi planerar att köra i tre år sen får vi se hur det faller ut, säger Micke Den första juli blir årets festival. Då kommer bland annat Sven- Bertil Taube, Lars Demian och Lasse Tennander. Håll tummarna för vackert väder, säger Niklas och Micke. LH Din klädbutik i centrum DAM HERR BARN Bra kläder till Rätt pris Även Märkesvaror PLUS-KLÄDER för Dig som kräver lite större storlekar Vi önskar gamla och nya kunder välkomna! Möt våren i färg och kvalité! Britt-Marie Fredsgatan 4 Nynäshamn Tel

12 I en källarlokal i Ösmo samlas varje tisdagskväll ett gäng ungdomar för att träna upp sin färdighet i att skjuta med luftgevär. Men det är inget för dem som vill vara tuffa och leka Rambo. I Ösmo skytteförenings ungdomssektion får ungdomar lära sig hantera vapen på rätt sätt. Med respekt och eftertanke. Fem personer i taget kan vara igång samtidigt vid den 10 meter långa skjutbanan. De skjuter sittande med stöd eftersom luftgevären är tunga och väger fyra till fem kilo. Det gäller att vara stadig på handen när man siktar. Andningen är viktig: sikta andas in, skjut andas ut sakta, så att inte siktet rubbas. Vi har stränga regler, säger Tina Broman, ungdomsledare, som tillsammans med sin syster är de enda flickorna i klubben. Om man skjuter två gånger utan att sikta, åker man ut från banan. Risken är nämligen att skottet tar i väggen och studsar tillbaka på skytten. För dem som tar med egna gevär måste föräldrarna följa med till och från lokalen. Det naturliga när man fattar ett gevär är att sätta fingret på avtryckaren. En viktig regel är därför fingret upp för att undvika ett oplanerat skott. Ulf Alexandersson, 13 år, provade på luftgevärsskytte under ett sportlov och blev biten direkt. Tidigare spelade han fotboll. Det här är mycket roligare. Det är enklare på något vis och man tävlar mot sig själv. Först gäller brons med kravet att få 76 av 100 möjliga poäng. Målmedvetne Daniel Haneryd, 9 år, lär sig hantera vapen på rätt sätt. Sikta mot stjärnorna inget för unga Ramboaspiranter Sedan går man vidare till silver och efter finns det tre olika guldstjärnor att erövra. Fem åt gången kan skjuta på den tio meter långa banan. Bra för koncentrationen Om man inte är lugn innan så blir man det av att träna skytte, säger Tina. Berit Nordström som varit med i skytteföreningen i 30 år, instämmer. Jag arbetar som lärare och det här är bra för barn som har svårt att koncentrera sig. Man måste helt enkelt sitta still för att få ett bra resultat. De lär sig lyssna och samordna rörelserna. Det får de stökiga ungdomarna att gå ner i varv. Stökigt är det minst av allt i lokalen. De som står i tur att skjuta väntar tålmodigt vid fikabordet. Tiden fördrivs med spel och läsning och stämningen är vänlig och lugn. Berit Nordström vill propagera för skytte som en trevlig familjesport. Klubben anordnar müllers bageri o konditori mmm...müllers! Fredsgatan 13 Tel

13 Ulf Alexandersson provade luftgevärsskytte på ett sportlov och blev omedelbart biten. Här betraktar Ulf Alexandersson tillsammans med Mikael Larsson sina resultat. många roliga träningstillfällen och tävlingar. Vi är lika knasiga som golfarna i att vara ute i ur och skur, säger Berit. Medlemsavgiften är 200 kronor per år och då ingår tävlingsavgifter och samt 30 skott under varje träningspass. Tävlingsavgifterna är gratis för ungdomarna. Träningstider är tisdagar kl och lördagar kl 9 11, när det inte är tävlingar. LH Tina Broman hjälper lillasyster Jessica som är en duktig skytt. Denna gång blev det 48 poäng av 50 möjliga. Handsken ger bättre stöd och stabilitet. KÅLBÄCKS FÄRGHALL AB BUTIKEN SOM HJÄLPER ER VÄLJA RÄTT Lövlundsvägen 21 Nynäshamn Telefon Aktuell information om och från kommunen 13

14 Under vinjetten Min horisont skriver kända och okända skribenter med anknytning till Nynäshamn. Denna gång är det frilansjournalisten Leif Strömberg. Snart firar vi igen Nynäshamn 100 år nästa år Min horisont Om uppståndelsen kring nya århundraden och Nynäshamns historia, skriver Leif Strömberg i denna utgåvas krönika. Leif, som är frilansjournalist, bor i Sorunda sedan länge. De fina gamla bilderna har vi med Marie Landins hjälp plockat fram ur kommunens bildarkiv. Hysterin kring vårt inträde i ett nytt århundrade och framför allt i ett nytt årtusende har lagt sig. Allt rullar som vanligt igen. Men för nynäsborna väntar ännu ett jubileum, ett jubileum som dock säkert kommer att passera under lugnare former. Med all rätt kan man nämligen påstå att nästa år fyller Nynäshamn 100 år. Orsaken är att järnvägen Stockholm Nynäs öppnades för trafik Denna händelse blev förutsättningen och startpunkten för skapandet av ett samhälle som snart växte till stad. Anledningen till att järnvägen byggdes var att Stockholm ville ha en uthamn, och Nynäshamn bedömdes vara den perfekta platsen. Det blev inget av med dessa planer, men nu har de som bekant blivit aktuella igen. Men då, efter 1901, hände tre viktiga saker. En var att Nynäshamn lätt och bekvämt kunde nås av utsocknes, inte minst av stockholmare som ville andas havsluft. På kort tid växte en badort fram, Arbetslag vid järnvägsbygget ca Kallbadhuset vis sekelskiftets början. Interiör från Televerkets verkstad, slutet av 1930-talet. med Trehörningen som centrum. Där byggdes ett badhotell 1906 och ett kasino. Eventuellt fanns förhoppningar om att Nynäshamn skulle bli Sveriges svar på Monte Carlo. Badgästerna kunde förutom havsbad i kallbadhus även pröva lerbad, tallbarrsbad och till och med något som kallades elektriska bad. I omgivningarna växte pampiga villor upp för välbeställda fritidsboende. En annan sak som inträffade var att Gotlandstrafiken från Nynäshamn inleddes. Den startade redan 1902 och från och med 1905 var det daglig trafik. Gotlandstrafiken har varit livskraftig och Nynäshamn är den viktigaste hamnen för gotlänningarna och turister på väg till och från ön. Men tiden som badort blev kortvarig. Den varade endast i tio år. Det var de sämre tiderna under första världskriget som satte punkt. Åtminstone för badhotellet, som såldes till Pensionsstyrelsen, vilket blev Riksförsäkringsverket. Hotellet blev sjukhus. En tredje sak som hände var att industrin kom hit. Den viktigaste händelsen var när Kungliga Telegrafverkets verkstäder öppnades Dit kom arbetare med familjer. Detta nytillskott av invånare blev mycket betydelsefullt för samhället, då många av arbetarna redan var skolade i föreningsliv, sångkörer, orkestrar, idrott, med mera. Det gav hela samhället en värdefull injektion, eftersom de nytillkomna fortsatte med sina tidigare verksamheter. Och det var folk som kunde ta initiativ. Redan 1915 hade man Folkets Hus klart. Byggnaden hamnade vid Malmtorget, men verksamheten flyttades ju därifrån till nya Folkets Hus Några ytterligare viktiga data i Nynäshamns historia: Samhället blev köping Nynäshamns andra storindustri, Nynäs Petroleum, kom hit Nynäshamn blev stad Storkommunen bildades 1974, bestående av Nynäshamn och de tidigare kommunerna Sorunda och Ösmo, med Torö som var en egen församling. 14

15 Foto: SIS Känner du igen motivet? Vinn fotoboken Nynäshamn förr och nu. TÄVLING Detta händer under Sportlovet Snö, is och sol med massor av spontana och organiserade utomhusaktiviteter. Det är en samfälld förhoppning inför sportlovet veckan 9. Då erbjuds bl a längskidåkning och pimpelfiske vid Fjättern. Men även vid tö finns gott om aktiviteter. Närmare besked om tider distribueras till eleverna någon veckan före. Några höjdpunkter är: Bowling i Gröndalshallen. Skridskoåkning i Folkets hall. Djurskötsel på Gränja gård med kalvar, kaniner, får, lamm, lamor, ankor, höns och hästar. Bordtennis i Gröndalshallen. Tennisskola i Tennishallen. För övriga tips i hela länet se: Här kommer en nya utmaning för Ankarets läsare. Bilden i förra numret föreställde regnvattenutkastaren från fyrtoppen på Landsortsfyr. Denna gång är det en historisk bild. Skriv ner ditt förslag och posta det gärna på ett vykort. Adressen är: Nynäshamns kommun, Ankaret, Kommunstyrelsekontoret, Nynäshamn. Skriv Fototävling på vykortet eller kuvertet. HOS OSS ÄR TRÄ Även denna gång lottar vi ut ett exemplar av den fina fotoboken Nynäshamn förr och nu, utgiven av Nynäshamns Fotoklubb och Sotholms Härads hembygdsförening. Rätt svar och namn på vinnaren publiceras på informationssidan Ankaret i Nynäshamns Posten den 24 mars. Skicka in svar senast den 17 mars. EN GOD REGEL Foto: Sören Colbring/SIS Byggsten Vi har allt och lite till... Skivor och panel från plugg till planka Dörrar Inner och ytter Cement Puts och bruk Färg Hemkörning Allt i trä och byggvaror, dessutom järn- och färgaffär NYNÄS BYGGMARKNAD I NYNÄSHAMN Hammarhagsvägen 16, Nynäshamn Tel Fax Öppet: Mån, ons, fre kl 7 17 Tis, tor kl 7 18 Lör kl

16 Nynäshamns ANKARET Konsumentrådgivaren i allmänhetens tjänst Nynäshamnarna är duktiga på att anlita konsumentrådgivaren. Omkring 600 ärenden om året hamnar på Else-Maj Edenborgs skrivbord. Vad gör man om har köpt en vara som inte fungerar eller en hantverkstjänst som inte håller utlovad kvalitet och inte får gehör för klagomålet? Vad gör man om privatekonomin går över styr och inkomster och utgifter inte längre går ihop? Då kan det behövas professionell hjälp för att få rätsida på problemen. Nynäshamn är en av de kommuner som fortfarande har en konsumentrådgivare i nödens stund. Tyvärr kommer de flesta när de redan sitter i knipan. Men det är nästan aldrig för sent att reda upp situationen, säger Else-Maj Edenborg. Som en detektiv tar hon sig an fallen. Det gäller att leta fakta och hitta lösningar. Under årens lopp har hon skaffat sig mycket kunskaper och framför allt hittat vägar att söka information. Våren och hösten 1999 har det till stor del handlat om tjänster utförda av hantverkare. Else-Maj understryker vikten av att komma överens om vad ett arbete ska kosta. De flesta frågar inte om priset och gör inte en skriftlig uppgörelse. Många känner inte till att företagare har skyldigheter enligt konsumenttjänstlagen, att ge skriftlig upplysning om kostnader. Om arbetet blir dyrare än beräknat, måste kunden informeras. Ett annat viktigt inslag i arbetet är hushållsekonomisk rådgivning. Personen har dragit på sig skulder under en arbetslöshetsperiod eller fått penningproblem efter en studieperiod med minskade inkomster. Förhållandet lön, hyra och matinköp går inte längre ihop. Kortsiktig lindring i form av kreditkort kan ha blivit lösningen. Först försöker jag se helheten. Else-Maj Edenborg vid snurran, där man kan hämta matnyttig information innan man gör ett viktigt inköp. Sedan börjar vi bena upp problemet. Vad går det att skära ned på? Går det att komma överens om avbetalningsplaner. Är det riktigt allvarligt får personen en tid hos kommunens skuldsanerare. I sammanhanget vill Else-Maj varna för kreditkort som inte ger tid till eftertanke och för affärernas löften om räntefria köp. Missar man att betala i tid blir räntan högre allt snabbare. Dessutom tillkommer alltid uppläggningskostnader och avikostnader. Oseriösa bilförsäljare. Ett område där det lätt uppstår problem är bilhandeln. Om man står i begrepp att köpa bil bör man tänka sig noga för. En rekommendation är att kontrollera att bilhandlaren är ansluten till MRF, (Motorbranschens Riksförbund). Det är ingen garanti för att bilen är felfri, men om det blir en konflikt mellan LAGAR OCH VAR DU KAN HITTA MER INFORMATION Konsumentköplagen gäller vid köp av varor nya, begagnade eller köpta på rea. Och vid förmedling när en näringsidkare förmedlar ett köp mellan två konsumenter. Konsumenttjänstlagen ger dig ett grundskydd när du ger i uppdrag åt en näringsidkare att utföra en reparation, ett arbete på köparen och säljaren och köparen vänder sig till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN), så följer säljaren dess beslut. Det gör sällan oseriösa bilförsäljare. MRF är sträng mot sina medlemmar, uteslutning kan bli straffet för de som inte följer reglerna. Lever konsumentrådgivaren som hon lär? Nja, jag är nog lite yrkesskadad. Hemma säger de att, vi kan väl bara köpa. Måste du titta i Råd och Rön jämt. Några goda råd inför köp av tjänst eller vara. Ta reda på rättigheter och skyldigheter i förväg och var inte rädd att klaga om något är fel. Jag vill ge en eloge till dem som kommer hit, de försöker verkligen klara upp sin situation. Med en puff i rätt riktning och lite pep-talk lyckas de flesta ta kontrollen över ekonomin igen. LH din fastighet eller att förvara något åt dig. Konsumentlagarna gäller mellan konsument och näringsidkare. Mellan konsument och konsument eller näringsidkare emellan gäller andra regler. På biblioteken och i snurran i kommunhusets receptionen, finns enkel information om de olika lagarna i form av faktablad att hämta. GRUPPFÖRSÄNDELSE På djupet Vad tycker du om kulturlivet i Nynäshamn? Niklas Milberg, chefredaktör på Nynäshamns Posten När det gäller bildkonst och skulptur finns det mycket som är jättebra. Vi har många duktiga lokala konstnärer. Men bion är på fallrepet och teater för vuxna finns det ingenting av. Inte mycket musik att konsumera heller om man bortser från Kulturskolan. Ska man satsa på någon kulturform i Nynäshamn tycker jag man ska öppna en konsthall gärna på Trehörningen. Malin Millenros med Julia och dottern Josefin, båda fyra år Jag önskar att det fanns mer kultur för barnen. Någonstans dit barn kan komma för att få måla. Vi brukar åka till Kulturhuset i Stockholm och till Dockteatern Tittut. Tony Sjöstedt, musiklärare och musiker i Subterraneans Det finns mycket som bubblar under ytan. Många håller på med musik. Men det saknas ett ställe, typ ett allhus för olika former av kultur; musik, teater och konst. Sen tycker jag att nynäshamnarna är lite fega. De satsar bara på säkra kort när de går ut. Och så måste det finnas möjlighet att dricka öl om de ska vara intresserade. Roland Bergvik, kör kran på Oljan Så länge bion finns kvar är det trevligt. Jag går gärna på konstutställningar och eftersom jag är fotointresserad brukar jag besöka Hembygdsgården där det finns mycket kulturhistoria att ta del av, både föremål och bilder från förr.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Jag var i Italien i nästan 3 veckor, i en stad som heter Reggio Emilia som ligger i Norra Italien. Jag bodde hos Francesca och hennes familj som bor i en liten stad som

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

?Har du För dig som är ung! koll

?Har du För dig som är ung! koll Har du koll? För dig som är ung! Har du råd att bli vuxen? Alla tonåringar drömmer nog om att bli vuxen. Om att bestämma över sitt eget liv och ta sina egna beslut. Om friheten att tjäna egna pengar och

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam.

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Dagens Konsumtion Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Tänk alltid igenom dina val en extra gång innan du

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Lägerutvärdering VETTRA 2016 Lägerutvärdering VETTRA 2016 26 juni-4 augusti 2016 Utvärdering 7-dagars läger (läger 1,3 och 4), Vettra 2016 Förmågor: (Före och efter lägret, skalan 1-5 där 1=lägst, 5=högst) Tänka positivt Före 3,40

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år jag fyllde 50. Men tiden går så fort och det blev aldrig

Läs mer

Vecka 41 är Kulturvecka!

Vecka 41 är Kulturvecka! Vecka 41 är Kulturvecka! Begreppet kultur är inte alltid så lätt att förklara eftersom det har många betydelser, men mest tänker vi kanske på människans skapande och kreativitet såsom konst, litteratur,

Läs mer

Växjö Nyanländas syn på att leva och bo i Sverige. Invandrarindex november 2016

Växjö Nyanländas syn på att leva och bo i Sverige. Invandrarindex november 2016 Växjö 16-11-29 Nyanländas syn på att leva och bo i Sverige. Invandrarindex november 16 Invandrarindex 1 (184) 1 Är du. Bas total 15: 3.1 Bas total 16: 2.369 % 9 8 7 6 5 44 Kvinna 47 56 Man Invandrarindex

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Böcker för barn 3 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 3 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 3 år Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Den stora slummerboken Av Giovanna Zoboli Urax Orättvist! Av Åsa Mendel-Hartvig

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Jag är en häxa Lärarmaterial

Jag är en häxa Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera har köpt ett trollspö på ebay och lyckas till sin egen förvåning få liv sin gamla nalle genom att säga en trollramsa. Problemet

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015 TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik YHHV8 Andreas Grönblom Petra Höglund Karolina Strandholm April 2004 Inledning Vi har valt att skriva om dataspel

Läs mer