INTERNATIONALISERA NÄRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERNATIONALISERA NÄRA"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT INTERNATIONALISERA NÄRA En kartläggning av behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård i Alingsås kommun Brita Enbom brita.enbom@alingsas.se

2

3 INTERNATIONALISERA NÄRA

4 1 FÖRORD Gruppen äldre, utrikes födda personer ökar i Sverige såväl som i Alingsås. Aktuell demografisk forskning visar att befolkningen i Sverige överlag blir allt äldre. Detta innebär att vi inom äldreomsorgen nu och i framtiden kommer att möta en alltmer heterogen grupp människor inom vår verksamhet. Enligt Socialtjänstlagen har alla människor rätt till en individuellt anpassad vård. Men hur går vi till väga för att utrusta vårdpersonalen att möta denna nya arbetssituation, och hur ska vi göra för att motverka risk för diskriminering och utanförskap när det gäller de utrikes födda vårdtagarna? Våren 2009 beviljades Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen kr av Europeiska Social Fonden för att genomföra en förundersökning. Syftet med förundersökningen var att förvaltningen skulle få en bättre bild av personalens behov av kompetensutveckling gällande mångkulturell vård. I denna rapport redovisas resultatet av nämnda förundersökning och förslag på tänkbara åtgärder läggs fram. Rapporten grundar sig främst på en enkätundersökning som gått ut till 200 vårdbiträden och undersköterskor på kommunens äldreboenden, samt 10 intervjuer som genomförts med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare. Jag vill rikta ett stort tack till Brita Enbom som i egenskap av projektledare har genomfört förundersökningen på ett engagerat sätt. Jag vill också tacka samtliga deltagare i projektets styrgrupp respektive referensgrupp som bidragit med värdefulla synpunkter och erfarenheter, informanter som generöst delat med sig av sina tankar i intervjuer, enhetschefer, vårdpersonal och övriga som har engagerat sig i projektet på olika vis. Manuskriptet har granskats av Pernilla Melin förvaltningssekreterare, Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun. Alingsås den 18 december 2009 Magnus Haggren Förvaltningschef, Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun 2

5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Innehåll 1 Förord Innehållsförteckning Sammanfattning English summary Inledning Bakgrund Definitioner Styrande dokument Nuläge Invandringen ökar Högre medelålder Vilka är de utrikes födda i Alingsås? Intressenter Förberedande arbete Planeringsfas Genomförandefas Avslutningsfas Syfte, mål och metod Syfte Mål Metod Resultat och analys Enkätundersökningen Personliga intervjuer, Enhetschefer Personliga intervjuer Anhöriga Utbildningsdag Inventerade språkkunskaper personal Inventerade språkkunskaper vårdtagare Åtgärdsförslag Språkombud Utbildning Information Boendeplacering Levnadsberättelse

6 10.6 Hemtjänst och anhörigstöd Värdegrund Litteratur Bilagor

7 3 SAMMANFATTNING Enbom, Brita (2009) Internationalisera Nära Kartläggning av framtida behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård. Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun. Nyckelord: utrikesfödd, äldreboende, vårdpersonal, kompetens I december 2008 tog Vård och äldreomsorgen och Integrationsavdelningen i Alingsås initiativ till det gemensamma projektet Internationalisera Nära. I takt med att antalet utrikes födda personer ökar i kommunen, ökar också antalet utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden. Detta faktum ställer i många fall nya krav på omsorgspersonalen både språkligt och kulturellt. Den verbala kommunikationen får ändrade förutsättningar och nya kulturella och religiösa aspekter på vården kommer i dagen. Redan idag ser vi utmaningar i detta och i framtiden lär de bli fler. I Alingsås ökar de utrikesfödda invånarna tämligen långsamt och med demografisk statistik som grund kan man inte förutspå en explosionsartad ökning. De största ökningarna i Sverige syns i storstadsområdena. Syftet med Internationalisera Nära är flera. Inledningsvis vill Vård och äldreomsorgsförvaltningen få en bättre bild av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturella frågor. Förvaltningen vill även uppmärksamma personalen på kommande arbetssituation och lyfta frågan kring mångkulturell omvårdnad, och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera kommande arbetssituation. För att få svar på våra frågor genomfördes en enkätundersökning bland vårdpersonalen på äldreboendena. Även 10 intervjuer med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare genomfördes för att fånga upp synpunkter från flera håll. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. I utbildningssyfte arrangerades en förmiddagsutbildning på temat Mångfald för enhetscheferna på äldreboendena. En referensgrupp bestående av 10 personer knöts till projektet. En inventering av utrikesfödd vårdpersonal respektive utrikesfödda vårdtagare genomfördes. Resultatet av studien visar några tydliga riktningar. Vårdpersonalen uttalar en tydlig önskan att lära mer om vård vid livets slut och om frågor som rör döden i olika kulturer och religioner. Vårdpersonalen betonar vidare vikten av goda 5

8 anhörigkontakter samt vikten av samsyn i vad god vård är, för att vårdtagaren ska få en så god omvårdnad som möjligt. Vårdpersonal och vårdtagare som talar olika språk förorsakar idag bekymmer på boendena. Språkproblemen försvåras ofta i kombination med demens och beroende på hur långt framskriden demensen är. Att inte kunna kommunicera verbalt tenderar dessutom att öka isoleringen för den utrikes födda vårdtagaren. Ur vårdtagarens synvinkel har det också varit extra svårt vid demenssjukdomar då vårdtagaren tappat det svenska språket och gått tillbaka till modersmålet. Tvåspråkiga anhöriga har ofta varit den avgörande kommunicerande länken mellan vårdtagare och vårdpersonal. Vid demenssjukdom upplever vårdtagaren ofta att man kommunicerar på svenska, men det är modersmålet man talar. Den stora utmaningen i denna förprojektering har varit att komma till behovens kärna och hitta fungerande, hållbara och kostnadseffektiva lösningar som ska öka kvalitén i vården för såväl utrikes födda vårdtagare, som att utrusta omsorgspersonalen med verktyg för att kunna möta upp mot nya förutsättningar i sitt yrke. 6

9 4 ENGLISH SUMMARY Enbom, Brita (2009) Internationalize at Home Inventory of future needs and possibilities in a multicultural elderly care. The Care and Elderly Care Department, Municipality of Alingsås Keywords: immigrant, elderly accommodation, care personnel, competence In December 2008, the Care and Elderly Care Department together with the Department of Integration took an initiative to a common project Internationalize at Home. As the number of immigrants increases in the municipality, the number of immigrants in the elderly care also increases. That does in many cases put new requirements on the care personnel. The verbal communication gets new requirements and new cultural and religious aspects on care become visible. Already today, new challenges are observed, and there will be more in the future. From a demographic point of view the number of older immigrants is rising rather slowly and with an exponential growth is not expected in Alingsås. The largest increases in Sweden are seen in the larger cities. The objectives of Internationalize at home are actually three. The department wants initially get a better picture of the need of competence development in multicultural questions among the care personnel at the municipality's elderly care accommodations. The department also wants to increase the personnel's awareness of future work situation, bring up the question to discussion and equip the personnel with tools to handle the upcoming situation. To get answers to our questions, we performed a survey with 200 randomly chosen individuals in the care personnel. We also performed 10 interviews with unit managers and relatives of caretakers to widen the spectra of feedback. A reference group consisting of 10 assistant nurses, care personnel and administrator from the municipality's different elderly care accommodations were tied to the project As a result of the analysis, some clear directions were identified. The personnel clearly wish to learn more about care at the end of life. Furthermore, the importance of good contacts with relatives to the caretaker and the importance of joint view about what good care is, to give the caretaker the best care possible. There are language 7

10 problems especially at the accommodations that today have immigrant caretakers. These problems become worse for demented persons receiving care. Before this occurs, the personnel often solve problems with ingenuity in the shape of sign language, pictures and body language. However, the personnel feel sometimes frustration over not understanding the person receiving care, which also tends to increase the isolation of the born abroad person receiving care. From the demented immigrant persons receiving care, it has this far been extra hard, since they often lose the Swedish language. Bilingual relatives have often been the link to enable communication. The person receiving care experiences a Swedish communication, but it is the mother tongue that is spoken. The most complicated issue in this pre project has been to come to the core of the problems and find working, sustainable and cost efficient solutions that will increase the quality for immigrants receiving care as well as equipping the care personnel with tools to be able to meet new expectations in their jobs. 8

11 5 INLEDNING 5.1 Bakgrund Demografisk utveckling Vid utgången av 2008 var andelen utrikes födda 14 % i Sverige, och antalet utrikesfödda personer ökar stadigt. År 1960 var andelen så låg som 4 % och år 2000 var antalet uppe i 11 %. Alingsås kommun består idag av 8 % utrikes födda invånare och ett 20 tal utrikes födda personer har en beviljad plats på något av kommunens äldreboenden. Statistik från SCB visar att trenden med en ökande äldre befolkning kommer att hålla i sig. Detta innebär att vårdpersonalen på kommunens äldreboenden successivt kommer att ställas inför en ny arbetssituation, med en alltmer heterogen grupp vårdtagare Flyktingmottagning Alingsås kommun har sedan 1985 ett grundavtal med Migrationsverket att årligen ta emot 40 flyktingar. De senaste åren har avtal dock tecknats om utökad mottagning p g a ett ökat flyktingtryck. Det betyder i praktiken att antalet mottagna flyktingar snarare rört sig om personer årligen. Kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2009 att fortsätta med utökad mottagning även under år Platserna kommer att fördela sig på 65 platser anvisade genom Migrationsverket, 5 platser för personer som på egen hand väljer att bosätta sig i Alingsås samt att 10 platser för personer som tas emot genom den organiserade vidarebosättningen Projektidé I november 2008 tog Integrationsavdelningen och Vård och äldreomsorgsförvaltningen kontakt med varandra för att undersöka möjligheterna till ett gemensamt projekt. Var finns utmaningarna och behoven? Mot bakgrund av denna frågeställning ansökte Vård och äldreomsorgsförvaltningen i januari 2009 om projektmedel hos Europeiska Social Fonden, för att genomföra en förundersökning för ett kommande eventuellt genomförande projekt. Genom en förundersökning kunde riskerna kring ett större projekt minimeras och det skulle innebära möjlighet att skaffa en bättre bild av behoven. Baserat på utfallet i denna förundersökning kommer beslut att fattas i förvaltningen huruvida ett genomförandeprojekt ska sjösättas, och hur dess utformning i så fall kommer att se ut. ESF finansierar förundersökningen till 100 %. 9

12 5.1.4 Projektorganisation Projektets styrgrupp har bestått av Niklas Hellgren, ordförande i Vård och äldreomsorgsnämnden, Magnus Haggren, förvaltningschef, Pernilla Melin, förvaltningssekreterare, Andreas Hasselteg, controller, Alexandra Wollmar, informatör integrationsavdelningen, Ulrica Carlsson enhetschef Hagagården, och Brita Enbom, projektledare. Jag som projektledare har en bakgrund som internationell samordnare i Alingsås kommun. Där har jag tidigare kommit i kontakt med en mängd olika internationella projekt, de flesta med inkluderade utrikes utbyten i form av resor. I Internationalisera Nära vill vi göra tvärtom. Här försöker vi hitta, förvalta och utveckla den internationella kompetens som finns alldeles om hörnet på bästa sätt. För att på utsatt projekttid ha möjlighet att ta in så mycket kunskap och erfarenhet från berörd vårdpersonal, har jag haft god hjälp av enhetscheferna på kommunens äldreboenden. De har hjälpt till att slussa mig till rätt personer, kommit med synpunkter och deltagit i projektaktiviteter. Jag har förutom vårdpersonalen också varit i kontakt med och haft hjälp av kommunens demenssköterska, biståndshandläggare, närståendesamordnare och boendesamordnare Kommunikation och rutiner Styrgruppen träffades vid fem tillfällen under hösten. Jag har i egenskap av projektledare varit den sammankallande och föredragande vid dessa möten. Minnesanteckningar är förda vid samtliga möten. Styrgruppens huvudsakliga uppgift har varit att hålla projektet på rätt köl, samt att se till att projektet hållit sig inom givna ekonomiska ramar. I de fall projektändringar varit aktuella har det diskuterats i styrgruppen. 5.2 Definitioner Personer med svensk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras inrikes födda som personer som har två inrikes födda föräldrar, eller inrikes födda personer med en inrikes och en utrikes född förälder. 10

13 5.2.2 Personer med utländsk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras personer med utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda, eller personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen av begreppet ändrades Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet Utrikes född Som utrikes född person definieras person som är född utomlands av utrikesfödda föräldrar Födelseland Uppgifter om födelseland registreras vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Politiska och geografiska förändringar kan medföra att personen i folkbokföringen kan förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. En person tillåts registrera exempelvis Bosnien Hercegovina eller Estland som födelseland även om det aktuella landet inte fanns som självständig stat då personen föddes. 5.3 Styrande dokument I Sverige arbetar äldreomsorgen utifrån principen alla människors lika rätt. Den lika rätten är en grundsten i äldreomsorgen samtidigt som lagen lyfter fram individens specifika behov. Lagen bygger på humanistiska värderingar som grund för den livskvalitet som lagen syftar till att ge. Även om socialtjänstlagen anger att hänsyn ska tas till individuella behov och personliga preferenser finns det en risk för mer eller mindre generaliserade lösningar som inte alltid tar hänsyn till den enskildas behov Kvalitetsmål 2002 antogs 11 kvalitetsmål av vård och äldreomsorgsnämnden. De reviderades under 2009 och minskades till nio stycken. Målen bygger på den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och innehåller kvalitetsbeskrivningar som förklarar innebörden i respektive mål samt vad som menas med god kvalitet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun. Till respektive mål är uppföljningspunkter knutna som används vid uppföljning i verksamheten, oavsett utförare. Dokumentet revideras årligen. Målen 11

14 och målbeskrivningarna ligger fast, däremot förändras uppföljningspunkterna utifrån aktuella mätningar, krav, inriktningar och/eller mål. Kvalitetsmålen anger vad som skall uppnås. Varje verksamhet, kommunal som enskild, skall beskriva hur man arbetar för att uppfylla de satta målen Integrationsplan Kommunfullmäktige antog en Integrationsplan den 23 februari KF 29 Planen ska främja ett öppet och integrerat Alingsås och bidra till skapandet av en kommun där mångfald ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet för att motverka social, ekonomisk och kulturell utestängning. God livskvalitet för alla alingsåsare är visionen. I följande avsnitt finns att läsa: 2:3 Insatser mot diskriminering och rasism. Främlingsrädsla, diskriminering, främlingsfientliga och rasistiska yttringar ska motarbetas. 2:4 Insatser för äldre och funktionshindrade. Insatser ska göras med syfte att skapa högre livskvalitet för äldre och funktionshindrade med annan etnisk och kulturell bakgrund och utan kunskaper i det svenska språket Diskrimineringslagen 2009 Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bland annat två nya diskrimineringsgrunder och diskrimineringsförbudens omfattning vidgas till att omfatta fler samhällsområden än tidigare. Lagen innefattar sju olika diskrimineringsgrunder varav det är områdena etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning som behandlas i denna förundersökning. 12

15 6 NULÄGE Både bland svenskfödda och utrikes födda är det gruppen unga äldre som ökar snabbast i Sverige. Idag finns det knappt personer över 64 år som är födda utanför Sverige. År 2060 kommer de att vara mer än tre gånger så många, över Invandringen ökar De senaste åren har nettoinvandringen varit rekordhög i Sverige, med över personer som invandrat årligen. På sikt antas Sverige ha en årlig invandring på personer och en utvandring på personer. Det ger en årlig nettoinvandring på drygt Däremot beräknas Sverige inte ha någon naturlig folkökning på sikt. En naturlig folkökning innebär att antalet födda är större än antalet döda. Efter år 2030 är det antagandet om ett invandringsöverskott som gör att folkökningen fortsätter. Då beräknas nämligen antalet döda överstiga antalet födda. 6.2 Högre medelålder Medellivslängden för kvinnor antas i prognosen öka från 83 år 2008 till 87 år För män antas medellivslängden för samma period öka från 79 till 85 år. Eftersom medellivslängden antas öka mer för männen än för kvinnorna leder det till att det blir alltfler äldre män. Idag går det 58 män på 100 kvinnor i åldrarna över 80 år, år 2060 beräknas det gå 83 män på 100 kvinnor i de åldrarna. 6.3 Vilka är de utrikes födda i Alingsås? Idag är det de personer som kom till Alingsås som arbetskraftsinvandrare på 50 talet som är i pensionsålder. Många av dem arbetade på bomullsväveriet i Tollered och har varit yrkesverksamma i hela sina liv. Den största gruppen utrikes födda invånare i Alingsås idag är gruppen finländare. Av mottagna flyktingar utgör irakier den största folkgruppen och den största språkgruppen är arabiska. Gruppen i åldrarna år är den överlägset största åldersgruppen bland mottagna flyktingar. Gruppen män som tas emot är marginellt större än gruppen kvinnor. Vilka nationaliteter som kommer att vara aktuella för mottagning i framtiden är svårare att sia om, då flykting mottagningen baserar sig på tillståndet i världen. 13

16 Flyktingmottagning Land Somaliska Språk statslös Tjetjenien Ryssland Kamerun Vitryssland Syrien Somalia Serbien Equador Colombia Kongo Iran Irak Eritrea Burundi Burma Armenien Afganistan Spanska Burmesiska Engelska Keldani Tjetjenska Ryska Romani Kurdiska Arabiska Tigrinia Sorani skb Persiska Lingala kirundi karen dari badinani armenska albanska Ålder K ö n år år år år Kvinna Man år år

17 6.4 Intressenter Intressenter i projektet avser alla som på något sätt påverkar eller påverkas av projektet. Vissa tillhör båda grupperna. Intressenter är alla som behövs för att klara av projektet, men det kan också vara de som påverkas av projektet, eller de som bevakar projektet. Identifierade intressenter i Internationalisera Nära är: Kärnintressenter: Vård och äldreomsorgsnämnden Vård och Äldreomsorgsförvaltningen Styrgruppen ESF Primärintressenter: Integrationsavdelningen Referensgruppen Personal i äldreomsorgen Utrikesfödda vårdtagare Anhöriga till utrikes födda Utrikes födda i allmänhet Sekundärintressenter: Andra kommuner i regionen/ i Sverige Tolkar Allmänhet Press Invandrargrupper Minoritetsgrupper 7 FÖRBEREDANDE ARBETE Projektarbetet delades in i tre faser planeringsfas, genomförandefas och avslutningsfas. 15

18 7.1 Planeringsfas I planeringsfasen genomfördes ett antal analyser för att få en bild av nuläget. Inledningsvis gjordes en nulägesanalys inom vilken inventeringen av befintlig språkkompetens genomfördes. Projektet presenterades via mail för enhetscheferna och en projektpresentation lades ut på kommunens hemsida. Pressen informerades vilket resulterade i två artiklar i Alingsås Kuriren respektive Alingsås tidningen. Även en omfattande omvärldsanalys genomfördes. I och med en ökad migration i Sverige, Europa och Världen är mångkulturell äldrevård en fråga som diskuteras i många länder. Sökandet begränsades till i första hand svenska kommuner. Steg ett var att hitta kommuner som arbetat med frågan över huvud taget. Det blev naturligt att söka i kända invandrartäta kommuner som t ex, Botkyrka, Malmö, Eskilstuna och stadsdelen Gunnared i Göteborg. Efter att ha identifierat ett antal kommuner fortsattes sen sökandet efter kommuner med ungefär samma demografiska och ekonomiska förutsättningar som Alingsås. Kontakt togs med Katrineholm och Falköping där lärande exempel kunde identifieras. Samtliga externa kontakter har tagits via mail och telefon, och projektet har oftast mötts av stort intresse och stor hjälpsamhet. En stor del av planeringsfasen ägnades åt litteraturstudier och fastläggande av höstens projektaktiviteter. 7.2 Genomförandefas Genomförandefasen bestod till största delen av att producera och distribuera enkätundersökningen, genomföra intervjuerna, arrangera och genomföra utbildningsdagen samt genomföra de löpande mötena med referensgruppen. Studiebesöket i Falköping gjordes i genomförandefasen. 7.3 Avslutningsfas Avslutningsfasen innefattade analysarbete, utvärdering, rapportskrivning och ytterligare ett studiebesök i stadsdelen Gunnared i Göteborg. Samtliga projekt som beviljats medel från Europeiska Social Fonden åtar sig att sprida information om sitt projekt till olika intressenter som lärande exempel både vad gäller metod och resultat. En del av slutfasen ägnades åt detta. 16

19 8 SYFTE, MÅL OCH METOD 8.1 Syfte Projektets syfte är egentligen tre. Vård och äldreomsorgsförvaltningen vill: kartlägga behovet av kompetensutveckling hos vårdpersonalen på äldreboendena inom det mångkulturella området. medvetandegöra vårdpersonalen om kommande arbetssituation och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera den. på längre sikt bidra till att Alingsås blir en mer attraktiv boendekommun och motverka regional obalans. Genom att kunna erbjuda en flexibel äldrevård med personal som har interkulturell kompetens förhindra att utrikes födda flyttar till andra kommuner Målgrupp Den primära målgruppen i projektet är vårdpersonal och undersköterskor på kommunens äldreboenden. Den sekundära målgruppen består av utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden och deras anhöriga. 8.2 Mål Sju SMARTA mål sattes upp för projektet. Att ett mål är SMART betyder att det ska vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidssatt. Samtliga boenden kartlagt andelen utrikes födda vårdtagare. 200 anställda tilldelats enkätundersökningen och minst 70% har svarat. Fem intervjuer genomförts med anställda. Fem intervjuer genomförts med anhöriga till utrikes födda vårdtagare. Fem intervjuer genomförts med utrikes födda vårdtagare. En nki baserad (nöjd kund index) undersökning genomförts på ett underlag av minst 20 utrikesfödda vårdtagare. 30 anställda deltagit i utbildningsdagen. 17

20 8.3 Metod De metoder som använts vid insamling av empiri är enkätundersökning, personlig intervju, utbildningsdag, studiebesök och referensgrupp Enkätundersökning Kopplat till projektets huvudsyfte, kartläggning av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturell omvårdnad, skickades enkäten ut till 200 slumpmässigt utvalda personer i vårdpersonalen. Enkäten som fylldes i anonymt, var indelad i fem olika avsnitt och innehöll 42 påståenden som respondenterna skulle förhålla sig till. Tanken var ursprungligen att göra en webenkät. Det visade sig vara en svårframkomlig väg då vårpersonalen saknar personliga mailadresser på sina arbetsplatser. Istället användes pappersenkäter som distribuerades ut till respondenterna av respektive enhetschef. Dessa returnerades ifyllda till mig via internposten. Jag lade in resultatet i enkätverktyget EsMaker, och på så vis kunde materialet hanteras på ett smidigt och användbart sätt. Styrgruppen fick agera pilotgrupp och testa enkäten för att minimera risken för missuppfattningar, innan den skickades ut till de slutgiltiga respondenterna. När enkäten distribuerats var den öppen i 14 dagar. Svarstiden förlängdes i fem dagar för att samla in eventuella eftersläntrare. Målet var att få en svarsrate på 70 %, och efter genomförd bortfallsanalys hamnade vi på 72 %, vilket kändes mycket tillfredsställande Personlig intervju Enhetschefer De personliga intervjuer som skulle genomföras var fem stycken med enhetschefer, fem stycken med anhöriga och fem stycken med vårdtagare. Tanken var att fånga in olika intressen kring samma fråga. Två enhetschefer på boenden som saknade utrikes födda vårdtagare intervjuades, samt tre enhetschefer på boenden med utrikesfödda vårdtagare. Utifrån denna utgångspunkt bokades intervjuerna in efter enhetschefens tillgänglighet. Intervjuerna genomfördes på enhetschefernas respektive arbetsplats och varade ca 1 tim. Intervjuerna var kvalitativa och ostrukturerade kring specifika teman. Den kvalitativa intervjumetoden är ett medel som används för att identifiera eller upptäcka ännu okända företeelser, egenskaper eller innebörder. Det är en vägledd konversation av sonderande karaktär med icke standardiserade frågor. Att den är 18

21 ostrukturerad betyder att informanten tillfrågas om ett eller flera frågeområden. Frågeföljden avgörs av informantens svar. Frågorna är formulerade så att de kan tolkas på flera sätt. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. Anhöriga För att komma i kontakt med anhöriga kontaktades de enhetschefer som har utrikes födda vårdtagare på sina boenden. Förhoppningen var att få hjälp med en första förfrågan till anhöriga som kunde tänka sig att ställa upp och låta sig intervjuas. Sammanlagt intervjuades fem anhöriga, tre män och två kvinnor. De intervjuade var äkta make, sambos, dotter och syskonbarn. Intervjuerna genomfördes efter överenskommelse med respektive anhörig på olika platser beroende på vad som fungerade bäst för den anhörige. Intervjuerna varade mellan en och en halv timma. Även här var intervjuerna kvalitativa. Tanken var att låta den anhörige så fritt som möjligt få prata utifrån egna erfarenheter. Intervjun dokumenterades med anteckningar och renskrevs efter intervjun. Intervjun följdes upp med ett telefonsamtal dagen efter intervjutillfället, för att höra om informanten önskade göra några korrigeringar eller tillägg. Vid ett par tillfällen önskade informanterna en kopia på mina anteckningar, vilket också skickades till dem per post. Samtliga informanter hade varit minst 20 år i Sverige och talade god svenska, varför tolk inte behövde anlitas. Utrikesfödda vårdtagare Att hitta utrikes födda vårdtagare att intervjua visade sig vara svårt. Enhetscheferna var ännu en gång behjälpliga med förslag på tänkbara personer. Dessvärre visade det sig svårt att få tag i fem vårdtagare som kunde bli intervjuade. Det berodde oftast på att aktuella vårdtagare hade för låg hälsostatus vilket omöjliggjorde en intervju. En intervju påbörjades per telefon, men avbröts då vårdtagaren blev alltför trött för att slutföra intervjun. Detta resulterade i att gruppen vårdtagare inte kom att intervjuas, vilket måste ses som en brist i kartläggningen Nöjd kund index (NKI) undersökning. En nki baserad undersökning var inplanerad att genomföra. Efter överväganden ställdes den in, när det visade sig att vi inte skulle kunna få 20 utrikesfödda att delta i undersökningen beroende på alltför lågt hälsotillstånd. Med bakgrund av detta fanns planer på att gå via hemtjänsten för att få kontakt med just vårdtagargruppen. Detta drog dock ut på tiden då kontaktvägarna mot hemtjänsten inte var upparbetade. Därmed togs beslut att avstå den nki baserade undersökningen helt. 19

22 8.3.4 Referensgrupp För att få en direktkontakt med vårdpersonalen knöts en referensgrupp till projektet. För att kunna identifiera gruppmedlemmar ombads enhetscheferna och fråga sin personal om någon var intresserad av att delta. Responsen var god trots kort varsel, och en grupp på tio personer med representation från olika boenden kom att utgöra referensgruppen. Gruppen innehöll bland andra en man och utrikes födda kvinnor. Detta speglar ganska väl fördelningen även på arbetsplatserna. Referensgruppen träffades fyra gånger under hösten. Varje träff var inriktad på ett specifikt tema. Första träffen innehöll en projektpresentation och under de följande träffarna behandlades språk/kommunikation, religion och etnicitet. Referensgruppens medlemmar gavs utrymme på respektive APT för att berätta om projektarbetet för sina arbetskamrater. Då samtliga boenden inte haft representation i gruppen har ändå enhetscheferna på dessa tilldelats minnesanteckningar från samtliga möten. På så vis har de kunnat följa utvecklingen i projektet Utbildningsdag En utbildningsförmiddag på temat Mångfald arrangerades i mitten på oktober i samarbete med studieförbundet Sensus i Göteborg. Ursprungligen var denna dag avsedd för enhetscheferna som dessutom var välkomna att bjuda med och anställd från varje boende. Syftet med dagen var att deltagarna skulle få en grundläggande insikt i mångfaldsfrågor och öka sin kompetens i dessa frågor. Det var trögt att få deltagare till utbildningen och inbjudan breddades till att omfatta även biståndsbedömare, politiker och till viss del rehabpersonal. Det var 28 personer som deltog i utbildningen vilken hölls av Cajsa Linderoth från Sensus i Göteborg Studiebesök Projektet omfattade två studiebesök för projektets styrgrupp. Målet med studiebesöken var att besöka två demografiskt olika kommuner för att få se exempel på olika lösningar under olika förutsättningar. Falköping och stadsdelen Gunnared i Göteborgs stad valdes ut att besöka. Falköping inventerade tidigt språkkunskaperna hos vård personalen och de är duktiga på att ge kommuninvånarna samhälls information på olika språk. Falköping är till antalet kommuninvånare snarlikt Alingsås och har ganska lika förutsättningar vad gäller t ex flyktingmottagningen. Stadsdelen Gunnared har en helt annan demografisk struktur än Alingsås. Hela 45 % av invånarna i stadsdelen utgörs av utrikes födda personer. Den finska avdelningen Rauhala på Lövgärdets äldreboende besöktes, och likaså dagcentralen Träffpunkten. 20

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser 2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Brukarundersökning. Flyktingmottagningen. Dec 2006

Brukarundersökning. Flyktingmottagningen. Dec 2006 Brukarundersökning Flyktingmottagningen 2006 Dec 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter en bestämd

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober Plan för jämställdhet & mångfald Oktober 2013-2015 Vision för Jämställdhet & Mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ska ha arbetsplatser som är fria från fördomar och där diskriminering och kränkande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS 2017-02-09 KS2017.0497 U N D E R R U B R I K Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats:

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-06-30 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Socialkontoret Elisabeth Gerhardsson, Verksamhetsutvecklare Tfn 0515-85322 E-post elisabeth.gerhardsson@falkoping.se Datum 2004-03-29 Dnr 1 (8) Uppföljning av kvalitetsgarantier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat. Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING STALLGÅRDEN FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2018-03-27 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016 Dnr 41-766/16 November 16 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 16 stockholm.se November 16 Utgivare: Äldreförvaltningen Kontaktperson: Elisabeth Landström Dnr 41-766/16 Innehåll Innehåll

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag. Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KRISTALLENS FÖRSKOLA 2018-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Klostertians förskolas

Klostertians förskolas Klostertians förskolas Likabehandlingsplan BUREÅ 14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Klostertiansförskola, Bureå 2014-10-27 Förord Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Kompassen avdelning Blåbäret Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken Järfälla kommun Finskt förvaltningsområde november 2018 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt och genomförande 3 1.1. Om oss 3 1.2. Bakgrund & syfte 4 2. Bakgrund 5 2.1. Bakgrund

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Integrationsplan

Integrationsplan 2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer