Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbara transporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbara transporter"

Transkript

1 Övergripande energibesparing och hållbara transporter Syfte med lärarhandledningen 2 Energianvändning introduktion 2 Energianvändning i allmänhet 2 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen 4 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter 5 Hållbarhet och Gröna transporter 6 Hållbarhet och hållbar utveckling 6 Gröna transporter 6 Fördelar med hållbara transportmedel 7 Transporter och dess klimatpåverkan 10 Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter 10 Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel 10 Energianvändning för hållbara transportmedel 10 Transporter och buller 11 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter 12 Transporter och utrymme 13 Utrymmesbesparande transportsystem 13 Transporter och hälsofrågor 15 Fakta och diagram om bilar 16 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart 24 Aktuell spridning av bilar 16 Biltäthet (bilägande per person) världen över 17 Bilens inverkan på samhället 19 Bilarnas dominans i moderna städer 20 Bilens miljöpåverkan 22 Sammanfattning 24 TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

2 2 Syfte med lärarhandledningen Denna handledning innehåller grundläggande fakta och information om energibesparing och hållbara transporter och är avsedd för språklärare, utbildare och opinionsbildare. Den har till syfte att bygga upp den bakgrundsinformation som krävs för att genomföra utbildning som ska öka intresset för energibesparing och transporter. En del av informationen behöver inte läsas just nu, men utbildaren bör förstå den för att kunna använda den som referensmaterial vid frågor från deltagarna. Dessutom kan alla delar av denna handbok delas ut som underlag till deltagarna, om så önskas. Energianvändning introduktion Energianvändning i allmänhet Nästan all mänsklig aktivitet leder till energiförbrukning, såsom produktionen av varor, uppvärmning, belysning och transporter. Nästan alla sektorer erbjuder emellertid möjligheter till effektivare energianvändning (renare produktion inom industrin, energibesparande glödlampor, effektiva hushållsapparater, etc.) och användning av hållbarare transportmedel. Vad är energi?»» Energi är en fysikalisk kvantitet (mängd arbete som kan utföras av en kraft)»» Energi mäts till exempel i joule eller kwh (kilowattimmar) Energiförbrukning Energiförbrukning innebär användning av resurser som är förnybara (till exempel vind, sol, biomassa), naturliga (till exempel biomassa) eller fossila (till exempel olja, gas, kol). Dessa resurser mäts i enheter som kilowattimmar (kwh), Joule eller Ton oljeekvivalenter. Elräkningen i ett hushåll ger en väldigt bra bild av hur mycket energi (mätt i kwh) som används i genomsnitt. Följande lista på vad som kan utföras med 1 kwh energi skapar en bild och gör olika typer av energianvändning jämförbara: Du kan: Använda en kokplatta i 40 minuter (och laga 10 tallrikar nudlar) Använda en mikrovågsugn i 40 minuter TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

3 3 Använda en hårtork i 38 minuter Använda en vattenkokare i 40 minuter (och koka upp 10 liter vatten) Använda en dammsugare i 43 minuter Använda en brödrost i 1 timme Använda en 40W glödlampa i 25 timmar (och läsa några böcker) Använda en lågenergilampa i 111 timmar (och läsa några böcker till) Använda en 42-tums LCD-TV i 8 timmar Köra en genomsnittsbil 1,5 kilometer Köra en elbil 6 kilometer 1 Att gå igenom en normal dag och reflektera över vad vi har gjort, ger oss en bra bild av när och för vad vi använder en viss mängd energi. 1 How far will 1 kwh go? (Hur långt räcker 1 kwh?) Källa: Energimyndigheten (2011) och AEA:s (Association of Energy Auditors, Energirevisionsrådets) egna beräkningar (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

4 4 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen? Ungefär en tredjedel av mänsklighetens totala energiförbrukning går till transporter. Dessutom kommer ungefär 95 procent av denna transportenergi från fossila resurser (huvudsakligen från råolja, naturgas eller kol). Det gör transporter till en av de största källorna för utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller. Å ena sida leder detta till global uppvärmning och miljöhot, å andra sidan leder föroreningar och buller från transporter till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen. Vissa transportmedel för passagerare (och varor) har hög energiförbrukning, som att köra privatbil eller flyga. Men det finns även hållbara transportsätt, som att gå, cykla och åka kollektivt. och det finns energieffektiva sätt att köra motorfordon, som sparsam körning, samåkning och alternativa bränslen. Energianvändning per sektor i % Källa: Statistics Austria (2009) 2 % Jordbruk Privata hushåll 25 % 29 % Industri 10 % 34 % Tjänstesektorn Transport TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

5 5 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter Vart går mina pengar? Energiförbrukning Källa: KELAG (2011) bil belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning Diagrammet visar tydligt att det (åtminstone i flera europeiska länder) finns två stora energikonsumenter i hushållen:»» Uppvärmning»» Transporter Transportandelen varierar kraftigt om det finns eller inte finns en bil (eller fler) i hushållet. Detta visas väldigt tydligt i följande diagram: Ett normalt hus (med normal isolering och strömkällor) UTAN bil använder MINDRE energi än ett lågenergihus (väldigt bra isolering och förnybara energikällor) MED bil. Dessutom lägger ett hushåll med bil 16 procent av hushållsutgifterna på transporter, medan andelen sjunker till 5 procent i hushåll som inte är bilägare. 1 1 Structure of expenditure on transport towards car availability (Transportutgifter i relation till biltillgänglighet). Källa: Austrian Institute of Economic Research (Österrikiska institutet för ekonomisk forskning) (2007) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

6 6 Energianvändning i ett hushåll i kilowattimmar (kwh) Källa: VCÖ (Austrian Traffic Club: Österrikiska trafikföreningen) (2006) och Austrian Energy Agency (Österrikiska Energimyndighetens) egna beräkningar (2011) belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning bil normalt hus med bil lågenergihus med bil normalt hus utan bil lågenergihus utan bil Detta betyder att energianvändningen för transporter beror väldigt mycket på färdmedlet: hushåll som använder bil, har ett mycket större energibehov än hushåll som använder en blandning av att cykla, gå och använda kollektivtrafik. Dessutom är kostnaderna mycket högre! Hållbarhet och Gröna transporter Hållbarhet och hållbar utveckling Definitionen av hållbar utveckling är utveckling som möter dagens behov utan att inskränka möjligheterna för framtida generationer att uppfylla sina behov. Hållbarhet baseras på de tre förutsättningarna ekologi, ekonomi och sociala aspekter. Gröna transporter Hållbara transporter eller gröna transporter avser transporter med låg miljöpåverkan som är bränsleeffektiva, utrymmesbesparande och främjar en sund livsstil. Gröna transporter inkluderar: Rörlighet med mänsklig kraft, som att gå och cykla Kollektivtrafik Energieffektiva sätt att köra motorfordon (sparsam körning, alternativa bränslen, gröna fordon och drivlinor, men också individualiserade typer av kollektivtrafik som samåkning och bilpooler) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

7 7 Fördelar med hållbara transportmedel Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare än 5 km, nästan 10 procent är till och med kortare än 1 km. Detta är det perfekta avståndet för att cykla respektive gå. I stadsområden är dessutom cykeln det snabbaste färdsättet att ta sig från punkt A till B upp till 5 km. 1 Du kan använda genvägar, det finns inget behov av parkeringsplats och du kan bestämma själv hur intensiv cyklingen ska vara lugn och rofylld eller snabb och krävande. Kollektivtrafik är lämplig för pendling inom avstånd som är för långa för att gå eller cykla, eller när du är tvungen att ha med dig väskor. Med spårvagn, tåg eller tunnelbanan undviker du även trafikstockningar. Detta är inte alltid möjligt när du tar bussen, däremot löser särskilda bussfiler ofta även detta problem. Hållbara transporter sparar pengar I tider med stigande bränslepriser är det ett perfekt sätt att spara pengar att resa med kollektivtrafik, gå, cykla och använda sparsam körning (energieffektiv körning av motorfordon). Det är bra för alla i samhället eftersom det leder till färre negativa yttre effekter, men speciellt är det bra för varje enskild konsument. Alla hållbarare transporter är vanligtvis billigare än kostnaderna för en medelbil per månad (inklusive inköpspris och avskrivningar). Om du måste använda bil minskar sparsam körning inte enbart bränslekostnaderna. Det minskar även underhållskostnaderna (på grund av mindre användning och slitage) och minskar behovet av reparationer efter olyckor (som är mycket sällsyntare när du kör sparsamt). Hur gynnar det mig? Ökad användning av hållbara transportmedel har många direkta ekonomiska fördelar för dig som konsument. Mer pengar kvar i plånboken. Under en typisk arbetsdag (8 timmar) används din bil i genomsnitt under 1,5 timmar. Om du inte har bil kan du använda pengarna till något annat eller helt enkelt spara dem! Om du äger en bil, använder du 15 procent av dina hushållskostnader till transporter. Om du inte äger en bil är andelen bara 5 procent! Göteborg är kostnaden för ett årskort i lokaltrafiken kronor för en vuxen. I Stockholm kostar motsvarande årsbiljett kronor. Även en liten bil kostar dig 150 kronor per dag, över kronor/år! 1 Cycling: the way ahead for towns and cities (Att cykla: Vägen framåt för städer). Källa: European Commission (Europeiska kommissionen) (1999) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

8 8 En liter bensin är dyrare än en liter mjölk. Således förser du din bil med dyrbarare bränsle än dig själv eller din familj! Du kan spara minst 100 kronor per dag, om du minskar bilanvändningen och i stället använder hållbara transportmedel! Hållbara transporter är hälsosamma Att gå och cykla är utmärkta sätt att integrera fysisk aktivitet i den dagliga rutinen utan att behöva använda extra tid. En halvtimmes daglig träning i medelhög intensitet halverar risken för hjärtoch kärlsjukdomar! 1 Kollektivtrafik producerar mindre luftföroreningar jämfört med motoriserade individuella transporter, och därmed hålls vår luft renare och våra koldioxidutsläpp lägre. Hållbara transporter är miljövänliga Räknat på medelbeläggningen, använder bilar mycket mer energi (se diagram nedan) och släpper ut betydligt mycket mer växthusgaser och luftföroreningar per passagerarkilometer (pkm) än vad kollektivtrafik gör, för att inte tala om att gå eller cykla. Även sparsam körning minskar markant bilarnas utsläpp av avgaser. Därför är alla dessa transportsätt mer energieffektiva och hållbara än vanlig bilkörning, efter som de hjälper till minska mängden växthusgaser, som koldioxid, och hälsofarliga luftföroreningar, som partiklar. Således förorenar de mindre och håller vår luft renare. Energianvändning i kilowattimmar (kwh) för olika transportmedel (per passagerarkilometer, pkm) Källa: Umweltbundesamt Austria (2009) 0,6 0,5 0,4 kwh 0,3 0,2 0,1 0 car bil train tåg buss spårvagn tram tunnelbana subway bicycle cykel walking gå transportsätt mode 1 Transport and health (Transport och hälsa). Ett informationsmeddelande från BMA:s (British Medical Association, Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse. Källa: BMA British Medical Association (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

9 9 Hållbara transporter ökar de sociala kontakterna Hållbara transportmedel är det bästa sättet att lära känna närområdet och att träffa andra människor. När du går eller cyklar, liksom när du åker kollektivt, håller du kontakten med din omgivning och med människorna som bor i din närhet. Hållbara transporter är kommunikativa! Hållbara transporter är roliga Många tycker att speciellt att cykla (men även att promenera) är en fritidsaktivitet. Detta glädjemoment kan utgöra en del av det dagliga livet, när du förenar en arbetsresa med en skön fritidstur. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

10 10 Transporter och dess klimatpåverkan Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter Transporter är en av de huvudsakliga källorna till utsläpp av växthusgaser (koldioxid, CO 2, är den viktigaste av dem), luftföroreningar och buller. Detta leder till global uppvärmning och miljöhot som översvämningar och torka. Dessutom bidrar föroreningar och buller från transporter i hög grad till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen (sjukdomar i andningsorganen och hjärt- och kärlsjukdomar). För att dessa negativa konsekvenser ska minska, bör användningen av hållbara transportmedel stärkas och ersätta mindre hållbara transportmedel. Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel Energiupptag för en medelbil jämfört med andra trafikslag per enhet Källa: Austrian Energy Agency (2008) Cyklar Går Spårvagn Tåg Buss Motorcykel Bil Diesel Bil Bensin Flygplan Energianvändning för hållbara transportmedel Att gå och cykla och all form av kollektivtrafik är:»» mycket effektivare än enskilda motorfordon,»» släpper ut mindre koldioxid. När du går eller cyklar, behövs ingen extern energikälla. Din kropp använder helt enkelt energi som den får från mat och dryck. De krävs betydligt mindre energi per kilometer än till exempel användning av motorfordon. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

11 11 Kollektivtrafik kräver mindre energi än privatbilar eftersom fler personer transporteras i samma fordon (enligt medelvärde eller beläggningsgrad). Detta betyder att dessa transportmedel är hållbarare och påverkar miljön mindre. De släpper ut mindre växthusgaser, såsom koldioxid, och mindre hälsofarliga luftföroreningar, såsom partiklar. Transporter och buller Kan du föreställa dig fallet att de tillåtna utsläppsvärdena för nya bilar inte hade ändrats under de senaste 30 åren? Det skulle inte enbart vara skadligt för hälsa och miljö, det skulle vara absurt med tanke på framstegen inom bilteknik och bränslen under samma period. Men denna situation existerar för en bortglömd form av transportförorening. En typ av förorening som påverkar oss så mycket att den skadar vår hälsa. Precis som för andra typer av föroreningar finns det allmänt tillgänglig teknik för att dramatiskt minska denna påverkan, men tråkigt nog har inte EU-reglerna förändrats med tiden. Problemet är buller från transporter. 1 Bilar orsakar väldigt mycket buller och detta buller leder till hälsoproblem. Upp till km/ tim är det motorbullret som är den dominerande källan, men vid högre hastigheter är det bullret från däcken som rullar på körbanan som dominerar. Således kan trafikbuller undvikas speciellt i stadsområden genom att man använder andra trafikslag än bilar eller genom att man kör med låga varvtal. Buller från bilar En bil som färdas med varv per minut (rpm) producerar lika mycket buller som 32 bilar som körs med rpm. Källa: ECOWILL/www.ecodrive.org 1 Transport and noise (Transport och buller). Källa: TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

12 12 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter Hörseln kan skadas om det mänskliga örat utsätts för en viss ljudnivå under en längre tid. Men det har även negativt inflytande på den psykiska och fysiska hälsan. Ett flygplan som startar motsvarar runt 130 till 140 decibel (db), vilket motsvarar det absoluta tröskelvärdet för smärta. Men negativa hälsoeffekter uppkommer vid betydligt lägre nivåer, speciellt vid längre exponeringstider (vilket är typiskt till exempel vid vägar med tät trafik). En ganska stor andel av Europas befolkning lider av buller från transporter. Följande figur visar bullernivåer från olika källor: Bullernivåer i olika miljöer Ljudtryck Start av jetflygplan (25 meters avstånd) Ljudtrycksnivå Smällare Rockgrupp Tryckluftsborr Bullrig arbetsplats Genomsnittlig gatutrafik Kontor Samtal Vardagsrum Bibliotek Sovrum Skog Källa: Brüel & Kjaer (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

13 13 Transporter och utrymme I allmänhet tar infrastruktur för transporter väldigt stort utrymme med omfattande nät av trafikleder och stora parkeringsutrymmen. Utrymmen som för bara några decennier sedan endast användes av de gående har helt anpassats till bilen, och människan har trängts undan på gatornas ytterkanter. En bilist behöver cirka 28 gånger mer utrymme än en person som förflyttar sig kollektivt med buss och tåg, eller som cyklist och gående. Utrymmesbesparande transportsystem Med dagens medelantal personer per bil (genomsnittsvärdet är runt 1,3 personer per bil):»» kan en buss ersätta upp till 50 bilar»» kan ett tåg ersätta upp till bilar! I de fall då det är ont om utrymme, speciellt i stadsområden, innebär detta att kollektivtrafik liksom fotgängare och cyklister kräver betydligt mindre utrymme än bilförare. Titta på följande exempel: Hur stor plats behöver 60 personer? Källa: anders reisen (2009) 60 personer på en bro 60 personer i en buss 60 personer i bilar Exemplet visar att 60 bilar (eller det utrymme som de kräver, bilden till höger) tar upp hela utrymmet på bron, medan en buss som transporterar samma antal personer endast tar upp en väldigt liten del av utrymmet. Om alla åkte buss i stället för bil skulle det bli möjligt att omfördela utrymmet, särskilt i städer, så att det återgår till fotgängare, cyklister, lekande barn, etc. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

14 14 Ett annat exempel visar 40 hopfällbara cyklar på en parkeringsruta: Källa: Gizmodo (2009) Bilar som är parkerade eller i rörelse kräver således mycket mer värdefullt utrymme än hållbarare transportmedel. En parkeringsruta för en bil tar upp lika mycket utrymme som upp till 12 normala cyklar. Cyklar på en bilparkeringsruta Källa: Karma Konsum (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

15 15 Transporter och hälsofrågor Transporter påverkar hela befolkningens hälsa, både direkt och via föroreningar i miljön, och koldioxidutsläppen från transporter är en av huvudfaktorerna till klimatförändringen. De huvudsakliga hälsoeffekterna omfattar:»» Övervikt och fetma som en följd av minskad fysisk aktivitet»» Andningsproblem på grund av luftföroreningar»» Skador från trafikolyckor»» Obehag på grund av buller Enligt WHO:s (World Health Organisation, Världshälsoorganisationen) studier dör upp till 8 gånger fler personer av bristen på fysisk aktivitet än av trafikolyckor (och dubbelt så många jämfört med dödsfall på grund av luftföroreningar)! 1 Med andra ord, är det hälsosammare att gå längs med en förorenad gata än att inte gå överhuvudtaget! Jämförelse av hur många människor som dör av trafikolyckor, luftföroreningar och bristen på fysisk aktivitet i Frankrike, Schweiz och Österrike Källa: Martin Eder, BMLFUW, Graphic: JMP (2012) Hur vi rör på oss och vilket transportmedel vi använder har direkt inverkan på vår hälsa! Transportmedel som medför fysisk aktivitet, såsom att cykla och gå, enbart eller i kombination med kollektivtrafik, medför betydande positiva hälsovinster. Vid planering och beslut har man emellertid ofta förbisett dessa fakta. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

16 16 Över 30 procent av bilresorna i Europa är kortare än 3 km; 50 procent är kortare än 5 km. Dessa sträckor tar minuter med cykel eller minuter till fots i rask takt. I EU är många resor korta och de flesta av dem utförs med bil. Detta leder till att över 30 procent av den vuxna befolkningen inte är tillräckligt aktiv under en typisk vecka, och förekomsten av fetma har ökat med procent mellan slutet av 1980-talet och slutet av 1990-talet. 1 En halvtimmes måttlig fysiskaktivitet per dag, såsom att gå eller cykla, minskar risken för hjärtattack med 50 procent! 2 Att gå eller cykla (till exempel till arbetet) kan således bli till ett personligt gym för att komma eller hålla sig i form och spara pengar! Fakta och diagram om bilar Aktuell spridning av bilar År 2010 var det totala antalet fordon (bilar, lastbilar och bussar) på världens vägar 1,015 miljarder. 3 När detta antal uppnåddes översteg för första gången antalet funktionsdugliga fordon i världen miljardstrecket. I dag finns det runt 850 miljoner bilar (inkluderat skåpbilar och lättare fordon) i världen. 4 Detta betyder att på jorden finns det mer än en bil per tio invånare. Det är emellertid stora skillnader mellan världens olika länder. I länderna i Europeiska unionen, finns det 470 bilar per invånare. I USA finns det 444 bilar per invånare. I motsats till det finns det endast 19 bilar per invånare i Kina och 8 bilar per invånare i Indien. 5 Om Kina hade lika många bilar per person som Europa, skulle dess bilflotta ensam bestå av ungefär en miljard bilar. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) 2 Transport and health. A briefing note from the BMA Board of Science (Transport och hälsa. Ett informationsmeddelande från BMA (British Medical Association: Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse). Källa: BMA British Medical Association (2009) 3 World Vehicle Population Tops 1 Billion Units (Världens fordonspark överstiger 1 miljard enheter). Källa: WardsAuto (2011) 4 Transport Outlook Meeting the Needs of 9 Billion People (Transportutsikter Möte 9 miljarder människors behov). Källa: International Transport Forum (2011) 5 The Automobile Industry Pocket Guide (Bilindustrin fickhandbok). Källa: ACEA European Automobile Manufacturers Association (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

17 17 Det förutspås att antalet bilar i världen kommer att tredubblas till 2,5 miljarder år Denna tillväxt förutspås ske nästan uteslutande i utvecklingsländerna producerades 58,3 miljoner bilar i världen. 2 Biltäthet (bilägande per person) världen över Följande illustrationer visar antalet bilar per person i olika världsdelar: 3 Totala antalet fordon mindre än 47 inga värden per invånare (År, Senast tillgängliga) Land/region Bilar per invånare I världen 132 Europeiska unionen 470 USA 444 Sverige 465 Kina 20 Indien 9 1 Källa: International Transport Forum (2011) 2 Källa: ACEA (2011) 3 World-wide Passenger Cars (per 1,000 people) (Passagerarbilar världen över (per invånare)). Källa: ChartsBin/The World Bank Group (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

18 18 Skillnaden i biltäthet i olika världsdelar syns ännu tydligare i följande illustrationer. Den verkliga världskartan jämförs med en fiktiv världskarta, där storleken på territoriell ytan motsvarar biltätheten. Den verkliga världskartan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Världen enligt biltätheten Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

19 19 Följande diagram illustrerar antalet bilar per 100 invånare världen över: Bilar per 100 invånare antal bilar per hundra invånare Sydöst Afrika Nordafrika Södra Asien Stillehavs-Asia Mellanöstern Östra Asien Sydamerika Östeuropa Nordamerika Västeuropa Japan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Exempel på dålig tillgänglighet med bil I Madagaskar har ungefär 30 procent av befolkningen inte tillgång till tillförlitliga vägar i alla väderförhållanden. 1 I Kina finns det 184 städer och byar som inte har tillgång till bilanvändning (eller vägar över huvud taget). 2 Bilens inverkan på samhällen Bilens framgångssaga startade för 90 år sedan när T-Forden introducerades. Denna var relativt överkomlig för medelklassen. Inom bara några årtionden hade bilens snabba utveckling haft stor genomslagskraft som ledde till storskaliga förändringar i landskap och stadsplanering, tillverkningsprioriteringar, inköpsvanor och sociala interaktioner, vilket följande bilder tydligt visar: Förortsgata i USA Ancaster, USA. Källa: Jakebelder (2010) 1 Madagascar: The Development of a National Rural Transport Program. (Madagaskar: Utvecklingen av ett nationellt program för landsbygdstrafik) Källa: The World Bank (Världsbanken) (2010) 2 China Through a Lens: Rural Road Construction Speeded Up (Kina genom linsen: Byggande av landsbygdstrafik påskyndas). Källa: TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

20 20 Gågata i Argentina Downtown Buenos Aires, Argentina. Källa: Galio (2007) Gågata i Brasilien Curitiba, Brasil. Källa: Mathieu Bertrand Struck (2005) Livliga kvarter med öppna ytor samt massor av barer, butiker, och restauranger är vanligtvis belägna vid gågator eller gator med begränsad trafik. Bilarnas dominans i moderna städer Våra städer är mer och mer utformade efter bilarnas behov i stället för efter fotgängarnas behov. På gator som domineras av bilar försvinner små kvartersbutiker och lokala barer, på grund av att det inte finns några fotgängare som kommer in. Småbutiker ersätts av butiker i utkanten av städerna och bilvänliga stora köpcentrum, eftersom hushåll med bil har möjlighet att resa längre bort. Nedläggningen av småbutiker leder till social uteslutning för personer utan bil. Förlusten av gångvänliga städer och byar har också brutit gemenskapen i stadsdelar och samhällen. Många människor i I-länderna går sällan utan kör vanligtvis direkt från hemmet till arbetet och till andra destinationer. Därför har de mindre social kontakt med sina grannar. 1 1 From Highway to Superhighway: The Sustainability, Symbolism and Situated Practices of Car Culture (Från motorvägar till Superhighways : Hållbarheten, Symbolism och praxis skapad från bilkulturen). Källa: Graves-Brown, Paul (1997) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

21 21 Rusningstrafik i Brasilien Motorvägen Prestes Maia i San Paulo. Källa: Bruno Takahashi Carvalhas de Oliveira (2005) Motorväg i USA Anslutning till centrum i Atlanta, USA: Källa: Scott Ehardt (2004) Statlig motorväg i Houston/Texas, USA. Källa: Dhanix (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

22 22 Bilens miljöpåverkan Bilavgaser. Källa: Ruben de Rijcke (2009) Transporter producerar luftföroreningar, som bland annat innehåller följande giftiga ämnen: Kväveoxider (NOx) Kväveoxiderna, kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ), är huvudsakliga oönskade biprodukter från förbränningen av bränslen och drivmedel vid hög temperatur, som i bilens förbränningsmotor. Den definitivt största källan till utsläpp av kväveoxider är vägtransporter. Kvävedioxid (NO 2 ) är särskilt skadlig för människan eftersom den skadar på lungfunktionen och följaktligen orsakar luftvägssjukdomar. Kväveoxiderna bidrar dessutom till surt regn och till marknära ozon. Kväveoxider (NOx) bildas i bilarnas förbränningsmotorer. Kolmonoxid (CO) Cirka 80 procent av kolmonoxidutsläppen i Sverige härrör från trafiken. Kolmonoxid (CO) bildas huvudsakligen vid ofullständig förbränning av bränslen och drivmedel. Kolmonoxid är en luftförorening som är hälsofarlig för människan och bidrar dessutom till bildandet av marknära ozon. Även små mängder kolmonoxid påverkar det centrala nervsystemet och kan ge effekter på människors hälsa vid inandning. Kolmonoxid (CO) bildas vid ofullständig förbränning av bränslen och i bilens förbränningsmotor. Deliklar Deliklar är små delar av fast material. De orsakar och förvärrar luftvägssjukdomar och de tros vara cancerframkallande. Vägtransporter är en av de huvudsakliga källorna till partiklar, speciellt i tätorter. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

23 23 Deliklar bildas huvudsakligen vid förbränning av drivmedel. Deliklar kan också släppas ut genom bland annat mekanisk nötning och korrosion, till exempel däckslitage, bromsslitage och slitage av vägytan. Deliklar bildas huvudsakligen vid bränsleförbränning i bilar. Koldioxid och klimatförändring Vägtransporter bidrar väsentligt till den globala uppvärmningen genom utsläpp av koldioxid (CO 2 ). Transportsektorn är den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp, och inom sektorn är vägtransporter den största bidragskällan till global uppvärmning. Vägtransporter bidrar väsentligt till global uppvärmning på grund av utsläpp av koldioxid. Miljöbestämmelser i olika länder har minskat utsläppen från enskilda fordon. Detta har emellertid uppvägts av att såväl antalet fordon som användningen av varje fordon har ökat. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

24 24 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart Du kan använda rese- och energidagböcker för att göra energianvändningen mätbar och jämförbar och för övningar, där deltagarna antecknar sin energiförbrukning under en viss tidsperiod. I energidagböckerna kan deltagarna fylla i olika aktiviteter som leder till energiförbrukning (som användning av elektriska apparater och uppvärmning, tvätt, matlagning, ätande, etc.). Dessa aktiviteter kan jämföras med användningen av olika transportmedel och kan kompletteras genom att deltagarna jämför restider för olika trafikslag på samma sträcka, för att få en allmän känsla av hur lång tid dagligt resande tar. På det sättet kan man räkna ut skillnaden mellan objektivt uppmätt restid och subjektivt upplevd restid. Angivna utsläppsfaktorer gör det också möjligt jämföra utsläppen av koldioxid och energianvändning för olika trafikslag på angivna sträckor. Dessutom kan du anordna olika typer av energitävlingar, för att undersöka varje deltagares individuella energiförbrukning på ett lekfullt sätt. Det finns olika typer av dagböcker, mallar och webbverktyg som kan göra energianvändning jämförbar. Sammanfattning I tider med stigande bränslepriser och klimatförändringar är det ganska enkelt att minska den negativa miljöpåverkan genom att använda hållbara transportmedel. Du kan arbeta med enkla och positiva exempel, till exempel hoppa över bilanvändningen en dag i veckan och upplev fördelarna med att cykla i stället. Dessutom är kollektivtrafik, att gå och cykla och att köra energieffektivt ett perfekt sätt att spara pengar och att förbättra din hälsa och livskvalitet. Tyngdpunken för denna utbildning ligger på att ge deltagarna den relevanta bakgrunden och möjligheterna att byta till gröna transporter, som leder till en positiv inställning till energibesparing hos utbildare och deltagare. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

KORTA BILRESOR värst för miljön

KORTA BILRESOR värst för miljön KORTA BILRESOR värst för miljön Allt fler väljer bort bilen när de ska åka till jobbet. Du kan också göra det. Utan din insats kommer vi inte att klara av klimatproblemen. Varje gång du kör bil, t.ex.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

2013-10-15 BILEN PÅ VÄG UT? Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC

2013-10-15 BILEN PÅ VÄG UT? Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC BILEN PÅ VÄG UT? Miljöfika, Jönköpings kommun Jönköping 17 september 2013 Christer Ljungberg, Trivector AB Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim Christer Ljungberg, CEO Trivector AB Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier Ett hjälpmedel för Hållbar Upphandling www.msr.se Motiv till ett gemensamt verktyg Begränsade resurser hos

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun. RESVANOR NU OCH FÖRR Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om människors resvanor, nu och i tidigare generationer, när det gäller reslängd, val av färdmedel och miljöpåverkan. Eleverna lär sig beräkna

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer