Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan"

Transkript

1 Slututvärdering av projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan Oktober 2013 Lena Kulin Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Beskrivning av projektet Disposition Utvärderingens genomförande Utvärderingsuppdraget Utvärderingens upplägg Metod vid slututvärdering Resultat Deltagarnas erfarenheter och perspektiv Samarbetsparternas erfarenheter Styrgruppens erfarenheter Slutsatser och diskussion Projektets arbete med horisontella kriterier Framgångsfaktorer och utmaningar Besvarande av frågeställningar Projektets måluppfyllelse Avslutande diskussion Referenser Bilaga 1. Verksamhetslogik Bilaga 2. Inköp av normkritisk barnlitteratur

3 SAMMANFATTNING Contextio Ethnographic AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en lärande utvärdering av projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan. Detta är en slututvärdering av projektet. Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan var ett tvåårigt projekt som genomfördes med stöd från Europeiska socialfonden, programområde 1 (kompetensförsörjning). Projektägare var Härryda kommun som genomförde projektet i samarbete med Vuxenutbildningen i Härryda och fackförbundet Kommunal. Deltagare var barnskötare och förskollärare anställda av Härryda kommun. Projektets syfte var att kvalitetssäkra förskolans verksamhet, motverka att barnskötare på lång sikt exkluderas från arbetsmarknaden samt att stärka de kommunala förskolornas konkurrenskraft i förhållande till friskolor som etablerar sig i kommunen. Projektets aktiviter bestod i ett antal kompetensutvecklande insatser. Barnskötare har erbjudits att läsa in gymnasiekompetens på kvällstid (Vuxenutbildningen) och uppmuntrats att söka till validerande förskollärarutbildningar. Ett trettiotal arbetslag har genomgått kurser i TAKK-metoden 1. Temakonferenser har genomförts för barnskötare som vill fördjupa sin yrkeskompetens och en uppföljning av varje sådan konferens har genomförts. Slutligen har ett antal förskollärare genomgått en spetsutbildning i normkritisk förskolepedagogik och som genuspiloter påbörjat arbetet med att sprida denna kunskap till personal i förskolan. Inför slututvärderingen har data insamlats med hjälp av intervjuer, telefonintervjuer, frågeformulär via e-post, deltagande observation samt deltagande vid styrgruppsmöten. Detta material kompletteras med data som insamlades vid en delutvärdering (Kulin & Sennemark 2013a). Delutvärderingen visade att en stor del av projektmålen har uppnåtts och att genomförandet av samtliga utbildningsinsatser överlag har fungerat väl. Utbildningsinsatser har utöver kunskap gett deltagare ökad uppdragsmedvetenhet, ökad arbetsglädje, ökad yrkesstolthet, ny motivation och nya idéer. Femton barnskötare har gått från att sakna gymnasiekometens till att söka till ett validerande förskollärarprogram och utvärderingen visar att informativa och motiverande insatser från projektet har främjat detta resultat. Deltagarna är överlag nöjda eller mycket nöjda med projektaktiviteterna. Dock visade delutvärderingen att personal var mindre motiverade att genomgå en TAKK-kurs om de inte för tillfället arbetade med barn med behov av tecken som stöd. Det var också färre barnskötare än väntat som valde att läsa gymnasiekurser. Ett flertal framgångsfaktorer kan noteras såsom en aktiv projektägare, en styrgrupp med rätt kompetenser och mandat, utbildningsinsatser med god kvalitet, välformulerade projektmål, informativa och motiverande insatser, god förankring bland förskolechefer samt en förmåga att justera planeringen av aktiviteter då ny information tillkommer. Utvärderingen visar att Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan är ett mycket väl genomfört projekt som gett goda resultat på såväl deltagar- som verksamhetnivå. Ett viktigt resultat är också att projektet har utvecklat en metod för personalförsörjning genom samarbete med Vuxenutbildningen och dialog med validerande högskoleutbildningar. Projektet kommer sannolikt ge effekter även på långt sikt då någon form av implementering planeras inom samtliga berörda kunskapsområden. 1 TAKK står för tecken för alternativ och kompletterande kommunikation, en metod där men använder tecken samtidigt som man talar för att förtydliga det som sägs. 3

4 1. INLEDNING Projektet Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan genomfördes av Härryda kommun under perioden oktober september 2013 med stöd från Europeiska socialfonden, programområde 1 (Kompetensförsörjning). Projektets syfte var att kvalitetssäkra förskolans verksamhet, motverka att barnskötare på lång sikt exkluderas från arbetsmarknaden genom att ge förutsättningar för vidareutbildning samt att stärka de kommunala förskolornas konkurrenskraft i förhållande till friskolor som etablerar sig i kommunen. Inom ramen för projektet deltog barnskötare och förskollärare anställda inom Härryda kommun i ett flertal kompetenshöjande aktiviteter. Utbildningsinsatser genomfördes i samarbete med Vuxenutbildningen i Härryda och i dialog med Högskolan i Borås. Fackförbundet Kommunal har deltagit med två representanter i styrgruppen. Projektet beviljades en två månader lång förlängning av projektperioden (tom 30 november 2013). Anledningen var att styrgruppen önskade mer tid för att hinna genomföra respektive följa upp projektaktiviteter samt genomföra en spridningskonferens. Contextio Ethnographic har på uppdrag av Härryda kommun utfört en lärande utvärdering (följeforskning) av projektet. I januari 2013 presenterade Contextio en delutvärdering (Sennemark & Kulin 2013). Föreliggande rapport är en slututvärdering som beskriver det samlade resultatet av utvärderingen. 1.1 Bakgrund Projektet Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan erhåller stöd från Europeiska socialfonden och ingår därmed i en strategisk satsning från EU:s sida. Socialfonden inrättades år 1957 och är en av flera EU-fonder som stöder lokalt och gränsöverskridande arbete med avsikt att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Socialfonden styrs av sjuåriga socialfondsprogram, där den pågående perioden löper från Varje medlemsland utformar sitt eget program och har på så viss en viss möjlighet att göra strategiska satsaningar utifrån den rådande situationen i landet. Det nationella programmet ska även bidra till att uppfylla Lissabonstrategin och den europeiska sysselsättningsstrategin övergripande mål om full sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt stärkt social och regional sammanhållning 2. Med projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan har Härryda kommun för avsikt att arbeta mot dessa övergripande mål genom att motverka att en målgrupp exkluderas från arbetsmarknaden och genom att öka kvaliteten i förskolans verksamhet. För Härryda kommun innebär projektet en möjlighet att prova och lära om nya sätt att höja kompetensen inom förskoleverksamheten. År 2010 infördes en ny skollag och året därpå trädde en reviderad läroplan för förskolan i kraft. Denna nya läroplan gav förskolan ett tydligare pedagogiskt uppdrag. Av projektansökan till Europeiska Socialfonden framgår att Härryda kommun, utifrån dessa nya styrdokument, identifierat ett behov av att öka andelen förskollärare i verksamheten, höja den generella kompetensen hos personalen och stärka förskolans konkurrenskraft gentemot privata förskolor. Syftet med projektet var således att kvalitetssäkra förskoleverksamheten genom att låta vidareutbilda personal 3. På så sätt 2 Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) , s 6. 3 Cruce, G. (2011) Projektansökan. 4

5 har projektet varit ett led i ett strategiskt arbete för att öka andelen förskollärare i verksamheten och samtidigt motverka framtida arbetslöshet bland gruppen barnskötare. Under mobiliseringsfasen genomfördes en enkät gentemot barnskötarna för att ta reda på hur stor andel av barnskötarna som har barnskötarutbildning och huruvida de var intresserade av att läsa vidare till förskollärare. Sammanlagt 80 barnskötare uppgav att de var intresserade av att läsa vidare. Under genomförandefasen erbjöds barnskötare att skicka in sina betyg för granskning i förhållande till antagningskraven till det validerande förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås 4, varpå det visade sig att en stor majoriteten av barnskötarna saknade gymnasiekompetens. I maj 2011 beslutade kommunstyrelsen i Härryda kommun att erbjuda stöd till barnskötare som väljer att genomgå en valideringsutbildning för att erhålla en förskollärarexamen, i form av betald kurslitteratur, reseersättning och två betalde inläsningsdagar per termin Beskrivning av projektet Här ges en kortfattad beskrivning av projektets mål och aktiviteter, statistik om projektets deltagare, resultat av en tidigare delutvärdering samt en presentation av den aktuella projektorganisationen Projektmål De projektmål som anges i projektansökan avser utbildning och personalrörlighet. Mål om utbildning Samtliga tillsvidareanställda barnskötare 6 ska erbjudas en analys av sina meriter som visar vad de behöver komplettera med för att bli behöriga till högskolestudier i syfte att bli förskollärare eller andra yrken som kommer att efterfrågas inom förskoleverksamheten. Samtliga barnskötare som saknar grundläggande behörighet i exempelvis kärnämnen ska erbjudas sådan. Av de 75 barnskötare som uppgett att de vill vidareutbilda sig till förskollärare ska minst hälften påbörja en sådan högskoleutbildning. Barnskötare som inte avser vidareutbilda sig vid högskolan ska erbjudas kompetensutveckling inom områden där deras övriga kunskaper kan komma att tas tillvara. Samtliga anställda inom förskolan (165 barnskötare, 306 förskollärare och 20 rektorer) ska erbjudas två utbildningar på vardera fyra timmar dvs. totalt åtta timmar med speciellt fokus på teman 1) genus och 2) barn med särskilda behov. Mål om personalrörlighet Av de cirka 75 barnskötare som inte avser vidareutbilda sig inom förskoleverksamheten ska minst hälften ha skaffat sig kompetens för att vara sökbara på tjänster inom andra yrkeskategorier inom exempelvis kommunen Projektaktiviteter Grundläggande utbildning i kärnämnen för barnskötare som vill erhålla gymnasiebehörighet och bli 4 Cruce, G. (2011) Projektansökan s Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen Härryda kommun , s 33 6 Till gruppen barnskötare räknas här även dagbarnvårdare 5

6 behöriga att söka till ett validerande förskollärarprogram genomfördes under tre terminer i Vuxenutbildningens regi. Somliga projektaktiviteter som beskrivs i projektansökan har justerats i takt med att styrgruppen fått mer kunskap om målgruppernas önskemål och behov. Enligt projektansökan skulle de som inte vill vidareutbilda sig till förskollärare erbjudas kompetenshöjande insatser mot andra yrkesområden. Då intresset för sådan utbildning var mycket litet genomfördes istället kompetensutveckling inom barnskötaryrket i form av ett antal temakonferenser. Under hösten 2013 planeras uppföljande träffar för respektive temakonferens. Enligt projektansökan skulle samtliga barnskötare, förskollärare och förskolechefer genomgå två utbildningar på vardera fyra timmar med fokus på genus samt barn med särskilda behov. Den senare insatsen genomfördes i form av arbetsplatsförlagda kurser i TAKK-metoden (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), där ett antal arbetslag genomgick fem kurstillfällen á en timma. Utbildningsinsatser om genus genomfördes inte för samtliga anställda, utan i form av en spetsutbildning för elva personer. Avsikten var att göra dessa personer till kunskapsbärande genuspiloter med uppdrag att sprida kunskap i verksamheten under en längre tid. Utbildningen genomfördes under två dagar hösten 2012 och har följts upp vid ett flertal träffar under våren Dessa träffar har sammankallats av projektägaren som också deltog vid utbildningen. I oktober 2013 genomförde genuspiloterna ett pedagogiskt café med tema genus och jämställdhetsarbete i förskolan med avsikt att sprida ny kunskap till barnskötare och förskollärare Projektstatistik Senvåren 2013 hade förskolan 190 tillsvidareanställda barnskötare/dagbarnvårdare. Under projektperioden har följande resultat uppnåtts: 32 barnskötare har anmält sig till en eller flera kurser på gymnasienivå. 75 procent av kursdeltagarna (ej unika individer) har fullföljt den påbörjade kursen (se tabell 1) 15 barnskötare har sökt till ett validerande förskollärarprogram, varav 10 blivit antagna. 149 barnskötare/dagbarnvårdare har deltagit vid en temakonferens, vilket motsvarar 78 procent av personalgruppen. Ett trettiotal arbetslag (omkring 90 medarbetare) har genomgått en TAKK-utbildning. 11 personer, varav 8 förskollärare, en förskolechef, en planeringsledare och en verksamhetschef (tillika projektägare) har genomgått en spetsutbildning om genus och normkritisk pedagogik. Tabell 1. Antal anmälda kursdeltagare som fullföljt respektive avbrutit kurser i förtid, angivet per termin Kursdeltagare som fullföljt kursen Avbrutit kurs i förtid/ ej medverkat under hela terminen Totalt Vårterminen Höstterminen Vårterminen Totalt Andel procent 75 % 25 % 100 % En person läste heltid på annan ort under våren 2012, och ingår inte i statistiken. En person som anmält sig till höstterminen deltog inte pga. sjukskrivning. 6

7 Under hösten 2013 kommer ett flertal förskollärare som genomgått spetsutbildningen om genus och normbrytande pedagogik sprida kunskap till barnskötare och förskollärare vid pedagogiska caféer Projektorganisation och styrning av projektet Under genomförandefasen har styrgruppens sammansättning förändrats vid flera tillfällen. I oktober 2013 består styrgruppen av åtta personer; två projektledare, två förskolechefer, en EU-ekonom, två representanter för fackförbundet Kommunal samt en representant för projektägaren tillika verksamhetschef för förskolan (hädanefter kallad enbart projektägaren). Vid årsskiftet 2012/2013 gick en av förskolecheferna i pension och ersattes av en annan förskolechef. Sedan projektets mobiliseringsfas inleddes har det skett flera byten av projektledare. De två nuvarande projektledarna anställdes i augusti 2012, men har båda varit involverade i projektet från start. Projektledarna har båda arbetat 25 procent i projektet och delat upp ansvaret för administrativa rutiner samt operativt arbete mellan sig. Under våren 2013 har den operativa projektledaren haft ett nära samarbete med en av förskolecheferna i styrgruppen vid planering och genomförande av temakonferenser. En person inom Härryda kommun har arbetat med att utföra TAKK-kurser. Vid två temakonferenser (IKT och Barns skapande) har personal från förskolan utfört kompetensutvecklande insatser. Övriga utbildningsinsatser har genomförts av Vuxenutbildningens personal eller upphandlade föreläsare. Projektet har samarbetat med representanter för Vuxenutbildningen samt en studie- och yrkesvägledare anställd vid Vuxenutbildningen. Projektet har även fört en dialog med den utbildningsansvarige för det validerande förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås. Deltagare i projektet har varit tillsvidareanställda barnskötare, dagbarnvårdare och förskollärare i Härryda kommun Sammanfattning av delutvärderingen Delutvärderingen täckte perioden augusti 2012 januari Resultatet visade att planerade aktiviteter genomfördes i enlighet med tidsplanen. Flera av målen var uppfyllda eller på väg att uppfyllas redan vid årsskiftet 2012/2013. Mycket talade för att projektet skulle uppnå en god måluppfyllelse genom att fortsätta som planerat, utan att vidta några större förändringar. Utbildningsinsatserna fungerade över lag mycket bra och deltagarna var nöjda. Undantaget var TAKKutbildningen, där samtliga fem intervjuade deltagare uppgav att de var mindre nöjda. Syftet med utbildningen var enligt utbildaren att öka kommunikationen för barn med behov av tecken som stöd genom att lära personal att använda tecken som förstärker det talade budskapet. De intervjuade deltagare som inte arbetar med barn som har behov av tecken som stöd hade dock svårt att se nyttan i att lära sig tecken. Efter delutvärderingen beslutade styrgruppen att prioritera de arbetslag som arbetar med barn som har behov av tecken som stöd. Framgångsfaktorer som noterades var att styrgruppen innehåller rätt kompetenser; att projektet är väl förankrat hos förskolechefer; att verksamhetschefen för förskolan är mycket aktiv som projektägare i styrgruppen, att utbildningsinsatserna hållit hög kvalitet; att projektledningen anordnat informationsmöten om olika utbildningsinsatser för medarbetare samt att det har varit möjligt att förändra planerade aktiviteter under projektprocessens gång. Förhållanden som kan beskrivas som hinder eller utmaningar för projektet var främst upprepade byten av projektledare och en alltför kort genomförandefas. 7

8 1.3 Disposition Här följer kapitel två i vilket utvärderingens upplägg och genomförande beskrivs. I kapitel tre presenteras utvärderingens resultat i tre avsnitt som redogör för deltagarnas, samarbetsparternas samt styrgruppens erfarenheter. I kapitel fyra besvaras utvärderingens frågeställningar. Här dras även slutsatser om projektets måluppfyllelse. 8

9 2. UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE 2.1 Utvärderingsuppdraget Contextio Ethnographic har tilldelats uppdraget att, i enlighet med Socialfondens riktlinjer, genomföra en lärande utvärdering (även kallat följeforskning) i samband med projekt Omstrukturering av arbetskraft inom förskolan. Vid en lärande utvärdering har utvärderaren både en utvärderande uppgift (att följa och utvärdera metoder, process och resultat) och en processtödjande uppgift (ge synpunkter och råd, föra en kontinuerlig dialog med projektets ledning för att bidra till att utveckla projektet och skapa förutsättningar för att skapa lärande och spridning av erfarenheter i projektet). Lärandet från utvärderarna och utvärderingsrapporterna ska kontinuerligt återkopplas till projektledning, projektägare och styrgrupp och andra berörda parter inom projektet. 2.2 Utvärderingens upplägg Under hösten 2012 genomfördes en workshop där utvärderarna tillsammans med styrgruppen tog fram en verksamhetslogik i syfte att öka förståelsen för vad projektet vill åstadkomma och på vilket sätt. En verksamhetslogik är en schematisk beskrivning av projektets resurser, tänkta aktiviteter och förväntade effekter på kort, medellång och lång sikt. Under workshopen bröts övergripande målsättningar ned till mindre och konkreta delar, vilket visar hur projektledningen uppfattat förutsättningarna för satsningen och den problembild som projektet jobbar med. Resultatet av workshopen visade att styrgruppen ville öka kvaliteten inom förskolan genom att höja barnskötarnas och förskollärarnas kompetens och uppdragsmedvetenhet samt implementera nya metoder (TAKK och genusperspektiv). Vidare ville styrgruppen stärka barnskötarnas ställning på arbetsmarknaden genom att erbjuda barnskötare kompetensutveckling, ge stöd och motivation att vidareutbilda sig samt stärka barnskötarnas upplevelse av egenmakt (empowerment). För hela verksamhetslogiken, se Bilaga 1. I december 2012 presenterade Contextio ett PM som beskriver två horisontella kriterier (tillgänglighet och jämställdhetsintegrering) som alla projekt med stöd från Europeiska socialfonden är ålagda att arbeta med (Kulin & Sennemark 2012). PM:et syftade till att stödja styrgruppens arbete med de horisontella kriterierna vid planering och genomförande av kommande kompetensutvecklingsinsatser. I januari 2013 presenterade Contextio ett PM som sammanfattade reflektioner och erfarenheter från deltagare vid spetsutbildningen En rosa pedagogik (Kulin 2013). I februari samma år presenterades en delutvärdering av projektet, där projektresultat för vår- och höstterminen 2012 redovisades (Kulin & Sennemark 2013a). Delrapporten lämnade också ett par rekommendationer inför det fortsatta arbetet. I september 2013 presenterades ett PM som sammanställer projektresultaten för hela projektperioden (Kulin & Sennemark 2013b). Slutligen presenteras här en slututvärdering av projektet (Kulin & Sennemark 2013c). 2.3 Metod vid slututvärdering I detta avsnitt beskrivs genomförandet av den föreliggande slututvärderingen Frågeställningar Denna slututvärdering besvarar följande frågeställningar: 9

10 1. I vilken mån har projektet uppnått målsättningarna och vilka orsaker finns till detta? 2. Vilka effekter har projektet gett på medarbetar-, organisations- och samverkansnivå? 3. Vilka lärdomar kan dras utifrån utvärderingen av projektet inför framtida kompetensutvecklingsinsatser? 4. Vilka möjligheter finns till implementering av projektets resultat? Datainsamling Inför slututvärderingen genomförs följande datainsamling: Intervjuer med styrgruppens medlemmar, varav två projektledare, representanten för projektägaren, två förskolechefer, en projektekonom samt ett av två fackliga ombud. Telefonintervjuer med representanter för projektets samverkansparter; verksamhetschefen för Vuxenutbildningen i Härryda kommun och den person som ansvarar för den validerande förskollärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Enkäter till samtliga deltagare vid de temakonferenser som genomförts under våren Telefonintervjuer med fem av de sex barnskötare som läste vid Vuxenutbildningen under vårterminen Deltagande observation vid ett pedagogiskt café med fokus på genus. Frågeformulär via e-post till genuspiloter (förskollärare och förskolechef) som deltagit vid spetsutbildning om genus och pedagogiskt café. Vid redovisning av resultat i slututvärderingen hänvisar utvärderaren även till resultat som har presenterats i delrapporten (Kulin & Sennemark 2013a) Analys av data Intervjuer och telefonintervjuer har spelats in och skrivits ut. Innehållet har analyserats i syfte att identifiera återkommande teman som berör studiens frågeställningar. Citat har lyfts fram för att ge en mer levande beskrivning av särskilda aspekter som är intressanta för utvärderingen. Citaten har redigerats från talspråk till skriftspråk men utan att ändra utsagans innebörd. Samtliga enkätsvar och svar på frågeformulär har genomgått en kvantitativ och en kvalitativ tematisk analys. 10

11 3. RESULTAT I detta avsnitt beskrivs projektdeltagarnas, samarbetsparternas och styrgruppens erfarenheter. Projektdeltagarna är anställda som barnskötare, dagbarnvårdare, förskollärare och förskolechef i Härryda kommun. 3.1 Deltagarnas erfarenheter och perspektiv I detta avsnitt redovisas deltagarnas åsikter om de olika kompetenshöjande insatserna. Synpunkter har inhämtats från berörda barnskötare, förskollärare och enstaka förskolechefer Kurser som ger gymnasiebehörighet Fem av de sex barnskötare som läst gymnasiekurser under våren 2013 intervjuades per telefon. Inför delutvärderingen genomfördes även webbenkäter med de barnskötare som studerat under våren och hösten Av 44 tillfrågade valde 21 personer att besvara webbenkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent. Skäl att studera Vid en närmare läsning av telefonintervjuer och enkätresultat framgår att det främst är tre olika skäl till att studera som anförs. 1. Jag har en plan. Jag vill ha gymnasiebehörighet för att sedan läsa vidare på högskolan till förskollärare eller något annat. 2. Jag fick en möjlighet. Jag använde mig av möjligheten att få mina betyg granskade och läsa in gymnasiebehörighet, men har inte bestämt vad jag ska göra sedan. 3. Jag kände mig tvungen. Jag kände ett krav från arbetsgivaren att läsa och är rädd att bli av med jobbet om jag inte gör det. Skäl nr 1 och 2 är de vanligast förekommande. Ibland anför en och samma person flera av dessa skäl, men vanligen betonas ett skäl mer än de andra. Ytterligare skäl som anförs mer sällan är att studierna ökar möjligheten att söka jobb på andra platser och möjligheten att få en högre lön på lång sikt. Förhållanden som sägs ha främjat beslutet att studera är studievana och självförtroende vad gäller studier, men även det att arbetsgivaren erbjudit en individuell granskning av betyg och anpassad information om vilka kurser som återstår att läsa för att bli behörig att söka valideringsprogrammet. Enstaka personer nämner också att gratis kurslitteratur, kontinuerlig information om sökbara kurser och stöd från en särskild kontaktperson har varit till stor hjälp. Ytterligare skäl till att studera är önskan om en ökad trygghet i att vara attraktiv för arbetsgivare, lusten att ta sig an en utmaning, viljan att lära sig mer, få en ökad förmåga och en högre yrkesstatus. Jag hör mig säga att jag är bara barnskötare. Jag vill vara mer stolt över jobbet, för det är vad jag gör. Jag vill ha mer teoretisk kunskap. Det ska märkas en skillnad, inte bara för att jag vill ha pengar och status, utan det ska bli bättre kvalitet för mig och alla runt omkring. Barnskötare Samtliga fem intervjuade barnskötare planerar att vidareutbilda sig till förskollärare. En av dem understryker dock att utbudet av sökbara utbildningar och den egna privatekonomiska situationen 11

12 kommer att ha avgörande betydelse. Även i delutvärderingen framkom att barnskötare tvekar inför att läsa vidare på grund av de ekonomiska villkoren. Skäl att inte studera En majoritet av svars- och intervjupersoner uppger att det är påfrestande att jobba och studera samtidigt eftersom det är svårt att hinna och orka med allt på en gång. Ett flertal barnskötare svarar att de kan tänka sig att läsa på högskolan, men att de inte anser sig ha råd med det inkomstbortfall som uppstår tillföljd av den tjänstledighet som studierna kräver. De menar att det inte är viljan att studera som saknas, utan en livssituation och ekonomisk situation som är svår att kombinera med studier. Stöd från förskolechefer och arbetsgivaren Fyra av de fem intervjuade barnskötare uppger att deras respektive förskolechefer har stöttat dem i beslutet att studera. En av dem säger: Hon (förskolechefen) tycker det är jättepositivt och vill att jag ska fortsätta att läsa till förskollärare. Det är jätteroligt att hon vill att jag ska fortsätta. Dessa barnskötare har också uppfattat att arbetsgivaren vill att de ska studera. En av dem menar att det är lyxigt att få stöd från arbetsgivaren i form av individuellt anpassad information och löpande information om sökbara utbildningar. Vuxenutbildningen: Undervisningens kvalitet Samtliga intervjuade barnskötare anser att Vuxenutbildningen hållit en god kvalitet vad gäller undervisning och litteratur. Bortsett från önskemål om smärre justeringar i kursupplägget kan de inte nämna någonting som har fungerat mindre bra. Vid delutvärderingen framgick även att en majoritet av kursdeltagarna ansåg att Vuxenutbildningens kurser håller en god kvalitet. Kursdeltagarna var särskilt nöjda med lärarnas ämneskunskaper. En majoritet av deltagarna ansåg att de i hög grad kommer att ha nytta av vad de lärt sig under kurserna. I framtiden Samtliga barnskötarna som intervjuas inför slututvärderingen, liksom en stor andel av de barnskötare som besvarat webbenkäten, vill att arbetsgivaren fortsätter att erbjuda kvälls- och distanskurser på gymnasienivå. En barnskötare som läst på distans menar att detta möjliggjorde för henne att studera och ser gärna att den möjligheten finns kvar. De intervjuade barnskötarna vill också även framöver få kontinuerlig information om sökbara utbildningar och stöd i form av betald litteratur och inläsningstid. En intervjuperson befarar att söktrycket till valideringsutbildningen vid Högskolan i Borås kommer att öka framöver och att många barnskötare som läst in gymnasiebehörighet därmed inte kommer att bli antagna. En annan intervjuperson planerar att göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på utbildningen Temakonferenser Under våren 2013 genomfördes fem olika temakonferenser med fyra olika teman. Deltagandet var frivilligt och val av konferens avgjordes i samråd mellan barnskötare och förskolechef. Vid slutet av varje tillfälle fick deltagarna fylla i en enkät. Konferensen med tema NO/teknik genomfördes vid två tillfällen en gång för barnskötare och en gång för dagbarnvårdare. Här följer en analys av enkätresultaten. Svarsfrekvensen uppgår till 76 procent (se tabell 2). 12

13 Tabell 2. Svarsfrekvenser för enkäter vid temakonferenser Temakonferens Antal tillfrågade deltagare Antal enkätsvar Svarsfrekvens NO/Teknik* (dagbarnvårdare) % NO/Teknik (barnskötare) % Utomhuspedagogik % Barns skapande % IKT % Totalt % * = På grund av ett missförstånd fick deltagarna besvara enkäten via e-post i efterhand. Där av den betydligt lägre svarsfrekvensen vid detta tillfälle. Denna temakonferens anordnades särskilt för dagbarnvårdare. Värdefulla lärdomar Gemensamt för samtliga konferenser är att deltagarna uttrycker att de har fått inspiration, nya idéer och ny kunskap om pedagogiska aktiviteter att utföra tillsammans med barnen. Ett flertal deltagare uttrycker att det varit lärorikt att utbyte erfarenheter med andra kollegor. Natur och teknik Så gott som samtliga dagbarnvårdare nämner att de lärt sig att genomföra experiment som barnen tycker är spännande och roligt. Ett mindre antal svarar också att de blivit inspirerade. Majoriteten av de barnskötare som deltog i konferensen om natur och teknik nämner antingen att de har fått nya idéer, inspiration, lust och energi att genomföra aktiviteter som har med natur och teknik att göra. De flesta nämner olika experiment som de har lärt sig att genomföra. Ett flertal nämner att de uppskattade skattjakten med geocaching och att de vill göra detta med barngruppen. Ett mindre antal uppger att de har fått nya pedagogiska insikter eller perspektiv. Exempel på sådana svar är: Hur jag i verksamheten kan få barnen att i tidiga åldrar bli nyfikna och vilja prova på teknik ; Vikten av upplevelsebaserad kunskap och Kunskap om lärandeteorier och nyttan av att ha roligt. Utomhuspedagogik Återkommande svar vid temakonferensen om utomhuspedagogik är insikten att utemiljön är viktig för barnens utveckling och lärande. De lärdomar som deltagarna beskriver är både praktiska och teorietiska, dock främst praktiska. Ett flertal deltagare uppger att de lärt sig att se nya möjligheter vid användning av utemiljön och hur den kan utvecklas med enkla medel utan det kosta så mycket pengar. Att se med "nya ögon" och att se möjligheter och inte hinder. Att det enkla är bra. Bra tips på idéer. Att använda naturen både till lekar och som lekredskap. Att allt inte måste förenklas för att förklaras för barn. Barnskötare Andra deltagare beskriver lärdomar om lärande och utveckling, och rörande aktiviteternas tempo och balansen mellan livlighet och fridfullhet. Att få en röd tråd. Ett flyt i lärandet och vad vi vill ha på vår gård. Att påverka barnens lärande. Att man kan utveckla utan ekonomin behöver påverka. Barnskötare Ett flertal deltagare uppger att de hade förväntat sig fler konkreta tips om hur de kan tänka för att använda och utveckla den egna förskolegården så att den i högre grad stimulerar barnens 13

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Tjörn Möjligheternas ö

Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsrapport. Killingens förskola

Kvalitetsrapport. Killingens förskola Kvalitetsrapport Killingens förskola 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar... 3 2. Metoder... 4 3. Måluppfyllelse, resultat och analys... 5 4. Framåtblick. 6 5. Mål och Åtgärder 7 2 1. Förutsättningar

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola Kvalitetsanalys Björkhagens förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning Strålarnas förskola Rapport September 2008 Innehållsförteckning INLEDNING.. 3 1. Utvärderingens genomförande...3 1.1 Utvärderingsgrupp...3 1.2 Genomförande...3 2. Iakttagelser...4 2.1 Kunskaper, utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Orgona förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Orgona förskola,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Benjamins förskoleenhet

Benjamins förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Leila Tahvanainen 2015-06-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan förskola 2016

Verksamhetsplan förskola 2016 Verksamhetsplan förskola 2016 Verksamhetsplanen utgår från förskolans läroplan och politiska prioriteringar under mandatperioden 2015-2018. Planen beskriver områden som förskolan prioriterar under perioden.

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef 2016-07-05 Kvalitetsrapport Hopprepets förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Ingela Mellbin Förskolechef Amiralens förskoleområde Innehållsförteckning 1. Organisationsöversikt 2. Lagar och förordningar 3. Förskolechefens

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer