Varm famn idag - kall hand i morgon?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varm famn idag - kall hand i morgon?"

Transkript

1 Beslutet om höjning av anslaget till folkbildningen visar att den har ett starkt politiskt stöd. Men detta kan snabbt förändras. Särskilt folkhögskolan står inför ett antal stora utmaningar. Det flexibla lärandet är en nyckelfråga. Staffan Hübinette, lärare vid Tollare folkhögskola, ser behov och möjligheter till förnyelse av folkhögskolornas verksamhet. Varm famn idag - kall hand i morgon? Staffan Hübinette Moderata samlingspartiets tidigare förslag om en kraftig minskning av anslaget till folkbildningen skapade en osäkerhet om hur partiet skulle agera i regeringsställning. Men i december 2006 antog riksdagen regeringens förslag om anslag till folkbildningen på miljoner för 2007, en nettoökning med 391 miljoner. Den nya regeringen står därmed fast vid den tidigare regeringens inriktning och riksdagens beslut om folkbildningspropositionen från våren I riksdagsdebatten förklarade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att moderaterna inte kommer att kräva nerskärningar av anslaget och att inga större förändringar kommer att ske framöver. Beslutet och beskedet är naturligtvis positivt för folkbildningen och folkhögskolan. Men trots det positiva beslutet och kulturministerns besked finns det anledning att ringa i varningsklockorna. Pengarna kommer, i alla fall tillsvidare. Den stora frågan nu är en annan: kommer deltagarna? Ett antal i tiden sammanfallande faktorer påverkar dramatiskt underlaget och rekryteringen till framför allt folkhögskolan. Samtidigt med statens varma omfamning och höjningen av anslaget riskerar deltagarna att försvinna och lokalerna att tömmas. Det finns även anledning att vara orolig för folkhögskolans framtida finansiering. Nätet och det flexibla lärandet kommer att bli allt viktigare för att möta de utmaningar folkhögskolan nu ställs inför. Sju utmaningar för folkhögskolan De faktorer som påverkar folkhögskolan är av olika karaktär men kan sammanfattas i sju punkter. Några är mätbara och ett resultat av den demografiska utvecklingen, förändringar på arbetsmarknaden och beslutade åtgärder inom t ex vuxenstudiestödet. Andra är relaterade till IT-utvecklingen, förändringar i utbildningspolitiken och den allmänna politiska utvecklingen. Ytterligare några gäller folkbildningens och folkhögskolans egna och interna problem. Några får omedelbara konsekvenser, andra under de kommande åren. Men förändringarna skall inte enbart betraktas som problem, de innehåller också möjligheter men ställer krav på nytänkande och förändring. 1. Arbetsmarknaden Arbetslösheten har minskat de senaste åren och fortsätter enligt samstämmiga prognoser att göra det de närmast kommande åren. Allt fler får arbete och antalet lediga jobb ökar kraftigt. Inom vissa sektorer uppstår nu brist på arbetskraft. Förklaringen är en kombination av tidigare beslut och en god konjunktur. Men den nya regeringens stopp för nya beslut om friår, plusjobb och några andra typer av arbetsmarknadspolitiska program började enligt AMS att under december 2006 synas i arbetslöshetsstatistiken. Det innebär färre personer i åtgärder och att fler kommer i arbete. Förklaringen är enligt AMS neddragningar i arbetsmarknadspolitiska program, färre platser inom vuxenutbildning, tillskott av utlandsfödda, överföring av personer med arbetsförmåga från försäkringskassan och att stark efterfrågan stimulerar personer att söka sig ut på arbetsmarknaden. Många väljer arbete framför utbildning. Antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska programmen minskar kraftigt från i oktober 2006 till år 2007 och till år Resultatet är en ökning av den öppna arbetslösheten. Enligt regeringen är detta en planerad och

2 tillfällig ökning och man räknar med att den goda konjunkturen efterhand gör att fler får riktiga jobb. Sysselsättningsökningen under 2006 och 2007 är ovanligt stor och motsvarande ökning har enligt AMS inträffat bara två gånger under de senaste femtio åren. Ökningen är störst i storstadsregionerna i allmänhet och i Stockholm i synnerhet. Kritiken från fackföreningsrörelsen har dock varit hård. Ekonomen Stefan Carlén menar att försämringarna av a-kassan, neddragningarna på arbetsmiljöverket och neddragningarna inom arbetsmarknadspolitiken där cirka ska kastas ut i öppen arbetslöshet har ett tydligt syfte. Detta är att pressa ner löner och skapa utrymme för en låglönemarknad i den privata tjänstesektorn. Att arbetslösheten minskar är givetvis positivt. Sättet det sker på finns det delade meningar om. För folkhögskolan är dock konsekvensen uppenbar. Rekryteringsunderlaget minskar. Konjunkturen kan vända och arbetslösheten åter stiga om något eller några år. Men en återgång till traditionell socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är då knappast trolig, inte heller efter en eventuell socialdemokratisk valseger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin konstaterar att om man sänker skatten på arbete som den borgerliga regeringen nu gör är det inte lätt att gå till val på att man ska höja skatten. Och kan man inte höja skatten blir det svårt att finansiera en återgång till höjd a-kassa. 2. Vuxenstudiestödet Förändringarna i vuxenstudiestödet är en annan faktor som påverkar rekryteringsunderlaget. Den socialdemokratiska regeringen kritiserades av den borgerliga alliansen för att dölja arbetslösheten genom olika former av stöd till utbildning. Den nya regeringen begränsar eller avskaffar därför olika former av stöd och åtgärder som underlättat för vuxna att studera. Det gäller till exempel rekryteringsbidraget. Regeringens utgångspunkt är att samma villkor ska gälla alla vuxenstuderande och att alla vuxenstuderande därför hänvisas till studiemedel. För 2007 anslås 166,7 miljoner till studerande som redan beviljats rekryteringsbidrag. Därefter upphör stödet. Enligt regeringen innebär detta en besparing på 1,5 miljarder 2007 och 1,7 miljarder Regeringen räknar med att cirka 15 procent av de cirka studerande som skulle ha haft möjlighet att studera med rekryteringsbidrag, om bidraget funnits kvar, kommer att studera med reguljära studiemedel. Det innebär drygt färre vuxenstuderande än om rekryteringsbidraget hade funnits kvar. Detta påverkar främst den kommunala vuxenutbildningen men även en del folkhögskolor. Det statliga bidraget till komvux minskas samtidigt med en tredjedel. Förändringarna i konjunkturen, arbetsmarknadspolitiken och vuxenstudiestödet innebär rimligen att vuxna kommer att prioritera och tvingas att prioritera arbete framför studier. Inom högskolan minskar nu antalet studenter. En förklaring är enligt högskoleverket att personer som valt studier i brist på arbetstillfällen nu väljer att arbeta. Effekten kan bli densamma för folkhögskolan. De folkhögskolor som dessutom bedrivit uppdragsverksamhet med olika former av stöd och åtgärdspengar drabbas särskilt hårt och tvingas till omfattande och snabba nedskärningar. Flera skolor har varslat om uppsägningar av lärare. 3. Den demografiska utvecklingen Den tredje faktorn som påverkar rekryteringsunderlaget är födelsetalens utveckling. Under perioden minskade antalet födda per år från till som lägst för att därefter återigen öka. Särskilt påtaglig är minskningen från år Denna minskning kommer att kraftigt påverka rekryteringsunderlaget för folkhögskolan från år 2011 till 2018 och ytterligare några år innan en återhämtning sker och närmar sig strecket. Särskilt gäller detta kurser som riktar sig till unga deltagare, främst den allmänna kursen. I diagrammet är nedgången under åren framflyttad 18 år för att illustrera vilken effekt den kan komma att få för rekryteringsunderlaget till folkhögskolan.

3 Födda och döda samt prognos (Källa SCB) Förändringarna på arbetsmarknaden och i vuxenstudiestödet får omedelbara konsekvenser för rekryteringsunderlaget medan den demografiska utvecklingen märks först från år 2011och framöver. Som en följd av dessa förändringar kommer konkurrensen om vuxenstuderande att hårdna. 4. Gymnasieskolan Ytterligare en faktor som kan komma att påverka rekryteringsunderlaget för folkhögskolan är förändringar i gymnasieskolan. Regeringen har aviserat att gymnasieskolan kommer att reformeras. Målet att femtio procent ska gå vidare från gymnasiet till högskolan har redan tagits bort. Man kommer också att återgå till en delad gymnasieskola och skriver i regeringsförklaringen att både ungdomar och samhället är betjänta av att det både finns utbildningar med en tydlig studieförberedande inriktning och med en tydlig yrkesinriktning Elever på gymnasiets yrkes- och lärlingsutbildningar kommer själva att få välja om de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet. Detta kan medföra att färre hoppar av gymnasiet vilket ytterligare kan minska underlaget till folkhögskolans allmänna kurser. 5. IT-revolutionen Problemet är dock inte bara att fler kommer att välja eller tvingas välja arbete framför studier, att årskullarna minskar, färre kan förväntas hoppa av gymnasieskolan och konkurrensen från högskolan öka. De som har möjlighet att komma till folkbildningen kanske inte vill. Den stora och avgörande frågan är om folkbildningen och folkhögskolan kommer att vara tillräckligt intressanta som lärande mötesplatser för Lunar-generationen som vuxit upp med Internet och nätets communitykultur. Internetrevolutionen har pågått i ett drygt decennium och utmanar traditionella utbildningsformer. Med nätet har det flexibla lärandet utvecklats. Sedan mitten av 1990-talet har cirka 200 miljoner satsats i ett omfattande utvecklingsarbete inom folkbildningen. Framstegen har varit betydande men också motståndet och trögheten. Men utvecklingen av nätets pedagogik blir en överlevnadsfråga för folkbildningen. Den stora och avgörande frågan är om folkbildningen och folkhögskolan kommer att vara tillräckligt intressanta som lärande mötesplatser för Lunargenerationen som vuxit upp med Internet och nätets communitykultu I ett läge där allt färre vuxna kommer att studera i långa kurser på heltid i fasta lokaler och där lärandet istället kommer parallellt eller integrerat med arbete och verksamhet, blir det flexibla lärandet en förutsättning för att kunna möta och nå nya målgrupper. Detta ställer inte bara krav på pedagogisk utveckling utan kan också innebära att många skolor ställs inför problem med

4 sina lokaler. Unga som idag växer upp med nätets communitykultur och dess informella och intressebaserade lärande kommer att ha andra förväntningar och ställa andra krav på folkbildningen. 6. Framtiden oviss Riksdagens beslut om höjning av anslaget till folkbildningen och kulturministerns löfte om att politiken tills vidare ligger fast ger ett visst andrum. Men vad händer i ett längre perspektiv? Om detta kan vi givetvis endast spekulera. Dagens Nyheters ledarskribent Peter Wolodarski kommenterade valutgången i september 2006 på följande sätt: Fredrik Reinfeldt vann makten genom att stjäla retoriken och argument från sina politiska motståndare. Nu vrider han samhället i tydlig borgerlig riktning. Det går långsamt men det går framåt. På så vis följer systemskiftet den logik som i övrigt präglar alliansens taktik skriver ekonomen Stefan Carlén i Ordfront Magasin: Sällan har skillnaden mellan vältalig retorik och verklig politik varit större än när man läser högeralliansens första budget. Risken finns att ökad statlig reglering begränsar folkhögskolans frihet och att bildningsperspektivet hamnar på undantag Niklas Ekdal, också ledarskribent i DN, gör en annan bedömning och menar att det mesta nog blir vid det gamla: Arbetarrörelsen har styrt Sverige i 70 år, de nya moderaterna i cirka 70 dagar. Man ser redan hur Reinfeldt, Borg, Littorin, Bildt och kompani traskar i det statsbärande partiets spår. Ekdals exempel är utnämningspolitiken och försvaret av kollektivavtalen inför EG-domstolen. Om den nuvarande folkbildningspolitiken kommer att ligga fast eller förändras efter 2010 vet vi inget om. I både det kortare och längre perspektivet finns flera osäkra faktorer och tendenser som det finns anledning att uppmärksamma och som kan komma att radikalt förändra förutsättningarna för folkhögskolan och påverka finansieringen. Några ska antydas här. - Ansvarskommitténs utredning om landstingen framtida organisation och uppgifter är nu inne sitt slutskede. Landstingen kommer att slås samman och bli färre. Vi vet inget om hur det kan komma att påverka landstingens ägande och bidrag till folkhögskolan. Antalet landstingsägda skolor är idag 47 och landstingens totala bidrag är cirka 440 miljoner årligen, vilket motsvarar cirka 35 procent av statsbidraget. Skulle landstingens bidrag minska eller försvinna och staten inte kompensera detta får det allvarliga konsekvenser för skolornas ekonomi. - Nyligen presenterades Utredningen om översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen där man föreslår att all eftergymnasial yrkesutbildning samordnas i en myndighet och ett ramverk 1. Syftet är att säkerställa kvalitet och effektiv resurshushållning. Huvudmannaskapet för utbildningarna och formerna för deras genomförande behöver enligt utredningen inte förändras. Man föreslår ett fortsatt utredningsarbete för att avgöra exakt vilka utbildningar inom högskolan och folkhögskolan som bör inordnas under ramverket. Också de estetiskt inriktade kompletterande utbildningarna kan behöva prövas från fall till fall. Vad detta kommer att få för konsekvenser för folkhögskolan återstår att se. Risken finns att ökad statlig reglering begränsar folkhögskolans frihet och att bildningsperspektivet hamnar på undantag. Frågan är också vilken ställning och roll bildningen och folkbildningen har i perspektivet av ett mer snävt ekonomiskt nyttoinriktat och meritokratiskt synsätt som kommer till uttryck i EU:s Lissabonstrategi och Bologna-process. - I retoriken framhålls vikten av det livslånga och flexibla lärandet. I både det gamla och nya arbetarpartiets retorik ska alla vara med. Samtidigt ser vi en utveckling med ökande klasskillnader, försvagade trygghetssystem och framväxten av en lågavlönad servicesektor som en följd av den globala kapitalismens konkurrens. Visserligen sjunker nu arbetslösheten från en mycket hög nivå, men teorin om jämviktsarbetslösheten gäller som grundlag för den ekonomiska politiken och med ett inflationsmål på två procent hamnar arbetslösheten på cirka fyra procent. Hela Sveriges och EU:s befolkning kan 1 Utredningen om översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen, SOU 2006:05.

5 inte bli en gynnad och högutbildad medelklass i kunskapssamhällets avancerade tjänsteproduktion. Tvärtom riskerar stora grupper att fortsatt marginaliseras. Eliterna gör som Christopher Lasch 2 och senare Manuel Castells 3 beskriver uppror i skuggan av den globala konkurrensen som slår sönder de generella välfärdssystemen, ökar klyftorna och tvingar fram en lågavlönad underklass inom service och enklare produktion. Vilka skall i detta perspektiv omfattas av det livslånga lärandet och vem är beredd att betala för det? - Det finns även en diskussion i bland annat Långtidsutredningen 4 om huruvida ökade utbildningsinsatser alltid leder till ekonomisk tillväxt. Man konstaterar att det är mycket svårt att visa effekter på ekonomisk tillväxt av utbildning i utvecklade länder. För den enskilde kan utbildning vara privatekonomiskt motiverat, medan det för samhället medför alltför stora produktionsförluster för att uppväga utbildningens framtida produktivitetsvinst. Kortare tid i förvärvsarbete skapar behov av skattefinansierad försörjning som kan bli problematisk. En rimlig fråga är därför, enligt utredningen, om utbildning ska subventioneras i obegränsad omfattning. Det är därför inte givet att ett livslångt lärande för hela befolkningen kommer att prioriteras och skattefinansieras. - Enligt Långtidsutredningen finns inte några möjligheter att på traditionellt sätt med skattehöjningar finansiera en utveckling av de offentliga tjänsterna. Det är heller inte möjligt att genom effektiviseringar sänka kostnaderna i någon större utsträckning. Samtidigt har befolkningen både vuxit och åldrats vilket ökar trycket på offentliga tjänster. Det återstår därför enligt utredningen bara att privatisera och avveckla offentliga verksamheter och att finna alternativ finansiering till skatt. Samma analys görs i utredningen Nya förutsättningar för välfärds- och tillväxtpolitiken 5. Man talar där om ett gap mellan behov och resurser när det gäller utbildning och konstaterar att globaliseringen påtagligt har beskurit utrymmet för en självständig nationell politik, inte minst inom skatteområdet. Detta utgör enligt utredningen en begränsning i finansieringen av det offentliga åtagandet. Var folkhögskolan hamnar i detta perspektiv är en öppen fråga. Hur pålitlig staten inklusive landstingen kommer att vara i det längre perspektivet finns således anledning att diskutera. 7. Folkhögskolans inre problem Ett stort antal lärare inom folkhögskolan kommer de närmaste åren att gå i pension. Närmare hälften eller drygt 900 av de SFHL-organiserade lärarna 6 är över 55 år. En omfattande nyrekrytering kommer att bli nödvändig. Detta sker samtidigt som skolformen ställs inför alla dessa utmaningar och lönenivån är jämförelsevis låg. Frågan är därför om folkhögskolan kommer att vara tillräckligt attraktiv för att kunna rekrytera nya lärare med tillräckligt hög kvalitet och kompetens. Till den innevarande kursen på folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet sökte och antogs endast 27 studerande till 45 platser. Att motsvarande kurs på distans rekryterar bättre kan bero på att just distansstudier passar målgruppen bättre. Men kanske kan det också ses som ett uttryck för att folkhögskolan inte längre har samma status och dragningskraft. Och av de lärare som rekryteras kommer många att sakna bakgrund inom folkbildningen och folkrörelsen. En positiv utveckling av det nätbaserade och flexibla lärandet har utan tvekan ägt rum inom folkhögskolan sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt finns en kvardröjande konservatism och tröghet som riskerar att äventyra en nödvändig förnyelse. Tiden för att hinna med en förändring och anpassning till IT-samhällets nya förutsättningar och därigenom kunna möta och intressera nya grupper blir allt knappare. Konservatismen tar sig också uttryck i ett ointresse för EU. Folkbildningen riskerar därför att försitta sina möjligheter att påverka och bidra till en folklig demokratisk process över nationsgränserna i ett EU som utmärks av ett gigantiskt demokratiskt underskott. 2 Lasch, Cristopher (1995). Eliternas uppror. Stockholm: SNS Förlag. 3 Castells, Manuel (2000). Informationsåldern bd I-III. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB. 4 SOU 2003:57. Bilaga 7 till LU, Alternativ finansiering av offentliga tjänster. 5 SOU 2003:123 6 SFHL, Svenska folkhögskolans lärarförbund.

6 Folkbildningen riskerar att bli ointressant för stora grupper och förlora i legitimitet. Det hänger på Sverige om folkhögskolan ska få en plats i EU, vilket den inte har idag, konstaterar tidskriften Folkhögskolan i samband med att fackförbundet SFHL:s styrelse besökt Bryssel. Möjligheten att för folkbildningen och folkhögskolan 7 att kunna spela en aktivare roll i ett EU-perspektiv och skapa möten och dialog över gränserna ligger i det nätbaserade och flexibla lärandet. Några slutsatser Underlaget för folkhögskolan kommer att minska i många traditionella målgrupper och konkurrensen om deltagare öka. Flera i tiden sammanfallande faktorer bidrar var och en på sitt sätt till denna utveckling. Inga tillfälliga och enskilda åtgärder kommer därför att lösa folkhögskolans problem i väntan på en återgång till normalläget. Istället måste siktet ställas in på en nytt normalläge och delvis andra målgrupper. Med en utveckling där vuxnas lärande i allt högre grad kommer att bedrivas som en del av arbete och verksamhet, där Lunar-generationen och nya målgrupper behöver nås och där möten över alla tänkbara gränser och långa avstånd blir allt viktigare för demokratins utveckling kommer nätet och det flexibla lärandet att spela en avgörande roll för kommer nätet och det flexibla lärandet att spela en avgörande roll för folkhögskolans möjligheter att spela en aktiv roll i samhället folkhögskolans möjligheter att spela en aktiv roll i samhället. Nätet och det flexibla lärandet kommer att bli allt mer betydelsefullt för folkhögskolans möjligheter att nå sina målgrupper även om den fysiska lokalen och det fysiska mötet även fortsättningsvis kommer att ha sin givna funktion. Men folkhögskolan och folkbildningen behöver nu ta steget från projekt- och experiment i marginalen till en mer genomtänkt och målmedveten strategi för en fortsatt utveckling av det flexibla lärandet 8. Folkhögskolans målgrupper kommer som en följd av denna utveckling att förändras. Folkhögskolan kan i framtiden inte räkna med att bygga sin legitimitet och verksamhet på avhoppade gymnasieelever, arbetslösa, långtidssjukskrivna och andra grupper som hamnat utanför eller slagits ut från skolan och arbetsmarknaden. Folkhögskolans verksamhet måste också göras mindre känslig för demografiska förändringar. Det innebär att folkhögskolan i större utsträckning måste vända sig till målgrupper och äldre deltagare som redan befinner sig i arbete eller i verksamhet inom den ideella sektorn och som har möjlighet att finansiera sina studier själva. Lokaler och institutioner liksom folkhögskolans traditionella internatkultur kommer som en följd av detta att minska i betydelse. Detta kan leda till en period av omstrukturering med nedläggningar och nyetableringar som följd. En sådan förändring och utveckling behöver nödvändigtvis inte vara negativ utan kan tvärtom vara en möjlighet till förnyelse. Detsamma gäller den stora tillströmning av nya lärare som är att vänta under de kommande åren. Även detta kan vara en möjlighet till förnyelse och beror på med vilket perspektiv skolorna rekryterar nya lärare. Frågan är bara om staten mot bakgrund av det perspektiv som här diskuterats kommer att vara lika generös mot folkhögskolan som hittills. Folkbildningen och folkhögskolan har nu av riksdagen och regeringen fått en varm omfamning. Förväntningarna är stora. Det är upp till bevis som nu gäller. En nyckelfråga är utvecklingen av det flexibla lärandet. Det är annars knappast troligt att folkbildningen får chansen en gång till. Den varma omfamningen valåret 2006 kan bli en kall hand Folkhögskolan nr 7/ För vidare diskussion se Folkbildningsrådets idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter, Hübinette (2007).

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommarlovet som aldrig tar slut I Riksdagen Enköping 2009-09-21 Sommarlovet som aldrig tar slut En rapport om ungdomsarbetslösheten i Uppsala län och om socialdemokraternas investeringar för jobb och utbildning till unga 2 (10) Framtidstro

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Information om yrkesutbildningar i Boråsregionen Nr 3 juni 2013 Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat riksdagsman Jan Ericson om vuxenutbildning och Niklas Martinsson som genomgått

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Örebro län Exempel på effekter av den borgerliga regeringens politik för Örebro län framtagna i samband med den borgerliga regeringens budgetproposition

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Hotet mot den svenska modellen

Hotet mot den svenska modellen Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller 90 000 fler öppet arbetslösa? SOCIALDEMOKRATERNA www.socialdemokraterna.se 1. Ett rött eller blått

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se

Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se 1 (3) 2009-11-27 Tjänsteskrivelse Dnr UN 09/117 Skolinspektionens Dnr 2009:1158-32 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se Utbildningsnämnden Ansökan

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer