Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan"

Transkript

1 Slututvärdering av projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan Oktober 2013 Lena Kulin Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Beskrivning av projektet Disposition Utvärderingens genomförande Utvärderingsuppdraget Utvärderingens upplägg Metod vid slututvärdering Resultat Deltagarnas erfarenheter och perspektiv Samarbetsparternas erfarenheter Styrgruppens erfarenheter Slutsatser och diskussion Projektets arbete med horisontella kriterier Framgångsfaktorer och utmaningar Besvarande av frågeställningar Projektets måluppfyllelse Avslutande diskussion Referenser Bilaga 1. Verksamhetslogik Bilaga 2. Inköp av normkritisk barnlitteratur

3 SAMMANFATTNING Contextio Ethnographic AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en lärande utvärdering av projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan. Detta är en slututvärdering av projektet. Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan var ett tvåårigt projekt som genomfördes med stöd från Europeiska socialfonden, programområde 1 (kompetensförsörjning). Projektägare var Härryda kommun som genomförde projektet i samarbete med Vuxenutbildningen i Härryda och fackförbundet Kommunal. Deltagare var barnskötare och förskollärare anställda av Härryda kommun. Projektets syfte var att kvalitetssäkra förskolans verksamhet, motverka att barnskötare på lång sikt exkluderas från arbetsmarknaden samt att stärka de kommunala förskolornas konkurrenskraft i förhållande till friskolor som etablerar sig i kommunen. Projektets aktiviter bestod i ett antal kompetensutvecklande insatser. Barnskötare har erbjudits att läsa in gymnasiekompetens på kvällstid (Vuxenutbildningen) och uppmuntrats att söka till validerande förskollärarutbildningar. Ett trettiotal arbetslag har genomgått kurser i TAKK-metoden 1. Temakonferenser har genomförts för barnskötare som vill fördjupa sin yrkeskompetens och en uppföljning av varje sådan konferens har genomförts. Slutligen har ett antal förskollärare genomgått en spetsutbildning i normkritisk förskolepedagogik och som genuspiloter påbörjat arbetet med att sprida denna kunskap till personal i förskolan. Inför slututvärderingen har data insamlats med hjälp av intervjuer, telefonintervjuer, frågeformulär via e-post, deltagande observation samt deltagande vid styrgruppsmöten. Detta material kompletteras med data som insamlades vid en delutvärdering (Kulin & Sennemark 2013a). Delutvärderingen visade att en stor del av projektmålen har uppnåtts och att genomförandet av samtliga utbildningsinsatser överlag har fungerat väl. Utbildningsinsatser har utöver kunskap gett deltagare ökad uppdragsmedvetenhet, ökad arbetsglädje, ökad yrkesstolthet, ny motivation och nya idéer. Femton barnskötare har gått från att sakna gymnasiekometens till att söka till ett validerande förskollärarprogram och utvärderingen visar att informativa och motiverande insatser från projektet har främjat detta resultat. Deltagarna är överlag nöjda eller mycket nöjda med projektaktiviteterna. Dock visade delutvärderingen att personal var mindre motiverade att genomgå en TAKK-kurs om de inte för tillfället arbetade med barn med behov av tecken som stöd. Det var också färre barnskötare än väntat som valde att läsa gymnasiekurser. Ett flertal framgångsfaktorer kan noteras såsom en aktiv projektägare, en styrgrupp med rätt kompetenser och mandat, utbildningsinsatser med god kvalitet, välformulerade projektmål, informativa och motiverande insatser, god förankring bland förskolechefer samt en förmåga att justera planeringen av aktiviteter då ny information tillkommer. Utvärderingen visar att Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan är ett mycket väl genomfört projekt som gett goda resultat på såväl deltagar- som verksamhetnivå. Ett viktigt resultat är också att projektet har utvecklat en metod för personalförsörjning genom samarbete med Vuxenutbildningen och dialog med validerande högskoleutbildningar. Projektet kommer sannolikt ge effekter även på långt sikt då någon form av implementering planeras inom samtliga berörda kunskapsområden. 1 TAKK står för tecken för alternativ och kompletterande kommunikation, en metod där men använder tecken samtidigt som man talar för att förtydliga det som sägs. 3

4 1. INLEDNING Projektet Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan genomfördes av Härryda kommun under perioden oktober september 2013 med stöd från Europeiska socialfonden, programområde 1 (Kompetensförsörjning). Projektets syfte var att kvalitetssäkra förskolans verksamhet, motverka att barnskötare på lång sikt exkluderas från arbetsmarknaden genom att ge förutsättningar för vidareutbildning samt att stärka de kommunala förskolornas konkurrenskraft i förhållande till friskolor som etablerar sig i kommunen. Inom ramen för projektet deltog barnskötare och förskollärare anställda inom Härryda kommun i ett flertal kompetenshöjande aktiviteter. Utbildningsinsatser genomfördes i samarbete med Vuxenutbildningen i Härryda och i dialog med Högskolan i Borås. Fackförbundet Kommunal har deltagit med två representanter i styrgruppen. Projektet beviljades en två månader lång förlängning av projektperioden (tom 30 november 2013). Anledningen var att styrgruppen önskade mer tid för att hinna genomföra respektive följa upp projektaktiviteter samt genomföra en spridningskonferens. Contextio Ethnographic har på uppdrag av Härryda kommun utfört en lärande utvärdering (följeforskning) av projektet. I januari 2013 presenterade Contextio en delutvärdering (Sennemark & Kulin 2013). Föreliggande rapport är en slututvärdering som beskriver det samlade resultatet av utvärderingen. 1.1 Bakgrund Projektet Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan erhåller stöd från Europeiska socialfonden och ingår därmed i en strategisk satsning från EU:s sida. Socialfonden inrättades år 1957 och är en av flera EU-fonder som stöder lokalt och gränsöverskridande arbete med avsikt att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Socialfonden styrs av sjuåriga socialfondsprogram, där den pågående perioden löper från Varje medlemsland utformar sitt eget program och har på så viss en viss möjlighet att göra strategiska satsaningar utifrån den rådande situationen i landet. Det nationella programmet ska även bidra till att uppfylla Lissabonstrategin och den europeiska sysselsättningsstrategin övergripande mål om full sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt stärkt social och regional sammanhållning 2. Med projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan har Härryda kommun för avsikt att arbeta mot dessa övergripande mål genom att motverka att en målgrupp exkluderas från arbetsmarknaden och genom att öka kvaliteten i förskolans verksamhet. För Härryda kommun innebär projektet en möjlighet att prova och lära om nya sätt att höja kompetensen inom förskoleverksamheten. År 2010 infördes en ny skollag och året därpå trädde en reviderad läroplan för förskolan i kraft. Denna nya läroplan gav förskolan ett tydligare pedagogiskt uppdrag. Av projektansökan till Europeiska Socialfonden framgår att Härryda kommun, utifrån dessa nya styrdokument, identifierat ett behov av att öka andelen förskollärare i verksamheten, höja den generella kompetensen hos personalen och stärka förskolans konkurrenskraft gentemot privata förskolor. Syftet med projektet var således att kvalitetssäkra förskoleverksamheten genom att låta vidareutbilda personal 3. På så sätt 2 Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) , s 6. 3 Cruce, G. (2011) Projektansökan. 4

5 har projektet varit ett led i ett strategiskt arbete för att öka andelen förskollärare i verksamheten och samtidigt motverka framtida arbetslöshet bland gruppen barnskötare. Under mobiliseringsfasen genomfördes en enkät gentemot barnskötarna för att ta reda på hur stor andel av barnskötarna som har barnskötarutbildning och huruvida de var intresserade av att läsa vidare till förskollärare. Sammanlagt 80 barnskötare uppgav att de var intresserade av att läsa vidare. Under genomförandefasen erbjöds barnskötare att skicka in sina betyg för granskning i förhållande till antagningskraven till det validerande förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås 4, varpå det visade sig att en stor majoriteten av barnskötarna saknade gymnasiekompetens. I maj 2011 beslutade kommunstyrelsen i Härryda kommun att erbjuda stöd till barnskötare som väljer att genomgå en valideringsutbildning för att erhålla en förskollärarexamen, i form av betald kurslitteratur, reseersättning och två betalde inläsningsdagar per termin Beskrivning av projektet Här ges en kortfattad beskrivning av projektets mål och aktiviteter, statistik om projektets deltagare, resultat av en tidigare delutvärdering samt en presentation av den aktuella projektorganisationen Projektmål De projektmål som anges i projektansökan avser utbildning och personalrörlighet. Mål om utbildning Samtliga tillsvidareanställda barnskötare 6 ska erbjudas en analys av sina meriter som visar vad de behöver komplettera med för att bli behöriga till högskolestudier i syfte att bli förskollärare eller andra yrken som kommer att efterfrågas inom förskoleverksamheten. Samtliga barnskötare som saknar grundläggande behörighet i exempelvis kärnämnen ska erbjudas sådan. Av de 75 barnskötare som uppgett att de vill vidareutbilda sig till förskollärare ska minst hälften påbörja en sådan högskoleutbildning. Barnskötare som inte avser vidareutbilda sig vid högskolan ska erbjudas kompetensutveckling inom områden där deras övriga kunskaper kan komma att tas tillvara. Samtliga anställda inom förskolan (165 barnskötare, 306 förskollärare och 20 rektorer) ska erbjudas två utbildningar på vardera fyra timmar dvs. totalt åtta timmar med speciellt fokus på teman 1) genus och 2) barn med särskilda behov. Mål om personalrörlighet Av de cirka 75 barnskötare som inte avser vidareutbilda sig inom förskoleverksamheten ska minst hälften ha skaffat sig kompetens för att vara sökbara på tjänster inom andra yrkeskategorier inom exempelvis kommunen Projektaktiviteter Grundläggande utbildning i kärnämnen för barnskötare som vill erhålla gymnasiebehörighet och bli 4 Cruce, G. (2011) Projektansökan s Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen Härryda kommun , s 33 6 Till gruppen barnskötare räknas här även dagbarnvårdare 5

6 behöriga att söka till ett validerande förskollärarprogram genomfördes under tre terminer i Vuxenutbildningens regi. Somliga projektaktiviteter som beskrivs i projektansökan har justerats i takt med att styrgruppen fått mer kunskap om målgruppernas önskemål och behov. Enligt projektansökan skulle de som inte vill vidareutbilda sig till förskollärare erbjudas kompetenshöjande insatser mot andra yrkesområden. Då intresset för sådan utbildning var mycket litet genomfördes istället kompetensutveckling inom barnskötaryrket i form av ett antal temakonferenser. Under hösten 2013 planeras uppföljande träffar för respektive temakonferens. Enligt projektansökan skulle samtliga barnskötare, förskollärare och förskolechefer genomgå två utbildningar på vardera fyra timmar med fokus på genus samt barn med särskilda behov. Den senare insatsen genomfördes i form av arbetsplatsförlagda kurser i TAKK-metoden (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), där ett antal arbetslag genomgick fem kurstillfällen á en timma. Utbildningsinsatser om genus genomfördes inte för samtliga anställda, utan i form av en spetsutbildning för elva personer. Avsikten var att göra dessa personer till kunskapsbärande genuspiloter med uppdrag att sprida kunskap i verksamheten under en längre tid. Utbildningen genomfördes under två dagar hösten 2012 och har följts upp vid ett flertal träffar under våren Dessa träffar har sammankallats av projektägaren som också deltog vid utbildningen. I oktober 2013 genomförde genuspiloterna ett pedagogiskt café med tema genus och jämställdhetsarbete i förskolan med avsikt att sprida ny kunskap till barnskötare och förskollärare Projektstatistik Senvåren 2013 hade förskolan 190 tillsvidareanställda barnskötare/dagbarnvårdare. Under projektperioden har följande resultat uppnåtts: 32 barnskötare har anmält sig till en eller flera kurser på gymnasienivå. 75 procent av kursdeltagarna (ej unika individer) har fullföljt den påbörjade kursen (se tabell 1) 15 barnskötare har sökt till ett validerande förskollärarprogram, varav 10 blivit antagna. 149 barnskötare/dagbarnvårdare har deltagit vid en temakonferens, vilket motsvarar 78 procent av personalgruppen. Ett trettiotal arbetslag (omkring 90 medarbetare) har genomgått en TAKK-utbildning. 11 personer, varav 8 förskollärare, en förskolechef, en planeringsledare och en verksamhetschef (tillika projektägare) har genomgått en spetsutbildning om genus och normkritisk pedagogik. Tabell 1. Antal anmälda kursdeltagare som fullföljt respektive avbrutit kurser i förtid, angivet per termin Kursdeltagare som fullföljt kursen Avbrutit kurs i förtid/ ej medverkat under hela terminen Totalt Vårterminen Höstterminen Vårterminen Totalt Andel procent 75 % 25 % 100 % En person läste heltid på annan ort under våren 2012, och ingår inte i statistiken. En person som anmält sig till höstterminen deltog inte pga. sjukskrivning. 6

7 Under hösten 2013 kommer ett flertal förskollärare som genomgått spetsutbildningen om genus och normbrytande pedagogik sprida kunskap till barnskötare och förskollärare vid pedagogiska caféer Projektorganisation och styrning av projektet Under genomförandefasen har styrgruppens sammansättning förändrats vid flera tillfällen. I oktober 2013 består styrgruppen av åtta personer; två projektledare, två förskolechefer, en EU-ekonom, två representanter för fackförbundet Kommunal samt en representant för projektägaren tillika verksamhetschef för förskolan (hädanefter kallad enbart projektägaren). Vid årsskiftet 2012/2013 gick en av förskolecheferna i pension och ersattes av en annan förskolechef. Sedan projektets mobiliseringsfas inleddes har det skett flera byten av projektledare. De två nuvarande projektledarna anställdes i augusti 2012, men har båda varit involverade i projektet från start. Projektledarna har båda arbetat 25 procent i projektet och delat upp ansvaret för administrativa rutiner samt operativt arbete mellan sig. Under våren 2013 har den operativa projektledaren haft ett nära samarbete med en av förskolecheferna i styrgruppen vid planering och genomförande av temakonferenser. En person inom Härryda kommun har arbetat med att utföra TAKK-kurser. Vid två temakonferenser (IKT och Barns skapande) har personal från förskolan utfört kompetensutvecklande insatser. Övriga utbildningsinsatser har genomförts av Vuxenutbildningens personal eller upphandlade föreläsare. Projektet har samarbetat med representanter för Vuxenutbildningen samt en studie- och yrkesvägledare anställd vid Vuxenutbildningen. Projektet har även fört en dialog med den utbildningsansvarige för det validerande förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås. Deltagare i projektet har varit tillsvidareanställda barnskötare, dagbarnvårdare och förskollärare i Härryda kommun Sammanfattning av delutvärderingen Delutvärderingen täckte perioden augusti 2012 januari Resultatet visade att planerade aktiviteter genomfördes i enlighet med tidsplanen. Flera av målen var uppfyllda eller på väg att uppfyllas redan vid årsskiftet 2012/2013. Mycket talade för att projektet skulle uppnå en god måluppfyllelse genom att fortsätta som planerat, utan att vidta några större förändringar. Utbildningsinsatserna fungerade över lag mycket bra och deltagarna var nöjda. Undantaget var TAKKutbildningen, där samtliga fem intervjuade deltagare uppgav att de var mindre nöjda. Syftet med utbildningen var enligt utbildaren att öka kommunikationen för barn med behov av tecken som stöd genom att lära personal att använda tecken som förstärker det talade budskapet. De intervjuade deltagare som inte arbetar med barn som har behov av tecken som stöd hade dock svårt att se nyttan i att lära sig tecken. Efter delutvärderingen beslutade styrgruppen att prioritera de arbetslag som arbetar med barn som har behov av tecken som stöd. Framgångsfaktorer som noterades var att styrgruppen innehåller rätt kompetenser; att projektet är väl förankrat hos förskolechefer; att verksamhetschefen för förskolan är mycket aktiv som projektägare i styrgruppen, att utbildningsinsatserna hållit hög kvalitet; att projektledningen anordnat informationsmöten om olika utbildningsinsatser för medarbetare samt att det har varit möjligt att förändra planerade aktiviteter under projektprocessens gång. Förhållanden som kan beskrivas som hinder eller utmaningar för projektet var främst upprepade byten av projektledare och en alltför kort genomförandefas. 7

8 1.3 Disposition Här följer kapitel två i vilket utvärderingens upplägg och genomförande beskrivs. I kapitel tre presenteras utvärderingens resultat i tre avsnitt som redogör för deltagarnas, samarbetsparternas samt styrgruppens erfarenheter. I kapitel fyra besvaras utvärderingens frågeställningar. Här dras även slutsatser om projektets måluppfyllelse. 8

9 2. UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE 2.1 Utvärderingsuppdraget Contextio Ethnographic har tilldelats uppdraget att, i enlighet med Socialfondens riktlinjer, genomföra en lärande utvärdering (även kallat följeforskning) i samband med projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan. Vid en lärande utvärdering har utvärderaren både en utvärderande uppgift (att följa och utvärdera metoder, process och resultat) och en processtödjande uppgift (ge synpunkter och råd, föra en kontinuerlig dialog med projektets ledning för att bidra till att utveckla projektet och skapa förutsättningar för att skapa lärande och spridning av erfarenheter i projektet). Lärandet från utvärderarna och utvärderingsrapporterna ska kontinuerligt återkopplas till projektledning, projektägare och styrgrupp och andra berörda parter inom projektet. 2.2 Utvärderingens upplägg Under hösten 2012 genomfördes en workshop där utvärderarna tillsammans med styrgruppen tog fram en verksamhetslogik i syfte att öka förståelsen för vad projektet vill åstadkomma och på vilket sätt. En verksamhetslogik är en schematisk beskrivning av projektets resurser, tänkta aktiviteter och förväntade effekter på kort, medellång och lång sikt. Under workshopen bröts övergripande målsättningar ned till mindre och konkreta delar, vilket visar hur projektledningen uppfattat förutsättningarna för satsningen och den problembild som projektet jobbar med. Resultatet av workshopen visade att styrgruppen ville öka kvaliteten inom förskolan genom att höja barnskötarnas och förskollärarnas kompetens och uppdragsmedvetenhet samt implementera nya metoder (TAKK och genusperspektiv). Vidare ville styrgruppen stärka barnskötarnas ställning på arbetsmarknaden genom att erbjuda barnskötare kompetensutveckling, ge stöd och motivation att vidareutbilda sig samt stärka barnskötarnas upplevelse av egenmakt (empowerment). För hela verksamhetslogiken, se Bilaga 1. I december 2012 presenterade Contextio ett PM som beskriver två horisontella kriterier (tillgänglighet och jämställdhetsintegrering) som alla projekt med stöd från Europeiska socialfonden är ålagda att arbeta med (Kulin & Sennemark 2012). PM:et syftade till att stödja styrgruppens arbete med de horisontella kriterierna vid planering och genomförande av kommande kompetensutvecklingsinsatser. I januari 2013 presenterade Contextio ett PM som sammanfattade reflektioner och erfarenheter från deltagare vid spetsutbildningen En rosa pedagogik (Kulin 2013). I februari samma år presenterades en delutvärdering av projektet, där projektresultat för vår- och höstterminen 2012 redovisades (Kulin & Sennemark 2013a). Delrapporten lämnade också ett par rekommendationer inför det fortsatta arbetet. I september 2013 presenterades ett PM som sammanställer projektresultaten för hela projektperioden (Kulin & Sennemark 2013b). Slutligen presenteras här en slututvärdering av projektet (Kulin & Sennemark 2013c). 2.3 Metod vid slututvärdering I detta avsnitt beskrivs genomförandet av den föreliggande slututvärderingen Frågeställningar Denna slututvärdering besvarar följande frågeställningar: 9

10 1. I vilken mån har projektet uppnått målsättningarna och vilka orsaker finns till detta? 2. Vilka effekter har projektet gett på medarbetar-, organisations- och samverkansnivå? 3. Vilka lärdomar kan dras utifrån utvärderingen av projektet inför framtida kompetensutvecklingsinsatser? 4. Vilka möjligheter finns till implementering av projektets resultat? Datainsamling Inför slututvärderingen genomförs följande datainsamling: Intervjuer med styrgruppens medlemmar, varav två projektledare, representanten för projektägaren, två förskolechefer, en projektekonom samt ett av två fackliga ombud. Telefonintervjuer med representanter för projektets samverkansparter; verksamhetschefen för Vuxenutbildningen i Härryda kommun och den person som ansvarar för den validerande förskollärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Enkäter till samtliga deltagare vid de temakonferenser som genomförts under våren Telefonintervjuer med fem av de sex barnskötare som läste vid Vuxenutbildningen under vårterminen Deltagande observation vid ett pedagogiskt café med fokus på genus. Frågeformulär via e-post till genuspiloter (förskollärare och förskolechef) som deltagit vid spetsutbildning om genus och pedagogiskt café. Vid redovisning av resultat i slututvärderingen hänvisar utvärderaren även till resultat som har presenterats i delrapporten (Kulin & Sennemark 2013a) Analys av data Intervjuer och telefonintervjuer har spelats in och skrivits ut. Innehållet har analyserats i syfte att identifiera återkommande teman som berör studiens frågeställningar. Citat har lyfts fram för att ge en mer levande beskrivning av särskilda aspekter som är intressanta för utvärderingen. Citaten har redigerats från talspråk till skriftspråk men utan att ändra utsagans innebörd. Samtliga enkätsvar och svar på frågeformulär har genomgått en kvantitativ och en kvalitativ tematisk analys. 10

11 3. RESULTAT I detta avsnitt beskrivs projektdeltagarnas, samarbetsparternas och styrgruppens erfarenheter. Projektdeltagarna är anställda som barnskötare, dagbarnvårdare, förskollärare och förskolechef i Härryda kommun. 3.1 Deltagarnas erfarenheter och perspektiv I detta avsnitt redovisas deltagarnas åsikter om de olika kompetenshöjande insatserna. Synpunkter har inhämtats från berörda barnskötare, förskollärare och enstaka förskolechefer Kurser som ger gymnasiebehörighet Fem av de sex barnskötare som läst gymnasiekurser under våren 2013 intervjuades per telefon. Inför delutvärderingen genomfördes även webbenkäter med de barnskötare som studerat under våren och hösten Av 44 tillfrågade valde 21 personer att besvara webbenkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent. Skäl att studera Vid en närmare läsning av telefonintervjuer och enkätresultat framgår att det främst är tre olika skäl till att studera som anförs. 1. Jag har en plan. Jag vill ha gymnasiebehörighet för att sedan läsa vidare på högskolan till förskollärare eller något annat. 2. Jag fick en möjlighet. Jag använde mig av möjligheten att få mina betyg granskade och läsa in gymnasiebehörighet, men har inte bestämt vad jag ska göra sedan. 3. Jag kände mig tvungen. Jag kände ett krav från arbetsgivaren att läsa och är rädd att bli av med jobbet om jag inte gör det. Skäl nr 1 och 2 är de vanligast förekommande. Ibland anför en och samma person flera av dessa skäl, men vanligen betonas ett skäl mer än de andra. Ytterligare skäl som anförs mer sällan är att studierna ökar möjligheten att söka jobb på andra platser och möjligheten att få en högre lön på lång sikt. Förhållanden som sägs ha främjat beslutet att studera är studievana och självförtroende vad gäller studier, men även det att arbetsgivaren erbjudit en individuell granskning av betyg och anpassad information om vilka kurser som återstår att läsa för att bli behörig att söka valideringsprogrammet. Enstaka personer nämner också att gratis kurslitteratur, kontinuerlig information om sökbara kurser och stöd från en särskild kontaktperson har varit till stor hjälp. Ytterligare skäl till att studera är önskan om en ökad trygghet i att vara attraktiv för arbetsgivare, lusten att ta sig an en utmaning, viljan att lära sig mer, få en ökad förmåga och en högre yrkesstatus. Jag hör mig säga att jag är bara barnskötare. Jag vill vara mer stolt över jobbet, för det är vad jag gör. Jag vill ha mer teoretisk kunskap. Det ska märkas en skillnad, inte bara för att jag vill ha pengar och status, utan det ska bli bättre kvalitet för mig och alla runt omkring. Barnskötare Samtliga fem intervjuade barnskötare planerar att vidareutbilda sig till förskollärare. En av dem understryker dock att utbudet av sökbara utbildningar och den egna privatekonomiska situationen 11

12 kommer att ha avgörande betydelse. Även i delutvärderingen framkom att barnskötare tvekar inför att läsa vidare på grund av de ekonomiska villkoren. Skäl att inte studera En majoritet av svars- och intervjupersoner uppger att det är påfrestande att jobba och studera samtidigt eftersom det är svårt att hinna och orka med allt på en gång. Ett flertal barnskötare svarar att de kan tänka sig att läsa på högskolan, men att de inte anser sig ha råd med det inkomstbortfall som uppstår tillföljd av den tjänstledighet som studierna kräver. De menar att det inte är viljan att studera som saknas, utan en livssituation och ekonomisk situation som är svår att kombinera med studier. Stöd från förskolechefer och arbetsgivaren Fyra av de fem intervjuade barnskötare uppger att deras respektive förskolechefer har stöttat dem i beslutet att studera. En av dem säger: Hon (förskolechefen) tycker det är jättepositivt och vill att jag ska fortsätta att läsa till förskollärare. Det är jätteroligt att hon vill att jag ska fortsätta. Dessa barnskötare har också uppfattat att arbetsgivaren vill att de ska studera. En av dem menar att det är lyxigt att få stöd från arbetsgivaren i form av individuellt anpassad information och löpande information om sökbara utbildningar. Vuxenutbildningen: Undervisningens kvalitet Samtliga intervjuade barnskötare anser att Vuxenutbildningen hållit en god kvalitet vad gäller undervisning och litteratur. Bortsett från önskemål om smärre justeringar i kursupplägget kan de inte nämna någonting som har fungerat mindre bra. Vid delutvärderingen framgick även att en majoritet av kursdeltagarna ansåg att Vuxenutbildningens kurser håller en god kvalitet. Kursdeltagarna var särskilt nöjda med lärarnas ämneskunskaper. En majoritet av deltagarna ansåg att de i hög grad kommer att ha nytta av vad de lärt sig under kurserna. I framtiden Samtliga barnskötarna som intervjuas inför slututvärderingen, liksom en stor andel av de barnskötare som besvarat webbenkäten, vill att arbetsgivaren fortsätter att erbjuda kvälls- och distanskurser på gymnasienivå. En barnskötare som läst på distans menar att detta möjliggjorde för henne att studera och ser gärna att den möjligheten finns kvar. De intervjuade barnskötarna vill också även framöver få kontinuerlig information om sökbara utbildningar och stöd i form av betald litteratur och inläsningstid. En intervjuperson befarar att söktrycket till valideringsutbildningen vid Högskolan i Borås kommer att öka framöver och att många barnskötare som läst in gymnasiebehörighet därmed inte kommer att bli antagna. En annan intervjuperson planerar att göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på utbildningen Temakonferenser Under våren 2013 genomfördes fem olika temakonferenser med fyra olika teman. Deltagandet var frivilligt och val av konferens avgjordes i samråd mellan barnskötare och förskolechef. Vid slutet av varje tillfälle fick deltagarna fylla i en enkät. Konferensen med tema NO/teknik genomfördes vid två tillfällen en gång för barnskötare och en gång för dagbarnvårdare. Här följer en analys av enkätresultaten. Svarsfrekvensen uppgår till 76 procent (se tabell 2). 12

13 Tabell 2. Svarsfrekvenser för enkäter vid temakonferenser Temakonferens Antal tillfrågade deltagare Antal enkätsvar Svarsfrekvens NO/Teknik* (dagbarnvårdare) % NO/Teknik (barnskötare) % Utomhuspedagogik % Barns skapande % IKT % Totalt % * = På grund av ett missförstånd fick deltagarna besvara enkäten via e-post i efterhand. Där av den betydligt lägre svarsfrekvensen vid detta tillfälle. Denna temakonferens anordnades särskilt för dagbarnvårdare. Värdefulla lärdomar Gemensamt för samtliga konferenser är att deltagarna uttrycker att de har fått inspiration, nya idéer och ny kunskap om pedagogiska aktiviteter att utföra tillsammans med barnen. Ett flertal deltagare uttrycker att det varit lärorikt att utbyte erfarenheter med andra kollegor. Natur och teknik Så gott som samtliga dagbarnvårdare nämner att de lärt sig att genomföra experiment som barnen tycker är spännande och roligt. Ett mindre antal svarar också att de blivit inspirerade. Majoriteten av de barnskötare som deltog i konferensen om natur och teknik nämner antingen att de har fått nya idéer, inspiration, lust och energi att genomföra aktiviteter som har med natur och teknik att göra. De flesta nämner olika experiment som de har lärt sig att genomföra. Ett flertal nämner att de uppskattade skattjakten med geocaching och att de vill göra detta med barngruppen. Ett mindre antal uppger att de har fått nya pedagogiska insikter eller perspektiv. Exempel på sådana svar är: Hur jag i verksamheten kan få barnen att i tidiga åldrar bli nyfikna och vilja prova på teknik ; Vikten av upplevelsebaserad kunskap och Kunskap om lärandeteorier och nyttan av att ha roligt. Utomhuspedagogik Återkommande svar vid temakonferensen om utomhuspedagogik är insikten att utemiljön är viktig för barnens utveckling och lärande. De lärdomar som deltagarna beskriver är både praktiska och teorietiska, dock främst praktiska. Ett flertal deltagare uppger att de lärt sig att se nya möjligheter vid användning av utemiljön och hur den kan utvecklas med enkla medel utan det kosta så mycket pengar. Att se med "nya ögon" och att se möjligheter och inte hinder. Att det enkla är bra. Bra tips på idéer. Att använda naturen både till lekar och som lekredskap. Att allt inte måste förenklas för att förklaras för barn. Barnskötare Andra deltagare beskriver lärdomar om lärande och utveckling, och rörande aktiviteternas tempo och balansen mellan livlighet och fridfullhet. Att få en röd tråd. Ett flyt i lärandet och vad vi vill ha på vår gård. Att påverka barnens lärande. Att man kan utveckla utan ekonomin behöver påverka. Barnskötare Ett flertal deltagare uppger att de hade förväntat sig fler konkreta tips om hur de kan tänka för att använda och utveckla den egna förskolegården så att den i högre grad stimulerar barnens 13

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Johnsson 2015-06-10 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer