Marknadsintroduktion Estland

Transkript

1 2009

2 Förord Den geografiska och kulturella närheten, EU medlemskap, bra språkkunskaper, en högt utbildad arbetskraft, låga kostnadsnivåer, bra logistik och en stark IT-utveckling har gjort Estland till ett prioriterat val för många svenska företag som vill etablera sig i Baltikum. Idag finns många starka svenska varumärken och företag på plats t.ex. Lindex, Löfbergs Lila, Swedbank, SEB Ragn-Sells, Sweco, ONOFF, Polarn & Pyret, Tele2 och Make Up Store. Förutom svenska företag inom detaljhandeln har den snabba utvecklingstakten även skapat ett stort behov av expertis inom teknik, hälsa och miljö. Trots att masstillverkningen till stora delar har flyttats längre österut kvarstår Estland som ett attraktivt produktionsland År 2003 fanns det totalt 680 svenskägda företag i Estland, idag finns det mer än 1300 och trenden ser ut att hålla i sig. Estland är en intressant närmarknad som många svenska företag numera definierar som sin hemmarknad. Det är numera inte ovanligt att svenska företag väljer att förlägga styrelsemöten och olika konferenser i Tallinn. På sommaren lockar Tallinn samt Estland många vackra sandstränder och kring jul den traditionella julmarknaden i Tallinn. Även om du ännu inte bestämt dig för att göra affärer i Estland så är landet definitivt värt ett besök. Ni kommer inte att bli besvikna. Välkomna! Läsanvisning Denna marknadsintroduktion har en sådan struktur att alla läsare skall kunna få behållning av den både de som vill ha en heltäckande bild av den estniska marknaden och de som bara vill göra djupdykningar inom specifika områden. Även om avsnitten följer en logisk ordning kan varje avsnitt läsas för sig utan att förlora värde för läsaren. Nedan följer en kort beskrivning av respektive avsnitt för att ge läsaren en överblick av strukturen och de olika delarnas innehåll. Avsnitt 1, Allmänt om Estland, ger en övergripande bild av Estland, dess historia, politik och andra områden som är relevanta för att kunna skapa sig en generell bild av landet. Avsnitt 2, Ekonomi och näringsliv, beskriver bl.a. Estlands makroekonomiska situation och näringslivets struktur på ett övergripande sätt. Avsnitt 3, Att göra affärer på den estniska marknaden och Avsnitt 4, Importförhållanden, transporter, betalningar, juridiska frågor etc. innehåller information om marknaden som kan vara nyttig för svenska företagare att ta del av innan de gör affärer på den estniska marknaden. Avsnitt 5, Reseinformation: praktiska råd och upplysningar, är en snabbguide för förstagångsbesökaren i Estland som besvarar många av de frågor svenskar har innan de besöker landet. Avsnitt 6, Nyttiga adresser m.m. Avsnitt 7, Estland på Internet och i tidningar Henrik Avasalu, Kontorschef, Estland Tallinn, juni

3 Innehåll Allmänt om Estland Faktaruta Inledning Klimat Naturtillgångar Befolkning Språk Religion Historia Forntiden Medeltiden Svensktiden Ryska tiden Självständighetsperioden Sojvetockupationen Den sjungande revolutionen Åter självständighet Kultur Utbildning Politik Inrikespolitik Utrikespolitik Massmedier Tryckt media TV och radio Levnadsstandard 11 2 Ekonomi och näringsliv Faktaruta Inledning Ekonomisk politik och näringspolitik Näringslivets struktur Industrin Servicesektorn Offentlig sektor Arbetsmarknad Kredit- och kapitalmarknad Investeringar Svenska investeringar i Estland Handel Handelspolitik Handelsutbyte Utrikeshandel Svenska företag i Estland Utvecklingssamarbetet med Estland 15 3 Att göra affärer på den estniska marknaden Inledning Distributionsnät Försäljningskanaler och säljkanaler Lokal representation Nyetablering Legotillverkning Reklam och media 17 3

4 3.8 Mässor och utställningar Offentlig upphandling, anbudsförfrågan Konkurrensförhållanden Krav på den svenska exportören Kommersiella särdrag Exportrådet Tallinn Sveriges ambassad Svenska handelskammaren i Estland 19 4 Importförhållanden, transporter, betalningar, juridiska frågor etc Inledning Tullar Andra importavgifter Mervärdesskatt Restriktioner Importrestriktioner Valutarestriktioner Dokumentkrav Handelsfaktura Ursprungsintyg Godstransporter Inrikes transporter Hamnförhållanden Lagringsmöjligheter Märkning Produktkrav Varuprover Betalnings- och kreditfrågor EU:s struktur- och sammanhållningsfonder Kreditupplysningar Indrivning av fordringar Etablering Konkurrensregler Priskontroll Utländsk dom eller skiljedom Agent och återförsäljaravtal Skatteregler Viktiga avtal med andra länder 22 5 Reseinformation: praktiska råd och upplysningar Inledning Pass Resor till Estland Resor inom landet Telekommunikationer Postväsende Tolk och översättningshjälp Valuta Kreditkort Säkerhetsfrågor Vaccinationer 24 4

5 5.12 Om man blir sjuk Olycksfall Presenter Dricks Prisnivå Mått, vikt, tid, el Affärs- och kontorstider Helgdagar, semestertid Om man har en dag över Hotell Restauranger 26 6 Nyttiga adresser m.m Telefonförbindelser Sverige-Estland Nummerupplysning Sveriges representation i Estland Estlands representation i Sverige 27 7 Litteratur, Estland på internet och i tidningar Internet Tidningar 29 5

6 Allmänt om Estland Estland är en parlamentarisk republik med cirka 1,4 miljoner invånare. Med sina km² är landet ungefär lika stort som Danmark. Det officiella språket är estniska, ett språk som hör till den finsk-ugriska språkfamiljen 1.1 Faktaruta Estland är ett av Europas mindre länder med sina km² yta (något större än Danmark). Av arealen upptas 25 % av åkermark, 40 % av skog och 30% av myrar och sankmarker 1,37 miljoner invånare varav 25 % är ryssar Urban befolkning 69% Huvudstaden Tallinn (grundad 1154) har ~ invånare. Andra större städer är Tartu, Narva, Kohtla-Järve och Pärnu Ryska och engelska är de vanligaste utländska språken i landet Klimatet liknar det svenska med kalla vintrar och behagliga somrar Viktiga naturtillgångar är oljeskiffer och torv Estland är medlem av både EU och NATO Esterna är vänligt inställda till internet. Landet har den högsta internetpenetrationen i Baltikum och cirka 90 % av alla bankärenden görs elektroniskt. Bild 1. Karta över Estland (Källa: Inledning Estlands kustlinje är km lång och landets skärgård utgörs av öar, varav de största är Saaremaa (Ösel), Hiiumaa (Dagö), Muhu (Moon) och Vormsi (Ormsö). I landet finns sammanlagt sjöar, varav Peipsi Järv är den största. Det estniska landskapet är flackt, med undantag för de sydöstra delarna. Det högsta berget är Suur Munamägi som sträcker sig 318 m.ö.h. 6

7 I de stycken som följer behandlas bl.a. landets historia, kultur och politiska scen. 1.3 Klimat I januari är medeltemperaturen i kuststaden Tallinn -5,5 grader och i juli 16,6. I inlandet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna större. Nederbörden är ca 600 mm per år. 1.4 Naturtillgångar Estlands viktigaste naturtillgångar är skog, oljeskiffer, fosforit, torv och mineraliska byggnadsmaterial som t.ex. sand, grus, kalksten, lera, dolomit och byggnadssten. Oljeskiffern utvinns i Kohtla-Järve-distriktet och används för energiproduktion. Denna energi används inom landet men exporteras även till Ryssland och Lettland. Estland har inga kärnkraftverk. 1.5 Befolkning Det område som idag utgör Estland har varit befolkat i år och har ca 1,4 miljoner invånare. Av dessa är ~65 procent ester och den övriga gruppen huvudsakligen rysktalande (ryska medborgare, ukrainare, vitryssar m.fl.). Majoriteten av den rysktalande befolkningen invandrade under den sovjetiska ockupationen och är koncentrerad till den nordöstra delen av landet samt till Tallinn. Dessa områden är segregerade med avseende på språkgrupperna, men mindre så i Tallinn. Ett omfattande statligt program för integration av de ryskspråkiga som valt att stanna i landet genomförs med bland annat språkundervisning. 1.6 Språk Officiellt språk i Estland är estniska, vilket tillhör den finsk-ugriska språkgruppen och är besläktat med finskan och ungerskan. Ester och finländare kan kommunicera med varandra, så länge man håller sig på en enkel nivå. Det estniska språket har 14 kasus. En annan egenhet är att det finns tre längder på konsonanter och vokaler. Ofta hävdas att ordet lagom bara finns på svenska, men det estniska ordet paras har samma betydelse. De flesta talar ryska. Kunskaperna i engelska är goda, framför allt i städerna och bland den yngre befolkningen. Den äldre generationen ester behärskar ofta tyska. Många ester talar dessutom finska och ett fåtal även svenska. 1.7 Religion Huvudreligionen är luthersk, men det bör tilläggas att ett stort antal ryskortodoxa församlingar finns representerade i landet. Kyrkliga högtider firas och man har i princip samma helgdagar som i andra länder med luthersk religion. 1.8 Historia Estlands historia är intimt förknippad med Sveriges och en period i historien kallas t.o.m. svensktiden då Estland var under Svenskt styre Forntiden De äldsta lämningarna av bosättningar är gamla. De estniska folkgrupperna levde som fria bönder och fiskare utan egentlig överhöghet fram till vikingatiden. Estniska vikingar lär ha plundrat Sigtuna 1185 och tagit med sig Sigtunas stadsportar Medeltiden Under 1000-talet och tre sekel framöver invaderades landet av danskar, tyskar, polacker, svenskar och ryssar. Kristendomen infördes i Estland i början av 1200-talet genom de tysk-danska korstågen. År 1219 besegrade danskar esterna varvid, enligt sägnen, den danska flaggan Dannebrogen föll ner från himlen. Esterna gjorde flera uppror, det sista slogs ned Estland såldes därefter av Valdemar IV Atterdag till den Tyska Orden. 7

8 Som medlem i Hansan blomstrade Tallinn, eller Reval, som staden hette på tyska. De estniska bönderna var formellt inte livegna, hade en dålig rättslig ställning och utgjorde arbetskraft åt de tyska storgodsägarna Svensktiden 1558 anföll den ryske tsaren Ivan den Förskräcklige Estland, vilket ledde till avrättningar och deportationer; i historiska källor omnämnt som obeskrivligt barbari. Två år senare begärde Tallinns styresmän hjälp av svenskarna. Ryssarna besegrades efter många års krigande och vid freden i Stolbova fick Sverige bland annat norra Estland. Genom frederna i Altmark 1626 och Brömsebro 1645 kom hela Estland och en stor del av Lettland under svenskt styre. Den svenske kungen Gustav II Adolf grundade universitetet i Tartu (Dorpat) år Svenskarna praktiserade inte livegenskap och inskränkte den tyska och svenska adelns makt. Böndernas rättsliga ställning förbättrades, kyrkan organiserades efter svenskt mönster och likaså domstols- och skolväsendet. En hel del svenska adelsfamiljer har sina rötter i Estland, t.ex. von Essen, Fersen, Krusenstern, von Rosen, Taube, von Uexkull, Wachtmeister, Wrangell Ryska tiden Sverige och Karl XII segrade över ryssarna vid Narva år 1700 under Stora nordiska kriget. Det gick sämre i Poltava 1709 och redan året därpå föll Estland i ryska händer. Landet förlorade en stor del av befolkningen och många utav Tartus och Narvas invånare deporterades till Ryssland. För att säkra en fungerande administration lät den ryska tsaren den balttyska adeln behålla sina privilegier. Ryssarna införde livegenskap 1739, och den avskaffades först Myndighetsspråket var under tiden fram till 1889 tyska, sedan ryska. Den första boken på estniska trycktes 1535, men det estniska språket i allmänhet kom i bruk som skriftspråk först under mitten av 1800-talet. Samtidigt tog en nationell väckelse fart, speciellt inom kulturlivet Självständighetsperioden Under första världskriget, den 24 februari 1918, förklarades Estland självständigt. I frihetskriget fick Estland kämpa hårt mot ryska bolsjeviker innan freden slöts i Dorpat (Tartu) I denna erkände Ryssland för evig tid Estlands självständighet. Estland slogs även mot tyska trupper, som ville upprätta tyskvänliga lydregimer i Estland och Lettland. För att undanröja kommunist hotet genomfördes en radikal jordreform i början av självständighetsperioden. Den tysk-baltiska adeln, liksom andra godsägare, fråntogs sina egendomar och jorden delades främst ut till dem som tagit aktiv del i frihetskriget. Viss politisk instabilitet rådde dock: 1924 iscensattes ett kommunistiskt kuppförsök som snabbt slogs ner upplöstes parlamentet för att undanröja hot om maktövertagande från ultranationalister som krävde en starkare presidentmakt. En ny grundlag trädde i kraft Den självständiga republiken Estland utvecklades, ovan nämnda händelser till trots, i alla avseenden gynnsamt. Ett omfattande socialförsäkringssystem byggdes upp. Minoriteterna, däribland den svenska, garanterades långtgående skydd genom representation i parlamentet, egna skolor och tidningar Sovjetockupationen Molotov-Ribbentrop-pakten som undertecknades 1939, och dess hemliga klausuler innebar slutet för Estlands självständighet. Landet ockuperades av Sovjet 1940, tyskarna var ockupationsmakt , varefter man blev en del av Sovjetunionen. Perioden 1940 till 1953 anses vara den blodigaste och mest tragiska i landets historia. Landet förlorade 25 procent av sin befolkning. De största deportationerna genomfördes sommaren 1941 samt våren Den senare drabbade huvudsakligen bönder, som motsatte sig kollektivisering. På landsbygden pågick skogsbrödernas gerillakrig fram till Efterkrigstiden präglades av en tvångsindustrialisering med påföljande inflyttning av ryssar. Under 1960-talet liberaliserades förhållandena, för att åter försämras under och början av 1980-talen. Kommunistpartiet försökte att kontrollera och leda hela samhällsutvecklingen. Som instrument i denna 8

9 strävan och för att hålla befolkningen under kontroll gavs KGB fria händer. Kontakter med utlandet var hela tiden starkt begränsade för Estlands befolkning Den sjungande revolutionen I samband med Michail Gorbatjovs makttillträde påbörjades en liberalisering av hela Sovjetunionen i form av glasnost och perestrojka. Liberaliseringarna återspeglades först i kulturlivet, och senare restes också krav på ekonomiskt oberoende och politisk självständighet. Estland begärde aldrig att få lämna Sovjetunionen, istället krävde man att Sovjetockupationen skulle upphöra. Frihetskampen gick under benämningen den sjungande revolutionen, eftersom det var en revolution utan blodspillan man använde sången som vapen. Människomassor på upp till personer, halva den dåvarande befolkningen, samlades till manifestationer för självständighet Åter självständighet I samband med upplösningen av Sovjetunionen 1991 tog Estland tillfället i akt att åter utropa Republiken Estlands självständighet, den 20 augusti. Därefter sommaren 1992 antog Estland en ny konstitution och val av president. Parlamentsvalet hölls ett par månader senare. Bland de viktigaste uppgifterna för landet var att befästa sin plats bland världens nationer. Estland återupptog därför snabbt sitt medlemskap i FN och blev även medlemmar av Europarådet och flertalet internationella organisationer och förbund. Det estniska samhället har sedan 1991 genomgått fullständig förnyelse och förändring. Från att ha varit ett land med ett slutet och totalitärt samhälle, är Estland idag ett öppet och demokratiskt land med marknadsekonomi. 1.9 Kultur Estland har ett rikt kulturliv. Den traditionella kulturen har starka band till de nordiska länderna och den tyska kultursfären. De mest kända nationella kulturyttringarna är sång- och dansfestivalerna med så många som sångare och över åskådare! Till kulturevenemangen hör också Black Nights Film Festival som går av stapeln varje höst i Tallinn, Tartu och Viljandi. Även Jazzfestivalen Jazzkaar och ölfestivalen Õllesummer anordnas varje år sommartid. Tallinns stad har ett utbud av kulturella aktiviteter och institutioner som anstår en huvudstad: Här finns bland annat nationaloperan, moderna biografer, flera teatrar, konstmuseer och gallerier. I början av 2006 invigdes Estlands nationella konstmuseum KUMU, beläget i Tallinn. Museet är ett spektakulärt bygge ritat av den finske arkitekten Pekka Vaapavuori och innefattar ett komplett utdrag ur Estlands konsthistoria Utbildning Utbildningsväsendet i Estland håller hög standard. Hela undervisningssystemet har genomgått en grundlig förändring efter självständigheten och läroplanerna har anpassats till nya krav. Ett led i anpassningsarbetet är bland annat att informationsteknologi på grundskolenivå introducerats. Den grundläggande utbildningen är nio år, därefter följer tre års gymnasieutbildning. Efter gymnasieutbildningen kan man söka sig vidare till universitet och högskolor. Landets största och viktigaste högre läroanstalt universitetet i Tartu grundades 1632 av Gustav II Adolf. Andra högre läroanstalter är Tallinns Tekniska Universitet, Tallinns Pedagogiska Universitet, Tallinns Konservatorium, Tallinns Konstakademi, Tartus Jordbruksuniversitet samt ett antal privata högskolor såsom Estonian Business School. Man satsar mycket på utbildningar inom ny teknik och har för detta ändamål bland annat grundat ett IT-college. Universitet och högskolor har täta utlandskontakter med t.ex. Sverige bland annat genom utbytesprogram för studenter. Ett problem som nyligen lyfts upp på den politiska dagordningen är bristen på bra yrkesutbildningar. Att åtgärda detta och få folk att söka sig till yrkesutbildningar i viss mån istället för till universiteten kommer med stor sannolikhet att tillhöra prioriteringarna inom utbildningspolitiken de kommande åren. Även bristen på utbildade IT-specialister har uppmärksammats den 9

10 senaste tiden. IT-specialister hör till den mest eftertraktade yrkeskategorin i Estland Politik Inrikespolitik Presidenten är Estlands statschef och mandatperioden är fem år. Nuvarande presidenten, Toomas Hendrik Ilves, valdes i september 2006 och efterträdde Arnold Rüütel. Föregående president till Rüütel var Lennart Meri som ansågs vara det förra århundradets främste statsman i de baltiska staterna. Lennart Meri gick bort i mars 2006 efter en längre tids sjukdom. Nästa presidentsval hålls i september Det politiska landskapet i Estland har sedan självständighetens återupprättande rymt ett stort antal partier och partigrupperingar. Regeringsskiften har varit en relativt vanlig företeelse även mellan parlamentsvalen. Det estniska parlamentsvalet, Riigikogu, hålls vart fjärde år. I mars 2007 segrade det liberala Reformpartiet under sittande statsministern Andrus Ansip, med 27,7 procent av rösterna, tätt följt av Centerpartiet som fick 26,2 procent. Totalt fick sex partier mandat. Dessa var Estniska Centerpartiet, Fosterlandpartiet (IRL), Estniska Reformpartiet, Estniska Folkunionen, de Gröna och Socialdemokraterna. För andra gången i rad sedan 1991 fick inget etniskt ryskt parti mandat. Kommunala val hålls vart tredje år. Det senaste valet hölls i oktober 2005, vilket blev en stor framgång för Centerpartiet och dess partiledare Edgar Savisaar. Nästa kommunval hålls hösten I fokus för den inrikespolitiska debatten står den ekonomiska politiken som under 1990-talet varit mycket liberal. Arvet efter den sovjetiska ockupationen, EU-anpassningen och NATO-medlemskapet medför att stora insatser och investeringar krävs för förnyelse av bland annat infrastruktur och offentlig administration. I regeringsprogrammet från mars 2003 understryks behovet av ett fortsatt liberalt och företagsvänligt ekonomiskt klimat med låga, icke-progressiva skatter. På utgiftssidan i statsbudgeten prioriteras bland annat den regionala fördelningen, och särskilda program planeras för de ekonomiskt och socialt mer utsatta regionerna där arbetslöshetssiffrorna är höga. Dessvärre är den sociala sektorn väldigt eftersatt, även om en politisk opinion för ett socialt skyddsnät så smått börjar märkas Utrikespolitik Estlands överordnade utrikespolitiska prioriteringar har under lång tid varit att uppnå ett fullvärdigt EU- och NATO-medlemskap, mål som nåddes under år Europeiska Unionen Folkomröstning om huruvida Estland skulle gå med i EU hölls under hösten En stor majoritet - hela 67 procent - röstade för ett medlemskap. Medlemskapet började gälla från och med den 1 maj I väntan på folkomröstningen om EU pågick ett omfattande arbete i syfte att anpassa Estlands lagstiftning till EU: s, och förbereda administrationen för medlemskapet. Genom EU-program för kandidatländer har hittills ett omfattande stöd getts till Estland. Även efter medlemskapet har esterna höga förväntningar på ekonomiskt stöd ifrån EU och dess strukturfonder. Dessa har varit tillgängliga för ansökan sedan januari Estland arbetar även för att gå med i EMU. Estland förberedde sig initialt för att anta euron som valuta från och med 1 januari, 2007, men den höga inflationstakten i landet satte dock stopp för det estniska valutabytet. Det är idag oklart när Estland kommer att anta euron, troligt är dock att detta sker tidigast WTO Estland är medlem i WTO sedan 13 november år 1999, efter att detta under en lång tid utgjort ett viktigt mål för utrikespolitiken. 10

11 NATO Estland gick den 29 mars 2004 med i NATO. Sverige har under hela talet, liksom de andra nordiska länderna, starkt bidragit till att förbereda Estland för både NATO- och EU-medlemskap. Detta har skett genom ett så kallat säkerhetsfrämjande samarbete, för att underlätta uppbyggnaden av ett demokratiskt totalförsvar och en förstärkning av rättsstatens strukturer. Ett exempel är det svenska stödet till etablerandet av en effektiv gränskontroll och till ett av Sverige etablerat nätverk för att bekämpa organiserad brottslighet i Östersjöområdet. En del av det svenska stödet har kanaliserats i sambaltiska projekt, bland annat det av Sverige ledda projektet Baltic Defence College, som är en gemensam baltisk försvarshögskola i Tartu, Estland Massmedier I Estland råder full yttrande- tryck- och mediafrihet. Under 2008 rankade organisationen Reportrar utan gränser (RSF) Estland på 4: e plats bland världens länder med avseende på pressfrihet. Även Sverige rankas på 7: e plats i samma undersökning TV och radio Estnisk TV har en statlig och två privata rikstäckande kanaler; Eesti Television (ETV) (statlig), Kanal 2 och TV 3. Kanal 2 och TV 3 är helt finansierade via reklamintäkter medan ETV är statligt finansierad. Det statliga Estlands radio har flera kanaler. Det finns därutöver ett stort antal privata rikstäckande och regionala radiostationer. Många av dem är reklamfinansierade. I landets norra delar kan man med vanlig antenn se svensk TV via Finland Levnadsstandard BNP per capita var EUR under 2008, att jämföras med ca EUR i Sverige (fasta priser). Prisnivån i landet ligger generellt runt % under den svenska. Under de senaste åren har snabb ekonomisk tillväxt medfört ökad levnadsstandard och stigande löner för stora delar av befolkningen. Välståndet är dock ganska ojämnt fördelat. Det är främst bland den yngre generationen samt i de större städerna som den ökade levnadsstandarden märks Tryckt media De största dagstidningarna är Eesti Päevaleht och Postimees. Den viktigaste veckotidningen är Eesti Ekspress. Bland affärstidningar är Äripäev (den estniska motsvarigheten till Dagens Industri) störst. Den viktigaste ryskspråkiga tidningen är Estonija. Därutöver finns ett stort antal regionala dagstidningar, veckotidningar, facktidningar och tidskrifter. Nyhetsbyrån Baltic News Service (BNS) och Baltic Business News (BBN) tillhandahåller dagligen engelska bulletiner på Internet. 11

12 2 Ekonomi och näringsliv Estlands förvandling från planekonomi till en marknadsekonomi har gått lika snabbt och varit lika radikal, som den politiska omvandlingen har varit. Medlemskapet i EU har utan tvekan ytterligare ökat det stora utländska investeringsintresset för landet och givit marknaden en legitimitets- och kvalitetsstämpel 2.1 Faktaruta BNP, 2008 (mrd EUR, fasta priser) BNP/Capita, 2008 (EUR) BNP tillväxt, 2008 (procent) Inflation, 2008 (procent) Arbetslöshet, april 2009 (procent) Medellön/manad, Q (EUR) Estland 16,5 306 Sverige ,6 2,4 6,9 3,3 13,9 8,5 776 Ca 2600 Tabell 1. Faktaruta: Statistik 2008 (Källor: Statistical Office of Estonia, Eesti Pank, Hansapank, SCB, Riksbanken, Eurostat) 2.2 Inledning Riktlinjerna för den ekonomiska politiken har bland annat innehållit ingredienser som en strikt valuta- och penningpolitik, en balanserad budget, frihandel, privatisering av tidigare statliga bolag och industrier, samt ett borttagande av statliga subventioner. Den numera starka kopplingen till den internationella ekonomin gör att en eventuell konjunkturavmattning i världen även drabbar Estland. Sedan självständigheten har ett stort antal nya bolag bildats. Praktiskt taget all ekonomisk verksamhet bedrivs i privat regi. Estlands konkurrensfördelar ligger bland annat i att man har en högutbildad befolkning. Därtill råder - ett med svenska mått mätt gynnsamt löne- och kostnadsläge. Under de senaste 2 åren har Estland också gått mot att bli en växande konsumtionsmarknad. Ytterligare fördelar är det geografiska läget som erbjuder isfria hamnar, vilket är betydelsefullt för handeln mellan Europa och Ryssland. 2.3 Ekonomisk politik och näringspolitik Målsättningen med den ekonomiska politiken har varit att landet snabbt skall integreras med Västeuropa, att ägandet fortsatt skall vara i privata händer och att det företagsvänliga klimat man byggt upp skall upprätthållas. Statliga bidrag är begränsade till ett minimum. Resultatet av valet 2003 kan ses som en garant för att t.ex. reglerna kring bolagsbeskattning kommer att bestå: I Estland beskattas inte företagsvinster så länge vinstmedlen återinvesteras i företagen. Samtidigt skattas både kapitalvinster och privatinkomst med en fördelaktig såkallad plattskatt, som Estland var det första landet i värden att införa Enligt Index of Economic Freedom, en sammanställning över världens friaste ekonomier sammanställd av den konservativa amerikanska stiftelsen The Heritage Foundation och The Wall Street Journal, rankades Estland som nummer tretton år Faktorer som tagits med i bedömningen är handel, 12

13 skattetryck, utländska investeringar, löner, priser, bank- och finansmarknad samt förekomsten av en svart marknad. 2.4 Näringslivets struktur Industrin Till verkstads- och metallindustrin räknas de tre grenarna metallförädling, maskintillverkning och tillverkning av fordon och reservdelar. Industrin som helhet exporterar ungefär två tredjedelar av sin produktion, vilket indikerar att både produkter och anställda håller en konkurrenskraftig kvalitetsnivå. Antalet anställda inom verkstads- och metallindustrin överstiger personer. Trots att det skett en omfattande ökning av produktiviteten i Estland ser Exportrådet stora möjligheter för svenska företag som erbjuder tjänster inom automation och effektivisering. Livsmedelsförädlingsindustrin har traditionellt sett varit den största industrisektorn i Estland. Industrin har sedan Estlands självständighet omvandlats från ett storskaligt produktionssystem som försåg hela Sovjet med vissa utvalda produkter, till en modernare och effektivare industri som möter alla EU-krav. Inom skogsindustrin finns det ca 1400 företag med sammanlagt 7100 anställda. Dessa är utspridda över hela landet, med lokala centra kring städerna Tallinn, Tartu, Pärnu och Rakvere. Ungefär två tredjedelar av det som produceras inom skogsindustrin exporteras. Möbelindustrin är av tradition en viktig gren av skogsindustrin och den står för ungefär en tredjedel av skogsindustrins totala omsättning. Branschen domineras av små bolag. Arbetskraften och produkterna inom möbelindustrin samt övrig skogsindustri anses vara högkvalitativ, framförallt i förhållande till konkurrerande lågkostnadsländer som Polen, Lettland och Litauen. Textil- och konfektionsindustrin utgör 5 procent av Estlands totala export och ca 5 procent av den totala tillverkningsproduktionen. De produkter som huvudsakligen exporteras är kläder, hemtextil, bomullstyger samt stickade kläder. De största exportmarknaderna är Finland, Sverige, Tyskland, Norge och Storbritannien, som tillsammans tar emot över 70 procent av den totala textilexporten. Textil- och konfektionsindustrin sysselsätter över 7800 personer Servicesektorn Estlands liberala handelspolitik har utvecklat landet till ett centrum för transittrafik mellan öst och väst. Det geografiska läget är idealt för att erbjuda effektiva transport- och kommunikationslänkar, samt skapa distributionskanaler för varor och tjänster för företag i Europa och andra delar av världen. Ungefär 7,6 procent av landets arbetskraft är sysselsatt inom branscherna transport och vägunderhåll. Transport och kommunikation producerar en allt större del av landets BNP. Järnvägstrafiken och lastbilstrafik dominerar godstransporter, medan människor huvudsakligen tar sig fram med bil. Massiva investeringar har gjorts för att modernisera det estniska nätet för telekommunikation. Telekommunikationssektorn är helt avreglerad sedan januari Det finns tre mobiloperatörer med egna mobilkommunikationsnätverk som täcker hela landet. Estland har idag den högsta andelen mobil-, data- och Internetanvändande i Central- och Östeuropa. Estland var första landet i världen att introducera papperslösa regeringssammanträden med hjälp av ett webbaserat dokumentsystem. Estland har Estland har på kort tid utvecklats till ett mycket välbesökt och uppskattat land för svenskar att besöka. Tradition och historia går hand i hand med det unga och moderna. Hotell och restauranger har utvecklats i snabb fart sedan landet blev självständigt och ett flertal nya prisvärda SPA anläggningar har tillkommit på senare tid Offentlig sektor Den offentliga sektorn utgör en relativt liten del av Estlands totala BNP jämfört med hur det ser ut i Sverige. Dess administration är emellertid väldigt modern t.ex. är IT-baserade lösningar utbredda och digitala underskrifter används flitigt. Exportrådets erfarenhet är att det är enkelt att komma i kontakt med de offentliga myndigheterna samt att de är lätta att ha att göra med. 13

14 2.5 Arbetsmarknad Arbetsgivare i Estland är huvudsakligen privata företag, stat och kommuner. Under första kvartalet år 2009 stannade den reella arbetslösheten på 11,4 procent, vilket i praktiken innebär personer. Vidare kan sägas att arbetslösheten varierar i de olika regionerna och är absolut störst i de nordöstra delarna av Estland. I syfte att förbättra situationen har regeringen satt in speciella åtgärdsprogram i dessa områden. Från och med 1 juli 2009 gäller en ny anställningsavtalslag som ersätter den nu gällande anställningsavtalslagen samt de nu gällande lagarna som reglerar lön, semester, arbetstider m.m. Syftet med reformen är att skapa en mer flexibel arbetsmarknad och därigenom öka Estlands konkurrenskraft. Jämfört med den idag gällande arbetsrättslagen ger den nya anställninsavtalslagen arbetsgivaren utökade befogenheter att ändra och säga upp anställningsavtal. Arbetsgivaren kommer exempelvis att ha rätt att sänka anställdas löner på grund av arbetsbrist som orsakats av oförutsebara ekonomiska förhållanden. För att stärka skyddet för anställda kommer avsättningarna till arbetslöshetsförsäkringen under anställning att ökas och följaktligen kommer ersättningen till arbetslösa att höjas. 2.6 Kredit- och kapitalmarknad Det finansiella systemet i Estland har utvecklats snabbt och fungerar tillfredsställande. Utlandsbetalningar sker via SWIFT-systemet. Bankerna använder de mest avancerade datasystem som finns att tillgå, och över hälften av befolkningen använder Internetbank. Bankfusionerna har lämnat tre-fyra banker kvar, mot ett tiotal tidigare. De största bankerna är Hansapank (Swedbank), SEB Ühispank, Nordea (Merita- Nordbanken) och Sampo Pank. Dessa banker kan även hantera betalningar i EUR. Bankerna är anslutna till Estlands Bankförbund. Tallinns börs, OMX Tallinn Stock Exchange, ägs av OMX. De två enskilt största händelserna är noteringen av Tallink i början på 2006 och avnoteringen av Hansapank i april 2005, detta i samband med Swedbanks uppköp. Investeringar Estland har under de senaste åren varit mycket framgångsrikt när det gäller att attrahera utländska investeringar. Sverige och Finland är de största investerarna. Sverige står för nära hälften av de aggregerade utländska direktinvesteringarna. Tillsammans står de två nordiska grannarna för 70 procent av de totala investeringarna. De fördelar sig ganska jämnt över näringslivets sektorer, även om finans-, transport, kommunikation och tillverkningsindustrin utmärker sig Svenska investeringar i Estland SEB: s förvärv av Eesti Ühispank och Swedbanks dito av Hansapank har på ett väsentligt sätt bidragit till att öka Sveriges andel av de utländska direktinvesteringarna. Speciellt intressanta svenska investeringar utgörs av satsningar på högteknologiska områden som informationsteknik: Telia är t.ex. majoritetsägare i Eesti Telekom och Tele 2 är den näst största aktören inom telekomsektorn. Övriga branscher där många svenska företag finns representerade är elektronik, textil, metallbearbetning och skogsindustrin. Dessa branscher tillsammans med infrastruktur (bygg- och transportsektorerna), miljöteknik, hälsovård och automation förväntas i framtiden vara intressanta sektorer för svenska företag. 2.7 Handel Handelspolitik Estland för en ytterst liberal handelspolitik. Den 1 maj 2004 började Estlands medlemskap i EU att gälla vilket medförde att all import och export mellan Estland och andra EU-länder med några få undantag blev fri, dvs. tullar existerar inte. Importörerna åläggs dock 18 % mervärdeskatt. Sedan den 13 november 1999 är Estland medlem i WTO. 14

15 2.7.2 Handelsutbyte Den svenska handeln med Estland har under de senaste åren kännetecknats av ett handelsunderskott ur svensk synvinkel. En stor del av den svenska importen från Estland sker via svenskägda företag. De viktigaste varorna utgörs av verkstadsprodukter. För Sveriges del existerar idag ett bytesbalansöverskott i handeln med Estland, främst beroende på en stor tjänsteexport av vilken bankerna står för en stor del Utrikeshandel Sedan Estlands självständighet har ekonomiskt fokus riktats mot grannländerna och EU. I samband med den ekonomiska krisen i Ryssland 1998 ändrades de estniska företagens handelsstrategier på så sätt att Ryssland blev en mindre intressant partner (att handla med Ryssland försvåras också av det dubbeltariffsystem landet sedan 1994 tillämpar gentemot Estland). Istället har man som en naturlig del i EU-anpassningen anpassat standards inom tillverkningsindustrin till EU: s krav: EU är idag Estlands viktigaste handelspartner och står för 70 procent av handeln. Estlands största exportmarknader under 2008 var Finland (18 %), Sverige (14 %) och Lettland (10 %). På importsidan var ordningen år 2008: Finland (14 %), Tyskland (13 %) och Sverige (10 %). 2.9 Utvecklingssamarbetet med Estland Sverige tillhör de länder som har haft mest omfattande utvecklingssamarbete med Estland. Detta samarbete har främst inriktats på säkerhetsfrämjande insatser, kunskapsöverföring och institutionsutveckling. Vidare har man gett stöd till Estlands EU-integration och till insatser som främjar integrationen av den ryskspråkiga befolkningen. På miljöområdet har stöd främst givits inom Östersjöprogrammet, vilket syftar till att minska utsläppen i Östersjön. Övrigt bistånd har successivt fasats ut, och har vid behov ersatts av stöd från EU: s strukturfonder. För att stärka tillväxten, sysselsättningen och näringslivet i stort i de baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland lanserade den svenska regeringen i juli 1996 den så kallade Östersjömiljarden, som efter 1999 följdes upp av Östersjömiljard 2. Som en del av Exportrådets statliga uppdrag genomförs bland annat affärschansprojekt. Detta projekt är ett operativt stöd för små till medelstora företag med syfte att stödja eventuella svenska marknadssatsningar på den estniska marknaden. 2.8 Svenska företag i Estland På den estniska marknaden finns ca 1300 företag med svensk anknytning. Många av de stora traditionella svenska företagen har under lång tid varit verksamma i Estland, tack vare de låga produktionskostnaderna och den geografiska närheten. Drygt ett hundratal företag är medlemmar hos Svenska Handelskammaren i Estland. För mer information: 15

16 3 Att göra affärer på den estniska marknaden Estland har under sina första 15 år, efter det att man lyckades bryta sig loss från Sovjetunionen, uppvisat en utveckling och tillväxt som få trodde skulle vara möjlig och landet har snabbt tagit till sig den västerländska affärskulturen 3.1 Inledning II de nästkommande styckena ges en kort introduktion till hur marknaden är uppbyggd samt annan information som kan vara värdefull att känna till när man gör affärer i Estland. Se även avsnitt 4, Importförhållanden, transporter, betalningar, juridiska frågor, etc., för ytterligare information. 3.2 Distributionsnät Distributionsnäten har under senare år genomgått en total förändring. Utvecklingen har gått mot allt färre och större företag inom grossist- och detaljistleden. Dessa specialiserar sig på olika produkt- och varugrupper. Konkurrensen bland företagen är hård. Grossist- och detaljistfirmor är ofta organiserade i branschförbund. 3.3 Försäljningskanaler och säljkanaler Det enklaste sättet för svenska exportörer är att sälja direkt till distributörer eller grossister. De flesta företag har inköps- och försäljningsavdelningar som leds av en s.k. Kommertsdirektor eller försäljningschef. När man kontaktar estniska företag bör man känna till att man skall börja så högt upp som möjligt i hierarkin. Flertalet svenska företag har en lokal agent eller representant i landet. Det är även möjligt att avtala om kommissionärsförhållanden. En annan variant är att starta ett eget säljbolag. 3.4 Lokal representation I avtalsvillkoren för tjänstemän på högre nivå ingår ofta utbildning, tjänstebil och mobiltelefon. Bonussystem har blivit allt mer vanliga. 3.5 Nyetablering Att etablera ett bolag för tillverkning i Estland är ofta en mycket god satsning eftersom de lokala kostnaderna gällande löner, lokaler, driftskostnader etc. fortfarande är förhållandevis låga. I lagens mening görs ingen skillnad mellan inhemskt och utländskt kapital. Delar av den estniska lagstiftningen är översatt till engelska och finns tillgänglig på Några av de viktigaste lagarna som reglerar företagandet är: Bolagslagen (The Commercial Code) Fastighetslagen (The Property Law) Avtalslagen (The Law of Obligations) Konkurrenslagen (The Competition Law) Konsumentskyddslagen (The Consumer Protection Law) Konkurslagen (The Bankruptcy Law) Licens krävs för etablering inom följande områden: Gruvdrift Energi, gas- och vattenförsörjning Järnvägs- och lufttransport Vattenvägar, hamnar, dammar och andra hydrostrukturer Telekommunikation och kommunikationsnätverk Det finns följande former av juridiska personer: Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag (dessa finns i två varianter; ett lite enklare kallat OÜ (osaühing) och ett främst tänkt för publika bolag som kallas AS (aktsiaselts)) Ekonomisk förening 16

17 Ideell förening Därutöver kan en privatperson registrera en enskild firma. Ett utländskt bolag kan ha en filial registrerad i Estland. Denna har dock inte status som en estnisk juridisk person utan är en del av den utländska juridiska personen (bolaget). För nyetableringar är den enklare varianten av aktiebolag (osaühing eller OÜ) den vanligaste företagsformen. Inför en etablering är det absolut nödvändigt att konsultera såväl internationell som estnisk jurist. Tänk på att alla handlingar som behövs från Sverige skall vara legaliserade av svensk Notarius Publicus samt försedd med Apostille (görs av notarius publicus) och därefter översatta till estniska (görs enklast i Estland). 3.6 Legotillverkning Det har länge funnits och finns fortfarande ett stort intresse från svenskt näringsliv att etablera legotillverkning i Estland. Vid sökande av en samarbetspartner är det viktigt att inte fästa alltför stor vikt vid utsidan. En byggnad som enligt svenska värderingar ser fallfärdig ut, kan inrymma det mest modernt utrustade företaget. På grund av den ekonomiska situationen under uppbyggnadsfasen har företagen valt/tvingats att börja bygga inifrån, och låta utsidan vänta. I den händelse legotillverkning blir aktuell är det lämpligt att i ett första skede börja med enklare komponenter och detaljer. Säkrast till en början är att låta tillverka produkter som inte kräver service och underhåll, tills dess att ett bra samarbete och förtroende har byggts upp. Legotillverkning är ett effektivt sätt att sänka kostnaderna för sin produktion. Viktigt är att kräva bra kvalitet av sin tillverkare och att noga följa upp tillverkningsprocessen. Dessutom krävs att båda parter fastställer affären att man talar om samma sak, mutual understanding. Det är viktigt att vara överens om leveranstider, beställningens storlek och vilken teknik som skall används vid produktionen. Alla avtal ska vara skriftliga för att gardera sig mot eventuella missförstånd. Muntliga avtal bör undvikas. Till skriftliga dokument räknas i Estland varken eller fax. 3.7 Reklam och media Det finns goda möjligheter att annonsera i press, radio och TV, samt genom direktreklam. I de flesta städer finns tillgång till reklampelare och buss/spårvagnsreklam. Den inhemska produktionen av reklam och tryckartiklar håller hög standard. Det finns ett stort utbud av personer med grafisk kunskap och kreativa idéer. Många stora internationella reklambyråer finns representerade i landet.. Esternas produktkännedom är förhållandevis hög och konsumentbeteendet är snarlikt det svenska. Dock bör man vara medveten om att skillnader existerar. Reklam och media är förhållandevis nya företeelser på den estniska marknaden och började användas först då Estland blev fritt Mässor och utställningar Ett utmärkt sätt att skaffa sig information om olika marknader är att besöka varumässor. I Tallinn arrangeras regelbundna fackmässor av Estonian Fairs. Till mässor i Estland kommer ofta utställare från hela Baltikum. Mässdeltagande är en relativt ny företeelse i Estland och standarden på de estniska mässorna är ofta lägre än den vi i Sverige är vana vid. Estniska företag har under senare tid blivit allt flitigare besökare och utställare på de stora internationella mässorna, samt även på våra svenska mässor. För information om aktuella mässor i Estland, se Offentlig upphandling, anbudsförfrågan I takt med att Estlands ekonomi utvecklas ökar svenska företags möjligheter att konkurrera vid offentliga upphandlingar. Anbudsförfarande skall enligt lag tillämpas av både stat och kommuner. Information om aktuella offentliga upphandlingar finns på 17

18 I anslutning till EU-inträdet 2004 blev EU: s struktur- och sammanhållningsfonder tillgängliga för Estland. Detta innebär att det finns pengar att söka från dessa i samband med olika upphandlingar För mer info se Enterprise Estonia s hemsida Konkurrensförhållanden Fri konkurrens råder på den estniska marknaden, inte minst tack vare frihandelsprinciperna. Utländska företag i Estland konkurrerar sålunda på samma villkor som estniska. Personliga kontakter är liksom i Sverige av stor betydelse Krav på den svenska exportören Som marknad betraktat är Estland ett litet land. Tålamod, ödmjukhet och långsiktighet är därför något man bör ha med sig i bagaget. Många svenskar som kommer till Estland tror mycket felaktigt att de är först på plan och att deras idéer är unika. Att ensam ta sig in på marknaden är ofta både svårt och tidskrävande. I samarbete med en organisation som har tillgång till ett brett nätverk, t.ex. Exportrådet, sker etableringen av kompanjonskap eller nyföretagande i allmänhet utan komplikationer Kommersiella särdrag Femtio år av sovjetiskt styre har givetvis satt sina spår när det gäller sättet att bedriva affärer. Inom det sovjetiska systemet fanns inte begrepp som företagsekonomi och marknadstänkande. Företagschefer var ofta tillsatta på politiska meriter och hade till uppgift att verkställa centralt fastställda beslut. Kompromisser existerade inte i detta system, varför förhandlingsvana saknas i vissa åldersgrupper. Situationen har dock förändrats märkbart under de senaste tio åren. Som nämndes ovan är det väldigt viktigt att alla affärsuppgörelser dokumenteras skriftligt, och att man observerar att varken fax eller gäller som skriftligt avtal. En bra förutsättning för samarbete med estniska företag är att besöka den potentiella affärspartnern ett flertal gånger, samt att skaffa referenser och göra en kreditupplysning Telefon används i stort sett endast för att bekräfta mötestider och inte för att diskutera affärer. Det är inte heller självklart att meddelanden vidarebefordras eller att någon ringer tillbaka, vilket svenskar ofta är vana vid. Umgängesformerna är okomplicerade. Det utdelas oftast inte personliga komplimanger, men det hör till god ton att berömma t.ex. omgivningarna, staden och landet. Esterna anser artighet vara viktigt framförallt gentemot kvinnor. Däremot ägnar man sig inte ofta åt onödigt kallprat i affärssammanhang. Trots skillnaderna säger sig det stora flertalet svenskar ha förtroende för esterna. Samarbetet mellan svenskar och ester fungerar i allmänhet mycket bra, vilket bekräftas av den affärsklimatstudie Exportrådet genomför varje år Exportrådet Tallinn Exportrådet hjälper svenska företag på den estniska marknaden med diverse uppdrag av kommersiell natur. Exportrådet har arbetat gentemot Estland sedan 1988 och kontoret i Tallinn öppnades i maj Exportrådets långa erfarenhet av den estniska marknaden har bidragit till att kontoret har ett väl utvecklat kontaktnät i hela landet och utgör ett välkänt namn på den estniska marknaden. Konsultverksamheten erbjuder kundspecifika projekt inom hela etableringsprocessen samt uppdrag för klienter som önskar förstärka sin redan existerande marknadsposition. Konsultuppdragen kan t.ex. bestå av att hjälpa svenska företag med att identifiera lokala partners, kunder eller distributörer, utföra marknadsundersökningar, eller att rekrytera kompetent lokal personal. Inom ramen för exportfrämjande anordnar Exportrådet tillsammans med den Svenska Ambassaden i Tallinn olika främjandeprojekt. Dessa syftar till att förstärka bilden av Sverige och svensk industri i Estland. Projekten kan innefatta allt ifrån att bjuda in estniska journalister till Sverige till att arrangera seminarier och events i Estland för att främja en viss svensk industri. 18

19 3.14 Sveriges ambassad Sverige öppnade som första land konsulat i Tallinn i december Konsulatet upphöjdes till ambassad i augusti 1991 i samband med Estlands självständighet. Den svenska ambassaden handlägger huvudsakligen ärenden av politisk, makroekonomisk och kulturell natur samt främjar Sveriges intressen i Estland. I denna Sverigefrämjande verksamhet samarbetar ambassaden med Exportrådet bland annat i syfte att uppmärksamma ett antal branscher som bedöms vara speciellt intressanta för svenskt näringsliv i Estland. Den konsulära avdelningens serviceverksamhet inkluderar bland annat hjälp till behövande svenska medborgare samt pass- och viseringsärenden för boende i Estland. För mer information: Svenska handelskammaren i Estland Svenska Handelskammaren i Estland har till uppgift att samla företag i Estland som på ett eller annat sätt har anknytning till Sverige. Handelskammaren arrangerar regelbundna möten och träffar för att diskutera dagsaktuella frågor inom handel och ekonomi. Kammaren arbetar även som remissinstans och till viss del med lobbying. För närvarande är drygt hundra företag medlemmar i Handelskammaren. För mer information: 4 Importförhållanden, transporter, betalningar, juridiska frågor etc. Estlands inträde i EU medförde att handeln mellan Estland och Sverige underlättades avsevärt. Men EU inträdet förde inte bara med sig handelsfördelar utan även nya regler kring bl.a. konkurrens 4.1 Inledning Estland är medlem i EU sedan 1 maj, 2004 varför inga tullavgifter tillkommer på varor som transporteras mellan Estland och Sverige. Däremot finns det andra saker som kan vara bra att känna till, t.ex. att fakturadeklaration erfordras för att EU:s tullförmåner skall gälla. Detta avsnitt tar upp några grundläggande principer kring bl.a. importförhållanden, transporter, betalningar, företagsetablering och juridiska aspekter. 4.2 Tullar Den estniska tulltaxan är i likhet med den svenska baserad på HSnomenklaturen. Importtullar, som beräknas på varornas CIF-värde eller motsvarande, tas endast ut på vissa livsmedel. Dessa importtullar tas dock inte ut om livsmedlen har sitt ursprung i EU eller om de har ursprung i andra länder som Estland har frihandelsavtal med. 4.3 Restriktioner Importrestriktioner De flesta varor, med undantag för vapen och andra farliga ämnen, kan importeras utan restriktioner Valutarestriktioner Valuta får fritt föras in och ut ur landet och behöver ej deklareras i tullen. 19

20 4.4 Dokumentkrav Handelsfaktura Handelsfaktura skall utfärdas i det antal exemplar som föreskrivs i köpekontraktet och skall vid förtullningen visas upp av importören för de estniska tullmyndigheterna. Fakturan skall innehålla uppgift om säljarens och köparens namn och adresser, mottagarens namn och adress (om annan än köparens). Vidare krävs upplysningar om fakturadatum, fakturanummer, transportsätt (fartygsnamn etc.), kollimärkning, nummer, antal och slag, noggrann varubeskrivning, brutto- och nettovikt, annan kvantitet, pris per enhet och totalt för varje varuslag. Eventuella rabatter och rabatternas art, leveransoch betalningsvillkor samt uppgift om varornas ursprungsland efterfrågas också. Handelsfakturan skall även i förekommande fall innehålla uppgift om kontraktsnummer. Alla uppgifter i fakturan måste överensstämma med köpekontraktet. Slutligen skall fakturan vara undertecknad Ursprungsintyg Varucertifikat EUR 1, eller fakturadeklaration, erfordras för att tullförmånerna skall medges enligt EU (eller enligt andra frihandelsavtal som Estland har med andra länder; se Tullar ovan). Genom dessa dokument intygas att varan har status som ursprungsvara enligt dessa avtal. Det åligger exportören att vid kontroll kunna bevisa varans ursprungsstatus. Detaljer om ursprungsregler, ursprungsintyg m.m. i EU:s Europaavtal med Estland återfinns i den av Exportrådet utgivna Frihandelsboken. 4.5 Godstransporter Godstransporter till och från Estland fungerar bra. Ett flertal rederier upprätthåller regelbunden trafik till Tallinn. Estonian Shipping Company (ESCO) anlöper svenska hamnar regelbundet. De större svenska speditörerna finns representerade med egna kontor i Estland och har samarbetsavtal med estniska speditörer som i sin tur har representanter runt om i landet. Om estnisk speditör anlitas för godstransport fordras transporttillstånd. Ett sådant tillstånd kan erhållas från Generaltullstyrelsen i Stockholm. Flygbolag som flyger reguljärtrafik till Estland tar naturligtvis flygfrakt. Därutöver kan fraktflyg chartras Inrikes transporter Det estniska vägnätet är relativt väl utbyggt. Landet är litet och alla orter kan nås från Tallinn inom loppet av några timmar. Godstransporter sker huvudsakligen med lastbil och järnväg. Normerna för lastbilsstorlek är anpassade till EU-standard Hamnförhållanden Hamnen i Tallinn - som är mycket modern och väl fungerande är Estlands största och öppen året runt för skeppning av bulk, styckegods och containers. Det finns även ett par mindre hamnar, varav Muuga, Maardu, Sillamäe, Pärnu och Kunda är de viktigaste. Hamnen i Paldiski, som tidigare var en sovjetisk örlogsbas, byggs ut för gods- och passagerartrafik. Härifrån trafikerar Tallink en linje till Kapellskär i Sverige. 4.6 Lagringsmöjligheter Ett antal företag har tullager. Tullager används främst för att få uppskov med moms vid införsel då denna först betalas vid uttag från lager. 4.7 Märkning Livsmedel och kemikalier skall vara märkta med innehållsdeklaration och bruksanvisning på estniska, samt hållbarhetstid. Om farliga ämnen eller beståndsdelar ingår skall detta anges. 4.8 Produktkrav Speciella krav finns för livsmedel och djur samt miljöfarliga produkter. Tag kontakt med Exportrådet Tallinn för ytterligare information. 20