Riddarholmen Handlingsprogram för yttre miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riddarholmen Handlingsprogram för yttre miljö"

Transkript

1 för yttre miljö

2 Schering Rosenhanes palats Överkommissariens hus Birger Jarls torn Gamla Auktionsverket Wrangelska palatset Kammarrättens hus Sparreska palatset N. Riddarholmshamnen Wrangelska backen S. Riddarholmshamnen Norstedts hus Arkivgatan Tryckerigatan Birger Jarls torg Gymnasiehusen Gamla Riksarkivet Gymnasiegränd Stenbockska palatset Hessensteinska huset Riddarholmsbron Riddarholmskyrkan Gamla Riksdagshuset Hebbeska huset Förord Detta handlingsprogram utgör en konkretisering av de visioner och målsättningar som togs fram i arbetet med förvaltningsprogrammet för (färdigställt 2008). Flera av förslagen i handlingsprogrammet förutsätter ett samarbete mellan olika aktörer, som till exempel Banverket, Stockholm vatten, Stockholms trafik- och exploateringskontor samt Stockholms hamnar. Samtal om enskilda frågor är påbörjade inom ramen för detta arbete, men vissa förslag kommer att kräva mycket planering, prioriteringar och samordning. Andra delar av förbättringsmöjligheterna till s yttre miljö har, som byggherre och fastighetsägare, full rådighet över. Även dessa åtgärder kan dock innefatta olika typer av myndighetsbeslut och är beroende av den egna möjligheten till finansiering. mets presentation av ska utgöra grund för diskussioner, beslut samt underlag för detaljutformning av de olika delarna. olmen utgör en av de viktigaste delarna av Stockholms historiska kärna och bör vara väl integrerad i den stad som omger den. Det övergripande målet med met är att åtgärderna, när de genomförs, ska bidra till att göra till en tillgänglig, välbesökt och trygg miljö. ska långsiktigt vara en mötesplats för såväl hyresgäster som besökare. Hit ska det vara lika lätt att ta sig med allmänna transportmedel som för gång- och cykeltrafikanter. har utarbetats av, Fastighetsområde Regerings- och domstolsbyggnader mm genom: Torun Hammar, projektledare Christina Carlsson, biträdande projektledare Christina Olsson, landskapsarkitekt Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Illustrationsplan 5 Entréer och stråk 6 Mark och tillgänglighet 9 Information 10 Möblering 11 Vegetation 12 Belysning 13 Evenemang 15 Cafébyggnad 16 Fler uteserveringar 17 Ekonomibyggnader 18 Möjlig tillbyggnad 19 Bulleråtgärder 20 Trafik 21 met har tagits fram av White arkitekter AB genom: Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Anders Johansson, landskapsarkitekt, samt Marianne Johnson, byggnadsantikvarie. För handlingsprogrammet har Jan Adolph, Angelica Bierfeldt Liptak, Kjell Torstensson samt Thomas Zaar, White, gjort illustrationer. Leif Åkerlöf, ÅF-Ingemanssons, har svarat för bullerutredning. Ett förvaltningsprogram togs fram i en föregående etapp av White arkitekter AB genom: Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Tove Jägerhök, landskapsarkitekt, samt Lars Qvarfordt, ingenjör, Novamark och Marianne Johnson, byggnadsantikvarie. Inventeringsmaterial har tagits fram i en första etapp av: Catrine Arvidsson, byggnadsantikvarie Johnny Samuelsson och Toni Nordling, Rockstore Engineering Lone-Pia Bach och Gabriel Sandstedt, Bach arkitekter AB Samtliga foton och illustrationer är utförda av White arkitekter där inte annat anges. Från fastighetsområdet har även deltagit Eva Berg Hallberg, biträdande fastighetsförvaltare Alexandru Babos, kulturarvsspecialist Lena Myrelid-Knöös Fastighetsförvaltare Bilparkering 22 Turistbussar 23 Kulturhistorisk konsekvensbedömning 24 Etapper 25 Tidplan 26 Bilagt Förvaltningsprogram 2008, vision och mål 27 Befintlig situation, ortofo, baskarta 28

3 Inledning har en särställning i Stockholms stadsbild. Samtidigt som den är en central del av stadskärnan, med starkt symbolvärde, har här alltid samlats funktioner som signalerar integritet eller periferi som kloster, palats, hamnverksamhet och ämbetsmannalokaler. Holmen präglas av sin långa historia med spår från medeltid till nutid. Idag finns ännu trånga gränder, små platsbildningar jämte det magnifika Birger Jarls torg. har också en prägel av 1900-talets tydliga ställningstagande att låta stadens kajer vara öppna för allmänhetens rekreation. Problemen med den yttre miljön härrör snarare från buller och dålig åtkomst från resten av staden än av brister i upplevelsen av platsen i sig. Även på finns dock dåliga eller bristfälliga lösningar vad beträffar främst hantering av parkering, trafik och belysning. Det saknas också enklare byggnader där service för besökare och fastighetsskötsel kan inrymmas. Bakgrund Under 2008 tog fram ett Förvaltningsprogram för. Förvaltningsprogrammet innefattar historik, kulturhistorisk värdebeskrivning och inventeringar av den befintliga miljön. Ett bredare seminarium hölls för hyresgäster, intressenter och beslutsfattare. Med utgångspunkt i de synpunkter som framkom på seminariet och i inventeringarna framarbetades en vision för som inkluderade målsättningar för den yttre miljön. met utgör ytterligare en etapp i arbetet med att skapa en långsiktigt stabil plan för. Åtgärdsförslagen inriktning har varit att de ska vara avgränsade och genomförbara i etapper för att inte bindas upp i planer som ligger långt fram i tiden eller som kräver stora insatser också från andra aktörer. Även med mindre förändringar ska det bli möjligt att få en betydligt bättre upplevelse av öns kvaliteter. Föreslagen är tänkta att kunna genomföras successivt under de närmaste fem till tio åren. Kortfattat kan sägas att mets syfte varit: att utarbeta grund för åtgärder som konkretiserar de visioner och målsättningar som angavs i Förvaltningsprogrammet att skapa framförhållning så beredskap finns i samband med att ekonomiskt utrymme kan skapas för yttre åtgärder att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet i underhållsplaneringen att säkerställa att enskilda åtgärder över tid bildar en kvalitativ helhet Metod/omfattning De problemområden som särskilt lyftes i Förvaltningsprogrammet var bland annat: Angöringen för gång- och cykeltrafikanter från broarna och möjligheterna att ta sig runt ön Busstrafiken, parkeringsytor, trafikföring Buller Bristande belysning Servicefunktioner till befintliga byggnader/hyresgäster Skyltning och information Avsaknad av åretruntöppna verksamheter som riktar sig mot allmänheten Möjligheterna att på ett ordnat sätt arrangera evenemang på ön Övrig tillgänglighet Dessa områden har systematiskt gåtts igenom och konkreta förlag på förbättringar har lagts fram. Möten har hållits med Trafikkontoret, Exploateringskontoret, Banverket, Stockholms Hamnar och Riksantikvarieämbetet om enskilda frågor samt om inriktningen på helheten. Dessa möten föregriper dock inte framtida, nödvändiga överenskommelser, lov eller tillstånd. Materialet har sedan sammanställts ämnesvis samt fått en preliminär tidplan med etappindelning baserad på områden. Avgränsningar Arbetet avser endast den yttre miljön. Tillgänglighet i direkt anslutning till separata byggnader har till exempel inte studerats närmare inom ramen för detta program. Förslagen anger en inriktning för arbetet och ska ligga till grund för fortsatta diskussioner. Åtgärderna ersätter inte detaljutformning eller projektering och är inte i dagsläget beslutade. Tvärtom anser SFV att det är en kvalitet att uppdragen inte genomförs på samma gång, då innehåller många tidslager och möjligheter till olika tolkningar och uttryck av dessa platser. Fokus har legat på, för, genomförbara åtgärder. Mycket kan göras för att stärka sambandet mellan och övriga Stockholm genom till exempel ytterligare förbättringar för gång- och cykeltrafikanter eller ökad båttrafik. Möjligheten att genomföra mer omfattande förändringar kring ön eller skapa helt nya verksamheter kräver dock delaktighet även av andra intressenter. Utgångspunkt Utgångspunkten för met har, utöver Förvaltningsprogrammets mål, varit den befintliga strukturen på. Anledningen till detta är flera: Holmen har redan idag, i grunden, stora kvaliteter Bevarandevärdena är generellt höga. Den långa historien är avläsbar i olika delar som representerar alla tider från medeltid till sent 1900-tal. Samtliga tider bör värderas utifrån sina kvaliteter Åtgärderna bör vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara inom en rimlig framtid för att inte låsa nödvändiga, mindre ändringar med alltför genomgripande omdaningsplaner för holmen Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att genom förslag på konkreta åtgärder tydliggöra s ambition att öka tillgängligheten för allmänheten och förbättra den yttre miljön för såväl besökare som hyresgäster. Ovan sedd från söder. Till höger ön sedd från sydväst. Flygbilder från Stockholms stadsbyggnadskontor, Lennart Johansson.

4 Sammanfattning Miljöfrågor i korthet mets uppgifter och inriktning met ger en inriktning avseende markdisposition, investeringar och framtida underhåll av den yttre miljön. Stor vikt har lagts vid att placera olika funktioner. Anspråken är många varför samutnyttjande måste underlättas genom att generella ytor tillskapas. En rad förändringar föreslås för att ge en bättre helhetsmiljö. Illustrationsplan Planen visar förslagen för den yttre miljön i sin helhet. De viktigaste åtgärderna lyfts fram. Entréer och stråk, tillgänglighet Förbättringar föreslås för holmens tre entréer. Gångstråket längs järnvägen förtydligas med bredare trappor, gångvänligt material och bättre belysning samt avskärmas mot järnvägen. Ett attraktivt stråk föreslås utmed kajerna mot Riddarfjärden. Stråket görs generöst utmed kajkanten och avskiljs från parkeringsytor och körvägar. Kajstråket föreslås få en ny attraktiv anslutning till Munkbrokajen och T-banestation Gamla Stan med en ny gångoch cykelbro som genar över vattnet till s solbelysta och tysta västra sida. Mot bron över Norrström föreslås en mindre utökning av kajen för en generösare entréplats. Tillgängligheten föreslås förbättras genom gångvänligare material på frekventa stråk. Informationsskyltning Vid norra och södra entrén förbättras informationen om med nya informationstavlor framtagna i enhetlighet med SFV:s skyltprogram. Vid entrén från Riddarholmsbron föreslås en större samlad informationsplats med taktila historiska modeller förutom informationstavlor. Möblering, utrustning Nuvarande utrustning föreslås vara utgångspunkt för kompletteringar av bland annat sittmöbler, papperskorgar och planteringskärl. God kvalitet och bra materialval eftersträvas. Vegetation Två nya platser för träd föreslås på s södra sida förutom att nyligen borttagna träd återplanteras. Planteringarna nedanför Rosenhanes och i Hebbes trädgård föreslås förnyas. Befintliga planteringar och solitära träd avses behållas. Dock avses trädplanteringen på kajen utanför Gamla Auktionsverket att minskas och få en mindre strikt utformning. Belysning Belysningsåtgärder föreslås för att förbättra upplevelsen av den historiska miljön på håll och på plats, samt för ökad trygghet och bättre funktion inklusive drift- och energifrågor. Gatubelysning föreslås göras enhetlig med fasadarmaturer. På järnvägsstråket och kajstråket föreslås även extra belysning av marken. Några platser föreslås kunna ges särskild belysning. föreslås få en tydligare bild i staden nattetid. Kyrktorn och märkesbyggnader föreslås lyftas fram. Kajen med gångstråk belyses väl. Bulleråtgärder Den rådande bullersituationen är inte acceptabel. En bullerutredning visar aktuella bullernivåer och vilka effekter åtgärder på Centralbron och järnvägen skulle kunna ge som ett underlag för diskussion med Stockholms stad och Banverket vilka är huvudmän för dessa. Trafik föreslås göras om till så kallat gångfartsområde. Detta innebär bland annat att man inte får köra fortare än gångfart och bara parkera på särskilda parkeringsplatser. Befintliga asfaltsbeläggningar ersätts med gatsten. Nya vändplatser underlättar för förare och ökar trafiksäkerheten. Kollektivtrafik har hållplats- och stationsläge i omedelbar anslutning till. Förslag för stråk ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken. Charterbåttrafiken föreslås behålla sitt kajläge. Reguljär båttrafik föreslås lokaliseras nära tunnelbanan, i första hand Munkbrohamnen, i andra hand Södra Riddarholmshamnen. Bilparkering s parkeringar på kajsidorna föreslås förnyas. Parkeringen samlas till tre väl utformade, gatstensbelagda parkeringsplatser som inte är i konflikt med gångstråk. Befintliga parkeringsplatser i öns inre bibehålls. Sammanlagt kommer cirka 200 bilplatser att finnas. Parkeringsreglerna föreslås göras enhetliga med avsikten att öka samutnyttjande. Turistbussar För turistbussar föreslås en ny vändmöjlighet. Dessutom föreslås att bussparkering längs Evert Taubes terrass utökas något och samtidigt tidsbegränsas, samt att nya bussplatser ställs i ordning nedanför Wrangelska för de bussar som behöver stanna till på i väntan på sina passagerare. Cafébyggnad För att erbjuda besökare till en servering med regelbundet öppethållande föreslås en permanent cafébyggnad som förutom uteservering får ett mindre antal sittplatser inomhus. Byggnaden placeras på platsen för det befintliga sommarcaféet. Läget gör att cafeet är lätt att hitta samtidigt som det får ett soligt läge med attraktiv utsikt. Byggnaden utförs som en paviljong i enkla material som glas och stål. Uteservering, tillfällig servering Vid den restaurant som ligger i Gamla Riksdagshuset möjliggörs en uteservering genom att gatan framför avslutas före restauranten. På Evert Taubes terrass föreslås att anslutningar för tillfällig servering görs under mark. Kajplatser för flytande serveringar kan iordningsställas. Ekonomibyggnader En ekonomibyggnad föreslås placeras på s sydvästra del som en fortsättning av västra Gymnasiehuset. Byggnaden avses innehålla sådana driftsutrymmen som är svåra att åstadkomma i kulturhistoriska byggnader. Byggnaden utformas som ett enklare uthus av en typ som tidigare funnits på holmen. Turbåtstrafiken föreslås få en mindre bod för sin landförvaring. Den utförs på motsvarande sätt som ekonomibyggnaden. Möjlig tillbyggnad för befintliga verksamheter Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalisering av en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter studerats. Den plats som skulle vara lämplig är fd bollplanen nedanför Västra Gymnasiehuset. Där kan ytterligare ett hus inordnas i bebyggelsemönstret. För närvarande är emellertid inte detta aktuellt varför ekonomibyggnaden kommer att uppföras här. Skulle en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lösning sökas för servicefunktionerna. Förbättringar för evenemang Flera förbättringar för möjligheterna att genomföra evenemang föreslås. Det är främst den tekniska infrastrukten som ska förstärkas, men även kör- och uppställningsytor har beaktats i markdispositionen med tanke på tillfälliga evenemang. Kulturhistorisk konsekvensbedömning met syftar till att öka attraktiviteten och tillgängligheten för att återföra stadslivet till. Förslagen rör den yttre miljön, som genomgått stora förändringar under århundradena. Ursprunglig grundtopografi, småskalighet och rumsbildningar på öns mellersta del bevaras medan åtgärder föreslås för att komma tillrätta med utkanternas storskaliga infrastruktur som de breda kajerna i västra delen och de bulleralstrande trafiklederna i öster. I övrigt rör ändringarna detaljer som markbeläggning och belysningsarmatur, som tillkommit under 1900-talets andra hälft. Nya permanenta funktioner föreslås för att åter öka folklivet på ön. Tidplan, etapper Förslagen i handlingsprogrammet är alla i ett tidigt skede. Vissa, som förbättrad belysning och tillgänglighetsåtgärder är tänkta att kunna ske successivt och i samband med separata byggprojekt. Andra förslag som för olika delområden är avhängiga färdigställandet av övriga projekt som upprustningen av Gamla riksarkivet eller Banverkets avetablering efter pågående etapp av Citybanan. Tidplanen omfattar nio sådana delområdesetapper. Samtliga aktiviteter är beroende av beslut - interna och externa - samt ibland av samverkan med andra aktörer. Tidplanen får alltså ses som en ambition och en arbetsinriktning. Cafégäster vid det befintliga sommarcaféet som föreslås ersättas av ett permanent café. Förutom kulturmiljö, som här behandlas särskilt i den kulturhistoriska konsekvensbeskrivningen, har flera miljöfrågor identifierats i arbetet med Förvaltnings- och. Dessa ska beaktas i fortsatt projektering och genomförande i enhetlighet med s miljöarbete. Som en viktig aspekt har arbetsmiljö setts. Med cirka 1200 verksamma personer på är såväl frågor kring luft och buller som trygga stråk och trevlig utemiljö av stor betydelse. Även driftpersonalens arbetsmiljö med fungerande arbetsutrymmen har uppmärksammats. Vid projektering ska också studeras hur byggnation kan ske under goda arbetsförhållanden. met har haft som mål att förbättra för gång- och cykeltrafiken i strävan efter ett hållbart samhälle. Kopplingen till kollektivtrafik och eventuellt ökad båttrafik har legat till grund för markdisposition och förbättringsförslag. Diskussion kring energifrågor är främst aktuell för belysning och evenemangsanordnande men kommer också att aktualiseras vid ledningsomläggningar. Vid ledningsarbete ska även möjliga förbättringar av dagvattenhantering tas med. Att begränsa och hålla nere åtgärdsvolymen är också resurseffektivt. De nödvändiga åtgärder ska göras med hög standard för lång hållbarhet. Av betydelse för en hållbar miljö är också materialval vid byggnation och i drift samt den förbättring av sophantering (källsortering) som föreslås.

5 Illustrationsplan Skala 1:1000 Buller kan dämpas med tyst asfalt och skärmar Södra entrén görs generösare Broentrén rustas upp och kompletteras med informationsplats Plats för uteservering En ny gång- och cykelbro kopplar Munkbron och s kajstråk Järnvägsstråket förtydligas, förbättras funktionellt och ges ny belysning En ny ekonomibyggnad uppförs Gränden öppnas upp Gångstråk, tillgänglighet och belysning förbättras Norra entrén med ny kajanslutning Parkeringsplatsen byggs om och skiljs från husen Ett permanent café ersätter sommarcaféet Vändplats och några uppställningsplatser görs för turistbussarna Ett nytt bekvämt och tillgängligt stråk anläggs längs kajerna runt Bättre plats och infrastruktur för evenemang Plats för tillfällig servering

6 Entréer och stråk har tre entréer: över Riddarholmsbron från Gamla Stan från öster; från järnvägsbron över Norrström i norr; från Munkbrokajen och järnvägsbron över Söderström. De norra och södra entréerna är endast för gång- och cykeltrafikanter medan broentrén används av alla trafikslag. Entréerna upplevs inte välkomnande idag och de är starkt påverkade av Centralbron och järnvägen. Det är därför en viktig del av förslaget att förbättra samtliga entréer och de stråk som leder vidare på. De ska ges bättre orienterbarhet, gångvänligare material som markerar stråken, och tydligare informationsskyltning. Entréplatserna gestaltas som helheter där även avskärmning mot externt buller och hantering av fordonstrafik på krävs för att nå ett gott resutat. Välkomnande entréer De flesta turister och förstagångsbesökare kommer via Riddarholmsbroentrén. Bron är idag smalare än den varit tidigare, och föreslås breddas för att ge bättre känsla av det historiska sambandet mellan Gamla Stan och samtidigt som trafiksäkerheten kan ökas. En första åtgärd är att minska bredden på körytan till förmån för gångbanorna. Utmed bron och även däcket över järnvägen kan täta räcken eller bullerskydd göra miljön mer skyddad för gång- och cykeltrafikanter, men detta måste studeras noggrannt med avseende på de visuella konsekvenserna. Direkt efter broentrén kommer informationstorget där bland annat karta över, information och historiska modeller blir en naturlig samlingspunkt. Den norra entrén som ligger på gångavstånd från Centralen och Kungsholmen föreslås förstoras. Här är tanken att biltrafiken ska få en vändplats skild från gång- och cykeltrafikanterna. Den nya kajanslutningen till bron över Norrström ger också förutsättning att få rum med informationsskyltning och att kajens gångstråk kan placeras närmast vattnet. Den södra entrén används främst av tunnelbaneresenärer från hela Storstockholm samt södermalmsbor. Här föreslås informations- och belysningsförbättringar samt att de stråk som utgår härifrån blir tydligare och bekvämare. En ny bro leder besökare direkt mot och Riddarfjärden. Kajstråket Järnvägsstråket Yttre stråk och inre delar s gång- och cykelstråk är idag otydliga och har dålig tillgänglighet. Förslaget innebär att tillgängligheten förbättras genom beläggningsvalen samt att de genomgående stråken längs järnvägen respektive kajen förtydligas, se följande sidor. Stråken ska underlätta orienteringen och upplevas som attraktiva av såväl besökare till verksamheter på ön som förbipasserande. Inriktningen i detta handlingsprograms förslag innebär vidare att mark och stråk i de inre delarna - i stadsrummen, mellan byggnader och på gårdar - utformas efter respektive rums förutsättningar, se vidare sidan 9. Wrangels backe Birger Jarls torg Riddarholmsbron Järnvägsstråket Kajstråket Entréer och stråk Genomgående stråk Stråk genom olika platsbildningar Foto vid Gamla Stans tunnelbana - västra utgången mot. Foto från omkring 1900 med en bredare bro än dagens. Foto Birger Jarls torg med naturstensbeläggningar.

7 Järnvägsstråket Det nordsydliga stråket för gående och cyklister utmed järnvägen och östra sidan av ingår i ett överordnat stråk genom centrala Stockholm, utmed Centralbron från Tegelbacken i norr över och Munkbrokajen med tunnelbanestation och vidare söderut mot Söder Mälarstrand och Södermalm. Stråket är gent men otydligt och bullerstört av trafiken på Centralbron och järnvägen. Det är inte särskilt gångvänligt med något obekväma beläggningar, kantstenar och branta trappor. Orienterbarheten försämras av att gångbana saknas på delar, trappor ligger runt hörn samt av bitvis bristfällig belysning. Ett tydligare och tryggare stråk Stråket föreslås rätas ut så långt möjligt och förtydligas. Gångvänliga naturstenshällar som visar vägen kan läggas in i gatstensbeläggningen. Trapporna föreslås generellt göras bredare och bli generösare med inbyggda barnvagnsramper och vilplan. Belysningen förstärks, se särskilt avsnitt. Avskärmning mot järnvägen minskar utsattheten och ger visst bullerskydd. Norra delen av stråket går på Arkivgatan, här föreslås trafiken minskas genom att endast transporter till fastigheterna och handikappfordon tillåts. Detta möjliggörs genom en vändplan för biltrafik framför Norstedts entré. Trappan vid Gamla riksarkivet görs bredare, något flackare och med inbyggd barnvagns- och cykelramp. Vid Riddarholmsbron korsar man det centrala stråket över ön mot Riddarfjärden och här finns informationstorget. Därifrån läggs det gångvänliga stråket rakt mot Hebbeska huset. Trapporna vid Hebbes norra hörn läggs ihop i stråkets riktning vilket möjliggörs av att parkeringsplatsen tas bort. Trappan vid Hebbeska husets södra hörn föreslås breddas och få ett vilplan. På grund av att stråket har alltför stora höjdskillnader, är trångt och löper längs byggnader vars markanslutning inte kan ändras kan trappor inte undvikas och därmed kan inte heller fullgod standard för funktionshindrade uppnås. Emellertid föreslås mindre branta trappor och att dessa får stabila infällda ramper som underlättar för barnvagn och annat på hjul. Cyklister och andra som vill slippa nivåskillnader kommer även fortsättningvis att röra sig via kajstråket och/eller Birger Jarls torg och Wrangelska backen. Arkivgatan Informationstorg Södra Riddarholmshamnen Riddarholmsbron Hebbes trappor Gamla Stans tunnelbana Järnvägsstråket Trapporna vid Hebbeska huset med vilplan och stabila barnvagnsramper. Mot järnvägen visas en tät skärm med det befintliga staketets höjd.

8 Kajstråket Norrström Norra Riddarholmshamnen Birger Jarls torn Evert Taubes terrass Att gå runt och se holmen från sjösidan och samtidigt blicka ut över Riddarfjärden är en fantastisk upplevelse. Men ett ordnat promenadstråk utmed kajerna på saknas idag. De gående rör sig på kajen utan skydd, på körbanorna och inne vid husen där det saknas plats för gångtrafikanter på kajen. Ett attraktivt stråk Den attraktiva vägen runt s kajer görs till ett bra och tydligt stråk. Gångvägen görs bred och generös utmed kajkanten med infällda naturstenshällar. Det avskiljs från parkeringsytor och körvägar med en låg sittvänlig mur. Muren kan också användas till att inrymma elskåp, ledningar och anslutningar samt för att fälla in markbelysning. Stråket ger sin plats bland centrala Stockholms kajpromenadstråk som till exempel Strandvägen. Cykeltrafiken använder körbanan som med ny utformning blir trafiksäkrare, se särskilt avsnitt om trafik. och parkering på delar av södra kajen på samma sätt som på den norra. Framför Gamla Riksdagshuset föreslås stråket få en ny attraktiv anslutning till Munkbrokajen och T-banestation Gamla Stan med en ny gång- och cykelbro i stål och trä som genar över vattnet till s solbelysta och tysta västra sida. Perspektivet ovan visar ny gång- och cykelbro från Munkbrokajen / Gamla Stans tunnelbanestation till. Gamla Riksdaghuset Södra Riddarholmshamnen Kajstråket Munkbrokajen Gamla Stans tunnelbana På norra kajen läggs ett gångstråk utmed vattnet. Bilplatserna flyttas in några meter och avskärmas med en låg mur av natursten och trä. Vid anslutning till bron över Norrström görs en generösare anslutning. Platsen framför Birger Jarls torn snyggas upp genom att bilplatser tas bort i kurvan, vägen avsmalnas och bilfria ytor skapas vid stråket. Sittmurar avskärmar mot föreslagen vändslinga för turistbussar. På öns västra sida följer stråket gatan innanför Evert Taubes terrass och ansluter åter till kajkant i söder. En låg mur avskärmar stråket från trafik Skiss på foto av det solbelysta och tysta kajstråket utefter s västra sida. 8

9 Mark och tillgänglighet Förändringar av mark och beläggningar på syftar till att höja upplevelsen av den historiska miljön samt förbättra tillgängligheten i allmänhet och särskilt för funktionshindrade. Olika rumskaraktärer och delar av samt skilda funktioner leder naturligen till ett nyanserat förhållningssätt och variation i markbehandlingen. De yttre områdena Kajområdena mot Riddarfjärden har växt fram successivt genom landhöjning, utfyllnad och utbyggnad av hamnanläggning. Dagens kajlinje är från 1890-talet. Idag finns spår inte bara av hamnen utan också den period på 50-talet när en provisorisk trafikled passerade holmen. Kajen präglas också av Stockholms stads beslut på 60-talet att bygga om oanvänt hamnområde till rekreations- och uppehållsplatser. Stråket längs järnvägen ligger visserligen delvis över mark som hör till men har genom utbyggnaden av trafiklederna kommit att präglas av deras konstbyggnad. De genomgående stråken på kajen respektive längs järnvägen kan ges mer enhetliga utformningar i sina sträckningar. På stora delar av nuvarande gatumark och p-ytor ut mot Riddarfjärden föreslås att asfalt byts mot gatstensbeläggning, som ger en enhetlig och vacker markbehandling med natursten. mer tillgänglig och attraktiv för allmänheten i stort. I en snävare definition menas tillgänglighet, att funktionshindrade skall kunna nå entréer tröskelfritt över tillräckligt släta markbeläggningar och utan större lutningar. har med sin topografi, sina ofta höga sockelvåningar och befintliga naturstensbeläggningar särskilda svårigheter att erbjuda fullständig tillgänglighet på ön och till byggnadsentréer. Gångstråk För att förbättra tillgängligheten på ön föreslås att slätare naturstensbeläggning iordningsställs på strategiska stråk på ön. Inne i centrala delar av ön kan befintliga stråk till entréer behövas förbättras och kompletteras. För att få varierade och till varje plats anpassade stråk kan olika bredder, karaktärer och stensorter användas. Byggnadsentréer Mark och gångstråk anpassas till byggnadsentréer. I ombyggnadsprojekt i olika hus, kan även markhöjningar med ramper, murar och vilplan behövas för att förbättra tillgängligheten in i respektive byggnad. I en särskild studie har inventerat tillgängligheten - beläggningar, lutningar, byggnadsentréer mm. Inventeringen ska vara ett underlag både vid markåtgärder och ombyggnad av hus. TG PG PG KG KG PG De inre delarna Markbehandlingen kring bebyggelsen i de inre delarna har präglats av sina varierade tillkomster och historia. Offentliga rum skiljer sig från palatsgårdar som i sin tur skiljer sig från de kvartersinnergårdar som bildades på 1800-talet när Norstedts och Gamla riksarkivet byggdes. Stora delar av har redan idag välgestaltade stadsrum med hög kvalitet på såväl husfasader som gatuoch torgbeläggningar av natursten. Detta gäller speciellt kring Riddarholmskyrkan och Birger Jarls torg samt gatu- och gårdsrummen mellan palatsbyggnaderna. Vid förnyelse ska rumsligheten förstärkas med markbehandlingen, samtidigt som tillgänglighet och bekvämlighet för gående föreslås ökas av slätare beläggningar som varieras för olika stråk och platser. I de inre delarna av ska rumsligheten tas tillvara. Ett stråk som går igenom flera rum kan därför byta beläggning vid övergång till en ny plats, alternativt att platsen har en annan beläggning i sin helhet. Gångstråken ansluter till byggnaders entréer där lokal anpassning sker med nivåer som förbättrar tillgängligheten till enskilda byggnader. Stora stensatta ytor vid Riddarholmskyrkan kan behöva skyddas från bussuppställning och annan olovlig parkering med hjälp av någon form av körhinder förutom befintliga lyktstolpar. TG Mark och konstbyggnad Utfyllnader, tidigare hamnområde Konstbyggnad för järnvägen Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet i den fysiska miljön kan uppfattas ha två betydelser. I första hand att med olika åtgärder göra Platsen mellan Rosenhanes palats och Gamla Auktionsverket med befintligt stråk. Foto på två av de gatstensbeläggningar som redan nu finns på. Holmens bebyggelsemark Gårdsmark till palats Kvartersinnergård Trädgård PG TG KG 9

10 Du är här You are here meter Gångvägslutning Pathway gradients Plan väg < 4% Negotiable path 4% 8 10% Stig, ej framkomlig med rullstol Path not accessible with wheel chair Information Informationen till s besökare avses förbättras. har tagit fram ett skyltprogram som ligger till grund för utformningen av nya skyltar. Bra skyltning ska finnas vid alla entréer till ön. Vid entrén från Riddarholmsbron görs en särskild informationsplats där modeller mm visar öns historiska utveckling. De olika platserna kommer att ge delvis olika information då skyltarna inriktas mot vad man ser just på den plats man befinner sig samt allmän information om. Förutom här föreslagna informationsplatser är det möjligt att söka en plats på den västra sidan mot vattnet där många besökare stannar till en längre stund. De enskilda byggnadernas skyltning håller successivt på att bytas ut så att de följer skyltprogrammet. Möjligheter att ge guidning via nerladdning till mobiltelefon samt att distribuera broschyrer på plats kommer också att prövas. planerar även sätta upp vägvisningskyltar i enhetlighet med skyltprogrammet. Med en ny bro från Munkbrokajen mot Gamla Riksdaghuset kan informationsskyltning med fördel göras på Munkbron. Då avståndet är lite längre ges här en god överblick över s södra sida. Vid norra entrén avses skyltning ske i hörnet mellan järnvägsstråket och kajstråket. Inplaceringen av skylten samordnas med kajstråkets belysning så att skylten kan läsas även i mörker. Informationsplats vid Riddarholmsbron De flesta turister kommer via Riddarholmsbron. Det stora stråket från Gamla Stan ner mot Riddarfjärden korsar här järnvägsstråket med folkströmmen från tunnelbanan. Vid stråkens korsningspunkt föreslås en större samlad informationsplats. Platsen föreslås innehålla historiska modeller med förklaringar och information om s olika tidsepoker. Möjligheter ska också finnas att ha tillfällig information kring aktuella evenemang och händelser samt att distribuera material eller hänvisa till audioguidning. Informationsplatsen ska utformas för att vara väl synlig i stråken samtidigt som informationen inte ska skymma sikten. Därför utformas den med låga skyltar. Platsen kommer att bli en mötespunkt och föreslås också få enkla sittplatser och god belysning. I ett särskilt projekt hos pågår arbete med att ta fram taktila modeller över. Skyltning vid norra och södra entréerna Dessa kommer att illustrera holmens byggnation under Vid södra entrén föreslås att en ny skylt placeras mot muren tidigt 1600-tal, respektive Storlek: mitten på 1700-talet. Tankar Textmängd: finns kring Hebbes trädgård. Skylten blir väl synlig när man Orienteringsskylt också att ta fram 1250x1400, en modell 1600x1400, för dagens 2000x1400situation. kommer från järnvägsstråket eller tunnelbanan. På murens Färgval: kolonner avses fasadarmaturer sättas upp vilka då också belyser skylten. Skala: 7% Max 2200 tecken inkl. mellanslag Orienteringsskylten är avsedd att passa till de flesta besöksmål där man behöver använda/ visa en karta för att ge övergripande orientering. Typiska exempel är slott och parker. Eftersom besöksmålen ofta har stora säsongsvariationer i utbud och öppettider är den nedre delen av skylten utbytbar för att lätt kunna skifta informationen. För att få enhetliga kartor kommer alla kartor att produceras centralt. Skylten kan beställas som 1250, 1600 eller 2000 mm bred. Placering: Ovan situationsplan med informationstorgets läge och de taktila modellerna. Apotekshuset från 1790 innehöll från början förutom apotek även läkarmottagning och bostäder för apotekare, läkare och barnmorska. Apoteket användes främst av det Kungliga hovet med uppvaktning och personal, men även allmänheten kom hit. Gustav III hade 1779 gett hovapotekaren Johan Christian Georgii rättten att ansvara för apotekshållningen på Drottningholm. Verksamheten permanentades ytterligare genom kungens beslut 1785 om att ett särskilt hus skulle byggas. Arkitekten bakom ritningarna till huset är okänd. Omkring 1880 nyinreddes apoteksrummen, varvid den ursprungliga inredningen skänktes till Nordiska museet. Idag kan apoteksinredningen från Drottningholm upplevas/beskådas i Apoteket Kronan i Skansens stadskvarter och är landets äldsta bevarade. Apoteksverksamheten fanns kvar i huset på Malmen till 1920 då rätttigheterna drogs in. Invändigt har det byggts om ett flertal gånger, men exteriören är bevarad från Byggnaden innehåller i dag bostäder samt kontor och är statligt byggnadsminne. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och hovet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och hovet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och hovet. Birger Jarls torg där de taktila modellerna föreslås placeras. The pharmacy building, put up in 1790, originally housed, besides the pharmacy itself, a doctor s consulting room and accommodation for a pharmacist, doctor and midwife. The pharmacy was primarily used by the court and those in attendance on the royal family, although it was also patronised by members of the public. In 1779, Gustav III granted court pharmacist Johan Christian Georgii the privilege of running the pharmacy at Drottningholm. The business was put on a more permanent footing in 1785, when the King ordained that a separate building be erected to house the pharmacy. The architect who drew up the plans for the building is unknown. In about 1880, the interior was extensively refurbished and the original fittings were presented to Nordiska Museet. Today the interior fittings of the Drottningholm pharmacy, the oldest in Sweden, can be experienced/viewed at the Kronan pharmacy in the town quarter of the Skansen open-air museum. The building at Malmen, in Drottningholm, continued to function as a chemist s until 1920, when its privileges were discontinued. Although the interior has been renovated on a number of occasions, the original exterior, dating back to 1790, has been preserved. Today the pharmacy houses homes and offices and is now a national historic building monument. The pharmacy stands in the area known as Drottningholmsmalmen, whose traditions stretch back to the 17th century. Malmen was mostly developed during the reign of Gustav III, when it was accorded a town charter. The buildings and the various activities carried on at Malmen were all directly associated with the palace and the court. Textstorlek: 220 punkter Textstorlek: 34 punkter Textstorlek: 34 punkter Objektets namn Västerås slott ligger invid Svartåns mynning och vittnar om stadens och slottets betydelse i den svenska historien. Västerås var en strategisk knutpunkt för handel med koppar, järn och silver från gruvorna i trakterna som nu är Kopparbergs län, Västmanland och Dalarna. Till försvar av rikedomarna kan byggandet av det första försvarstornet - numera en del av slottet - ha påbörjats redan under 1200-talet. Det befästa slottet spelade en viktig roll på och 1500-talen, som vid unionsstriderna och vid Engelbrektsupproret. Under 1520-talet intog Gustav Vasa slottet, efter en årslång belägring. Slottet var nedslitet och en intensiv period av upprustning och byggnadsarbeten tog vid inför arvsriksdagen Västerås slott gjordes till kungligt residens och en ny kungsvåning byggdes som bekväm bostad åt Gustav Vasa. Detta var dock inte den sista stora ombyggnaden: inför sitt bröllop med Gunilla Bielke lät Johan III upprusta slottet till en riktig Vasaborg med fyra hörntorn. En stor rikssal och en slottskyrka byggdes. I dessa tillbyggnader ingick värdefulla inredningar, som gick förlorade då slottet brann Efter branden upprättade hovintendent arkitekt Carl Hårleman ritningar för slottets återuppbyggnad och modernisering. Fasaderna arbetades om och de brutna mansardtaken från 1680-talet ersattes med sadeltak. I den påbyggda översta våningen inreddes en landshövdingabostad som än idag fungerar som landshövdingens residens. Residenset och rikssalen renoverades på 1920-talet av stadsarkitekt Erik Hahr, efter nationalromantiska förebilder. Slottet har haft fler funktioner än som försvarsverk, riksdagssäte och bostad: delar av slottet har använts som fängelse och den mest kända fången är den svenske kungen Erik XIV som satt i det gamla kärntornet, inlåst av sina bröder. Västmanlands länsmuseum som idag residerar i byggnaderna har en lång tradition på Västerås slott flyttade Västmanlands läns fornminnesförening in på slottet och 1965 återöppnade de i moderniserade lokaler efter ritningar av dåvarande slottsarkitekt Nils Tesch. Västerås slott är idag ett statligt byggnadsminne. Det är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens Fastighetsverk. The castle of Västerås is situated by the small river of Svartån, and bears witness of the historical importance of the town and the castle. Västerås was a strategic node for the trade with copper, iron and silver from the mining regions of mid-sweden. The very first fortress tower was built probably already in the 13th century, to protect the riches. This original tower is still a part of the castle. The fortified castel was of great importance during the turbulent times of the 14- and 15-hundreds. In the 1520 s Gustav Vasa, soon to be the first king of the unified Sweden, took the castle after a year of siege. The building was worn down and a intense period of repairs and construction followed. The castle of Västerås was made Royal residence and a Royal suite was added on. This was not the last great rebuilding: Gustav s son Johan III added corner towers, a State Hall and a palace church before his wedding to Gunilla Bielke. Interiors of great value were created, all of whom were destroyed in the fire of After the fire, designs for rebuilding and modernisations were worked out by the Royal commissary architect Carl Hårleman. The facings were remodelled and the mansard roof of the 1680 s was replaced by the straight pitched roof of today. In the added upper floor, a residence for the county governor was built, which is still in use today. The residence and the State Hall were renovated in the 1920 s by the Town Architect Erik Hahr in the National Romantic style. The castle has had other functions except being a fortress and a residence. Various parts of the castle has been used as prison, the most famous prisoner being the Swedish king Erik XIV, who was held in the oldest tower, imprisoned by his own brothers. The County Museum of Västmanland has a long history within the building. The Association of Ancient History of the county of Västmanland moved in already in 1889, and in 1965 modernised premises were inaugurated, designed by the Castle Architect of the time, Nils Tesch. Today, Västerås Castle is a national treasure. As a part of the Swedish cultural heritage, it is administrated by the National Property Board. Welcome! Välkommen! Ovan illustration hög skylt som kan placeras mot vägg, från SFV:s skyltprogram. Principen för låg skylt som kan paceras fristående, från SFV:s skyltprogram. Ovan referensfoto från Sergels torg med taktil modell. 10

11 Möblering Kompletteringar av möbler och utökning av möbelsortiment syftar till att förbättra möjligheterna att uppleva och på ett trevligt sätt klara olika funktioner. Möblerna ska passa in i kulturmiljön, vara lågmälda, samt fungera för nyttjare och driften. Sittmöblerna ska tjäna de som tittar på utsikten ett slag eller vilar, de som äter på servering, de som har mat med sig, de som vill läsa, och de som valt för att också umgås med andra. Därutöver behövs sådant som papperskorgar, planteringskärl och körhinder. Sammanhållet möbelsortiment För har sedan tidigare valts möbler av klassiska modeller. Papperskorgar och planteringskärl är svarta med SFV-märkning. Ett planteringsprogram bör tas fram för de senare. Cafémöbler är i trä med företrädesvis svarta stommar. Parksoffor finns både i träfärg och vitmålade. Förslaget är att komplettera dessa men att hålla färgskalan till träets egen färg samt svart. En bred bänk som fungerar både som sittplats och som picnicplats för flera personer föreslås komplettera de befintliga möblerna. Ytterligare sittplatser kommer att finnas genom att de låga murar som följer delar av kajstråket utformas som sittmurar. Miljöbilderna är från sommaren 2008 och våren Referensbild bred bänk. Referensbild planteringskärl. 11

12 Vegetation Norra delen av är högre belägen och småskaligare till topografin vilket har påverkat byggnadsplaceringar och därmed rumsbildningar. Här syns också naturmark - berg i dagen. Den södra delen ligger lägre och har mindre inslag av berg i dagen. Mest karakteristiskt för s vegetation är dels de stora solitära träden, dels de små planteringarna tillhörande byggnaderna. Grundtanken är att dessa ska bibehållas, om möjligt förstärkas, och eventuellt lyftas fram med hjälp av belysning. Träd och annan vegetation är viktig för trivseln för de verksamma och besökarna, för den biologiska mångfalden och för helhetsverkan i den kulturhistoriska miljön. Målet är att bibehålla vegetationsmängden varför kompletteringar måste göras. För en sammanhållen gestaltning av vegetationen bör ett planteringsprogram tas fram för både permanenta och tillfälliga planteringar/planteringskärl. Återplantering och komplettering Förslaget innebär nya träd och sittmöjligheter i närmiljö till byggnaderna på västra sidan. Utmed södra kajen föreslås också att de nyligen borttagna träden nedanför Gymnasiehusen återplanteras samt att träd placeras vid Gamla Riksdaghuset. Samtidigt föreslås att befintliga trädgårdar vid Schering Rosenhanes palats och vid Hebbeska huset kan förnyas ytterligare. Nya träd kan vara bredkroniga pilar och smala popplar som anslutning till vatten och kajer och byggnader. De rätvinkliga trädraderna vid Riddarholmshamnen som är tveksamma i den kulturhistoriska miljön, och vars lindar inte riktigt trivs, föreslås brytas upp genom att några träd tas bort. Vegetationsåtgärder Återplantering Komplettering Nytt Minskning Överst solitärt träd på Arkivgatan. Nedan täppan vid Rosenhanes palats, och därunder planteringen vid Wrangelska palatset. Nedan till vänster den gamla kastanjen vid Hebbeska huset som tyvärr har fått tas ner men nu ersatts. 12

13 Belysning Förändringar av belysningen på s syftar till att höja upplevelsen av den historiska miljön på håll och på plats samt att öka tryggheten och förbättra funktionen. Till det sistnämnda hör både drift- och energifrågor samt att tillräcklig belysning finns där sådan behövs. Samarbete sker med Stockholms stad, många åtgärder såsom fasadbelysning är bygglovpliktiga. Stadsbild och fasadbelysning föreslås få en tydligare och bättre bild i staden även nattetid. Kyrktorn och märkesbyggnader ska lyftas fram för att synas. Kajer med liv ska vara belysta. Riddarholmskyrkans fasadbelysning föreslås förstärkas, särskilt tornspiran behöver mer ljus. Det bör prövas om denna kan belysas innifrån. Birger Jarls torn och Wrangelska palatset föreslås lyftas fram med fasadbelysning. Övriga fasader mot vattnet föreslås ha en mildare belysning för att ge en varierad ljusbild. Kajen belyses särskilt, se nedan. Gatubelysning Fasadarmaturer föreslås för samtliga gator. Flera gatusträckningar har redan bra ljus, medan andra behöver kompletteras med fler armaturer för att få tillräckligt ljus. På Arkiv- och Tryckerigatorna tas befintliga stolp- och hängarmaturer bort och ersätts med fasadarmaturer. Birger Jarls torg Torgets ljusbild med belysningen längs med fasaderna föreslås behållas men förstärkas. Vid utplacering av fler fasadarmaturer ska särskilt entréerna uppmärksammas. Placeringen ska normalt göras symmetriskt men kan ha ojämna avstånd. Belysningen av Birger Jarls staty föreslås ske från ovan (befintlig belysning infälld i marken tas bort). Entréer till byggnader Samtliga byggnadsentréer ska ha ett bra ljus. I första hand ska prövas om placering av gatubelysningens fasadarmaturer kan tjäna detta syfte. I andra hand bör en armatur som passar den enskilda byggnaden väljas. Järnvägsstråket Stråket är relativt smalt och måste därför ha en förstärkt belysningen för att inte upplevas som otryggt. Det kommer att få ett gott allmänljus av den föreslagna förbättringen av gatubelysningen genom att den här sätts tätare. Därutöver föreslås ett tätt räcke mot järnvägen med infällda armaturer som belyser marken. Där stråket går på terrassen över järnvägen förelås att befintliga stolparmaturer flyttas, så att de följer stråket. Kajstråket Kajstråket kommer endast delvis att få ljus av gatubelysningen. Som särskild kajbelysning föreslås att den stolpbelysning som finns idag förnyas så att den tydligare följer stråket. Dessutom föreslås markbelysning infälld i den låga muren som följer stora delar av stråket. Evert Taubes terrass Stolparmaturerna från 1960-talet vid Evert Taubes terrass är speciellt framtagna för platsen och föreslås behållas efter en översyn. Ambitionen är att få en mildare belysning. Armaturen är utformad för en glödlampa i klarglas, men idag används också lågenergilampor vilket inte är lyckat från gestaltningsynpunkt. Ett byte av ljuskälla måste därför ske så att ljusstyrkan och energiåtgången kan minskas men med ett ljus som passar för armaturen. Vid översynen bör studeras om orginalstolpen kan användas istället för den standardstolpe som idag bär upp armaturen. Med tanke på evenemang är det en stor fördel om armaturerna inklusive stolpe enkelt kan monteras bort tillfälligt. Placeringen av det riktade ljuset mot statyerna ses över. Samtidigt bör flaggstängernas antal och placering studeras. Aktivitets- och särskild belysning Flera gatu- och gårdsmiljöer skulle kunna få ett milt och vackert ljus av att belysas innifrån byggnaderna även efter kontorstid. En sådan belysning kan prövas i samråd med hyresgästerna. Trädgårdstäppan nedanför Rosenhanes palats och Hebbes trädgård föreslås få särskild belysning. Även vid andra planteringar kan extra behövas ljus för att stärka tryggheten. Armaturer Grundtanken är att fortsätta med de armaturer som valts för och att ta tillvara produktutvecklingen för dessa. Generellt bör belysningen vara av bländfri typ vilket kan göras med flänsare eller mikroprismor. Den fristående gaslyktan finns nu med nedåtriktat ljus som inte ger bländning. Både den och fyrkantslampan anpassas till modern energibesparande ljuskälla. Från vänster gaslyktan, fyrkantslampan och till höger belysningen vid Evert Taubes terrass. Belysningsåtgärder Fasadbelysning Särskilda platser Ny gatubelysning (fasadarmaturer) Förstärkning av befintlig belysning Översyn placering stolpbelysning Belysning av marken Förnyelse av särskild stolpbelysning 13

14 forts belysning 14

15 Evenemang med sin historiska miljö och sitt vackra läge i Riddarfjärden erbjuder en fantastisk evenemangsplats för allt från teater, sport, konserter och utställningar till konferenser, galor, filminspelningar och möten. Att är byggnadsminne samt att känslig verksamhet pågår i byggnaderna innebär emellertid en mängd särskilda förutsättningar. Evenemangsarrangörer ska förutom de tillstånd som behövs för evenemanget, söka markupplåtelse från Statens fastighetsverk. har i ett separat projekt samlat förutsättningar för evenemang på för att underlätta för arrangörer och också snabbt kunna lämna besked om evenemanget är lämpligt. Fler passande evenemang Förslag för den yttre miljön syftar till att underlätta ett ordnat evenemangsarrangerande. Förslaget skapar generella ytor vilket är en fördel vid evenemangsplanering. Flera ytor kan nyttjas för olika typer av arrangemang. Att bygga en fast scen har valts bort för att inte göra permanenta tillägg och för att ha en större flexibilitet för olika scenlösningar. Scenlägen och publikplatser vid Riddarfjärden Det primära läget för scen är vid den norra kortsidan av Evert Taubes terass. Förslaget till markdisposition har tagit i beaktande inte bara scenläget utan behovet av ytor bakom scen. En spännande möjlighet, som tidigare utnyttjats, är att ha scen på pråm vid Evert Taubes terrass. Evert Taubes terrass utnyttjas som publikplats. För en sittande publik behöver arrangören ordna bänkar eller gradänger. Teknisk försörjning och fästanordningar är fornminnesområde och markarbeten får inte utföras utan särskilt tillstånd. Under projekteringen av området kring terrassen ska det därför att studeras om fästanordningar kan byggas in under mark. Tillräcklig försörjning av elkraft föreslås finnas utan extra aggregat. Elurtag placeras i första hand i murar och/eller under mark för att undvika separata elskåp. Anslutningar till vatten- och avloppsnät placeras också under mark. Fotot ovan är från Valborgsmässofirande Situationsplanen nedan visar en möjlig uppställning för sommarteater med scen 12 x 12 meter och 3 loger av byggbodstyp 2 x 7 meter och långtradare. I illustrationen syns också bänkrader, extra toaletter och ambulerande servering. Transporter och bärigheter Möjligheten att komma till scenplatsen och andra uppställningsplatser med transporter förbättras genom den lösning som redovisas för turistbussarna. Dessutom föreslås att höjdskillnaden till Evert Taubes terrass överbryggas med en ramp som tål en mindre lastbil med utrustning. Bärigheten på terrassen kan behövas förstärkas. Vid ombyggnad av gator och platser med tillhörande eventuella ledningsomläggningar måste bärigheten för tunga fordon beaktas. Toaletter och avfall Till större evenemang behövs extra toaletter och avfallshantering. Lämpliga ytor för uppställning är i första hand närliggande bussplatser och parkeringsytor. Till mindre evenemang finns möjlighet att använda de publika toaletter som föreslås bakom caféet. Om ett evenemang har begränsat avfall kan detta tas om hand tillsammans med öns normala avfall. Tänkbara evenemangsytor mm Primärt scenläge Alternativa scenlägen Ytor för uppställningar Vändmöjlighet transporter 15

16 Cafébyggnad s sommarservering är en etablerad mötesplats och den erbjuder möjlighet att njuta av s miljö. Det är dock en påtaglig nackdel att serveringen endast har utomhusplatser och bara är öppen vid tjänlig väderlek. Permanent cafébyggnad För att förbättra servicen för besökare och de som arbetar på planeras en permanent cafébyggnad med uteservering men även med sittplatser inomhus vilket gör det möjligt att hålla öppet året runt. En permanent byggnad kan också ge bättre kringutrymmen och arbetsmiljö. Byggnaden är tänkt att placeras på samma plats som det befintliga sommarcafeet med möjlighet till uteservering under träden. Läget gör att caféet är lätt att hitta där det östvästliga stråket mynnar på den gamla hamnplanen vid den mest attraktiva utsikten. Läget förutsätter dock en undersökning av de befintliga ledningar som idag löper under mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut. Sopr Wc Wc Rwc Pers Förråd Varumot Disk Kök Caféet är tänkt att utföras som en långsträckt paviljong med helt uppglasade väggar och med få och enkla material som glas och stål. Bakom caféet är ett bra läge för offentliga toaletter. Platsen är nära publika vistelseytor men inte i centrum av dem. Toaletterna kan sammanbyggas med caféet såsom planskissen här visar, eller vara en fristående byggnad. Ovan situationsplan med ny cafébyggnad vid träden nedanför Kammarrättens hus. Nedan foto från platsen i vilket volymen för ett café lagts in. Cafébyggnad, skissförslag Plan och fasad mot norr i skala 1:200 Ovan och till vänster refererensbilder paviljong i glas och stål. 16

17 Fler uteserveringar I tanken att ta väl hand om s besökare ligger också att underlätta möjligheten för dem att få sig något att äta eller dricka. Under sommarhalvåret är besökstrycket högst och då vill folk gärna sitta på en plats utomhus. En utökning av antalet uteserveringsplatser föreslås därför. Uteservering till restaurang Framför den restaurang som ligger i Gamla Riksdagshuset möjliggörs en uteservering. Gatan framför avslutas före restaurangen och vid uteserveringen finns plats för skuggande vårdträd. Tillfällig servering På Evert Taubes terrass föreslås att anslutningar, inklusive ledningsdragning, för tillfällig servering görs under mark. När serveringen inte används ska samtliga anordningar över mark tas bort. Kajplatser för flytande serveringar kan iordningsställas på Norra och Södra Riddarholmshamnen om efterfrågan finns. Längst till vänster situationsplan för uteservering framför Gamla Riksdagshuset. Närmast foto tagit från Södermalm före Citybanans etablering. Ovan situationsplan med platsen för en tillfällig servering på Evert Taubes terrass markerad. Till vänster foto tagit från Stadshustornet. Till höger referensbilder på anordningar och markfästen för tillfällig servering. 17

18 Ekonomibyggnader För s drift och förvaltning av behövs en enklare ekonomibyggnad. I den inryms omklädnings- och pausutrymmen för entreprenörer, garage för traktor för markskötsel, laddplats och garage för en elbil samt förråd. Omkring halva ytan upptas av soprum för områdets hyresgäster. Detta gör det möjligt att undvika ombyggnader av befintliga soprum i byggnader med högt kulturhistoriskt värde samt undvika brandrisk i dessa. På baksidan mot gränden mellan Gymnasiehusen skapas även en mindre gård som omgärdas med plank. Här sommarförvaras sandfickor och annan säsongsutrustning som används på. Förråd Pausrum Gård Förråd Förråd Ekonomibyggnad för driften Ekonomibyggnaden är i en våning och placeras på s sydvästra del, söder om västra Gymnasiehuset. Med denna placering förtydligas även den idag avstängda gränd som löper mellan Gymnasiehusen och som föreslås öppnas. Placeringen är lätt åtkomlig för fordon. Ekonomibyggnadens läge förutsätter en undersökning av de befintliga ledningar som idag löper under mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut. Omkl Garage Soprum Båtskjul, skissförslag Plan och fasad mot väster i skala 1:200 Byggnaden föreslås utformas som en enklare bodlänga. Enklare uthus har en lång tradition på holmen. Fasaderna är klädda med locklistpanel. Taket är belagt med falsad, målad plåt. Portar och dörrar är panelklädda och i huvudsak lokaliserade till den västra fasaden. Förvaringsbod för båttrafik Verksamheten med turbåtstrafik från kajen utanför Gamla Auktionsverket har behov av förvaring på land vilket föreslås inrymmas i en mindre förvaringsbod som utförs på motsvarande sätt som ekonomibyggnaden. Ekonomibyggnad, skissförslag Plan och fasad mot väster i skala 1:200 Ovan situationsplan med båthuset i nordväst och ekonomibyggnaden söder om Västra Gymnasiehuset. Till höger gränden mellan de två Gymnasiehusen. Ovan foto där volymen för en ekonomibyggnad vid Gymnasiehusen lagts in. Till vänster referensbild locklistpanel. 18

19 Möjlig tillbyggnad för verksamhet Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalisering av en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter studerats. Det skulle i så fall röra sig om sådana funktioner som inte bör inrymmas i befintliga byggnader för att undvika stora ingrepp i byggnader med högt kulturhistoriskt värde. En fördel är om verksamheten i en sådan tillbyggnad även är helt eller delvis öppen för allmänheten. Den plats som befunnits lämplig för en sådan tillbyggnad är fd bollplanen nedanför Västra Gymnasiehuset där ytterligare ett gavelmotiv kan inordnas i den övergripande stadsbilden. För närvarande är emellertid ingen utbyggnad för befintliga verksamheter planerad varför den enkla ekonomibyggnaden kommer att uppföras på platsen. Skulle en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lösning sökas för servicefunktionerna alternativt kan de inordnas i tillbyggnaden. Ovan utdrag ur Stockholms stads baskarta och ortofoto där före detta bollplanen fortfarande är markerad i kartan nedanför Västra Gymnasiehuset. Till höger foto från Södermalm. På bilderna syns de träd som nu är borttagna men föreslås återplanteras. 19

20 Bulleråtgärder är kraftigt bullerstörd av fordonstrafiken på Centralbron och av järnvägstrafiken. Det värsta bullret, med nivåer över db(a), drabbar östra sidan och därmed hela stråket över längs järnvägen inklusive alla entréer till holmen och informationsplatser, samt verksamheter i byggnaderna. Även s västra sida med den för allmänheten och evenemang attraktiva utemiljön mot Riddarfjärden och verksamheter har buller över 55 db(a). Detta innebär också att domstolsverksamheten, vilken likställts med utbildningsverksamhet, blir bullerstörd. På s uppdrag har en bullerutredning gjorts av ÅF-Ingemansson med beräkningar av dagens buller (trafikuppgifter 2008) samt av effekten av olika åtgärder med dagens trafik. Åtgärderna har beräknats både var för sig och sammantaget. Slutlig utformning och höjdbestämning av bullerskydd måste göras med beaktande av stråkens visuella miljö. Åtgärder utanför s fastighet är beroende av beslut och finansiering hos respektive huvudman. För järnvägen är Banverket huvudman och för Centralbron Stockholms stad. Buller från järnvägen För närvarande passerar cirka 550 tåg per dygn. När Citybanan tas i drift kommer de två tredjedelar som utgörs av pendeltågstrafik att gå under mark. Beräkningar i bullerstudierna visar att med bullerskärm mot järnvägen kan bullret minskas. En skärm om drygt 1 meter minskar det totala bullret med 2 db(a) i de berörda punkterna på. En skärm om 2 meter minskar bullret med 4-6 db(a) i motsvarande punkter på. Buller från Centralbron På Centralbron passerar fordon per dygn vilket inte bedöms minska under överskådlig framtid. Då Centralbron är den största bullerkällan har särskilda beräkningar gjorts på enbart vägtrafiken och åtgärder kring denna. Se tabell till höger. Den åtgärd som ensamt ger störst effekt är tyst asfalt som beräknas minska bullret med 8 db(a) i samtliga punkter. Med både bullerskydd och tyst asfalt kan nivåer under 55 db(a) nås. Ekvivalent ljudnivå i db(a) 70 < 65 < <=70 60 < <=65 55 < <=60 50 < <=55 45 < <=50 40 < <=45 <=40 Ovan karta från Stockholms stad utvisande buller på. Lila områden har över 70 db(a), ljusockra områden har mellan 50 och 55 db(a). Nedan foto tagit från Södermalm med och trafiklederna. ÅF-Ingemansson SE Stockholm Tel Fax Stockholm PM Vägtrafikbullerskyddsåtgärder(Förhandskopia) Stockholm I denna PM redovisas översiktligt effekterna på vägtrafikbullernivåerna på av vissa bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron. Trafikuppgifter Följande trafikuppgift för 2008 erhållen i andra projekt ligger till grund för beräknade trafikbullernivåer för de olika alternativen. Väg Fordon/ÅMD Hastighet km/h Andel tung trafik Centralbron % Bullerskyddsåtgärder Följande bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron har diskuterats och effekterna beräknats. 1,5 3,0 m hög bullerskyddsskärm längs Centralbrons västra sida, delvis ljudabsorberande och delvis genomsiktlig skärm. Skärmen upp till 3 m höjd vid anslutningen mot stenmuren vid. Tyst asfalt, kvalité 9 db(a). Bullerskyddsskärmar enligt ovan samt tyst asfalt. PM (Förhandskopia) Beräknade trafikbullernivåer De ekvivalenta trafikbullernivåerna för dygn har beräknats för olika Bilaga bullerskyddsåtgärder och kombinationer av åtgärder. Beräkningarna har utförts 2 m över. mark i 7 punkter Beräknade enligt vägtrafikbullernivåer ritning med olika bullerskydd. Ingen balustrad på järnvägstunneln Beräkningspunkt Bullerskydd Resultatet av beräkningarna redovisas i bilaga Ekvivalentnivå, db(a) Förbättring, db(a) A1 Utan åtgärder 72 Tyst asfalt 64 8 ÅF-Ingemansson Bullerskydd längs Centralbron Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt B1 Utan åtgärder 70 Tyst asfalt Kvalitetsgranskning 62 8 Bullerskydd längs Centralbron 63 7 Leif Åkerlöf Bullerskydd längs Centralbron Anne Hallin + tyst asfalt C1 Utan åtgärder 64 Tyst asfalt 56 8 ISO14001 ISO9001 Bullerskydd längs Centralbron PM 04 Bullerskydd på enbart vägtrafik ingen balustrad doc Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 56 8 C2 Utan åtgärder 55 Tyst asfalt 47 8 Bullerskydd längs Centralbron 54 1 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 49 6 D1 Utan åtgärder 68 Tyst asfalt 60 8 Bullerskydd längs Centralbron 60 8 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt E1 Utan åtgärder 63 Tyst asfalt 55 8 Bullerskydd längs Centralbron 56 7 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt F1 Utan åtgärder 61 Tyst asfalt 53 8 Bullerskydd längs Centralbron 55 6 Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt Ovan karta från ÅF-Ingemanssons utvisande mätpunkter och utredda åtgärder. Till vänster tabell från ÅF-Ingemanssons. Ljud mäts med en logaritmisk skala där en förändring om 8-10 db(a) innebär en dubblering alternativt halvering. Observera att tabellen endast visar beräkningar för vägtrafik och därför inte har med den grönmarkerade skärmen vid järnvägen. 20 PM 04 Bullerskydd på enbart vägtrafik ingen balustrad doc Sida 2 (2

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun Illustrationsplan, Brunnberg&Forshed arkitekter 061107. Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun I 2007-02-27 I KVALITETSPROGRAM sid 2/9 Innehåll Motiv

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG ETT LEVANDE KVARTER MED FLERA FRAMSIDOR Mer publik bottenvåning Då kopplingen i markplan mellan DN-skrapan och Tidningshuset rivs får byggnaden flera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv.

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv. Diarienummer 2005/20029-1 Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Kv Frigg Stadshuset Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan I det här avsnittet beskrivs hur den utvidgade stadskärnan får en starkare identitet och en tydligare koppling till stadskärnan och attraktioner

Läs mer

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA 1 Nora kommun genomförde 2013 02 28 ett dialogmöte ang ombyggnad av det sk Glasstorget i centrala Nora. Mötet var ett

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Tätortsupprustning Pajala

Tätortsupprustning Pajala SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tätortsupprustning Pajala Pajala, Norrbottens län projektnummer 881028 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Bo 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall

Läs mer

Tvättstugor och källargångar

Tvättstugor och källargångar 1 Tvättstugor och källargångar Tvättstugorna är viktiga, men känns eftersatta och otrygga. De upplevs ofta som trånga, smutsiga och osäkra. Öppna upp ytorna i tvättstugorna, ta bort onödiga väggar och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Upprustning av Sannadalsparken - genomförandeärende

Upprustning av Sannadalsparken - genomförandeärende HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-04-29 Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35

GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35 GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35 4.1 GATORS UTFORMNING - GENERELLT ETT VARIERAT GATURUM Den nya stadsdelen tar sin inspiration från det historiska Sigtuna. Stadsdelens

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER

FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER OMRÅDETS BEFINTLIGA ARKITEKTUR Malmfältets folkhögskola invigdes1960, arkitekturen är väl förankrad på platsen.

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (10) 2015-02-23 Handläggare Anna-Stina Bokander Telefon 08-508 26 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Kavringen

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter Uteserveringar Sommartid blomstrar folklivet och man sitter gärna ute och äter eller dricker en kaffe. Uteserveringar lockar

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Vår gemensamma utemiljö Serveringarna annonserar ibland med uppseendeväckande element som tar överhand och man mister helheten. För att uteserveringarna

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Utvecklingsprogram för Årummet

Utvecklingsprogram för Årummet Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 3 Handlingsplan Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15 2/8 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Medborgarenkät... 4 Generella

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Objektgodkännande Mäster Johansgatan - ombyggnad till gågata, projektnummer 9542

Objektgodkännande Mäster Johansgatan - ombyggnad till gågata, projektnummer 9542 Malmö stad Gatukontoret 1 (6) Datum 2015-01-23 Handläggare Karin Nilsson Biträdande projektledare Tjänsteskrivelse Objektgodkännande Mäster Johansgatan - ombyggnad till gågata, projektnummer 9542 TN 2014-2168

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Strömparterren, kompletterande åtgärder för parkens utveckling och framtida funktion. Genomförandebeslut.

Strömparterren, kompletterande åtgärder för parkens utveckling och framtida funktion. Genomförandebeslut. Bodil Hammarberg Stadsmiljö 08-508 265 24 bodil.hammarberg@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-02-07 Strömparterren, kompletterande åtgärder för parkens utveckling och framtida funktion.

Läs mer

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp, STADSBYGGNADSKONTORET GRANSKNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN Martin Larsheim SID 1 (5) Tfn 08-508 27 284 2013-11-05 Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen

Läs mer

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-06-03 DNR: 13BMN3 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

BRF LÖDAREN UTVECKLING AV UTEMILJÖ. Gestaltning - och renoveringsförslag av utemiljö

BRF LÖDAREN UTVECKLING AV UTEMILJÖ. Gestaltning - och renoveringsförslag av utemiljö BRF LÖDREN UTVECKLING V UTEMILJÖ Gestaltning - och renoveringsförslag av utemiljö MEDVERKNDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gestaltning- och renoveringsförslaget har upprättats av HSB Stockholm Mark & Trädgård och

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Funktionskrav på Fabrikörvägen i samband med detaljplan hus 15

Funktionskrav på Fabrikörvägen i samband med detaljplan hus 15 PM TRAFIK HUS 15 2014-06-03, Uppdaterat 2014-09-25 Dp Hus 15, Nacka strand Trafik Fabrikörvägen Hus 15 ligger på norra sidan av Fabrikörvägen i Nacka strand. Huset skall omvandlas till 222 lägenheter samt

Läs mer

Strömstad ny sporthall, Buller PM

Strömstad ny sporthall, Buller PM PM 04:0 Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler. Strömstad Dokumentinformation Titel: Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler, Strömstad Datum: 04-0-06 Uppdragsansvarig: Handläggare:

Läs mer