Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ )

Transkript

1 Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ ) Utdrag ur Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Trafik 4.3 Risker

2 Detaljplan för Kv. Rönnen m fl, Myrenområdet, Strömstads kommun (D nr MBN/ ) Utdrag ur Miljökonsekvensbeskrivning: 4.1 Trafik, 4.3 Risker Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Startsidan i Strömstad AB c/o Företagstjänst Klockaregatan Strömstad Front Projekt AB Norconsult AB Box Göteborg Erland Kjellson Herman Heijmans, Erland Kjellson Uppdragsnummer: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: \\norconsultad.com\dfs\swe\stockholm\ndata\103\26\ \0-mapp\11 Leverans\1 Preliminära handlingar\myren, mkb, kap trafik o risker, docx Erland Kjellson

3 3 (26) Innehållsförteckning 4.1 Trafik Risker 10

4 4 (26) 4.1 Trafik Trafiken är av stor eller avgörande betydelse för ett antal miljöaspekter, det gäller buller, utsläpp och halter av luftföroreningar, utsläpp av klimatgaser, risker från transporter av farligt gods m fl. Vid stora trafikmängder kan trängsel och köer uppstå, vilket kan påverka miljön i olika avseenden och även medföra sociala och ekonomiska konsekvenser. Utredningar av Myrenprojektets påverkan på trafikmängder och andra trafikförhållanden utgör därför ett centralt underlag för beskrivningen av miljö- och andra konsekvenser. Utredningsunderlaget har här hämtats från Trafikutredning kv Myren. PM Trafik (Ramböll.2016). Därtill har sammanfattande bedömningar av projektets övergripande trafikkonsekvenser tillfogats sist i detta avsnitt om trafik. Nuvarande förhållanden Vägtrafik Trafikmängderna som redovisas i ovannämnda trafikutredning är framtagna med en trafikmodell som har utvecklats för Strömstads kommun. I trafikutredningen redovisas dels nuvarande trafikmängder år 2015 (baserade på bl a trafikräkningar), dels prognostiserade trafikmängder år 2035 givet att föreslagen detaljplan för Myrenområdet är genomförd. Trafiken i Strömstad varierar kraftigt över året. Sommartrafiken är mycket intensivare än under övriga delar av året, och de största trafikproblemen och trafikanknutna miljöstörningarna uppstår då. Trafikmodellen har därför byggts upp för sommarsituationen. Med sommar avses här (i enlighet med Trafikverkets praxis) perioden 21 juni-20 augusti. Enligt Trafikverkets mätningar på väg E6 vid Strömstad är medeltrafiken under denna sommarperiod drygt 70 % högre än medeltrafiken under hela året. I det följande redovisas alla trafikmängder med måttet sommarmedeldygnstrafik. Nuvarande trafikmängder inom och kring detaljplaneområdet redovisas i figur 4.1. Sommarmedeldygnstrafiken på Uddevallavägen förbi Myrenområdet uppgår till drygt fordon öster om korsningen med Trädgårdsgatan och till drygt fordon väster om. Den trafik som i nuläget alstras av Myrenområdet är relativt liten, omkring fordon/dygn, den fördelas på Trädgårdsgatan, Myrängsvägen och Vatulandsgatan. Trädgårdsgatan ansluter till Uddevallavägen under en viadukt som byggdes för ett par år sedan. I och med att järnvägen då höjdes har Trädgårdsgatan full fri höjd i viadukten. Andelen tung trafik är ca 6 % på Uddevallavägen och omkring 1 % på gatorna inom planområdet. Skyltad hastighet på Uddevallavägen förbi Myren är 50 km/h. Även Trädgårdsgatan är skyltad 50 km/h utom i östligaste delen av området där 30 km/h gäller.

5 5 (26) Figur 4.1 Trafikmängder inom och kring Myrenområdet år Sommarmedeldygnstrafik. Kollektivtrafik i form av regional linjebusstrafik kombinerad med skolskjutstrafik bedrivs av Västtrafik. Linjerna har sin utgångspunkt i bussterminalen vid järnvägsstationen och går sedan österut via antingen Oslovägen eller Uddevallavägen, i det senare fallet med fortsättning söderut på väg 176 eller österut på Södra infarten. Någon stadsbusstrafik finns inte i Strömstad förutom en ringlinje som trafikeras sommartid. Denna går via Oslovägen, Ringvägen, Uddevallavägen och centrum. Ringlinjen har endast stopp vid ett antal större, externt belägna parkeringsplatser samt vid Torget mitt i stadskärnan. Huvudsyftet med ringlinjen är att dämpa biltrafiken och trycket på parkeringsplatserna centralt i staden. Tågtrafik Söder om Myrens industriområde, parallellt med och nära Uddevallavägen, går Bohusbanan. Järnvägen trafikeras av 5 persontåg i varje riktning dagligen. Tågen utgörs av motorvagnståg typ X10 eller X50. Banan trafikeras inte av godståg. Förbi Myrens industriområde bedöms hastigheten vara 40 km/h. Framtida nollalternativ år 2035 Vägtrafik Ett framtida nollalternativ år 2035, dvs att planområdet används på samma sätt som i nuläget, innebär små förändringar av trafiken inom aktuell del av Strömstad. En analys av trafikmodellens redovisning av trafikmängderna 2015 respektive 2035 indikerar endast små ökningar av trafikmängderna på Uddevallavägen.

6 6 (26) Trafiken till och från Myrenområdet förändras inte i ett framtida nollalternativ. Vad gäller de övriga trafikförhållandena, vägnätets utformning och busstrafiken finns inga uppgifter om förväntade eller planerade förändringar. Tågtrafik Ovan redovisade uppgifter om den nuvarande tågtrafiken förutsätts gälla även år Konsekvenser Vägtrafik Planerade industriverksamheter, handel, hotell, övriga centrumverksamheter, kontor, bostäder och förskolor inom Myrenområdet beräknas alstra en trafik om totalt cirka fordon/sommarmedeldygn, därav utgör cirka fordon nyalstrad trafik. Trafikutredningens analyser av parkeringsbehovet visar att det krävs ca parkeringsplatser i området, då förutsätts parkeringarna i de olika kvarteren till en del kunna samnyttjas. Beräkningarna av trafikalstringen har utgått från ett maximalt utnyttjande av byggrätterna och att alla föreslagna parkeringsplatser utnyttjas, och de resulterande trafikmängderna skall därför ses som de som maximalt kan förväntas uppkomma. Några uppgifter om den genomsnittliga trafiken under hela året, årsmedeldygnstrafiken, finns inte, men det har mindre betydelse eftersom såväl dimensionering av väganläggningar som beräkning av miljöeffekter som t ex buller bör baseras på trafiken under sommaren. Resulterande trafikprognos år 2035 efter utbyggnad av Myrenområdet redovisas i figur 4.2. Figur 4.2 Prognostiserade trafikmängder inom och kring Myrenområdet år 2035 givet att detaljplanen för området är genomförd. Sommarmedeldygnstrafik

7 7 (26) På Uddevallavägen, delen öster om Trädgårdsgatans anslutning, redovisas för år fordon/sommarmedeldygn, en ökning jämfört med nuläget med cirka 55 %. Väster om Trädgårdsgatan prognostiseras trafiken öka till fordon/sommarmedeldygn, drygt 40 % mer än i nuläget. På Trädgårdsgatan prognostiseras cirka fordon/sommarmedeldygn närmast Uddevallavägen. Trafikmängden minskar sedan successivt till några hundra fordon längst i öster på Trädgårdsgatan. Trafikanalyser visar att tillgängligheten såväl till den befintliga verksamhet som skall ligga kvar som till de nya verksamheterna blir god även under de mest trafikbelastade timmarna. Skyltad hastighet och andel tung trafik på Uddevallavägen förändras inte jämfört med nuläget. På Trädgårdsgatan bedöms andelen tung trafik bli omkring 1,5 %, närmast Uddevallavägen ökar andelen dock till cirka 3 %. Utbyggnaden av Myrenområdet innebär också vissa ombyggnader av gatunätet. Nuvarande väjningsreglerade korsning mellan Uddevallavägen och Trädgårdsgatan föreslås byggas om till cirkulationsplats. Analyser i trafikutredningen visar att en enfältig cirkulationsplats ger tillräcklig kapacitet och en tillfredsställande framkomlighet, även vid maximal timtrafik under sommaren. Trädgårdsgatan skyltas 30 km/h, den rustas upp och förses med gång- och cykelbana norr om gatan respektive gångbana söder om. Vatulandsgatan flyttas österut inom området, den stängs av för biltrafik mellan Myren och centrum och prioriteras för gång- och cykeltrafik. Den nya korsningen med Vatulandsgatan byggs ut till cirkulationsplats. Öster om de planerade nya bostadshusen stängs Trädgårdsgatan av för biltrafik. Med de redovisade, planerade åtgärderna i berört gatunät cirkulationsplatser, separat gång- och cykelbana, eliminering av genomfartstrafik, låg skyltad hastighet bedöms förutsättningar komma att finnas för en god trafiksäkerhet inom och i anslutning till Myrenområdet. Utformningen av i synnerhet passagerna för gång- och cykeltrafik tvärs Trädgårdsgatan men även av infarterna till parkeringsplatserna från Trädgårdsgatan kommer dock att vara mycket betydelsefull från trafiksäkerhetssynpunkt. Tågtrafik Inga förändringar av tågtrafikeringen har förutsatts vid genomförande av detaljplanen för Myren.

8 8 (26) Figur 4.3 Prognoser av hur den i Myrenområdet alstrade trafiken kommer att sprida sig i Strömstads vägnät. Sommarmedeldygnstrafik år Sammanfattande bedömningar av projektets övergripande konsekvenser för trafiken Omvandlingen av Myrenområdet prognostiseras medföra ett avsevärt tillskott av trafik, totalt fordon/dygn som fördelas åt väster och åt öster på Uddevallavägen. I avvaktan på den trafikutredning som planeras för Strömstad, redovisas här preliminära bedömningar av de övergripande trafikkonsekvenserna av ett genomförande av Myrenprojektet. Konsekvensbedömningarna är uppdelade på tre grupper av biltrafikrörelser till och från Myren, se även figur 4.3. Extern trafik till och från vägarna E6, 164 och 176. För denna trafik har Myren en fördelaktig belägenhet i Strömstad. Trafiken kommer snabbt ut på väg 176 åt söder och når väg E6 och väg 164 via den minst trafikbelastade infarten till Strömstad, Södra infarten. Viktigt är här att E6-trafikanter från norr genom skyltning och information påverkas att om möjligt välja denna väg i stället för den norra infarten, Oslovägen. (Figur 4.3 visar att denna påverkan bara till en mindre del har gett effekt i trafikmodellen).

9 9 (26) Trafik åt öster på Uddevallavägen med mål längs Ringvägen och norrut längs bl a Oslovägen. Detta vägnät är högt belastat och alla trafiktillskott är här problematiska. Sådana trafiktillskott kan förväntas bli följden av varje bebyggelseexploatering som görs i Strömstad. Frågor beträffande trafikförhållandena på de nämnda vägarna och de trafikökningar som kan förväntas på grund av planerade utbyggnader i staden bör särskilt belysas i trafikutredningen. Trafik åt väster på Uddevallavägen mot centrum, prognostiserad till nära fordon/dygn. Detta är dock en prognos som inte är statisk, den påverkas av de förutsättningar biltrafiken och övriga trafikslag får. För trafikrörelser mot centrum är avståndsförhållandena mycket gynnsamma för cykeltrafik och gynnsamma för promenader. Möjligheterna för bilisterna att hitta parkeringsplats i centrum får också betydelse. Den prognostiserade trafiken bör kunna minskas påtagligt genom tillskapande av en attraktiv gång- och cykelförbindelse mellan Myren och centrum. Förslag till skadeförebyggande åtgärder Passager för gång- och cykeltrafik tvärs Trädgårdsgatan utformas för att ge maximal trafiksäkerhet och framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs Uddevallavägen mellan Trädgårdsgatan och centrum byggs ut med hög framkomlighet, trafiksäkerhet och attraktivitet, i syfte att maximera gång- och cykeltrafiken och därmed minimera biltrafiken mot centrum. I detaljplanen säkerställs att det finns utrymme för eventuella, framtida busshållplatser i anslutning till korsningen Uddevallavägen-Trädgårdsgatan. I den planerade, övergripande trafikutredningen för Strömstad bör åtgärder beaktas som kan medföra att Södra infarten används maximalt för externtrafik såväl söderut som norrut på väg E6. Vidare bör möjligheterna övervägas att inrätta någon form av lokal busstrafik i staden i syfte att dämpa biltrafiken och öka tillgängligheten till centrum och även till handel och andra aktiviteter längs Oslovägen och Ringvägen.

10 10 (26) 4.3 Risker I samband med upprättandet av detaljplanen för området Myren har en riskbedömning genomförts (WSP. 2014b). Krav på hantering av risker i samband med detaljplan finns i Planoch bygglagen och i Miljöbalken. Målet med riskbedömningen är att undersöka områdets lämplighet för den planerade användningen och fastställa om det krävs riskreducerande åtgärder för att kunna genomföra den markanvändning som föreslås. De risker som utreds är de som orsakas av olyckshändelser och som kan innebära livshotande konsekvenser för tredje man. Ingen hänsyn har tagits till egendomsskador, skador på naturmiljön eller skador som orsakas av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. I riskutredningen används riskmåtten individrisk och samhällsrisk för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Individrisk innebär att risknivån för den enskilda individen tas i beaktande (individperspektiv), och anger hur farligt det är att vistas i närheten av en riskkälla. Samhällsrisk tar hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på det antal personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv). I figur 4.5 visas hur individrisken presenteras. Figuren visar frekvensen (antal gånger per år) av dödliga olyckor för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Figur 4.5 Exempel individrisk, risken att omkomma för en individ på olika avstånd från riskkällan.

11 11 (26) I figur 4.6 visas ett exempel på hur samhällsrisk, frekvensen av olyckor där minst ett bestämt antal personer omkommer, kan presenteras. Figur 4.6 Frekvensen av olyckor där minst ett bestämt antal personer omkommer. I Sverige finns inga nationellt beslutade kriterier för vilka risknivåer som kan tillåtas. Praxis är att kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå hämtas från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV. 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 4.7. Risknivåer under den undre gränsen är acceptabla. Nivån mellan den undre och den övre gränsen innebär att risknivån är acceptabel med restriktioner. Om den övre gränsen överskrids bedöms risknivån vara oacceptabel. För acceptabla risker krävs inga åtgärder, medan risker på den mellersta nivån åtgärdas enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable).

12 12 (26) Figur 4.7 Uppbyggnad av riskkriterier. I figur 4.8 anges de gränser som används för individrisk respektive samhällsrisk Figur 4.8 Riskkriterier för individrisk till vänster och samhällsrisk till höger.

13 13 (26) Nuvarande förhållanden Området är ett verksamhetsområde (industritomter) vilket medför att persontätheten i nuläget är låg. Riskberäkningar avseende transport av farligt gods har därför genomförts endast för en framtidssituation där detaljplaneförslaget är genomfört. Resultaten redovisas i avsnittet Konsekvenser. Riskutredningar finns framtagen för Bohus Biotechs verksamhet avseende hantering av brandfarlig vara (ÅF-Infrastructure AB och 2016). Riskkällor som har identifierats i planområdet är i dagsläget uppdelade på transport av farligt gods och verksamheter. Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som kan skada människor, miljö eller egendom om de inte hanteras rätt under transport. Säkerhetsåtgärderna vid transporterna styrs av internationella regelverk: ADR för vägtransporter och RID för järnvägstransporter. I tabell 4.1 nedan redovisas hur ämnen delas in i 9 olika klasser utifrån den dominerande risk som finns med ämnena.

14 14 (26) Tabell 4.1 Klassindelning av farligt gods enligt internationella regelverk (WSP. 2014b). Bohusbanan trafikeras enbart med persontrafik i dagsläget, men farligt gods får transporteras på banan. Förbi planområdet är Bohusbanan placerad på en järnvägsvall som ligger 2 m över marknivån på planområdet och vid Uddevallavägen. Uddevallavägen är en så kallad sekundär transportled för farligt gods vilket innebär att vägen rekommenderas enbart för transporter till och från verksamheter längs vägen, inte för genomfartstransporter. Det kortaste avståndet mellan vägen och planområdet är 20 m, se figur 2.2. Mellan vägen och planområdet går Bohusbanan på järnvägsvall. Vallen förhindrar avåkning från vägen in mot planområdet.

15 15 (26) På Trädgårdsgatan transporteras farligt gods till och från verksamheter inom området. Colorline och Fjordline transporterar farligt gods från en kaj nordväst om planområdet. Kortaste avstånd mellan kajen och planområdet är ca 200 m. Verksamheter Depå Strömstad ägs av Statoil. Verksamheten är under avveckling och ingen bensin lagras i bergrummet längre. Avvecklingsfasen är planerad till ca 8-10 år. Bohus Biotech AB är en läkemedelsindustri inom planområdet som har ansökt om att få förvara 95 m 3 brandfarliga vätskor inom verksamheten. En riskutredning finns framtagen för verksamhetens hantering av brandfarlig vara (ÅF-Infrastructure AB. 2012). Bohus Biotech AB har idag tillstånd att lagra liter etanol, brandfarlig vara klass 1, liter etanol klass 2a och 400 liter aceton klass 1. Transporter av farligt gods sker med tankbil och kan äga rum när som helst på dygnet. Inom en femårsperiod från 2012 ser verksamheten ett behov att fördubbla nuvarande mängder av klass 1- och klass 2a-vätska. Utöver detta finns inga andra riskkällor av betydelse. Konsekvenser Konsekvenserna av planförslaget avseende risker har bedömts för år Planområdet planeras bli ett aktivitetsområde med en blandning av funktioner såsom vattenland, hotellverksamhet samt kontor. Dagtid förväntas upp till personer kunna befinna sig inom planområdet, majoriteten inomhus. Övrig tid förväntas upp till personer befinna sig inom området. Riskerna i samband med transporter av farligt gods har uppskattats kvantitativt medan riskerna med verksamheter har uppskattats kvalitativt. Transport av farligt gods Bohusbanan Inga transporter av farligt gods bedöms ske på Bohusbanan då den nya sträckningen vid Skee medför en tunnelpassage med en lutning på 2,5 %, vilket skulle innebära att ett extra lok behövs för att orka dra godstransporter. Individrisken från tågurspårning på Bohusbanan bedöms vara oacceptabelt hög fram till 15 m från spåret och inom ALARP-området fram till 25 m från spåret. Att riskerna ligger inom ALARP-området innebär att rimliga åtgärder skall vara vidtagna innan situationen kan tillåtas, se även figur 4.7. Riskreducerande åtgärder skall därför genomföras. Samhällsrisken bedöms vara försumbar.

16 16 (26) Uddevallavägen I riskutredningen som denna del av MKB:n baseras på (WSP. 2014b) antas andelen transporter av farligt gods på Uddevallavägen ha samma medelvärde som för primära transportleder för farligt gods i hela Sverige. Detta skulle innebära 23 transporter per dag. Detta är en konservativ uppskattning som möjligen överskattar antalet transporter av farligt gods på Uddevallavägen. Förbi Colorline-terminalen i Strömstad som ligger norr om planområdet uppskattas i dagsläget högst 10 transporter per vecka eller i snitt ca 1,4 transporter per dag (Norconsult. 2015). Individrisken från Uddevallavägen ligger inom ALARP-området fram till 25 m från vägkant. Risken kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Trädgårdsgatan Transporter av farligt gods på Trädgårdsgatan antas år 2035 vara 1 transport av brandfarlig vätska per vecka. Individrisknivån från farligt gods-transporter på Trädgårdsgatan bedöms ligga på en acceptabel nivå. I figur 4.9 nedan redovisas resultaten av individriskberäkningarna för de ovannämnda transportlederna. Figur 4.9 Individrisken längs transportlederna.

17 17 (26) I figur 4.10 redovisas resultaten av samhällsriskberäkningarna för de ovan behandlade transportlederna. Figur 4.10 Samhällsrisker från transportlederna. Verksamheter Verksamheten i depå Strömstad håller i dagsläget på att avvecklas. År 2035 skall denna verksamhet vara avvecklad medan Bohus Biotech är kvar. Riskerna från Bohus Biotech beror på de betydande mängder brandfarlig vara som hanteras. För att bedöma nödvändigt skyddsavstånd kring cisternerna skall i första hand en utredning genomföras av de faktiska förhållandena på plats, eftersom skyddsavstånden påverkas av vilka andra skyddsåtgärder som vidtagits. Skyddsavstånden som kommer fram utifrån riskanalysen skall användas i första hand. Sker ingen riskutredning rekommenderas ett avstånd på 50 m mellan cisterner med mer än 3 m 3 brandfarliga vätskor och bostadshus eller andra byggnader där människor vistas som inte känner till att brandfarliga vätskor förvaras i närheten, så kallad A-byggnad (Sprängämnesinspektionen. 2000). I samband med det aktuella planarbetet har företaget genomfört en riskutredning daterad (ÅF-Infrastructure AB. 2016). Syftet är att finna en placering/utformning av deras utomhustank med brandfarlig vätska som tillgodoser företagets behov samtidigt som användningen av de kringliggande fastigheterna begränsas så lite som möjligt genom förslag till riskreducerande åtgärder. Dessutom skall utredningen beakta om det behövs tillkommande riskreducerande åtgärder för det befintliga inbyggda cisternrummet. För värmestrålningen vid en brand kring utomhuscisterner används följande kriterier: Människor: 3 kw/m 2. Vid denna nivå tar det 0,8 minuter (48 sekunder) till smärtgränsen nås. Vid långvarig exponering uppstår högst 1:a gradens brännskador (rodnad och sveda men inga brännblåsor). Byggnader: 6 kw/m 2. Detta är den nedre gränsen för antändning av träbyggnader vid långvarig strålning.

18 18 (26) Byggnader 15 kw/m 2. Högsta accepterade värmestrålning för skador på betong- och stålkonstruktioner. Kriterierna är framtagna av Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS. 2012). Den avgörande faktorn för hur mycket värmestrålning som genereras av en brand är ytan på branden. Detta avgörs av storleken på invallningen som fångar upp den brandfarliga vätskan vid skada på cisternen. Följande slutsatser dras i utredningen: Om invallningen av utomhustanken har en storlek på 15 m 2 överskrids inte strålningsnivån 3 kw/m 2 på grannfastigheten. Om invallningen av utomhustanken har en storlek på m 2 påverkas en minimal del av grannfastigheten av en värmestrålning över 3-6 kw/m 2 Genom att flytta invallningen ytterligare 2 m åt nordväst, bort från grannfastigheten, kommer strålningsnivån vid en pölbrand inte att överstiga 3 kw/m 2 på grannfastigheten. I företagets utredning föreslås ytterligare skyddsåtgärder som exempelvis att varlslingssystemet ses över för att kunna varsla allmänheten vid ett eventuellt läckage. Avseende cisternrummet föreslås bland annat att: Åtgärder avseende explosionsrisken bör genomföras på bland annat ventilationen. Väggarna i cisternrummet bör vara av brandklass EI60. Möjligheten att ha ett sprinklersystem i cisternrummet bör ses över. För områden som skall användas för bostadsändamål rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 50 m. Anledningen är dels att människor vistas i sina bostäder under längre tid än i centrumområdet, dels att bostadsområden är svårare att utrymma, särskilt på natten när flertalet av de boende sover. Förslagen i riskutredningen bedöms vara relevanta och tillfyllest för att hantera risksituationen kring företaget på ett sådant sätt att riskerna från Bohus Biotechs verksamhet är acceptabla med hänsyn tagen till områdets föreslagna användning. Alternativa verksamheter på tomten som kan etableras utan vidare skyddsåtgärder Verksamheter som kan etableras med hänsyn tagen till bostäderna I Boverkets Allmänna råd 1995:5: Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet ges anvisningar för att minska störningar mellan bostadsbebyggelse och olika sorters verksamheter. För att förebygga konflikter mellan bostäder och verksamheter används i första hand skyddsavstånd. Dessa avstånd skall vara tillräckliga för att säkerställa att tillräckliga hänsyn tas till de boende utifrån risk-, miljö- och hälsoperspektiv. Skyddsavstånd kan ibland kompletteras med ytterligare åtgärder som leder till att kortare skyddsavstånd kan medges. Dessa åtgärder är då kopplade till de problem som kan uppstå i en specifik verksamhet och måste baseras på de faktiska förhållandena i och kring verksamheten.

19 19 (26) De allmänna råden gäller inte längre, men de har inte ersatts och används fortfarande för att få en uppfattning om lämpliga skyddsavstånd för att kunna tillåta olika verksamhetstyper utan att närmare analys av risker och störningar krävs. I tabell 4.2 förtydligas de olika kraven på skyddsavstånd för olika typer av verksamhet. Tabellen är inte helt uttömmande och bedömningar kan behövas göras för särskilda verksamheter. Tabell 4.2. Skyddsavstånd för olika typer av verksamhet (Boverket. 1995) Skyddsavstånd 200 m eller mer. Avståndet tillämpas för verksamheter som kan medföra betydande störningar. Sådana verksamheter bör inte etableras i det aktuella planområdet. Nedan anges för vilka branscher dessa skyddsavstånd gäller. Djurhållning Livsmedelsindustri* Garverier Textilberedning Träbearbetningsindustri Celluslosaindustri Grafisk industri Plastbearbetande industri Läkemedelsindustri Gummivaruindustri* Färgindustri Oljeraffinaderi Asfaltverk Organisk kemisk industri Mineralullsfabrik *Skyddsavstånd 50 m förekommer för vissa verksamheter, se nedan Glasbruk Cementfabrik och kalkbruk Krossverk Betong och betongvaruindustri Järn och stålindustri Metallverk och metallraffinaderi Gjuteri Verkstadsindustri* Bilverkstäder* Energianläggning* Knutpunkter för person- och godstrafik Avloppsreningsverk* Avfallsanläggning Skrothantering och bilskrotning Tvätteri Skyddsavstånd 50 m Skyddsavståndet 50 m används för verksamheter som genom utomhusaktiviteter, transporter och utsläpp, ger vissa mindre, risker för miljö, hälsa och säkerhet. Exempel på verksamheter är småverkstäder (bullrande verksamhet) och grossister (transporter). Ytterligare exempel på specifika verksamheter ges nedan. Bageri Charkuteri Gummiverkstad Plåtslagning inomhus Bilverkstad utan omlackeringsverksamhet Oljeeldad förbränningsanläggning <10MW Pumpstation för avloppsreningsverk som betjänar <25 personer Kemtvätt Verksamheter utan skyddsavstånd Verksamheter som inte medför bullrande aktiviteter eller onormalt mycket transporter m m. Dessa leder endast till obetydliga störningar, exempel är småbutiker, kontor, hantverkslokaler och lager. Ett verksamhetsområde bör planeras utifrån de verksamhetstyper som kan förväntas förekomma där. I figur 4.11 visas exempel från Boverkets rapport.

20 20 (26) Figur Verksamhetsområdens samspel med bostadsbebyggelse I det första exemplet i figuren, integration, samlokaliseras verksamheter som inte ger några nämnvärda miljöstörningar med bostäder. Sådana verksamheter är småbutiker, kontor, hantverkslokaler, lager m m. Se även tabell 4.1. I det andra exemplet, industrikvarter, finns verksamheter som genom utomhusaktiviteter, transporter och utsläpp ger vissa risker för miljö, hälsa och säkerhet, och där ett visst avstånd till bostäder är befogat. Riskerna är dock ganska små. Sådana områden kan normalt ligga intill ett bostadsområde. Typiska verksamheter är småverkstäder, grossister etc. Riktvärdet för skyddsavstånd till närmaste bostäder är 50 m. Övriga exempel har ingen relevans i det aktuella fallet då skyddsavstånd på 200 m till bostäder inte går att åstadkomma inom området, vilket innebär att dessa verksamheter inte utan vidare kan rekommenderas för området. Verksamheter som kan etableras med hänsyn tagen till Centrumverksamheter Boverkets handbok ger endast anvisningar för avstånden mellan verksamheter och bostäder. Utöver detta finns krav från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap avseende hantering av brandfarlig vara, För hantering av brandfarliga gaser eller vätskor i större volymer skall tillstånd sökas hos räddningstjänsten, se tabell 4.3. Regelverket för dessa större volymer innebär att vissa skyddsavstånd skall finnas till närmaste byggnad. Avståndet som krävs beror på de hanterade mängderna och på vilken verksamhet som bedrivs i kringliggande byggnader.

21 21 (26) Tabell 4.3. Mängder av brandfarliga varor som får hanteras utan tillstånd. Störst avstånd krävs till bostadshus och till byggnader där det förekommer svårutrymda lokaler, typ skola, sjukhus, daghem där det vistas personer som på grund av sjukdom eller ålder har svårt att utrymma. Detta gäller även lokal avsedd att inrymma publik, exempelvis hörsal, biograf, sporthall, kyrka eller teater som kan vara svår att utrymma på grund av det stora antalet människor som kan förväntas vistas där och saknar anledning att känna till förekommande hantering av brandfarliga gaser eller vätskor. Med tanke på detaljplanens syfte och karaktär är det sannolikt att det kommer att finnas svårutrymda lokaler kring industritomten vilket innebär att verksamheter som medför hantering av brandfarliga gaser eller vätskor inte kan tillåtas utan vidare. Det kan därför komma att krävas att en riskutredning görs, på samma sätt som har skett för Bohus Biotech som finns i området i dagsläget. Rimligt worst case För att kunna bedöma vad som kan inträffa i värsta fall har ett rimligt worst case ansatts: Att något företag skulle kunna få tillstånd att etablera tillståndspliktig verksamhet (Aeller B-verksamhet enligt miljöskyddsförordningen) bedöms som osannolikt med hänsyn tagen till läget. En C-verksamhet (anmälningspliktig enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) skulle möjligtvis kunna bli aktuell. Plastbåtstillverkning bedöms vara ett bra exempel på en C-verksamhet som kan vara intressant att etablera på tomten. Denna typ av verksamhet har förekommit historiskt i området och läget nära havet är gynnsamt för detta. Denna tillverkning har ett skyddsavstånd på

22 22 (26) 500 m enligt Boverkets allmänna råd vilket innebär att det finns risk för störningar för kringliggande verksamheter och bostäder. Innan verksamheten får etableras skall den i god tid innan verksamheten påbörjas anmälas till kommunen enligt 22 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kommunen kan sedan meddela råd eller föreläggande om försiktighetsmått eller förbud enligt 27 om det behövs. På så sätt kan de kommunala tillsynsmyndigheterna styra hur verksamheten får bedrivas innan den etableras. När det gäller plastbåtstillverkning finns ett flertal åtgärder som kan vidtas för att minska störningar. Vid tillverkning av båtar i glasfiberarmerad plast sker utsläpp av styren till luften. Styren ingår i den använda polyesterråvaran dels som lösningsmedel, dels som råvara för polymerisationsprocessen. Styrenutsläppen har en karakteristisk lukt och en låg lukttröskel. Klagomål kan förekomma kring dessa företag. Även damning kan förekomma vid slipning av de färdiga produkterna. Det finns åtgärder för att minska styrenutsläppen. Mätningar visar att styrenutsläppen normalt är 2-10 procent av den totala polyesterförbrukningen, andelen beror framförallt på vilken typ av polyester och vilken tillverkningsmetod som används. Halten styren i den luft som evakueras påverkas av flera faktorer, bl a frånluftflöden, lufttemperatur och effektiv arbetstid. I en studie som genomfördes 2008 beskrivs fyra olika tekniska system för detta (Prans. 2008). En studie som genomfördes 2004 visar att det aktuella fallet (utsläpp av ca 11 ton styren per år genom fyra 20 m höga skorstenar) bedömdes ge halter som låg långt under störande eller hälsofarliga nivåer vid bostäder som låg ca 200 m från företaget (Vgreg. 2004). Damning kan minskas genom att installera filter för avsug från slipmaskiner etc för att förhindra att problem uppstår. Det finns således skyddsåtgärder som kan tas till och som kan föreskrivas av kommunen innan etablering av C-verksamheten tillåts. Kraven på skyddsåtgärder kommer naturligtvis att öka kostnaderna för etablering på den aktuella tomten avsevärt, vilket sannolikt kommer att leda till att det endast är ekonomiskt försvarbart för mindre miljöstörande företag att etableras på platsen. Om etablering ändå genomförs kan kommunen reglera verksamheten så att den bedrivs på ett icke-störande sätt eller meddela förbud för att verksamheten etableras.

23 23 (26) Förslag till skadeförebyggande åtgärder Med utgångspunkt från att nuvarande verksamhet på industritomten kommer att bedrivas även i framtiden bedöms följande riskreducerande åtgärder leda till en acceptabel risknivå inom planområdet: Enligt planritning är planområdet beläget ca 20 meter från Uddevallavägen, dessutom finns en skyddsbarriär i form av järnvägsvall mellan vägen och planområdet. Skyddsavstånd och skyddsbarriär är således redan utförda och inga ytterligare åtgärder för Uddevallavägen bedöms nödvändig. Risknivån längs Bohusbanan är inom ALARP-områdets till och med 25 meter från spårkant. Hela detta område bör behållas bebyggelsefritt. Som alternativ till skyddsavstånd kan skyddsbarriär förläggas mellan Bohusbanan och planområdet. En vall eller mur mellan Bohusbanan och planområdet innebär en fysisk barriär som skulle skydda byggnaderna vid urspårning av tåg. En vall eller mur är en robust lösning med hög tillförlitlighet och lång livslängd. Den ska dimensioneras så att den hindrar att fordon hamnar nära byggnaderna. Den ska vidare utformas och placeras så att den på ett mjukt sätt fångar upp urspårade fordon. Vallen/muren bör förläggas längs hela planområdet där skyddsavstånd på 25 meter till byggnad eller plats för stadigvarande vistelse ej kan uppnås. De skyddsåtgärder som föreslås i Bohus Biotechs utredning (ÅF. 2016) skall genomföras. Målet med dessa skyddsåtgärder bör vara att minska värmestrålningen till max 3 kw/m 2 vid tomtgränsen ifall det sker en olycka. Mellan Bohus Biotech och bostäder upprätthålls ett skyddsavstånd på minst 50 m i enlighet med kraven i SÄIFS 2002:2, då användning för bostadsändamål bedöms vara känsligare än användning för centrumändamål. Vid eventuell nyetablering på industritomten bör kommunen beakta den föreslagna verksamhetens påverkan på bostäderna och centrumverksamheterna kring tomten. Verktygen i miljöskyddsförordningen bör utnyttjas vid behov. Verksamheter som kan etableras utan vidare skyddsåtgärder är sådana som har skyddsavstånd enligt Boverket på högst 50 m och som dessutom inte kräver tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor. För att ytterligare sänka risknivån inom planområdet kan även följande åtgärd genomföras: Hastigheten inom planområdet är i dagsläget skyltad 30 km/h. Denna hastighet bör bibehållas alternativt sänkas ytterligare genom att området görs till gångfartsområde.

24 24 (26) Nya referenser Boverket Boverkets Allmänna råd 1995:5: Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. IPS Handledning om riskkriterier, Intressentföreningen för processäkerhet (IPS), Prans Nimbus Produktion i Visby AB- Rening av styrenutsläpp, Jennie Prans, examensarbete för Högskolan i Kalmar, 2008 Vgreg Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, 6 december 2004, ÅF-Infrastructure AB Bohus Biotech - Riskutredning Etanol, ÅF-Infrastructure AB

25 25 (26)

26 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax