Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI 2009"

Transkript

1 Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI

2 1. SAMMANFATTNING 3 2. INLEDNING 4 3. REDOVISNING AV GENOMFÖRT ARBETE 5 4. PRIORITERINGSARBETET 7 4:1 Identifiering av samhällsviktig verksamhet i Malmö Stad kommunala objekt 7 4:2 Identifiering av samhällsviktig verksamhet i Malmö stad icke kommunala objekt 8 4:3 Prioriteringsdiskussioner vatten/avlopp 9 4:4 Prioriteringsdiskussioner näringslivet 10 4:5 Prioriteringsdiskussioner konsekvenser för miljö, liv och hälsa 10 4:6 Storstadsspecifika prioriteringar 11 4:7 Särskilt om prioriteringsarbetet projektgruppens överväganden PLANERINGSPROCESSEN 14 5:1 EAN-kod nyckeln till att identifiera kunden! 14 5:1:1 När EAN inte är en framkomlig väg 14 5:2 Viktning hos E.ON 15 5:3 Tillämpning av GIS 16 5:3:1 GIS som visuellt beslutstödsverktyg och som prioriteringsverktyg (av s.k. Fripassagerare ) 16 5:4 Test av Styrelprocessen 17 5:5 Framtidsscenario SAMVERKAN 18 6:1 En eller flera elleverantörer 18 6:2 Kommunala verksamheter 18 6:3 Icke-kommunala verksamheter 18 6:4 Näringslivet/försäkringsbranschen BEHOV AV KOMPETENS- OCH KUNSKAPSHÖJNING KOSTNADER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT INFÖRA SYSTEMET FÖRSLAG TILL ENKLAST MÖJLIGA PLANERINGSPROCESS 22 BILAGOR 1 Sammanställning Samhällsviktiga kategorier och prioriteringar 3 Beskrivning prioriteringsnivåer INNEHÅLL 2

3 Sammanfattning Malmö stad har under på uppdrag av Energimyndigheten genomfört ett pilotprojekt vars syfte har varit att belysa problematiken kring möjligheten att styra knappa eltillgångar till prioriterade användare utifrån ett tekniskt, juridiskt och samhälleligt perspektiv. De användare som enligt uppdraget ska prioriteras högst är de som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de om möjligt inte bör kopplas bort vid elbrist. Arbetet har bedrivits i projektform av en projektgrupp. En kommunikationsplan har utarbetats som synliggjort dialogen med olika intressenter. Resultatet och utfallet av det lokala pilotförsöket i Malmö, nedan kallat Malmöpiloten, är mycket tillfredsställande. Till grund för prioriteringsarbetet ligger Malmö stads arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Vidare har noggranna prioriteringsdiskussioner förts gällande vatten och avlopp, näringslivs- och försäkringsfrågor samt angående vilka konsekvenser som ett elbortfall kan få för miljö, liv och hälsa. Kraftfulla informations- och kommunikationsåtgärder för alla berörda inkl. allmänheten Riktlinjer och vägledning för hantering av sekretessfrågor i processen hanteras känslig och hemlig information Riktlinjer för hantering av vatten- och avloppsprioriteringar. Frågor rörande vatten och avlopp har visat sig vara betydligt mer komplexa från ett elberoendeperspektiv än vad som förutsattes av projektgruppen Djupare dialoger med företrädare för näringslivet, försäkringsbranschen, myndigheter m.fl. utifrån ett riskfinansieringsperspektiv Klargörande av det offentliga ansvaret i en elbristsituation. Exempel på frågor: När är det fråga om myndighetsutövning? Hur ska frågor som rör huvudmannaskap, ex. privat äldreomsorg, beaktas? Riktlinjer och vägledning för samspelet med berörd länsstyrelse Riktlinjer och vägledning för samspelet med flera lokala elleverantörer Kommunen bör också beakta den politiska förankrings- och beslutsprocessen. Turning Torso. FOTO Omslag och sid 2: Johan Ramberg, istockphoto. Mål för Malmöpiloten har varit att se hur stora skillnaderna blir vid de olika bortkopplingsnivåerna vad gäller antal prioriterade samhällsviktiga objekt och även vilken typ av objekt som blir berörda. Utfallet har också påvisat att Malmöpilotens prioriteringar visat sig hållbara då de allra högst prioriterade samhällsobjekten är elförsörjda även vid en 75 %-ig reduktion. Projektgruppen har utvecklat en prioriterings- och planeringsprocess samt en hållbar metodik för frånkoppling, vilka redovisas nedan. Malmöpiloten redovisar förslag till enklast möjliga planeringsprocess där EAN-koder (European Article Number) ett nummersystem som används världen över för att märka varor, och som även finns på varje elmätare har visat sig vara bästa nyckeln till kundidentifiering. Malmöpiloten föreslår vidare att GIS (Geografiska informationssystem) kan användas som ett komplement till den prövade tabellmetoden för att skapa en överblickbarhet av hur fripassagerare fördelas geografiskt. Den av Styrel föreslagna planeringsprocessen förefaller i huvudsak möjlig, men ett antal förutsättningar bör vara uppfyllda för att man ska kunna införa systemet nationellt: Definition av begreppet samhällsviktiga objekt inkl. riktlinjer och vägledning i hur objekten identifieras och bedöms Riktlinjer och vägledning i val av egna lokala elbristscenarier i den enskilda kommunen exempelvis genom en s.k. förklaringsmodell SAMMANFATTNING 3

4 2. Inledning Energimyndigheten har under perioden fram till hösten 2007 arbetat med att belysa problematiken kring möjligheten att styra knappa eltillgångar till prioriterade användare utifrån ett tekniskt, juridiskt och samhällsperspektiv. Detta har resulterat i två rapporter.. Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer (ER 31:2004; nov 2004) Prioritering av elanvändare vid elbrist (ER 2007:38; nov 2007) Malmö stad träffade under våren/sommaren -08 överenskommelse med Energimyndigheten att genomföra ett arbete vars mål var att pröva Styrelutredningens förslag. Syftet var att prova det förslag till planeringsprocess som lämnas i Energimyndighetens rapport ER 2007:38 för att ge underlag till Energimyndighetens utveckling av Styrel, enligt regeringsuppdrag. Förutom Malmö deltog tre andra kommuner i arbetet: Ludvika, Skellefteå och Karlskrona. Arbetet med det lokala projektet ska resultera i en rapport som ska belysa följande: Hur fungerar förslaget praktiskt enligt ER 2007:38? Vilka behov av förändringar finns i föreliggande förslag? Vilka ytterligare åtgärder behöver vidtas? genom att berörda länsstyrelser, om möjligt, följer eller deltar i arbetet och lämnar synpunkter Redovisa lägesrapport i december 2008 och slutrapport i augusti I Styrelutredningen redovisas ett förslag till arbetsordning för att undvika elbrist. Malmös projektgrupp har omformulerat den enligt följande: 1. Kommunen handlägger vilka verksamheter den vill prioritera 2. Kommun och elnätsföretag identifierar vilka enskilda kommunala objekt/elanvändare som finns inom dessa verksamheter 3. Länsstyrelsen identifierar de icke-kommunala objekten 4. Elnätsföretagen markerar samtliga prioriterade elanvändare på elnätskartor 5. Kommun och elnätsföretag går tillsammans igenom hur elanvändare är lokaliserade på de utgående linjerna och delar in linjerna i ett antal prioritetsklasser utifrån kommunens rangordning av verksamheternas betydelse för samhällets och elnätets tekniska förutsättningar 6. Resultatet sammanställs i ett tydligt beslutsunderlag till Länsstyrelsen, där också motiv för prioriteringarna redovisas. INLEDNING OCH REDOVISNING AV GENOMFÖRT ARBETE Det lokala pilotprojektet i Malmö, nedan kallad Malmöpiloten, som projektleds och drivs av Malmö stad ska: Genomföras inom Malmö stad Pröva föreslagen planeringsprocess genom deltagande av samtliga relevanta lokala aktörer (kommun, elnätföretag och elintensiv industri) Så långt som möjligt samtidigt pröva regionala aktörers (Länsstyrelsens) medverkan Identifiera oklarheter och problem i planeringsprocessen och hur de kan hanteras Dra slutsatser kring hur enklast möjliga planeringsprocess kan se ut och peka på goda exempel Bedöma kostnader för alla inblandade parter i en planeringsprocess inom det geografiska område där identifierade goda exempel och förenklade rutiner används. Klarlägga behov av kunskap samt inriktning och metodstöd från central och regional nivå Skapa underlag för regionalt pilotprojekt 2009, bl.a. Länsförsök (drivs av Länsstyrelsen) Från och med januari 2009 utökades pilotförsöken med länsförsök i Skåne, Dalarna och Blekinge. Inriktningen av försöksverksamheten i Skåne ska vara på de särskilda problem som kan förekomma i en storstadsregion och de hänsyn som behöver tas beroende på de stora ömsesidiga beroenden som finns mellan kommunerna såväl vad gäller infrastruktur, kommunikationer och näringsliv som arbetskraft, vård och omsorg, etc. De särskilda behov, risker och krav på åtgärder som den tättbebyggda storstaden skapar ska analyseras i samverkan med näraliggande kommuner, t.ex. vad avser möjligheter att tillfälligt flytta människor eller verksamheter. En sammanfattande analys genomförs under länsstyrelsens ledning för att formulera svar på försökets frågeställningar. En viktig del är att hitta förenklingar i samarbetet och enklast möjliga planeringsprocess. Ansvarig för Länsprojektet är Länsstyrelsen i Skåne län. Länsförsöket slutrapporteras i september FOTO: Christopher Hudson istockphoto

5 3. Redovisning av genomfört arbete Arbetet i projektet har bedrivits med målet att ge svar på de problemställningar som redovisats ovan. Malmö lämnade en offert som resulterade i ett avtal, daterat /0624. Med utgångspunkt från offerten, beställningen och kringdiskussioner formades en organisation med Håkan P. Nilsson, Malmö Stad, som Leverantör och Eva Liljegren, Energimyndigheten, som Beställare. En delrapport lämnades i januari Styrgrupp: Håkan P. Nilsson, (Ordförande) Avdelningschef Säkerhets- och Beredskapsavd., Malmö stad Eva Liljegren, Projektledare på Energimyndigheten Gunilla Wiklander-Andersson, Beredskapsdirektör, Länsstyrelsen Skåne Pia Lundberg (Projektledare) PACE AB. Projektgrupp: Pia Lundberg, PACE AB (Ordförande, projektledare) Jan-Peter Stål, Beredskapssamordnare, Stadskontoret, Malmö stad Lennart Andersson, Energisamordnare, Stadsfastigheter, Malmö stad Jan-Olof Jönsson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Magnus Hillberg, Beredskapssamordnare, Miljöförvaltningen, Malmö stad Christer Berglund, Säkerhetsansvarig, VA SYD Mikael Håkansson, Avdelningschef Driftoptimering, E.ON. Elnät Anna Fridh, Beredskapshandläggare, Länsstyrelsen Skåne (till den 30 april 2009) Gabriella Westheim, Beredskapshandläggare, Länsstyrelsen Skåne (från den 8 juni 2009) Anna Envall Lundberg, Konsult information/kommunikation, Analysera AB Carl Mattsson, Rådgivare i beredskaps- och säkerhetsfrågor, Global to Local Sweden AB. Referensgrupper: En referensgrupp bestående av företrädare för Länsstyrelsen Skåne, VA SYD, E.ON och miljöförvaltningen i Malmö stad träffades i samband med uppstarten av projektet, när delrapporten presenterades den 27 januari 2009 samt innan slutrapporten lämnades den 18 augusti Projektgruppen har därutöver inbjudit företrädare för näringslivsenheten, IT-service och stadsbyggnadskontoret i Malmö stad för att informera om projektet samt bett om kompletterande uppgifter. Samtal har även förts med näringslivsföreträdare och försäkringsbranschen. Pilot i piloten: För att säkerställa resultaten har en stadsdel valts ut, i vilken projektgruppen initialt testat metodiken. Stadsdelen Kirseberg har utgjort pilot i piloten såväl vad gäller prioriteringsarbetet som själva planeringsprocessen. För att skapa en överblickbarhet av hur fripassagerare fördelas geografiskt har projektgruppen beskrivit hur man i GIS-miljö visuellt skulle kunna bedöma hur intressanta utvalda objekt, s.k. fripassagerare, drabbas vid olika grad av strömavbrott. Delprojekt: Projektgruppen har brutit ned ett antal frågeställningar i delprojekt som bearbetats av mindre arbetsgrupper inom projektgruppen. Dessa delprojekt är: - miljö (vad avser liv och hälsa) - vatten - näringsliv - metod och enkel processbeskrivning. Scenario Malmöpiloten har utgått från ett scenario [1] med elbortfall i 1 respektive 6 dygn och räknat med nivåer för bortkoppling på 30 %, 50 % respektive 75 %. Valet av dygn och nivåer baseras på ett tänkt scenario av islast med ett antal flaskhalsar. (Exempelvis mycket hög total elförbrukning i landet i kombination med flera stoppade kraftverk och/eller begränsad nationell överföringsförmåga av eleffekt på stamnätet). Under arbetets gång har diskussion förts om för Skåne extrema väderförhållanden i form av ex. ihållande regn (snarare än extrem kyla) skulle kunna förvärra utfallet. Projektgruppen har dock valt att hålla kvar vid scenariot med islast. Däremot konstaterar projektgruppen att det, när Styrel implementeras i full skala, är av stor vikt att varje enskild kommun tar hänsyn till lokala och regionala förhållanden som exempelvis topografi, geologi, demografi och befolkningsstruktur. Det bör noteras i sammanhanget att Malmö stad parallellt med Styrelprojektet har drivit ett tvåårigt Fjärrvärmeprojekt som slutfördes vid årsskiftet Resultatet av projektet är glädjande ur ett Styrelperspektiv. Under förutsättning att det går att ha huvudpumparna igång går det att behålla % av värmeöverföringen till fjärrvärmeabonnenterna genom självcirkulation. Värmebehovet är således därmed tillgodosett. Prioriteringsklasser Projektgruppen påbörjade arbetet vid pilotförsöket i stadsdelen Kirseberg med att använda sig av 3 prioriteringsklas- 5

6 ser, men blev snabbt varse att det var alltför trubbigt då det inte gick att prioritera och värdera de samhällsviktiga objekten på ett nyanserat och differentierat sätt. Listan utökades därför till 9 prioriteringsklasser. Se bilaga 2. Sekretess Frågor rörande sekretess har diskuterats såväl i själva Styrelprocessen som i fråga om hur det slutliga beslutsunderlaget ska hanteras av Länsstyrelsen. Som ett led i en ansvarskännande hantering av den information projektgruppen kom att ta del av (insamlad data), gjordes en registerkontroll hos Säpo över alla projektmedarbetare. Alla projektmedarbetare har även undertecknat sekretessförbindelser. Hanteringen av insamlad information om samhällsviktiga objekt har begränsats till de personer som arbetat med informationen. Övriga projektmedlemmar har inte haft tillgång till listorna med prioriterade objekt. Originalet har förvarats på separat media på Malmö Stads säkerhets- och beredskapsavdelning. En kopia av originalet har dessutom förvarats på separat media i kassaskåp under projektets gång. Diskussion har förts om enskilda samhällsviktiga objekt, men projektgruppen har valt att inte nämna dessa vid namn av sekretesskäl. Frågan om offentlighetsprincipen och om en eventuell möjlighet att sekretessbelägga information i allmän handling är central i projektet. Det underlag som kommer att överlämnas från Malmö stad till Länsstyrelsen kommer att förses med sekretessmarkering enligt 15 kap 3 sekretesslagen om att handlingen är hemlig enligt 2:2 och 5:8 sekretesslagen och med uppgift om datum och vilken myndighet som gjort markeringen [2]. Malmöpiloten har efter dialog med Länsstyrelsen utarbetat ett s.k. Beslutsunderlag i enlighet med uppdraget från Energimyndigheten. Innehållet i beslutsunderlaget har, mot bakgrund av de överväganden man gjort betr. sekretess, hållts stramt, men fortfarande uppfyllande kraven på att ange alla elanvändare som ska prioriteras samt motiv därför. I Beslutsunderlaget ingår en beskrivning av Malmö Stads prioriteringsprocess en lista över alla prioriterade objekt, vilken kategori de tillhör, prioriteringsnivå i 1- resp. 6-dygnsperspektivet samt varje objekts sammanlagda poäng (se utförligare beskrivning under planeringsprocessen) förteckning Samhällsviktiga verksamheter kategorier och prioriteringar, bilaga 1 Prioritetsnivåer 1-9 samt F bilaga 2 Projektgruppen betonar behovet av en nationell inriktning i frågan om sekretess. Hantering av information om samhällsviktiga objekt, applicering av GIS (se kapitel 5:3) m.m. bör också övervägas ur sekretessynpunkt. Användning av GIS som ett besluts- och kommunikationsverktyg får inte ske vårdslöst så att det får till följd att hemlig information röjs. Det är således väsentligt att känslig information om objekten inte sprids digitalt utan endast i pappersformat. För elnätsbranschen finns starka restriktioner rörande hantering av all typ av anläggnings- och kunddata i lagar och förordningar, t.ex. Lag om skydd av samhällsviktig verksamhet, Säkerhetsskyddslagen m.fl. Dock kan en GIS-skikts-presentation användas utan skarpa data för att pedagogiskt beskriva principer och samband för elanvändare av typerna prioriterade, oprioriterade och så kallade fripassagerare. Kommunikation/information Behovet av en kommunikationsplan identifierades tidigt och Malmöpiloten beslöt att ta fram en sådan. Kommunikationsplanen synliggör på ett tydligt sätt den dialog som bör ske och har skett mellan olika intressenter, såväl internt i organisationen som externt samt till den prioriterade målgruppen. Därutöver har förslag till en kommunikationsplan för information och kommunikation i det akuta läget tagits fram, d.v.s. i det fall Svenska Kraftnät beordrar bortkoppling och prioriterade verksamheter elförsörjs medan oprioriterade verksamheter blir bortkopplade. För Malmös del har det varit av vikt att denna kopplats till redan etablerad samverkan i krisstöd samt till projektet KIM Kriskommunikation i mångspråkiga Malmö. Politisk förankring Projektet har förankrats inom Malmö stad hos kommunalrådet Anders Rubin som följt projektgruppens arbete och återkopplat till kommunstyrelsen. Återkoppling budget Projektet har i relation till Beställaren ett takpris på 1,4 miljoner kronor t.o.m. maj -09. Därutöver har Malmö ett åtagande på 0,4 miljoner kronor och övriga aktörer som exempelvis Svenska Kraftnät, E.ON och Sysav åtaganden på 0,2 miljoner kronor. Malmö stad har tagit 1,4 miljoner i anspråk. Därutöver har Malmö stad valt att med egna medel förstärka projektet med en kommunikatör. Ytterligare kostnader för nyrekrytering av en extern projektledare har tillkommit. 6

7 4. Prioriteringsarbetet Projektgruppen har i sitt arbete utgått från den definition av samhällsviktig verksamhet som återfinns i Styrelutredningen: De elanvändare ska prioriteras högst, som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de om möjligt inte bör kopplas bort vid elbrist. Projektgruppen identifierade initialt följande samhällsviktiga verksamheter: ekonomi / betalningssystem, VA / avlopp / dagvatten, livsmedelsförsörjning, blåljusmyndigheter / public safety, sjukvård, vård / omsorg, daghem / förskola / skola, värme, transporter, medier, IT / tele, driftsledning / tjänsteproduktion, elproduktion / eldistribution, näringsverksamhet / produktion. Utgångspunkten för diskussionen om prioriterade objekt har också sitt ursprung i Länsstyrelsens förteckning över regionala och lokala samhällsviktiga verksamheter vid pandemi samt Krisberedskapsmyndighetens definition av samhällsviktig verksamhet. De verksamheter som har hanterats är främst kommunala, regionala och statliga verksamheter, d.v.s. offentliga verksamheter. Dialog har även förts med näringslivsorgan, näringslivsorganisationer och försäkringsbolag. 4:1 Identifiering av samhällsviktig verksamhet Malmö stad kommunala objekt Till grund för prioriteringsarbetet i Malmö stad ligger detaljerade risk- och sårbarhetsanalyser som genomförts i samtliga Malmös förvaltningar, bolag och berörda kommunalförbund totalt 25 verksamheter. Det lagstadgade kravet på att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser är relativt nytt och Malmö stad slutförde arbetet i mars Risk- och sårbarhetsanalyserna ska ge en ökad insikt om sårbarheter och risker, förbättra krisledningsförmågan och resultera i en plan som kan minska sårbarheten. I Malmö utbildades 12 processledare i ett processinriktat metodstöd med tonvikt på analys- och scenarioteknik. Analyserna genomfördes på Malmö stads förvaltningar, bolag och kommunala förbund. I de grupper som genomförde analyserna ingick representanter från ledningsgrupperna, beredskapssamordnare, säkerhetssamordnare, informationsansvarig samt informations- och krisstödsansvarig inom respektive stadsdel/förvaltning. Malmö högskola och LTH deltog i metodutvecklingsarbetet. Under analyserna har det som grupperna ansett vara skyddsvärt [3] för sin verksamhet tagits fram och olika oönskade händelser som kan inträffa har bedömts. Oönskade händelser har bedömts utifrån om konsekvensen varit begränsad, allvarlig eller mycket allvarlig samt hur stor sannolikheten för att händelsen sker beräknas vara (inom 1 år, inom 10 år eller inom 50 år). En bedömning av hanteringsförmågan för den egna verksamheten har också gjorts under analyserna. Till grund för prioriteringsarbetet i Malmö stad ligger detaljerade riskoch sårbarhetsanalyser som genomförts i samtliga Malmös förvaltningar, bolag och förbund totalt 25 verksamheter. Kartan visar Malmös 10 stadsdelsförvaltningar. Illustration: Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. PRIORITERINGSARBETET 7

8 SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER KATEGORI BESKRIVNING Kommunala verksamheter 1 Kommunal ledning, räddnings tjänst, IT m.m 2 Räddningstjänst, operativa enheter 3 Äldrevård, boende 4 IT/Tele, servrar, noder 5 Hemsjukvård, ledning 6 Hemsjukvård Larmcentral 7 LSS-boende 8 Inst. För barn och unga 9 Ekonomiskt bistånd, ledning 10 Tillagningskök, förskola/hemtjänst, boende 11 Barnomsorg, förskola 12 Skola, låg-/mellanstadium 13 Skola, högstadium/gymnasium 14 Särskilt boende 15 Hamnverksamhet 16 Övrig institutionsvård, öppenvård 17 Övrig ledning/administration, invandrarservice 18 Vinterväghållning 19 Sophantering övrig kommunal verksamhet Icke kommunala verksamheter 20 Försvarsanläggningar 21 Elförsörjning 22 Övrig ledning/administration, Länsstyrelse 23 Sjukvård, ex UMAS, VC, öppenvård 24 Övr. tele/it-kommunikation 25 Media, radio, tryckt media, bild 26 Transporter, infrastrukturella, kundcenter, sjöfart 27 Skydd, ordning och säkerhet, larmcentral, polis, häkte, tull 28 Socialförsäkringar, FK och AF 29 Finansiella tjänster, Skatteverket 30 Fjärrvärmeförsörjning 31 Läkemedel, apotek 32 Vatten och avlopp 33 Livsmedelsförsörjning 34 Postgång Smittskydd 36 Elintensiva företag F Fripassagerare ex bensin, bank, livsmedelsbutik Utgångspunkten i risk- och sårbarhetsanalyserna är att finna det som är skyddsvärt medan fokus i Styrelprocessen är verksamhetens samhällsvikt. Deltagarna i riskoch sårbarhetsanalyserna bjöds därför in till en workshop vars syfte var att komplettera listan av skyddsvärda objekt med samhällsviktiga objekt. Under workshopen genomfördes också en inbördes prioritering av de samhällsviktiga objekten. Denna prioritering har utgjort underlag till prioriteringsprocessen. Deltagarna ombads att leverera följande information om de samhällsviktiga objekten till projektgruppen: fysisk adress förekomst av reservkraft konsekvenser för verksamheten vid utebliven elförsörjning i scenarier med ett alternativt sex dygns utebliven elförsörjning eventuella beroendeförhållanden till annan verksamhet. Risk och sårbarhetsanalyserna ska ge en ökad insikt om sårbarheter och risker, förbättra krisledningsförmågan och resultera i en plan som kan minska sårbarheten. 4:2 Identifiering av samhällsviktig verksamhet i Malmö stad icke kommunala objekt Länsstyrelsen i Skåne län har bistått med att identifiera de icke kommunala objekten. Länsstyrelsen har haft dialog med följande regionala och statliga verk och/eller organisationer: Institutionsstyrelsen, Kriminalvården, Polismyndigheten, Öresundsbron, Region Skåne, Teracom, Försäkringskassan, Banverket, Skånetrafiken, SOS Alarm, Tullverket, Malmö Airport, Vägverket, Skatteverket, Kustbevakningen, Arbetsförmedlingen, Sjöfartsverket, Sveriges Åkeriföretag, Försvarsmakten, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten. 8 Kollektivtrafik är ett exempel på samhällsviktig verksamhet. FOTO: Mattias Nordgren.

9 4:3 Prioriteringsdiskussioner vatten/avlopp Prioriteringsdiskussionerna för vatten och avlopp har visat prov på hur sårbart samhället är och vilket beroende av el även en så basal verksamhet som VA har. Resultatet av inventeringen och konsekvenserna av en elbristsituation har varit överraskande och omfattande. Ca 2/3 av VA SYD:s objekt har getts prioritet 1 (20 st. dricksvatten och 70 st. avloppsvatten), d.v.s. 90 av 150 objekt (resterande objekt har getts prioritet 2). En förklaring är att Malmö är en platt stad med relativt många pumpstationer. Malmö stads egen prioriteringslista innefattar endast 39 st. 1:or exklusive VA-sidan i sexdygnsperspektivet. VA-sidans 90 objekt kom således att utgöra 70 % av alla prio 1-objekt. Projektgruppen har diskuterat vilka konsekvenser VA-sidans många prioritet 1-objekt skulle kunna få. Skulle alla E.ON:s fack därmed tas i anspråk i en elbristsituation? Skulle ett scenario med 6 dygns elbortfall komma att innebära evakuering av personer för att kunna tillgodose behoven? VA SYD har gett hög prioritet till spill- och dagvattenpumpstationer under för pilotprojektet givna klimatförutsättningar. I sexdygnsfallet är det mycket viktigt ur hälsosynpunkt att kunna pumpa bort och rena spillvattnet. VA SYD menar också att väderleksförutsättningarna i scenariot är alltför gynnsamma. I scenariot har vi förutsatt en elbristsituation vid mycket kall väderlek. Men vad blir konsekvenserna i ett worst casescenario om all nederbörd exempelvis kommer som ihållande kraftigt regn? VA SYD:s reservkraft är dimensionerad för 72 timmar [4]. Reningsverken har reservkraft och en rimlig rening kan göras så länge det finns tillgång till diesel. Spillvattnet rinner kontinuerligt in till reningsverken och måste hanteras fortlöpande, antingen genom att ledas in för rening i verket eller pumpas ut orenat i havet. Det tar lång tid att återstarta stoppade reningsprocesser, något som måste tas med i beräkningen av konsekvenserna av ett elbortfall. Projektgruppen har ingående diskuterat och övervägt möjligheterna att prioritera om objekten. Går det exempelvis att prioritera dricksvatten som 1:or och avloppsvatten som 2:or eller lägre och dagvatten som ännu lägre prioritet? VA SYD framhåller att konsekvenserna i ett sexdygnsperspektiv skulle innebära kraftiga hälso- och miljörisker som inte är överblickbara. VA SYD tillhandahåller en teknisk tjänst, men omfattas såsom verksamhetsutövare av miljöbalkens bestämmelser [5]. Miljönämnden är tillsynsmyndighet över VA SYD och har till uppgift att se till att VA SYD följer miljöbalkens bestämmelser. Det innebär att det är VA SYD som själva ska ha tillräcklig kunskap om sin verksamhet samt själva göra de bedömningar som behövs för att bedriva verksamhet i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Miljönämndens roll är att bedöma om VA SYD har tillräcklig kunskap samt bedöma om deras bedömningar och sätt att bedriva sin verksamhet följer miljöbalkens bestämmelser. Projektgruppens ståndpunkt är att frågan om avloppspumpar etc. ska inordnas under den normala verksamheten/tillsynen hos VA SYD, med stöd från miljöförvaltningen. Smittskyddsläkaren samt smittskyddskunniga inom Region Skåne bör kunna bistå med kunskap i frågan. VA SYD har framhållit att risk och sårbarhetsanalyser bör göras på varje enskilt objekt, vilket är ett mycket omfattande arbete. Teoretiskt går det att föra ett resonemang om effekterna av elbrist, givet ett visst antal förutsättningar och tänkta följder. Frågan har behandlats i ett delprojekt tillsammans med Miljöförvaltningen. Arbetsgruppen har arbetat fram följande modell för hantering av frågan: 1) Simulering vid stora och/eller känsliga pumpstationer av vad som händer VA SYDs reningsverk i Klagshamn. FOTO: Linda Berglund. vid långvarigt elbortfall, d.v.s. vart avloppsvatten tar vägen och i vilken takt vattennivån stiger (hur lång tid tar det innan ledningar och källare är fyllda och vattnet rinner ut över gatan och begränsar tillgängligheten till fastigheter). En simulering av en handfull objekt genomförs under augusti 2009 resultatet av dessa kommer att vara vägledande i prioriteringsarbetet på en övergripande nivå. Simulering av samtliga 90 objekt får anstå till ett senare tillfälle. 2) Resultatet utvärderas av VA SYD, Miljöförvaltningen och Smittskyddsläkaren. Syftet är att bedöma smittrisken, men även graden av tillgänglighet till fastigheter samt huruvida byggnader kan användas eller inte. 3) Prioriteringar görs därefter av respektive pumpstation. Simuleringsarbetet har förutsatt särskilda resurser som dessvärre inte har gått att få fram i tid före denna rapports skrivning. Alla objekt har därför lagts in i prioriteringslistan i enlighet med VA SYD:s interna prioriteringsdiskussioner. Resultatet blev i Malmö stads fall att alla prioriterade objekt med prioritet 1, trots geografisk spridning och stort antal VA-objekt med högsta prioritet, ändå inte påverkade slutresultatet vad betr. kontinuerlig elförsörjning till de allra högst prioriterade objekten. Projektgruppen menar att genomförande av simuleringsmodellen på stora och/eller känsliga objekt är viktig att pröva. Resultatet skulle kunna vara vägledande för de riktlinjer som tas fram för prioriterings- och rangordningsarbetet i kommunerna. Projektgruppen identifierar också att frågor som rör vatten/ avlopp bör beaktas i särskild ordning vid genomförande av risk- och sårbarhetsanalyser. Frågor som rör vatten och avlopp, hälsa och miljö visar på vikten av att eventuella oklara ansvarsförhållanden identifieras och reds ut så att det tydligt framgår vilken förvaltning alternativt myndighet som bär ansvaret i denna del. Resultatet härav är förhoppningsvis vägledande i alla kommuner. PRIORITERINGSARBETET 9

10 4:4 Prioriteringsdiskussioner näringslivet Malmö stad har aktiva företag (inkl. hobbyföretag totalt ). Merparten av de aktiva företagen (85 %) har mindre än 10 anställda. 235 företag har fler än 100 anställda. 13 arbetsplatser har fler än 500 anställda. Merparten av företagen i Malmö är handels- och tjänsteföretag. Tillverkningsindustrin står för endast %. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter kan exempelvis ske genom identifiering och objektsbeskrivning av företag med hjälp av kommunens Näringslivskontor genomgång av företagens SNI-koder (Svensk Näringsgrens Indelning) finns på Näringslivskontoret genomgång av miljöförvaltningens och länsstyrelsens sammanställningar av verksamheter som enligt Miljöbalken respektive Lag om skydd mot olyckor bedriver miljöfarlig respektive farlig verksamhet och därför är skyldig att analysera riskerna Projektgruppen har tillsammans med Miljöförvaltningen gått igenom de företag som är s.k. miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken, och som därmed kan befaras utgöra en risk för människors hälsa eller miljön vid händelse av elbrist. Endast ett enda miljöfarligt objekt har identifierats i kommunen. Projektgruppen har även kunnat konstatera att det inte finns något företag i Malmö som är en s.k. stor elanvändare som skulle kunna vara aktuell för avtal om bortkoppling, alternativt reduktion. Det finns emellertid stora arbetsgivare i form av exempelvis Region Skåne och kommunen. Ett av Malmöpilotens kommunikationsmål har varit att bredda diskussionerna till att även omfatta näringslivet som en del av en dialog med alla aktörer som är elberoende. Projektgruppen har testat Styrelförslaget på näringslivet i dialog med såväl näringslivskontoret som Sydsvenska Industrioch Handelskammaren. Dialog har även förts med företrädare för försäkringsbranschen. Responsen är allmänt positiv och diskussioner om att prioritera samhällsviktig verksamhet anses vara sympatisk så länge näringslivet lämnas utanför. Med hänvisning till företagandets inneboende natur är det omöjligt att stå bakom någon prioritering som skulle innebära fördelar/nackdelar för ägare, investerare, aktieägare m.fl. Den intressanta frågan om varför det lyser hos konkurrenten men inte hos mig och frågan om ev. fripassagerare behöver belysas och kommuniceras på rätt sätt. Projektgruppen framhåller att det är av stor vikt att alla företag behandlas lika i landet, det är en nationell fråga som kräver dialog och samsyn. [6]. Projektgruppen har också funnit att frågor kring vad som är ersättningsbart och vad som är försäkringsbart samt om det går att kräva ersättning av annan s.k. regressmöjlighet behöver belysas, varför en träff med företrädare för näringslivet och försäkringsbranschen initierades. Vid detta samtal framkom att skador till följd av elavbrott kan ersättas under en eventuell avbrottsförsäkring under förutsättning att det sker plötsligt och oförutsett (men med som regel en karens av minimum 24 timmar). Frågan huruvida dessa kriterier är uppfyllda behöver belysas. Det torde finnas möjligheter att skapa en försäkringsprodukt för företagare som omfattar denna risk. Vidare kan en poollösning liknande den som finns för kärnkraftverk eller miljöansvar för oljeföroreningar till sjöss kunna var tänkbar, alternativt en lösning liknande den som finns för miljöskador som handläggs av det s.k. miljöskadekonsortiet (f.n. under utredning). Frågan om skadestånd p.g.a. fel i myndighetsutövning av ex. länsstyrelser, Svenska Kraftnät m.fl. [7] kan också behöva belysas. Alternativt: Finns det någon möjlighet att väcka anspråk mot staten, t.ex. motsvarande systemet för statens ersättningar till följd av epizooti- eller zoonossjukdomar (utbredd spridning av allvarliga, smittsamma djursjukdomar eller sjukdomar som sprids mellan människor och djur) (SFS 1999:657 och 658). Projektgruppen har även diskuterat frågan om vilka prioriteringar som ska göras för samhällsviktiga verksamheter som läggs ut på entreprenad. Gruppen menar att det måste vara huvudmannaskapet som styr. Som exempel framhålls situationen med privata vårdentreprenörer. Det måste vara kommunens huvudmannaskap och ansvar som avgör om företaget prioriteras, oavsett om vårdgivaren är privat eller kommunal. Samma resonemang gäller för privata förskolor och skolor. 4:5 Prioriteringsdiskussioner - konsekvenser för miljö, liv och hälsa Projektgruppen har funnit att det går att identifiera samhällsviktiga verksamheter genom Länsstyrelsens tillstånds- och tillsynsverksamhet. Livsmedelsproduktion är ett exempel på tillstånds- och tillsynspliktig verksamhet. Länsstyrelsen utövar även tillsyn över s.k. Seveso-anläggningar (klassade enligt EUdirektiv) och fattar beslut om anläggningar där det bedrivs farlig verksamhet. Räddningstjänsten utför tillsyn på verksamheterna. Tillsynen över miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken sköter Malmö stads miljöförvaltning (med undantag för Sysav:s deponi). En fördjupad dialog kring miljöaspekter har skett under våren med Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen samt med representanter från VA SYD, i syfte att gå igenom de sammanlagt 80 objekt som Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen utövar tillsyn över. Frågor som tagits upp är om tillsynen beaktar frågor som rör konsekvenser av ett långvarigt elbortfall (6 dygn?) eller om dessa objekt ska hanteras i särskild ordning i ett Styrel-perspektiv? Genomförande av djupa och breda risk- och sårbarhetsanalyser kan ge svar. Projektgruppen konstaterar att frågan torde vara av stort intresse och borde ingå i det tillsynsschema som används av tillsynsmyndigheterna [8]. 10

11 Projektgruppen har förstått att det i nuläget inte finns tillräcklig information insamlad på respektive objekt som ger vägledning eller svar. Miljönämnden i Malmö stad kan emellertid redan idag enl. Miljöbalken begära att miljöfarliga verksamheter ska undersöka vilka miljökonsekvenser ett elbortfall kan få samt även redovisa vilka försiktighetsåtgärder de avser att vidta för att motverka miljö- och hälsopåverkan. Aspekten om långvarig elbrist kommer från och med nu att uppmärksammas och fångas i miljönämndens kommande tillsynsarbete. 4:6 Storstadsspecifika prioriteringar Från och med januari 2009 utökades pilotförsöken med länsförsök i Skåne, Dalarna och Blekinge. Inriktningen av länsförsöket i Skåne ska belysa de särskilda problem som kan uppstå i en storstadsregion och de hänsyn som behöver tas beroende på de stora ömsesidiga beroenden som finns mellan kommunerna såväl vad gäller infrastruktur, kommunikationer och näringsliv som arbetskraft, vård och omsorg, etc. De särskilda behov, risker och krav på åtgärder som den tättbebyggda storstaden skapar ska analyseras i samverkan med näraliggande kommuner, t.ex. vad avser möjligheter att tillfälligt flytta boende eller verksamheter. Regionens storstadsriskgrupp består av kommunerna Malmö, Lund, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Kävlinge, Staffanstorp, Lomma och Burlöv. Dessa kommuner är geografiskt belägna runt om Malmö. Inpendlingen till arbetsplatser och skolor i Malmö är betydande. Frågor kring beroendesituationer [9] har diskuterats. Många av länsprojektets verksamheter är beroende av transporter av gods, läkemedel och livsmedel. Hur långa beroendekedjor ska och bör beaktas? Är exempelvis åkeriföretagen självgående bara för att de har el? Eller är det så att faller en faller alla? Vilka ställningstaganden bör exempelvis tas för de stora livsmedelsgrossissternas centrallager i Staffanstorp? Malmöpiloten föreslår att dessa frågor hanteras i länsprojektet. Vidare har projektgruppen diskuterat om det går att skilja ut vad som är storstadsberoende i frågor som rör exempelvis IT/ försörjning av noder (omkopplingspunkt för datortrafik), vattenförsörjning regionalt och lokalt, transportsystem etc. Dessa storstadsspecifika aspekter redovisas i länsförsöket. Vi har emellertid särskilt konstaterat att infrastruktursystemen är av sådan betydelse att det inte är rättvisande för vår prioritering att bortse från godstrafik och södra stambanan. Transportsystemen beaktas därför i Malmö stads prioriteringsarbete. Malmö stads IT- och telebehov är noga kartlagt och har getts hög prioritet. Projektgruppen har iakttagit att den nyligen införda IP-telefonin ställer nya och stora krav på Malmö stads kommunikationsnät. Analog telefoni behöver el. IP-telefoni behöver både el och IT. Frågan om hantering av näringslivsanknutna frågor har även hanterats i storstadsriskgruppen. Räknas beroende till sjukvården eller sjukvårdens beroende av ex. läkemedel och dialysutrustning till samhällsviktig verksamhet (t.ex. läkemedelsföretag och medicinsk utrustningsleverantör)? Vilka konsekvenser kan drabba samhället om dessa inte är strömförsörjda? Hur bör dessa frågor hanteras? Projektgruppen föreslår att anvisningar och riktlinjer tas fram. Inriktningen av länsförsöket i Skåne ska belysa de särskilda problem som kan uppstå i en storstadsregion och de hänsyn som behöver tas beroende på de stora ömsesidiga beroenden som finns mellan kommunerna såväl vad gäller infrastruktur, kommunikationer och näringsliv som arbetskraft, vård och omsorg, etc. Illustration: Per Leveaux Förlaga: Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. PRIORITERINGSARBETET 11

12 -138 matande 10 kv ledningar 10 k tande 10 kv led rest 82 matande 10 kv ledningar Totalt 378 st 10 kv - ledningar 30 % bortkoppling atande 1 10 kv k le - 86 matande 10 kv ledningar 75 % bortkoppling nde 10 kv 0 k led k l 10 kv - 72 matande 10 kv ledningar 50 % bortkoppling Upp till 30% bortkoppling, 138 st matande 10 kv ledniningar Berör främst oprioriterade objekt/verksamheter. Upp till 50 % bortkoppling, 72 st matande 10 kv ledniningar Berör äldre- och LSS boende, förskolor, skolor, primärvård, livsmedelsproduktion samt postterminaler. Upp till 75 % bortkoppling, 86 st matande 10 kv ledniningar Fler äldre- och LSS-boende, ett par förvaltningar, fler förskolor, skolor och gymnasium, särskilda boenden, öppenvård, sjukvård samt TV och tryckt media. Vad är kvar? 82 st matande 10 kv ledniningar Prioriterade samhällsviktiga objekt som är kvar vid 75% bortkoppling är kommunal ledning, central krisledning, räddnings- och larmtjänst, sjukvård, IT-service, tele, radio, polis, kriminalvård och en stor mängd VA -objekt. Ett tillagningskök och ett apotek har också givits prioritet 1. En del tillagningskök samt en del äldre- och LSS boenden, skolor och förskolor är också kvar p.g.a. att de ligger på prioriterade spänningssatta 10 kv ledningar tillsammans med högt prioriterade objekt. Illustration: Per Leveaux. 12

13 4:7 Särskilt om prioriteringsarbetet projektgruppens överväganden Materialet som samlades in var mycket omfattande. Utfallet sammanställdes i en bruttoprioriteringslista i vilken projektgruppen delade upp de kommunala samhällsviktiga verksamheterna i 9 prioriteringsgrupper. De objekt/verksamheter som tidigare (i försöket med stadsdelen Kirseberg) var prioritet 1 blev prioritet 1-3, de som tidigare var prioritet 2 blev prioritet 4-6 och, slutligen, de som var prioritet 3 blev prioritet 7-9. Efter genomgång av listorna fann projektgruppen att det var nödvändigt att se över prioriteringarna ytterligare. Ex. fick vårdboenden, förskolor och skolor klassas om till en lägre prioriteringsklass. Äldre- och LSS-boenden gicks igenom på nytt och selekterades efter vårdbehov men också utifrån eventuell förekomst av flera objekt med samma verksamhet i samma stadsdel. Dessa överväganden återspeglas i dokumenten Samhällsviktiga verksamheter kategorier och prioriteringar och Prioriteringsnivåer 1-9 samt F. Se bilaga 1 och 2. Listan med prioriterade samhällsviktiga objekt kompletterades därefter med unika identiteter, d.v.s. fysisk adress, kundnummer hos E.ON, EAN-kod o.s.v. från Malmö stads fastighetsregister. Prioriterade elanvändare i Malmö stad har sammanställts i ett dokument, Lista över alla s.k. prioriterade elanvändare i Malmö Stad. Denna lista, bestående av 824 objekt, ingår i Beslutsunderlaget som överlämnas till Länsstyrelsen. Beskrivning av kategorier och prioriteringar samt prioriteringsnivåer återfinns i bilagor. Se bilaga 1. De slutsatser projektgruppen drog av prioriteringsarbetet visade att det var fullt möjligt att identifiera samhällsviktig verksamhet, men att arbetet måste ner på objektsnivå (med inbördes prioritering och selektering för ex. tillagningskök) för att erhålla tillräcklig reduktion av el. För att skapa en överblickbarhet av hur s.k. fripassagerare fördelas geografiskt gjordes ett utökat försök i stadsdelen Kirseberg. Projektgruppen beskriver hur man i GIS-miljö visuellt skulle kunna bedöma hur intressanta utvalda objekt, ex. livsmedelsbutiker, bensinstationer och banker, drabbas vid olika grad av strömavbrott [10]. Genom att lägga på s.k. skikt med uppgifter om bemannade livsmedelsbutiker, bensinstationer och banker i området noterades vilka av dessa objekt som försörjdes av el från en matande 10 kv ledning med prioriterade samhällsviktiga objekt. Elnätsbolagen ansvarar för att identifiera matningsväg/ledning till de prioriterade objekten oberoende om de tillhör kommunal, regional, statlig eller privat sektor. Hur objektet är anslutet i elnätet (i regionnät eller lokalnät) ska heller inte påverka prioriteringsprocessen. Elnätsbolagen kommer dock att göra en slutlig bedömning då själva Styrelplanen färdigställs, så att systemtekniska aspekter tillgodoses. Med detta menas att vissa regionledningar, fördelningsstationer med lokalkraft och andra ledningar som påverkar själva elnätet och produktionssystemet negativt, kommer undantas från planen. Exempel på ledningar som kan tänkas undantas av dessa skäl är: Ledningar med direktansluten energiproduktion såsom vindkraft, fjärrvärmeanläggningar etc. av betydelse Ledning/Inmatning till Banverkets omformarstationer Ledning som berör nätägarens lokalkraft i egna anläggningar m.m. % Exempel på hur olika verksamheter berörs vid olika grad av bortkoppling. Sjukvård Äldreboende Förskolor Tillagningskök Media Apotek Stapeldiagrammet ovan beskriver i vilken grad prioriterade samhällsviktiga objekt berörs vid de olika bortkopplingsnivåerna. Den ljusgula färgen illustrerar den första bortkopplingsnivån upp till 30 %, den varmgula färgen illustrerar den andra bortkopplingsnivån upp till 50 % och den orange färgen illustrerar bortkoppling med upp till 75 %. Den röda färgen illustrerar objekt/verksamheter som är elförsörjda vid 75% bortkoppling. Sjukvård berörs först i den 50 %-iga bortkopplingsnivån och då endast med 9 %. Ytterligare 46 % kopplas bort i den 75 %-iga nivån. 45 % av sjukvården är således elförsörjd vid 75 %-ig bortkoppling. För äldreboenden är utfallet följande: 11 % kopplas bort vid 50 %-ig bortkoppling. Ytterligare 57 % kopplas bort vid en 75 %-ig bortkoppling. Egentligen skulle alla äldreboenden varit frånkopplade efter den 75 %-iga nivån, men hela 32 % blir ändå elförsörjda. Detta beror på att de blir s.k. fripassagerare som endast blir elförsörjda p.g.a. att de ligger på redan prioriterade spänningssatta ledningar. Effekten av att ligga på en redan spänningssatt 10 kv ledning berör även en del förskolor. 13 % kopplas bort i den 50 %-iga nivån, i den 75 %-iga nivån kopplas 60 % bort medan 27 % fortsatt är elförsörjda för att de återfinns på redan spänningssatta ledningar. S.k. fripassagerare återfinns i de flesta kategorier av verksamheter. För kategorierna tillagningskök och media är dock de ljusgula elförsörjda delarna ett utslag av prioriteringsprocessen. Dessa har givits prioritet 1 och är således alltid elförsörjda. Första bortkopplingsnivån berör främst oprioriterade objekt. Denna drabbar dock en del lågprioriterade objekt. 6 % av stadens Apotek kopplas bort i den 30 %-iga nivån, 29 % kopplas bort i den 50 %-iga nivån och 12 % kopplas bort i den 75 %-iga nivån. Kvarvarande apotek, dvs 53 % har givits en högre prioritet och är därför kvar elförsörjda. Exempel på verksamheter som förblir spänningssatta även sedan 75 % av elförsörjningen blivit bortkopplad är VA, kommunal ledning, räddningsoch larmtjänst samt IT-service, tele och radio. Dessa verksamheter har getts prioritet 1 och är aldrig förhandlingsbara utan ska alltid vara elförsörjda. Illustration: Per Leveaux. VA PRIORITERINGSARBETET 13

14 5. Planeringsprocessen Prioriteringsarbetet, som är en del av planeringsprocessen, har beskrivits ovan. Till grund för prioriteringsarbetet ligger verksamheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. En dialog förutsätts ske med respektive krisberedskapssamordnare kring de samhällsviktiga objekten och de prioriteringsgrunder som dessa getts. Ansvarig på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen väger därefter objekten sinsemellan och återkopplar det slutliga underlaget. I planeringsprocessen kartläggs praktiska och lokala prioriteringsmöjligheter. 5:1 EAN-kod nyckeln till att identifiera kunden/ objektet! Projektgruppen har lagt ner mycket arbete på att hitta en modell för att identifiera kunder/objekt. Elleverantören E.ON behöver ett kund-id för att kunna identifiera kunden. Det är inte alltid Malmö stad och en gatuadress räcker som kund-id (exempelvis kan Malmö stad som kund ha en förskola och ett vårdhem på samma adress). Det har således varit angeläget att förse E.ON med en prioriteringslista som innehåller en unik uppgift/kod för de aktuella objekten. Stadsfastigheter i Malmö upprättade därför en lista baserad på de uppgifter de har om samtliga elmätare i sitt totala fastighetsbestånd. Dessa uppgifter är också sökbara hos E.ON. Alla elmätare, gasmätare, fjärrvärmemätare etc. är definierade utifrån Stadsfastigheters fastighetsbeteckning d.v.s. att det går att se vilken mätare som sitter var (förskola, vårdhem etc.). Exempelvis har Serviceförvaltningen den faktiska adressen Henrik Smithsgatan 13, medan E.ON:s adress till samma objekt ligger på Kamrersgatan (E.ON:s kabel kommer in från Kamrersgatan). Under genomgången av bruttolistan med prioriterade objekt fann projektgruppen att en av prio 1-kunderna (Öresundsbron) endast var angiven med en s.k. EAN-kod och inte med en fysisk adress eller med koordinater. Denna upptäckt ledde till frågan: Har alla objekt en EAN-kod? Resultatet visade sig vara mycket intressant. European Article Number, förkortat EAN, är ett nummersystem som ursprungligen togs fram i Europa och som idag används världen över för att märka varor. EAN heter numera GS1, men projektgruppen har valt att fortsättningsvis tala om EAN-koder. Hos E.ON. används den som en del av nätkundens anläggnings-id, varför den utgör en utmärkt nyckel i söksammanhang. Fr.o.m. 1 juli 2009 är det dessutom ett lagstadgat EU-krav att varje enskild elmätare i hela Europa ska förses med en unik EAN-kod. Projektgruppen lade därför till EAN-koder som en ytterligare sökparameter i objektslistorna. EAN-koder är svåridentifierbara, vilket är intressant från ett säkerhetsperspektiv då det medför att innehållet i ett framtida beslutsunderlag kan göras än mer anonymiserat. Ett begränsat test genomfördes i stadsdelen Kirseberg. Malmö stad levererade EAN-koderna till E.ON som genom detta kunde ta fram kund- och adressuppgifter. Systemet med EAN-koder visade sig vara mycket lätthanterligt sett ur E.ON:s synvinkel. För VA SYD var det också en framkomlig väg, eftersom deras pumpstationer inte alltid har en befintlig adress. Dessutom användes redan EAN-koderna i VA SYD:s ekonomisystem. Dock fanns inte EAN-koder ännu på alla VA SYD:s objekt. Vissa objekt hade bara koordinater. 5:1:1 När EAN-kod inte är en framkomlig väg EAN-koderna har visat sig vara den slutliga nyckeln för att hitta matningsväg. De är enkla att få fram så länge det rör kommunala objekt där Malmö stad är kund. Objektsunderlaget innehåller uppgifter om verksamhet, objektets geografiska information i form av gata, adress etc., EAN-kod m.m. Kommunen har dock kvar en lista bestående av 13 sidor kommunala objekt för vilka det inte finns någon EAN-kod registrerad. Dessa objekt kan ha en annan förvaltare än Stadsfastigheter ex. Fritidsförvaltningen eller vara inhyrda objekt för vilka hyra inkl. elkostnader betalas av kommunen, alternativt verksamhet för vilken kommunen har huvudmannaskapet men som utförs i privat regi (exempelvis förskolor, gymnasieskolor och en del äldreboenden). I dessa fall har Malmö inte tillgång till EAN-koden. Vidare återstår det en lista om 5 sidor med ickekommunala verksamheter som projektgruppen fått av Länsstyrelsen samt objekt som Malmö stad har intresse av, men som ligger utanför kommunen, exempelvis Malmö Airport. VA SYD har levererat 5 sidor med prioriterade objekt. Om inte EAN-koden finns har de angett koordinaterna. E.ON har bistått med att identifiera dessa objekt internt via sina egna kundregister. Så snart de hittat kunden har de hittat mat- 14 EAN-kod visade sig vara myckeln till att identifiera kunden/objektet. FOTO: Johan Ramberg, istockphoto.

15 En illustrativ bild över hur bortkopplingsnivåerna 30 %, 50 % och 75 % drabbar Malmö. Illustration: Per Leveaux. Förlaga: Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. ningsvägen och därmed har objektet ingått i frånkopplingsplanen. Av kundhänsyn lämnar inte E-ON ut dessa EAN-koder. Genomförd test har visat att EAN-koden är den absolut bästa nyckeln att knyta objekt till matning. I en framtida planeringsprocess rekommenderas att kompletta EAN-koder samlas in för att säkerställa kopplingen. 5:2 Viktning hos E.ON Efter identifiering återstod poängsättning av objekten. I första försöket i stadsdelen Kirseberg poängsattes 1:or med en 3:a, 2:or med en 2:a och 3:or med en 1:a. Projektgruppen valde att göra likadant med 9 kategorier, d.v.s. att prioritet 1-objekt fick 9 poäng och prioritet 9-objekt fick 1 poäng. E.ON Elnät erhåller en totallista över alla objekt som omfattas av någon prioriteringsgrad och identifierar (effektivast med EAN-kod eller i undantagsfall med adress) från vilka högspänningsledningar (10 kv) respektive prioriterat objekt försörjs/ matas. Det visar sig att 246 av totalt 370 st. matande 10 kv-ledningar (nedan kallat 10 kv-ledningar) berörs i Malmö [11]. För att ranka de berörda 10 kv-ledningarnas inbördes viktighetsgrad görs en enkel poängberäkning per ledning beroende på antal och viktighetsgrad för de prioriterade objekten som matas från respektive ledning. För att sätta rankingen ges ett objekt med prioritet 1, 9 poäng, ett objekt med prioritet 2, 8 poäng osv. ner till prioritet 9 som ges 1 poäng. En summering av alla poäng per ledning görs därefter. Den slutliga prioriteringslistan ska utgå från varje enskilt fack. Slutresultatet blir en ranking av de 246 berörda facken. Den slutliga frånkopplingslistan/planen inleder med de kv-ledningar som inte försörjer något prioriterat objekt (noll-poängarna) och går därefter vidare från 10 kv-ledningar med lågprioriterade objekt / få poäng och successivt mot objekt med högre prioritet / fler poäng. Projektgruppen lade in ett bivillkor innebärande att de 10 kvledningar som innehåller något prioritet 1-objekt alltid prioriteras högst, en s.k. prio 1-räknare, där 1:orna aldrig är förhandlingsbara, och inte halkar efter en 10 kv-ledning med låt säga många prioritet 2:or. Alla prioritet 1-objekt ska således alltid ha företräde. Det medför att en matande 10 kv-ledning med ett enda prioritet 1-objekt är mer värd än exempelvis en matande 10 kv- ledning med fyra prioritet 2 objekt. Skalan är därmed inte linjär. Varje 10 kv-lednings förbrukning finns inlagd i listan för att indikera när summa frånkopplingsnivå 30, 50, 75 % uppnås i den slutliga Styrelplanen. Denna poängberäkning med bivillkor prio 1-räknare är inte på något sätt vetenskaplig, men kan ses som en möjlig metod att vikta prioriterade objekt. En stor mängd förbrukare på en och samma 10 kv-ledning påverkar således inte huruvida en 10 kv-ledning prioriteras eller ej. Det avgörande är förekomsten av prioriterade objekt, då framförallt prioritet 1-objekt. Eftersom det är den totala Styrelplanen (per nätbolag och i ett nationellt sammanhang helhetsperspektiv) som hanterar ordningsföljden för frånkoppling mot 30, 50, 75 %-iga nivåer är det de facto inte relevant att betrakta ett avgränsat område isolerat som ett eget saldo. Det är därmed i praktiken omöjligt att försöka beskriva hur Malmös försörjning ser ut exempelvis vid en nationell 50 %-ig frånkoppling. Ett av syftena för Malmöpiloten har varit att se hur stora skillnaderna blir vid de olika bortkopplingsnivåerna vad gäller antal prioriterade samhällsviktiga objekt och även vilken typ av objekt som blir berörda. Ett eventuellt ogynnsamt utfall i PLANERINGSPROCESSEN 15

16 PLANERINGSPROCESSEN form av att ex. alltför många högt prioriterade objekt av samma kategori faller bort skulle kunna medföra omdisponeringar och i värsta fall även visa på ett metodproblem. Frågan lyftes om vad som skulle kunna göras om effektreduktionen kom ända ner till prioriterade 1:or? Skulle det gå att vikta olika prio 1:or mot varandra? Och vad skulle det bli för resultat om något prioritet 1-objekt frånkopplades? Sannolikt hade prioriteringen behövt revideras och några objekt med prioritet 1 skulle ha nedprioriterats. Resultatet blev dock gynnsamt och tillfredsställande, se nedan under :3 Tillämpning av GIS (Geografiska informationssystem) GIS står för geografiska informationssystem och avser datoriserade informationssystem för hantering och analys av lägesbundna data. Enkelt uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn. (Läs mer om GIS Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad svarar för kommunens GIS-applikationer och användning bl.a. i ett beslutsstödssammanhang. Exempelvis finns uppgifter om antal elever som bor i närheten av resp. skolor, busshållplatser, fornlämningar m.m. Stadsbyggnadskontoret och Näringslivskontoret har även tillgång till uppgifter om alla bemannade arbetsplatser i kommunen.. 5:3:1 GIS som visuellt beslutsstödsverktyg och som prioriteringsverktyg (av så kallade Fripassagerare ) Stadsbyggnadskontoret har försett projektgruppen med lägesbunden data rörande bemannade arbetsplatser i kommunen. Denna information kan komma till stor användning i en verklig situation när beslut kan komma att fattas rörande prioriteringar, förflyttningar etc. GIS kan också ses som ett utbildnings- och kommunikationsverktyg om Styrelprocessen. Under projektets gång har GIS också framstått som ett betydelsefullt verktyg, inte bara för att visualisera, utan också för att få fram information om ex. fripassagerare. Stadsbyggnadskontoret har lagt på s.k. skikt av bemannade livsmedelsbutiker, banker och bensinstationer i stadsdelen Kirseberg. Dessa objekts 10 kv-ledningar har därefter identifierats med hjälp av objektens adresser som hämtats från GIS. Flertalet objekt har visat sig finnas i prioriterade matningsfack, två av objekten en livsmedelsbutik och en bensinstation i de allra högst prioriterade matningsfacken innehållande prioritet 1-objekt. Dessa objekt har således blivit prioriterade även i ett 75 %-igt bortkopplingsalternativ. Projektgruppen har avstått från att visualisera GIS-grafer, då det kan innebära att information görs tillgänglig på ett icke önskvärt sätt. Denna information bör inte göras tillgänglig digitalt utan endast i tryckt form och på en aggregerad och övergripande nivå (se stycket om sekretess). 5:4 Test av Styrelprocessen Testet har genomförts i två delar: Stadsdelen Kirseberg inkl. ev. fripassagerare Malmö stad 824 objekt (inkl. Kirseberg) Kort beskrivning av testet: Efter att samtliga prioriterade objekt knutits till sin matningsväg och poängsatts utifrån sin kategoritillhörighet, skapades en rankinglista där alla poäng summerades för respektive matande 10 kv-ledning. Till varje 10 kv-ledning, vars poängsumma innehåller en eller flera prioritet 1-objekt, indikeras antalet sådana objekt på 10 kv-ledningen. Denna prio 1-räknare används som ett icke förhandlingsbart bivillkor över poängsumman på facket. Med detta menas att ett fack innehållande ett eller flera prio 1-objekt aldrig ska riskera att halka efter fack med högre poängsumma utan prio 1-objekt. I den slutliga rankinglistan, det vill säga den lista som ska användas för att utföra frånkoppling, finns både ettdygns- och sexdygnsalternativen, med och utan beskrivna bivillkor. Summaförbrukningen, för samtliga 10 kv-ledningar, har delats in i de 30, 50 och 75 %-iga nivåer som en tänkt elbristbeordring från de oprioriterade 10 kv ledningarna till de med lågprioriterade objekt / få poäng och successivt mot objekt med högre prioritet / fler poäng. Följande slutsatser kan dras: 1 dygns bortkoppling med bivillkor: 138 st. 10 kv-ledningar bortkopplas för att nå 30 %-ig förbrukningsfrånkoppling varav i princip alla är helt oprioriterade. Efter att ytterligare 72 st. 10 kv-ledningar frånkopplats nås en 50 %-ig förbrukningsfrånkoppling. Dock innehåller samtliga dessa prioriterade objekt, men endast av de fyra lägsta prioklasserna, d.v.s. prioriteringsklass 6-9. För att nå 75 % förbukningsfrånkoppling bortkopplas ytterligare ca 86 st. 10 kv-ledningar. Tack vare bivillkoret berörs inte heller här några prio 1-objekt. Av återstående 82 st. 10 kv-ledningar innehåller merparten av dessa mellan ett och tre st. prio 1-objekt. Övriga 10 kv-ledningar innehåller höga poängsummor p.g.a. att de har många objekt med lägre prioritet. 6 dygns bortkoppling med bivillkor: Endast oprioriterade 10 kv-ledningar bortkopplas för att nå 30 %-ig förbukningsfrånkoppling Vid den 50 %-iga bortkopplingen berörs endast objekt med poängsummor 1-8, d.v.s. endast mycket lågt prioriterade objekt. 16

17 Vid bortkoppling mot 75 % förbrukningsfrånkoppling berörs 10 kv-ledningar med ganska höga poängsummor mellan 10 och 48 poäng, men inget prio 1-objekt faller ifrån. Projektgruppen konstaterar att prioriteringsarbetet har fått ett tillfredsställande utfall. Test Kirseberg Stadsbyggnadskontorets uppgifter om bemannade livsmedelsbutiker, banker och bensinstationer har lagts ut på 10 kvledningarna i stadsdelen. Projektgruppen har noterat att i stadsdelen Kirseberg kommer en livsmedelsbutik och en bensinstation att vara elförsörjda då de är s.k. Fripassagerare på de 10 kv-ledningar som inte blir frånkopplade. Dessa objekts samband och beroenden har dock inte analyserats.. 5:5 Framtidsscenario Fjärrstyrning Fjärrstyrning av mätare kan komma att få stor betydelse i framtiden. Per den 1 juli 2009 byts många elmätare ut till mer moderna s.k. AMR-mätare. Dessvärre är inte alla nya s.k. AMRmätare försedda med fjärrmanövrerbar brytare in mot kund (det är inte ett lagstadgat krav men finns med hos vissa fabrikat). De elleverantörer som köpt in mätare med fjärrstyrning kommer att i en framtid kunna identifiera och fjärrstyra prioriterade objekt på allra lägsta nivå. Om denna metod even- Livsmedelsaffär tuellt införs skulle en hantering av enskilda objekt på objektsnivå kunna möjliggöras (jfr Karlskronas Prioett förslag). Fjärrstyrning av mätare har inte analyserats inom ramen för detta projekt. Vindkraft, elbilar, intelligenta nät & mätare (smart grids, smart meters) etc. Det kommer att ställas helt nya krav på kraftsystemet p.g.a. den tekniska livslängden, utvecklingen av funktioner i datorer, mätare m.m. samt den framtid som elkraftsbranschen står inför, med en stor andel förnybar energi (såsom vindkraft och småskalig produktion). Framtida elbristscenarier, d.v.s. då elproduktionen inte kan regleras mot elbehovet, ställer nya krav på att näten och mätarna görs smarta. Det betyder att i framtiden då produktion och behov inte överensstämmer, kommer förbrukningen att behöva kunna styras på ett smart sätt, exempelvis genom att signaler sänds till kundens mätare, att den ska koppla från/till förbrukning/produktion. Det kan handla om ex. elbilar som slutar ladda eller förser nätet med ström från redan fulladdade batterier, eller andra förbrukare som kan undvaras för stunden. Funktionerna i dagens mätare kan troligen inte nyttjas för Styrels intentioner, medan det är troligt att kommande generations intelligenta mätare kommer att kunna hantera och eventuellt ersätta styrelplanen. Livsmedelsaffär Bensinstation B Be e Bank Livsmedelsaffär Livsmedelsaffär Illustration: Per Leveaux. 17

18 6. Samverkan Behov av samverkan mellan olika aktörer i planeringsprocessen är väsentlig. Styrelprocessen kräver bred kunskap inom många olika specialistområden. Malmö stad har på grund av sin storlek en stor och bred kompetens inom organisationen. En mindre kommun torde ha betydligt svårare att ha tillgång till spetskompetens och kan komma att behöva lösa kompetensen på annat sätt exempelvis via samverkan med fler kommuner och/eller kommunalförbund. De kommunalförbund som nu växer fram i Skåne som ex. VA SYD (samägt av Malmö och Lunds kommuner) och Räddningstjänsten Syd (Malmö, Lund, Burlöv, Eslöv och Kävlinge) är exempel på värdet av att bygga kompetens i tillräckligt stora enheter. 6:1 En eller flera elleverantörer I Malmö stad finns bara en elleverantör [12]. I andra kommuner kommer prioriteringsarbetet och planeringsprocessen att involvera flera lokala elleverantörer, vilket bör beaktas då det kan leda till administrativt merarbete (fler leverantörer och mottagare av information). Vi gör dock den bedömningen att prioriteringsteknik och bortkopplingsplanering kan ske i ett gemensamt verktyg, oberoende av hur många elleverantörer som är aktuella.. 6:2 Kommunala verksamheter Styrelprocessen kräver bred kunskap och spetskompetens. Malmö stad har egen kompetens inom kommunen och har kunnat involvera IT-avdelning, Näringslivskontor, Stadsbyggnadskontor, Serviceförvaltning (IT och Stadsfastigheter), Miljöförvaltning, kommunalförbundet VA SYD för vatten/avlopp samt medarbetare från Säkerhets- och beredskapsavdelningen i processen. 6:3 Icke-kommunala verksamheter Länsstyrelsen har, i samverkan med projektgruppen, identifierat de icke-kommunala objekten i Malmö stad. Projektgruppen har konstaterat att det är den regionala myndigheten, d.v.s. Länsstyrelsen, som kan ha alternativt kan skaffa sig en överblick över alla beroenden och samband i regionen. Det är av vikt att länsförsöken identifierar dessa samband samt även noterar och föreslår de förslag till lagändringar som kan bli aktuella. 6:4 Näringslivet/försäkringsbranschen Inom Malmöpiloten har en dialog med det lokala näringslivet och med försäkringsföreträdare initierats. Erfarenheter projektgruppen vunnit är att: det är av stor vikt att initiera en dialog med det lokala näringslivet man bör överväga att tillhandahålla information/metod stöd om hur den enskilde företagaren kan hantera en elbristsituation på ett proaktivt sätt dialogen med näringslivet även bör föras på central nivå med myndigheter och intresseorganisationer dialog och samverkan med försäkringsbranschen om ev. tänkbara riskfinansieringslösningar bör ske frågan om det kan bli aktuellt med någon form av ersättning, inte bara vid ev. felaktig myndighetsutövning, utan just p.g.a. myndighetsutövning, bör penetreras (jfr ex. ersättning vid nödslakt av salmonellasmittade djur). 18

19 7. Behov av kompetens- och kunskapshöjning Det finns en rad områden där behov av kompetens och kunskapshöjning aktualiseras: Allmän kunskap om elleverans, såväl teknisk som juridisk Samspelet mellan myndigheten Svenska kraftnät och elleverantörerna Begreppsdefinitioner samhällsviktiga objekt, elbrist etc. (Det är viktigt att alla genomför Styrelprocessen efter samma spelregler och synsätt vilket ju också är syftet med pilotprojektet, d.v.s. att hitta Best Practice ) Kunskap och metoder för risk- och sårbarhetsanalyser Allmän kunskapsbas om elberoendet i samhället fokus på frågor som rör miljö, vatten, IT etc. Planeringsprocessen och prioriteringsarbetet Riskfinansierings- och försäkringslösningar 8. Kostnader FOTO: Joachim Grusell Malmöförsöket är präglat av storstadsbebyggelse, avsaknad av landsbygd samt avsaknad av stora elanvändare. Malmö stad har inte heller några stora privata arbetsplatser. Hur stora kostnaderna bedöms bli (för kommunen och för elnätbolaget) vid implementering av systemet är svårbedömt. Faktorer som är viktiga att beakta från ett kostnadsperspektiv är kommunens storlek, eventuell samverkan mellan flera kommuner, övriga samband och beroenden i regionen, länsstyrelsernas roll i planeringsprocessen, om och hur risk- och sårbarhetsanalyser är genomförda i kommunen, om det i kommunen finns en eller flera elleverantörer, utformning av nationella riktlinjer för VA-verksamheten, hur väldefinierade och informationskartlagda de samhällsviktiga objekten är etc. En uppskattning är att under förutsättning att det finns en väl dokumenterad och fungerande process och metod samt en modell/metod för fästande på elnätskarta/utläggning på matande 10 kv-ledningar tar planeringsprocessen på den detaljeringsnivå som beskrivits ovan följande tid i anspråk: 1) Insamling på stadsdelsnivå: 1,5 arbetsdagar per stadsdel d.v.s. 25 arbetsdagar totalt för de kommunala objekten 2) Prioritering och sammanställning 10 arbetsdagar 3) Utläggning på elnät/fack 5 arbetsdagar för ca 1000 objekt D.v.s. totalt 40 arbetsdagar, vilket motsvarar 320 arbetstimmar à 800 kr (inkl. soc. avgifter), d.v.s kr. 19

20 9. Förutsättningar för att införa systemet 2011 Projektgruppen anser att det ännu kvarstår många frågetecken att lösa innan det går att genomföra Styrel i full skala Förutom de reflektioner och slutsatser som presenterats i kapitel 4-8 ovan, har Malmöpiloten sammanställt följande reflektioner som bör beaktas för att kunna införa systemet [1]. Under projektets genomförande har gruppen framfört önskemål om tydligare förutsättningar, kriterier för prioritering etc. Det hade kunnat vara en fördel i planeringsarbetet om det funnits ett antal låsta systemsamband/grundscenarier (t.ex. temperatur, vattenstånd, regnmängd). Gruppen menar också att de olika väderleksförhållandena i norra Sverige och i Skåne bör beaktas, som exempel nämns att samma oväder kan ge isstorm i norr och höga vattenmängder i söder. Projektgruppen har fäst uppmärksamheten på att ytterligare tänkbara scenarier i Skåne även skulle kunna omfatta häftiga regnväder med omfattande översvämningar som följd. [2]. Det underlag som kommer att överlämnas från Malmö stad till Länsstyrelsen kommer att förses med sekretessmarkering enligt 15 kap 3 sekretesslagen om att handlingen är hemlig enligt 2:2* och 5:8 sekretesslagen och med uppgift om datum och vilken myndighet som gjort markeringen. *Totalförsvaret - enligt 2:2 - inkluderar uppgifter om tekniska försörjningssystem för totalförsvarets behov. I Malmö stads diarium kommer ärendet att diarieföras som följer: Ingivare/vem som upprättat handlingen: Säkerhet och Beredskap Mottagare/till vem handlingen expedierats: Länsstyrelsen Skåne Län Ärende: Redovisning** ** Enligt 15 kap 2 sekretesslagen kan denna uppgift göras mycket allmän Till beslutsunderlaget fogas en följeskrivelse av vilken framgår att enheten Säkerhet och beredskap bedömer att uppgifterna i Beslutsunderlaget omfattas av sekretess enligt Sekretesslagens 2.2 och 5:8. Citat Aktuella lagrum: Sekretesslagen 2:2 1 och 2 stycket: Sekretess gäller för uppgift som angår verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om särskilda skäl föranleder det, får dock regeringen föreskriva att sekretessen ska gälla under längre tid. Sekretesslagen 5:8: Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. [3]. En allmängiltig definition av vad som är samhällsviktig verksamhet saknas. Risk- och såbarhetsanalyserna utgår ifrån vad som är skyddsvärt. Det är av stor vikt att definitionen av samhällsviktig verksamhet och skyddsvärd verksamhet synkroniseras. Projektgruppen efterlyser en legaldefinition för begreppet samhällsviktig verksamhet. En legaldefinition torde betjäna alla aktörer inom risk- och säkerhetsområdet och bidra till en synkronisering av åtgärder, utredningar, lagar och övriga arbetsdokument som rör samhällets åtgärder. [4]. Reservkraften hos de som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster räcker max. 3 dygn. Men om det går att tillföra drivmedel är reservkraften i praktiken obegränsad för de objekt som har tillgång till den. Förekomst av reservkraft har inte påverkat prioritetsnivåerna. Vi har således prioriterat UMAS som prioritet 1 fast de har reservkraft. Det medför att dess reservkraft sparas till en verkligt allvarlig situation, vilket ju också kan anses ha varit avsikten med Styrel och med att ha tillgång till reservkraft. [5]. Prioriteringsdiskussionerna för vatten och avlopp har visat prov på hur sårbart samhället är och vilket beroende av el även en så basal verksamhet som VA har. Resultatet av inventeringen och konsekvenserna för liv, miljö och hälsa har varit överraskande och omfattande. Ett delprojekt har arbetat med frågeställningen och ett antal konkreta aktiviteter kommer att genomföras, bl.a. simuleringar vid pumpstationer av vad som händer vid långvarigt elbortfall, analys och utvärdering från ett hälsoperspektiv, samråd med smittskyddsläkare m.m. Projektgruppen efterlyser en nationell analys och utvärdering som kan ligga till grund för låsta prioriteringsnivåer vad gäller VA-objekten, då frågan är mycket komplex och tidskrävande att analysera. [6]. Det saknas riktllinjer för dialog med näringslivet. Projektgruppens dialog med näringslivet har innehållit frågor som rör riskhantering, riskfinansiering/försäkring, myndighetsutövning m.m. Vidare bör frågan om varför det lyser hos konkurrenten och inte hos oss, samt frågan om fripassagerare kunna kommuniceras på ett trovärdigt sätt. Det är av stor vikt att näringslivsfrågor hanteras på ett konkurrensneutralt och rättssäkert sätt. [7]. Det föreligger vidare ett behov av klargörande av det offentliga ansvaret och en större tydlighet kring gränsdragningen mellan det allmännas och den enskildes/företagens 20

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten Välkomna! Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Version 2010. Handbok för Styrel. Prioritering av elanvändare vid elbrist. Handbok för Styrel 1

Version 2010. Handbok för Styrel. Prioritering av elanvändare vid elbrist. Handbok för Styrel 1 Version 2010 Handbok för Styrel Prioritering av elanvändare vid elbrist Handbok för Styrel 1 Innehåll Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010 Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Styrel i Stockholms län

Styrel i Stockholms län Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd

Läs mer

Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport

Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport 1 1. Sammanfattning... 4 1.1 Sammanfattande beskrivning av arbetet... 4 1.2 De viktigaste slutsatserna... 4 1.2.1. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011

StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011 StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011 1 Slutrapport Styrel i Halland är framtagen av PACE Competence AB på uppdrag av: Falkenbergs kommun, Patrik Annervi Hamlmstads kommun,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14 Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning 2 (12) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. PILOTPROJEKTET... 4 2.1. Diskussioner...4 2.1.1. Balans mellan egenkontroll

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå

Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå Vad bör man inte lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken Starta Malmö Seminarium 2006-05-17 Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken 1 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Chef för Beredskapsstaben Svenska Kraftnät

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 1/2015 Närvarande Johan Askerlund Daniel Jonsson Bo Krantz (ordförande) Ove Landberg Cecilia

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Version 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1

Version 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1 Version 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se eller

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer