Årsberättelse med bokslut 2014

Transkript

1 Årsberättelse med bokslut 2014

2 Innehåll Utbildningschefen har ordet s 3 Kommunala styrdokument s 4 Ökad måluppfyllelse s 4 Infrastruktur s 8 Resultat s 10 Med sikte mot framtiden s 17 Bilagor s 22 2

3 Utbildningschefen har ordet Året 2014 var på flera sätt ett stimulerande, innehållsrikt och utmanande verksamhetsår för Barn & utbildning. Det blev en fortsatt generell gynnsam utveckling med ökad måluppfyllelse av kunskapsresultaten. För att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat planerades, inleddes och pågick flera breda utvecklingsinsatser, en del specifikt för kommunens egen utbildningsverksamhet, andra tillsammans med externa aktörer; lokalt, regionalt eller nationellt. Insatser och projekt som i merparten fall sträcker sig över längre tid och kommer framöver att utgöra väsentliga inslag i arbetet med att nå målen i den kommunala skolplanen och de nationella styrdokumenten. Skolinspektionen genomförde under året sin planerade tillsyn av kommunens samtliga skolenheter, förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Det både planerades för och pågick omfattande förskole- som skolbyggnadsprojekt, en del färdigställdes och togs i bruk, andra fortskrider. Det ekonomiska resultatet gav ett underskott med 3,8 miljoner kronor i driftbudget, motsvarande två promille av nettobudget, vilket är inom ram för indikatorvärdet grönt i styrkortet för verksamhetsåret. De kommande årens utmaningar, med bland annat flera omfattande byggprojekt för moderna lärmiljöer och krav på ytterligare förbättrade kunskapsresultat, kommer att kräva fokus, kraftansträngningar och prioriteringar. En framtid lika stimulerande och utmanande som året som har gått. Kristianstad Kenth Olsson Utbildningschef/förvaltningschef 3

4 4 Kommunala styrdokument Skolplan Skolplanen, En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen, med dess mål och fem strategier är det främsta kommunala styrdokumentet för Barn & utbildning och sträcker sig fram till Skolplanen bildar tillsammans med nationella styrdokument ett ramverk inom vilka förskolor och skolorna ska bedriva sin pedagogiska verksamhet. Styrkort Kommunfullmäktige beslutar, utifrån fastställd vision om övergripande styrkort med strategier, mål och indikatorer i fyra perspektiv. Syftet är att kunna styra den samlade verksamheten mot önskad måluppfyllelse, effektivitet och ekonomi. De fyra perspektiven medborgare, utveckling, medarbetare och ekonomi visar balansen mellan dem och uppnåendegraden under Bilaga 1. Verksamhetsplan I verksamhetsplanen konkretiseras skolplanens fem strategier; kommunikativt ledarskap, ledarskap i rummet, uppföljning och utvärdering, inkludering samt språkutveckling. Till strategierna är ett flertal insatser kopplade vilka verksamheternas enheter kan välja bland för att öka barns och elevers möjlighet att nå uppsatta mål. Det är upp till varje förskolechef och rektor att utifrån analys av verksamhetens uppföljning och utvärdering och efter samråd med skolchef, välja insats utifrån någon eller några av de fem strategierna. Förändringar i nationella styrdokument Minskade krav på skriftlig dokumentation i skolan innebar att rektorer och lärare tillsammans påbörjade arbetet med att säkerställa dokumentationen för elevernas utveckling och lärande. Förändringar för lärares arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram infördes och nya allmänna råd gavs ut. Utifrån dessa råd påbörjades implementeringsarbetet. Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare tillkom. Reglerna fick till följd att lärare legitimeras i samband med lärarexamen. Dock kvarstår krav på en introduktionsperiod. Ny lag om gymnasial lärlingsanställning trädde i kraft. Ny förordning om statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser tillkom. Ökad måluppfyllelse Stöd i att förbättra kunskapsresultaten Insatser för att ge skolledare och andra medarbetare förutsättningar att utveckla det elevnära arbetet i riktning mot högre resultat fortsatte. Systematiskt kvalitetsarbete Det lagstadgade kravet på huvudmän att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete tog sin form. På såväl enheter som på huvudmannanivå vidareutvecklades och implementerades fullt ut ett kvalitetsarbete som inom Barn & utbildning benämns BUSK. Nedan följer en beskrivning av ett antal insatser vilka alla har till syfte att öka kunskapsresultaten och utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Systematisk kartläggning av undervisningen Kärnan På sju grundskoleenheter genomfördes kartläggningen vilken gav en omfattande bild av den enskilda enhetens styrkor och behov av utvecklingsinriktning. Varje skolenhets rapport utgjorde ytterligare ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. PRIO PRIO (Planering Resultat Initiativ Organisation) är en satsning av SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att varaktigt höja kunskapsresultaten i svensk skola. Syftet med PRIO är att inom skolenheten utveckla och införa processer och arbetssätt som stärker verksamheten.

5 Det kollegiala samarbetet förbättras t ex genom att öka inslagen av gemensam undervisningsplanering, klassrumsnära kompetensutveckling och coaching, allt i syfte att höja resultaten för eleverna. PRIO utökades från två skolenheter till fyra. Läslyft och matematiklyft De båda modellerna är kompetensutvecklingssatsningar inom ramen för Skolverkets bidragsgivande. Kompetensutvecklingen pågår varje vecka under minst ett läsår. Under de nästan två år insatsen pågått har goda resultat kunnat skönjas. Framförallt märks det vad gäller undervisningens planering och utförande samt det kollegiala lärandets förädling. Det har också visat sig att insatserna gett överspillningseffekter inom andra ämnen. Matematiklyftet har varit omfattande och berört ca 150 lärare inom grundskola och gymnasium. Fyra grundskolenheter deltar i en utprovningsomgång avseende läslyftet. Närmare 50 lärare deltar. Språkutvecklande ämnesundervisning Några högstadieskolor fortsatte eller påbörjade större utvecklingsarbeten med inriktning språkutvecklande ämnesundervisning. Didaktisk enhet Efter en omorganisation 2012 har didaktisk enhet hittat sin form för att stödja respektive förskola och skola i det systematiska kvalitetsarbetet. Enheten har utifrån beställningar, handlett eller bistått vid kartläggning, cirka 650 lärare. Handledning har getts inom såväl förskola, fritidshem, grundskola, särskola som gymnasieskola. Skapande Skola och Kulturnyckeln Varje år sedan 2008 har kommunen beviljats statliga medel (Skapande skola) från Kulturrådet för att främja barns och ungas rätt till kulturupplevelser. För 2014 uppgick det beviljade beloppet till drygt två miljoner kronor. Skapande skola utgör en stor del av kommunens satsning på kultur i förskola och skola. I samband läsårsstart 14/15 blev Kulturnyckeln, kommunens egen satsning på kulturupplevelser för barn, i sin helhet fullt utbyggd. Den omfattar nu samtliga barn och elever i åldrarna 3 16 år. Karriärtjänster Inrättandet av karriärtjänster har som främsta syfte att bidra till barns och elevers utveckling och lärande - det vill säga göra skillnad. Kommunen utökade antalet förstelärare från ca 30 till närmare 110. Förstelärarna är fördelade över skolenheter inom samtliga skolformer förutom förskola. Deras uppdrag omfattar företrädesvis undervisning men de ger även stöd till kollegor. Under hösten fick samtliga förstelärare ta del av en gemensam utbildningsdag om kollegialt lärande. Inom ramen för karriärtjänster finns även en lektor anställd. Inläsningstjänst Under året infördes den så kallade inläsningstjänsten i syfte att ge elever i behov av upplästa läromedel större möjlighet att tillägna sig innehållet. Redan tidigt visade sig detta vara gynnsamt och har dessutom fått massmedial uppmärksamhet. Det har visat sig att även elever med god läsförmåga använder inläsningstjänsten. Nyanländas mottagande och lärande Kristianstads kommun blev av SKL och Skolverket utsedd till en av 12 erfarna kommuner vad gäller nyanländas lärande. Detta utgick från det goda och omtalade arbete på mottagningsenheten Slussen. Projektet innebar bland annat möjlighet till ökat nätverkande med andra erfarna kommuner samt ett flertal externa studiebesök på Slussen. Under 2014 har antalet familjer som flyttat till Kristianstad ökat och då främst med nyanlända från Somalia och Syrien. Från starten av Slussen 2009 fram till och med 2014 ökade antalet barn och elever kraftigt från 34 till av årets nyanlända har varit ensamkommande flyktingbarn. Ett flertal förbättringsarbeten påbörjades för att utveckla arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Bland annat en kartläggning av Slussens arbete samt ett krafttag för att utveckla arbetet med studiehandledning. Under sommaren genomfördes den årliga Språkträdgården för barn med annan bakgrund än svensk. 5

6 Språkträdgårdens främsta syfte är att genom olika aktiviteter ge barn en ökad språkkompetens. Flerspråkighet i förskola och förskoleklass (Fiff) Rektorer och förskolechefer erbjöds deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att öka förståelse och kompetens kring arbetet med flerspråkiga barn. Modersmål Under året fanns drygt barn i förskola och förskoleklass med annat modersmål än svenska. Motsvarande siffra för grundskolan var drygt av vilka ca 60 % erhöll undervisning i sitt modersmål. Modersmålsundervisningen bedrevs i 23 olika språk. Antalet elever som är berättigade till modersmål ökar konstant, för närvarande är det drygt 30 % i grundskolan. Det fanns inte behöriga eller lämpliga lärare att tillgå i den omfattning som efterfrågades. Eftersom antalet barn och elever med annat modersmål ökar ställde det stora krav på flexibilitet i modersmålsundervisningen. Behovet av studiehandledning har också ökat. Stöd- och hälsoenheten Antalet ärenden som anmälts till förvaltningens Stöd- och hälsoenhet har ökat och uppgick under året till 467. Merparten av Stöd- och hälsoenhetens uppdrag genomfördes i grundskolan, 82 %, men antalet ärenden som berör elever inom gymnasieskolan har successivt ökat under senare åren. Fortfarande rör majoriteten av uppdragen pojkar, ca 64 %. Elevhälsans arbete ska vara förebyggande och hälsofrämjande och Stöd- och hälsoenheten prioriterar inom de handlednings- och konsultationsärenden som efterfrågas. Att så tidigt som möjligt ge adekvat stöd är angeläget och därför prioriterar också psykologerna inom enheten att så långt möjligt delta vid skolornas elevhälsoteamsmöten. Trots detta är det fortfarande stor efterfrågan på utredningar, som genomförs av framförallt psykologerna. En psykologutredning är tidskrävande och under året har det varit, och är så fortfarande, relativt lång väntetid på att få en utredning genomförd. Under 2014 har en arbetsgrupp utifrån ett direktiv från förvaltningschefen arbetat fram en plan för Barn- och utbildningsförvaltningens specialpedagogiska kompetens. Samverkan skedde med regionens verksamheter för barn och elever i behov av stöd, bland annat genom modellen LOTS. Avtal har slutits mellan kommunen och Region Skåne kring barn med psykisk ohälsa. Skoldatateket har utvecklats och bland annat möter pedagogerna berörda elever i deras skolsituation där de då kartlägger vilken form av alternativa verktyg som kan vara mest ändamålsenligt. Formativ bedömning Att lärarna kommunicerar utbildningens mål med eleverna samt den enskilde elevens utveckling är av yttersta vikt för ett positivt lärande. Sedan 2008 pågår ett långsiktligt utvecklingsarbete med att implementera formativ bedömning på skolorna. Detta är ett arbete som behöver fortgå många år till för att få ordentligt fäste i samtliga enheter. Handledning av didaktiker utgjorde ett stöd i detta arbete. Även olika former av insatser på enhetsnivå har genomförts. Individuell utvecklingsplan (IUP) och Åtgärdsprogram För att underlätta det administrativa arbetet för lärare avseende IUP och åtgärdsprogram samt att säkerställa kontinuitet och hantering infördes en digital portal, edwise, på samtliga skolenheter. Fröknegårdskolans Skolverksprojekt Mellan augusti 2012 och december 2014 genomförde Skolverket projektet Handledning för lärande på tio utvalda högstadieskolor, däribland Fröknegårdskolan. 6

7 Syftet med projektet var att utveckla metoder som är vetenskapligt grundade och verkningsfulla för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och höja kunskapsresultaten. Skolan har inom ramen för projektet bl. a haft handledning till lärare och rektorer, kompetensutveckling (bl. a av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk), utveckling av studiehandledning på modersmål, utveckling av undervisningen av nyanlända, studiestöd till elever efter ordinarie skoldags slut samt sommarskola. Skolan har reformerat sin organisation kring undervisningen av nyanlända till att bättre möta de olika behov eleverna har beroende på hur långt i sin språkutveckling de kommit. Skolans verksamhet har utvecklats så meritpoängen har bibehållits på en förhållandevis hög nivå de senaste läsåren trots att andelen nyanlända ökat. På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Samtliga förskolechefer har erbjudits deltagande i en seminarieserie med huvudrubrik En förskola på vetenskaplig grund. Seminarieserien genomfördes i FoU-skolas regi (Forskning och Utveckling) som initierats av de skånska kommunerna och har sin tillhörighet inom Kommunförbundet Skåne. Sex lärare som de senaste fyra åren deltagit i nationella forskarskolor befann sig i slutfasen av sina studier eller slutförde dem. En förskollärare påbörjade studier på forskarskola. Studierna delfinansieras av Kristianstads kommun. Tre forskningscirklar med inriktning språkutveckling genomfördes med tillsammans ca 40 deltagare. Ett språkutvecklingssamarbete med Högskolan Kristianstad (HKR) inleddes med förskolor i skolområde Södra. Mottagningsenheten Slussen blev utprovningsskola för Malmö högskola som på uppdrag av Skolverket utformar kartläggningsmaterial för nyanlända. Slussen har även inlett samarbete med Lunds universitets centrum för mellanösternkunskap. Många andra genomförda insatser hade också en tydlig förankring i vetenskap eller beprövad erfarenhet. Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. På cirka tio enheter inom förskola, grundskola och gymnasieskola har särskilda satsningar genomförts för att främja entreprenöriellt lärande. Internationalisering Internationalisering inom verksamheterna innebär t ex att möjligheter för ett utbyte mellan Kristianstads kommun och några andra av medlemsstaterna inom EU kan genomföras. Projekt inom bl. a ramen för olika EU-program har fortsatt, startat och i vissa fall avslutats.en av gymnasieskolorna vidareutvecklade samarbetet med Kina. Till detta samarbete har även en grundskola knutits. Skolinspektion Under året genomförde Skolinspektionen sin tillsyn av kommunens samtliga skolenheter samt kommungranskning avseende förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Skolinspektionens beslut har delgetts enheterna och huvudmannen. Besluten har föranlett ett antal insatser eller förändringar på såväl enhets- som huvudmannanivå och arbetet med detta fortskrider. Inspektionens beslut och de därefter vidtagna åtgärderna på enheterna och på huvudmannanivå utgör ett stöd i utvecklingsarbetet. 7

8 Infrastruktur Antagning till gymnasieskola Under året utökades ansvaret för handläggningen av elevernas ansökning och antagning till gymnasieskolan att gälla även Simrishamns kommun. Under 2015 tillkommer även Osby kommun och Hässleholms kommun. Medborgarcenter Medborgarcenter startade sin verksamhet och Barn & utbildning överlämnade handläggningen av ett antal tjänster dit såsom exempelvis utdelning av gymnasiekort (busskort) och beslut av inackorderingstillägg. Utöver de överlämnade tjänsterna svarar medborgarcenter på frågor av allmän karaktär samt administrerar det digitala flödet avseende frågor från medborgare. Digitalisering BUN:s it-plan från 2012 styr utvecklingen av antalet digitala verktyg inom ansvarsområdet. Under 2014 försågs alla låg- och mellanstadielärare med varsin dator och fyra klasser i åk 7 fick varsin surfplatta inom ramen för ett pilotprojekt. I samband med det fick lärarna vid ett flertal tillfällen utbildning i hur arbetssätt och planering kan anpassas till den nya situationen då alla använder digitala verktyg. Arbetet med att säkerställa goda internetförbindelser till alla verksamheter har bedrivits tillsammans med It-avdelningen. Mycket har åtgärdats men det finns fortfarande en hel del arbete kvar att göra. Kommunstyrelsens beslut om en ny gemensam it-organisation har präglat mycket av arbetet under Rutiner för beställning av it-utrustning, vad som är grundutrustning och tilläggsutrustning, öppettider, insatstider och överenskommelser för att driva och underhålla system är frågor som diskuterats och där arbetet behöver fortsätta under Verksamhetssystemet edwise som tidigare använts inom grund- och gymnasieskola pilottestades av fyra förskolor och under hösten började fler förskolor använda systemet. Under våren 2015 ska alla förskolor använda det. Det innebär att medarbetare, elever och vårdnadshavare i alla verksamheter har en plattform dit e- tjänster kan riktas, dokumentation och uppföljning kring barn och elever kan samlas liksom aktuell information läggas. Byggnation nya lärmiljöer Utredningen från 2008 om Östra och Centrala Kristianstad ligger fortfarande till grund för att utöka antalet platser på skolorna. Under 2014 togs nya delen på Hammar skola i bruk och första delen av förändringarna på Centralskolan, sedan bildklasserna flyttat till Nosabyskolan, färdigställdes. Beslut fattades om Parkskolans utveckling vilket innebär att förskolan flyttas och skolan byggs till med större kök och matsal och smärre förändringar utförs i de gamla förskolelokalerna. Ombyggnadsarbetet påbörjas under våren 2015 och skolan kan då omfatta två parallella årskursindelningar när den står klar Arbetet med att ta fram ett program för Kulltorpskolans utveckling från en till två parallella årskursindelningar påbörjades och beslut i BUN beräknas kunna fattas sommaren För att klara av planeringen för att möta den stora elevökningen på Näsby har arbetet varit intensivt under året särskilt vad avser den nya skolan, Lingenässkolan. Tillsammans med C4Teknik har det arbetats med program och kalkyler för olika alternativ till beslut och stadsbyggnadskontoret har arbetat med detaljplanen för att få tillgång till den mark som är tänkt att användas. Skolan beräknas kunna vara klar till höstterminsstart Parallellt har arbetet pågått med Fröknegårdskolans första etapp; kök, matsal och utökning av lokaler för F-5 och med hur Gamlegårdskolans ombyggnad till förskola ska genomföras Under tiden används Fristorpsskolan för att tillgodose lokalbehovet för F-6. 8

9 Behovet av förskola på området har också ökat vilket lett till att flera nya avdelningar öppnats i de gamla skollokalerna på Näsby skola. Under våren 2015 planeras för att ytterligare två nya paviljonger ska tas i bruk. I Färlöv har tillbyggnaden av Smedjegårdens förskola pågått under hela året. De nya lokalerna tas i bruk i början av 2015 och därefter sker ombyggnad av de gamla lokalerna. Projektet kommer att stå klart sommaren Förberedelser för att genom byggnation sammanfoga förskolorna Furet och Bostället i Tollarp har pågått under hela året. Byggnationen startar i januari Arbetet med att ta fram program för att bygga till Svalans förskola på Vilanområdet har pågått. Nuvarande paviljonger kan därefter avlägsnas. Beslut beräknas kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden under våren I Arkelstorp pågår planeringsarbete med att lokalmässigt samla förskolan och ta bort paviljonger på samma sätt som i Färlöv och beslut om detta kan också fattas under våren För centrala Kristianstads behov av ytterligare förskolelokaler har en del lämpliga platser föreslagits. Under 2015 ska arbete påbörjas med att planera för nästa förskola. En utredning har påbörjats om en ny skola i Kristianstad vars förslag på slutsatser ska presenteras för nämnden under Systematiskt brandskyddsarbete Under 2013 genomfördes utbildning i systematiskt brandskyddsarbete för samtliga medarbetare inom Barn & utbildning. Under 2014 genomfördes även utbildningen för nyanställda och de som av någon anledning inte deltagit i föregående års utbildning. Från och med 2015 genomförs denna utbildning årligen för nyanställda. Kristianstad 400 år Under året planerades och genomfördes många aktiviteter inom samtliga verksamheter vilka hade en koppling till Kristianstads 400-årsjubileum. Hållbar utveckling Hållbar utveckling i utbildningen handlar om att få barn, ungdomar och vuxna att förstå förutsättningarna för hållbar utveckling. Detta finns beskrivit i såväl läroplaner som kurs- och ämnesplaner. Området som sådant är komplext och innehåller många olika delar vilka inte kan beskrivas eller förklaras på ett enkelt sätt. På förskolor och skolor pågick en mängd olika insatser som bidrog till att öka barns och elevers förståelse för de samband som finns mellan eget handlande och det gemensamma ansvaret för framtiden. Försvinn Svinn Projektet påbörjades för några år sedan och anses numera vara permanent. På samtliga grundskoleenheter genomförs kontinuerligt mätningar av matavfallet som eleverna kastar. Resultatet kommuniceras med eleverna och målsättningen är att öka förståelsen för att bara ta så mycket mat man orkar äta upp. Vissa förskolor har blivit inspirerade av det pågående projektet och anpassat det till förskolebarnens miljö. Miljöcertifierade livsmedelsinköp De faktiska inköpen av miljöcertifierade livsmedelsprodukter var drygt 36 %, en stor ökning jämfört med föregående år. En bidragande orsak till denna ökning var ett genomslag av den upphandling av livsmedel som gjorts. Mera Grönt Varje grundskoleenhet fortsatte med att servera endast vegetarisk lunch en dag i veckan, dessutom erbjöds det som alternativ alla dagar för de som så önskade. Förskolorna hade också en dag per vecka då det serverades enbart vegetarisk lunch. 9

10 Grön Flagg Antal förskolor och skolenheter som uppfyllde kraven för Grön Flagg var 20. I Nordiska Ministerrådets strategi för hållbar utveckling används antal skolor och förskolor med Grön Flagg som en av indikatorerna för att mäta hur arbetet för att uppnå strategin fortskrider. Grön Flagg är organiserat inom ramen för Håll Sverige Rent. Återvinningsshow Den årliga showen anordnad av Renhållningen AB och Agenda 21 genomfördes för eleverna i åk 1. Skolbussar Ytterligare en skolbuss med RME-drift (rapsolja) togs i bruk och därmed finns det två inom transportenheten. Klimatanpassning av lokaler Tekniska nämnden har fattat beslut om att alla nya byggnader ska uppfylla en miljöcertifiering. Det finns dessutom avsatt medel i deras budget för att genomföra satsningar på installation av solceller i samband med att nya byggnader som bedöms lämpliga för det uppförs. Näktergalen Samverkansprojektet tillsammans med Högskolan Kristianstad, där studerande fungerar som mentorer för unga elever, fortsatte och kommer under 2015 att gå in i det tionde året. Resultat För första gången på flera år kunde en positiv trend skönjas i samtliga verksamheters kunskapsresultat. En fortsatt positiv utveckling uppvisades i de enkätsvar som elever och vårdnadshavare lämnade avseende trygghet och trivsel, inflytande samt utbildningen i stort. Förskola Förskolans kvalitetsarbete utgick från utvecklingsområden i läroplanen. De områden som analyserades och diskuterades övergripande inom Barn & utbildning var barns inflytande och genusperspektiv. De mål som förskolan prioriterade inom barns inflytande under läsåret var utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation och utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Det vanligaste resultatet från förskolorna var att barnen utvecklats i att uttrycka sina tankar och önskemål. Barnen hade enligt helhetsanalyserna varit mer delaktiga kring innehållets utformning på förskolorna. Pedagogerna upplevde att de har blivit bättre på att ta tillvara barnens önskemål. Enligt förskolornas helhetsanalyser var orsakerna till resultatet bland annat närvarande och lyhörda pedagoger samt kontinuerlig indelning i mindre barngrupper för att stärka de barn som har svårt att ta plats och uttrycka sina åsikter. Förskolorna lyfter även hinder för förbättrad måluppfyllelse såsom bristande kontinuitet i personalgruppen, stora barngrupper och kompetensbrist inom området inflytande. Genusperspektivet är ett utvecklingsområde som uppmärksammades såväl av verksamheterna som av Skolinspektionen. Resultatet under 2014 visar på att flertalet av förskolorna analyserade och kommer att prioritera genusfrågor i framtida utvecklingsarbeten. 10

11 Grundskola Nationella ämnesprov åk 3 Eftersom det är nya prov som eleverna ställs inför varje nytt läsår, är det svårt att jämföra provresultaten över tid. Vid en jämförelse mellan Kristianstads kommun och rikets samtliga huvudmän, syns att andelen elever som klarade samtliga delprov i svenska är större än riksgenomsnittet. I matematik och svenska som andraspråk presterade Kristianstads kommuns elever emellertid under genomsnittet för rikets samtliga huvudmän. Provet i matematik bestod av sju delprov medan proven i svenska och svenska som andraspråk bestod av åtta delprov. Nationella ämnesprov åk 9 Vad gäller resultaten i ämnesproven för årkurs nio, presterade Kristianstads elever bättre än rikssnittet för kommunala huvudmän i samtliga prov förutom i engelska. Det ska tilläggas att det även för årskurs sex och nio genomfördes nationella ämnesprov i historia, religionskunskap, samhällskunskap, geografi, kemi, biologi och fysik. Eftersom ingen skola genomförde samtliga prov, bortses från de resultaten i årsredovisningen. Nationella ämnesprov åk 6 Eleverna i årskurs sex genomförde utöver svenska och matematik även nationellt ämnesprov i engelska. Precis som i årkurs tre var det nya prov som eleverna ställdes inför och därmed är det vanskligt att jämföra med resultatet bakåt i tiden. Eleverna i årskurs sex och nio får ett provbetyg mellan F-A där F ger noll poäng och A ger tjugo poäng. Diagrammet nedan visar Kristianstads kommuns genomsnittliga provbetygspoäng jämför med rikets kommunala huvudmän. Kristianstads elever ligger något högre än rikets resultat i svenska men lägre i matematik, engelska och svenska. Genomsnittligt meritvärde åk 9 Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs nio steg för fjärde året i rad. Kristianstads kommun befinner sig i en positiv resultattrend, särskilt då även måluppfyllelsen i samtliga ämnen beaktas (se nästa stycke). Nytt för året är att eleverna numera får lägga till sitt betyg i moderna språk (om eleven har läst det) som ett 17:e betyg i meritvärdessumman. 11

12 På grund av dessa regeländringar kan varje elev numera få maximalt 340 poäng i meritvärde jämfört med tidigare 320. Detta påverkar självfallet det genomsnittliga meritvärdet, något som illustreras i diagrammet i form av en orange markering. För att jämföra bakåt i tiden och med rikets kommunala huvudmän, har det genomsnittliga meritvärdet beräknats som tidigare. Noteras kan att Kristianstads kommun nästan tangerade resultatet på riksnivå. Behörighet till gymnasieskola Behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedande program ökade jämfört med 2013 medan behörigheten till yrkesprogrammen minskade något. Kristianstads kommun låg innan genomförd sommarskola under rikssnittet. Emellertid hade sommarskolan i Kristianstad en god effekt och behörigheten till yrkesprogrammen och till det estetiska programmet översteg därmed resultaten för samtliga huvudmän i Sverige. Även rikets siffror bygger på uppgifter efter genomförda prövningar, vanligen kallat för sommarskola. Andel elever i åk 9 som nått målen i samtliga ämnen Andelen elever som uppnådde målen i samtliga ämnen förbättrades jämfört med 2013 och ligger nu på en nivå som är den högsta sedan Med en lång period av resultat under rikssnittet närmar sig nu Kristianstads kommun snittet för samtliga kommunala huvudmän i riket. Gymnasieskola Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng Under 2014 gick den första årskullen elever ut gymnasieskolan enligt den nya gymnasieförordningen. Betygssystemet har förändrats och fler betygssteg har införts. Detta innebär att det är mer osäkert än vanligt att jämföra med resultat bakåt i tiden. Resultatförbättringar ses på en del områden även på gymnasiet. Exempelvis höjdes den genomsnittliga betygspoängen till en nivå som tangerar snittet för kommunala huvudmän i riket. 12

13 Högskolebehörighet och examen Högskolebehörigheten har sjunkit från föregående läsår. Det är svårt att jämföra värdena eftersom det är helt andra, högre krav som ställs på eleverna i den reformerade gymnasieskolan. Numera behöver eleverna bland annat bli godkända i fler kurser än tidigare. Dessutom ger inte examen från yrkesprogrammen behörighet att läsa vidare på högskola eller universitet. Om fokus i stället är på andel elever som tog examen från de olika nationella programmen på gymnasiet, framgår att Kristianstads kommun på yrkesprogrammen presterade bättre än rikssnittet för kommunala huvudmän. På de högskoleförberedande programmen är förhållandet det omvända. Attitydundersökningar Under året genomfördes enkäter till vårdnadshavare i förskolan och till elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. I grundskolan genomfördes en enkät som liksom tidigare år riktade sig till elever i årskurserna 3-9. Denna enkät genomfördes i slutet Förskola Precis som tidigare år visade enkätundersökningen i förskolan på ett gott resultat. Samtliga områden i enkätsvaren förbättrades för tredje året i rad. Vårdnadshavarna uppgav att de kände sig trygga med att lämna sina barn till förskolan. Av fritextsvaren att döma lyfter vårdnadshavarna särskilt fram stora barngrupper som orosmoln medan de är särskilt nöjda med personalen i förskolan. Sammanfattning kunskapsresultat Sammantaget befinner sig Kristianstads kommun i en positiv resultattrend där en större andel elever presterar bra. Samtidigt finns det stora utmaningar. Exempelvis var det fortfarande en stor andel elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Pojkarnas resultat låg fortfarande under flickornas. Resultaten i svenska som andraspråk utmärkte sig negativt. Detta ställer stora och olika krav på alla som arbetar inom Barn & utbildning. OBS! Skolverkets siffror avseende genomsnittligt betygspoäng på gymnasiet kan komma att revideras då felaktigheter upptäckts. Detta kan innebära att förhållandet mellan Kristianstad och riket då förändras i positiv riktning för Kristianstads del. Vuxenutbildning För de studerande inom vuxenutbildningen fortsatte en tydlig ökning av de högre betygen. Antalet underkända betyg fortsatte att minska i stor omfattning. Grundskola Fler än 5000 elever från kommunala grundskolor besvarade 2014 enkäten om trygghet. Eleverna på senaredelen upplevde sig tryggare än tidigare medan det syntes ett något försämrat resultat för eleverna i årskurs 3-6. Även om den absoluta majoriteten av eleverna kände sig trygga i skolan och uppgav att de kände stort förtroende för de vuxna och inte kände sig rädda, fanns ändå barn och ungdomar i verksamheterna som inte mådde bra. Skolorna använde bland annat resultaten från enkätundersökningarna som underlag i det fortsatta arbetet med att förebygga och åtgärda otrygghet, mobbning och dålig studiemiljö. 13

14 De insatser som särskilt verkade ge god effekt var när vuxna på skolorna fanns närvarande bland eleverna under hela deras skoldag. Vad som också kan noteras i enkätsvaren var att motivationen för skolarbete tycks sjunka i takt med elevernas ålder. Dock kan en positiv trend skönjas i båda elevgrupperna. Motivation för skolarbete ses som en av de faktorer som ger mest effekt för lärande. Som en följd av detta arbetar många skolor med att just öka motivationen för eleverna. Gymnasieskola Även om enkäten i årkurs två visade på något lägre resultat än föregående år, värderade ändå eleverna sin utbildning högt. I tabellen nedan visas de två påståenden som hade högst respektive lägst värdering på en skala 1-6. Som tabellen visar var eleverna överlag nöjda med sin utbildning och särskilt kontakten med mentorn. Däremot värderade eleverna utvecklingssamtalen och lärares samverkan mellan varandra lägre. Just samverkan mellan lärare och förbättring av utvecklingssamtalen är områden som de flesta av gymnasieskolorna arbetar extra med just nu. 14 Påståenden 1-6 Som helhet fungerar vår skola bra 4,7 Kontakten mellan mig och min mentor fungerar bra 4,6 Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen ska bilda en helhet 3,7 Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla 3,3 Resultatet från attitydundersökningarna bearbetas på olika sätt på grupp-, klass och enhetsnivå. Det bearbetade resultatet används som underlag i bland annat arbetet med likabehandling. I förekommandefall informerades vårdnadshavare/föräldragrupper. Medarbetare Bemanning och kompetensförsörjning Tillsvidareanställningarna minskade till (-13) årsarbeten. Orsaken till minskningen är främst kravet på lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning. Tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) fortsatte därför att öka, till 274 årsarbeten (+ 60). Det totala antalet månadsavlönade var därmed (+47). Tidsbegränsade anställningar med timlön minskade till 100 årsarbeten (-4). Medelåldern låg oförändrat på 47 år. Könsfördelningen var också oförändrad med andelen män 20 %. Fortfarande var andelen män lägst i förskolan och högst inom gymnasieskolan. Sysselsättningsgraden för män var 97,5 % (-0,2) och för kvinnor 94,8 % (+0,3). Enligt senast tillgänglig statistik från Skolverket var andelen medarbetare med pedagogiskphögskoleexamen betydligt högre än riket (anges inom parentes): förskola 66 % (53 %), fritidshem 75 % (53 %), förskoleklass 99 % (85 %), grundskola 92 % (88 %) och gymnasieskola 86 % (82 %). Svårighet att rekrytera behöriga lärare fanns inom vissa ämnen och årskurser, framför allt på de mindre orterna. För första gången presenterade Skolverket statistik om lärarnas behörighet. Registret över pedagogisk personal matchades med det så kallade lärarlegitimationsregistret. Även denna statistik visade att Kristianstad i förhållande till riket har en hög andel lärare med legitimation för den undervisning läraren ansvarar för. Antalet anställda i bemanningsenheten ökade, liksom uppdraget.

15 Tidigare var bemanningsenheten fokuserad på att endast tillgodose behovet av korttidsvikarier för förskollärare och lärare men under året utökades uppdraget till att avse även kostverksamhet och lokalvård. En fortsatt minskning av antalet timavlönade personer kan tillskrivas bemanningsenheten som arbetade intensivt med att ge färre personer ökat antal timmars anställning. Den relativt höga frånvaron i förskolan innebar stundtals svårigheter att tillgodose behovet. Arbetet med att ställa om organisationen utifrån de nya legitimationskraven för lärare fortsatte, dels genom förflyttning av medarbetare, dels genom kompetensutvecklingsinsatser. 20 rektorer deltog i den statliga rektorsutbildningen. Ytterligare ca 70 förstelärare anställdes med uppdrag att framförallt undervisa men också att utveckla didaktiska delar av undervisning och arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Total uppgick antalet förstelärare vid årsskiftet till närmare 110. Centralisering av lönefunktionen inom kommunen genomfördes vilket innebar förflyttning av medarbetare från skolområdena till kommunledningskontoret. Färdigställandet av Rådhus Skåne innebar nya lokaler och öppen kontors- och arbetsmiljö för medarbetare på central förvaltning. Arbetsmiljö och hälsa Antalet sjukfrånvarodagar per anställd var sammantaget 16,6, en ökning med 1,2 dagar. Kommunsnittet var 20 respektive 2,5. Det var främst långtidssjukskrivningarna som ökade. Ökningen återfanns bland flera yrkeskategorier men var störst bland elevassistenter och lokalvårdare. Dessa grupper har under de senaste åren dessförinnan haft en sjunkande sjukfrånvaro. Högst sjukfrånvaro bland de större yrkesgrupperna hade lokalvårdare (30,7 dagar) och barnskötare (26,8 dagar). Lägst sjukfrånvaro hade gymnasielärare (6 dagar). Frisktalet andelen anställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året ökade till 62 (+2). Kommunsnittet var 59 (+2). I syfte att hitta mönster kopplade till sjukfrånvaron i förskolan genomfördes ett kartläggningsarbete i samarbete med Kristianstads kommuns företagshälsovård. Insatser planerades för förskolechefer och skyddsombud för genomförande under Arbetsmiljöverket genomförde under året riktade inspektioner på 12 förskolor med fokus på stress. Viss kritik framkom kring dokumentation. Kristianstads kommun genomförde återigen en medarbetarundersökning där resultatet från barnoch utbildningsförvaltningens medarbetare (svarsfrekvens 86 %) visade på högre, positivare värden jämfört med förra mätningen avseende samtliga områden. Lägst värde hade frågeområdet tidsupplevelse. Barn & utbildning uppvisade generellt bättre resultat än snittet i kommunen. Ekonomi Bokslutet visade ett underskott med -3,8 mkr i driftbudgeten och +11,1 mkr i investeringsbudgeten. Bilaga 2. Driftanalys Underskottet i driftbudgeten motsvarande 0,2 % av nettobudgeten vilket till stor del berodde på strukturella svårigheter i grund- och gymnasieskola samt större barn- och elevvolymer än budgeterat. Efterfrågan på fritidshem och grundskola ökade ytterligare och mer än budgeterat, vilket medförde ett behov av resurstillskott för att bibehålla nivån på skolpengen. Situationen var komplex inom grundskola där elevvolymerna på respektive skola inte medgav optimal organisation och kostnaderna för elever med behov av särskilt stöd ökade ytterligare. Gymnasieskolorna visade ett underskott grundat på omställning till lägre elevantal. Sammanställning över barn- och elevvolymer som grund för budget återfinns som Bilaga 3. 15

16 Investeringsanalys Investeringsbudgeten uppgick till 32,2 mkr. Budgetramen avsåg investeringar i bussar, möbler, utrustning och mindre fastighetsförändringar i verksamheterna. Överskottet omfattande +11,1 mkr härrörde sig till beställda men ej levererade inventarier samt beställda men ej utförda fastighetsförändringar. Bilaga 4. Resultat per verksamhet Övergripande En stor ökning av antalet invandrare med flyktingstatus medförde ökade bidrag från Migrationsverket. Nyttjandet av dessa bidrag uppgick till ca 12 mkr och drygt 20 mkr periodiserades till 2015 för att möjliggöra fortsatta insatser för berörda barn och elever i alla åldrar. Gemensam verksamhet Resurser som avsattes för att täcka skolområdenas temporärt ökade kostnader för omställning av medarbetare har inte behövt användas fullt ut, +1,9 mkr. Modersmålsverksamheten och utvecklingsavdelningen uppvisade överskott då flera tjänster var vakanta under delar av året, +2,1 mkr. Omfattningen på verksamheter för nyanlända och flerspråkiga i form av förberedelseklasser, mottagningsenheten Slussen, studiehandledning och språkintroduktionsprogrammet inom gymnasieskolan ökade och tillförda statsbidrag täckte kostnaderna. Centrala förvaltningens flytt till nya lokaler medförde temporärt ökade kostnader och gav ett underskott motsvarande -0,6 mkr. Volymökningar av barn- och elevantalet samt ökade kostnader för barn med omfattande behov av särskilt stöd medförde ett underskott omfattande -4,4 mkr. 16 Förskoleverksamhet Verksamheten visade ett överskott på +0,2 mkr. Skolområdena visade i samtliga fall överskott. Antalet barn var fler än budgeterat hos fristående huvudmän. Efterfrågan på platser ökade med ca 30 barn till 4 484, en ökning som var mindre än budgeterad (4 568 barn). Under året minskade barntätheten från 5,56 till 5,46 barn per årsarbetare då antalet beställda timmar per barn ökade och med det även bemanningen. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg minskade i omfattning med temporärt låg fyllnadsgrad och med ett underskott som följd. Fritidshem Efterfrågan på plats i fritidshem ökade med 140 barn till 3 496, vilket var mer än budgeterat (3 356). Verksamheten genererade ett överskott omfattande +1,1 mkr, främst grundat på det ökade barnantalet och därmed högre fyllnadsgrad. Grundskola Elevmängden i grundskolan ökade mer än budgeterat, från till elever (budget 9 019). Skolområdena hade ett underskott, i likhet med de senaste åren, motsvarande -4,1 mkr. Resursskolan hade temporärt elevplatser lediga vilket medförde ett underskott på -0,8 mkr. Flera av skolområdena hade strukturella underskott som helt eller delvis kommer att bestå även under Skolor med små högstadier hade svårt att organisera verksamheten eftersom alla elever skulle få sin garanterade undervisningstid i alla ämnena och av legitimerade lärare. När elevunderlaget var mindre blev organisationen mer resurskrävande. Motsvarande svårighet fanns på vissa mindre låg- och mellanstadieskolor. Modersmålsverksamheten ökade i omfattning. Det var ca 31 % av grundskoleeleverna som hade annat modersmål medan ca 19 % erhöll modersmålsundervisning. Efterfrågan beräknas öka ytterligare kommande år.

17 Grund- och gymnasiesärskola Grund- och gymnasiesärskolan hade ett överskott på +1,5 mkr. Mängden elever i gymnasiesärskolan, ofta resurskrävande, som valde eller placerades på externa skolor ökade samtidigt som kommunen sålde fler grundsärskoleplatser interkommunalt. Inom berörda skolområden blev det överskott främst beroende på högre fyllnadsgrad. Gymnasieskola Gymnasieverksamheten hade totalt sett ett underskott med -3,4 mkr. Den totala elevmängden folkbokförda i Kristianstads kommun minskade från till elever (budget 2 840) beräknat på kalenderår. Antalet elever som valde fristående skolor eller skolor i andra kommuner minskade med 42 elever till 785 under kalenderåret. De sedan flera år befarade strukturella problem som kan uppstå när elevkullarna avsevärt minskar (-25 % på 6 år) blev för första gången påtagliga inom den kommunala gymnasieskolan och medförde ett underskott. Vuxenutbildning Verksamheterna inom vuxenutbildning visade ett överskott på +0,1 mkr. Gymnasial vuxenutbildning genomförde statligt finansierade Yrkesvuxutbildningar med hög fyllnadsgrad och överskott som följd. Övrig verksamhet Införandet av läsplattor till nämndspolitiker och därmed effektivare ärendehantering medförde kostnader utöver budgeterade för BUN, -0,2 mkr. Överskott för bilpoolen +0,2 mkr, uppdragsutbildning +0,2 mkr och riksgymnasiet +2,1 mkr, dessutom minskade inackorderingsbidragen +0,3 mkr. Skolområdenas resultat Samtliga skolområden visade i stort sett balans i budget. Ett par skolområde hade balans totalt, men obalans mellan verksamhetsformerna. De resultat som skolområdena visade kan även hänföras till ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd. Personalkostnader för timavlönade, fyllnadstid och övertid låg kvar på samma nivå ca 37 mkr, 4 % av personalkostnaderna. Kameralt bokslut samt slutligt resultat från 2014 för skolområden och centrala avdelningar återfinns som bilaga 5. Förslag till resultatöverföring till skolområdena presenteras vid nämndens sammanträde i april. Periodiseringar I en bilaga presenteras underlag för periodiseringar av intäkts- och kostnadsposter. Periodisering innebär att kostnader och intäkter flyttas mellan 2014 och Bilaga 6 Med sikte mot framtiden Utveckling av utbildningen Att följa upp, planera, utveckla, utvärdera och därmed skapa en långsiktligt hållbar utbildning för alla barn och elever, är den främsta utmaningen. Med styrdokumenten, såväl nationella som lokala, som grund fortsätter det långsiktliga arbetet med att finna goda strukturer för en organisation som utmanar och utvecklar verksamheten. Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet har utkristalliserats ett flertal utvecklingsområden. Nedan följer exempel på dessa. BUSK systematiskt kvalitetsarbete Eftersom det systematiska kvalitetsarbetet ännu inte implementerats fullt ut vare sig på enhets- eller huvudmannanivå kommer former för detta att arbetas fram. Tillgänglig forskning kring hur utvecklingsarbete får genomslag bygger på att processer på samtliga nivåer genomförs. I processen ingår att vara delaktig i analyser och ställningstagande vid prioriteringar av kommande insatser mm. 17

18 Systematisk kartläggning av undervisningen Kärnan Modellen för kartläggning av undervisningen som använts på sju grundskolor kommer att användas på samtliga grundskoleenheter de kommande åren. Motsvarande modeller anpassade för gymnasieskola respektive förskola kommer att arbetas fram under året. PRIO Under kommande år fortsätter insatserna inom PRIO (Planering Resultat Initiativ Organisation) till att omfatta ytterligare skolenheter. Språkutveckling Det har identifierats ett fortsatt stort behov av att utveckla arbetet för att möta barns och elevers olika behov av insatser för att stimulera deras språkutveckling. En ökad språklig förmåga ger också en ökad möjlighet till att tillägna sig utbildningen. Genom den statliga satsningen Läslyftet kommer cirka 200 lärare att få möjlighet till att förkovra sig i språkutvecklande arbetssätt. Erfarenheter och slutsatser från forskningscirklar inom språkutvecklande arbetssätt kommer att användas i de berörda verksamheterna samt också spridas inom organisationen. Flickors och pojkars olika resultat Inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har uppmärksammats en ökning av skillnaden i pojkars och flickors kunskapsresultat. Det har också konstaterats att det skett en ökad skillnad mellan de bästa elevresultaten och de som lyckats minst bra. Detta är en situation som tydligt behöver belysas för att relevanta åtgärder ska kunna sättas in. På någon skolenhet har åtgärder redan påbörjats, vilka följs med intresse från Bar & utbildning. Arbetet med att motverka traditionella könsmönster i förskolan ska utvecklas och följas upp. Nyanländas mottagande och lärande Det finns behov av att justera i organisation och arbetssätt för att möta det ökande antalet barn och elever som kommit och kommer till Kristianstad. Det innebär att behov av att utöka kompetensen inom detta område för samtliga lärare. Även nya medarbetare med andra kompetenser behöver rekryteras. En utredning med förslag på insatser och åtgärder som kan stimulera Barn & utbildnings arbete med att främja och stödja integration som ett viktigt inslag för en likvärdig skola på mångfaldens grund kommer att genomföras under våren Organisation och kompetens kring studiehandledning är ett område som behöver utvecklas liksom organisation av mottagande i så kallade förberedelseklasser. Arbetet med att ta emot äldre skolelever behöver också utvecklas, vilket behöver ske i samarbete med Arbete och välfärdsförvaltningen. Flerspråkighet i förskola och förskoleklass (Fiff) Medarbetare i förskola kommer att erbjudas kompetensutvecklingsinsatser för att öka förståelse och kompetens kring arbetet med flerspråkiga barn. Utökad sommarskola Lovskola Organisation för lovskola behöver utvecklas för att möta eleverna i god tid. Sommarskolan har under flera år visat sig vara ett bra koncept för vissa elever, vilket gör att upplägget i stort kommer att se ut som tidigare år. Kulturnyckeln och Skapande skola Under 2015 söks återigen om medel för Skapande Skola från Kulturrådet. Om det beviljas kommer Kulturnyckeln att vara fullt utbyggd till att omfatta barn från 3 till 16 år. Insatser kommer under året att göras för att ytterligare öka antalet deltagare samt för att utveckla Kulturnyckels kvalitetsarbete. 18

19 Läslyft och matematik Ytterligare skolenheter kommer att delta i de av Skolverket framtagna kompetensutvecklingssatsningarna. Matematiklyftet genomförs för sista året med statsbidragsfinansiering. Drygt 70 lärare kommer att påbörja insatsen hösten Läslyftet startar som ordinarie utbildning från hösten 2015 och drygt 250 lärare från kommunen är anmälda för deltagande. Karriärtjänster Inrättandet av karriärtjänster har som främsta syfte att de ska bidra till barns och elevers utveckling och lärande d v s göra skillnad. Utökningen av antalet karriärtjänster antas bli mindre under de närmsta åren. De redan anställda förstelärarnas kompetens ska nyttjas i ökad omfattning i syfte att förbättra undervisningens kvalité och därmed ge en ökad måluppfyllelse för eleverna. Skola på vetenskaplig grund Den kompetens som finns inom FoU-skola i Skåne kommer även fortsättningsvis att användas aktivt. En tydlig och nära kommunikation med högskolor och universitet kommer att fortgå. Fortsättningsvis kommer vikten av en förankring i vetenskap att beaktas inom samtliga utvecklingsinsatser. Likaså ska vid uppföljning och utvärdering det vetenskapliga perspektivet beaktas. Skolinspektion Under 2015 avslutar Skolinspektionen sin tillsyn i Kristianstads kommun. Dock fortsätter det påbörjade arbetet med förbättringsåtgärder inom de områden som inspektionen gett förelägganden. Barnkonventionen Barnkonventionen utgör ett viktigt fundament i verksamheternas styrdokument. Genomförandestrategi för barnkonventionen i Kristianstads kommun antogs av kommunstyrelsen Utifrån denna har Barn & utbildning utarbetat en konkret handlingsplan för hur barnkonventionen ska implementeras för att genomsyra alla verksamheter och beslutsgångar. Målsättningen är att implementeringen påbörjas under våren Statliga satsningar Den parlamentariska situationen i Sveriges riksdag gör att den närmsta framtiden är relativt svårbedömd avseende ekonomiska satsningar och insatser för verksamhetsutveckling inom skolområdet. Redan fattade beslut med genomförandestart under 2015 redovisas nedan. Högre krav på fristående skolor som vill starta ny utbildning. Ändringarna i skollagen innebär bland annat att man beslutar om ett krav på att en fristående skola måste samråda med den kommun som skolan ligger i före ett godkännande. Förtydligat kommunalt ansvar för att på olika sätt aktivera ungdomar utanför gymnasieskolan. Ansvaret gäller för ungdomar som gått ut grundskolan eller motsvarande men inte fyllt 20 år och som varken går eller har fullföljt utbildning på ett nationellt program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Det här ansvaret benämns kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. En ny diskrimineringsgrund, tillgänglighet, har tillkommit i diskrimineringslagstiftningen vilket fick till följd att skollagen förändrades. För enheterna innebär detta att arbetet med t ex likabehandling påverkas. Hållbar utveckling Mera Grönt Luncherna i förskola och grundskola kommer även fortsättningsvis att vara vegetariska en dag per vecka. Säker mat Under 2014 kom en ny EU-förordning om livsmedelsinformation som ska tillämpas. Kostenheten kommer 2015 att påbörja arbetet med att säkerställa måltiderna utifrån de nya reglerna. En av de största förändringarna är att reglerna nu handlar om all typ av livsmedelsinformation och inte enbart märkning. Skärpta krav finns på exempelvis området allergeninformation. 19

20 Verksamheter som serverar mat och måltider som inte är färdigförpackade ska enligt lag från och med december 2014 informera om matens beteckning och om den innehåller någon allergen ingrediens. Giftfri förskola och skola Miljö & hälsa kommer under året att bjuda in förskolechefer och rektorer till ett seminarium kring giftfri förskola och skola. Infrastruktur It/digitalisering Den tekniska utvecklingen går snabbt och it-planen medför att fler digitala verktyg kommer i bruk i verksamheterna. I skolan som i arbetslivet i övrigt gäller det att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya tekniken ger. Framöver kommer större behov att finnas av pedagogisk kompetens i hur man arbetar så att digitala verktyg bidrar till att eleverna når målen. Ytterligare arbete behöver genomföras för att säkerställa att internetförbindelser och trådlösa nät i verksamheterna är dimensionerade för det ökande antalet av digitala verktyg. Nya lärmiljöer Många av verksamheterna använder lokaler som är byggda på 60- och 70-talen och som i många fall inte genomgått någon renovering sedan dess. Det finns även behov av att skapa fler lokaler för alla nya barn och elever som tillkommer enligt prognoser. I båda fallen behöver det tillskapas miljöer som passar moderna arbetssätt. De största utmaningarna finns avseende Näsby, centrala Kristianstad och i Åhus. På Näsby med Lingenässkolan, ombyggnad av Fröknegårdskolan och ombyggnad av Gamelgårdskolan till förskola. I centrala Kristianstad på Kulltorpskolan, behövs en ombyggnation, dessutom finns behov av ny skola och fler förskolor. I Åhus där elevökning också förväntas behöver ett strategiskt inriktningsbeslut fattas. Medarbetare För att bättre säkerställa framtida rekrytering av medarbetare etableras ett utökat samarbete med närliggande lärosäten för att bidra till en kvalitetssäkrad utbildning. För att skapa goda förutsättningar för att trygga personalförsörjningen de närmaste åren kommer flera satsningar att göras. Fortsatt arbete med insatser för att öka andelen legitimerade lärare, utveckling av chefsintroduktionen, marknadsföringen av olika yrken och av kommunen som arbetsgivare är exempel på detta. Arbete med hälsofrämjande ledarskap syftar till att skapa goda arbetsplatser där medarbetare trivs och blir goda ambassadörer för verksamheten. En särskild satsning kommer att göras med förskolechefer som målgrupp. En genomlysning av bemanningsenhetens arbetssätt kommer att göras med målet att ytterligare förbättra servicen till verksamheterna. Inom ramen för en nationell tillsyn av skolan kommer Arbetsmiljöverket att genomföra en omfattande inspektion på ett antal skolor och på huvudmannanivå. Inspektionen kommer framförallt att gälla det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att ge chefer på samtliga nivåer möjlighet att fatta beslut grundat på fakta och analys av sin verksamhet ur ett helhetsperspektiv fortsätter arbetet med att utveckla beslutsstödsystemet. Demografisk utveckling Senast tillgängliga prognos tar utgångspunkt i faktisk befolkning 2013 och innehåller inte den senaste ökningen av nyanlända vilket gör att den troligtvis är lägre prognostiserad än det verkliga utfallet. Den förutspår en ökning av befolkningen upp till 5 års ålder med ca 300 barn fram till För grundskolans första del F-6 innebär det en ökning med 1000 elever under prognosperioden. För högstadiedelen som tidigare minskat under några år har nu trenden vänt och ökningen förväntas bli ca 630 elever fram till