Stor- sjöbadet. östers nd. Nya pengar. till äldrevården. Skidskytte-VM en succe för kommunen! ett äventyr för hela familjen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stor- sjöbadet. östers nd. Nya pengar. till äldrevården. Skidskytte-VM en succe för kommunen! ett äventyr för hela familjen."

Transkript

1 östers nd Ett magasin från Östersunds kommun # 1/2008 Skidskytte-VM en succe för kommunen! Nya pengar till äldrevården 8 sidor special Robert Wells jubilerar i östersund Stor- sjöbadet ett äventyr för hela familjen

2 ledare Östersund en kreativ och dynamisk plats! Det är avgörande för Östersunds utveckling att vi uppfattas som attraktiva av människor och företag utanför kommunen. Den kanske viktigaste faktorn för att vi ska vara attraktiva är att människor som bor och arbetar i Östersund är stolta över sin stad och jag träffar många som är stolta över Östersund. Under de fantastiska VM-dagarna, när Östersund stod i centrum för mycket medialt intresse, träffade jag några hemvändare som uttryckte denna stolthet. De berättade att när unga människor som flyttat till Stockholm för att börja ett spännande jobb samtalar med sina arbetskamrater om Östersund så finns det en stolthet i rösten. Staden där ingenting är omöjligt, där samarbete stimuleras och där kreativitet är en självklar tillgång och där man klarar av att samlas kring stora event. Det är klart att Storsjöyran är en viktig del i denna stolthet men även i andra mindre sammanhang finns samma känsla. Samarbetet mellan ideella föreningar, näringslivet och kommunal verksamhet växer och skapar en dynamik som är jätteviktig för utvecklingen. När Färgfabriken etablerades och invigdes för några veckor sedan uttryckte jag förhoppningen om att samarbetet i Östersund kommer att skapa en positiv spiral som bidrar till fortsatt utveckling. Det som nu sker på stadsdel norr är en bekräftelse på att samarbete mellan föreningar, näringsliv, kommunen och landstinget ger kraft, kreativitet och dynamik. Det finns massor av goda exempel också på kommunal verksamhet där kreativiteten blomstrar och där personal och brukare tillsammans skapar en fantastisk verksamhet som utvecklas och förändras hela tiden. Inom äldreomsorgen, gymnasieskolan, grundskolan och förskolorna finns goda exempel som vi måste bli bättre på att upptäcka och berätta om. Jag är övertygad om att när nu vårt lokala tillväxtprogram och de långsiktiga målen för vårt miljöarbete ska revideras, blir samarbetet i Östersund en väldigt viktig fråga. Vår förmåga att genom samarbete stimulera kreativitet och skapa dynamisk arbetsklimat ger grunden för en positiv utveckling av Östersund. Det är Östersundarnas sätt att möta framtiden och det bidrar till att ge unga människor en framtidstro. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Varsågod Ett magasin till dig från din kommun Tidningen Östersund utges av Östersunds kommun. Ansvarig utgivare: Kommundirektör Bengt Marsh Grafisk form: Journalisthuset i Sundsvall Redaktionsansvarig: Infomationschef Eva Larsson Redaktion: Infobyrån, Östersunds kommun Tryck: DAUS Tryckeri, Östersund. Tryckt på papper miljöcertifierat enligt PEFC och ISO Innehållsförteckning Nya Storsjöbadet 4 Bada billigt i Brunflo 6 Ekologisk skollunch populär 7 Klimatsmarta lösningar 8 STOR SPECIAL: Nya satsningar på äldrevård 10 Hälsa i Östersund 18 VM-succé! 19 Rivstart för ny profil 22 Röster i klimatdebatten 24 Byggsäsong! 27 I stället för Supernanny 28 Barn får ny chans 31 Kvalitetspris till Mimergården 32 Hållbart byggande 34 Rena Nyheter 36 Välkommen, Robert Wells! 40 Redaktörens tips NYA PENGAR TILL ÄLDRE Östersunds kommun har sökt - och fått - 15 miljoner kronor från staten för att utveckla äldreomsorgen. Just nu pågår många spännande projekt. Det handlar om förbättrad livskvalitet för äldre men också för alla anhöriga som vårdar en närstående. SE SIDAN 10 Se sidan 14 foto: svanthe harström VAD TYCKER DU OM magasinet Östersund? Det här är tredje numret av kommunens tidning som distribueras till alla hushåll i kommunen. De tidigare numren kom i juni och november Tyck till om tidningen Östersund på vår webbsida 2 östersund

3 Fullspäckad nationaldagsfest! Nationaldagen 2008 kommer att fyllas med aktiviteter i hela kommunen med fest, tradition och mångfald. noterat foto: roger strandberg Firandet vid Rådhuset i Östersund startar med musik av Hemvärnets musikkår, sång av rådhuskören och Anna Brandt. Tal av nationaldagskommitténs ordförande Kjell Svantesson, en ungdomstalare och länets landshövding. Traditionell utdelning av flaggar och motorcyklister som transporterar dessa ut i länet. I år uppmanas de som har folkdräkt/nationaldräkt att ta den på sig denna festdag. Jämthjulingen startar framför Rådhuset Östersunds guideförening ordnar stadsvandringar startar firandet på Jamtli med många föreningar som visar upp sin verksamhet. Scenprogram från med dans, sång och musik. Bland de medverkande kan nämnas VM-kören Snowstars, Östersunds ungdomsblåsare, Östersunds folkdanslag och Podge. Östersunds kommuns idrottsledarstipendier kommer att delas ut blir det en nationaldagstur med Thomée till Bye ångbåtsbrygga. Mera information kommer du att hitta på: och i annonser som kommer i LT den 3 juni och i ÖP den 4 juni. Högtidsgudstjänst med Motettkören och Snowstars i Stora kyrkan. Det kommer att arrangeras firande ute i hela kommunen: Lit, Frösön, Lugnvik, Brunflo, Norderön, Lockne och Näs. Östersundstravet har sin stora travhelg den 6 7 juni med nationaldagstrav och V 75 på lördag. Sandviken har Nationaldagsdans med en av Sveriges bästa dansorkestrar Drifters. Färgfest Sugen på kultur utöver det vanliga? Besök då den spektakulära Färgfabriken Norr i Östersund; ett samtidslaboratorium med konstutställningar, föreläsningar och workshops om vår samtid och framtid samt många andra kreativa aktiviteter. En kulturell smältdegel. Under sommaren fortsätter Nordens största konstutställning, Teleport Färgfabriken, med över 80 utställande konstnärer. Färgfabriken Norr finns i gamla exercishuset i Stadsdel Norr. Öppet torsdag fredag 12 17, lördag söndag Fri entré. Rockfest Sommar, Östersund och musik hör ihop. Vid sidan av Storsjöyran är publiksuccén Rhapsody in Rock sommarens stora musikevenemang i Östersund. Robert Wells har på turnén med sig både schlagerdrottningen Charlotte Perelli och Östersundssonen Mikael Tornving. Den 12 juli på Jämtkraft Arena. Man kan inte bara komma dit, köra igenom låtarna och dra. Vi vill ha kul när vi spelar, och det ska publiken också ha. Robert Wells inför sommarens spelning på Jämtkraft Arena. Läs intervjun med Robert Wells på sista sidan. Hmm, klurigt Om du stuvar om lite bland bokstäverna kan du skapa ett enda ord av följande tre: Endast vit ren De tre först öppnade lösningarna vinner en cykelhjälm. Maila ditt svar till eller skicka det till: Östersunds kommun, Infobyrån, Östersund Märk kurvertet/mailet med Tävling Magasinet Östersund. Vinnarna meddelas i slutet av juni. illustration: ann-charlotte eriksson vinn hjälmen! östersund 3

4 Nya Stor ett fartfyllt familjeäventyr med möjlighet till njutning för kropp och själ Mitt i sommaren, preliminärt den 4 juli, öppnar Östersunds nya äventyrsbad. Det nya Storsjöbadet innehåller nya attraktioner som tre fartfyllda vattenrutschkanor, klättervägg, vattenpist, utepool och en egen badavdelning för de små. Här finns också en ny relaxavdelning med fem olika bastur, upplevelseduschar och bubbelpooler som ger besökaren möjlighet till ångande upplevelser och stunder av njutningsfylld lyx. mtext: Gabriella Carlsson foto: Roger Strandberg ålet med renoveringen har varit att bygga ett ännu bättre bad, berättar enhetschefen Joakim Halvarsson. När Storsjöbadet en gång byggdes glömde man bort de minsta barnen. Det har man nu gjort någonting åt, säger han. Resultatet är en helt ny småbarnsavdelning med vattenfall, rutschkanor, terrasser och vattenlek. Avdelningen består av två slingrande bassänger med ett vattendjup mellan 35 och 65 centimeter. Här finns också en guld- och silverglänsande grotta att leka i samt fontäner och vattensprut. Men de stora publikmagneterna lär de häftiga vattenrutschkanorna i det större formatet vara. Här har kommunen tittat på andra äventyrsbad och skapat motsvarande i Östersund. De nya hisnande rutschkanorna slingrar sig ner utanpå huset. I Magic eye sitter åkarna i en uppblåsbar ring. Banan är 120 meter lång och flera kan åka samtidigt, berättar Joakim Halvarsson. I Black hole ger sig besökaren ner i mörker. Enda belysningen kommer från olika ljuseffekter. Den tredje banan har fått namnet Turbo och bjuder på en riktigt snabb åktur. mustaschbassäng En annan nyhet är att poolen kommer att byggas till med en utomhusdel en så kallad mustaschbassäng. Det är säkert lockande för många att kunna simma under stjärnorna och få rimfrost i håret och skägget, menar Joakim. Den nya relaxavdelningen kommer att bli någonting alldeles extra. Till nyheterna hör också en videoinstallation för de mindre barnen som heter Seven Waters och är en del av den konstnärliga utsmyckningen. Det är en saga som handlar om en pojke som måste hämta stenar från sju vatten för att få tillbaka sin mamma. Tanken är att barnen ska få ett avbrott från badandet och kunna sitta ner för en lugn stund, berättar Joakim Halvarsson. Besökare kommer också upptäcka att den populära svikten har fått sällskap av en klättervägg. Och på platsen för den gamla vattenrutschkanan står nu en vattenpist en brant häll att åka på medan vattnet forsar. relax Den nya relaxavdelningen kommer att bli någonting alldeles extra, menar Joakim Halvarsson medan han går runt och visar. Avdelningen är uppdelad i flera sektioner med viloplatser, fotbad och duschar. Materialen som används är genomgående av hög kvalitet i finstämda färger. Det går inte att överblicka allt på en gång, utan besökaren 4 östersund

5 sjöbadet FAKTA/priser Röd avgång: Vardagar mellan klockan är det röd avgång. Inträdet för en vuxen är då 60 kronor. Morgonbad, ( ) 55 kronor. Övriga tider föreslås priserna bli: Enkel 100 kronor. Bad med relax 150 kronor. Barnbiljetter: 3 9 år, 20 kronor år, 50 kronor. Sommarpriser, något högre. Rabattkort: Rabattkort kostar 850 kronor för 12 gånger. Rabattkort: år kostar 480 kronor för 12 gånger. Årskort vuxen: kronor. Årskort barn: kronor. Relaxavdelningen erbjuder avkoppling och sköna stunder i en lyxig miljö. Totalt har renoveringen av Storsjöbadet kostat 73 miljoner kronor. Det här är ett sätt att öka badets attraktionskraft igen, säger enhetschefen Joakim Halvarsson. måste gå runt och upptäcka vad som finns. Avdelningen kommer att bemannas av en badmästare som ska se till att gästerna trivs. Vi har tittat en del på de stora badanläggningarna i Tyskland. Vi kommer bland annat att vidareutveckla aufguss, säger Joakim Halvarsson. Hälsofrämjande effekter Det betyder ungefär hälla på och går ut på att badmästaren häller vatten med eteriska oljor på bastuaggregatet. Ångorna fläktas ned över badgästerna. Olika eteriska ångor ger olika upplevelser och hälsofrämjande effekter. Underbart! intygar badchefen. Relaxavdelningen har fem olika bastur. Ångbastun är inredd i grekisk-romersk stil med mosaik och marmor. Den är gemensam för damer och herrar men liksom här, som för övriga bastur gäller: inga badkläder är tillåtna. Vi kommer att vara uppmärksamma på detta. I stället ska man ha en handduk virad runt kroppen och även en för fötterna. Det är myckt mer hygieniskt än badkläder, säger Joakim Halvarsson. På Storsjöbadet byggs det för fullt för att hinna bli klart till invigningen den 4 juli. Nu blir det bassänger också för de minsta. I relaxavdelningen finns också ett rum där besökaren kan sitta och varva ner mellan bad och bastubesök. Relaxavdelningen är till för att man verkligen ska kunna koppla av. Vi ser helst inga höga röster eller uppskruvat tempo här, förklarar badchefen. n östersund 5

6 Bada billigt på Brunflobadet Öppnar i september Brunflobadet var tänkt att bli alternativet för alla som ville simma under tiden som Storsjöbadet renoverades. Vikarier var inkallade och planer fanns för förlängning av öppettiderna. Då brann badet ner i stället. Plötsligt saknades träningsmöjligheter för simmarna. Då förstod vi hur mycket Brunflobadet betyder för bygden, säger Lars Hellström, föreståndare på Åkreäng IP. Text: Gabriella Carlsson foto: Roger Strandberg n Brunflobadet ligger i anslutning till Åkreäng IP, här finns både fotbollsplan, fritidsgård, ishockeyhall, skidspår och badhus i samma område. Brunflo är enda stället i kommunen där idrottsanläggningarna är tätt placerade tillsammans på det här sättet. Det gör ju också att det alltid är mycket folk här, menar Lars Hellström. Under dagtid när fritidsgården är öppen kommer skolbarnen hit. På kvällar och helger åker motionärer i skidspåren. Föräldrar skjutsar sina barn på fotbolls- och hockeyträning och pensionärer kommer för att spela boule. Många kommer också för att bada eller gå på gymmet. Det behövs ett bad När folk hörde om branden kom hela byn på fötter bokstavligen. Så mycket folk som samlades här då, har vi aldrig sett förut, säger Ronny Karlsson, vaktmästare och badvakt. Intresset för badet var betydligt större än Sedan badet i Brunflo brann är det bara den gamla bassängen kvar. Resten håller på att byggas upp på nytt. Byborna i Brunflo väntar otåligt på att badet ska öppna igen. Det är många som väntar på att kunna bada igen, säger föreståndaren Lars Hellström. vad någon kanske hade trott. Inte minst från skolorna som förlägger sin simundervisning hit. Det gäller framför allt skolorna i Tandsbyn, Fåker, Ångsta och Genvalla/Orrviken. Men badet har också stor betydelse för simklubben Ägir som brukar träna och tävla här. Därför stod det ganska snabbt klart att kommunen skulle satsa på att bygga upp badet igen. Det märks att det behövs. Ungarna i Brunflo behöver det här. Storsjöbadet skulle inte räcka till annars, säger Ronny Karlsson som tycker att det är bra att det finns fler alternativ. Första tiden var tung för personalen att se sin arbetsplats som en hög med aska. Men i takt med att bygget började ta fart har vindarna vänt. Nu ser badvakterna och vaktmästarna fram emot en helt ny arbetsplats. De gamla bassängerna är det enda som är kvar från tiden förut, resten byggs om från grunden. Alltihop har ritats om. Bland annat har entrén flyttats och gjorts bättre, det blir också fler duschar i omklädningsrummen. Det blir helt enkelt en ny anläggning som är anpassad efter dagens normer, säger Lars Hellström nöjt. billigt att bada Uppvärmningen kommer att ske med fjärrvärme i stället för med el som tidigare. Badet får även en ny reningsanläggning och insatser har gjorts för att förhindra bakterietillväxt i vattentankar och ledningar. I september ska badet stå klart fortfarande till samma priser som förut. Det kostar inte så mycket att gå in, för vi har inte så mycket extra grejer men det räcker till för dem som vill bada, menar Lars Hellström. n 6 östersund

7 Jakob Stigenius, elev vid Wargentinskolan, tycker det är bra att en femtedel av maten som serveras på skolan är ekologisk. Ekologiskt i matvagnen Elever på Wargentinsskolan tycker det är bra att nästan 20 procent av maten som serveras är ekologisk men de är osäkra på miljökonsekvenserna. I och med en satsning på eko-kvitton skapar nu kommunen klarhet i frågan. Text: gunnar olsson foto: svanthe harström d et är tisdag och i Wargentinskolans matsal serveras kyckling, potatis och ris. En liten skylt bredvid riset och potatisen uppmärksammar de hungriga eleverna om att råvarorna är ekologiskt producerade. Det innebär bland annat att bonden inte använt konstgödsel eller kemiskt bekämpningsmedel. Trots märkningen är det få elever som reflekterat över hur stor andel ekologisk mat som serveras eller vilka miljökonsekvenser som deras ätande av ekologiska produkter har. Åsikterna kretsar kring smak snarare än om ursprung. Jag tycker inte att skolmaten smakar så bra. Det beror mest på att den görs för så många så att den inte är helt klar ibland. Men det är bra att det serveras ekologisk mat, säger Jakob Stigenius. Caroline Blomkvist, som står en bit längre bak i matkön, tycker även hon att det är bra att det serveras ekologisk mat på skolan. Det är bra för miljön, säger hon och tar för sig en portion. Dessutom är den helt ok. Ett politiskt beslut ligger bakom omläggningen och sedan april förra året har man strävat mot att en femtedel av maten som köps in till kommunens produktionskök ska vara ekologisk. Det är i första hand mjölk, potatis, ris och spaghetti som bytts ut mot sina ekologiska motsvarigheter. Men ibland serveras hela måltider baserat på ekologiska råvaror. Tydligare vinster Det är inte så lätt att på rak arm konstatera exakt vilka miljövinster som finns med att konsumera ekologiskt. För att tydligt visa på det så använder sig kommunen av ett system med eko-kvitton. Ett eko-kvitto sammanfattar tydligt vilka konkreta miljövinster som uppnås genom att använda ekologiska produkter och jag tycker att kvittona säger ganska mycket. Just nu har vi kvitton för mjölk och kaffe, säger Birgitta Månsson, chef för Matproduktion i kommunen. n Jennifer Häggman tar för sig av skolmaten. FAKTA/kommunens ekokvitton Under 2007 har Östersunds kommun köpt in liter (4 700 kg) ekologiskt kaffe och liter ekologisk mjölk. Bytet till ekologiskt kaffe har minskat användningen av bekämpningsmedel med 80 kilo och konstgödsel med ett ton. Dessutom har 10 hektar odlingsmark brukats ekologiskt. Mjölken har bidragit till att 10 kor kunnat leva under mer naturliga förhållanden samt till att ett och ett halvt ton konstgödsel och 18 kg bekämpningsmedel inte använts. östersund 7

8 Klimat- smarta lösningar för stora och små Här kommer skolbussen! På Mariavägen står några barn och väntar på att skolbussen ska gå. Men var är bussen? Nää! Det är ju vi som går, säger barnen till den korkade reportern. etext: Mi Edvinsson foto: svanthe harström n vandrande skolbuss, vad är det? Jo, det är ett alldeles förträffligt sätt att eskortera barn till skolan och samtidigt slå minst tre miljö- och hälsoflugor i en smäll. Att det är miljövänligt att låta bilen stå och hälsosamt med frisk luft och motion, är något som alla barnen har järnkoll på. Den vandrande skolbussens sex stolta passagerare är i åldern 6 10 år och går alla på Odenslundsskolan. Morgontrafiken är kaotisk kring skolan och den stora Krondikesvägen, och föräldrarna har tidigare skjutsat sina barn till och från skolan i bil för att inte riskera deras säkerhet. eget initiativ Föräldern Helene Olsson tog i höstas initiativ till ett grönare alternativ och ordnade tillsammans med tre grannfamiljer en vandrande skolbuss för sina barn. Enligt ett uppgjort schema följer nu en förälder varje dag barnen till skolan. Till fots. Man blir så pigg av att gå på morgonen, så då jobbar man bra i skolan sen, säger Vilda Sandal. 8 östersund Och så är det roligt att man hinner prata med dom andra innan skolan, för vi går inte i samma klass, säger Tuva, syster till Vilda. Även för föräldrarna innebär det fördelar. Det blir några morgnar med lite mindre stress, och så är det roligt att träffa alla barnen den här stunden som man promenerar och pratar tillsammans, säger Helene Olofsson som är dagens chaufför. Promenaden är inte lång, men uppfriskande. Ibland ger den också utrymme för lite lek och bus. Och så lär vi oss mycket om trafik, säger Emma Verner. n Vandrande skolbuss är ett klimatsmart alternativ. Vill du veta mer om hur man kommer igång? Ring Anne Sörensen på Grön trafik, tfn eller kika på De tre första vandrande skolbussarna i Östersunds kommun, som uppvisar en viss varaktighet, belönas av Grön Trafik med biobiljetter till alla små passagerare!

9 Här är mannen som konverterade sin bil till biogasdrift och numera tankar vid pumpen i Göviken. Det är en skön känsla, säger Stig Magnusson. Grönt är skönt och lönt Han fixade biogasdrift på den fyrhjulsdrivna tjänstebilen. Nu kör han billigt och med rent miljösamvete. n Stig Magnusson jobbar på fastighetsförvaltningen och sköter om kommunens skogar. Skogen är miljöcertifierad och sköts på ett visst sätt. Så nog borde vi tänka grönt även när det gäller transporterna, tycker Stig Magnusson som åkte ner till Linköping och fick tjänstebilen konverterad till drift med biogas. Bilen är därmed unik i sitt slag, eftersom det i dagsläget inte finns några fyrhjulsdrivna miljöbilar att köpa. Tankar gör han vid biogaspumpen i Göviken som i sin tur försörjs med metan från rötningsprocessen i det intilliggande reningsverket. Sju gastuber ligger nu under durken i hans bil. På en tankning tar han sig ungefär 40 mil. När gasen är slut, slår motorn automatiskt över till bensindrift, vilket kanske är tur eftersom närmaste tankställe just nu ligger i Boden och Uppsala. Biogas är det mest klimatsmarta bränsle en bil kan drivas med och erbjuder samtidigt ekonomiska vinster för den enskilda. På väg till Odenslundsskolan med rosor på kinderna. Från vänster: Emma Verner, Tuva Sandal, Lukas Leosson, Vilda Sandal och Frej Sandal. Bakom går Helene Olofsson, initiativtagare till den vandrande skolbussen. gratis parkering Priset på biogas motsvarar ett bensinpris på åtta kronor och tio öre per liter, inköp av ny biogasbil belönas med statlig premie eller kommunalt investeringsbidrag och i Östersunds kommun parkerar miljöbilar gratis. I Östersund har biogasfordonen ökat i antal, och för närvarande känner man till 118 stycken i kommunen. Efter avslutad tankning sätter sig Stig bakom ratten. Motorn startar på bensin. Efter några sekunder hörs ett knäpp; det är ventilerna som öppnas. Efter ytterligare något ögonblick hörs ett nytt knäpp, nästan som ett pys. Nu gick den över till gas. Det är en skön känsla! Läs mer om förmånerna för biogasbilar på östersund 9

10 På Seniorernas Hus kan äldre och anhöriga slinka in för en stunds trevlig samvaro, en god lunch, lite fika, glad allsång eller bara skön vila. Anhörigvårdare kan också lugnt gå på stan några timmar medan deras närstående har det tryggt och bra hos Katarina, Ewa och alla de andra på Drop In och Seniorernas Hus. På bilden är det Erik Elfström från Strömsund, som tar igen sig en stund. Foto: Svanthe Harström 10 östersund

11 Stor special om satsningen på äldrevården Nya pengar till gamla Staten satsar stora pengar, så kallade stimulansmedel, för att stödja landstingen och kommunerna i arbetet med att utveckla äldreomsorgens kvalitet. Äldre människors rätt till trygghet i hemmet, stöd till anhöriga som vårdar en närstående, behovet av goda mötesplatser och matvanor är några av de områden som särskilt uppmärksammas. Östersunds kommun har fått sammanlagt nära 15 miljoner kronor och på de följande sidorna kan du läsa mer om några av de spännande saker som pågår. östersund 11

12 Eva Skytt och undersköterskan Ewa Hellström trivs med varann och allsången på Seniorernas Hus. Efter en stroke har Eva Skytt svårt att klara sig själv och på Drop In blir hon väl mottagen medan maken Gunno uträttar ärenden. Foto: Per Trostemo Drop In för anhöriga och närstående d rop In är en nystartad form av anhörigavlösning som håller till i Seniorernas Hus på Prästgatan. Här kan anhöriga lämna sin närstående några timmar medan man uträttar ärenden eller bara för att få en stund för sig själv. Givetvis kan den anhörige stanna för trevlig samvaro eller kanske lite underhållning. Drop In är jättebra, både för mig och Eva, säger Gunno Andersson från Frösön. Gunnos sambo Eva Skytt drabbades av en stroke för snart tio år sedan och är beroende av Gunnos omsorg och omvårdnad. Den här dagen har Gunno kommit med Eva till Drop In och musikunderhållningen i Seniorernas Hus. Eva tas väl omhand av undersköterskan Ewa Hellström och Gunno kan lugnt gå på stan och uträtta lite ärenden. kul att träffa andra När musikgruppen Artutgänget släpper loss sjunger Eva med liv och lust i allsången och hon verkar inte sakna sin gubbe alltför mycket Ja, hon tycker verkligen om att vara här och det är bra att hon får träffa lite andra människor än mig. Och för mig är det värdefullt att få lite avlösning så att jag kan göra saker på egen hand. Det här stället är toppen! Gunno får medhåll av Maud och Ove Karlsson från Optand som också kommit till Drop In denna aprilfredag. Ove sjunger också allsång och fikar i glad gemenskap med alla i den välbesökta lokalen. Ove drabbades av en trafikolycka för ett par år sedan och klarar sig inte utan hustrun Mauds omsorg. Kan uträtta ärenden Jag tar hand om min man som anhöriganställd och har alltså inget annat jobb. Men ibland behöver jag ju göra saker på egen hand och då är Drop In perfekt. Jag kan gå till frissan eller tandläkaren och vet att Ove har det bra under tiden. Och Ove gillar verkligen att få umgås med andra också, säger Maud. Drop In-verksamheten har bara pågått ett halvår och många anhöriga har ännu inte upptäckt denna fina möjlighet att få lite avlösning. Intresset för Drop In ökar stadigt och ju mer det blir känt så hoppas vi att anhöriga och närstående kommer till Drop In, AMMIS och Seniorernas Hus, säger Agneta Anderzon, projektledare vid Östersunds kommun. text: Per Trostemo FAKTA / drop-in Drop In bemannas av två anställda från vård- och omsorgsförvaltningen samt frivilliga Finns under samma tak som seniorernas Hus Vistelsen på Drop In är kostnadsfri och kräver inget biståndsbeslut Verksamheten riktar sig till hela länet och drivs med stöd av statliga stimulansmedel Drop In har öppet måndagar och fredagar mellan klockan Vid frågor kontakta : Agneta Anderzon Projektledare östersund

13 Anhörigvårdarna vardagens tysta hjältar Det finns en stor grupp människor som gör en mycket stor samhällsinsats i det fördolda. Det är alla anhörigvårdare som sköter en närstående i hemmet och ibland drar ett lass som är alldeles för tungt. I Östersunds kommun pågår flera olika projekt för att stärka anhörigstödet. text: Per Trostemo n Det finns ett stort mörkertal av anhöriga som vårdar en närstående i tysthet och ensamhet. Vi kommer att öka ansträngningarna att få kontakt med denna stora grupp som gör en så stor och viktig insats, säger Suzanne Göransson, projektledare för utveckling av anhörigstöd i Jämtland. När en närstående på grund av ålderdom, stroke, demens, olycka eller någon annan orsak behöver stöd och hjälp i sin vardag är det oftast en make, maka eller annan anhörig som får ta ett stort ansvar. Sjukvård, hemtjänst och annan samhällsomsorg kan aldrig ersätta de insatser som en anhörigvårdare utför. Från samhällets sida har man under senare år alltmer förstått att värdera denna stora grupp av välgörare och på många fronter görs insatser för att stärka anhörigstödet. Ett viktigt steg i den riktningen togs när AMMIS anhörigas mötesplats mitt i stan startades för några år sedan. De flesta som vårdar en anhörig behöver verkligen stöd på olika sätt. Många känner inte till vilken hjälp som finns att få. Många vill heller inte blotta sin ensamhet och sin sårbarhet och söker inte stöd eftersom de tycker att de inte vill ligga samhället till last. Men anhörigvårdare drar ofta ett mycket tungt lass och glömmer lätt sina egna behov. De har också ofta skuldkänslor och tycker att de bör orka mera än vad de egentligen gör. Det kan i värsta fall leda till egen ohälsa och att de också blir vårdbehövande i förtid, säger Susanne Göransson. Om vi kommer in i ett tidigt skede så kan vi bana väg och bygga upp en relation till anhöriga och närstående så att de blir öppna att ta emot det stöd som man behöver. En annan väg för att lättare nå anhörigvårdare är ett samarbete som inletts med landstinget. Ja, den allra första kontakten med en anhörigvårdare sker ofta när de besöker en hälsocentral med en närstående som behöver sjukvård, ofta är det en begynnande demens som föranleder besöket. Vi ska pröva ett system där den anhörige frivilligt erbjuds en kontakt med en anhörigkonsulent på kommunen. Där kan vi säkert fånga upp många. Därtill kan läggas de kontakter som skapas genom kommunens utökade uppsökande verksamhet hemma hos äldre och, inte minst, genom alla mötesplatser som finns inom Kyrkan, Röda Korset, Anhörigföreningen, PRO m.fl. Ett större länsprojekt pågår också (se faktaruta). En sak som vi ska göra är att på djupet undersöka vad de anhöriga behöver få hjälp med. Det räcker inte med att tro. Det finns så många individuella och skiftande behov och det är viktigt att vi träffar rätt med våra stödinsatser. Suzanne är övertygad om att anhörigvårdare och närstående kommer att backas upp ordentligt av staten, kommunerna, landstinget och frivilligorganisationerna i fortsättningen. Nu är det förhoppningsvis slut på alla toppar och dalar. Staten har verkligen insett värdet av anhörigvårdarna och den stora samhällsinsats som de gör. Bild till vänster: Makarna Maud och Ove Karlsson trivs på Drop In och Seniorernas hus. Ove skadades vid en trafikolycka och behöver Mauds omvårdnad. Tack vare Drop In kan Maud också få en stund för sig själv om hon så önskar. Foto: Per Trostemo Bild till höger: Katarina Larsson är värdinna på Drop In och Erik Elfström från Strömsund är i goda händer. Drop In uppskattas mycket av anhörigvårdare och deras närstående. Foto: Svanthe Harström FAKTA / ammis AMMIS = Anhörigas Mötesplats Mitt i Stan Finns i separata lokaler på samma adress som Seniorernas Hus Verksamheten riktar sig i första hand till anhörigvårdare/ närstående Fungerar som en mötesplats där man kan träffa andra i samma situation Där får man information om anhörigstöd och liknande Ett ställe som är tillgängligt och enkelt att besöka AMMIS har öppet onsdagar mellan länsprojektet för anhörigstöd Innebär utökat samarbete mellan kommunerna och landstingets primärsjukvård och länssjukvård kring anhörigfrågor Ska ge förbättrad information om anhörigstöd Ska leda till utökat samarbete med frivilligorganisationer och annan volontärverksamhet Klargöra om utbudet av anhörigstöd stämmer överens med vad de anhöriga efterfrågar och behöver 4 östersund 13

14 Hälsobringande mötesplatser Mötesplatser för äldre har visat sig vara väldigt viktiga för hälsan och det sociala välbefinnandet. Det mångfald av aktiviteter som erbjuds vid bland annat Seniorernas Hus i Östersund ger mersmak. stext: Per Trostemo foto: svanthe harström eniorernas Hus är en av de livaktigaste mötesplatserna för äldre i Östersund och aktiviteterna blir allt fler. Musikunderhållning, datastuga, gymnastik, seniorbio och många andra begivenheter står på programmet. Utvecklingen går mot ett öppet hus för äldre där man gärna vistas, läser tidningen, deltar i olika aktiviteter eller bara umgås. en bra mötesplats Mötesplatser för människor är viktiga men har blivit en bristvara i ett samhälle där så mycket kan skötas hemifrån. För pensionärer finns visserligen en mängd föreningar och aktiviteter att delta i, men många, särskilt de som är beroende av hemtjänst har svårigheter att ta sig till de olika mötesplatserna. Nyblivna pensionärer har som regel fullt upp och aktiverar sig själva, men det finns en grupp som behöver få tillgång till bra mötesplatser. Kommunen har som målsättning att det ska finnas en mötesplats för äldre inom deras närområde, säger projektledare Agneta Anderzon. Agneta betonar den sociala betydelsen av mötesplatser för äldre. Det har visat sig att äldre som har tillgång till väl fungerande mötesplatser har ett mindre behov av insatser från hemtjänsten. Att få umgås med andra och aktivera sig berikar deras liv och håller dem friskare. De får en meningsfull anledning till att ställa sig i ordning, de kommer ut på en promenad, får motion och miljöombyte och om de så önskar kan de äta tillsammans med andra. Allt detta är inspirerande och har en viktig hälsoaspekt, säger Agneta som har en dröm om ett Äldres Hus, där alla upptänkliga aktiviteter och tjänster ska finnas. Förebilden finns i Trondheim. Än är vi inte där men vi är på god väg med alla de insatser som nu görs, säger Agneta Anderzon. n Seniorernas Hus är en mycket populär mötesplats för äldre och här finns en mängd aktiviteter. Allsång och gymnastik hör till de populäraste. FAKTA / det sociala innehållet Kartläggning av mötesplatser för äldre i Östersunds kommun Samverka med den egna verksamheten samt frivilliga organisationer Stödja styrelsen för Seniorernas Hus och utveckla verksamheten Målet är att alla äldre i Östersunds kommun ska ha en mötesplats i sitt närområde att komma till Foto: Per Trostemo Foto: Svanthe Harström Doktorn kan komma Bland distriktssköterskorna kallas han skämtsamt för Per Mobil, den mobile läkaren som rycker ut och gör hembesök. Både sköterskorna och de äldre är tacksamma att han finns. n Per Malm, som läkaren egentligen heter, har sin bas i ett rum på Odensala hälsocentral. Varje vardag mellan åtta och fem finns han tillgänglig för de distriktssköterskor som arbetar i hemvården. När man är gammal och sjuk kan det kännas helt oöverstigligt att ta sig iväg till hälsocentralen eller akuten. Men då kommer jag, säger mobila läkaren Per Malm. När de befinner sig på hembesök hos äldre, vare sig det är akut eller rutinmässigt, kan de ringa mig om de ser att läkare behövs. Per Malm berömmer distriktssköterskorna för deras erfarenhet och förmåga att bedöma situationen. Ibland behöver de bara fråga honom om råd, till exempel om någon medicin. Tjänsten med mobil läkare är ett av de många projekt för äldre som pågår i kommunen just nu. Den är till för att äldre och svårt sjuka personer ska slippa ta sig till akuten eller hälsocentralen. Man kanske har svårt att röra sig, är mycket sjuk och bor på tredje våningen utan hiss. Man kanske är allmänt svag och dement. Då krävs det stora insatser för att ta sig iväg till hälsocentralen, kanske även transporter med varierande servicegrad. Om den mobila läkaren förhindrar ett besök i akutvården sparar det väldigt mycket pengar, men den största vinsten är enligt Per Malm de mänskliga värdena. Det kan kännas så jobbigt att man inte ens orkar ringa eller be om hjälp. Det här är patienter som har hög prioritet i vården, men har svårt att göra sina röster hörda. Per Malm ser att det finns ett behov av hembesök, att verksamheten borde fortsätta och att hembesök egentligen som förr borde ingå i distriktsläkarens arbetsuppgifter. Men hembesöken är tidskrävande, tiden begränsad och patienterna många. Ytterst är det en politisk fråga. Vad ska vi läkare syssla med? Idag är det mycket pappersarbete, säger Per Malm. Text och foto: Mi Edvinsson 14 östersund

15 Nu rensas det i medicinskåpen För mycket medicin kan göra dig sjuk, och värre blir det med åren. Nu görs multiprofessionella läkemedelsgenomgångar på alla särskilda boenden i Östersunds kommun. Text och foto: Mi Edvinsson n Med åldern kommer krämporna och behandlingsmetoderna ökar i takt med att läkemedelsföretagen lanserar nya preparat. Med åldern försämras också njurarnas förmåga att rena blodet, vilket gör att höga halter av läkemedel stannar kvar i kroppen med biverkningar och nya symptom som följd. När recepten förnyas är tanken att läkaren ska göra en ordentlig genomgång av patientens mediciner, något som ibland inte hinns med. I ett samarbetsprojekt mellan Östersunds kommun och landstinget har man erbjudit samtliga äldre på särskilda boenden att få en noggrann läkemedelsgenomgång, allt för att var och en ska må så bra som möjligt. Unikt för projektet, som sker i samverkan med Apoteket AB, är att genomgångarna görs av läkare, sjuksköterska, övrig vårdpersonal och apotekare tillsammans. Detta borgar för en mycket hög kvalitet. Läkaren har kunskap om sjukdomarna, ställer diagnoser och skriver ut läkemedel, men vet inte alltid lika mycket som apotekaren om de olika preparatens biverkningar, kombinationseffekter och lämplighet för äldre. Läkaren har inte heller samma kännedom som sjuksköterska och annan personal om hur patienten fungerar i vardagen. Vi vet ifall patienten till exempel brukar bli yr eller har besvär med trög mage. Med den kunskapen på bordet kan vi förhindra att läkemedel med sådana biverkningar skrivs ut och förvärrar det hela, förklarar Eva Leek, sjuksköterska på Tallbacka i Östersund. för höga doser Läkemedelsgenomgångarna har lett till att man många gånger tagit bort onödiga mediciner eller minskat dosen på lugnande/stämningshöjande läkemedel och blodtrycksmediciner. Man kanske har stått på samma ordination i 15 år och allt verkar fungera bra, men den nedsatta njurfunktionen kan göra att dosen plötsligt ger så hög koncentration i kroppen att man mår dåligt av det. I många fall har vi provat att minska doser utan att märka någon försämring i form av ökat blodtrycksvärde eller oro, ett bevis för att patienten fått mer medicin än behövligt, säger Eva. Planer finns på att göra liknande läkemedelsgenomgångar för dem med stort vårdbehov som idag har kommunala insatser i hemmet. En låda om dagen Matlådorna får godkänt, men de äldres matvanor är det sämre ställt med. Det är värre än jag trodde, säger Birgitta Nilzon som har kollat läget i Östersund och också har förslag till förbättringar. Text: Mi Edvinsson foto: roger strandberg n Många äldre äter för lite. Konsekvenserna kan bli många, till exempel sjukdomar, fallolyckor eller helt enkelt undernäring. I förra numret av denna tidning berättade vi om Birgitta Nilzon som undersöker läget i Östersunds kommun för att se vad som kan göras bättre. För att kartlägga situationen har hon nu ätit sig igenom 109 kommunala matlådor och gjort brukarenkäter. Lite mer kryddor och variation på såserna i matlådorna skulle vara bra, och ett par utförare kunde ha färggladare mat, men det mesta smakar bra. Det tycker brukarna också, säger Birgitta som förmedlat synpunkterna till de berörda köken. Valmöjligheterna är dock små, och lådorna, som kommer från fyra olika utförare, skiljer sig för mycket från varandra då det gäller portionsstorlek, näringsinnehåll och märkning. Här be- Det är inte ovanligt att en äldre patient äter alla dessa mediciner samtidigt. Texten fortsätter, vänd östersund 15

16 texten fortsätter. hövs kriterier som garanterar samma kvalitet oavsett kök. Märkningen bör omfatta vilken dag maten ska ätas, vilket kök som har lagat maten och vilken maträtt lådan innehåller. Bara en av utförarna har idag etikett på sina lådor. När det gäller de äldres matvanor ser det ganska illa ut. En matlåda om dagen, ofta bara varannan dag, är i många fall den enda lagade mat som den äldre får i sig under en dag. Kompletterar med annat gör man i allt för liten grad. Orsakerna till detta är många. Matlådans innehåll överskattas, man är inte van att äta lagad lunch, det är trist att äta ensam och kunskaperna om hur mycket kroppen verkligen behöver är bristfälliga. Just kunskapsbristen anser Birgitta vara en stor bov i dramat. Förutom de äldre själva, behöver anhöriga, hemtjänstpersonal och alla i vården bli mer medvetna om de äldres behov av mat. Det vore väldigt bra om till exempel läkaren pratade om vikten av att äta. Då kanske det skulle tas på allvar. kvinnor äter sämre Undersökningen har visat att kvinnor äter sämre än män. Kanske är kvinnorna på grund av skönhetsidealen vana att hålla igen på maten, kanske är det helt enkelt en ekonomisk fråga. Dagens äldre kvinnor har i regel en mycket lägre pension än männen, på grund av att man varit hemmafru eller haft en betydligt lägre lön. Den ekonomiska biten behöver ses över. Alla i särskilt boende har matabonnemang, och man borde åtminstone undersöka om något sådant också kan bli möjligt för personer i ordinärt boende. Birgitta Nilzons förslag till förbättringar innefattar kriterier för matlådor, kompetensutveckling och stöd till personal samt matabonnemang. I juni får vi veta om vård- och omsorgsnämnden klubbar igenom förslaget. Birgitta vill genom denna artikel också tacka alla, både äldre och personal som tagit sig tid att delta i studien. FAKTA Normalt matbehov för en äldre person: Frukost, 2 matlådor och 2 3 mellanmål, samt tillbehör till maten Månadskostnad för två matlådor om dagen: kr Total månadskostnad: cirka kr Det är det personliga mötet som är styrkan i den uppsökande versamheten, säger Inger Jacobsson. Försök med hembesök till 75-åringar Tid för samtal med distriktssköterskan om livssituationen kan leda till mycket. Ett besök hos doktorn, kontakt med sjukgymnasten eller värdefull information om vart man vänder sig om man behöver hjälp. atext: Mi Edvinsson foto: svanthe harström lla 75-åringar tillhörande Zätagränds hälsocentral som tackat ja till erbjudandet har fått hembesök av kommunens distriktssköterska Inger Jacobsson. I syfte att bevara hälsa och förebygga ohälsa har Inger samtalat med pensionärerna om deras hälsoläge och mediciner, kollat blodtryck och blodsocker, gett råd och information. I hemmets lugna vrå har hon tagit del av hur vardagslivet hanteras, och fått mycket uppskattning i gengäld. Det är det personliga mötet som är styrkan i den uppsökande verksamheten, att man verkligen har haft tid att prata. De flesta har sagt att de, på olika sätt, har haft stor nytta av besöken. De flesta 75- åringar uppger att de mår ganska bra, och förebyggande arbete innebär ju just detta, att man agerar innan ohälsan är ett faktum. Vid besöken har problem med yrsel och balans, förhöjt blodtryck och annan ohälsa uppdagats som lett till uppföljning med provtagningar och läkarbesök eller att gånghjälpmedel eller medicinlistor har ordnats. Några berättar att medicinjusteringar som gjorts har fått dem att må bättre. Vid behov har Inger också hänvisat till eller förmedlat kontakt med arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare eller anhörigkonsulent. Det finns ett behov av information, till exempel om vart man vänder sig angående hemtjänst, anhörigstöd, hjälpmedel och lokala träffpunkter. Vi borde ta fram en ordentlig informationsskrift som ger svar på vanliga frågor. samtalen ger mer I samtalen har pensionärerna också kommit med andra synpunkter, som till exempel behovet av att kunna anlita en fixare för gardinbyte eller annat som känns riskabelt. Hembesöken har ingått som ett försök i projektet Uppsökande verksamhet som Inger Jacobsson är projektledare för, och som sker i samarbete med landstinget. Arbetsgruppen, där också pensionärer ingått, har lämnat ett förslag om hur den fortsatta utvecklingen av verksamheten ska se ut. Förslaget kommer att behandlas under maj månad. n 16 östersund

17 ACTION anhörigstöd via nätet Ett 30-tal äldrehushåll i länet (varav cirka 15 i Östersunds kommun) får nu möjligheten att pröva ett nytt teknisk hjälpmedel som ska underlätta vardagen. Det handlar om en dator med bildtelefon där användarna kan kontakta personal på Action-centralen och ha kontakt med andra användare. text: Per Trostemo n Men datorns hjälp kan man faktiskt få en bättre livskvalitet. Det menar man i alla fall inom projektet ACTION. Ingen ska behöva avskräckas för att vara med i projektet eftersom datorn och alla programmen är utvecklade av användarna själva och mycket enkelt att hantera, säger Suzanne Göransson som gärna vill ha kontakt med äldre som vill vara med i försöksprojektet. Det var som om väggarna därhemma hade flyttats ut. En ny värld öppnades På de ställen där ACTION redan testats har det slagit mycket väl ut. Det var som om väggarna därhemma hade flyttats ut. En ny värld öppnades, tyckte en av deltagarna. Jag tror att den här möjligheten kommer att betyda mycket i framtiden, inte minst för äldre människor i glesbygd. Det finns massor av bra utbildningsprogram om kost, stroke, demens, vård i livets slutskede med mera. De som deltar har också möjlighet till direktkontakt med vårdpersonal och de kan umgås via nätet med andra människor i samma livssituation. I Norrland kommer ett 80-tal familjer att vara med och som man får kontakt med via sambandscentralen. Det finns roliga dataspel och man kan till och med sjunga allsång tillsammans. Vi kommer att sätta upp en Action-central (sambandscentral) i AMMIS lokaler i Östersund och tanken är att vi ska samarbeta med sambandscentraler i andra län för att vara tillgängliga så mycket som möjligt, säger Suzanne Göransson. FAKTA / action Projektdeltagarna får kostnadsfritt tillgång till dator och program Totalt satsar Hjälpmedelsinstitutet 1,8 miljoner på ACTION i Jämtlands län. Kommunen bidrar också med projektpengar Kontaktperson: Suzanne Göransson Projekt för en bättre äldrevård Dessa projekt pågår just nu och de flesta sker i samverkan med landstinget. Om verksamheterna ska leva kvar är sedan upp till politikerna att bestämma. Läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden n Åldrande njurfunktion och vissa kombinationer av preparat kan ge upphov till nya symptom och biverkningar. Läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ser tillsammans över den enskildes medicinintag. Mobil läkarverksamhet n Äldre, svårt sjuka personer som har stora svårigheter att själva ta sig iväg till akutmottagning eller hälsocentral, kan i stället få hembesök av läkare. Utveckling av det sociala innehållet n En stor del av arbetet går ut på att inventera och skapa goda mötesplatser för äldre. Målet är att alla äldre i Östersunds kommun skall ha en mötesplats i sitt närområde att komma till. I projektet ingår också att stödja styrelsen för Seniorernas Hus och utveckla verksamheten. Förebyggande av fallskador n Jämtlands län toppar fallskadestatistiken. Små saker som träning av benmuskler, läkemedelsgenomgångar och tillräckligt med mat och dryck kan förbättra situationen. Nya metoder och rutiner ska testas i särskilda boende och i hemtjänsten. Översyn av nuvarande korttidsomsorg n Korttidsverksamheten i Östersunds kommun ger en stor trygghet för människor som behöver vård utanför sjukhusets väggar. Men verksamheten är omfattande och ska tillgodose många olika behov. Just nu sker en översyn för att ge en ännu större trygghet. Vårdprogram för personer med dement beteende/ demenssjukdom n Demens är en svår sak för alla inblandade. Målet är att utveckla ett vårdprogram som ger både den sjuke och dess anhöriga råd och stöd hela vägen från de tidigaste tecknen till fullt utvecklad sjukdom. Uppsökande hembesök för 75-åringar n Kan man förebygga ohälsa bland äldre genom hembesök? Ett försök har gjorts i Östersund som visade på behov av främst råd, information och tid för samtal. Äldres kost och måltidsmiljö n Många äldre får i sig alldeles för lite näring, vilket påverkar hälsan negativt på många olika sätt. Kriterier för matlådor och utbildning av personal kan vara sätt att förbättra situationen. Länsövergripande projekt där Östersund deltar: I nästa nummer berättar vi mer om Demensprojektet och arbetet att förebygga fallskador. Länsprojektet för anhörigstöd n Bedrivs genom utökat samarbete mellan kommunerna och landstingets primärsjukvård och länssjukvård kring anhörigfrågor. Projektet ska ge förbättrad information om anhörigstöd, leda till utökat samarbete med frivilligorganisationer samt klargöra om utbudet av anhörigstöd stämmer överens med vad de anhöriga efterfrågar och behöver. östersund 17

18 En nordisk folkhälsokonferens är i själva verket en global angelägenhet. Tillsammans med Kanada betraktas de nordiska länderna som de stora innovatörerna inom folkhälsa. Konferensen är ett forum för dem som jobbar med folkhälsa eller angränsande områden på lokal, regional eller nationell nivå, men också för förtroendevalda, akademiker och allmänt intresserade. Läs mer om konferensen, föreläsarna, kringaktiviteterna med mera på Världens hälsa tar vägen över Östersund Mellan den nionde och tolfte juni i år står Östersund åter värd för ett stort arrangemang. Då genomförs den nionde nordiska folkhälsokonferensen, med över 400 deltagare från åtminstone ett dussintal olika länder. Det som händer på folkhälsoområdet i Norden intresserar nämligen hela världen. ntext & foto: Mattias Eliasson är man studerar det digra programmet för sommarens folkhälsokonferens undrar man kanske över vad folkhälsa egentligen är, eller kanske vad det inte är. Här samsas handfasta livsstilsfrågor med komplicerade samhällsanalyser och mer filosofiska begreppsdiskussioner. Nationalekonomi, konst och genusteori kommer att avhandlas vägg i vägg med medicin och stadsplanering. Allt vi möter i livet påverkar hur vi mår. Ämnet är oändligt, men vissa saker påverkar väldigt många människor. Då kan man börja tala om folkhälsa, men det är egentligen perspektivet, hur påverkas människors hälsa av det här?, som är avgörande, förklarar projektledaren för konferensen, Elsa Rudsby Strandberg, vid Statens folkhälsoinstitut. Vilken social position man har påverkar också hälsan. Det är något konferensens mest namnkunnige föreläsare, den brittiske professorn Michael Marmot, tagit fasta på i sin forskning. Konferensen blir ett utmärkt tillfälle för honom att presentera sina idéer och diskutera dem, bland annat med den svenska folkhälsoministern, Maria Larsson. Konferensens tema är investera i folkhälsa för en mer rättvis och hållbar framtid. Det är stora och viktiga frågor, och vi vill visa på de möjligheter folkhälsoarbetet har att bidra till hälsa, men också till en social och ekonomisk utveckling, fortsätter Elsa. lyckat samarbete I samverkan med en rad nordiska medarrangörer och samarbetsparter är det Statens folkhälsoinstitut i Östersund som är värd för konferensen. Samarbetet kring arrangemanget visar hur folkhälsoarbetet i Sverige är tänkt att fungera i stort. Landstingen och kommunerna ska vara motorn i det dagliga arbetet, men i Östersund har vi dessutom Folkhälsoinstitutet, Mittuniversitetet och Länsstyrelsen. Konferensen är ett kvitto på att vi funkar bra ihop, säger Sofie Bergman, folkhälsoutredare vid Östersunds kommun. Att Östersund ligger bra till för titeln Ett promenadsammanträde i vårsolen är givetvis ett föredömligt sätt att planera folkhälsokonferenser. Från vänster: Agneta Myrberg, Elsa Rudsby Strandberg och Sofie Bergman. Sveriges folkhälsohuvudstad är sant, men kommunen är knappast ensam om sådana anspråk. Över hela landet jobbar man stenhårt för en hållbar utveckling, och folkhälsa är en viktig pusselbit för att lyckas med det. Östersund och Jämtland är ovanligt tacksamma symboler för just folkhälsa, och det kommer våra gäster att märka. Vi har satsat mycket på ett bra socialt program, men vi erbjuder också spännande studiebesök. Dessutom har vi satsat mycket på att göra konferensen miljövänlig, berättar Folkhälsoinstitutets konferenssamordnare, Agneta Myrberg. n 18 östersund

19 VM Kort sagt: Turismforskningsinstitutet ETOUR har gjort en omfattande studie av Skidskytte-VM i Östersund. I utvärderingen redovisas siffror på längden och tvären och i stort sett alla pekar i en riktning: SUCCÈ! vtext: Per Trostemo foto: roger strandberg interns stora begivenhet i Östersund var förstås skidskytte-vm. Nu när krutröken börjat skingras kan resultatet överblickas. Forskaren Robert Pettersson vid ETOUR vill sammanfatta evenemanget i ett ord: SUCCÈ! Ja, det får man nog säga även om vi inte är färdiga med våra analyser, säger Robert. Publikmässigt överträffade tävlingarna alla förväntningar. Man hade räknat med som mest besökare det kom uppskattningsvis ! Till skillnad från alpina VM i Åre var det många barnfamiljer som besökte Östersunds-VM. Inslaget av äldre besökare var också stort. Över huvud taget var åldrarna väldigt spridda och det kom ungefär lika många män som kvinnor. Jämtarna utgjorde ungefär 50% av publiken och många besökare kom från våra grannlän. Den internationella publiken övervägande norrmän och tyskar uppgick till 19%. De utifrån kommande besökarna spenderade i genomsnitt kronor om dagen under vistelsen i Östersund; norrmännen var mest generösa och gjorde av med dubbelt så mycket pengar som andra besökare. Evenemanget skapade ett tryck på boende i hela Mellannorrland, ända ner mot Sundsvall. 30% av besökarna bodde hos vänner, 15% på hotell och en stor andel av övriga hyrde privat. Förutom de goda omdömena om själva tävlingsarrangemangen var det överraskningsmomenten som gjorde det största intrycket. Isskulpturerna i Badhusparken, ljusspelet på Rådhuset och inte minst barnkören som sjöng nationalsångerna vid prisutdelningarna uppskattades mycket. Norrmännen var mest generösa och gjorde av med dubbelt så mycket pengar som andra besökare. Tack vare en grupp studenter kunde små missar i arrangemangen rättas till omgående. Det kunde vara allt från halka framför hamburgerstånden till handikappanpassningar. Ja, de uppträdde som vanliga besökare och noterade i detalj alla sina upplevelser. De kunde också göra en kontinuerlig återkoppling till arrangörerna under resans gång som direkt kunde gå in och göra förbättringar. Det föll väldigt bra ut. Skidskytte-VM blev också ett utmärkt tillfälle för Östersund att skaffa sig goda kunskaper om publikrörelserna vid ett arrangemang av den här kalibern. Vi gjorde observationer ur fågelperspektiv varje minut och där framgår tydligt hur publiken rörde sig. Där gjorde vi en del oväntade iakttagelser. Publiken stod inte bara på de ställen man förväntat sig och tyskar och norrmän fyllde läktarna på stadion redan två och en halv timme före tävlingsstarten. De stod och sjöng och trivdes. Svenskarna kom en kvart före Finns det då inget negativt att säga om detta skidskytte-vm? Jo, visserligen var restaurangerna nöjda men handeln i stort fick inte det uppsving man förväntat sig. Men att bli förknippade med denna folkfest och att få vara en naturlig del av värdskapet upplevdes ändå positivt. Ytterligare kvitto på framgången är att fyra av fem utländska besökare gärna ville komma tillbaka och besöka Östersund och att en mycket stor andel av besökarna kände till att evenemanget var miljöcertifierat. n östersund 19 4

20 Många lovord i media Arrangörssuccé och kanonarrangemang det är exempel på hur riksmedia beskrev VM i skidskytte. Faktum är att få svenska idrottsarrangemang har beskrivits på ett mer positivt sätt i svensk media. VM:et fick också mer uppmärksamhet än vad som är vanligt för ett svenskt idrottsarrangemang. I medieanalysen konstaterar utvärderarna att den positiva publiciteten kring VM i Östersund, bara kan mäta sig med friidrotts- VM 1995 i Göteborg. Många av artiklarna beskriver publikfesten, den stora publiktillströmningen och arrangörssuccén. En webbdatabassökning visar också att den internationella publiciteten om Östersund varit många gånger större än vanligt i februari. Medias bild har stor betydelse för människors uppfattning. Bättre nationell marknadsföring av Östersund går knappt att få. Fler vinterfestivaler på önskelistan Högsta betyg till vinterfestivalen och gärna en vinterfestival varje år, så lyder omdömena från vinterfestivalens besökare. Ett analysföretag har ringt upp 329 festivalbesökare, som har fått ge sina omdömen i efterhand. Av svaren kan man utläsa att helhetsomdömet om vinterfestivalen hamnar på medelbetyget 5.2. på en sexgradig skala. Allra bäst betyg får ljusfesten/ljusspelet, med medelbetyget 5,8. Av de intervjuade festivalbesökarna kommer drygt hälften från Östersund, en tredjedel från öviga länet och resten en dryg tiondel har sin hemort utanför länet. 86 procent av de tillfrågade ser gärna en återkommande vinterfestival. Den första juni får vi chansen att höra alla de nationalsånger den populära Foto: Roger Strandberg barnkören aldrig fick sjunga under VM. Barnkören otroligt uppskattad n Barnkören var ett av VM:s mest uppskattade inslag. När de 77 barnen under ledning av Marie Tängmark klämde i med den ryska, tyska eller norska nationalsången fick inte minst de utländska besökarna tårar i ögonvrårna. Vi har fått massor av tackbrev och folk hör av sig och vill att vi ska komma och sjunga. Marie Tängmark, kantor vid Lugnvikskyrkan, har fått ta emot mängder av uppskattning över barnkörens framträdanden vid prisutdelningarna under skidskytte-vm. Där framförde Marie och barnkören nationalsångerna på orginalspråken. Inför tävlingarna hade barnen lärt sig sexton olika nationalsånger men det blev bara tre som man fick framföra Norge, Tyskland och Ryssland sopade hem alla guldmedaljerna. Marie tycker att det varit jätteroligt att få jobba med körprojektet och hon är mycket stolt över barnen. De har verkligen varit duktiga på lära sig alla sånger och alla stämmor. Men det tog också väldigt mycket tid och kraft så jag vet inte om vi orkar med något liknande i framtiden. Men nu får ändå alla som vill chansen att höra de övriga nationalsångerna! Ja, den första juni ska vi medverka i en internationell soiré på på Gamla Teatern och då ska vi sjunga de sånger vi inte sjöng under VM. text: Per Trostemo Det miljövänliga VM:et Skidskytte-VM blev ett utmärkt tillfälle för Östersund att visa upp ett starkt miljötänkande. n Under skidskytte-vm fick Östersund verkligen chansen att leva upp till sin status som miljöcertifierad kommun. Redan i förväg granskades alla arrangemangsplaner ur miljösynpunkt. I detalj. Vi blev redan innan tävlingarna diplomerade av organisationen Håll Sverige Rent för vårt miljöprogram, säger Bengt Eveby vid arrangörsbolaget Biathlon Events AB. Vi har gjort allt för att leva upp till Östersunds ISO certifiering och hade mycket god hjälp av det miljöledningssystem som kommunen bistått oss med. Källsortering, fjärrvärme till tälten i stället för dieseluppvärmning, transporter med biogasbilar och fyrtaktsskotrar, utbildning av förare i miljömässig körning är bara några exempel på miljötänkandet i hela arrangemanget. Jag tycker nog att vi lyckades genomföra ett väldigt bra VM ur miljösynpunkt, och det är värdefulla kunskaper inför kommande arrangemang, säger Bengt Eveby. text: Per Trostemo 20 östersund

Nya pengar. till gamla. Stor special. om satsningen på äldrevården

Nya pengar. till gamla. Stor special. om satsningen på äldrevården På Seniorernas Hus kan äldre och anhöriga slinka in för en stunds trevlig samvaro, en god lunch, lite fika, glad allsång eller bara skön vila. Anhörigvårdare kan också lugnt gå på stan några timmar medan

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com Anhörigstöd i Gällivare kommun Foto: andreaslundgren.com Utgiven av: Gällivare kommun Socialförvaltningen i samband med projekt utveckling av anhörigstöd år 2007 t o m 2008. Text: Ann-Louise Lundgren.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015

Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015 Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015 Anhörigstöd inom Vård och Omsorg Vi vänder oss till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en närstående i din närhet som inte klarar av vardagen

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013 Anhörigcenter Foto: Sofia Sabel Kartan är beskuren och lånad från broschyren Innerstaden Kungsbacka, smakfulla upplevelser Du är välkommen att kontakta oss. Telefon: 0300-83 42 29 E-post: anhorigstod-ao@kungsbacka.se

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

INFORMATION OCH VERKSAMHET för äldre och daglediga

INFORMATION OCH VERKSAMHET för äldre och daglediga TÖREBODA KOMMUN 2011-03-01 Vård och omsorg INFORMATION OCH VERKSAMHET för äldre och daglediga Äldreomsorgens dagverksamhet i samarbete med föreningslivet Om du undrar över något eller känner någon som

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Utan äldre stannar Sverige

Utan äldre stannar Sverige Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland

Läs mer

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. .... Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 VÄLKOMMEN TILL JORDEN TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 ADRESS: Storgatan 46 267 76 Ekeby JORDENS UTEFÖRSKOLA HEMSIDA: www.bjuv.se/jorden JORDENS GRUNDIDÉ Att uppleva och utforska

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter Foto: Sofia Sabel Aktiviteter 1 maj - 31 augusti 2015 Anhörigcenter Anhörigcenter är en informations- och mötesplats som vänder sig till dig som inom familjen, släkten eller vänkretsen stödjer en närstående

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Foto Jesper Molin Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till utan anhörigstödet. Kvinna, 65 + som vårdar sin make Som anhörig har man ofta inte

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler Vill du röra på dig tillsammans med dina barn? ha minskad biltrafik runt skolorna? bidra till en bättre miljö? dela dina barns upptäcktsfärder? stressa mindre på morgonen? lära känna dina barns skolkamrater

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Det händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen

Det händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Det händer hos oss! program vår/sommar 2014 Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person

Läs mer

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Träffpunkten Kärrahus Brunnsboknuten Seniorhörnan i Tuve Säve träffpunkt

Träffpunkten Kärrahus Brunnsboknuten Seniorhörnan i Tuve Säve träffpunkt Norra Hisingen Sommarprogram 2016 TRÄFFPUNKTER FÖR SENIORER Träffpunkten Kärrahus Brunnsboknuten Seniorhörnan i Tuve Säve träffpunkt www.goteborg.se Välkommen till din träffpunkt i Norra Hisingen en mötesplats

Läs mer

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 MÅNDAG 15/9 Vi träffades tidigt på morgonen, för att ta tåget till Kastrup. Därifrån flög vi till Budapest, sen vidare till Sarajevo. Kärt återseende med regn. Vi tog taxi till

Läs mer

ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping

ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping Joakim Nyman 2015-03-19 Utvecklingsledare 0490-25 52 95 ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping Information från Siv Nordkvist, ordförande, och Jan-Erik, volontär, vid möte med Synskadades Riksförbund

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M V I N T ER Hälsoteket i Angered VÅR 206 25 januari 23 juni VÅ R H Ö ST S O M M A R Lina Helena Ulrika Jennifer Mageda INNEHÅLL SID Drop-in hälsa och FaR Fysisk aktivitet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Människor emellan. 5 9 november. en vecka om kärlek. Örgryte-Härlandas temavecka om kärlek för seniorer! Välkommen till

Människor emellan. 5 9 november. en vecka om kärlek. Örgryte-Härlandas temavecka om kärlek för seniorer! Välkommen till Människor emellan en vecka om kärlek 5 9 november Välkommen till Örgryte-Härlandas temavecka om kärlek för seniorer! Måndag 5 november Tisdag 6 november Entrén Invigning. Veckans konferencier Christina

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

8 9 oktober. Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65

8 9 oktober. Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65 8 9 oktober Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65 Livsglädje att leva livet hela livet Det finns så mycket att njuta av och bli glad av i livet,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Lenitha Petersson, Anhörigsamordnare Omsorgsförvaltningen Nybro Kommun Telefon 0481-456 69 Ingen fråga är för liten Ni som förlorat er närstående

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april)

Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april) Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april) Dubbelkvarten - lunch och en bit kunskap? Dubbelkvartar för Ett friskare Sverige! På Campus i Östersund. http://www.miun.se/mittuniversitetet/nyheter/aktuellt/kalendarium/

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer