Varm famn idag - kall hand i morgon?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varm famn idag - kall hand i morgon?"

Transkript

1 Beslutet om höjning av anslaget till folkbildningen visar att den har ett starkt politiskt stöd. Men detta kan snabbt förändras. Särskilt folkhögskolan står inför ett antal stora utmaningar. Det flexibla lärandet är en nyckelfråga. Staffan Hübinette, lärare vid Tollare folkhögskola, ser behov och möjligheter till förnyelse av folkhögskolornas verksamhet. Varm famn idag - kall hand i morgon? Staffan Hübinette Moderata samlingspartiets tidigare förslag om en kraftig minskning av anslaget till folkbildningen skapade en osäkerhet om hur partiet skulle agera i regeringsställning. Men i december 2006 antog riksdagen regeringens förslag om anslag till folkbildningen på miljoner för 2007, en nettoökning med 391 miljoner. Den nya regeringen står därmed fast vid den tidigare regeringens inriktning och riksdagens beslut om folkbildningspropositionen från våren I riksdagsdebatten förklarade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att moderaterna inte kommer att kräva nerskärningar av anslaget och att inga större förändringar kommer att ske framöver. Beslutet och beskedet är naturligtvis positivt för folkbildningen och folkhögskolan. Men trots det positiva beslutet och kulturministerns besked finns det anledning att ringa i varningsklockorna. Pengarna kommer, i alla fall tillsvidare. Den stora frågan nu är en annan: kommer deltagarna? Ett antal i tiden sammanfallande faktorer påverkar dramatiskt underlaget och rekryteringen till framför allt folkhögskolan. Samtidigt med statens varma omfamning och höjningen av anslaget riskerar deltagarna att försvinna och lokalerna att tömmas. Det finns även anledning att vara orolig för folkhögskolans framtida finansiering. Nätet och det flexibla lärandet kommer att bli allt viktigare för att möta de utmaningar folkhögskolan nu ställs inför. Sju utmaningar för folkhögskolan De faktorer som påverkar folkhögskolan är av olika karaktär men kan sammanfattas i sju punkter. Några är mätbara och ett resultat av den demografiska utvecklingen, förändringar på arbetsmarknaden och beslutade åtgärder inom t ex vuxenstudiestödet. Andra är relaterade till IT-utvecklingen, förändringar i utbildningspolitiken och den allmänna politiska utvecklingen. Ytterligare några gäller folkbildningens och folkhögskolans egna och interna problem. Några får omedelbara konsekvenser, andra under de kommande åren. Men förändringarna skall inte enbart betraktas som problem, de innehåller också möjligheter men ställer krav på nytänkande och förändring. 1. Arbetsmarknaden Arbetslösheten har minskat de senaste åren och fortsätter enligt samstämmiga prognoser att göra det de närmast kommande åren. Allt fler får arbete och antalet lediga jobb ökar kraftigt. Inom vissa sektorer uppstår nu brist på arbetskraft. Förklaringen är en kombination av tidigare beslut och en god konjunktur. Men den nya regeringens stopp för nya beslut om friår, plusjobb och några andra typer av arbetsmarknadspolitiska program började enligt AMS att under december 2006 synas i arbetslöshetsstatistiken. Det innebär färre personer i åtgärder och att fler kommer i arbete. Förklaringen är enligt AMS neddragningar i arbetsmarknadspolitiska program, färre platser inom vuxenutbildning, tillskott av utlandsfödda, överföring av personer med arbetsförmåga från försäkringskassan och att stark efterfrågan stimulerar personer att söka sig ut på arbetsmarknaden. Många väljer arbete framför utbildning. Antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska programmen minskar kraftigt från i oktober 2006 till år 2007 och till år Resultatet är en ökning av den öppna arbetslösheten. Enligt regeringen är detta en planerad och

2 tillfällig ökning och man räknar med att den goda konjunkturen efterhand gör att fler får riktiga jobb. Sysselsättningsökningen under 2006 och 2007 är ovanligt stor och motsvarande ökning har enligt AMS inträffat bara två gånger under de senaste femtio åren. Ökningen är störst i storstadsregionerna i allmänhet och i Stockholm i synnerhet. Kritiken från fackföreningsrörelsen har dock varit hård. Ekonomen Stefan Carlén menar att försämringarna av a-kassan, neddragningarna på arbetsmiljöverket och neddragningarna inom arbetsmarknadspolitiken där cirka ska kastas ut i öppen arbetslöshet har ett tydligt syfte. Detta är att pressa ner löner och skapa utrymme för en låglönemarknad i den privata tjänstesektorn. Att arbetslösheten minskar är givetvis positivt. Sättet det sker på finns det delade meningar om. För folkhögskolan är dock konsekvensen uppenbar. Rekryteringsunderlaget minskar. Konjunkturen kan vända och arbetslösheten åter stiga om något eller några år. Men en återgång till traditionell socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är då knappast trolig, inte heller efter en eventuell socialdemokratisk valseger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin konstaterar att om man sänker skatten på arbete som den borgerliga regeringen nu gör är det inte lätt att gå till val på att man ska höja skatten. Och kan man inte höja skatten blir det svårt att finansiera en återgång till höjd a-kassa. 2. Vuxenstudiestödet Förändringarna i vuxenstudiestödet är en annan faktor som påverkar rekryteringsunderlaget. Den socialdemokratiska regeringen kritiserades av den borgerliga alliansen för att dölja arbetslösheten genom olika former av stöd till utbildning. Den nya regeringen begränsar eller avskaffar därför olika former av stöd och åtgärder som underlättat för vuxna att studera. Det gäller till exempel rekryteringsbidraget. Regeringens utgångspunkt är att samma villkor ska gälla alla vuxenstuderande och att alla vuxenstuderande därför hänvisas till studiemedel. För 2007 anslås 166,7 miljoner till studerande som redan beviljats rekryteringsbidrag. Därefter upphör stödet. Enligt regeringen innebär detta en besparing på 1,5 miljarder 2007 och 1,7 miljarder Regeringen räknar med att cirka 15 procent av de cirka studerande som skulle ha haft möjlighet att studera med rekryteringsbidrag, om bidraget funnits kvar, kommer att studera med reguljära studiemedel. Det innebär drygt färre vuxenstuderande än om rekryteringsbidraget hade funnits kvar. Detta påverkar främst den kommunala vuxenutbildningen men även en del folkhögskolor. Det statliga bidraget till komvux minskas samtidigt med en tredjedel. Förändringarna i konjunkturen, arbetsmarknadspolitiken och vuxenstudiestödet innebär rimligen att vuxna kommer att prioritera och tvingas att prioritera arbete framför studier. Inom högskolan minskar nu antalet studenter. En förklaring är enligt högskoleverket att personer som valt studier i brist på arbetstillfällen nu väljer att arbeta. Effekten kan bli densamma för folkhögskolan. De folkhögskolor som dessutom bedrivit uppdragsverksamhet med olika former av stöd och åtgärdspengar drabbas särskilt hårt och tvingas till omfattande och snabba nedskärningar. Flera skolor har varslat om uppsägningar av lärare. 3. Den demografiska utvecklingen Den tredje faktorn som påverkar rekryteringsunderlaget är födelsetalens utveckling. Under perioden minskade antalet födda per år från till som lägst för att därefter återigen öka. Särskilt påtaglig är minskningen från år Denna minskning kommer att kraftigt påverka rekryteringsunderlaget för folkhögskolan från år 2011 till 2018 och ytterligare några år innan en återhämtning sker och närmar sig strecket. Särskilt gäller detta kurser som riktar sig till unga deltagare, främst den allmänna kursen. I diagrammet är nedgången under åren framflyttad 18 år för att illustrera vilken effekt den kan komma att få för rekryteringsunderlaget till folkhögskolan.

3 Födda och döda samt prognos (Källa SCB) Förändringarna på arbetsmarknaden och i vuxenstudiestödet får omedelbara konsekvenser för rekryteringsunderlaget medan den demografiska utvecklingen märks först från år 2011och framöver. Som en följd av dessa förändringar kommer konkurrensen om vuxenstuderande att hårdna. 4. Gymnasieskolan Ytterligare en faktor som kan komma att påverka rekryteringsunderlaget för folkhögskolan är förändringar i gymnasieskolan. Regeringen har aviserat att gymnasieskolan kommer att reformeras. Målet att femtio procent ska gå vidare från gymnasiet till högskolan har redan tagits bort. Man kommer också att återgå till en delad gymnasieskola och skriver i regeringsförklaringen att både ungdomar och samhället är betjänta av att det både finns utbildningar med en tydlig studieförberedande inriktning och med en tydlig yrkesinriktning Elever på gymnasiets yrkes- och lärlingsutbildningar kommer själva att få välja om de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet. Detta kan medföra att färre hoppar av gymnasiet vilket ytterligare kan minska underlaget till folkhögskolans allmänna kurser. 5. IT-revolutionen Problemet är dock inte bara att fler kommer att välja eller tvingas välja arbete framför studier, att årskullarna minskar, färre kan förväntas hoppa av gymnasieskolan och konkurrensen från högskolan öka. De som har möjlighet att komma till folkbildningen kanske inte vill. Den stora och avgörande frågan är om folkbildningen och folkhögskolan kommer att vara tillräckligt intressanta som lärande mötesplatser för Lunar-generationen som vuxit upp med Internet och nätets communitykultur. Internetrevolutionen har pågått i ett drygt decennium och utmanar traditionella utbildningsformer. Med nätet har det flexibla lärandet utvecklats. Sedan mitten av 1990-talet har cirka 200 miljoner satsats i ett omfattande utvecklingsarbete inom folkbildningen. Framstegen har varit betydande men också motståndet och trögheten. Men utvecklingen av nätets pedagogik blir en överlevnadsfråga för folkbildningen. Den stora och avgörande frågan är om folkbildningen och folkhögskolan kommer att vara tillräckligt intressanta som lärande mötesplatser för Lunargenerationen som vuxit upp med Internet och nätets communitykultu I ett läge där allt färre vuxna kommer att studera i långa kurser på heltid i fasta lokaler och där lärandet istället kommer parallellt eller integrerat med arbete och verksamhet, blir det flexibla lärandet en förutsättning för att kunna möta och nå nya målgrupper. Detta ställer inte bara krav på pedagogisk utveckling utan kan också innebära att många skolor ställs inför problem med

4 sina lokaler. Unga som idag växer upp med nätets communitykultur och dess informella och intressebaserade lärande kommer att ha andra förväntningar och ställa andra krav på folkbildningen. 6. Framtiden oviss Riksdagens beslut om höjning av anslaget till folkbildningen och kulturministerns löfte om att politiken tills vidare ligger fast ger ett visst andrum. Men vad händer i ett längre perspektiv? Om detta kan vi givetvis endast spekulera. Dagens Nyheters ledarskribent Peter Wolodarski kommenterade valutgången i september 2006 på följande sätt: Fredrik Reinfeldt vann makten genom att stjäla retoriken och argument från sina politiska motståndare. Nu vrider han samhället i tydlig borgerlig riktning. Det går långsamt men det går framåt. På så vis följer systemskiftet den logik som i övrigt präglar alliansens taktik skriver ekonomen Stefan Carlén i Ordfront Magasin: Sällan har skillnaden mellan vältalig retorik och verklig politik varit större än när man läser högeralliansens första budget. Risken finns att ökad statlig reglering begränsar folkhögskolans frihet och att bildningsperspektivet hamnar på undantag Niklas Ekdal, också ledarskribent i DN, gör en annan bedömning och menar att det mesta nog blir vid det gamla: Arbetarrörelsen har styrt Sverige i 70 år, de nya moderaterna i cirka 70 dagar. Man ser redan hur Reinfeldt, Borg, Littorin, Bildt och kompani traskar i det statsbärande partiets spår. Ekdals exempel är utnämningspolitiken och försvaret av kollektivavtalen inför EG-domstolen. Om den nuvarande folkbildningspolitiken kommer att ligga fast eller förändras efter 2010 vet vi inget om. I både det kortare och längre perspektivet finns flera osäkra faktorer och tendenser som det finns anledning att uppmärksamma och som kan komma att radikalt förändra förutsättningarna för folkhögskolan och påverka finansieringen. Några ska antydas här. - Ansvarskommitténs utredning om landstingen framtida organisation och uppgifter är nu inne sitt slutskede. Landstingen kommer att slås samman och bli färre. Vi vet inget om hur det kan komma att påverka landstingens ägande och bidrag till folkhögskolan. Antalet landstingsägda skolor är idag 47 och landstingens totala bidrag är cirka 440 miljoner årligen, vilket motsvarar cirka 35 procent av statsbidraget. Skulle landstingens bidrag minska eller försvinna och staten inte kompensera detta får det allvarliga konsekvenser för skolornas ekonomi. - Nyligen presenterades Utredningen om översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen där man föreslår att all eftergymnasial yrkesutbildning samordnas i en myndighet och ett ramverk 1. Syftet är att säkerställa kvalitet och effektiv resurshushållning. Huvudmannaskapet för utbildningarna och formerna för deras genomförande behöver enligt utredningen inte förändras. Man föreslår ett fortsatt utredningsarbete för att avgöra exakt vilka utbildningar inom högskolan och folkhögskolan som bör inordnas under ramverket. Också de estetiskt inriktade kompletterande utbildningarna kan behöva prövas från fall till fall. Vad detta kommer att få för konsekvenser för folkhögskolan återstår att se. Risken finns att ökad statlig reglering begränsar folkhögskolans frihet och att bildningsperspektivet hamnar på undantag. Frågan är också vilken ställning och roll bildningen och folkbildningen har i perspektivet av ett mer snävt ekonomiskt nyttoinriktat och meritokratiskt synsätt som kommer till uttryck i EU:s Lissabonstrategi och Bologna-process. - I retoriken framhålls vikten av det livslånga och flexibla lärandet. I både det gamla och nya arbetarpartiets retorik ska alla vara med. Samtidigt ser vi en utveckling med ökande klasskillnader, försvagade trygghetssystem och framväxten av en lågavlönad servicesektor som en följd av den globala kapitalismens konkurrens. Visserligen sjunker nu arbetslösheten från en mycket hög nivå, men teorin om jämviktsarbetslösheten gäller som grundlag för den ekonomiska politiken och med ett inflationsmål på två procent hamnar arbetslösheten på cirka fyra procent. Hela Sveriges och EU:s befolkning kan 1 Utredningen om översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen, SOU 2006:05.

5 inte bli en gynnad och högutbildad medelklass i kunskapssamhällets avancerade tjänsteproduktion. Tvärtom riskerar stora grupper att fortsatt marginaliseras. Eliterna gör som Christopher Lasch 2 och senare Manuel Castells 3 beskriver uppror i skuggan av den globala konkurrensen som slår sönder de generella välfärdssystemen, ökar klyftorna och tvingar fram en lågavlönad underklass inom service och enklare produktion. Vilka skall i detta perspektiv omfattas av det livslånga lärandet och vem är beredd att betala för det? - Det finns även en diskussion i bland annat Långtidsutredningen 4 om huruvida ökade utbildningsinsatser alltid leder till ekonomisk tillväxt. Man konstaterar att det är mycket svårt att visa effekter på ekonomisk tillväxt av utbildning i utvecklade länder. För den enskilde kan utbildning vara privatekonomiskt motiverat, medan det för samhället medför alltför stora produktionsförluster för att uppväga utbildningens framtida produktivitetsvinst. Kortare tid i förvärvsarbete skapar behov av skattefinansierad försörjning som kan bli problematisk. En rimlig fråga är därför, enligt utredningen, om utbildning ska subventioneras i obegränsad omfattning. Det är därför inte givet att ett livslångt lärande för hela befolkningen kommer att prioriteras och skattefinansieras. - Enligt Långtidsutredningen finns inte några möjligheter att på traditionellt sätt med skattehöjningar finansiera en utveckling av de offentliga tjänsterna. Det är heller inte möjligt att genom effektiviseringar sänka kostnaderna i någon större utsträckning. Samtidigt har befolkningen både vuxit och åldrats vilket ökar trycket på offentliga tjänster. Det återstår därför enligt utredningen bara att privatisera och avveckla offentliga verksamheter och att finna alternativ finansiering till skatt. Samma analys görs i utredningen Nya förutsättningar för välfärds- och tillväxtpolitiken 5. Man talar där om ett gap mellan behov och resurser när det gäller utbildning och konstaterar att globaliseringen påtagligt har beskurit utrymmet för en självständig nationell politik, inte minst inom skatteområdet. Detta utgör enligt utredningen en begränsning i finansieringen av det offentliga åtagandet. Var folkhögskolan hamnar i detta perspektiv är en öppen fråga. Hur pålitlig staten inklusive landstingen kommer att vara i det längre perspektivet finns således anledning att diskutera. 7. Folkhögskolans inre problem Ett stort antal lärare inom folkhögskolan kommer de närmaste åren att gå i pension. Närmare hälften eller drygt 900 av de SFHL-organiserade lärarna 6 är över 55 år. En omfattande nyrekrytering kommer att bli nödvändig. Detta sker samtidigt som skolformen ställs inför alla dessa utmaningar och lönenivån är jämförelsevis låg. Frågan är därför om folkhögskolan kommer att vara tillräckligt attraktiv för att kunna rekrytera nya lärare med tillräckligt hög kvalitet och kompetens. Till den innevarande kursen på folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet sökte och antogs endast 27 studerande till 45 platser. Att motsvarande kurs på distans rekryterar bättre kan bero på att just distansstudier passar målgruppen bättre. Men kanske kan det också ses som ett uttryck för att folkhögskolan inte längre har samma status och dragningskraft. Och av de lärare som rekryteras kommer många att sakna bakgrund inom folkbildningen och folkrörelsen. En positiv utveckling av det nätbaserade och flexibla lärandet har utan tvekan ägt rum inom folkhögskolan sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt finns en kvardröjande konservatism och tröghet som riskerar att äventyra en nödvändig förnyelse. Tiden för att hinna med en förändring och anpassning till IT-samhällets nya förutsättningar och därigenom kunna möta och intressera nya grupper blir allt knappare. Konservatismen tar sig också uttryck i ett ointresse för EU. Folkbildningen riskerar därför att försitta sina möjligheter att påverka och bidra till en folklig demokratisk process över nationsgränserna i ett EU som utmärks av ett gigantiskt demokratiskt underskott. 2 Lasch, Cristopher (1995). Eliternas uppror. Stockholm: SNS Förlag. 3 Castells, Manuel (2000). Informationsåldern bd I-III. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB. 4 SOU 2003:57. Bilaga 7 till LU, Alternativ finansiering av offentliga tjänster. 5 SOU 2003:123 6 SFHL, Svenska folkhögskolans lärarförbund.

6 Folkbildningen riskerar att bli ointressant för stora grupper och förlora i legitimitet. Det hänger på Sverige om folkhögskolan ska få en plats i EU, vilket den inte har idag, konstaterar tidskriften Folkhögskolan i samband med att fackförbundet SFHL:s styrelse besökt Bryssel. Möjligheten att för folkbildningen och folkhögskolan 7 att kunna spela en aktivare roll i ett EU-perspektiv och skapa möten och dialog över gränserna ligger i det nätbaserade och flexibla lärandet. Några slutsatser Underlaget för folkhögskolan kommer att minska i många traditionella målgrupper och konkurrensen om deltagare öka. Flera i tiden sammanfallande faktorer bidrar var och en på sitt sätt till denna utveckling. Inga tillfälliga och enskilda åtgärder kommer därför att lösa folkhögskolans problem i väntan på en återgång till normalläget. Istället måste siktet ställas in på en nytt normalläge och delvis andra målgrupper. Med en utveckling där vuxnas lärande i allt högre grad kommer att bedrivas som en del av arbete och verksamhet, där Lunar-generationen och nya målgrupper behöver nås och där möten över alla tänkbara gränser och långa avstånd blir allt viktigare för demokratins utveckling kommer nätet och det flexibla lärandet att spela en avgörande roll för kommer nätet och det flexibla lärandet att spela en avgörande roll för folkhögskolans möjligheter att spela en aktiv roll i samhället folkhögskolans möjligheter att spela en aktiv roll i samhället. Nätet och det flexibla lärandet kommer att bli allt mer betydelsefullt för folkhögskolans möjligheter att nå sina målgrupper även om den fysiska lokalen och det fysiska mötet även fortsättningsvis kommer att ha sin givna funktion. Men folkhögskolan och folkbildningen behöver nu ta steget från projekt- och experiment i marginalen till en mer genomtänkt och målmedveten strategi för en fortsatt utveckling av det flexibla lärandet 8. Folkhögskolans målgrupper kommer som en följd av denna utveckling att förändras. Folkhögskolan kan i framtiden inte räkna med att bygga sin legitimitet och verksamhet på avhoppade gymnasieelever, arbetslösa, långtidssjukskrivna och andra grupper som hamnat utanför eller slagits ut från skolan och arbetsmarknaden. Folkhögskolans verksamhet måste också göras mindre känslig för demografiska förändringar. Det innebär att folkhögskolan i större utsträckning måste vända sig till målgrupper och äldre deltagare som redan befinner sig i arbete eller i verksamhet inom den ideella sektorn och som har möjlighet att finansiera sina studier själva. Lokaler och institutioner liksom folkhögskolans traditionella internatkultur kommer som en följd av detta att minska i betydelse. Detta kan leda till en period av omstrukturering med nedläggningar och nyetableringar som följd. En sådan förändring och utveckling behöver nödvändigtvis inte vara negativ utan kan tvärtom vara en möjlighet till förnyelse. Detsamma gäller den stora tillströmning av nya lärare som är att vänta under de kommande åren. Även detta kan vara en möjlighet till förnyelse och beror på med vilket perspektiv skolorna rekryterar nya lärare. Frågan är bara om staten mot bakgrund av det perspektiv som här diskuterats kommer att vara lika generös mot folkhögskolan som hittills. Folkbildningen och folkhögskolan har nu av riksdagen och regeringen fått en varm omfamning. Förväntningarna är stora. Det är upp till bevis som nu gäller. En nyckelfråga är utvecklingen av det flexibla lärandet. Det är annars knappast troligt att folkbildningen får chansen en gång till. Den varma omfamningen valåret 2006 kan bli en kall hand Folkhögskolan nr 7/ För vidare diskussion se Folkbildningsrådets idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter, Hübinette (2007).

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Sverige ska vara ett land som håller ihop

Sverige ska vara ett land som håller ihop Sverige ska vara ett land som håller ihop Foto: Folio Bildbyrå Återhämtning i svensk ekonomi BNP-tillväxt 8,0 % 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Källa: Egna beräkningar Arbetslösheten sjunker från en hög nivå

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2001 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Lagförslag...21 2.1 Förslag till

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 45 000 påbörjade något arbete Närmare 45 000 av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i juni påbörjade ett arbete. Detta kan jämföras

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Kurvorna pekar nedåt!

Kurvorna pekar nedåt! Kurvorna pekar nedåt! 2 ½ år av mandatperioden har gått och vi socialdemokrater ser med oro på utvecklingen för Karlstad. Vi har under mandatperioden lagt en rad förslag som skulle påverkat utvecklingen

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Innehållsförteckning REGERINGENS BUDGET FÖR 2014 UR ETT ELEVPERSPEKTIV... 1 UTGIFTSOMRÅDE 1 RIKETS STYRE... 3 9.8 Politikens inriktning... 3... 3... 3

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Inga fler sovmorgnar

Inga fler sovmorgnar Socialdemokraterna 2010-09-06 Inga fler sovmorgnar Ungas framtid går före stora skattesänkningar 2 (10) Innehållsförteckning 1. Nu ger även moderata väljare tummen ner för regeringens passiva politik...

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten.

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten. 2 (11) Socialdemokraternas riksdagsledamöter avslutar en intensiv vår med en debattrunda med regeringen om utbildning och jobb. Under våren har riksdagsledamöterna gjort ett tjugotal besök i Norrbotten

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer