Svenskt Vatten Utveckling. November 2008 Daniel Hellström

Transkript

1 Svenskt Vatten Utveckling November 2008 Daniel Hellström

2 Presentationens innehåll Aktuella frågor Högskolesatsning Förslag till prioriterade områden Ett typiskt SVU-projekt Exempel på större projekt med SVU-stöd: - Teknikprogrammet, Ekonomihögskolan, LU - Förnyelseplanering - DRICKS - Sjöstadsverket SVU rapporter

3 Aktuella frågor Utredning våren 2008 visade att svensk FoU inom VA måste stärkas Ökad satsning på högskolor och universitet Dialog med övriga forskningsfinansiärer Definiera prioriterade områden

4 Motiv för ökad satsning på högskoleforskning Bidra till att säkra de svenska VA-verkens (vattentjänstföretagens) kompetens- och kunskapsbehov Kvalificerad teoretisk kunskap utvecklas främst i högskolemiljö God utbildning behöver en bas i god forskning för att utvecklas Viktigt att kedjan FoU innovationer effektivisering fungerar

5 Högskolesatsningen i korthet % av projektbudgeten avsätts för samlade projektprogram vid högskolor och universitet Satsningen kan ses som ett första steg mot att skapa kompetenscentra för olika områden vid olika högskolor

6 Fördelning av medel Programsatsningar, % Prioriterade områden, % Fri pott, % av medlen

7 Prioriterade områden - Dricksvatten Klimatpåverkan - Reningsteknik och skydd av vattentäkt Processer i vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran

8 Prioriterade områden - Ledningsteknik Metoder för förnyelseplanering Säkerställande av kvalitet vid ledningsbyggande Konditionsbestämning av vattenledningar Dagvattenavledning vid extrem nederbörd Fett i avloppsnät

9 Prioriterade områden - Avlopp Näringsåterföring Krav och reningsteknik för dagvatten Energieffektivisering och andra åtgärder för minskad klimatpåverkan

10 Prioriterade områden - Ekonomi, organisation och övergripande frågor Samverkan över kommungränser Vattnets värde och betalningsvillighet Benchmarking

11 Ett typiskt SVU-projekt Leds av VA-verk (dvs SV-medlem), konsult eller högskola Svenskt Vatten 6% Forskningsinstitut 13% Annat 8% Konsult (+VA-verk) 21% VA-verk 23% Högskola 29%

12 kkr Ett typiskt SVU-projekt Får cirka 250 kkr i stöd från SVU (medianvärde)

13 Ett typiskt SVU-projekt Sett utifrån hur projektmedlen fördelats för pågående projekt. Ekonomi/ organisation 10% Övrigt 10% Dricksvatten 25% Avlopp 19% Ledningsnät 36%

14 Pågående SVU-projekt exempel 1 Tillväxt och hållbarhet i lokalsamhällets infrasystem - Former för samspel Teknikprogrammet vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

15 Exempel 1: Teknikprogrammet - Ekonomihögskolan, Lund Bärande idéer i programsatsningen Forskningsbaserad och långsiktig kompetensutveckling inom strategi, organisation och ekonomi Bredd bland intressenter, helhetssyn viktig Praktisk relevans Program för FoU-miljö, ej projekt Spridning via prioriterade informationskanaler (egen hemsida, finansiärernas kanaler och vetenskapliga journaler) Nuvarande programfokus: Samhällets basservice, roll och organisation givet frågan om tillväxt och frågan om det uthålliga samhällets realisering. Två övergripande frågor; - Hur produktionssäkra verksamheten? - Hur utvecklingssäkra verksamheten?

16 Exempel 1: Teknikprogrammet - Ekonomihögskolan, Lund Organisation och omfattning En ramstyrgrupp bestående av praktiker som leder arbetet Utses av finansiärerna över tre år (07-09) SVU; kr SKL; kr Avfall; kr Följer verksamheten, garant för balans och praktisk relevans Beslutar om projekt löpande Tillsätter projektstyrgrupper vid behov Föreslår material för vidare spridning till finansiärer Forskargrupp bestående av 5-6 seniora och 2-3 doktorander

17 Viktiga FoU-frågor över tiden Målstyrning och nyckeltalsjämförelser Organisationsformer Konkurrensutsättning Generationsväxling Samverkan Praxis inom kalkyl/redovisning Verksamhet/ekonomi i balans Internationella erfarenheter Exempel 1: Teknikprogrammet - Ekonomihögskolan, Lund

18 Exempel 1: Teknikprogrammet - Ekonomihögskolan, Lund Exempel på publikation från Teknikprogrammet När ett plus ett blir mer än två Att styra mot samordning mellan teknikgrenar Finns det fördelar med att samordna de olika grenarna inom kommunaltekniken, eller är det bättre att låta varje verksamhet fokusera på att bli bäst inom sitt respektive område? Rapporten bygger på erfarenheter från fyra multitekniska organisationer i Borgholm, Sollentuna, Karlskrona och Trelleborg. De verkar i kommuner av olika karaktär och har inte identiska verksamheter i sina uppdrag. Gemensamt för dem är dock att de sammanfört ett brett utbud av kommunaltekniska verksamheter och tjänster under ett tak

19 Exempel 1: Teknikprogrammet - Ekonomihögskolan, Lund Vad har satsningen resulterat i? Etablerad och stabil miljö Starkt varumärke med tydlig profil Kvalificerad samtalspart som löpande följer sektorns utvecklingsfrågor Bred senior bemanning (ek dr, docenter och professorer) Konkurrenskraftiga doktorander Ett antal projekt har genomförts och ett flertal rapporter har producerats (strax över 180) FoU-spridning på många olika sätt, både nationellt och internationellt Läs mer på

20 Pågående SVU-projekt exempel 2 Projekt om förnyelse av VA-nät Göteborg Vatten (projektledning)

21 Exempel 2: Projekt om förnyelse av VA-nät Projekt om förnyelse av VA-nät Motiv, organisation och omfattning I dag ca 2 miljarder/år på förnyelse, men kommer sannolikt att gradvis öka 3-4 ggr under den närmsta 25-årsperioden (återanskaffningsvärdet ca 400 miljarder). Strategi nödvändig för hög kostnadseffektivitet. SVU satsar 2 milj på Strategisk planering av VAledningsförnyelse RÖK styrgrupp. Annika Malm, Göteborg Vatten - projektledare. Projektgrupp: Anders Horstmark, Eslöv Elin Jansson, Uppsala André Meyer, Stockholm Vatten Göran Larsson, Avesta Jenny Uusijärvi, Norrköping Vatten

22 Projekt om förnyelse av VA-nät Förväntat resultat En handbok som går att använda Bidra till ökad kunskap om Sveriges VA-näts status idag och förväntad framtida status Exempel 2: Projekt om förnyelse av VA-nät

23 Exempel 2: Projekt om förnyelse av VA-nät Förnyelse av VA-nät - frågeställningar Inledande studier och analyser Vad finns gjort redan? Statistik (analys och kontroll av VASS-data) Förnyelsetakt, idag och i framtiden? Vilken livslängd har nätet. Åldersfördelning? Materialval? Geologiska förutsättningar, klimat? Historisk utbytestakt? Driftstörningar? Övriga faktorer. Vilka ledningar skall förnyas? Driftstörningar? Materialval? Geologiska förutsättningar? Kritiska ledningssträckor? Vilka ledningar är kritiska? Kund, kostnad och miljö Akuta åtgärder, planerat underhåll eller förnyelse?

24 Förnyelse av VA-nät - omfattning Informationsinsamling för att sammanfatta kunskapsläget. Besöker 18 kommuner Frågeenkät via VASS (skickas ut i samband med VASS drift) En uppmaning från projektgruppen hellre osäkra svar än inga svar alls. Exempel 2: Projekt om förnyelse av VA-nät

25 Pågående SVU-projekt exempel 3 Ramprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (DRICKS)

26 Ramprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (DRICKS) Mål: Ledande forskningscentrum inom hela dricksvattenområdet, riskanalys, råvatten, beredning, distribution och konsumentfrågor. DRICKS har fortlöpande presenterat sina resultat vid årliga dricksvattenseminarier, tre licentiatseminarier, i ett tiotal konferensartiklar, i tidningen Svenskt Vatten samt i SVUrapporten Exempel 3: DRICKS

27 Ramprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (DRICKS) Delområde Riskbedömning Råvattenskydd Beredningsteknik Distribution Konsumentperspektiv Forsknings-ansvarig (Bitr. forskningsledare) Lars Rosén (Tommy Norberg) Thomas Pettersson (Lars Rosén) Olof Bergstedt (John Tobiason, UMass Thomas Pettersson (Olof Bergstedt) Greg Morrison (Per Arne Malmqvist) Forskarstuderande Andreas Lindhe Johan Åström Mia Bondelind Jesper Knutsson Annika Malm Karolina Hagegård (proj.anställd) Christina Lundéhn (avslutat)

28 Forskningsmedel DRICKS Finansiär Forskningmedel 2003 (juni)2008 (Mkr) SVU 5,6 EU 7,4 Formas 1,2 Göteborg stad 1,2 Chalmers 5,5 GMV 1,8 SUMMA 22,7 Exempel 3: DRICKS

29 DRICKS - Pågående doktorandprojekt Riskanalys från råvatten till tappkran (licentiatuppsats presenterades 14 okt 2008) Råvattenskydd för dricksvattenproduktion (licentiatuppsats presenterades 1 feb 2008) Modellering av flotationsprocessen Förnyelseplanering av VA nät Understanding consumers trust in the drinking water supply and acceptance of new technologies (licentiatuppsats 7 mars 2008) Exempel 3: DRICKS

30 Pågående SVU-projekt exempel 4 Sjöstadsverket KTH/IVL

31 Exempel 4: Sjöstadsverket

32 Exempel 4: Sjöstadsverket

33 Visionen Sjöstadsverket utgör kärnan för Sveriges ledande FoU verksamhet inom avloppsvattenreningsteknik som kännetecknas av ett långsiktigt samarbete mellan forskare, kommunala VA-verk och industri. Anläggningen med möjligheter till försök, demonstration, analysverksamhet m.m. används för utbildning inklusive examensarbeten och samverkan med gästforskare nationellt och/eller internationellt.

34 Forskningsområden Krav på ingående vatten (orsaker till driftstörningar) Optimering av befintliga aeroba och anaeroba processer Kompletterande rening av utgående avloppsvatten Processtyrning samt mätteknik Behandling av sidoströmmar Klimateffektiv behandlingsteknik Ökad biogasproduktion Utveckling av nya innovativa tekniker och processer Exempel 4: Sjöstadsverket

35 Forskningsstyrelse Sjöstadsverket Ulf Arbeus ITT WateWastewater Ordf. Bengt Andersson Svenskt Vatten Ledamot Lars Gunnar Reinius Stockholm Vatten Ledamot Lars Gunnarsson SYVAB Ledamot Olle Hammarström SMTC/SET Ledamot Linda Gårdsstam Naturvårdsverket Ledamot Ronny Arnberg Borlänge Energi Ledamot Daniel Hellström SVU Adj. Östen Ekengren IVL Sekr. Vladimir Cvetkovic /Elzbieta Plaza KTH Ledamot Exempel 4: Sjöstadsverket

36 SVU rapporter Nr , Relevant skydd för svenska vattentäkter, Rolf Larsson & Rikard Lidén Nr , Alternativ dagvattenhantering i kallt klimat, Maria Viklander och Magnus Bäckström Nr , Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin, Clara Neuschütz och Maria Greger Nr , Markrestaurering av grustäkt med kommunalt avloppsslam - Delrapport 2: produktionseffekter, Tord Magnusson Nr , Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam, Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm Nr , Handbok om VA i omvandlingsområden, Krister Törneke, Lena Tilly, Erik Kärrman, Mats Johansson, Denis van Moeffaert