Motionernas väg till beslut på föreningsstämman

Transkript

1 MOTIONER 2004

2 Motionernas väg till beslut på föreningsstämman Detta häfte innehåller de motioner från medlemmar som kommit styrelsen tillhanda senast den 1 september Efter varje motion följer styrelsens utlåtande och förslag till beslut. Distriktsstyrelserna har haft tillfälle att yttra sig över de motioner som väckts inom distrikten. Därefter behandlas motionerna av höstens föreningsstämma, som äger rum lördagen den 27 november Styrelsens utlåtanden och föreslagna beslut har gjorts utifrån motionernas innehåll. Det går inte att ändra i en motion när den är uppe för behandling. Text i styrelsens utlåtanden kan inte heller ändras. Konsumentföreningen Stockholm, KfS, är medlem i, och delägare av, Kooperativa Förbundet, KF. KF är en av delägarna i Coop Norden, som genom Coop Sverige, Coop Danmark och Coop Norge, driver den kooperativa dagligvaruverksamheten i de tre länderna. Konsumentföreningen Stockholm är således endast indirekt ägare av den konsumentkooperativa detaljhandeln. Det innebär att föreningen inte längre har ett direktinflytande över butikerna. I utlåtanden över motioner som rör direkta affärsfrågor kan styrelsen instämma i motionens syfte och verka för motionen på olika sätt. Dessa sätt är - genom att skriva en egen motion till KF:s stämma i ärendet - genom Regionråd Stockholm, som är ett forum där föreningens styrelse möter representanter från KF och Coop Sverige - genom föreningens ledamöter i KF:s och Coop Nordens styrelser. 3

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Affärsfrågor Motion 1 Butikschefernas rätt att ta in varor... 2 Mer inflytande åt butikscheferna... 3 Ta bort lösgodis... 4 Brödförsäljning... 5 Förpackningsstorlekar... 6 Hemkörning av varor... 7 Tillgänglighet för funktionshindrade... 8 Kundvagnar / kundkorgar... 9 Kassar Veckoblad och extraprisfolder Bilen och COOP Kvinnoförnedrande tidningar... Sid Konsument, hälsa och miljöfrågor Miljöförstörande scampi... Hälsa... Skräpmat... Rättvisemärkta bananer... Ideologi, medlems- och föreningsfrågor Kvalitetstidningen VI... Regler för bonussystemet... Medlemskap som gåva... Ungdomsverksamhet... Väggalmanacka... Idén som kom bort?... Förbättrad information och demokrati... Reellt inflytande åt medlemsråden... Stadgeändringar... Policy föreningsstämmoombud... E-postadress

4 Affärsfrågor 1 Butikschefernas rätt att ta in varor Under många år har jag i min konsumbutik i Gamla stan, där jag bor, frågat efter utannonserade varor och sådant som jag vet finns i andra konsumbutiker, men som inte funnits i min butik. Butikschefen har då upplyst om att de inte har rätt att ta in vissa varor på grund av direktiv från högre ort, där vissa butiker klassats som servicebutiker och därmed inte får ta in hela sortimentet. Jag har ont i mina ben och kan inte gå så långt och butiken i Gamla stan är min närmaste affär. Om det finns ett behov och kunder frågar efter vissa varor som finns i konsums sortiment i övrigt anser jag det märkligt att jag som konsumkund på ett ställe inte skall kunna köpa vad konsumkunder på andra ställen kan köpa. Det känns märkligt att butikschefen till syvende och sist - utifrån sina kunders önskemål och sin kännedom om den lokala efterfrågan - inte är den som skall få bestämma vad som skall finnas i butiken eller ej. I dagsläget känner jag mig diskriminerad som kund - att jag på grund av att jag har svårt att ta mig till andra butiker och att jag bor på en viss plats inte skall kunna få ta del av vad övriga konsumkunder har tillgång till. Ett enkelt exempel är vanligt traditionellt oskivat färskt långfranska - Bergis - som inte funnits på ca 10 år i min konsumbutik. Inte heller andra kaffebrödslängder finns än Schulstads packeterade, som ser ut som koblajor och smakar dito. Jag yrkar därför att butikscheferna skall ha rätten att fritt, inom ramen för konsums sortiment, besluta vilka varor som skall tas till sina butiker utifrån vad kunderna lokalt efterfrågar. att eventuella ovanifrån-direktiv från högre ort med detaljspecifikationer för servicebutik etcetera om vad butikschefen får eller inte får ta in av sortimentet slopas eller att eventuella hinder för butikschefens möjligheter till att välja sortiment mera fritt undanröjs. Inga Bergérus Västerlånggatan Stockholm 2 Mer inflytande åt butikscheferna När jag besöker Konsum-butiker, (ursäkta den gamla beteckningen, men jag är en fasansfullt åldersstigen och antik person), så märker jag ofta att de saknar produkter som jag önskar att de hade i sortimentet. Vid samtal med flera butikschefer över hela Stockholm så har jag fått veta att de är tvungna att ta in ett givet sortiment, som de inte får tillstånd att avvika från. T ex har man ibland kampanjer med fullständigt ointressanta produkter som belastar butikernas ytor och som ger butikerna kostnader som de i dessa hårda tider inte borde betungas av. Jag föreslår att Coop, eller vilken organisatorisk del det nu är som bestämmer, ger mer frihet åt butikscheferna att ta in sortiment som efterfrågas lokalt av kunderna. Dessutom borde varje butikschef få vetorätt mot att tvingas köpa in allehanda underligheter som blir hyllvärmare, och dessutom belastar resultaträkningen för butiken. Jag önskar dessutom en offentlig debatt om vilken frihet butikscheferna har när det gäller att sjävlständigt fatta beslut om driften av butiken. John Kvarnström Täppgränd Enskededalen Utlåtande motion 1-2 I Coop Konsum finns fyra grundsortiment. Beroende på läge, yta och omsättning tilldelas varje butik sitt grundsortiment. Butikschefens ansvar är att tillhandahålla samtliga artiklar i respektive grundsortiment. Därutöver finns ett tillvalssortiment med minst lika många artiklar som grundsortimentet. Ur detta tillvalssortiment kan butikschefen välja att tillhandahålla hela sortimentet eller delar därav. Detta för att kunna anpassa butikens utbud till den lokala marknaden. Skulle en efterfrågad vara inte finnas i vare sig grund- eller tillvalssortimentet finns därutöver möjligheten att beställa hem varan till den kund som så önskar. att anse motionerna besvarade. 5

5 3 Ta bort lösgodis Ofta finns det burkar med lösgodis vid kassorna. Det leder ibland till kamp mellan föräldrar och barn. Den vinst som lösgodisförsäljningen ger måste vara försumbar för butikerna. Jag tycker att det vore bra om Konsum slutade med lösgodisförsäljningen. Föreslår att lösgodiset försvinner från Konsum butikerna. Hans Olof Johansson Oppundavägen Enskede Distrikt 4 Utlåtande motion 3 Styrelsen delar inte motionärens uppfattning att lösgodis inte skall säljas i Coop Konsum. Däremot vill styrelsen påverka Coop Sverige så att eventuell exponering av godis vid kassorna minimeras. Coop Forum har skrivit på en branschöverenskommelse om en godisfri kassa i varje stormarknad. Motionen kommer, tillsammans med styrelsens yttrande, vidarebefordras till Regionråd Stockholm för kännedom. att avslå motionen. 4 Brödförsäljning En kund påpekade att dagsgammalt bröd kastas istället för att säljas till nedsatt pris. Kunden visste väl att färskt bröd är mindre nyttigt för tänder och mage än nygräddat. Förslår att våra butiker i framtiden säljer dagsgammalt bröd till reducerat pris. Tord Larsson Humlegatan 28 A Sundbyberg Distrikt 6 Utlåtande motion 4 Styrelsens uppfattning är att bröd som passerat bästföre-datum ska returneras till leverantörerna, vilket också sker idag. Det vita bröd som bakas i en del butiker (s.k. bake off) läggs i komposten. att avslå motionen. 5 Förpackningsstorlekar Jag tycker att det ska finnas kött till enpersonshushåll i köttdisken, t ex 150 g-förpackningar köttfärs, en fläskkotlett, en skiva fläskkarré, halva falukorvar etc. En god idé som kommer att ge fler kunder. Jag tycker att Konsum kan sälja x-tra Cola eller Signum på burk till ett lågt pris. En bra affärsidé att sälja dem för kr/st. Jag yrkar att idéerna/motionerna tas seriöst. Johan Sundqvist Kantatvägen 20, 2 tr Nacka Utlåtande motion 5 Efterfrågan på mindre förpackningar är väl dokumenterad, i storstockholmsområdet är drygt hälften av alla hushåll enpersonshushåll. Det är styrelsens uppfattning att det i de flesta butiker också finns ett rimligt utbud av förpackningar lämpliga för mindre hushåll. Beträffande x-tra Cola och Signum på burk till ett lågt pris vidarebefordras motionärens synpunkter till ansvariga i Coop Sverige. 6

6 6 Hemkörning av varor Föreslår att Tumbabutiken omgående omprövar sin service, med hemtransport av varor 1 g/v. som tidigare. Göta Fjellner Toppvägen 20 2 tr Tumba Distrikt 9 Utlåtande motion 6 Kostnaden för hemkörning i Tumbabutiken har varit 50 kronor. Med det priset går det inte att få ekonomi på verksamheten. Enligt uppgift från Coop Sverige är den faktiska kostnaden för personal, transport m. m. ca 250 kronor. Ett lägre pris innebär att övriga kunder får subventionera hemkörningen. att avslå motionen. 7 Tillgänglighet för funktionshindrade Tillgängligheten för våra funktionshindrade medlemmar är idag inte tillfredställande då många kassor är för trånga. Personalen har ingen kunskap kring denna problematik och varorna placeras felaktigt. De handikappades riksförbund har tagit fram ett faktablad som tydligt visar vad man skall beakta i butiken för att dessa kunder skall kunna handla på ett så självständigt sätt som möjligt. Jag yrkar att KfS verkar för att att en kassa i varje stormarknad samt en kassa i varje nyöppnad eller renoverad butik utrustas enligt de handikappades förbunds egna direktiv. Utlåtande motion 7 Styrelsen delar motionärens uppfattning att tillgängligheten i många butiker inte är tillfredsställande för de funktionshindrade. I varje nyrenoverad butik och i alla stormarknader finns en kassa som kan passeras med rullstol. Konsumentföreningen Stockholm har för avsikt att genomföra en inventering av framkomligheten i befintliga butiker och stormarknader och att, i samarbete med Handikapporganisationerna, upprätta en handlingsplan med lämpliga åtgärder som ska presenteras för Coop. Motionen kommer, tillsammans med styrelsens yttrande, att vidarebefordras till Regionråd Stockholm. 8 Kundvagnar/kundkorgar Jag tycker att det ska finnas kundvagnar till korgarna (som man bär) i samtliga Konsumaffärer, som t ex Konsum Nacka (Forum). Johan Sundqvist Kantatvägen 20, 2 tr Nacka Utlåtande motion 8 På Coop Sverige är man positiv till den typ av kundvagnar som motionären efterfrågar och för närvarande utreds vilka, butiker som skall utrustas med dessa. att kassan utrustas med en skylt där det tydligt framgår att den är anpassad för funktionshindrade att en person utses att ansvara för dessa frågor. Anna-Lena Andrén Backvägen Tungelsta Distrikt 8 7

7 9 Kassar Jag tycker att det ska finnas kassar - påsar som kan användas flera gånger (tyg), stora (som ICA) att köpa billigt. Ordentliga kassar, gärna flera färger, bra handtag och kanske med en slogan, t ex Coop ger Eko. Jag tycker att plastkassarna ska ha bättre och bredare handtag som inte gör ont i handen och att priset på papperskassen sänks till samma pris som plastkassarna. Johan Sundqvist Kantatvägen 20, 2 tr Nacka Utlåtande motion 9 Alla butiker kan beställa en tygkasse för försäljning. Motionärens övriga synpunkter angående prissättning respektive bredare handtag kommer att vidarebefordras till Coop Sverige. Styrelsen föreslår motionären att uppmärksamma butiken och medlemsrådet på behovet av tygkassar. 10 Veckoblad och extraprisfolder Informationen i veckobladen och extraprisfoldrarna känns som otillräcklig och missvisande. Med stora röda siffror annonseras olika priser - men det står inte tydligt om det är extrapris eller bara ett ordinarie pris. Och är det ett extrapris för just den veckan så vill jag naturligtvis veta vad det ordinarie priset är. Detta för att kunna bilda mig en uppfattning om hur pass förmånligt erbjudandet är eller inte. På senare tid har det även på första sidan i veckobladet medföljt rabattkuponger att klippa ut. På kupongen står det att du får så och så mycket i rabatt - men på vaddå? Det är ju ganska ointressant att veta att man får så och så mycket i rabatt, då det ju faktiskt är vad man får betala i slutändan som är det intressanta. Jag tycker att det är vilseledande marknadsföring! Exempelvis kan nämnas extraprisfoldern för 9/8-22/8 2004, med 30 rabattkuponger där det bara står hur mycket man får i rabatt, men inte på vilket pris. Jag har upptäckt att samma vara kan kosta olika i olika konsumbutiker. Man tycker ju att det inte borde vara så - och skall det vara så, så borde man åtminstone kunna skriva ut cirkapriser eller trycka upp foldrar som är aktuella för det området som de skickas ut till. Jag yrkar därför att all prisinformation i veckoblad, extraprisfoldrar och på särskilda kupongerbjudanden i enlighet med ovanstående utformas så att det klart och tydligt står vad varan kostar, vad man eventuellt får i rabatt och vad det ordinarie priset är (minst ett cirkapris). Inga Bergérus Västerlånggatan Stockholm Utlåtande motion 10 Styrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av en korrekt prisinformation och kommer att med instämmande i yrkandet vidarebeforda motionen till Regionråd Stockholm för kännedom. 11 Bilen och COOP En stor del av alla livsmedelsinköp i Sverige sker med hjälp av bil. Det är ett känt faktum att mindre Konsum-butiker i närheten av COOP FORUM stormarknader inte klarar den interna lågpriskonkurrensen utan måste läggas ner. I många yttre förortsområden runt Stockholm har ett stort antal Konsum-butiker lagts ner under 1990-talet. Följden blir att medlemskapet i konsumentkooperationen bara kan utnyttjas av hushåll med egen bil. Man måste ha bil för att utnyttja COOP FORUM stormarknader på ett rationellt sätt. Enda undantagen från denna bilanpassningstrend är de nya Konsum-butikerna i Hammarby Sjöstad och Liljeholmen. Jag yrkar härmed att viss hänsyn tas till alla medlemmar som ännu inte lärt sig att köra bil och inte har tillgång till egen bil vid planeringen av nya butikslägen. Talis Vitolins Hökmossevägen 62 nb. lägenhet Hägersten Distrikt 4 8

8 Utlåtande motion 11 Styrelsen delar motionärens uppfattning att det är en fördel om nya Coop Konsumbutiker i storstockholmsområdet i möjligaste mån etableras så att de kan nås med kollektivtrafik. Vid varje nyetablering kontaktas därför respektive transportföretag för att få busslinjer i omedelbar närhet. Motionen vidarebefordras, med instämmandet i yrkandet, till Regionråd Stockholm. 12 Kvinnoförnedrande tidningar Vårt yrkande handlar om kvinnoförnedrande tidningar som Café, Slitz och Moore. Varför ska Konsumbutikerna tillhandahålla denna sorts omstridda lektyr, när de inte gör detsamma med erotiska magasin? Konsum symboliserar för många ett etiskt ställningstagande i världen, med miljö- och hälsofrågor högt upp på sin agenda. Därför anser vi att denna butikskedja borde kunna, och även vilja, avstå från att sälja denna sorts lektyr. Tidningarna Café, Slitz och Moore har tidigare fått mycket uppmärksamhet i media på grund av sitt mjukpornografiska innehåll. Exempel på detta innehåll är deras bilder på lättklädda, och i vissa fall, helt avklädda kvinnor i utmanande poser. Ett annat exempel är den lätt förlöjligande ton som används mot de kvinnor som intervjuas, med frågor som fokuserar på kvinnornas yttre och frågor om deras sexuella preferenser. Detta jämfört med intervjuade män som ofta framställs som potenta individer, och där frågorna handlar om betydligt seriösare ting än frisyrer och sexuella böjelser. Kritiska röster har höjts från flera håll mot denna sorts tidningar, men verkar mer och mer ha tystnat, förmodligen delvis på grund av att man inte ansett sig ha fått något sakligt bemötande. Dessa tidningar behandlar kvinnor som objekt på ett sätt som kan vara ganska svårt att kritisera, eftersom deras respektive representanter hävdar att man bara skämtar eller att man har glimten i ögat, och att man faktiskt hyllar kvinnornas skönhet genom att visa upp deras kroppar på bild. Likaväl som Konsum, i sällskap med andra livsmedelsbutiker, för länge sedan slutat sälja pornografiska tidningar, borde Konsum även kunna avstå från att sälja andra tidskrifter med tvivelaktig kvinnosyn. Med detta etiska ställningstagande skulle Konsumentföreningen Stockholm föregå med gott exempel inför Sveriges övriga Konsumbutiker och dessutom inför konkurrerande livsmedelsbutiker. Men framför allt skulle det bli uppskattat av många kunder som känner sig kränkta av att, i sin livsmedelsbutik, mötas av tidnings- omslag föreställande lättklädda tjejer med förlöjligande texter undertill. Det räcker mer än väl att se dessa omslag i varenda Seven Eleven eller Pressbyrån man besöker. Vårt yrkande är alltså att Konsum avstår från att saluföra tidskrifter som Café, Slitz och Moore, och därmed aktivt tar ställning för jämställdhet. Sara Angeklint Blåsutvägen Johanneshov Sari Iola Ola Hanssonsg 1, 1 tr Stockholm Distrikt 2 Genom Malin Elmberg Gullmarsvägen Johanneshov Utlåtande motion 12 Till föreningsstämmorna 1999 och 2000 fanns ett antal motioner med krav liknande motionens, dvs. Coop Konsum skall avstå från att sälja tidskrifter med tvivelaktig kvinnosyn. Föreningens referensgrupp för konsumentfrågor genomförde en genomgripande undersökning av ett 15-tal tidningar, bland dem Café och Slitz. Referensgruppens bedömning blev att det då ( ) inte fanns tillräckliga skäl att uppmana KF att sluta saluföra tidningarna. Coop Sverige har riktlinjer för hur tidningarna ska placeras för att minimera exponeringen för barn. Styrelsen har inte funnit anledning att ompröva sitt ställningstagande, men har för avsikt att också fortsättningsvis bevaka tidningsmarknaden. Könsdiskriminering förekommer i dagens samhälle i en mängd olika former, inte minst genom reklam och TVprogram. Föreningen kommer därför att undersöka möjligheterna att ordna något seminarium med könsdiskriminering som tema. För medlemmar som vill driva opinionsbildning i dessa frågor går det bra att med stöd från föreningen starta en temagrupp. att avslå motionen. Daniel Wihlstrand c/o Lagerkvist Gullmarsvägen 13, 6 tr Johanneshov Rebecca Hirsch c/o Olsson Slottsvägen 14 B, 3 tr Solna Distrikt 6 9

9 Konsument, hälsa och miljöfrågor 13 Miljöförstörande scampi Produktionen av scampi eller tigerräka är känd för att orsaka stor miljöförstörelse och mänskligt lidande. Det handlar om skövling av ett av de mest produktiva ekosystemen i världen - mangroveskogen, av förflyttning av tiotusentals människor och i vissa fall t.o.m. av mord på lokalbefolkningen för att kunna öppna de dammar man odlar scampin i. COOP Konsum har sedan en tid tillbaka lanserat något man kallar för ekologiska scampi. Produktionen av dessa är lite mindre förstörande än i de värsta scampiodlingarna, men detta är knappast tillräckligt skäl för att klassa dem som ekologiska. Naturskyddsföreningen och forskare vid Stockholm Universitet har mycket riktigt på plats i Indonesien kunnat påvisa att produktionen av dessa räkor orsakar miljöförstörelse. Några exempel, från en lista som kan göras lång, är att den viktiga mangroveskogen huggs ner och utarmas av dessa scampi-odlingar, att antibiotika används i produktionen och att indonesisk lagstiftning inte efterföljs. Om mangroven skulle vara kvar istället för att öppna scampi-odlingar skulle den generera kommersiella fisk- och skaldjursfångster som överstiger vad de nuvarande dammarna ger. Dessa fångster skulle dessutom även komma fattiga fiskare till del och inte bara (som nu är fallet) gynna redan rika dammägare. Mangroven fungerar nämligen som barnkammare för fisk och skaldjur och när den förstörs minskar fisk och skaldjur i havet med följd att fattiga människor förlorar sitt levebröd. COOP Konsum har i sin reklam hävdat en rad direkta felaktigheter såsom att odling bedrivs av småbönder, organiserade i kooperativ, att odlingarna omges av mangroveskog och att man har återplanteringsprogram. Dessa felaktigheter har COOP hävdat trots att de själva varit på plats och rimligen måste ha sett att knappt någon mangroveskog återstår och att inget återplanteringsprogram ingick i certifieringen när reklamen gjordes. COOP Konsum har gömt sig bakom det faktum att räkorna certifierats av en tysk certifieringsorganisation, Naturland. Denna har dock ofta inte velat svara på enkla frågor och dess kriterier uppfyller inte ens indonesisk lagstiftning. Trots att kriterierna är väldigt urvattnade efterföljs de inte, något som Naturland ignorerar. 1) Det bör nämnas att KRAV inte vill certifiera scampin i fråga (däremot har KRAV just börjat märka svenska räkor). COOP Konsum har svarat på kritiken med att säga att de skall ta bort informationen, men ändå fortsätta att sälja räkorna. Det är inte konsekvent. COOP Konsum spelar i och med lanseringen av dessa scampi ett högt spel. Man urholkar meningen med ekologisk märkning och saluför en miljöförstörande produkt. COOP Konsum borde istället återgå till den roll man tidigare haft som miljömedvetet företag. Därför föreslår vi att all sorts scampi och tigerräkor tas ur sortimentet för butikerna inom området för Konsumentförening Stockholm. att Konsumentförening Stockholm uppmanar COOP Konsum centralt att göra detsamma för dess butiker i resten av landet. Gerard Rikken Eriksdalsgatan 17 NB Stockholm 1) För mer information hänvisas till SNF:s hemsida: Utlåtande motion 13 Från Coop Sverige har styrelsen erhållit följande kommentarer: Bakgrund Coop Sverige lanserade 2003 ekologiska jätterräkor från Sidoarjo i Indonesien. Räkorna produceras av Alter Trade Japan (ATJ), som arbetar för rättvis handel och för att ge japanska konsumenter alternativ som tar hänsyn till människor och miljö. Räkorna har miljömärkts av Naturland, en tysk kontrollorganisation av ekologiska produkter. Idag finns tre sorters produktion av jätteräkor: Intensivodling. Odlingen ger stora negativa miljöeffekter. Coop Sverige har aldrig sålt sådana räkor. Räkor som trålfiskas i havet. Bifångsterna är betydande och de negativa miljöeffekterna stora. Coop Sverige har sålt sådana räkor, men slutade när vi fick möjlighet att köpa de ekologiska jätteräkorna. Naturlandräkorna. De räkorna som Coop Sverige säljer är producerade på ett mer hållbart sätt, och produktionen utvecklas hela tiden till det bättre. 10

10 SNFs kritik Svenska Naturskyddsföreningen har kritiserat de ekologiska jätteräkor som Coop Sverige säljer i rapporten Att lura konsumenter och äventyra miljön skriven av Gudrun Hubendick. Kritiken siktar in sig på tre huvudområden: Att odlingarna inte lever upp till Naturlandskriterier Att odlingarna inte lever upp till Indonesisk lagstiftning Att Coop Konsums reklam är vilseledande Coop Sverige har skickat SNFs rapport till ATJ och Naturland och därefter noga gått igenom anklagelserna med berörda ATJ och Naturland. Båda organisationerna anser att SNFs kritik är obefogad. De har svarat SNF och bemött kritiken på samtliga punkter. De delar av produktinformationen som kunde uppfattas som vilseledande har ändrats. Coop Sveriges beslut Vår ambition är att erbjuda våra konsumenter det bästa och mest miljövänliga alternativet av en vara. Jämfört med intensivodlingar och trålfiskade räkor är jätteräkorna som produceras av ATJ och som certifierats av Naturland utan tvekan det bästa alternativet. De fakta och uppgifter om fortsatt utveckling som kommit fram i skriftväxlingen med Naturland och ATJ efter SNFs rapport stärker oss i den uppfattningen. Därför kommer Coop Sverige även i fortsättningen att sälja jätteräkorna. Vi anser inte att den ekologiska märkningen av våra jätteräkor vilseleder konsumenterna. Tyska Naturland är en mycket seriös kontrollorganisation med högt anseende. De har varit pionjärer inom certifiering av akvakultur i allmänhet och jätteräkor i synnerhet. Enligt SNF kan produktion av jätteräkor aldrig nå upp till en miljömässigt acceptabel nivå, oavsett vilka insatser som görs. Vi delar inte den uppfattningen. SNF anser vidare att marknadsföringen av ekologiska jätteräkor ökar totalkonsumtionen av jätteräkor. Det anser vi vara helt fel. Tvärtom betyder det faktum att vi säljer ekologiska räkor att det blir tydligare för konsumenterna att alla andra räkor produceras på ett miljömässigt sämre sätt. 14 Hälsa Härmed ber jag att få lämna in en motion för att Konsumentföreningen i Stockholm i större utsträckning än idag skall förebygga privatpersoners hälsa och välmående. När till och med en stor hamburgerkedja börjar med försäljning av sallader och så kallad stegräknare så upplever jag det som viktigt att även Konsumentföreningen i Stockholm slår sig in på denna bana mycket mer än vad man eventuellt gör idag. Personligen så skulle jag vilja se att intresserade kunder i butikerna får tips och förslag på nyttig kost (kanske genom prissänkning av vissa utvalda varor) och, varför inte, även möjlighet att delta i enklare tävlingar (som t.ex. att man skall gå en sträcka på t.ex. 5 kilometer och redovisa detta genom att lämna ett formulär i butiken och i gengäld så ger butiken en slant till välgörande ändamål eller rabatt vid ett inköp av nyttig produkt). Kort och gott så tror jag att det är viktigt att Konsumentföreningen i Stockholm i större utsträckning än idag börjar måna om sina kunders välmående och hälsa på det sätt som allt fler företag börjar göra och anhåller om att något görs avseende detta. Med anledning av det mycket fruktansvärda och tragiska som skett i Umeå på grund av befuktning av frukt i en butik så undrar jag också slutligen vad Konsumentföreningen i Stockholm ämnar göra för att en liknande tragedi ej skall äga rum här? Vilka åtgärder görs för att eventuellt lugna oroade kunder? Lars Bertil Erkki Skjutbanevägen Sollentuna Distrikt 6 Styrelsens uppfattning är att Coop arbetat seriöst med att få klarhet i de anklagelser som SNF framfört när det gäller produktionen av de ekologiska jätteräkor som Coop saluför i butikerna. Marknadsföringen av jätteräkorna kan ha varit missvisande på en del punkter men det har Coop rättat till. 11

11 15 Skräpmat Jag anser att Konsumentföreningen och våra butiker ska ta ställning ifråga om all skräpmat. Butikernas riktlinje bör vara att exponera och utöka den hälsosamma maten och gömma undan den rent skadliga som t ex läsk, chips och godis. För många år sen fanns det en debatt om att man inte skulle ha godis vid utgångskassorna. Jag tror att Konsum har mycket att vinna på att profilera sig som föregångare när det gäller hälsosam mat. Att aktivt söka efter bättre alternativ. Det rimmar illa att göra reklam för Gröna Konsum och Änglamark när inget görs åt det övriga sortimentet! Det ska självklart finnas valfrihet - men ta bort lockvarorna som bara består av tomma kalorier och fett. Att tjäna massor av lättförtjänta pengar på bekostnad av medlemmarnas hälsa är inte OK! Ann-Marie Kennedal Tylögränd Johanneshov Utlåtande motion 14 och 15 Coop Norden/Sverige kommer att ytterligare förbättra insatserna inom hälsoområdet. Innehållet (recepturen) i de egna varumärkena kommer att gås igenom, främst avseende fett/hårda fetter och socker respektive salthalt. Insatserna för att öka försäljningen av frukt och grönt kommer att intensifieras. Oftast placeras fruktoch gröntavdelningen först i butiken för att stimulera till inköp. Man kommer att skärpa uppmärksamheten när det gäller de nyckelhålsmärkta produkterna. Kriterierna för dessa har ju nyligen breddats och skärpts. Informationen till konsumenterna kommer att ses över. Coop Sveriges hälsoagerande, sammanfattningsvis, baseras på ett balanserat näringsintag i linje med matpyramiden som lanserades redan 1974 och på tallriksmodellen. Beträffande frågan om automatisk befuktning av frukt och grönt meddelar Coop Sverige att det inte tillämpas i någon av företagets butiker eller stormarknader. att anse motionerna besvarade. 16 Rättvisemärkta bananer Det finns idag en rad Rättvisemärkta livsmedel på marknaden. Kaffe, té, choklad, drickchoklad, bananer. Coop har i sitt sortiment alla dessa varuslag utom bananer. Coop har hittills ställt sig avvisande till att börja sälja Rättvisemärkta bananer. Man har som policy att de Rättvisemärkta varor man säljer ska även vara kravmärkta. Man har hittills ställt sig avvisande till att ta in sådana bananer. Kravmärkningen fördyrar bananerna, med Rättvisemärket skulle de kosta några ytterligare kronor per kilo säger Coop. Det är ju det som är poängen! invänder vi. Vi vill att de som arbetar på bananodlingarna ska få bättre betalt, alltså måste vi betala bättre. Vi vill som konsument vara förvissade om att de som odlar vår mat lever under människovärdiga och drägliga förhållanden. Det är mer än lagarna i producentländerna i Afrika och Central- och Sydamerika kan garantera, de lagar som reglerar lönevillkor, arbetsförhållanden och miljöskydd. Det garanterar däremot avtalet mellan odlare och uppköpare licensierade av Rättvisemärkt. Vi föreslår att Konsumentföreningen Stockholm använder alla sina möjligheter att påverka Coop, bl a genom att hänskjuta motionen till KF:s stämma, så att Coop börjar sälja Kravmärkta och Rättvisemärkta bananer. Velina Adelblom Ringvägen 153, 2 tr Stockholm Lennart Karlsson Fruviksgårdsvägen Värmdö Elisabeth Arosenius Reimersholmsgatan 53, 3 tr Stockholm Göran Folin Skuruhallsvägen 6 A Nacka Marianne Ingelsson Glidflyktsgatan Skarpnäck Lars-Erik Åström Ystadsvägen Johanneshov Ruth Persson Skidvägen 3, 3 tr Hägersten Distrikt 4 Annelie Jansson Markvindsvägen Hässelby Distrikt 5 May-Britt Carlsson Ploggatan Stockholm Margareta Lindsjöö Krikongränd Hässelby Distrikt 5 12

12 Utlåtande motion 16 Coop Sverige är enligt uppgift den kedja som säljer flest (och mest) Rättvisemärkta produkter i landet. Coop önskar fler Rättvisemärkta artiklar i sortimentet och samarbetar därför med den svenska organisationen för Rättvisemärkning. För att kunna erbjuda Rättvisemärkta bananer till ett pris motsvarande de kravmärkta är förhoppningen att IFOAM (organ för kontroll av ekologisk odling) och FLO (organ för kontroll av Rättvisemärkning) skall kunna samarbeta på så sätt att kostnaderna för inspektion och kontroll av arbetsvillkor kan minskas. I avvaktan på att detta skall kunna komma till stånd erbjuder Coop Sverige Rättvisemärkta bananer vid de tillfällen då de kan säljas till samma pris som de kravmärkta. Att erbjuda bananer i tre olika prislägen, dvs konventionella, ekologiska och rättviseodlade, medför komplikationer, inte minst i kassan. Styrelsen anser att tillgång till Rättvisemärkta bananer är en angelägen fråga och kommer därför att driva den i Regionråd Stockholm. 13

13 Ideologi-, medlems- och föreningsfrågor 17 Kvalitetstidningen VI Den klassiska och högkvalitativa kooperativa tidningen VI (som utges på uppdrag av KF) borde kunna vara ett seriöst alternativ till den kolorerade veckopress som finns i kooperationens tidningshyllor. Exponering av tidningen VI skulle kunna vara vara en välbehövlig (och prisvärd) särartsmarkör för den konsumentkooperativa rörelsen, något som markerar att Konsum inte är vilken butikskedja som helst. Föreslår att KfS skall bry sig om tidningen VI, kräva att VI skall finnas tillgänglig och till salu i alla butiker, samt verka för prenumerationsfrämjande åtgärder för VI. Lars-Erik Åström. Ystadsvägen Johanneshov Utlåtande motion 17 Vi är en, i huvudsak, prenumererad tidning. Lösnummer finns för närvarande att köpa i PressStop-butiker. Genom åren har flera försök gjorts att sälja tidningen i kooperativa butiker, tyvärr utan större framgång. Trots detta finner styrelsen motionärens förslag värt att pröva och översänder därför motionen, tillsammans med styrelsens yttrande, till Tidningen Vi. 18 Regler för bonussystemet Utlåtande motion 18 Dubbla poäng ges ibland vid olika kampanjer, under medlemsveckor, vid nyöppningar, för att stödja försäljningen av miljömärkta produkter osv. Huvudregeln är att alla medlemmar behandlas lika. Vid några tillfällen har dubbla poäng givits till dem som anmäler sig till, eller använder, kontofunktionen. Detta bland annat för att uppmärksamma värdet av planerade inköp med tillgång till månatlig redovisning. Styrelsen har inget att invända mot detta förfaringssätt. 19 Medlemskap som gåva Föreslår att KF undersöker möjligheten att ge bort tillfälligt medlemskap i present till exempel till barn och andra anhöriga med pengar insatta på medmerakort. Eva Andersson Dagsverksvägen Spånga Distrikt 5 Utlåtande motion 19 Motionärens idé är intressant och kommer att överlämnas till MedMera AB ( fd KF Kort ) för utredning. att bifalla motionen. Jag vill att stämman tar upp reglerna för bonussystemet för personer med MM-kort utan betalfunktion. Yrkande Alla med MM-kort, oavsett hur de betalar sina inköp ska ha samma regler för att samla poäng inkl. dubbelpoäng. Ingrid Westling Voxnegränd Bagarmossen 14

14 20 Ungdomsverksamhet I vår förening konstaterar vi ofta att vi har svårt med att rekrytera unga människor. Så är fallet inom många av våra folkrörelser. Vår förening har en svårare situation än övriga. Detta på grund av att vi saknar en bas av unga medlemmar. Orsaken till detta är att vi inte har någon ungdomsverksamhet. Vi bör kunna ta tillvara de erfarenheter som andra organisationer har när det gäller att engagera och aktivera unga människor. Där har läger och andra aktiviteter i unga år många gånger inneburit att en del deltagare senare i livet återkommit som aktiva medlemmar. Våra barn är både direkt och indirekt konsumenter. Framförallt tonårstiden erbjuds egna varor och tjänster. En så kallad ungdomskultur trycks in i medvetandet. Hemmet och skolan har en viktig uppgift i att fostra medvetna konsumenter. Det är naturligt att även folkrörelserna tar aktiv del i detta arbete och ger sitt stöd. Jag vill i det här sammanhanget även hänvisa till artikel 12 i barnkonventionen. Denna handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Jag föreslår föreningsstämman besluta att uppdra åt föreningsstyrelsen att starta en lämplig ungdomsverksamhet. Lennart Karlsson Fruviksgårdsväg Värmdö Utlåtande motion 20 Styrelsen delar motionärens uppfattning om behovet av åtgärder som riktar sig mot unga konsumenter. Ett samarbete mellan föreningen och MedMera AB om fler ungdomsinriktade förmåner ska utvecklas. Föreningen kommer också att undersöka möjligheterna att ge några av de tematräffar som genomförs ett innehåll som kan tilltala ungdomar. 21 Väggalmanacka Som medlemsförmån så finns möjlighet att få en väggalmanacka. Texten i almanackan är så liten, samtidigt som det är en massa outnyttjad plats - luft - runt ikring. Detta gör att hela syftet med väggalmanackan går förlorad, då man har svårt att se vad som står. Datum, dag och namnsdag med mera borde istället stå med stor, fet och tydlig stil. Det förefaller som om man suttit och gjort den i dator, där ju allt ser stort och bra ut - men som ju i tryck blir alldeles för tunt och smått. Detsamma gäller recepttexterna i tidningen mersmak - det vore bättre om det var lite fetare stil, så att man kan se tydligt medan man står och lagar. Jag har tidigare, vid flera tillfällen via telefon, påpekat det senare och i vissa fall har det blivit något bättre. Men bättre kan det bli. Jag yrkar därför att direktiv angående väggalmanackan utformas så att texten blir stor och tydlig - då det ju trots allt är väggalmanackans information med datum, dag och namnsdag som är det viktiga och som dessutom skall kunna läsas på lite håll på väggen. att recepttexterna i tidningen Mersmak också utformas med fetare tydligare stil, så att man kan se medan man lagar till. Inga Bergérus Västerlånggatan Stockholm Utlåtande motion 21 MedMera AB som producerar väggalmanackan och tidningen Mersmak har beslutat att inte producera någon medlemsalmanacka inför Skälen härför är i huvudsak två; många hushåll får flera almanackor från olika företag/organisationer samt att kostnaden för att producera en gratisdistribuerad almanacka blivit alltför hög. Styrelsen har förståelse för den bedömningen och delar uppfattningen att kostnaden inte motiveras av nyttan. Styrelsen vill uppmärksamma de medlemmar som önskar en kooperativ almanacka på möjligheten att köpa Kooperation Utan Gränsers almanacka och därmed stödja det kooperativa biståndsarbetet. 15

15 22 Idén som kom bort? Jag känner inte igen kooperationen och Konsum längre. Sägs ibland av den som inte observerat att hela samhället har förändrats på kort tid. Och inte accepterar att kooperationen utvecklats i det samhället. Coop har blivit en kedja precis som alla andra. Säger den som har tagit till sig de kooperativa idéerna men inte finner dem i dagens verksamhet. Det blir problem när medlemmarna i vår förening inte har kännedom om meningen med föreningen. Vi behöver lite då och då stanna upp och fråga oss: Stämmer det vi gör med de Kooperativa grundsatserna (principerna)? Dessa bifogas (ej med här). Jag föreslår föreningsstämman besluta Att till styrelsen uppdra att på lämpligt sätt till medlemmarna sprida information om de kooperativa grundsatserna. Att till styrelsen uppdra att låta kritiskt granska verksamheten jämfört med grundsatserna. Att till styrelsen uppdra att på lämpligt sätt till förtroendevalda redovisa resultatet av granskningen enligt andra attsatsen. Lennart Karlsson Fruviksgårdsväg Värmdö 23 Förbättrad information och demokrati Jag upplever att begreppen Kf, Konsum, Konsumentföreningen, COOP, Coop i Norden, Coop i Sverige, etc inte blir demokratiskt begripliga för vanliga medlemmar. För övrigt ser jag sällan ordet medlem nämnt. Om Coop m fl ovan skall ha ett existensberättigande, så skall man driva verksamheten så även de demokratiska begreppen och sammanhangen blir begripliga och tilllämpbara för en vanlig medlem. Den demokratiska strukturen skall vara sådan att en medlem är mer än bara en konsument eller kund. Ibland får jag känslan att vi medlemmar endast är intäkts-objekt i en koncernbudget, styrd av en abstrakt organisation ledd av okända makthavare på obegripliga sätt, och där vi som medlemmar inte har mer inflytande än vi lika gärna skulle kunna skaffa oss genom att handla på ICA eller motsvarande. Demokratin får heller inte bli ett dekorativt försäljningsargument, där verkligt inflytande är skenbart, utan jag kräver en demokrati inom KF/Coop som är reellt, pragmatiskt, effektivt och begripligt. Jag föreslår att 1. Man aktivt marknadsför att kunderna är medlemmar och att de har demokratiska möjligheter att föra fram sina synpunkter och önskemål. 2. Man skapar rutiner för att enkelt och effektivt föra fram dessa synpunkter/ önskemål. (Jag kan ge detaljerade förslag om jag blir tillfrågad) 3. Man på ett pedagogiskt sätt beskriver sambanden mellan de nya organisatoriska delarna Coop, KF, etc och hur dessa styrs. 4. Man beskriver hur enskilda medlemmar på et okomplicerat och begripligt sätt kan påverka alla dessa organisatoriska strukturer. 5. Man gör sådana förändringar av regler, stadgar, etc så att sådan individuell medlemspåverkan blir möjlig på ett sätt som inte kan upplevas på annat sätt än positivt, enkelt och sympatiskt. John Kvarnström Täppgränd Enskededalen 24 Reellt inflytande åt medlemsråden Medlemsråden håller på att upphöra i delar av Stockholm. Orsaken, enligt min mening, är de nästan intelligensbefriade och demokratiskt dekorativa uppgifter man uppmanas att syssla med. Vill ni ha en detaljerad uppräkning, så kan jag sända en sådan om jag blir uppmanad av denna motions läsare. (john.k@interobject.se). Tel: Jag föreslår att Coop, eller vilken organisatorisk del det nu är som bestämmer, ger större möjligheter åt medlemsråden att tillvarata medlemmarnas/kundernas intressen på olika sätt. Detta på ett sådant sätt att man i gott och förtroligt samarbete med butikscheferna tar hänsyn till marknadsaspekter och kostnader som är logiska realiteter för respektive butik och kundunderlag. Ett exempel: Medlemsråd kan i samband med någon intressant, kundrelaterad verksamhet i butiken också genomföra enkäter, där man efterfrågar kundernas önskemål och synpunkter på olika sätt. John Kvarnström Täppgränd Enskededalen 16

16 Utlåtande motion och 24 Motionärerna tar upp olika aspekter av den kooperativa idén, hur vi informerar om den och hur den omsätts i praktisk handling. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att det finns anledning, inte minst mot bakgrund av den ökade konkurrensen från nya detaljhandelsaktörer, att se över hur vi vårdar idén och hur den kan anpassas till den förändrade kooperativa strukturen. Styrelsen vill därför i samverkan med KF och Coop Sverige utarbeta en plan för hur idé- och demokratiarbetet kan stärkas genom medlemsrådens verksamhet, genom butiksnära aktiviteter och genom ökade utbildnings- och upplysningsinsatser. att anse motionerna besvarade. 25 Stadgeändringar Bakgrund Inom Konsumentföreningen har ett utmärkt arbete genomförts under 2003 med översyn och beslut om både ny organisation inkl. nödvändiga stadgeändringar. Mot bakgrund av vissa erfarenheter från arbetet under senaste halvåret - men även tidigare år - synes dock behov finnas att lite närmare granska textutformningen och även sakinnehållet i vissa av de nu gällande stadgebestämmelserna. Därför framförs nedan några idéer och förslag, som förhoppningsvis noga övervägs av föreningsstyrelsen m fl och att förslag till ev stadgeändringar föreläggs föreningstämman under hösten 2004 och slutligt beslut sker senast vid föreningens årsstämma Idéer och förslag För enkelhetens skull framförs synpunkterna nedan i den samma ordning, som gäller i de nu antagna stadgarna. 12 Föreningens organ I sista stycket anges ledmöter i medlemsråd m. fl. organ inte kan ingå i distriktens valberedning. Här bör enligt min syn följande regler vara ledande för innehållet i föreningsstadgarna. Ledamot i distriktets valberedning får inte ingå som ledamot i distriktets styrelse och i distriktstämman. I övrigt bör distrikten själv avgöra vilka som representerar föreningen i exempelvis medlemsråd och föreningsstämma. Här bör troligen tillföras att ledamöterna har yttrandeoch förslagsrätt men inte rösträtt. Möjligen bör samma bestämmelser även tillföras för föreningens revisorer. 20 Distriktsstyrelsens uppgifter I andra strecksatsen anges distriktsstyrelsen utser ev medlemsråd. Härvid bör möjligen tillföras att detta sker efter hörande av distriktets valberedning. Bestämmelserna överst på sidan 18 i 28 Valberedningar borttages samtidigt. Motivet är att distriktsstyrelsen är beslutade organ. 28 Valberedningar I första stycket anges att distriktets valberedningar består av 5 ledamöter. Här bör möjligen övervägas om distriktet kan ges viss handlingsfrihet och man i stället skriver 3-7 ledamöter i stadgarna. Motivet är att distrikten är olika avseende antalet affärsenheter och inte minst geografisk storlek. 33 Föreningsstyrelsen I andra stycket anges att för ledamöter som avgår under sitt första verksamhetsår (kursiverat av mig) sker fyllnadsval vid nästa årsstämma. Enligt min syn bör texten ändras enligt följande. För ledamot/ledamöter som lämnar sina uppdrag under pågående mandatperiod sker fyllnadsval vid nästa årsstämma. Förslag till beslut att föreningsstyrelsen överväger ovan framförda idéer och förslag samt inför höststämman framlägger förslag till ev. stadgeändringar. Harry Mattsson Näsbydalsvägen 2, 9 tr Täby Distrikt 7 Utlåtande motion 25 Föreningens nuvarande stadgar beslutades på föreningsstämman 2003 och trädde i kraft från årsskiftet Beträffande motionärens förslag om ändring av 12 beslutade föreningsstämman 2004 att samma person kan ingå i valberedningen som i medlemsrådet. Styrelsen noterar motionens förslag och vidarebefordrar dem till en eventuellt kommande stadgerevision. 19 Distriktsstyrelserna I tredje stycket anges att ledamöterna från föreningsstyrelsen har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden. 17

17 26 Policy föreningsstämmoombud Syfte Värna om närdemokratin/ Förankring gentemot medlemsbasen. Yrkande Distriktsstyrelsen i distrikt 10 yrkar på att det ska vara Konsumentföreningen Stockholms uttalade policy att de som väljs till ombud för föreningsstämman också ska verka som medlemsråd. Motionen antagen på distriktsstyrelsen sammanträde den 23 augusti Insändes av Lena Söderlind ordf. i distrikt 10 Tunvägen Södertälje Utlåtande motion 26 När föreningsstämman beslutade att anta den nya medlemsdemokratiska organisationen var en av utgångspunkterna möjligheten för fler att engagera sig på olika nivåer. Att i ett regelverk för hela föreningen t. ex. lägga fast att föreningsstämmoombud också måste verka som medlemsråd ansågs mot denna bakgrund olämpligt. att avslå motionen. hade en egen e-postadress så tror jag att medlemskontakten skulle öka betydligt. Eftersom vi byter medlemsråd med jämna mellanrum är det ingen bra idé att vi har våra privata e-postadresser. Det bästa vore om det fanns en adress med butikens nummer följt Likaväl kontakten med distriktsstyrelsen är enkel om distrikten har en egen e-postbrevlåda, ex 9@konsumentforeningenstockholm.se. De medlemsråd och distriktsstyrelser som vill ha en egen adress får utse någon eller några ansvariga som regelbundet tömmer posten. Med stöd av ovanstående yrkar jag att stämman uppdrar åt föreningsstyrelsen att undersöka möjligheterna att de medlemsråd som så önskar skall få en egen e-postadress att de distrikt som så önskar skall få en egen e-postadress. Ronny Frithiof Mellansjövägen Huddinge Distrikt 9 Utlåtande motion 27 Styrelsen instämmer i motionärens uppfattning att det vid sidan av personliga e-postadresser för dem så önskar vore bra om varje medlemsråd/distrikt hade en e-postadress på det sätt motionären föreslår. att bifalla motionen. 27 E-postadress Vi har alla stött på problemet med att få kontakt med våra medlemmar. Butiksstämmorna vi hade tidigare var inte alltför välbesökta. De möten som distrikten ordnar drar några tappra själar. Vi har olika tematräffar som oftast är väldigt intressanta, men var är kontakten från medlemmarna? Det är väldigt sällan som det ligger någon lapp i brevlådorna som finns i butikerna. Det är dags för oss att anpassa oss till den moderna tekniken. Datorerna finns snart i varje hem. Det är en ypperlig chans att få kontakt med medlemmarna. Dagens moderna människa skriver inte ett meddelande på en lapp och lägger i lådan i butiken, man skickar ett e- postmeddelande. De är oftast hemma som idéerna eller frågorna kommer upp, när man sedan är i butiken har man glömt sin fråga eller idé. Men vart skall man skicka sitt meddelande? Om de medlemsråd som så önskar 18

18 Konsumentföreningen Stockholm * Box 4050, STOCKHOLM * info@konsumentforeningenstockholm.se