BORGÅ STADS HANDIKAPPOLITISKA PROGRAM FÖR ÅREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BORGÅ STADS HANDIKAPPOLITISKA PROGRAM FÖR ÅREN 2014-2020"

Transkript

1 BORGÅ STADS HANDIKAPPOLITISKA PROGRAM FÖR ÅREN

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Att definiera funktionsnedsättning Funktionshindrade personers rättigheter Funktionshindrade personer i Borgå Målsättning och metoder Målsättning för det handikappolitiska programmet Kundenkät Hörande av funktionshindrade personer Hörande av aktörer inom staden Nuläget för utvecklingsobjekt Boende Boende för funktionshindrade personer i Borgå Service som stödjer de funktionshindrades självständiga boende Boende för utvecklingsstörda personer i Borgå Tillgängligt byggnadsbestånd och tillgänglighet i fråga om rörlighet Utbildning och sysselsättning Småbarnsfostran och förskoleundervisning och grundläggande utbildning Yrkesutbildning och universitetsutbildning Sysselsättning Fritid Information Social- och hälsovårdstjänster Medicinsk rehabilitering Tjänster inom primärvården för specialgrupper Handikappservice Program Vision Boende Tillgänglighet och rörlighet Utbildning och sysselsättning Fritid Social- och hälsovårdstjänster Uppföljning av åtgärdsprogrammet Bilagor Källförteckning

3 3

4 1 Inledning Syftet med Borgå stads handikappolitiska program (nedan programmet) är att ge riktlinjer för konkreta korrigerings- och utvecklingsåtgärder som förbättrar funktionshindrade personers rättsliga ställning i Borgå stad åren I programmet beskrivs nuläget i staden och de funktionshindrades ställning. Där beskrivs också en målsättning om ett gott liv hos personer med funktionsnedsättning i Borgå samt mål och åtgärder för hur staden tväradministrativt och i samarbete med utomstående samarbetsparter kan utveckla de funktionshindrades ställning i Borgå i framtiden. Programmet bygger bland annat på stadens tidigare program (det tidigare programmet godkändes på nytt år 2007), på Borgå stads strategi (som samtidigt uppdaterades för perioden ) samt på Finlands handikappolitiska program VAMPO Stadsdirektören tillsatte i december 2012 en tväradministrativ styrgrupp för att koordinera utarbetandet av det handikappolitiska programmet. Styrgruppen bestod av: Aaltonen Johanna Aatelo Maija Eklöv Leila Helena Forsbäck-Turunen Koistinen Miika Kolsi Anne Linna-Varis Hanna Nyholm Nina Partanen Soili representant för klienterna representant för klienterna tf. handikappservicechef, ordförande för styrgruppen idrottssekreterare ungdomsledare, representant för personalen biträdande rektor trafikingenjör byråsekreterare, sekreterare för styrgruppen chef för äldreomsorg och handikappservice Borgå stads handikappolitiska program har utarbetats på ett kundorienterat sätt genom att höra en stor del av de funktionshindrade personer som bor i Borgå. De har hörts bl.a. på handikappföreningars möten under våren Det har ordnats flera diskussionsmöten för unga och vuxna utvecklingsstörda. Dessutom genomförde man i april maj en webbenkät som var öppen för alla, det var möjligt att svara på enkäten också på papper. Handikapptjänsterna skickade ett personligt meddelande om enkäten till cirka 250 funktionshindrade personer i olika åldrar. Programmet har utarbetats också tväradministrativt. I juni september 2013 har man flera gånger närmat sig de parter som svarar för de tjänster som enligt kundenkäten kräver åtgärder. På det här viset ville man säkerställa att alla förvaltningsområdena förbinder sig till programmets åtgärdsförslag. Svar har erhållits av tjänsteinnehavare inom bildningssektorn, kommuntekniken, lokalitetsledningen, stadsutvecklingens ledning samt av tjänsteinnehavare inom sysselsättnings-, rehabiliterings- och handikapptjänsterna. 4

5 Programmets andra kapitel beskriver funktionshindrade personers ställning i världen och i Finland. I kapitlet behandlas FN:s handikappkonvention som globalt förbättrar de funktionshindrades ställning, definitioner av funktionsnedsättning och antalet funktionshindrade personer i Borgå. I det tredje kapitlet beskrivs programmets mål och de metoder med vilka man utredde de funktionshindrades åsikter och de utvecklingsbehov samt korrigerings- och utvecklingsobjekt som de ansåg vara viktiga. Man frågade om deras åsikter på diskussionsmötena och via webbenkäten. I det fjärde kapitlet beskrivs nuläget för de ämnesområden som ska utvecklas på basis av de svar som de funktionshindrade gav på diskussionsmötena och i enkäten. I det femte kapitlet ingår de egentliga åtgärdsförslagen, dvs. programmet för åren bygger på de teman som presenteras i det fjärde kapitlet. Åtgärdsförslagen har utarbetats tväradministrativt. Det bör observeras att Borgå stads handikappolitiska program har utarbetats utan att ta ställning till eventuella lagändringar som gäller kommunstruktur eller substans. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Att definiera funktionsnedsättning Det är svårt att definiera begreppet funktionsnedsättning. Den rådande människo- och samhällsuppfattningen samt samhällets gemensamma levnadsvillkor återspeglar uppfattningen om funktionsnedsättning, vilket för sin del påverkar innehållet i handikappolitiken och hur målen för handikappolitiken definieras. Båda har avsevärt förändrats under årtiondena. Tidigare hade man en diskriminerande attityd gentemot funktionshindrade personer, vilket har berott på okunskap, likgiltighet och även på rädsla. I WHO:s definition 1 indelas funktionsnedsättning och de olägenheter som den medför i tre punkter som beror på varandra: 1. Med skada avses en förlust eller avvikelse i psykologiska eller fysiologiska funktioner eller anatomiska strukturer. 2. Med funktionsbegränsning avses en begränsning eller förlust i människans normala funktioner som beror på en skada. 3. Med olägenhet avses utslagning som gäller vissa individer till följd av en skada eller funktionsbegränsning, utslagningen begränsar eller förhindrar deras normala livsfunktioner med beaktande av deras ålder, kön, sociala ställning och kulturella bakgrund. WHO:s definition betonar att omgivningsfaktorerna och de samhälleliga faktorerna är av avgörande betydelse med tanke på funktionsnedsättningens praktiska effekter, dvs. olägenhet. Med handikappad avses i handikappservicelagen den som på grund av skada eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. I lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda föreskrivs om specialomsorger om person som på grund av medfödd eller i utvecklingsåldern erhållen sjukdom, defekt eller skada hämmats eller störts i sin utveckling eller sina psykiska funktioner. I båda definitionerna framhävs en långvarig olägenhet som medför nedsatt funktionsförmåga. Det bör observeras att definitionen av funktionsnedsättning inte omfattar personer vars funktionsförmåga tillfälligt har försämrats på grund av en sjukdom eller skada. De kan emellertid kortvarigt ha samma svårigheter som personer med permanent funktionsnedsättning. I Borgå stads handikappolitiska program koncentrerar man sig på de åtgärder som förbättrar levnadsförhållanden för personer med permanent funktionsnedsättning men dessa åtgärder hjälper också andra stadsbor. 1 Tapio Räty, Vammaispalvelut 2010, s. 32 6

7 2.2 Funktionshindrade personers rättigheter Finland har undertecknat FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter men har inte ännu ratificerat den. Det centrala budskapet i konventionen som främjar de funktionshindrades rättigheter är att funktionshindrade personer ska behandlas på samma sätt som andra människor. Staterna ska garantera att personer med funktionsnedsättning har en likvärdig rätt att delta i samhällets verksamhet och att hinder för deltagandet ska undanröjas. Alla former av diskriminering är förbjudna och man ska garantera grundläggande rättigheter för alla. Enligt FN:s konvention är grundläggande rättigheter följande: rätt till ett medborgarskap, rätt att leva självständigt, rätt till en bostad, fri rörlighet, yttrandefrihet, privatliv och heder. Alla har rätt att grunda familj, utbilda sig och få arbete, rätt till hälso- och rehabiliteringstjänster och socialskydd samt samhällelig verksamhet och fritidsverksamhet. Dessa rättigheter motsvarar de rättigheter som ingår i Finlands grundlag. 2.3 Funktionshindrade personer i Borgå I stadsrådets redogörelse om handikappolitiken (2006) konstateras att det inte finns exakta forskningsresultat eller statistiska uppgifter om antalet funktionshindrade personer. Därför är det problematiskt att utreda deras välmående och förhållanden. I uppskattningen används fortfarande siffror från 1980-talet enligt vilka det finns cirka en procent (1 %) gravt funktionshindrade personer och cirka fem procent (5 %) funktionshindrade personer av befolkningen. I början av 1990-talet uppskattades det att cirka finländare har en skada eller funktionsnedsättning som medför en betydande olägenhet. I statsrådets redogörelse från 2006 konstateras också att cirka personer eller 0,5 procent av befolkningen omfattades av servicen för utvecklingsstörda år Borgå har inte heller statistiska uppgifter om antalet funktionshindrade personer. I tabellen nedan presenteras antalet klienter inom de vanligaste handikappservicen i april 2013 i förhållande till stadens invånarantal som är (1/2013). Service Klientantal Andel av Borgåborna Färdtjänst 520 1,1 % Personlig assistans 100 0,2 % Tjänster inom omsorg för utvecklingsstörda 200 0,4 % Antalet klienter inom handikappservicen (uppskattning) cirka 740 cirka 1,5 % Eftersom endast gravt funktionshindrade personer är berättigade till de flesta handikappservicen, beskriver antalet klienter inom handikappservicen antalet gravt funktionshindrade personer. Antalet motsvarar de nationella uppskattningarna i statsrådets redogörelse. Ett större antal invånare har mindre funktionsnedsättningar. I en utredning som gjordes år 2010 konstaterades att cirka hälften av de personer som använde färdtjänst var över 65 år, cirka 45 % var i arbetsför ålder och cirka 5 % var under 18 år. Största delen av de personer som anlitade andra tjänster enligt handikappservicelagen var under 65 år. Majoriteten av utvecklingsstörda personer är i arbetsför ålder och de anlitar nästan utan undantag handikappservice. 7

8 3 Målsättning och metoder 3.1 Målsättning för det handikappolitiska programmet Borgå stads tidigare handikappolitiska program utarbetades år Programmet har godkänts av social- och hälsovårdsnämnden år 2003 och igen år Syftet med programmet var att utveckla handikapptjänsterna och stadens andra funktioner som är viktiga med tanke på personer med funktionsnedsättning. I Borgå stads nya handikappolitiska program för åren ville man definiera konkreta utvecklingsåtgärder som förbättrar de funktionshindrades rättsliga ställning. Man frågade om de funktionshindrades åsikter om utvecklingsbehov via en enkät och på diskussionsmöten. 3.2 Kundenkät På Borgå stads webbplats fanns en VAMPO-enkät som var öppen för alla under perioden Man kunde också svara på enkäten på papper genom att fylla i en blankett som man fick från handikapptjänsternas byrå eller från Kompassen. Det skickades cirka 250 personliga meddelanden om enkäten till följande klientgrupper inom handikapptjänsterna: personer under 65 år personer över 65 år som beviljas åtminstone två olika former av servicen enligt handikappservicelagen utvecklingsstörda personer under 18 år och deras anhöriga Man fick totalt svar på enkätens olika frågor från 100 personer, varför resultaten kan betraktas bara som riktgivande. 3.3 Hörande av funktionshindrade personer Alla handikappgrupper har hörts under våren 2013 på diskussionsmöten eller skriftligen. Finsk- och svenskspråkiga utvecklingsstörda personer har hörts av handikapptjänsternas anställda inom omsorg för utvecklingsstörda på två möten. Bildningssektorns representanter har också hört utvecklingsstörda skolelever och studerande (i åldern 14 34). Andra funktionshindrade personer har hörts bland annat i stödgruppen Vertaansa vailla och på en kurs som MS-förbundet ordnade våren

9 3.4 Hörande av aktörer inom staden Borgå stads handikappolitiska program och strategi för utarbetades samtidigt, varför man inte har kunnat beakta de utvecklingsbehov som kommer fram i strategin i det handikappolitiska programmet. Efter att resultaten från hörandet och enkäten blev färdiga anlitade man bl.a. stadens välfärdsarbetsgrupp och arbetsgruppen Företagens välfärd och konkurrenskraft som tillsattes för att utarbeta stadsstrategin för Man har bett stadens ledande tjänstemän att samordna utredningsarbetet av det handikappolitiska programmet under sommaren 2013 samt att kartlägga de åtgärder och åtgärdsmöjligheter som stadens olika aktörer och enheter har. Stadens olika förvaltningar deltog både i bedömningen av nuläget och i fastställandet av det eftersträvade läget och åtgärdsförslagen. På det här viset kunde man utnyttja specialkompetens inom olika enheter och målen blev realistiska och sådana att de kan genomföras. Det visade sig emellertid vara mycket utmanande att på ett så omfattande sätt utarbeta stadens handikappolitiska program, att samordna frågorna och att få de olika aktörerna att delta. För programmet fick man svar från tjänsteinnehavare inom bildningssektorn, kommuntekniken, lokalitetsledningen, stadsutvecklingens ledning, sysselsättningstjänsterna, rehabiliteringstjänsterna och handikapptjänsterna. 9

10 4 Nuläget för utvecklingsobjekt Enligt enkäten som genomfördes våren 2013 anser personer med funktionsnedsättning att de viktiga utvecklingsobjekten är följande: boende tillgänglighet och rörlighet utbildning och sysselsättning fritid information Dessutom har man granskat de social- och hälsovårdstjänster som är viktiga för personer med funktionsnedsättning. Styrgruppen anser att en tillräcklig, tidsmässigt läglig och bra information är en väsentlig del av all verksamhet i staden, varför stadens information inte studerats som en separat fråga. Styrgruppen har utrett nuläget för de övriga temana samt utvecklingsbehov och -möjligheter men styrgruppen har inte ställt dem i angelägenhetsordning. 4.1 Boende Bostadsbeståndet i Borgå består av hus i olika åldrar och bostadsbeståndet är relativt gammalt jämfört med det övriga landet. Det är svårt att förbättra tillgänglighet i synnerhet på grund av den backiga terrängen och det historiska, småskaliga byggsättet i gamla stan i Borgå. Också i Empirestaden finns det många affärslokaler och bostäder som nås endast via trapphus. Ändringsarbeten i skyddade byggnader kräver utöver bygglov också Museiverkets tillstånd. Man har tidigare inte alls beaktat tillgänglighet i byggbestämmelserna eller i lagstiftningen. I dag ska nybyggen inom både den offentliga och privata sektorn byggas så att de blir tillgängliga. När det gäller nya småhus är det tillräckligt att det finns möjlighet till tillgänglighet. Vid behov blir småhusen tillgängliga genom små ändringar. I mån av möjlighet bör även de byggnader som renoveras byggas om så att de blir tillgängliga. Kravet på tillgängligheten i gamla byggnader gäller dock först då byggnaden renoveras på grund av andra skäl. I fråga om renoveringsbyggandet kan tillgängligheten förbättras genom att bredda dörröppningar samt genom att dimensionera wc och tvättrum. När befolkningen åldras installeras i allt högre grad hissar i flervåningshus, vilket underlättar boende för rörelsehindrade invånare. Staden främjar ombyggnadsarbeten i fastigheter med hjälp av markanvändningsavtal och detaljplaneändringar som anknyter till planerna. 10

11 4.1.1 Boende för funktionshindrade personer i Borgå Majoriteten av de funktionshindrade Borgåborna bor i privata hem. De funktionshindrades individuella behov av tillgänglighet varierar mycket och behoven kan snabbt förändras, varför det är svårt att bedöma om det finns tillräckligt med tillgängliga bostäder. Det kan vara svårt att ordna tillgängligt boende eftersom det är arbetskrävande och dyrt att bygga om det befintliga byggnadsbeståndet så att det blir tillgängligt. Staden står för ändringsarbeten i bostaden som är nödvändiga på grund av en skada eller sjukdom, till exempel att ta bort trösklar, installera en ramp eller lyftanordning eller att göra ändringar som gäller belysning, WC, badrum eller kök Service som stödjer de funktionshindrades självständiga boende Gravt funktionshindrade personer som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom behöver en annan persons hjälp med de dagliga sysslorna fortlöpande, under olika tider av dygnet eller annars mycket ofta är berättigade till serviceboende enligt handikappservicelagen. Serviceboendet omfattar en bostad och de nödvändiga tjänster som invånaren behöver varje dag. Serviceboendet kan ordnas i personens eget hem om bostaden lämpar sig för detta ändamål med hjälp av rimliga ändringsarbeten. Boendet i hemmet kompletteras av andra tjänster som behövs, till exempel hemvård, närståendevård, personlig assistans och måltidsservice men för att lyckas kräver det resurser från många olika håll och ett flexibelt, smidigt samarbete. Om en gravt funktionshindrad person inte kan bo i sitt eget hem ska kommunen ordna boendeservice i servicehus eller grupphem för personen. Borgå stad erbjuder inga andra former av boendeservice än fem servicebostäder vid Brandbackens servicecenter som har använts av långvariga klienter sedan bostäderna byggdes. De gravt funktionshindrade personer som behöver boende i servicehus är i nuläget tvungna att bo i bostäder som finns på andra orter och erbjuds av privata serviceproducenter Boende för utvecklingsstörda personer i Borgå Statsrådet fattade år 2010 ett beslut om ordnandet av boende för utvecklingsstörda och tjänster i anslutning till det. Målet är att erbjuda individuella boendelösningar och individuellt och generellt inriktat stöd och tjänster i den närmaste omgivningen. De ökar de utvecklingsstördas delaktighet och jämlikhet och minskar behovet av institutionsvård. En del av de utvecklingsstörda personer som bor i Borgå bor självständigt med hjälp av stöd. De utvecklingsstörda personer som behöver boendeservice bor i gruppbostäder som drivs av samkommunerna (ETEVA och Kårkulla samkommun). Eftersom Borgå i nuläget inte kan erbjuda andra former av boende för utvecklingsstörda, bor några utvecklingsstörda personer i boendeenheter som finns på andra orter. Det nationella boendeprogrammet för utvecklingsstörda för åren innehåller följande mål: utveckla stödtjänster för boende för utvecklingsstörda så att tjänsterna blir mer individuella erbjuda flera olika alternativ till boende minska antalet institutionsplatser snabbt, systematiskt och kontrollerat 11

12 möjliggöra för vuxna utvecklingsstörda att flytta från sina barndomshem genom att erbjuda de boendelösningar, individuella tjänster och det stöd som behövs utöka utbudet av bostäder för utvecklingsstörda som flyttar från långvarig institutionsvård producera sammanlagt bostäder (årligen cirka 600 bostäder) som är avsedda för utvecklingsstörda personer. 4.2 Tillgängligt byggnadsbestånd och tillgänglighet i fråga om rörlighet En tillgänglig miljö ger alla invånare i staden mervärde och gör det lättare att på egen hand och självständigt röra sig. Stadsbilden i Borgå är exceptionellt mångsidig och intressant till följd av den historiska utvecklingen. Den småskaliga miljön i gamla stan i Borgå som bygger på byggande i trä fortsätter i söder som en regelbunden empirerutplan. Gamla träbyggnader i Empire-Borgå har ersatts med flervåningshus och nya affärsbyggnader. Åmiljön finns i kärnan av stadsmiljön och den präglas av det nya centrum som byggs på västra åstranden och av den moderna arkitekturen. När det gäller gamla byggnader som ligger i centrum är det problematiskt att byggnaderna har höga socklar och är labyrintiska. Gammelbacka, Vårberga och Estbacka är typiska exempel på förorter som byggdes på och 1980-talet på ett sätt som inte var tillgängligt. Det är problematiskt att byggnaderna inte har bl.a. hissar och ramper och att bostäderna har dimensionerats så att det inte finns något extra utrymme. I Borgå färdigställdes år 2012 en tillgänglighetskartläggning av nästan 100 objekt som var ett lärdomsprov 2 vid Laurea YH. Kartläggningen gjordes i samarbete med handikapprådet i Borgå stad. I kartläggningen kartlades hur tillgängliga Borgå stads offentliga tjänster, apotek, banker och försäkringsbolag, restauranger och hotell, kyrkor och museer och företag i förorterna är. Kartläggningen koncentrerade sig närmast på problem med rörlighet. För att undanröja dessa problem krävs det ett samarbete mellan den offentliga förvaltningen och den privata sektorn, eftersom bland annat de tidigare planbestämmelserna gör det svårare att förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten gäller många andra saker än undanröjande av hinder för rörlighet. Till exempel svårigheter med hörsel, syn och uppfattning och kognitiva svårigheter samt svårigheter hos personer med andningssjukdomar påverkar tillgängligheten. Ljudsignaler för trafikljus gör det möjligt att man på ett säkert sätt kan röra sig i korsningar med trafikljus. Kommuntekniken ser till att ljudsignalerna fungerar och att det vid behov installeras ljudsignaler vid trafikljusen. Den offentliga kollektivtrafiken och servicelinjen som kompletterar kollektivtrafiken hjälper personer med funktionsnedsättning att röra sig självständigt. Servicelinjen är stadens köptjänst som körs med fordon med lågt golv. Annan kollektivtrafik fungerar för närvarande med trafikeringsavtalen för den så kallade övergångsperioden, varför staden inte kan påverka kollektivtrafiken, fordonen eller rutterna. Kollektivtrafiksystemet ändras år 2014 då närings-, trafik- och miljöcentralen börjar konkurrensutsätta stadstrafikens nummerlinjer. I fortsättningen deltar staden i köp av trafik genom att betala och fastställa kvalitets-, service- och prisnivåerna. Också i stadstrafiken ska man i fortsättningen kräva att det används fordon med lågt golv. 2 Ahlgren, A., Lassila, A., Rautakoski, M-L

13 4.3 Utbildning och sysselsättning Personer med funktionsnedsättning har läroplikt och -rätt enligt lagen om grundläggande utbildning samt rätt att få sådana stöd- och biträdestjänster, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster och särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för att de kan delta i undervisningen Småbarnsfostran och förskoleundervisning och grundläggande utbildning Småbarnsfostran för funktionshindrade barn erbjuds i familjedagvård och daghem, det finns integrerade specialgrupper i fyra daghem. Den grundläggande utbildningen ordnas i enlighet med principen om närskola. En svenskspråkig småklass har för närvarande tillfälliga utrymmen. Delvis eller helt individualiserad grundläggande utbildning, specialundervisning och hjälpmedel erbjuds enligt barnets behov Yrkesutbildning och universitetsutbildning Enligt grundlagen har personer med funktionsnedsättning en likvärdig rätt till yrkesutbildning och universitetsutbildning. Funktionshindrade studerande är berättigade till den personlig assistans som de behöver för att kunna studera. Gravt funktionshindrade och utvecklingsstörda ungdomar och ungdomar med olika typer av autism erbjuds utbildning som förbereder för arbete och självständigt liv. Målet med utbildningen är att klarlägga ens yrkesval, kartlägga möjligheter till fortsatta studier och förbereda för arbetsuppgifter. Målet är också att upprätthålla de kunskaper och färdigheter som man lärt sig i grundskolan och som hjälper att klara sig i det vardagliga livet och på arbetsplatsen. Dessutom är målet att utreda vilket stöd man behöver som vuxen och att hitta ett lämpligt arbete eller en lämplig form av dagverksamhet. Man lär sig arbetsfärdigheter och beteende på arbetsplatsen och dessutom strävar man efter att förstärka kommunikationen och den sociala växelverkan. Centralparkens yrkesinstitut ORTON är en yrkesinriktad specialläroanstalt och en utvecklingscentral för specialundervisning. Yrkesinstitutet upprätthålls av Invalidstiftelsen. Yrkesinstitutet erbjuder olika undervisnings-, utvecklings- och experttjänster för studerande, andra läroanstalter och övriga samarbetsparter. I WSOY-huset i Borgå erbjuder Orton utbildning som förbereder för arbete och självständigt liv. Det finns totalt 32 studieplatser som indelats i fyra grupper Sysselsättning Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete och de får inte diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Det är önskvärt att personer med funktionsnedsättning får arbete på den fria arbetsmarknaden. Sysselsättningen stöds genom många samhälleliga stöd och tjänster 3. I dag är arbetslöshetsgraden dock högre än genomsnittet

14 Om arbetsverksamhet för handikappade, gravt funktionshindrade och utvecklingsstörda personer föreskrivs bl.a. i socialvårdslagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Syftet är att öka sysselsättningen av alla funktionshindrade personer på den öppna arbetsmarknaden. Detta syfte stöds till exempel genom individuell arbetshandledning och genom att vid behov ordna personlig assistans. Arbetet kan också ske i grupper till exempel i ett verksamhetscenter. I social- och hälsovårdsministeriet utarbetar man ett förslag till ny lag som förenar stadganden om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i två nuvarande lagar (socialvårdslagen och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte). Målet med lagändringen är att öka sysselsättningen av handikappade och funktionshindrade personer. Innehållet i den nya lagen är ännu okänt men lagen kan leda till betydande tilläggssatsningar från och med början av Fritid Personer med funktionsnedsättning har rätt till en kvalitativ fritid, hobbyer och kulturtjänster samt rätt att välja hur man spenderar sin fritid och vilka aktiviteter som man deltar i. Staden erbjuder kultur- och fritidstjänster som ska ordnas i lätt tillgängliga lokaler så att alla kan delta i dem. Staden ska också beakta behoven hos personer med syn- och hörselskador och andningssjukdomar (bl.a. induktionsslingor och kvaliteten på inomhusluft). Funktionshindrade barn och ungdomar ska kunna ha samma möjligheter som barn och ungdomar i samma ålder att delta i fritidsaktiviteter. Service enligt handikappservicelagen, till exempel färdtjänst och personlig assistans, stödjer också deltagande i fritidsaktiviteter. 4.5 Information Enligt styrgruppen för Borgå stads handikappolitiska program är det mycket viktigt att informationen är tidsmässigt läglig och bra. Problem med syn och hörsel, kognitiva problem och andra problem kan försämra de funktionshindrades förmåga att ta emot information. Därför ska staden informera så att olika kanaler och sätt att informera används. 4.6 Social- och hälsovårdstjänster Social- och hälsovårdstjänsterna är en väsentlig del av de funktionshindrades liv, varför de ingår i det handikappolitiska programmet Medicinsk rehabilitering Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2010, 24) ska kommunen ordna medicinsk rehabilitering för sina invånare. Medicinsk rehabilitering som anknyter till specialsjukvården ordnas i samarbete med samkommunen för sjukvårdsdistriktet och primärvården. 14

15 Hälso- och sjukvårdslagen ändras i början av 2014 och därefter har klienten en möjlighet att fritt välja sin vårdplats i Finland. Detta ökar behovet av regionalt samarbete och enhetliga vårdpraxis. Den offentliga hälsovården ansvarar för medicinsk rehabilitering av långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Den medicinska rehabiliteringen bygger på en rehabiliteringsplan som rehabiliteringsklienten och läkaren inom primärvården tillsammans upprättar. I rehabiliteringsplanen kan ingå bl.a. rehabiliteringshandledning, terapitjänster, rehabiliteringsundersökningar, anpassningsträning, hjälpmedelstjänster. Rehabiliteringen ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt och som öppenvård om patientsäkerheten tillåter det. Primärvården vägleder klienten vid behov till andra sjukoch hälsovårdstjänster eller till en annan rehabiliteringsenhet för att upprätta en noggrannare rehabiliteringsplan. Personer med funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på de dagliga sysslorna i det självständiga livet. Förändringen av åldersstrukturen och den tekniska utvecklingen av hjälpmedel ökar behovet av hjälpmedelstjänster. Den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster produceras regionalt så att det inte uppstår orimliga kostnader för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. De multiprofessionella rehabiliteringsarbetsgrupperna för barn och vuxna är en väsentlig del av primärvårdens medicinska rehabilitering Tjänster inom primärvården för specialgrupper I reformen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen beaktas att tjänsterna inom den offentliga primärvården bör lämpa sig för alla befolkningsgrupper. Detta innebär att man strävar efter att ordna hälsooch rådgivningstjänster, skolhälsovård, rehabiliteringsplaner och psykiatrisk vård också för utvecklingsstörda personer som en del av primärvården. En smidig hälso- och sjukvård för utvecklingsstörda personer i Borgå kräver att vårdvägarna utvecklas. Rehabiliteringsplanerna för utvecklingsstörda personer upprättas för tillfället som specialomsorger antingen på Rinnehemmets poliklinik eller i Kårkulla samkommuns läkartjänster. Skolhälsovården för utvecklingsstörda barn ordnas i Borgå. Eftersom de har specialbehov, är de emellertid ofta tvungna att besöka Rinnehemmets poliklinik eller anlita Kårkulla samkommuns tjänster." Barnfamiljerna har gett respons på stadens rådgivningstjänster och de har ansett att rådgivningstjänsterna bättre en tidigare bör beakta också barn med specialbehov Handikappservice I handikappservicelagen och specialomsorgslagen föreskrivs om specialtjänster för personer med funktionsnedsättning. Man håller på att reformera respektive lagstiftning. Syftet är att lagarna förenas till en speciallag. Då detta handikappolitiska program utarbetades kunde man inte förbereda sig på de ändringar som lagen eventuellt medför i kommunernas serviceskyldigheter. Syftet med handikappservicelagarna är att möjliggöra att personer med funktionsnedsättning lever ett likvärdigt och bra liv. Då detta program utarbetades visade det sig att personlig assistans, som blev en subjektiv rätt till följd av lagändringen år 2009, är en viktig service. Till personlig assistans är berättigade personer som till följd av ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp för att klara de dagliga funktionerna, arbetet, studierna, hobbyerna och det samhälleliga deltagandet hemma och utanför hemmet. 15

16 I Borgå ordnas personlig assistans för tillfället enligt arbetsgivarmodellen och denna modell är för svår för vissa gravt funktionshindrade personer. Enligt modellen fungerar den funktionshindrade personen som arbetsgivare för sin assistent och kommunen ersätter arbetsgivarens alla lagstadgade kostnader. Förutom arbetsgivarmodellen behövs det också andra sätt att ordna personlig assistans, till exempel servicesedel, köptjänst eller kommunens egen serviceproduktion. Man lyfter särskilt fram också boendeservice för personer med funktionsnedsättning. Det nationella boendeprogrammet för utvecklingsstörda och det nationella programmet för tillsyn påverkar utvecklingen av boendeservice. För tillfället kan man i Borgå inte möta alla specialbehov som gäller boendet för personer med funktionsnedsättning. Inom handikapptjänsterna har man utvecklat servicehandledning på basis av en enkät om kundtillfredsställelse som gjordes år De ökande servicebehoven medför utmaningar för tillräckliga personalresurser inom handikapptjänsterna. 16

17 5 Program Vision Visionen om ett gott liv för personer med funktionsnedsättning i Borgå år 2020 innebär frågorna nedan som kan uppnås genom de åtgärder som föreslås i följande kapitel. Staden är tillgänglig. Varje kommuninvånare kan själv sköta sina egna ärenden. Dagvård och utbildning för barn och ungdomar ordnas enligt deras behov. Personer med funktionsnedsättning kan bo på ett sätt som lämpar sig för dem och i en lämplig bostad som ligger i Borgå. De funktionshindrades individuella servicebehov uppfylls. Personer med funktionsnedsättning är med i arbetslivet, om de önskar det, och har ett arbete som lämpar sig för dem. Personer med funktionsnedsättning deltar i den offentliga fritidsverksamhet som de är intresserade av. Den handikappade har rätt till ett jämlikt liv. 5.2 Boende LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS I Borgå finns det tillräckligt med hyres- och ägarbostäder som är tillgängliga, av olika storlek och med skäliga boendekostnader. Alla offentliga nybyggnads- och renoveringsprojekt genomförs så att byggnaderna blir tillgängliga. När det gäller privat småhusbyggande är det tillräckligt att det finns möjlighet till tillgänglighet. Staden främjar tillgänglighetsrenoveringar av gamla flervåningshus (t.ex. hissar och ramper) med hjälp av detaljplaneändringar och markanvändningsavtal i anslutning till dem. Boendeservice (servicehus e.d.) kan ordnas för alla funktionshindrade personer i deras egen hemkommun. ÅTGÄRDER Stadens egna nybyggnader byggs så att de blir tillgängliga. Tillgänglighet i befintliga byggnader förbättras i mån av möjlighet när andra renoveringsarbeten utförs. Ett tväradministrativt samarbete för att utveckla och säkerställa boendeformer. ANSVARIGA PARTER 17

18 Lokalitetsledningen, stadsutvecklingen, social- och hälsovårdssektorn 5.3 Tillgänglighet och rörlighet LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Kollektivtrafikens fordon omfattar fordon med lågt golv och trafikförbindelserna betjänar också funktionshindrade kommuninvånare. Servicelinjens flexibla service kompletterar annan kollektivtrafik. Då kan alla utföra sina ärenden i centrum åtminstone en gång i veckan. Offentliga ämbetsverk är tillgängliga när det gäller att utföra ärenden och röra sig. Invalidparkeringsplatserna har i huvudsak dimensionerats enligt rekommendationerna, det finns tillräckligt med parkeringsplatser och parkeringsplatserna finns i närheten av tjänsterna. ÅTGÄRDER Staden drar nytta av den färdiga tillgänglighetskartläggningen och bygger om gatuområden som inte är tillgängliga så att de blir tillgängliga. Stadsutvecklingens anslag för tillgänglighet riktas i första skedet till förbättring av centrum. Vid behov samarbetar kommuntekniken med fastighetsägare. Staden ser till att den kollektivtrafik som köps av staden körs med fordon med lågt golv och med ett tillräckligt antal rullstolsplatser. Kommuntekniken strävar efter att förbättra hållplatser så att steget till bussen blir så lågt som möjligt. Om det är möjligt, bygger man om stadens lokaler i samband med andra renoveringar så att de blir tillgängliga. Ombyggnadsbehoven ställs i angelägenhetsordning enligt tillgänglighetskartläggningen. Antalet invalidparkeringsplatser justeras i samarbete med handikapprådet och man gör upp en karta över parkeringsplatserna bl.a. på stadens webbplats. Kommuntekniken ansvarar för antalet invalidplatser på gatuområden och för byggande av dem. Eftersom gatorna är smala uppfyller de invalidplatser som ligger på gator endast sällan de officiella dimensioneringskraven men de betjänar ändå flera funktionshindrade personer. Parkeringsövervakningen övervakar på ett effektiverat sätt användning av invalidplatser. ANSVARIGA PARTER Stadsutvecklingen, lokalitetsledningen, parkeringsövervakningen 18

19 5.4 Utbildning och sysselsättning LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Tjänster inom småbarnsfostran och utbildningstjänster ordnas i första hand enligt principen om närtjänster. Man erbjuder de speciella stödåtgärder som funktionshindrade barn behöver som centraliserade regionala tjänster. Undervisning av gravt funktionshindrade personer sker enligt principen om närskola. Personer med funktionsnedsättning är med i arbetslivet, om de önskar det, och har ett arbete som lämpar sig för dem. ÅTGÄRDER Tillräckliga resurser för specialbarnträdgårdslärare och tilläggspersonal samt utbildning för anställda inom småbarnsfostran. Tillräckliga resurser för specialundervisning och biträdestjänster inom den grundläggande utbildningen. Tillräckliga resurser för fortbildning av undervisnings- och biträdespersonal. När nya daghemsbyggnader och skolor planeras ingår i de centrala kriterierna att lokalerna är fungerande och ändamålsenliga. I mån av möjlighet förbättrar man de gamla daghems- och skolbyggnadernas funktion och ändamålsenlighet när andra renoveringsarbeten utförs. Det ordnas lokaler för en småklass inom delvis eller helt individualiserad grundläggande utbildning vid Västra enhetsskolan. Staden fungerar som ett bra exempel: sysselsätter personer med funktionsnedsättning koordinerar en kampanj som är avsedd för företag och som främjar sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. ANSVARIGA PARTER Bildningssektorn, lokalitetsledningen, stadsutvecklingen 19

20 5.5 Fritid LÄGET SOM EFTERSTRÄVAS Staden erbjuder alla kommuninvånare kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet. Skräddarsydda kultur- och idrottstjänster erbjuds till de specialgrupper som behöver dessa tjänster och tjänsterna planeras i samarbete med specialgrupperna. Funktionshindrade barn och ungdomar erbjuds tjänster särskilt enligt deras önskemål och behov. ÅTGÄRDER Specialgruppernas önskemål kartläggs med en behovsanalys. Man ökar samarbetet inom kultur- och fritidstjänsterna. Man ökar samarbetet mellan staden och andra producenter av fritidstjänster. I de kultur- och fritidslokaler som drivs av staden beaktar man i mån av möjlighet specialbehoven hos rörelsehindrade personer och hos personer med syn- och hörselskador och andningssjukdomar. ANSVARIGA PARTER Bildningssektorn, lokalitetsledningen 20

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014 Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014

Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön FN:s konvention om rättigheter för

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Projektrapporterna, som publicerats, finns i pdf-format på adressen www.aspa.fi.

Projektrapporterna, som publicerats, finns i pdf-format på adressen www.aspa.fi. Den allmännyttiga Boendeservicestiftelsen ASPA främjar nationellt på olika sätt möjligheterna för personer med funktionshinder och personer med psykisk ohälsa att leva ett självständigt och spontant liv.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

24.4.2015. Framtidens funktionshinderservice. Finlands Svenska Socialförbunds kongress, Åbo 13.4.2014 Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH

24.4.2015. Framtidens funktionshinderservice. Finlands Svenska Socialförbunds kongress, Åbo 13.4.2014 Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH Framtidens funktionshinderservice Finlands Svenska Socialförbunds kongress, Åbo 13.4.2014 Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH 1 Finlands grundlag 6 grundlagen jämlikhet Positiv särbehandling 17 - de språkliga

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti assistentti INFO Ändringarna i handikappservicelagen Rätten till personlig assistans säkerställs Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011 INFO serien nr 11 Originalets titel: Uudistuva vammaispalvelulaki

Läs mer

serviceguide för handikappade i helsingfors

serviceguide för handikappade i helsingfors serviceguide för handikappade i helsingfors 1 Innehål 1. Serviceguide för handikappade i Helsingfors 3 2. Servicen definieras i lag 4 3. Att söka service 5 4. Service för gravt handikappade 6 Personlig

Läs mer

Boende i tiden. Heikki Seppälä Forsknings- och utvecklingschef Kehitysvammaliitto 2009

Boende i tiden. Heikki Seppälä Forsknings- och utvecklingschef Kehitysvammaliitto 2009 Boende i tiden Varför, hur och till vilken riktning utvecklas boendealternativ för människor med utvecklingsstörning eller liknande funktionsnedsättning? Heikki Seppälä Forsknings- och utvecklingschef

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR Stadsstyrelsen 29 02.02.2015 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR STST 02.02.2015 29 Beredning och tilläggsuppgifter: Kommunikationschef Aino-Marja Kontio,

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ

DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ INGÅ KOMMUN DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ Reviderat och uppdaterat Ingå handikappråd 2014 1 INNEHÅLL HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM... 2 Behovet av ett handikappolitiskt program... 2 Ingå kommuns

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Eget hem eget stöd. Nya vindar inom omsorgen 30.9.2009 / Jyrki Pinomaa

Eget hem eget stöd. Nya vindar inom omsorgen 30.9.2009 / Jyrki Pinomaa Eget hem eget stöd Nya vindar inom omsorgen 30.9.2009 / Jyrki Pinomaa Rasmus (1985) Markus(1986) Martina (1989) Robin (1991) Fysioterapeuten Läkaren Sjukhuset Familjen Hoitava sairaala Viittomakielen opettaja

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ Reviderat och uppdaterat

DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ Reviderat och uppdaterat INGÅ KOMMUN DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ Reviderat och uppdaterat Ingå handikappråd 2010 1 INNEHÅLL HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Behovet av ett handikappolitiskt program Ingå kommuns handikappolitiska

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

SOCIALSKYDDSGUIDE. Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning

SOCIALSKYDDSGUIDE. Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning SOCIALSKYDDSGUIDE 2015 Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning I den här guiden hittar du infor mation om de tjänster och stödinsatser som personer med utvecklingsstörning har rätt

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade

FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade En sammanställning av vanligt förekommande frågor inom området personlig assistans. Arbetsgruppen för kommunalt samarbete kring personlig

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

SOCIALSKYDDSGUIDE FDUV. Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning

SOCIALSKYDDSGUIDE FDUV. Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning FDUV SOCIALSKYDDSGUIDE 2014 Guide om social trygghet för personer med utvecklingsstörning Guiden är en översättning av Sosiaaliturvaopas 2014 utgiven av Kehitysvammaisten Tukiliitto. Guiden är uppdaterad

Läs mer

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018 SAMARBETE GER MER LIVSKVALITET Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018 Stadsfullmäktige 19.8.2015 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 De äldre i Borgå... 6 3 Riktlinjer för tjänster till äldre... 10

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT Serviceboende ordnas i servicehus, servicebostadsgrupper och enskilda servicebostäder. Serviceboende är avsett för äldre som dagligen

Läs mer

Regler för servicesedlar i daghemsvård

Regler för servicesedlar i daghemsvård Regler för servicesedlar i daghemsvård Bildningsnämnden 7.3.2013 Gällande från och med 1.8.2013 1 Innehåll 1 Allmänt om servicesedlar... 3 2 Servicesedelkund... 4 Kunder berättigade till servicesedlar...

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Habiliteringen påp. Habiliteringen tar hand om barn med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstår i tidig ålder.

Habiliteringen påp. Habiliteringen tar hand om barn med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstår i tidig ålder. Habiliteringen påp Åland Habiliteringen tar hand om barn med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstår i tidig ålder. Funktionshindren är oftast livslånga och kan innebära en nedsättning

Läs mer