... Inledning. och arkivväsen 1. Kyrkohistoria...t ileligionshistoria Uppfostran och undervisning Sprhkvetenskap...b...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "... Inledning. och arkivväsen 1. Kyrkohistoria...t... 1. ileligionshistoria... 3. Uppfostran och undervisning... 4. Sprhkvetenskap...b..."

Transkript

1

2 " Biblioteks Inledning :... och arkivväsen 1 Kyrkohistoria...t... 1 ileligionshistoria... 3 Uppfostran och undervisning Sprhkvetenskap...b... 4 Litteraturhistoria... 5 Skönlittoratur...b... 9 Konst och arkitektur Arkeologi...* Historia Svensktiden talet...b Baltutlamningen Numismatik Biografi Ztnografi och folklivsforsiming Geografi Samhalls- ooh riittsvetenskap Baltsr i Sverige...b.. 47 Postväsen Krigsväsen Författarregister Titelregister...b.. 51

3 INLEDNING Målskittningen ned detta arbete har varit att få fram ett ltitt- * tillgängligt hjälpmedel på svenska för den son snabbt vill orientera sig eller utvidga sina kunskaper on Lettland, dess folk, historia och kultur. Denna urvztlsbibliografi vill ge en samlad översikt över en del av clet son utgivits p& svenska nnder 1900-talet om lettiska förhbllanden. De förtecknade verken anknyter i en eller annan form till Lettland, dess invanare (inte nödvändigtvis letter), historia, geograf l, språk, kultur samt baltiska exilförhållanden. Pör att f5 ett s& stort och mångsirligt urval som möjligt har såväl böoker som broschyrer ocl~ t idskri f ter nedtags ts. Förteclrningen omfattar i huvudsak verk utgivna under perioden Förteckningen omfattar 221 titlar och ar systematiskt uppställd efter Emnesområden aven om detta i nhgra fall nedför att samma titel förekonmer under olika iironesrubrfksr. I de flesta fall anges originalupplaga eller den första svenska upplagans tryckår. Varje titel ar numrerad och förteckningen avsli~tac med ett författar- och titelregister dar numret hanvisar till titel. Vid upprättandet av denna urvalsbibliografi har jag anvtint nig av Svensk bokförteckning, Svensk bokkatalog, Svensk historisk bibliograf i, Lundqvist, h4. : Svensk konsthistorisk bibliograf i, Svenslr tldskri ftsindex och Svenska tidskriftsnrtilrlar. Annotationerna bygger p& sstslk1. ~eoensioner, sammanfattningar, förord som egna lssintryck.

4 BIBLIOTEKS, aah A~IWÄSEN 1,.Wieselgren, P.: Bland böaker i Baltikum. - (Nordisk tidskrift för bok- ooh biblioteksv8sen ; 30, 1943, s, , s, ) I sin uppsats redogör Wiesolgren för de institutioner, i Estland ooh Lettland, son liar bevarat dokument ooh tryckta skrifter från svensktiden. I Riga var det framst Rigas stadsbibliotek och det balttyska ngesellvachaft fi,tr Geschfchte und Altertumskunden som ägde större samlingar av småtryck frhn denna tid, Författaren berättar &ven om de fynd, som han har gjort i de baltiska arkiven. Wieselmen, P,: Svensk kulturhistoria i baltiska arkiv. - (Ilistorisk tidskrift ; 65, 1945, s ) Författaren presenterar i denna artikel de estniska och lettiska arkiven, under sj&lvstisndighetstiden, med deras rikliga kulturhistoriska kkillmaterial frhn b1.a. svensktiden. För Lettlands del, menar Nieselgren, utgjorde statsarkivet, med har förvarade hovrättsarkiv ooh samling av kyelkovisitationer från svensktiden, den förnämsta Ba1lan. Andra arkiv i Lettland, som författaren berör tir Livlandska ridderskapets arkiv, det balttyska "Gesellsahaft fur Geschichte. und Altertumskunden, Rigas stadsbibliotek och Stadsarkivet i Riga, hibe, L. : Lutherska kyrkan i Sov jetlettland på vag mot förintelse (Svensk Byrhotidning ; 63, 1967, s I denna artikel vill euibe rikta upgmkirksemiheten p& den lettiska lutherska kyrkans öde efter den sov je tryska ockupationen. hfed utghngspunkt fr& Sov jetlettlands författning, artikel 95, dtir det bl.a, talas om att "kyrkan är skild fran staten ooh frihet att utöva religion erkiannes alla medborgare", redogör han för hur staten just inkraktar på kyfkana olika områden, såsom kyrkans organisation ooh författning, beröva- av kultplatser ooh kyrklig egendon,'begr6nsning av prästernas rättigheter och förföljelse av de troende. 4. v Dessa ruiner anklagar / b ttiska Nationella Fonden. - Stockholiii, lq77e 30 S. illa bons 8uinibe beskrivex det aktuella lllget för den Evangelislur - lutherska kyrkan i Lettland, aamf de åtgärder som borde vidtagas f ör att f örbattra kyrkans utsatta ställning. Huvuddelen av hif tet upptar utsmugglade bilder på förstörda ooh vandaliserade kyrkor i Le tt land.

5 5, Isberg, A.: Livlandska prastman inför överkonsistoriets domarskra&. - (Svio-Eetonioa ; 18, 1967, s ) Isberg inleder sin uppsats med en kortfattad presentation av den rftveokling, som den livliindska kyrkan genomgick efter reformationen. Därefter redogör han för nagra prooesser, dpr prasterna inte enbart ar karande utan ofta svarande i Birekriinknlngsmål, misskötsel av tjänst eto. Processerna far belysa prasternas relationer tf11 adel och bönder i det dåtida Livland. 6. Lundströd, E,: Bidrag till Lfvlands kyrkohistoria under den svenska tidens första skede från Rigas intagande 1621 till freden i Oliva Uppsala, s. : ill. Prastmötesavh. Karlstadstift. Inledningsvis tecknar Stjrfattaren i korta drag Livlands kyrkohistoria före den svenska erövringen. Diirefter skildrar han den förste svenskutnämnde superintendenten Hermann Samsons liv och verksamhet. Avslutningsvis redog6r Lundström för det sedligt-religiösa tillståndet, kyrkorna, folkupplysninge~ och undervisningsväsendet i Livland, 7. Nerman, B.: FörfölJelserrw mot den lutherska kyrkan i Ealtioum. - (Svensk tidskrift ; 51, 1964, s ) Nerman redogör för den lutherska kyrkans stitllning i Estland och Lettland. Då den sovjetisk8 konstitutionen innehåller bestämmelser om mfrihet till religionsutövningw, vill Nerman genom sin artikel påvisa hur beskuren denna frihet egentligen gr. Nerman tar upp den antireligiösa propagandan, bristen på andliga böcker, alla de hinder i form av avgf fter och oerhört huga hyror, som lagges på församlingarna, registrering av kr$stna.izos den hemliga polisen samt avsaknande av teologisk utbildning. 8. we st lin^;, G.: Bidrag till Livlaizds kyrkohistoria (Kyrkohistorisk hrsskrift ; 1, 1900, s ) I korts drag redogör Festling för Livlands kyrkohistoria före den svenska erövringen, med tonvikt på reformationen och motreformation~n. Därefter skildrar han den livländska kyrkans öden under åren , d& den svenska regeringen upprlittade en ordnad kyrkostyrelse ooh sökte att förbättra bildningen och det sedligt-religiösa till-. standet i landet. 9. FFestling, G,: Bidrag till Llvlands kyrkohi storia (Kyrkohistorisk årsskrift ; 2, 1901, s ) Efter stilleståndets ingbnde 1658 mellan Sverige och Ryssland f ort-' satte den svenska regeringen att ftirbattra kyrkovasendet ooh bfldningen i Livland års kyrkolag medförde för Livlands del, att kyrkas tyrelsen genomgiok en genomgripande ombildning ooh Karl X1 : s generalsuperintendent Fisolier utrat tade mycket f ör be folkningens upplysning.

6 10. Blezais, H.: Svenska regeringens kamp mot hedniska seder och bruk btand lettiska bönder. - (Kyrkohistorfsk arsskrift ; 58, 1958, s ) Under svensktiden i Lettland strävade den svenska regeringen att htjja kyrkolivet och skoiväsendet till sama niva som i Sverige. Man krävde av adeln ordnande av skolor och nhgorlunda organiserat kyrkoliv för bönderna, då dessa, visade "en brist på mera djupgående kristligt inflytande." D& detta kravde utgifter av adeln kämpade den emot. Lika svår var regeringens kamp mot de hedniska sederna bland bönderna. Bie~ais tar bl.&. upp den gamla företeelsen ned syskongifte, som återspeglas i de lettiska folkvisorna. 11. Straubergs, K.: De heliga skogarna. - (PCLI~-LIV ; 9, 1945, s ) I sin uppsats om de heliga skogarna och lundarna dröjer sig författaren speciellt vid den baltiska trauitionen att begrava sina döda i dessa heliga skogar, vilket har bekrlftats genom arkeologj. ska utgrävningar, Straubergs redogör Sven f ör de ceriaonier som förekom i samband med dessa dödsfester, vilka är val dokiimenterade i en stor samling jestlitrapporter från Lettland. 12. Straubergs, H.: Lettisk folktro om de döda. - Stockholm, s. - (Nordiska muséets handlingar ; 32) I sin bok skildrar Straubergs fornlettiska riter och sedviinjor i samband med död och begravning. Ihn tar bl.a. upp de Dörlas Rfocier, som spelade en stor roll i de lettiska föreställningarna om döden, likvaka, likbranning, gravsattning, gravmåltid, klädsel och gavor samt fester för de duda. För att tolka det förhistoriska natoriaiet har Straubergs anvant sig &v arkeologiska rön och de gamla lettiska folkvisorna, son överfltidar av relikter och reminiscenser. Straubergs gör aven j&aförelser med andra folks seder och riter, främst litauiska och fornpreussiska, d& dessa tre folk ar ncrbosläktade. Boken avslutas med en sammanfattning p& tyska ooh en omfattande Ii tteraturförteclrning p& 12 spalter.

7 UPPFOSTRAN och UNDERVISNING 13, S-ainio, M. : Bidrag till svenska asters ~6~rovinsernas skolhistoria -2: det Akademiska gymnasiet i Riga. - (Pedagogisk tidskrift ; 103, :1967, S ) Det Akademiska gymnasiet i Riga invigdes offiaielt den 18 april 1631 och den var en rent tysk l&roanstalt. Uppsatsen skildrar gymnasiets yttre och inre historia under svensktiden, Sainio omnämner undervisningsformerna, lgrarkhrens sammansattning ooh vissa kanda uppgifter om eleverna, Eftersom elevmatrikeln inte är bevarad ar dessa uppgifter myoket brfstfi2lliga, 14. Ordlista : svensk - tysk - lettisk - litauisk - polsk - finsk : med kort parlör / Samnarbetskommittfin för demokratiskt uppbyggnadsarbete. - Stockholm, 1945, - 88 s. Denna bok består, för varje språk, av tre delar, Den första delen ger en översikt över viktiga ord, dgrefter kommer en samtalsdel med frågor ooh svar ook till sist själva ordlistan. 15. M&e-Dravipa, V.: Baltiska språk och språken i Baltikum Velta Ree-Eravipa, Gundrs Irbe. - (Horisont ; 17, 1970, s, ) Se: Baltiskt sextiotal i lyrik ocli prosa (17) 16, R--Dravipa, V,: Lettisk och litauislt språkforskning. Ingår i: Syaiposfum om balterna i Sverige, 1971, s Sin uppsats inleder Ree-havipa med en redogörelse fös den baltiska språkforskningens praktiska och vetenskapliga omfattning i Sverige, innan andra världskriget, Därefter bersttar hon om misj19gheterna att studera dessa sprak i dagslaget och om de forskningsresultat som hittills presenterats.

8 17, Baltiskt sextiotal i lyrik och prosa oriso is ont ; 17, :1970, S ) I detta temanummer av Horisont om baltisk litteratwr presenteras huvuds&ligen lettisk och estnisk sextiotalsprosa och lyrik slcriven, dels av baltiska exilförfattare, dels av författare i Lettland och Estland. Temanummrets centrala del bestar av till svenska Översatta dikter, noveller och utdrag ur romaner. Tidskriften innehaller även uppsatser om den baltiska litteraturens utveckling och om språken i Baltikwn. 18, Cieldns, M.: Lettisk litteratur. Ingår i: Europas litteraturhistoria / red, av Artur Lundkvist, 1946, s I denna översiktliga framstallning av den europeiska litteraturen mellan åren , har ett stort antal medarbetare anlitats, i många fall utlanningar. För den lettiska lftteraturen svarar Malja Cieldns, IIon presenterar ett urval av de viktigaste f ör fattarnamnen och diktverken sant beskriver de tre utvecklingsstadier som präglade den lettiska litteraturen under denna period. 19 Diehl, B.: Lexikon över Invandraritjrfattare i Sverige / Barbro Diehl, Gabriella Strömberg. - Boras, s. I detta arbete redovisas b1.a. följande 16 i Sverige 1976 boende lettiska författare samt deras verk: Anna Dagda, Fricis Dziesma, Andrejs Eglfts, Uldis wrmanis, Kdrlis levips, Gluidrs Irbe, Andrejs Johansons, Pdvils Johansons, ganis Kgrlsons, Juris Iironbergs, Lf ja Kronberga, Bichards Ridsinieks, Eglons Spdks, Veronika Strdlerte, Jdnis Vie~ips~och Urtips Ziverts. 20. FreiA, W,: De lettiska folkvisorna. IngEbr i: Baltisk Revy, 1938, s Uppsatsen innehåller en kortfattad presentation och digra, innehhllsanalyser av de mer än lettf ska folkvisor av grundtyp, son har upptacknats. 21, Frei& W,: Rddolfs Blaumanis, en lettisk realist. Ingår i: Baltisk Revy, 1939, S I sin uppsats presenterar Freij den lettiske dramatikern och novellisten Rrldolfs Blaumanis, som numera räknas tf11 Lettlands stora kless'iker. Författaren redogör för Blamanis liv ooh viktigaste arbeten,

9 22, Irbe, G,: Alberts Bels, den lettiske romanförfattaren, - (Studiekamraten ; 57, 1975, s, ) Irbe pre senterar f denna artikel den uppin&rksammade sov jet lie tt i ske Pprfattaren Alberts Bels samt tre romaner av denne. &d. romanen wförundersökarenn (1967) niidde Bels långt över den lettiska prosans genomsnitt, en position som han har bibehiillit. Bels andra roman "Burenw (1972) följer den moderna thrillerns mönster medan den tredje "Den anropande röstenw (1973) bygger p& ett autentiskt fall från revolutions&ret 1905, 23,. Irbe, G.: Om baltiska kulturarbetares vilkor i Sverige, Inghr i 2 Symposium om balterna i Sverige, 1971, s, Irbe tar har upp de baltiska kulturarbetarnas situation, det bristande sanimarbetet mellan de tre baltiska nationernas egna författare samt förhiillandet till de svenska författarkollegorna och allmännhe ten. 24, Irbe, G.: Om landsflykten som ett personligt problem. - (ord ooh Bild ; 75, 1966, s Den lettiske författaren Gunbxs Irbe har i denna artikel gjort några personliga reflektioner kring exilförfattarens liksom landsflyktens problem. 25 Irbe, G.: Om lettisk exillitteratur i Sverige, IngAr f: Symposium om balterna i Sverige, 1971, s, Författaren menar att starten i Sverige ur litterar synpunkt inte var dålig. Letterna hade d& två författarvanliga tidningar, tv& litterara tidskrifter **Daugavaw och We)a afmesn samt lettiska förlag, Förlagen finns fortfarande medan tidningarna och tidskrifterna har upphört, vilket gör författarna tf l1 ttensamma vargar*, Irbe avslutar ined att presentera de i Sverige levande lettiska författarna och deras me st be tydande verk. 26,. Irbe, G,: Ordat kultur i förskingringen : den lettiska litteraturens dagslage, - (Studiekamraten ; 56, 1974, s ) I sin artikel analyserar Irbe frågan varför des lettiska litteraturen är s& okand i Sverige. Avslutningsvis söker Irbe belysa skillnader och gemensamma drag i den lettiska exillitteraturen och litteraturen i Lettland,

10 27, Irbe, G.: Den politiska dikten : en innehhllsanalys av poesin i Sovjet-Lettland, - Stockholm, 1964, - 20 s, - (Porsbingsrapporter frhn Sooiologiska institutionen vid Stockholms universitet ; 1964:l) Hrbe framllgger i denna rapport de resultat, som han har komnit fram tiil angående en innehållsanalys av poesin i Sovjetlettlande Iian har velat undersöka om dikten har kunnat spela en politiskt opinionsbildande roll, d& den utgör "den =est intima formen för e tt konstnärligt-litterart sbpandeea Sin undersökning grundar han på den lyrik, som har publioerats mellan aren i den litterara tidskriften "Karogsv, utgivet av Sovjatlettlands författarförbund* Irbe kommer fram till att lyriken har wsovjetiseratsn ooh att "diktens innehall literspeglar de styrandes mönster och intentioner i en totalittir stat." 28 Irbe, G,: Den röda stenen, - (Horisont ; 17, 1970, s Se: Baltiskt sextiotal i lyrik och prosa (17) 29, Irbe, G,: Tvådelad litteratur, - (perspektiv ; 15, 1964, s, ) I sin uppsats presenterar Irbe den lettiska litteraturens utveckling från 1800-talets aitt i samband med det nationella uppvaknandet fram till dess tv8 nuvarande grenar den lettiska sov jetlitteraturon och den lettiska exillitteraturen, som inte enbart skiljer sig f fråga om inneha11 utan ocksa %ad det gsller det litterara skapandets malsättning," Ett flertal författare ooh deras verk omnämns och analyseras, 30. Irbe, G,: 20 &r på ett asplöv, - (origo ; 4, 1964, s. 30) Den lettiske författaren Cunclrs Irbe gör i denna korta artikel några reflektioner kring exilförfattarens bade praktiska och andliga svhrigheter i f6rskingringen. Trots r?ossa sv&rfgheter, menar Irbe, har den estniska ooh lettiska exillitteraturen utveoklat sig och levt vidare och är "det friskaste ins4aget i nutida baltisk litteratur betraktad som helhet." 31, &&tips, 0,: Glödeld och aska : lettisk sextiotalsprosa, - (11orisont ; 17, 1970, s, 8-19) Se: Baltiskt sextiotal i lyrik ooh prosa (17) 32, Mauriw, Z.: Befrielsens &r : svenska dagböoker Stockhola, 1968, s, 0rig:s titel: Jahre der Befreiung, Dagbaksvolymen "Befrielsene i%ru tir en fortslttning pli "Exilens tragik", I denna nya svenska dagbok, som behandlar åren , möter vi en av ratribaranden, sjukdom och framlingskap plhgad Zenta biauripa, men vi får &ven möta hennes kampande andliga kraft oczh hur en begynnande värme möter henne i hennes nya hemland Sverige,

11 33, Marnipa, Z,: Exilens tragik : svenska dagböcker, - Stockholm, 1966, S. 0rig:s titel: Nord- und stidliches Gelände..;I saaband nied andra världskriget kom författarinnan oah litteratur- 'h2 storikern Zenta Mauripa som flykting till Sverige. "Exilens tragikn handlar om hennes liv i Sverige sedan 1946 och om de svårigheter som möter en flykting vid anpassningen till ett nytt land med nya synsatt. I buripas fall dubbelt svåra till följd av fysiskt handikapp, som byggt barriärer kring hennes ensamhet. I boken gör buriga en del kritiska iakttagelser om Sverige och svenskarna och deras inställning till flyktingar. Dagböakerna omspgnner tiden , 34, Ailauriua, Z,: Krossade riglar. - Stockholm, 1959, s. 0rig:s titel: Die eisernen Riegel mrbreohen, Boken Er den tredje delen i blauripas sjglvbf ografi. Den omspanner Aren och skildrar författarinnans erfarenheter av komunistiskt ooh nazistiskt våldsvälde i Lettland ock hennes dramatiska flykt undan den andra ryska ockupationen, 35. biauripa, Z,: Den långa resan. - Stockholm, 1354, s, 0rig:s titel: Die weits Fahrt, gine Passion. Den lettiska författarinnan Zenta buripa drabbades i femårsåldern av polio och har sedan dess framlevt sitt liv son handikappad. I denna första del i sin ~Jlilvbiografi manar hon fram bilden av sin barndoa och ungdom i lakarhemmet i Lettland. 36, Mauripa, Z.: Det sköna vågspelet. - Stockholm, s. 0rig:s titel: Denn das Vagnis 1st schön. Denna bok ar den andra delen i klauripas självbiografi, som omspänner ben , I oavbruten kamp mot sitt handikapp, polio, genomfök hiauripa sina akademiska studier vid Rigas universitet. Fängslande skildrar hon även sina resor till olika lärosaten i Zuropa, Ekidelberg, Wien, Paris och Florens. 37, O r i e intervjuar 8 exilförfattare, - 111, - (Origo ; 4, 1964, s ) Som en uppfgl jning av Gundrs Irbes artikel "20 &r pli ett asplövn (Origo ; 4, 1946, s. 30), där Ir'lie redogör för exilförfattarens situation och exillitteraturens utveckling, har Origo vant sig till åtta baltiska exilförfattare, varav fyra letter, Dsssa ar Zeltite Avotipa, Gunards PJavkalns, Ilze S$ipsna pch Guntis Zarips. Tidskriften har bett dem uttala sig om varför de skriver och d.% på sitt eget modersmål, hux de ser p& sin situation och villra framtidsutsikter de hoppas p&, Artikeln avslutas med en presentation av estnisk och lettisk lyrik i svensk översgttning,

12 38. Siksna, A..: kspdzi ja : Elza Rozenberga, - (liertha ; 51, 1964, s, 4) I sin uppsats skildrar Aina Silcsna den lettiska författarinnan Elza Roxenbergas ( ) liv ooh verk, Rozenbergas litterära pseudonym var Aspltzija och hon var en ivrig förkzdmpe för kvinnans emancipation ooh.den lettiska nationens frigörelse. Vid 1905 års revolution bidrog Bozenberga som inspiratör med sitt drama nsilverslöjanw, som i symbolisk form skildrar revolutionarers krav p& ökad frihet för folket, 39. Blaumans, R.: I dödens skugga : lettiska noveller. Första svenska upplaga Dramatikern och novellisten Bddolfs Blamanis ( ) har be tecknats son den lettiska novellens skapare, Blaumanis diktning omspanner tiden och flera av hans verk har översatts till andra sprak. I hans noveller återspeglas den lettiska landsbygden med dess undertryckta jordbrukarklass och et t av hans huvixdtema är Mirleken. Mbnga av hans noveller har blivit klassiker som "Genom dynw, nanclriksonsn och MI dödens skugga," Dei~hton, L.: Miljondollarhj&rnan. Första svenska upplaga rig:s titel: Billion-Collar brain. I denna thriller söker den professi onelle agenten I'Iarry Palffier lösa falle t mad texa,snångmil jongren, som försöker befria de baltiska staterna vfa datorstyrda agenter. Palmer får fara kors och tvärs i varlden för att reda ut fallet och hans vägar för honom aven till Riga. 41. Dailums, A.: Domsöndagen : roman. Första svenska upplaga 1373, - 0rig:s titel: Tiesas svdtdiena, I denna roman, ditr författaren ger en historisk-politisk bakgrund till de i Sverfge efter andra varldskriget internerade lettiska legionärerna, far vi följa legionärernas öden frbn det att de ghr i land i Sverige tills de utlämas, I berättelsens centrum står några legion8irer aled olilra erfarenheter och attityder, som korpral Taurips, volontaren Kraulcldns, övorste Aizpurs och läkaren Zauers, 42. Dzilums, A.: Än siar Kurlands hjkirta. Första svenska upplaga rig:s titel: Kurzemes sirds vd1 dafva. Vid a.ndra världskrigets slut &og sig lettiska nationalister undsril till slsogarna, vari fran de fortsat te sin kamp mot den övermt4ktiga sov je ti slra ockupationsmakten, Dzifums bok handlar om n&gra av dessa partisangrupper. I en blandning av roman- och dolrunentiirform, som bygger på överlevande partisaners egna berättelser och anteckningar, skildras deras sarnmsnstötningar med sovjetiska soldater, deras kontakter med civilbefolkningen och problemen mec1 att skaffa mat, Berattelsen slutar i 01- tober 1945, d& en del av dem lyckas fly till Sverige.

13 43. Enquist, P. O,: Legion2irerna : en roman om baltutl&mningen, Originalupplaga Under de första veckorna i maj 1945, i sanband med fredsslutet,kom.,ett mindre antal balter, som dels frivilligt enrollerat sig, dels "fv&ngsmobiliserats i tyska ardn, till Sverige. De flesta kom fr&n Kurland i Lettland en del från Danzig via Bornholm. De bar alla tysk uniform, Tillsammans var de 167, varav 7 ester, 11 litauer och 149 letter, De internerades i olika lager. I november 1945 meddelade den svenska regeringen att alla sirulle ut- Itinmas till Sovjet. Legionarerna protesterade d& genom hungerstrejker och sjalvmord, vllket fördröjde utlamnandet t111 den 25 januari 1946, Gruppen hade då krympt till 146 man. De som inte utliimnades vax antfngen döda eller alltfgr sjuka far att kunna transporteras, n&gra hade frigetts av andra slrsbl, Baltutlämningen ar ännu i dag en omdiskuterad fr&ga, Var det ratt att utl8mna dem? Vilka var dessa balter? Vad hände dem efter utlämnandet? Om denna händelse, dar han försöker besvara dessa frågor, har Enquist skrivit en roman, Genom författarens speciella romanteknik blandas dokmentärmaterial, Intervjuer med rekonstruktioner och personliga kommentarer, 44, Irbe, A. G.: Född i f.d. svenska Lifland : dikter. - Viken, S. : ill. Gunárs Irbe f i Lettland kom till Sver~ge som flykting. Irbes diktsamling innehåller dels märka och ljusa bilder, dels finstatada naturiakttagelser oah minaen frh Lettland. 45. Kroders, A,: Det brinner en eld ': roman, Första svenska upplaga 1946, - 0rig:s titel: Degosas dienas. Arttirs Kroders föddes Efter 1905 års revolution begav han sig i landsflykt, varifrån han atervände Under Lettlands självständighetstid var han verksam som publicist ooh medarbetade flitigt i pressen, Han har utgivit flera böoker, bland dem denna. roman, som rör sig f tiden från 1905, revolutionsåret, till 1918, den lettiska republf kens f6delseår. Det ar om sina egna barndoms- och ungdomsminnen författapen beriittar. Samtidigt ger han en gripande bild av letternas kamp för frigörelse från det sociala förtryck, som de hallits i av de tyska baronerna och den tsarryska regeringen, och för vinnande av nationell oavhsngf ghet. Godtyckligliet, poli sspionage, straffarbete - det ar vad huvudpersonen och hans meningsfrlinder far gå igenom från de tsarryska myndigheternas sida, men derae ungdomliga idealism haller dem uppe även under de sv%raste f örhållanden.

14 46, Marton, W,, (pseud, för Vilhelms Mucenieks): Början och slutet. För sta svenska upplaga 1947, Författaren lbter oss stifta bekantskap ned några familjer i Lett- Lana, före tradande alika samh8llsskikt och intressen, Vi far f öl ja depas ZSden under den tid då Lettland inkorporerades med Sovjetunionen 1940, Tyngdpunkten i romanen ligger mer p& de sociala och politiska interiörerna lin p& traditionella romanförvecklingar, 47, Muoenieks, V,: Farval Ryssland, Första svenska upplaga rig:s titel: Ugassjfje ~vjezdy. Romanen handlar om nhgra gymnaslister, av olika nationella och sooiala ursprung, vid det klassiska läroverket i Mftau l Lettland, En av huvudpersonerna i ett mycket rikt persongalleri tir den lettiske bondsonen Talivad Stahl. Ilan och hans kamratar kommer i kontakt med den revolution&ira rörelsen under Nlkolaj 11:s regering, Stahl och nhgra av hans kamrater anklagas för ett politiskt attentat, döms och förvisas. Vi får följa en del av de dömdas öden i Byssland, liksom den unge, rättsttinkande hklagaren Oaholdins utveokllng och sökande efter Hen annan mening l livetw. 48, Olausson, R,: Land du välsignade : thriller, Originalupplaga Huvudpersonen i denna thriller ar Arnold Benson, som arbetar vid den svenska siiikerhe tst jänsten, Nar en amerikansk ambassadst Stinsteman mördats i Stockholm satts Benson att undersöka fallet och denna undersökning för honom både till Leningrad ooh Riga, 49, Valdess, R,, (pseud, för Richards B~rzips) : Männen vid havet. Första svenska upplaga Origts titel: Juras vilki. Författaren Riahards BBraips föddes 1888, efter studier i Dorpaf ooh Riga deltog han i frihetskriget ooh &r 1941 deporterades han till Sibirien, Iians främsta litterara arbete var n114itnnen vid havet", som utkom i Lettland 1930, Romanen skildrar p& en mustig prosa kaptener, skeppare, sjömän och deras fawilfer, b8de till havs o& p& landbacken l Renguoiems, 50, Wallin, E,: Gryning i östanstrand : epos om Estlands ooh Lettlands frihetskamp, - Stockholm, s, Boken innehplller tvil versbergttelser, som skildrar de e stni ska och lettiska folkens friïietskamp under och strax efter det f örsta varldskriget nr probaltiska utg&ngspunlrtor, Wallin, E,: I galaxens utkanter, - Stookholm, s, Diktsamlingen innehåller nara 300 dikter, Författaren är fylld av ett intensivt rättspatos och ömmar för förtryckta i alla lander. Som ett genomgaende tema urskfljs ofrihet i framförallt de Baltiska staterna.

15 52, Youroenar, M. : Ngdastoten, Första svenska upplaga 1971, - Orig:s titel: Le coup de graoe, Ar 1918 var Lettland ett land i krig ooh kaos, Isolerade p& sitt. slott i Kurland bor de balttyska syskonen Conrad och Sophiie. it kommer, med en truppstyrka, barndomsvännen Eria, som tir tysk frivillig officer mot bolsjevikerna, Bied kriget som bakgrund utspelas ett fdngslande ooh märkligt triangeldrama, KONST och ARJCI!&XTUR 53. Ambur, P,: Samtida exlibris i SovJetunionen ooh i de Baltf ska staterna, (Svenska exlibrisföreningens arsbok ; 24, 1963, S ) I denna uppsats presenterar f örfattaren bl.a, samtida exlibriskonstniirer i de Baltiska staterna. Bland de lettiska konstnärerna uppmärkssmmas slrskilt professor Péters Upitis, son lade grunden till det pihyttfödda intresset för lettisk exlibriskonst samt hans elever Otto Mednis, Dainis ~oakalns, Zigurds Zuze samt flera andra, Ambur redogör ockst? för konstn24rernas stil och motivval, 54, Balodis, F,: In mernoriarn amioi : Khrlis Zfile , - (Ord och Bild ; 51, 1942, s ) I sin minnesskrift över KBrlis ZBle ( ), Lettlands störste bildhuggare, frammanar B~lodis bilden av vännen ooh manniskan Z&le, liksom hans liv ooh verksamhet. De viktigaste monumentala verken ufrihe t srnonumente t ooh tsbrzjdraltyrkogårdenn i Riga behandlas utförligt medan övriga onmkinns, Uppsatsen ar illustrerad med svartvita fotografier av ovannämnda verk samt Liberts oljemalning förestallande K&rlis %le, 55, Balodis, F.: Den lettiska konsten, - 111, - (Ord ooh Bild ; 49, 1940, S, I denna uppsats har författaren gjort ett kortfattat sammandrag av den lettiska konstens historia från aldsta historiska tid till ooh med självst&ndlghetstiden. I sin uppsats har Balodis velat p&- visa vad son däri ar ursprungligt, inhemskt. 56, Balodis, F,: Lettiskt rn&leri i Sverige (Ord och Bild ; 53, 1944, S, I deoember 1939 överlämnades till Malm3 museum en samling verk av datida lettiska konstnarer, Samlingen bestod av 27 malningar och tv& slrulpturer. I denna uppsats presenterar och karakteriserar Ealodis dessa konstniirer bland vilka marks Rozentáls, Tone, Valters, Liberts, Skulme mr fl. och deras verk. Uppsatsen &r illustrerad med svartvita b3 lder,

16 57, Balodis, F,: Liberts, Lfidolfs. - Riga, s., 24 p1,-bl, Har presenteras en av de mest betydande lettiska mhlarna fran s3älvstt4ndighetstiden, LGdolfs Liberts. Liberts var bbde produktiv -loch mångsidig med en virtuositet i former och färger och Liberts var också den egentlige upphovsmannen till det typiska lettiska scenmåleriet. Konstnarens utveakling gick från en expxessiv realism över expressiv konstruktivism och kubism till postexpressionistisk realism, 58, Karling, S.: Baltikum och Sverige, - 111, - (~ntikvariska studier ; 3, 1948, s, 7-137) Här behandlar Karling de gemensamma drag ooh den ömsesidiga stilpaverkan inom konst och arkitektur från medeltid till 160G-talets slut som förekonuner i Baltikam ooh Sverige, 59. lkrling, S,: Baltiska stader (hrkitektur ; 64, 1964, s ) I sin rikt illustrerade uppsats om baltiska städer, tar professor Sten Karling främst upp de båda gamla hansastiiderna Rigas och Tallins, men även Tartus, Narvas ooh Jelgavas arkitektur och stadsplanekonst, Under sista världskriget utsattes flera av dessa städer, som i stor utsträckning hade bevarat sin historislra pragel, f ör stor skadegörelse ooh många markliga byggnader lades i ruiner. 60, Karling, S.: Riga domkyrka och mastaren frbn Ktiln : ett bidrag till Baltikums 8ldsta konsthistoria, - Xllr ~Bonsthlstorisk fideimiff ; 11, 1942, s, 23-39) Karling berättar i sin uppsats om Biga doailcpkas byggnadshistoria, dess stilarter och byggherrar. Sarskilt stort intresse tignar författaren den okande mästaren från Köln, vars speciella Rhenska stil man finner i domkyrkans norra portal samt de flesta av konsolerna, kapitalen ooh kolonetterna, DPirför menar hrling mraste han ha spelat en mycket framträdande roll vid.byggandet av Riga domkyrka under Srkebiskop Albert Sauerbeers tid. Genom JLEmfUreleer med andra kyrkobyggnader kan nastarens väg följas via Westphalen till Riga andra fryrlcor s& tillskrivs henom.fil& ~psala"domkygks~~ro3 Ta% jbf-a kyrka l Estland, sammanfattning på engelska.

17 61. Uellin, H.: Lettlands moderna måleri il id skrift för konstvetenskap ; 14, 1930, s ) Denna översikt över lettiskt mhleri inleder Kjellin med littio-.$alisterna Adams Alksnis oeh Artbrs Barnanis, impressionisterna bis RaaentBls ooh Vilhelms Pmvl tis, som skapade f örutsiittningarna för det efterfóljande lettiska måleriet. Krigsalrens realiteter hade gjort livssynen bittrare och detta nya måleri stod i opposition mot föreghngarnas traditipnalism. Bland realisterna och expressionisterna tar Kjellin tapp Roberts Tillbergs, Valdedtrs Matvejs, J&- zeps Grosvalds, JBkabs KaeBks med f lera andra. Däxe f ter presenterar Kjellin en eikingd konstnärer, som intar en betydande plats i den då yngre lettiska konsten shsom Konráds Ubhns, LGdoTfs Liberts, b o Sveraps, pderts Elias, Otto Skulme, Niklávs Strunke ned många fler. Uppsatsen avslutas med en presentation av grafiker oah konsthantverkare, framst pa keramikens område. Mhgs svartvita planscher får illustrera konstnarernas arbeten. 62. Balodis, F.: Lettisk förhistoria : några aktuella forskningsproblem. - (~ornvannen ; 38, 1943, s ) Balodis redogör för den lettfska arkeologiska forskningen ooh sarskilt för de utgrgivningar av fornminnesplatser, sasom sten- och gärn&ldersboplatser, offerplatser, fornborgar oah gravfält, som företagits efter inrättandet av de t lettiska riksant ikvarleiimbe tet fram till den ryska ockupationen Därutöver bemöter Balodis den kritik som Wilhelm Koppe riktat mot honom i sin uppsats "Francis Balodls als Wissensohaftler und Politiker" i kvartalstidskriften mjomsburgn. 63. Balodis, F.: Det aldsta Lettland. - Uppsala, s. : ill. I detta arbete frarnlygger Balodis det rika material som, inte minst genom hans egen forskning, framkommit om Lettlands ~Sxlfngsrika förhistoria fran stenhldern till yngre jarnåldern, iled hjalp av arkeologiska fynd får vi t& del av semgalliska, lettgalliska ooh Icuriska samhiillskulturer och deras konsthantverk, 64. Nerman, B,: När Seeburg upptäcktes , Ingår i: Jorden ger, 1931, s Nerman ha laed litteraturens ooh arkeologiens hjtilp rekonstruerat bilden av ett svenskt välde i västra Kurland under 600- och 700-talen. På platsen för det nuvarande Grobfpa hade svearna plus gotlgndska köpmän anlagt en stad, son de kallade Sjöborgen = Seeburg. Nerman som själv ledde och deltog i arkeologiska utgrgvningar i Grobipa 1929 och 1930 redogör har för de mtirkliga fynd, till största delen av gotländskt ursprung, som gjordes i de då. nyupptäckta gravfälten. Fynden från dessa gravfalt ar mycket rika och Nerman har illustrerat sin uppsats med många avbildade föremal sasit kartor och fotografier över fyndplatserna.

18 65, Nerman, B,: Svenska vikingakolonier vid Östersjön, (Nordisk tidskrift ; 10, 1934, s ) Nerman redogör i sin uppsats för vikingatidens svenska expansion v.$d Ostersjön, Denna belyses framst genom gemensanima svensk-baltiska arkeologiska utgravningar vid de viktigaste kanda svenska kolonlplatserna, som Grobipa i Isttland, Apuola i Litauen ooh Wiskiauten i Ostpreussen. Uppsatsen ar rikt illustrerad med fynd ooh planer över fyndplatserna. 66. Nerman, B.: Svenskar i Baltioum under Grobiptiden, Ingår i: Saga och sed, 1967, s, , Svenslm kolonier i Kurland och Ostpreussen, fran omkring år 650 till omkring &r 850, har bekrattats genom arkeologiska upptackter. Nerman menar att man genom dessa upptaokter har kunnat namnge nagra personer, som haft att göra med Balticum under Zrobiptiden, Genom runinskriftor och Saxos danska krenika har Kernan konmit fram till att htminstene tre personer, Starkad, sveakungen Eriks son bjvisl och den östgötiske krigaren Ojvind haft nhgon anknytning till de svenska kolonierna vid osters jön. 67, Nerman, B,: Svenskarna i Ostbaltikm under vikingatiden enligt arkeologiens vittnesbörd ( ~ig ; 10, 1927, s, 1-30) Nerman ger en kort översikt över arkeologfens vittnesbtird on de t svenska inflytande t i Ostbaltikum under vikingatiden och analyserar det skandinavisica inslaget i Ostbaltikwns vikinga-?tidsfynd efter olika arter av föremål. Uppsatsen ar rikt illustrerad med bilder av själva fynden samt med kartor över fyndplatserna, 68, Nerman, B,: Svenskarna i ostbaltiska länder ooh i Ryssland Ingår i: Nordisk kultur I, 1936, s I denna uppsats redogör %raan för svenskarnas e~ansion österut till Qstkltlkrxlii-$sh Byssland, Angaende Lettland så berättar författaren om de första sakra vittnesbörd, i form &v gotliindslca stensättningar, från den yngre stenåldern, son man har funnit i trakten av Talsi ooh lfentspils, Nerman berattar &ven om svears och gotlanningars erövring av delar av väst Kurland vid mitten p& 600-talet. Uppsatsen gr rikt illustrerad och har en omfattande l$ tteraturförteokning.

19 69, Nerman, B.: Sveriges första storhetstid. - Stookholm, 1942, s, : 111, Nernian pavisar i sin bok att det fanns en första svensk storhets-.$id, vars stallnfng grundlades i mitten av 600-talet, d& svear och &otl&nningar erövrade delar av vastra Kurland. Under 800- ooh 900- talen nådde den sin höjdpunkt, d& svenskar under längre eller kortare tid besatte områden i Ostbaltikum, Ostpreussen och vfd sydvastre Östersjön. Direfter redogör german utförligt f ör den svenska Grobf ptiden, orten som svearna kallade Sjöborgen. Nerman skildrar oolcså,aned arkeologiens ooh litteraturens hjtilp, sveakungen Olovs atererövring av Grobipa omkring år 855 och belägringen av den kuriska staden Apulia, identifierad som den litauiska staden Apuol8, belägen 4 m il söder om Grobipa. Boken är rikt illustrerad. HISTORIA 70, Arvelin, S,: Baltlkms historia, - (Svensk fllatelisti~k tidskrift ; 76, 1975, S, 21-22) I denna artfkel redoggr Itjrfattaren kort ooh informativt iom de tre Baltiska staternas omväxlande historia från 1000-talet fram till nutiden, ooh hur den avspeglar sig i ländernas frim2irksutgivning. 71. Attman, A. : Vasarnas Östers jöpolitik. - (Historielararnas förenings Arsskrift ; 1945, s ) Grundmotivet för svensk 6stersji~politik, sedan äldsta tid, har varit intresset för handelsvägar till den ryska marknaden, vars varor alltid har varit eftertraktade i Europa, I sin uppsats belyser Attman några karakteristiska drag i den svenska ooh polska Ostersj~~o~itiken vars må1 i b1.a. Baltih var att behärska de viktigaste kommunikationslederna till den ryska marknaden med hanuisttiderna Narva, Reval och Riga, Uppsatsen avslutas med en litteraturförteokning. Colliander, B.: Bandfolken : nationella rörelser i det östeuro- peiska randomrhdet. - Stockholm, s, Författaren syftar med denna bok att ge en sammanhängande bild av den nationella tankens framtrsdande i de blivande sjzilvstlindiga staterna Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen samt i Vitryssland och Ukraina, som uppgingo i Sovjetunfonen. Gemensamt för alla dessa länder var deras karaktar av gränsland mellan tsarryssland alch vasteuropa. Colliander ger en tillbakablick p& dessa folks historia från äldsta tid till den nationella idens födelse. Sedan får vi fö1,ja deni nationella rörelsens kamp ooh genombrott, I nhgra avslutande kapitel skildrar författaren de olika folkens och liindernas vidare utveckling fram till mitten p& 1930-tale t,

20 gdrmanis, TJ.: Vad svenska skalböeker i historia berattar om balterna och de baltiska landerna, Ingår i: Symposium om balterna i Sverige, 1971, s , TJZdis wrmanis har last ett antal svenska historieböoker för svenska skolor ooh funnf t dar ganska förv&nandsvprda brister och misstag vad betrkiffar de baltiska folkens historia, Han menar natt trots den l6ngvariga historiska kontakten med Baltikum ock svenska balter i Sverige, så &r anda oklarheten och osäkerheten om de baltiska folken och landerna stor,w 74, ginters, V.: Lettland och dess folk genom tiderna. - Stockholm, s, : ille Författaren vill med denna lilla skrift sprida kiinslcap om Lettland, det lettiska folkets strävanden och dess öden, bland svenskarna, vilkas kimskaper om landet han finner ganska bristfälliga, ginters redogör för de baltiska folkens bosiittningsområden, deras sprak och letternas historia, Haftet &r illustrerat med svartvita, hersides konstplanscher av lettiska konstnärer, 75. Johslzsson, A. : Den ekonomiska och politiska omdaningen i Öster sjöländerna. - (Tiden ; 1926, s, 84-93) Johansson redogör i sin uppsats för böndernas förtryckta ställning i Estland och Livland under den balttyska adeln, "Bonden skilde sig från de Bvrfga arbetsdjuren endast darigenom att han sjalv fiok sörja för sitt uppehälle," Till sist rodogtir han för agrarreformen, i de nybildade fria staterna Estland och Lettland, vars paroll var "jorden &t folketw oah varigenom den fordon förtryokande adeln förlorade sitt dominerande inflytande över sanhallslivet, 76, Johansons, A.: Lettisk historieforskning i Sverige, Inghr i: Sgmpdsiuai om balterna i Sverige, 1971, s Andre js Johansons presenterar i denna uppsats de lettiska historieforskarna i Sverige samt deras pablicerade arbeten. )lan omnamner aven flera andra historiska arbeten av lettiska forskare i andra västlander, arbeten som har utgivits i Sverige, De flesta omnamnda verken ar utgivna på lettiska och tyska, 77. Lundström, E, : Sociala och politiska förhållanden i ryska Osters jöprovinserna : nulgra iakttagelser och minnen frbn en studieresa i Livland hösten 1913, (Svensk tidskrift ; 1913, s ) Den svenske pastorn Ernst Lundström redogör för den lettiska ooh estniska befolkningens stallning gentemot de balttyska baronerna genom århundradena. ]Ian skildrar aven den lettiska revolutionen 1905, som Lundström menar, hade m&nga av sina orsaker i de balttyska baronernas missgarningar. Ändå fragar sig Lundström "txur denna hemska och ödelaggande revolution kunde bryta ut bland ett folk, som alltsedan Gustaf II Adolfs dagar åtnjutit jamförelsevis god folkskoleundervisning och fostrats f den lutherska tron av ett högt stilende tyskt prästerskap, " - l? -

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer Albatrossmuseet Ön Enholmen Gotlands Försvarsmuseum Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer T I N G S TÄ D E F Ä S T N I N G MUSEIRUNDAN hitta

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Baltikum. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Baltikum. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Baltikum Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - B a l t i k u m Baltikum - Guidad Rundresa Upplev det kulturella och historiska arvet i Lettland och Estland på vår

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

En människa kan göra skillnad EN INTRODUKTION TILL KONSTEN I SÖDRA ÖVERGÅNGSRUMMET

En människa kan göra skillnad EN INTRODUKTION TILL KONSTEN I SÖDRA ÖVERGÅNGSRUMMET En människa kan göra skillnad EN INTRODUKTION TILL KONSTEN I SÖDRA ÖVERGÅNGSRUMMET 2 En introduktion till konsten i södra övergångsrummet Vi ska alltid minnas Vi ska alltid minnas när de som själva kan

Läs mer

LÄSVECKAN TIPS FÖR UNDERVISNINGEN 2013 SIRI KOLU / BARBRO ENCKELL-GRIMM

LÄSVECKAN TIPS FÖR UNDERVISNINGEN 2013 SIRI KOLU / BARBRO ENCKELL-GRIMM Åk 1-2 1) Läs Astrid Lindgrens bok Lillebror och Karlsson på taket, kapitel 1 och 2, ett kapitel i taget. Rita en bild av Karlsson på taket och skriv ner ord som beskriver hurdan Karlsson är. 2) Gå tillsammans

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

TALLINN. staden med många ansikten

TALLINN. staden med många ansikten TALLINN staden med många ansikten Text & foto Carl-Henrik Larsson Estlands huvudstad Tallinn, som varit i både dansk och svensk ägo genom historiens lopp, är verkligen värd ett besök. Få europeiska huvudstäder

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen 148-152

Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen 148-152 Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen 148-152 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_148 Ingår i: samla.raa.se under Ekeby i Frustuna socken,

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka 188 Rolf Palmberg Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka På gränsen mellan Estland och Lettland finns en liten stad av ovanligare slag. Statsgränsen mellan de två länderna går nämligen bokstavligen

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i:

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: samla.raa.se ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2013 Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas var född i Livland och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Språkhistoria. Svenska språkets historia Språkhistoria Svenska språkets historia Indoeuropeiska språk http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Bokhandelns. Vårprogram. Var är den mänskliga karaktären lika svag som i en bokhandel? Henry Ward Beecher

Bokhandelns. Vårprogram. Var är den mänskliga karaktären lika svag som i en bokhandel? Henry Ward Beecher Bokhandelns Vårprogram 2015 Var är den mänskliga karaktären lika svag som i en bokhandel? Henry Ward Beecher Onsdag 25 februari Bokrea! Årets stora Bokrea startar. Vi har gjort vårt bästa för att kunna

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Första hjälpen. - din hjälpreda på Sofiedalskolan. Namn: Klass:

Första hjälpen. - din hjälpreda på Sofiedalskolan. Namn: Klass: Första hjälpen - din hjälpreda på Sofiedalskolan Namn: Klass: Att tänka på när du använder din hjälpreda: - Du ska visa att du kan ta ansvar genom att arbeta effektivt och självständigt inom givna ramar.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson VASA- SÖNERNA en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson Under fem decennier regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund. En ytterst intressant

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förr var jag mer slaviskt bunden till hur djuren exakt såg ut men det är skönt att idag kunna frigöra sig och jobba mera enligt fantasin, även om jag lägger stor vikt vid att

Läs mer