INTERNATIONALISERA NÄRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERNATIONALISERA NÄRA"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT INTERNATIONALISERA NÄRA En kartläggning av behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård i Alingsås kommun Brita Enbom

2

3 INTERNATIONALISERA NÄRA

4 1 FÖRORD Gruppen äldre, utrikes födda personer ökar i Sverige såväl som i Alingsås. Aktuell demografisk forskning visar att befolkningen i Sverige överlag blir allt äldre. Detta innebär att vi inom äldreomsorgen nu och i framtiden kommer att möta en alltmer heterogen grupp människor inom vår verksamhet. Enligt Socialtjänstlagen har alla människor rätt till en individuellt anpassad vård. Men hur går vi till väga för att utrusta vårdpersonalen att möta denna nya arbetssituation, och hur ska vi göra för att motverka risk för diskriminering och utanförskap när det gäller de utrikes födda vårdtagarna? Våren 2009 beviljades Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen kr av Europeiska Social Fonden för att genomföra en förundersökning. Syftet med förundersökningen var att förvaltningen skulle få en bättre bild av personalens behov av kompetensutveckling gällande mångkulturell vård. I denna rapport redovisas resultatet av nämnda förundersökning och förslag på tänkbara åtgärder läggs fram. Rapporten grundar sig främst på en enkätundersökning som gått ut till 200 vårdbiträden och undersköterskor på kommunens äldreboenden, samt 10 intervjuer som genomförts med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare. Jag vill rikta ett stort tack till Brita Enbom som i egenskap av projektledare har genomfört förundersökningen på ett engagerat sätt. Jag vill också tacka samtliga deltagare i projektets styrgrupp respektive referensgrupp som bidragit med värdefulla synpunkter och erfarenheter, informanter som generöst delat med sig av sina tankar i intervjuer, enhetschefer, vårdpersonal och övriga som har engagerat sig i projektet på olika vis. Manuskriptet har granskats av Pernilla Melin förvaltningssekreterare, Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun. Alingsås den 18 december 2009 Magnus Haggren Förvaltningschef, Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun 2

5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Innehåll 1 Förord Innehållsförteckning Sammanfattning English summary Inledning Bakgrund Definitioner Styrande dokument Nuläge Invandringen ökar Högre medelålder Vilka är de utrikes födda i Alingsås? Intressenter Förberedande arbete Planeringsfas Genomförandefas Avslutningsfas Syfte, mål och metod Syfte Mål Metod Resultat och analys Enkätundersökningen Personliga intervjuer, Enhetschefer Personliga intervjuer Anhöriga Utbildningsdag Inventerade språkkunskaper personal Inventerade språkkunskaper vårdtagare Åtgärdsförslag Språkombud Utbildning Information Boendeplacering Levnadsberättelse

6 10.6 Hemtjänst och anhörigstöd Värdegrund Litteratur Bilagor

7 3 SAMMANFATTNING Enbom, Brita (2009) Internationalisera Nära Kartläggning av framtida behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård. Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun. Nyckelord: utrikesfödd, äldreboende, vårdpersonal, kompetens I december 2008 tog Vård och äldreomsorgen och Integrationsavdelningen i Alingsås initiativ till det gemensamma projektet Internationalisera Nära. I takt med att antalet utrikes födda personer ökar i kommunen, ökar också antalet utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden. Detta faktum ställer i många fall nya krav på omsorgspersonalen både språkligt och kulturellt. Den verbala kommunikationen får ändrade förutsättningar och nya kulturella och religiösa aspekter på vården kommer i dagen. Redan idag ser vi utmaningar i detta och i framtiden lär de bli fler. I Alingsås ökar de utrikesfödda invånarna tämligen långsamt och med demografisk statistik som grund kan man inte förutspå en explosionsartad ökning. De största ökningarna i Sverige syns i storstadsområdena. Syftet med Internationalisera Nära är flera. Inledningsvis vill Vård och äldreomsorgsförvaltningen få en bättre bild av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturella frågor. Förvaltningen vill även uppmärksamma personalen på kommande arbetssituation och lyfta frågan kring mångkulturell omvårdnad, och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera kommande arbetssituation. För att få svar på våra frågor genomfördes en enkätundersökning bland vårdpersonalen på äldreboendena. Även 10 intervjuer med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare genomfördes för att fånga upp synpunkter från flera håll. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. I utbildningssyfte arrangerades en förmiddagsutbildning på temat Mångfald för enhetscheferna på äldreboendena. En referensgrupp bestående av 10 personer knöts till projektet. En inventering av utrikesfödd vårdpersonal respektive utrikesfödda vårdtagare genomfördes. Resultatet av studien visar några tydliga riktningar. Vårdpersonalen uttalar en tydlig önskan att lära mer om vård vid livets slut och om frågor som rör döden i olika kulturer och religioner. Vårdpersonalen betonar vidare vikten av goda 5

8 anhörigkontakter samt vikten av samsyn i vad god vård är, för att vårdtagaren ska få en så god omvårdnad som möjligt. Vårdpersonal och vårdtagare som talar olika språk förorsakar idag bekymmer på boendena. Språkproblemen försvåras ofta i kombination med demens och beroende på hur långt framskriden demensen är. Att inte kunna kommunicera verbalt tenderar dessutom att öka isoleringen för den utrikes födda vårdtagaren. Ur vårdtagarens synvinkel har det också varit extra svårt vid demenssjukdomar då vårdtagaren tappat det svenska språket och gått tillbaka till modersmålet. Tvåspråkiga anhöriga har ofta varit den avgörande kommunicerande länken mellan vårdtagare och vårdpersonal. Vid demenssjukdom upplever vårdtagaren ofta att man kommunicerar på svenska, men det är modersmålet man talar. Den stora utmaningen i denna förprojektering har varit att komma till behovens kärna och hitta fungerande, hållbara och kostnadseffektiva lösningar som ska öka kvalitén i vården för såväl utrikes födda vårdtagare, som att utrusta omsorgspersonalen med verktyg för att kunna möta upp mot nya förutsättningar i sitt yrke. 6

9 4 ENGLISH SUMMARY Enbom, Brita (2009) Internationalize at Home Inventory of future needs and possibilities in a multicultural elderly care. The Care and Elderly Care Department, Municipality of Alingsås Keywords: immigrant, elderly accommodation, care personnel, competence In December 2008, the Care and Elderly Care Department together with the Department of Integration took an initiative to a common project Internationalize at Home. As the number of immigrants increases in the municipality, the number of immigrants in the elderly care also increases. That does in many cases put new requirements on the care personnel. The verbal communication gets new requirements and new cultural and religious aspects on care become visible. Already today, new challenges are observed, and there will be more in the future. From a demographic point of view the number of older immigrants is rising rather slowly and with an exponential growth is not expected in Alingsås. The largest increases in Sweden are seen in the larger cities. The objectives of Internationalize at home are actually three. The department wants initially get a better picture of the need of competence development in multicultural questions among the care personnel at the municipality's elderly care accommodations. The department also wants to increase the personnel's awareness of future work situation, bring up the question to discussion and equip the personnel with tools to handle the upcoming situation. To get answers to our questions, we performed a survey with 200 randomly chosen individuals in the care personnel. We also performed 10 interviews with unit managers and relatives of caretakers to widen the spectra of feedback. A reference group consisting of 10 assistant nurses, care personnel and administrator from the municipality's different elderly care accommodations were tied to the project As a result of the analysis, some clear directions were identified. The personnel clearly wish to learn more about care at the end of life. Furthermore, the importance of good contacts with relatives to the caretaker and the importance of joint view about what good care is, to give the caretaker the best care possible. There are language 7

10 problems especially at the accommodations that today have immigrant caretakers. These problems become worse for demented persons receiving care. Before this occurs, the personnel often solve problems with ingenuity in the shape of sign language, pictures and body language. However, the personnel feel sometimes frustration over not understanding the person receiving care, which also tends to increase the isolation of the born abroad person receiving care. From the demented immigrant persons receiving care, it has this far been extra hard, since they often lose the Swedish language. Bilingual relatives have often been the link to enable communication. The person receiving care experiences a Swedish communication, but it is the mother tongue that is spoken. The most complicated issue in this pre project has been to come to the core of the problems and find working, sustainable and cost efficient solutions that will increase the quality for immigrants receiving care as well as equipping the care personnel with tools to be able to meet new expectations in their jobs. 8

11 5 INLEDNING 5.1 Bakgrund Demografisk utveckling Vid utgången av 2008 var andelen utrikes födda 14 % i Sverige, och antalet utrikesfödda personer ökar stadigt. År 1960 var andelen så låg som 4 % och år 2000 var antalet uppe i 11 %. Alingsås kommun består idag av 8 % utrikes födda invånare och ett 20 tal utrikes födda personer har en beviljad plats på något av kommunens äldreboenden. Statistik från SCB visar att trenden med en ökande äldre befolkning kommer att hålla i sig. Detta innebär att vårdpersonalen på kommunens äldreboenden successivt kommer att ställas inför en ny arbetssituation, med en alltmer heterogen grupp vårdtagare Flyktingmottagning Alingsås kommun har sedan 1985 ett grundavtal med Migrationsverket att årligen ta emot 40 flyktingar. De senaste åren har avtal dock tecknats om utökad mottagning p g a ett ökat flyktingtryck. Det betyder i praktiken att antalet mottagna flyktingar snarare rört sig om personer årligen. Kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2009 att fortsätta med utökad mottagning även under år Platserna kommer att fördela sig på 65 platser anvisade genom Migrationsverket, 5 platser för personer som på egen hand väljer att bosätta sig i Alingsås samt att 10 platser för personer som tas emot genom den organiserade vidarebosättningen Projektidé I november 2008 tog Integrationsavdelningen och Vård och äldreomsorgsförvaltningen kontakt med varandra för att undersöka möjligheterna till ett gemensamt projekt. Var finns utmaningarna och behoven? Mot bakgrund av denna frågeställning ansökte Vård och äldreomsorgsförvaltningen i januari 2009 om projektmedel hos Europeiska Social Fonden, för att genomföra en förundersökning för ett kommande eventuellt genomförande projekt. Genom en förundersökning kunde riskerna kring ett större projekt minimeras och det skulle innebära möjlighet att skaffa en bättre bild av behoven. Baserat på utfallet i denna förundersökning kommer beslut att fattas i förvaltningen huruvida ett genomförandeprojekt ska sjösättas, och hur dess utformning i så fall kommer att se ut. ESF finansierar förundersökningen till 100 %. 9

12 5.1.4 Projektorganisation Projektets styrgrupp har bestått av Niklas Hellgren, ordförande i Vård och äldreomsorgsnämnden, Magnus Haggren, förvaltningschef, Pernilla Melin, förvaltningssekreterare, Andreas Hasselteg, controller, Alexandra Wollmar, informatör integrationsavdelningen, Ulrica Carlsson enhetschef Hagagården, och Brita Enbom, projektledare. Jag som projektledare har en bakgrund som internationell samordnare i Alingsås kommun. Där har jag tidigare kommit i kontakt med en mängd olika internationella projekt, de flesta med inkluderade utrikes utbyten i form av resor. I Internationalisera Nära vill vi göra tvärtom. Här försöker vi hitta, förvalta och utveckla den internationella kompetens som finns alldeles om hörnet på bästa sätt. För att på utsatt projekttid ha möjlighet att ta in så mycket kunskap och erfarenhet från berörd vårdpersonal, har jag haft god hjälp av enhetscheferna på kommunens äldreboenden. De har hjälpt till att slussa mig till rätt personer, kommit med synpunkter och deltagit i projektaktiviteter. Jag har förutom vårdpersonalen också varit i kontakt med och haft hjälp av kommunens demenssköterska, biståndshandläggare, närståendesamordnare och boendesamordnare Kommunikation och rutiner Styrgruppen träffades vid fem tillfällen under hösten. Jag har i egenskap av projektledare varit den sammankallande och föredragande vid dessa möten. Minnesanteckningar är förda vid samtliga möten. Styrgruppens huvudsakliga uppgift har varit att hålla projektet på rätt köl, samt att se till att projektet hållit sig inom givna ekonomiska ramar. I de fall projektändringar varit aktuella har det diskuterats i styrgruppen. 5.2 Definitioner Personer med svensk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras inrikes födda som personer som har två inrikes födda föräldrar, eller inrikes födda personer med en inrikes och en utrikes född förälder. 10

13 5.2.2 Personer med utländsk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras personer med utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda, eller personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen av begreppet ändrades Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet Utrikes född Som utrikes född person definieras person som är född utomlands av utrikesfödda föräldrar Födelseland Uppgifter om födelseland registreras vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Politiska och geografiska förändringar kan medföra att personen i folkbokföringen kan förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. En person tillåts registrera exempelvis Bosnien Hercegovina eller Estland som födelseland även om det aktuella landet inte fanns som självständig stat då personen föddes. 5.3 Styrande dokument I Sverige arbetar äldreomsorgen utifrån principen alla människors lika rätt. Den lika rätten är en grundsten i äldreomsorgen samtidigt som lagen lyfter fram individens specifika behov. Lagen bygger på humanistiska värderingar som grund för den livskvalitet som lagen syftar till att ge. Även om socialtjänstlagen anger att hänsyn ska tas till individuella behov och personliga preferenser finns det en risk för mer eller mindre generaliserade lösningar som inte alltid tar hänsyn till den enskildas behov Kvalitetsmål 2002 antogs 11 kvalitetsmål av vård och äldreomsorgsnämnden. De reviderades under 2009 och minskades till nio stycken. Målen bygger på den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och innehåller kvalitetsbeskrivningar som förklarar innebörden i respektive mål samt vad som menas med god kvalitet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun. Till respektive mål är uppföljningspunkter knutna som används vid uppföljning i verksamheten, oavsett utförare. Dokumentet revideras årligen. Målen 11

14 och målbeskrivningarna ligger fast, däremot förändras uppföljningspunkterna utifrån aktuella mätningar, krav, inriktningar och/eller mål. Kvalitetsmålen anger vad som skall uppnås. Varje verksamhet, kommunal som enskild, skall beskriva hur man arbetar för att uppfylla de satta målen Integrationsplan Kommunfullmäktige antog en Integrationsplan den 23 februari KF 29 Planen ska främja ett öppet och integrerat Alingsås och bidra till skapandet av en kommun där mångfald ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet för att motverka social, ekonomisk och kulturell utestängning. God livskvalitet för alla alingsåsare är visionen. I följande avsnitt finns att läsa: 2:3 Insatser mot diskriminering och rasism. Främlingsrädsla, diskriminering, främlingsfientliga och rasistiska yttringar ska motarbetas. 2:4 Insatser för äldre och funktionshindrade. Insatser ska göras med syfte att skapa högre livskvalitet för äldre och funktionshindrade med annan etnisk och kulturell bakgrund och utan kunskaper i det svenska språket Diskrimineringslagen 2009 Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bland annat två nya diskrimineringsgrunder och diskrimineringsförbudens omfattning vidgas till att omfatta fler samhällsområden än tidigare. Lagen innefattar sju olika diskrimineringsgrunder varav det är områdena etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning som behandlas i denna förundersökning. 12

15 6 NULÄGE Både bland svenskfödda och utrikes födda är det gruppen unga äldre som ökar snabbast i Sverige. Idag finns det knappt personer över 64 år som är födda utanför Sverige. År 2060 kommer de att vara mer än tre gånger så många, över Invandringen ökar De senaste åren har nettoinvandringen varit rekordhög i Sverige, med över personer som invandrat årligen. På sikt antas Sverige ha en årlig invandring på personer och en utvandring på personer. Det ger en årlig nettoinvandring på drygt Däremot beräknas Sverige inte ha någon naturlig folkökning på sikt. En naturlig folkökning innebär att antalet födda är större än antalet döda. Efter år 2030 är det antagandet om ett invandringsöverskott som gör att folkökningen fortsätter. Då beräknas nämligen antalet döda överstiga antalet födda. 6.2 Högre medelålder Medellivslängden för kvinnor antas i prognosen öka från 83 år 2008 till 87 år För män antas medellivslängden för samma period öka från 79 till 85 år. Eftersom medellivslängden antas öka mer för männen än för kvinnorna leder det till att det blir alltfler äldre män. Idag går det 58 män på 100 kvinnor i åldrarna över 80 år, år 2060 beräknas det gå 83 män på 100 kvinnor i de åldrarna. 6.3 Vilka är de utrikes födda i Alingsås? Idag är det de personer som kom till Alingsås som arbetskraftsinvandrare på 50 talet som är i pensionsålder. Många av dem arbetade på bomullsväveriet i Tollered och har varit yrkesverksamma i hela sina liv. Den största gruppen utrikes födda invånare i Alingsås idag är gruppen finländare. Av mottagna flyktingar utgör irakier den största folkgruppen och den största språkgruppen är arabiska. Gruppen i åldrarna år är den överlägset största åldersgruppen bland mottagna flyktingar. Gruppen män som tas emot är marginellt större än gruppen kvinnor. Vilka nationaliteter som kommer att vara aktuella för mottagning i framtiden är svårare att sia om, då flykting mottagningen baserar sig på tillståndet i världen. 13

16 Flyktingmottagning Land Somaliska Språk statslös Tjetjenien Ryssland Kamerun Vitryssland Syrien Somalia Serbien Equador Colombia Kongo Iran Irak Eritrea Burundi Burma Armenien Afganistan Spanska Burmesiska Engelska Keldani Tjetjenska Ryska Romani Kurdiska Arabiska Tigrinia Sorani skb Persiska Lingala kirundi karen dari badinani armenska albanska Ålder K ö n år år år år Kvinna Man år år

17 6.4 Intressenter Intressenter i projektet avser alla som på något sätt påverkar eller påverkas av projektet. Vissa tillhör båda grupperna. Intressenter är alla som behövs för att klara av projektet, men det kan också vara de som påverkas av projektet, eller de som bevakar projektet. Identifierade intressenter i Internationalisera Nära är: Kärnintressenter: Vård och äldreomsorgsnämnden Vård och Äldreomsorgsförvaltningen Styrgruppen ESF Primärintressenter: Integrationsavdelningen Referensgruppen Personal i äldreomsorgen Utrikesfödda vårdtagare Anhöriga till utrikes födda Utrikes födda i allmänhet Sekundärintressenter: Andra kommuner i regionen/ i Sverige Tolkar Allmänhet Press Invandrargrupper Minoritetsgrupper 7 FÖRBEREDANDE ARBETE Projektarbetet delades in i tre faser planeringsfas, genomförandefas och avslutningsfas. 15

18 7.1 Planeringsfas I planeringsfasen genomfördes ett antal analyser för att få en bild av nuläget. Inledningsvis gjordes en nulägesanalys inom vilken inventeringen av befintlig språkkompetens genomfördes. Projektet presenterades via mail för enhetscheferna och en projektpresentation lades ut på kommunens hemsida. Pressen informerades vilket resulterade i två artiklar i Alingsås Kuriren respektive Alingsås tidningen. Även en omfattande omvärldsanalys genomfördes. I och med en ökad migration i Sverige, Europa och Världen är mångkulturell äldrevård en fråga som diskuteras i många länder. Sökandet begränsades till i första hand svenska kommuner. Steg ett var att hitta kommuner som arbetat med frågan över huvud taget. Det blev naturligt att söka i kända invandrartäta kommuner som t ex, Botkyrka, Malmö, Eskilstuna och stadsdelen Gunnared i Göteborg. Efter att ha identifierat ett antal kommuner fortsattes sen sökandet efter kommuner med ungefär samma demografiska och ekonomiska förutsättningar som Alingsås. Kontakt togs med Katrineholm och Falköping där lärande exempel kunde identifieras. Samtliga externa kontakter har tagits via mail och telefon, och projektet har oftast mötts av stort intresse och stor hjälpsamhet. En stor del av planeringsfasen ägnades åt litteraturstudier och fastläggande av höstens projektaktiviteter. 7.2 Genomförandefas Genomförandefasen bestod till största delen av att producera och distribuera enkätundersökningen, genomföra intervjuerna, arrangera och genomföra utbildningsdagen samt genomföra de löpande mötena med referensgruppen. Studiebesöket i Falköping gjordes i genomförandefasen. 7.3 Avslutningsfas Avslutningsfasen innefattade analysarbete, utvärdering, rapportskrivning och ytterligare ett studiebesök i stadsdelen Gunnared i Göteborg. Samtliga projekt som beviljats medel från Europeiska Social Fonden åtar sig att sprida information om sitt projekt till olika intressenter som lärande exempel både vad gäller metod och resultat. En del av slutfasen ägnades åt detta. 16

19 8 SYFTE, MÅL OCH METOD 8.1 Syfte Projektets syfte är egentligen tre. Vård och äldreomsorgsförvaltningen vill: kartlägga behovet av kompetensutveckling hos vårdpersonalen på äldreboendena inom det mångkulturella området. medvetandegöra vårdpersonalen om kommande arbetssituation och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera den. på längre sikt bidra till att Alingsås blir en mer attraktiv boendekommun och motverka regional obalans. Genom att kunna erbjuda en flexibel äldrevård med personal som har interkulturell kompetens förhindra att utrikes födda flyttar till andra kommuner Målgrupp Den primära målgruppen i projektet är vårdpersonal och undersköterskor på kommunens äldreboenden. Den sekundära målgruppen består av utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden och deras anhöriga. 8.2 Mål Sju SMARTA mål sattes upp för projektet. Att ett mål är SMART betyder att det ska vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidssatt. Samtliga boenden kartlagt andelen utrikes födda vårdtagare. 200 anställda tilldelats enkätundersökningen och minst 70% har svarat. Fem intervjuer genomförts med anställda. Fem intervjuer genomförts med anhöriga till utrikes födda vårdtagare. Fem intervjuer genomförts med utrikes födda vårdtagare. En nki baserad (nöjd kund index) undersökning genomförts på ett underlag av minst 20 utrikesfödda vårdtagare. 30 anställda deltagit i utbildningsdagen. 17

20 8.3 Metod De metoder som använts vid insamling av empiri är enkätundersökning, personlig intervju, utbildningsdag, studiebesök och referensgrupp Enkätundersökning Kopplat till projektets huvudsyfte, kartläggning av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturell omvårdnad, skickades enkäten ut till 200 slumpmässigt utvalda personer i vårdpersonalen. Enkäten som fylldes i anonymt, var indelad i fem olika avsnitt och innehöll 42 påståenden som respondenterna skulle förhålla sig till. Tanken var ursprungligen att göra en webenkät. Det visade sig vara en svårframkomlig väg då vårpersonalen saknar personliga mailadresser på sina arbetsplatser. Istället användes pappersenkäter som distribuerades ut till respondenterna av respektive enhetschef. Dessa returnerades ifyllda till mig via internposten. Jag lade in resultatet i enkätverktyget EsMaker, och på så vis kunde materialet hanteras på ett smidigt och användbart sätt. Styrgruppen fick agera pilotgrupp och testa enkäten för att minimera risken för missuppfattningar, innan den skickades ut till de slutgiltiga respondenterna. När enkäten distribuerats var den öppen i 14 dagar. Svarstiden förlängdes i fem dagar för att samla in eventuella eftersläntrare. Målet var att få en svarsrate på 70 %, och efter genomförd bortfallsanalys hamnade vi på 72 %, vilket kändes mycket tillfredsställande Personlig intervju Enhetschefer De personliga intervjuer som skulle genomföras var fem stycken med enhetschefer, fem stycken med anhöriga och fem stycken med vårdtagare. Tanken var att fånga in olika intressen kring samma fråga. Två enhetschefer på boenden som saknade utrikes födda vårdtagare intervjuades, samt tre enhetschefer på boenden med utrikesfödda vårdtagare. Utifrån denna utgångspunkt bokades intervjuerna in efter enhetschefens tillgänglighet. Intervjuerna genomfördes på enhetschefernas respektive arbetsplats och varade ca 1 tim. Intervjuerna var kvalitativa och ostrukturerade kring specifika teman. Den kvalitativa intervjumetoden är ett medel som används för att identifiera eller upptäcka ännu okända företeelser, egenskaper eller innebörder. Det är en vägledd konversation av sonderande karaktär med icke standardiserade frågor. Att den är 18

21 ostrukturerad betyder att informanten tillfrågas om ett eller flera frågeområden. Frågeföljden avgörs av informantens svar. Frågorna är formulerade så att de kan tolkas på flera sätt. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. Anhöriga För att komma i kontakt med anhöriga kontaktades de enhetschefer som har utrikes födda vårdtagare på sina boenden. Förhoppningen var att få hjälp med en första förfrågan till anhöriga som kunde tänka sig att ställa upp och låta sig intervjuas. Sammanlagt intervjuades fem anhöriga, tre män och två kvinnor. De intervjuade var äkta make, sambos, dotter och syskonbarn. Intervjuerna genomfördes efter överenskommelse med respektive anhörig på olika platser beroende på vad som fungerade bäst för den anhörige. Intervjuerna varade mellan en och en halv timma. Även här var intervjuerna kvalitativa. Tanken var att låta den anhörige så fritt som möjligt få prata utifrån egna erfarenheter. Intervjun dokumenterades med anteckningar och renskrevs efter intervjun. Intervjun följdes upp med ett telefonsamtal dagen efter intervjutillfället, för att höra om informanten önskade göra några korrigeringar eller tillägg. Vid ett par tillfällen önskade informanterna en kopia på mina anteckningar, vilket också skickades till dem per post. Samtliga informanter hade varit minst 20 år i Sverige och talade god svenska, varför tolk inte behövde anlitas. Utrikesfödda vårdtagare Att hitta utrikes födda vårdtagare att intervjua visade sig vara svårt. Enhetscheferna var ännu en gång behjälpliga med förslag på tänkbara personer. Dessvärre visade det sig svårt att få tag i fem vårdtagare som kunde bli intervjuade. Det berodde oftast på att aktuella vårdtagare hade för låg hälsostatus vilket omöjliggjorde en intervju. En intervju påbörjades per telefon, men avbröts då vårdtagaren blev alltför trött för att slutföra intervjun. Detta resulterade i att gruppen vårdtagare inte kom att intervjuas, vilket måste ses som en brist i kartläggningen Nöjd kund index (NKI) undersökning. En nki baserad undersökning var inplanerad att genomföra. Efter överväganden ställdes den in, när det visade sig att vi inte skulle kunna få 20 utrikesfödda att delta i undersökningen beroende på alltför lågt hälsotillstånd. Med bakgrund av detta fanns planer på att gå via hemtjänsten för att få kontakt med just vårdtagargruppen. Detta drog dock ut på tiden då kontaktvägarna mot hemtjänsten inte var upparbetade. Därmed togs beslut att avstå den nki baserade undersökningen helt. 19

22 8.3.4 Referensgrupp För att få en direktkontakt med vårdpersonalen knöts en referensgrupp till projektet. För att kunna identifiera gruppmedlemmar ombads enhetscheferna och fråga sin personal om någon var intresserad av att delta. Responsen var god trots kort varsel, och en grupp på tio personer med representation från olika boenden kom att utgöra referensgruppen. Gruppen innehöll bland andra en man och utrikes födda kvinnor. Detta speglar ganska väl fördelningen även på arbetsplatserna. Referensgruppen träffades fyra gånger under hösten. Varje träff var inriktad på ett specifikt tema. Första träffen innehöll en projektpresentation och under de följande träffarna behandlades språk/kommunikation, religion och etnicitet. Referensgruppens medlemmar gavs utrymme på respektive APT för att berätta om projektarbetet för sina arbetskamrater. Då samtliga boenden inte haft representation i gruppen har ändå enhetscheferna på dessa tilldelats minnesanteckningar från samtliga möten. På så vis har de kunnat följa utvecklingen i projektet Utbildningsdag En utbildningsförmiddag på temat Mångfald arrangerades i mitten på oktober i samarbete med studieförbundet Sensus i Göteborg. Ursprungligen var denna dag avsedd för enhetscheferna som dessutom var välkomna att bjuda med och anställd från varje boende. Syftet med dagen var att deltagarna skulle få en grundläggande insikt i mångfaldsfrågor och öka sin kompetens i dessa frågor. Det var trögt att få deltagare till utbildningen och inbjudan breddades till att omfatta även biståndsbedömare, politiker och till viss del rehabpersonal. Det var 28 personer som deltog i utbildningen vilken hölls av Cajsa Linderoth från Sensus i Göteborg Studiebesök Projektet omfattade två studiebesök för projektets styrgrupp. Målet med studiebesöken var att besöka två demografiskt olika kommuner för att få se exempel på olika lösningar under olika förutsättningar. Falköping och stadsdelen Gunnared i Göteborgs stad valdes ut att besöka. Falköping inventerade tidigt språkkunskaperna hos vård personalen och de är duktiga på att ge kommuninvånarna samhälls information på olika språk. Falköping är till antalet kommuninvånare snarlikt Alingsås och har ganska lika förutsättningar vad gäller t ex flyktingmottagningen. Stadsdelen Gunnared har en helt annan demografisk struktur än Alingsås. Hela 45 % av invånarna i stadsdelen utgörs av utrikes födda personer. Den finska avdelningen Rauhala på Lövgärdets äldreboende besöktes, och likaså dagcentralen Träffpunkten. 20

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA 2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA 2012-2013 2012-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer