BORGÅ STADS HANDIKAPPOLITISKA PROGRAM FÖR ÅREN

Transkript

1 BORGÅ STADS HANDIKAPPOLITISKA PROGRAM FÖR ÅREN

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Att definiera funktionsnedsättning Funktionshindrade personers rättigheter Funktionshindrade personer i Borgå Målsättning och metoder Målsättning för det handikappolitiska programmet Kundenkät Hörande av funktionshindrade personer Hörande av aktörer inom staden Nuläget för utvecklingsobjekt Boende Boende för funktionshindrade personer i Borgå Service som stödjer de funktionshindrades självständiga boende Boende för utvecklingsstörda personer i Borgå Tillgängligt byggnadsbestånd och tillgänglighet i fråga om rörlighet Utbildning och sysselsättning Småbarnsfostran och förskoleundervisning och grundläggande utbildning Yrkesutbildning och universitetsutbildning Sysselsättning Fritid Information Social- och hälsovårdstjänster Medicinsk rehabilitering Tjänster inom primärvården för specialgrupper Handikappservice Program Vision Boende Tillgänglighet och rörlighet Utbildning och sysselsättning Fritid Social- och hälsovårdstjänster Uppföljning av åtgärdsprogrammet Bilagor Källförteckning

3 3

4 1 Inledning Syftet med Borgå stads handikappolitiska program (nedan programmet) är att ge riktlinjer för konkreta korrigerings- och utvecklingsåtgärder som förbättrar funktionshindrade personers rättsliga ställning i Borgå stad åren I programmet beskrivs nuläget i staden och de funktionshindrades ställning. Där beskrivs också en målsättning om ett gott liv hos personer med funktionsnedsättning i Borgå samt mål och åtgärder för hur staden tväradministrativt och i samarbete med utomstående samarbetsparter kan utveckla de funktionshindrades ställning i Borgå i framtiden. Programmet bygger bland annat på stadens tidigare program (det tidigare programmet godkändes på nytt år 2007), på Borgå stads strategi (som samtidigt uppdaterades för perioden ) samt på Finlands handikappolitiska program VAMPO Stadsdirektören tillsatte i december 2012 en tväradministrativ styrgrupp för att koordinera utarbetandet av det handikappolitiska programmet. Styrgruppen bestod av: Aaltonen Johanna Aatelo Maija Eklöv Leila Helena Forsbäck-Turunen Koistinen Miika Kolsi Anne Linna-Varis Hanna Nyholm Nina Partanen Soili representant för klienterna representant för klienterna tf. handikappservicechef, ordförande för styrgruppen idrottssekreterare ungdomsledare, representant för personalen biträdande rektor trafikingenjör byråsekreterare, sekreterare för styrgruppen chef för äldreomsorg och handikappservice Borgå stads handikappolitiska program har utarbetats på ett kundorienterat sätt genom att höra en stor del av de funktionshindrade personer som bor i Borgå. De har hörts bl.a. på handikappföreningars möten under våren Det har ordnats flera diskussionsmöten för unga och vuxna utvecklingsstörda. Dessutom genomförde man i april maj en webbenkät som var öppen för alla, det var möjligt att svara på enkäten också på papper. Handikapptjänsterna skickade ett personligt meddelande om enkäten till cirka 250 funktionshindrade personer i olika åldrar. Programmet har utarbetats också tväradministrativt. I juni september 2013 har man flera gånger närmat sig de parter som svarar för de tjänster som enligt kundenkäten kräver åtgärder. På det här viset ville man säkerställa att alla förvaltningsområdena förbinder sig till programmets åtgärdsförslag. Svar har erhållits av tjänsteinnehavare inom bildningssektorn, kommuntekniken, lokalitetsledningen, stadsutvecklingens ledning samt av tjänsteinnehavare inom sysselsättnings-, rehabiliterings- och handikapptjänsterna. 4

5 Programmets andra kapitel beskriver funktionshindrade personers ställning i världen och i Finland. I kapitlet behandlas FN:s handikappkonvention som globalt förbättrar de funktionshindrades ställning, definitioner av funktionsnedsättning och antalet funktionshindrade personer i Borgå. I det tredje kapitlet beskrivs programmets mål och de metoder med vilka man utredde de funktionshindrades åsikter och de utvecklingsbehov samt korrigerings- och utvecklingsobjekt som de ansåg vara viktiga. Man frågade om deras åsikter på diskussionsmötena och via webbenkäten. I det fjärde kapitlet beskrivs nuläget för de ämnesområden som ska utvecklas på basis av de svar som de funktionshindrade gav på diskussionsmötena och i enkäten. I det femte kapitlet ingår de egentliga åtgärdsförslagen, dvs. programmet för åren bygger på de teman som presenteras i det fjärde kapitlet. Åtgärdsförslagen har utarbetats tväradministrativt. Det bör observeras att Borgå stads handikappolitiska program har utarbetats utan att ta ställning till eventuella lagändringar som gäller kommunstruktur eller substans. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Att definiera funktionsnedsättning Det är svårt att definiera begreppet funktionsnedsättning. Den rådande människo- och samhällsuppfattningen samt samhällets gemensamma levnadsvillkor återspeglar uppfattningen om funktionsnedsättning, vilket för sin del påverkar innehållet i handikappolitiken och hur målen för handikappolitiken definieras. Båda har avsevärt förändrats under årtiondena. Tidigare hade man en diskriminerande attityd gentemot funktionshindrade personer, vilket har berott på okunskap, likgiltighet och även på rädsla. I WHO:s definition 1 indelas funktionsnedsättning och de olägenheter som den medför i tre punkter som beror på varandra: 1. Med skada avses en förlust eller avvikelse i psykologiska eller fysiologiska funktioner eller anatomiska strukturer. 2. Med funktionsbegränsning avses en begränsning eller förlust i människans normala funktioner som beror på en skada. 3. Med olägenhet avses utslagning som gäller vissa individer till följd av en skada eller funktionsbegränsning, utslagningen begränsar eller förhindrar deras normala livsfunktioner med beaktande av deras ålder, kön, sociala ställning och kulturella bakgrund. WHO:s definition betonar att omgivningsfaktorerna och de samhälleliga faktorerna är av avgörande betydelse med tanke på funktionsnedsättningens praktiska effekter, dvs. olägenhet. Med handikappad avses i handikappservicelagen den som på grund av skada eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. I lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda föreskrivs om specialomsorger om person som på grund av medfödd eller i utvecklingsåldern erhållen sjukdom, defekt eller skada hämmats eller störts i sin utveckling eller sina psykiska funktioner. I båda definitionerna framhävs en långvarig olägenhet som medför nedsatt funktionsförmåga. Det bör observeras att definitionen av funktionsnedsättning inte omfattar personer vars funktionsförmåga tillfälligt har försämrats på grund av en sjukdom eller skada. De kan emellertid kortvarigt ha samma svårigheter som personer med permanent funktionsnedsättning. I Borgå stads handikappolitiska program koncentrerar man sig på de åtgärder som förbättrar levnadsförhållanden för personer med permanent funktionsnedsättning men dessa åtgärder hjälper också andra stadsbor. 1 Tapio Räty, Vammaispalvelut 2010, s. 32 6

7 2.2 Funktionshindrade personers rättigheter Finland har undertecknat FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter men har inte ännu ratificerat den. Det centrala budskapet i konventionen som främjar de funktionshindrades rättigheter är att funktionshindrade personer ska behandlas på samma sätt som andra människor. Staterna ska garantera att personer med funktionsnedsättning har en likvärdig rätt att delta i samhällets verksamhet och att hinder för deltagandet ska undanröjas. Alla former av diskriminering är förbjudna och man ska garantera grundläggande rättigheter för alla. Enligt FN:s konvention är grundläggande rättigheter följande: rätt till ett medborgarskap, rätt att leva självständigt, rätt till en bostad, fri rörlighet, yttrandefrihet, privatliv och heder. Alla har rätt att grunda familj, utbilda sig och få arbete, rätt till hälso- och rehabiliteringstjänster och socialskydd samt samhällelig verksamhet och fritidsverksamhet. Dessa rättigheter motsvarar de rättigheter som ingår i Finlands grundlag. 2.3 Funktionshindrade personer i Borgå I stadsrådets redogörelse om handikappolitiken (2006) konstateras att det inte finns exakta forskningsresultat eller statistiska uppgifter om antalet funktionshindrade personer. Därför är det problematiskt att utreda deras välmående och förhållanden. I uppskattningen används fortfarande siffror från 1980-talet enligt vilka det finns cirka en procent (1 %) gravt funktionshindrade personer och cirka fem procent (5 %) funktionshindrade personer av befolkningen. I början av 1990-talet uppskattades det att cirka finländare har en skada eller funktionsnedsättning som medför en betydande olägenhet. I statsrådets redogörelse från 2006 konstateras också att cirka personer eller 0,5 procent av befolkningen omfattades av servicen för utvecklingsstörda år Borgå har inte heller statistiska uppgifter om antalet funktionshindrade personer. I tabellen nedan presenteras antalet klienter inom de vanligaste handikappservicen i april 2013 i förhållande till stadens invånarantal som är (1/2013). Service Klientantal Andel av Borgåborna Färdtjänst 520 1,1 % Personlig assistans 100 0,2 % Tjänster inom omsorg för utvecklingsstörda 200 0,4 % Antalet klienter inom handikappservicen (uppskattning) cirka 740 cirka 1,5 % Eftersom endast gravt funktionshindrade personer är berättigade till de flesta handikappservicen, beskriver antalet klienter inom handikappservicen antalet gravt funktionshindrade personer. Antalet motsvarar de nationella uppskattningarna i statsrådets redogörelse. Ett större antal invånare har mindre funktionsnedsättningar. I en utredning som gjordes år 2010 konstaterades att cirka hälften av de personer som använde färdtjänst var över 65 år, cirka 45 % var i arbetsför ålder och cirka 5 % var under 18 år. Största delen av de personer som anlitade andra tjänster enligt handikappservicelagen var under 65 år. Majoriteten av utvecklingsstörda personer är i arbetsför ålder och de anlitar nästan utan undantag handikappservice. 7

8 3 Målsättning och metoder 3.1 Målsättning för det handikappolitiska programmet Borgå stads tidigare handikappolitiska program utarbetades år Programmet har godkänts av social- och hälsovårdsnämnden år 2003 och igen år Syftet med programmet var att utveckla handikapptjänsterna och stadens andra funktioner som är viktiga med tanke på personer med funktionsnedsättning. I Borgå stads nya handikappolitiska program för åren ville man definiera konkreta utvecklingsåtgärder som förbättrar de funktionshindrades rättsliga ställning. Man frågade om de funktionshindrades åsikter om utvecklingsbehov via en enkät och på diskussionsmöten. 3.2 Kundenkät På Borgå stads webbplats fanns en VAMPO-enkät som var öppen för alla under perioden Man kunde också svara på enkäten på papper genom att fylla i en blankett som man fick från handikapptjänsternas byrå eller från Kompassen. Det skickades cirka 250 personliga meddelanden om enkäten till följande klientgrupper inom handikapptjänsterna: personer under 65 år personer över 65 år som beviljas åtminstone två olika former av servicen enligt handikappservicelagen utvecklingsstörda personer under 18 år och deras anhöriga Man fick totalt svar på enkätens olika frågor från 100 personer, varför resultaten kan betraktas bara som riktgivande. 3.3 Hörande av funktionshindrade personer Alla handikappgrupper har hörts under våren 2013 på diskussionsmöten eller skriftligen. Finsk- och svenskspråkiga utvecklingsstörda personer har hörts av handikapptjänsternas anställda inom omsorg för utvecklingsstörda på två möten. Bildningssektorns representanter har också hört utvecklingsstörda skolelever och studerande (i åldern 14 34). Andra funktionshindrade personer har hörts bland annat i stödgruppen Vertaansa vailla och på en kurs som MS-förbundet ordnade våren

9 3.4 Hörande av aktörer inom staden Borgå stads handikappolitiska program och strategi för utarbetades samtidigt, varför man inte har kunnat beakta de utvecklingsbehov som kommer fram i strategin i det handikappolitiska programmet. Efter att resultaten från hörandet och enkäten blev färdiga anlitade man bl.a. stadens välfärdsarbetsgrupp och arbetsgruppen Företagens välfärd och konkurrenskraft som tillsattes för att utarbeta stadsstrategin för Man har bett stadens ledande tjänstemän att samordna utredningsarbetet av det handikappolitiska programmet under sommaren 2013 samt att kartlägga de åtgärder och åtgärdsmöjligheter som stadens olika aktörer och enheter har. Stadens olika förvaltningar deltog både i bedömningen av nuläget och i fastställandet av det eftersträvade läget och åtgärdsförslagen. På det här viset kunde man utnyttja specialkompetens inom olika enheter och målen blev realistiska och sådana att de kan genomföras. Det visade sig emellertid vara mycket utmanande att på ett så omfattande sätt utarbeta stadens handikappolitiska program, att samordna frågorna och att få de olika aktörerna att delta. För programmet fick man svar från tjänsteinnehavare inom bildningssektorn, kommuntekniken, lokalitetsledningen, stadsutvecklingens ledning, sysselsättningstjänsterna, rehabiliteringstjänsterna och handikapptjänsterna. 9

10 4 Nuläget för utvecklingsobjekt Enligt enkäten som genomfördes våren 2013 anser personer med funktionsnedsättning att de viktiga utvecklingsobjekten är följande: boende tillgänglighet och rörlighet utbildning och sysselsättning fritid information Dessutom har man granskat de social- och hälsovårdstjänster som är viktiga för personer med funktionsnedsättning. Styrgruppen anser att en tillräcklig, tidsmässigt läglig och bra information är en väsentlig del av all verksamhet i staden, varför stadens information inte studerats som en separat fråga. Styrgruppen har utrett nuläget för de övriga temana samt utvecklingsbehov och -möjligheter men styrgruppen har inte ställt dem i angelägenhetsordning. 4.1 Boende Bostadsbeståndet i Borgå består av hus i olika åldrar och bostadsbeståndet är relativt gammalt jämfört med det övriga landet. Det är svårt att förbättra tillgänglighet i synnerhet på grund av den backiga terrängen och det historiska, småskaliga byggsättet i gamla stan i Borgå. Också i Empirestaden finns det många affärslokaler och bostäder som nås endast via trapphus. Ändringsarbeten i skyddade byggnader kräver utöver bygglov också Museiverkets tillstånd. Man har tidigare inte alls beaktat tillgänglighet i byggbestämmelserna eller i lagstiftningen. I dag ska nybyggen inom både den offentliga och privata sektorn byggas så att de blir tillgängliga. När det gäller nya småhus är det tillräckligt att det finns möjlighet till tillgänglighet. Vid behov blir småhusen tillgängliga genom små ändringar. I mån av möjlighet bör även de byggnader som renoveras byggas om så att de blir tillgängliga. Kravet på tillgängligheten i gamla byggnader gäller dock först då byggnaden renoveras på grund av andra skäl. I fråga om renoveringsbyggandet kan tillgängligheten förbättras genom att bredda dörröppningar samt genom att dimensionera wc och tvättrum. När befolkningen åldras installeras i allt högre grad hissar i flervåningshus, vilket underlättar boende för rörelsehindrade invånare. Staden främjar ombyggnadsarbeten i fastigheter med hjälp av markanvändningsavtal och detaljplaneändringar som anknyter till planerna. 10

11 4.1.1 Boende för funktionshindrade personer i Borgå Majoriteten av de funktionshindrade Borgåborna bor i privata hem. De funktionshindrades individuella behov av tillgänglighet varierar mycket och behoven kan snabbt förändras, varför det är svårt att bedöma om det finns tillräckligt med tillgängliga bostäder. Det kan vara svårt att ordna tillgängligt boende eftersom det är arbetskrävande och dyrt att bygga om det befintliga byggnadsbeståndet så att det blir tillgängligt. Staden står för ändringsarbeten i bostaden som är nödvändiga på grund av en skada eller sjukdom, till exempel att ta bort trösklar, installera en ramp eller lyftanordning eller att göra ändringar som gäller belysning, WC, badrum eller kök Service som stödjer de funktionshindrades självständiga boende Gravt funktionshindrade personer som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom behöver en annan persons hjälp med de dagliga sysslorna fortlöpande, under olika tider av dygnet eller annars mycket ofta är berättigade till serviceboende enligt handikappservicelagen. Serviceboendet omfattar en bostad och de nödvändiga tjänster som invånaren behöver varje dag. Serviceboendet kan ordnas i personens eget hem om bostaden lämpar sig för detta ändamål med hjälp av rimliga ändringsarbeten. Boendet i hemmet kompletteras av andra tjänster som behövs, till exempel hemvård, närståendevård, personlig assistans och måltidsservice men för att lyckas kräver det resurser från många olika håll och ett flexibelt, smidigt samarbete. Om en gravt funktionshindrad person inte kan bo i sitt eget hem ska kommunen ordna boendeservice i servicehus eller grupphem för personen. Borgå stad erbjuder inga andra former av boendeservice än fem servicebostäder vid Brandbackens servicecenter som har använts av långvariga klienter sedan bostäderna byggdes. De gravt funktionshindrade personer som behöver boende i servicehus är i nuläget tvungna att bo i bostäder som finns på andra orter och erbjuds av privata serviceproducenter Boende för utvecklingsstörda personer i Borgå Statsrådet fattade år 2010 ett beslut om ordnandet av boende för utvecklingsstörda och tjänster i anslutning till det. Målet är att erbjuda individuella boendelösningar och individuellt och generellt inriktat stöd och tjänster i den närmaste omgivningen. De ökar de utvecklingsstördas delaktighet och jämlikhet och minskar behovet av institutionsvård. En del av de utvecklingsstörda personer som bor i Borgå bor självständigt med hjälp av stöd. De utvecklingsstörda personer som behöver boendeservice bor i gruppbostäder som drivs av samkommunerna (ETEVA och Kårkulla samkommun). Eftersom Borgå i nuläget inte kan erbjuda andra former av boende för utvecklingsstörda, bor några utvecklingsstörda personer i boendeenheter som finns på andra orter. Det nationella boendeprogrammet för utvecklingsstörda för åren innehåller följande mål: utveckla stödtjänster för boende för utvecklingsstörda så att tjänsterna blir mer individuella erbjuda flera olika alternativ till boende minska antalet institutionsplatser snabbt, systematiskt och kontrollerat 11

12 möjliggöra för vuxna utvecklingsstörda att flytta från sina barndomshem genom att erbjuda de boendelösningar, individuella tjänster och det stöd som behövs utöka utbudet av bostäder för utvecklingsstörda som flyttar från långvarig institutionsvård producera sammanlagt bostäder (årligen cirka 600 bostäder) som är avsedda för utvecklingsstörda personer. 4.2 Tillgängligt byggnadsbestånd och tillgänglighet i fråga om rörlighet En tillgänglig miljö ger alla invånare i staden mervärde och gör det lättare att på egen hand och självständigt röra sig. Stadsbilden i Borgå är exceptionellt mångsidig och intressant till följd av den historiska utvecklingen. Den småskaliga miljön i gamla stan i Borgå som bygger på byggande i trä fortsätter i söder som en regelbunden empirerutplan. Gamla träbyggnader i Empire-Borgå har ersatts med flervåningshus och nya affärsbyggnader. Åmiljön finns i kärnan av stadsmiljön och den präglas av det nya centrum som byggs på västra åstranden och av den moderna arkitekturen. När det gäller gamla byggnader som ligger i centrum är det problematiskt att byggnaderna har höga socklar och är labyrintiska. Gammelbacka, Vårberga och Estbacka är typiska exempel på förorter som byggdes på och 1980-talet på ett sätt som inte var tillgängligt. Det är problematiskt att byggnaderna inte har bl.a. hissar och ramper och att bostäderna har dimensionerats så att det inte finns något extra utrymme. I Borgå färdigställdes år 2012 en tillgänglighetskartläggning av nästan 100 objekt som var ett lärdomsprov 2 vid Laurea YH. Kartläggningen gjordes i samarbete med handikapprådet i Borgå stad. I kartläggningen kartlades hur tillgängliga Borgå stads offentliga tjänster, apotek, banker och försäkringsbolag, restauranger och hotell, kyrkor och museer och företag i förorterna är. Kartläggningen koncentrerade sig närmast på problem med rörlighet. För att undanröja dessa problem krävs det ett samarbete mellan den offentliga förvaltningen och den privata sektorn, eftersom bland annat de tidigare planbestämmelserna gör det svårare att förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten gäller många andra saker än undanröjande av hinder för rörlighet. Till exempel svårigheter med hörsel, syn och uppfattning och kognitiva svårigheter samt svårigheter hos personer med andningssjukdomar påverkar tillgängligheten. Ljudsignaler för trafikljus gör det möjligt att man på ett säkert sätt kan röra sig i korsningar med trafikljus. Kommuntekniken ser till att ljudsignalerna fungerar och att det vid behov installeras ljudsignaler vid trafikljusen. Den offentliga kollektivtrafiken och servicelinjen som kompletterar kollektivtrafiken hjälper personer med funktionsnedsättning att röra sig självständigt. Servicelinjen är stadens köptjänst som körs med fordon med lågt golv. Annan kollektivtrafik fungerar för närvarande med trafikeringsavtalen för den så kallade övergångsperioden, varför staden inte kan påverka kollektivtrafiken, fordonen eller rutterna. Kollektivtrafiksystemet ändras år 2014 då närings-, trafik- och miljöcentralen börjar konkurrensutsätta stadstrafikens nummerlinjer. I fortsättningen deltar staden i köp av trafik genom att betala och fastställa kvalitets-, service- och prisnivåerna. Också i stadstrafiken ska man i fortsättningen kräva att det används fordon med lågt golv. 2 Ahlgren, A., Lassila, A., Rautakoski, M-L

13 4.3 Utbildning och sysselsättning Personer med funktionsnedsättning har läroplikt och -rätt enligt lagen om grundläggande utbildning samt rätt att få sådana stöd- och biträdestjänster, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster och särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för att de kan delta i undervisningen Småbarnsfostran och förskoleundervisning och grundläggande utbildning Småbarnsfostran för funktionshindrade barn erbjuds i familjedagvård och daghem, det finns integrerade specialgrupper i fyra daghem. Den grundläggande utbildningen ordnas i enlighet med principen om närskola. En svenskspråkig småklass har för närvarande tillfälliga utrymmen. Delvis eller helt individualiserad grundläggande utbildning, specialundervisning och hjälpmedel erbjuds enligt barnets behov Yrkesutbildning och universitetsutbildning Enligt grundlagen har personer med funktionsnedsättning en likvärdig rätt till yrkesutbildning och universitetsutbildning. Funktionshindrade studerande är berättigade till den personlig assistans som de behöver för att kunna studera. Gravt funktionshindrade och utvecklingsstörda ungdomar och ungdomar med olika typer av autism erbjuds utbildning som förbereder för arbete och självständigt liv. Målet med utbildningen är att klarlägga ens yrkesval, kartlägga möjligheter till fortsatta studier och förbereda för arbetsuppgifter. Målet är också att upprätthålla de kunskaper och färdigheter som man lärt sig i grundskolan och som hjälper att klara sig i det vardagliga livet och på arbetsplatsen. Dessutom är målet att utreda vilket stöd man behöver som vuxen och att hitta ett lämpligt arbete eller en lämplig form av dagverksamhet. Man lär sig arbetsfärdigheter och beteende på arbetsplatsen och dessutom strävar man efter att förstärka kommunikationen och den sociala växelverkan. Centralparkens yrkesinstitut ORTON är en yrkesinriktad specialläroanstalt och en utvecklingscentral för specialundervisning. Yrkesinstitutet upprätthålls av Invalidstiftelsen. Yrkesinstitutet erbjuder olika undervisnings-, utvecklings- och experttjänster för studerande, andra läroanstalter och övriga samarbetsparter. I WSOY-huset i Borgå erbjuder Orton utbildning som förbereder för arbete och självständigt liv. Det finns totalt 32 studieplatser som indelats i fyra grupper Sysselsättning Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete och de får inte diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Det är önskvärt att personer med funktionsnedsättning får arbete på den fria arbetsmarknaden. Sysselsättningen stöds genom många samhälleliga stöd och tjänster 3. I dag är arbetslöshetsgraden dock högre än genomsnittet

14 Om arbetsverksamhet för handikappade, gravt funktionshindrade och utvecklingsstörda personer föreskrivs bl.a. i socialvårdslagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Syftet är att öka sysselsättningen av alla funktionshindrade personer på den öppna arbetsmarknaden. Detta syfte stöds till exempel genom individuell arbetshandledning och genom att vid behov ordna personlig assistans. Arbetet kan också ske i grupper till exempel i ett verksamhetscenter. I social- och hälsovårdsministeriet utarbetar man ett förslag till ny lag som förenar stadganden om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i två nuvarande lagar (socialvårdslagen och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte). Målet med lagändringen är att öka sysselsättningen av handikappade och funktionshindrade personer. Innehållet i den nya lagen är ännu okänt men lagen kan leda till betydande tilläggssatsningar från och med början av Fritid Personer med funktionsnedsättning har rätt till en kvalitativ fritid, hobbyer och kulturtjänster samt rätt att välja hur man spenderar sin fritid och vilka aktiviteter som man deltar i. Staden erbjuder kultur- och fritidstjänster som ska ordnas i lätt tillgängliga lokaler så att alla kan delta i dem. Staden ska också beakta behoven hos personer med syn- och hörselskador och andningssjukdomar (bl.a. induktionsslingor och kvaliteten på inomhusluft). Funktionshindrade barn och ungdomar ska kunna ha samma möjligheter som barn och ungdomar i samma ålder att delta i fritidsaktiviteter. Service enligt handikappservicelagen, till exempel färdtjänst och personlig assistans, stödjer också deltagande i fritidsaktiviteter. 4.5 Information Enligt styrgruppen för Borgå stads handikappolitiska program är det mycket viktigt att informationen är tidsmässigt läglig och bra. Problem med syn och hörsel, kognitiva problem och andra problem kan försämra de funktionshindrades förmåga att ta emot information. Därför ska staden informera så att olika kanaler och sätt att informera används. 4.6 Social- och hälsovårdstjänster Social- och hälsovårdstjänsterna är en väsentlig del av de funktionshindrades liv, varför de ingår i det handikappolitiska programmet Medicinsk rehabilitering Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2010, 24) ska kommunen ordna medicinsk rehabilitering för sina invånare. Medicinsk rehabilitering som anknyter till specialsjukvården ordnas i samarbete med samkommunen för sjukvårdsdistriktet och primärvården. 14

15 Hälso- och sjukvårdslagen ändras i början av 2014 och därefter har klienten en möjlighet att fritt välja sin vårdplats i Finland. Detta ökar behovet av regionalt samarbete och enhetliga vårdpraxis. Den offentliga hälsovården ansvarar för medicinsk rehabilitering av långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Den medicinska rehabiliteringen bygger på en rehabiliteringsplan som rehabiliteringsklienten och läkaren inom primärvården tillsammans upprättar. I rehabiliteringsplanen kan ingå bl.a. rehabiliteringshandledning, terapitjänster, rehabiliteringsundersökningar, anpassningsträning, hjälpmedelstjänster. Rehabiliteringen ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt och som öppenvård om patientsäkerheten tillåter det. Primärvården vägleder klienten vid behov till andra sjukoch hälsovårdstjänster eller till en annan rehabiliteringsenhet för att upprätta en noggrannare rehabiliteringsplan. Personer med funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på de dagliga sysslorna i det självständiga livet. Förändringen av åldersstrukturen och den tekniska utvecklingen av hjälpmedel ökar behovet av hjälpmedelstjänster. Den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster produceras regionalt så att det inte uppstår orimliga kostnader för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. De multiprofessionella rehabiliteringsarbetsgrupperna för barn och vuxna är en väsentlig del av primärvårdens medicinska rehabilitering Tjänster inom primärvården för specialgrupper I reformen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen beaktas att tjänsterna inom den offentliga primärvården bör lämpa sig för alla befolkningsgrupper. Detta innebär att man strävar efter att ordna hälsooch rådgivningstjänster, skolhälsovård, rehabiliteringsplaner och psykiatrisk vård också för utvecklingsstörda personer som en del av primärvården. En smidig hälso- och sjukvård för utvecklingsstörda personer i Borgå kräver att vårdvägarna utvecklas. Rehabiliteringsplanerna för utvecklingsstörda personer upprättas för tillfället som specialomsorger antingen på Rinnehemmets poliklinik eller i Kårkulla samkommuns läkartjänster. Skolhälsovården för utvecklingsstörda barn ordnas i Borgå. Eftersom de har specialbehov, är de emellertid ofta tvungna att besöka Rinnehemmets poliklinik eller anlita Kårkulla samkommuns tjänster." Barnfamiljerna har gett respons på stadens rådgivningstjänster och de har ansett att rådgivningstjänsterna bättre en tidigare bör beakta också barn med specialbehov Handikappservice I handikappservicelagen och specialomsorgslagen föreskrivs om specialtjänster för personer med funktionsnedsättning. Man håller på att reformera respektive lagstiftning. Syftet är att lagarna förenas till en speciallag. Då detta handikappolitiska program utarbetades kunde man inte förbereda sig på de ändringar som lagen eventuellt medför i kommunernas serviceskyldigheter. Syftet med handikappservicelagarna är att möjliggöra att personer med funktionsnedsättning lever ett likvärdigt och bra liv. Då detta program utarbetades visade det sig att personlig assistans, som blev en subjektiv rätt till följd av lagändringen år 2009, är en viktig service. Till personlig assistans är berättigade personer som till följd av ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp för att klara de dagliga funktionerna, arbetet, studierna, hobbyerna och det samhälleliga deltagandet hemma och utanför hemmet. 15

16 I Borgå ordnas personlig assistans för tillfället enligt arbetsgivarmodellen och denna modell är för svår för vissa gravt funktionshindrade personer. Enligt modellen fungerar den funktionshindrade personen som arbetsgivare för sin assistent och kommunen ersätter arbetsgivarens alla lagstadgade kostnader. Förutom arbetsgivarmodellen behövs det också andra sätt att ordna personlig assistans, till exempel servicesedel, köptjänst eller kommunens egen serviceproduktion. Man lyfter särskilt fram också boendeservice för personer med funktionsnedsättning. Det nationella boendeprogrammet för utvecklingsstörda och det nationella programmet för tillsyn påverkar utvecklingen av boendeservice. För tillfället kan man i Borgå inte möta alla specialbehov som gäller boendet för personer med funktionsnedsättning. Inom handikapptjänsterna har man utvecklat servicehandledning på basis av en enkät om kundtillfredsställelse som gjordes år De ökande servicebehoven medför utmaningar för tillräckliga personalresurser inom handikapptjänsterna. 16

17 5 Program Vision Visionen om ett gott liv för personer med funktionsnedsättning i Borgå år 2020 innebär frågorna nedan som kan uppnås genom de åtgärder som föreslås i följande kapitel. Staden är tillgänglig. Varje kommuninvånare kan själv sköta sina egna ärenden. Dagvård och utbildning för barn och ungdomar ordnas enligt deras behov. Personer med funktionsnedsättning kan bo på ett sätt som lämpar sig för dem och i en lämplig bostad som ligger i Borgå. De funktionshindrades individuella servicebehov uppfylls. Personer med funktionsnedsättning är med i arbetslivet, om de önskar det, och har ett arbete som lämpar sig för dem. Personer med funktionsnedsättning deltar i den offentliga fritidsverksamhet som de är intresserade av. Den handikappade har rätt till ett jämlikt liv. 5.2 Boende LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS I Borgå finns det tillräckligt med hyres- och ägarbostäder som är tillgängliga, av olika storlek och med skäliga boendekostnader. Alla offentliga nybyggnads- och renoveringsprojekt genomförs så att byggnaderna blir tillgängliga. När det gäller privat småhusbyggande är det tillräckligt att det finns möjlighet till tillgänglighet. Staden främjar tillgänglighetsrenoveringar av gamla flervåningshus (t.ex. hissar och ramper) med hjälp av detaljplaneändringar och markanvändningsavtal i anslutning till dem. Boendeservice (servicehus e.d.) kan ordnas för alla funktionshindrade personer i deras egen hemkommun. ÅTGÄRDER Stadens egna nybyggnader byggs så att de blir tillgängliga. Tillgänglighet i befintliga byggnader förbättras i mån av möjlighet när andra renoveringsarbeten utförs. Ett tväradministrativt samarbete för att utveckla och säkerställa boendeformer. ANSVARIGA PARTER 17

18 Lokalitetsledningen, stadsutvecklingen, social- och hälsovårdssektorn 5.3 Tillgänglighet och rörlighet LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Kollektivtrafikens fordon omfattar fordon med lågt golv och trafikförbindelserna betjänar också funktionshindrade kommuninvånare. Servicelinjens flexibla service kompletterar annan kollektivtrafik. Då kan alla utföra sina ärenden i centrum åtminstone en gång i veckan. Offentliga ämbetsverk är tillgängliga när det gäller att utföra ärenden och röra sig. Invalidparkeringsplatserna har i huvudsak dimensionerats enligt rekommendationerna, det finns tillräckligt med parkeringsplatser och parkeringsplatserna finns i närheten av tjänsterna. ÅTGÄRDER Staden drar nytta av den färdiga tillgänglighetskartläggningen och bygger om gatuområden som inte är tillgängliga så att de blir tillgängliga. Stadsutvecklingens anslag för tillgänglighet riktas i första skedet till förbättring av centrum. Vid behov samarbetar kommuntekniken med fastighetsägare. Staden ser till att den kollektivtrafik som köps av staden körs med fordon med lågt golv och med ett tillräckligt antal rullstolsplatser. Kommuntekniken strävar efter att förbättra hållplatser så att steget till bussen blir så lågt som möjligt. Om det är möjligt, bygger man om stadens lokaler i samband med andra renoveringar så att de blir tillgängliga. Ombyggnadsbehoven ställs i angelägenhetsordning enligt tillgänglighetskartläggningen. Antalet invalidparkeringsplatser justeras i samarbete med handikapprådet och man gör upp en karta över parkeringsplatserna bl.a. på stadens webbplats. Kommuntekniken ansvarar för antalet invalidplatser på gatuområden och för byggande av dem. Eftersom gatorna är smala uppfyller de invalidplatser som ligger på gator endast sällan de officiella dimensioneringskraven men de betjänar ändå flera funktionshindrade personer. Parkeringsövervakningen övervakar på ett effektiverat sätt användning av invalidplatser. ANSVARIGA PARTER Stadsutvecklingen, lokalitetsledningen, parkeringsövervakningen 18

19 5.4 Utbildning och sysselsättning LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Tjänster inom småbarnsfostran och utbildningstjänster ordnas i första hand enligt principen om närtjänster. Man erbjuder de speciella stödåtgärder som funktionshindrade barn behöver som centraliserade regionala tjänster. Undervisning av gravt funktionshindrade personer sker enligt principen om närskola. Personer med funktionsnedsättning är med i arbetslivet, om de önskar det, och har ett arbete som lämpar sig för dem. ÅTGÄRDER Tillräckliga resurser för specialbarnträdgårdslärare och tilläggspersonal samt utbildning för anställda inom småbarnsfostran. Tillräckliga resurser för specialundervisning och biträdestjänster inom den grundläggande utbildningen. Tillräckliga resurser för fortbildning av undervisnings- och biträdespersonal. När nya daghemsbyggnader och skolor planeras ingår i de centrala kriterierna att lokalerna är fungerande och ändamålsenliga. I mån av möjlighet förbättrar man de gamla daghems- och skolbyggnadernas funktion och ändamålsenlighet när andra renoveringsarbeten utförs. Det ordnas lokaler för en småklass inom delvis eller helt individualiserad grundläggande utbildning vid Västra enhetsskolan. Staden fungerar som ett bra exempel: sysselsätter personer med funktionsnedsättning koordinerar en kampanj som är avsedd för företag och som främjar sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. ANSVARIGA PARTER Bildningssektorn, lokalitetsledningen, stadsutvecklingen 19

20 5.5 Fritid LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Staden erbjuder alla kommuninvånare kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet. Skräddarsydda kultur- och idrottstjänster erbjuds till de specialgrupper som behöver dessa tjänster och tjänsterna planeras i samarbete med specialgrupperna. Funktionshindrade barn och ungdomar erbjuds tjänster särskilt enligt deras önskemål och behov. ÅTGÄRDER Specialgruppernas önskemål kartläggs med en behovsanalys. Man ökar samarbetet inom kultur- och fritidstjänsterna. Man ökar samarbetet mellan staden och andra producenter av fritidstjänster. I de kultur- och fritidslokaler som drivs av staden beaktar man i mån av möjlighet specialbehoven hos rörelsehindrade personer och hos personer med syn- och hörselskador och andningssjukdomar. ANSVARIGA PARTER Bildningssektorn, lokalitetsledningen 20