Förskolan ett omsorgsfullt lärande. i Norrköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskolan ett omsorgsfullt lärande. i Norrköping"

Transkript

1 Förskolan ett omsorgsfullt lärande oktober 2012 i Norrköping Arrangörer: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) vid Linköpings universitet i samarbete med Linköpings kommun och Norrköpings kommun

2 Konferensinformation arrangörer Institutionen för samhälls- och världsfärdsstudier (ISV) vid Linköpings universitet i samarbete med Linköpings kommun och Norrköping kommun. plats Louis De Geer konsert & kongress, Dalsgatan 15, Norrköping. målgrupp All personal inom förskola och förskoleklass, chefer och politiker med ansvar för förskola. arbetsformer Föreläsningar, seminarier/workshops, idéutställningar. idéutställningar Deltagare i konferensen inbjuds att visa upp sina idéer som används eller har använts i förskolan. Du/Ni kanske har någon idé som ni vill prova, här finns alla möjligheter. Det kan vara i form av en skärmutställning, foton, video eller på något annat sätt. Utvärderingar från tidigare konferenser visar att idéutställningarna är ett uppskattat inslag i konferensen och att flera kreativa idéer bör visas, så tag chansen att visa upp vad ni gör på er förskola/ motsv och samtidigt få ett reducerat pris på konferensavgiften. företagsutställningar Intresserade företag har möjlighet att ställa ut sina produkter. Konferenser har blivit en viktig mötesplats för deltagare och representanter från olika företag, som här kan presentera sitt material och skapa nya kontakter. för utställningar För kontakt och anmälan, se hemsida konferensavgift Ordinarie pris t o m : kr exkl moms Ordinarie pris fr o m : kr exkl moms Priser t o m Priser fr o m Antal deltagare Pris (exkl moms) per deltagare Antal deltagare Pris (exkl moms) per deltagare kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Fler än kr Fler än kr I konferensavgiften ingår deltagande i de olika programpunkterna samt lunch och kaffe. Resor, logi eller mingelbuffé ingår ej. För att ovanstående rabatter ska kunna utnyttjas måste anmälan göras till en och samma faktureringsadress. Prisexempel: 25 delt kr = kr exkl moms, 85 delt kr = kr exkl moms. För idéutställare är konferensavgiften kr (exkl moms och mingelbuffé) per person och max två personer per utställning. mingelbuffé Pris för mingelbuffén måndag kväll inkl. film och utställningar på Visualiseringscenter C är 300 kr exkl moms. anmälan Anmälan är bindande. Anmälan och seminarieval görs på hemsidan. Konferensavgiften kommer att faktureras. Sista anmälningsdag är den 31 augusti 2012 till rabatterat pris. Vi har förbokat hotellrum för biennalens deltagare. Bokning sker vid anmälan. avbeställning Avbokning av deltagande i konferensen skall ske till Meetagain, epost tfn Vid avbeställning mottagen efter den 5 september debiteras en avgift på 300 kr i administrativ kostnad. Efter den 3 oktober debiteras 50% av konferensavgiften. Vid utebliven avbokning erläggs 100% av konferensavgiften. kontakt För frågor om program kontakta Anderz Grunnesjö, e-post tfn För frågor om anmälan, fakturering m.m. kontakta Meetagain, epost tfn

3 Program måndag 15 oktober Registrering och kaffe Samling i De Geerhallen Välkommen till Biennalen! Karin Mårdsjö Blume, dekanus, Utbildningsvetenskap, Linköpings universitet Olof Johansson, kommunalråd, Norrköpings kommun Catharina Rosencrantz, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Linköpings kommun Lärandet som ett relationellt potentialitetsfält Lärandet som ett relationellt potentialitetsfält När förskolans pedagogiska betydelse förstärks väcks frågor kring hur vi ser på barn, kunskap och lärande i förskolan. För att möta detta nya landskap med dess nya förväntningar, men också för att utmana den situation som vi nu befinner oss i kommer föreläsningen ta sin utgångspunkt i välkomnandets och gästfrihetens pedagogik, som börjar med ett lyssnande. Ett lyssnande som med inspiration från den franske filosofen Gilles Deleuze kan öppna upp för en syn på lärandet som ett relationellt potentialitetsfält. Ett fält öppet för kreativa processer och produktioner. Gunilla Dahlberg är professor i pedagogik med inriktning mot förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Hon har varit vetenskaplig ledare för projektet Pedagogik i en föränderlig omvärld och hon arbetar för närvarande med tre forskningsprojekt: transkulturalitet och kommunikation; Barns dialog med naturen; Magiska språket Barn, vuxna och pedagogisk dokumentation som aktiva agenter i pedagogiska praktiker Pedagogisk dokumentation används i Sverige i dag i första hand som ett verktyg för barns lek- och lärandeprocesser. Men det är fortfarande så att det i första hand är de vuxna dokumenterar barnen (liksom lite på distans), och att barnen alltför sällan görs delaktiga i själva dokumentationsarbetet. Att som barn vara delaktig i dokumentationsarbetet kan vara en central aspekt av deras lärandeprocesser kring ett gemensamt valt fenomen som vi tillsammans vill lära oss mer om eller vara fantasifulla och kreativa kring. I den här föreläsningen utgår jag från ett teoretiskt perspektiv som visar hur själva dokumentationsverktyget kan förstås som en aktiv agent i det pedagogiska arbetet tillsammans med barn och vuxna, som förstås också är aktiva och performativa agenter i sina respektive läroprocesser. Målsättningen med ett sådant perspektiv på pedagogisk dokumentation är dels att förstå hur viktigt det är att göra barnen centrala agenter i arbetet med dokumentationen, dels att förstå hur dokumentationen kan förstås som en slags materiell apparat, som precis som andra materialiteter är aktiva tillsammans med barn och vuxna i förskolans vardagsarbete. Hillevi Lenz Taguchi är professor i pedagogik och verksam vid Stockholms Universitet. Hon har på svenska skrivit Varför pedagogisk dokumentation?, In på bara benet: En introduktion till feministisk poststrukturalism, Lyssnandets pedagogik tillsammans med Ann Åberg, samt tillsammans med ett stort antal andra forskare, aktivister och förskollärare givit ut boken En rosa pedagogik. Jämställdhetspedagogiska utmaningar. I sitt internationella arbete är hon verksam inom fältet material feminist and poststructural educational and qualitative research Lunch med utställningsbesök Förskolan ur bitr. utbildningsminister Nyamko Sabunis perspektiv Nyamko Sabuni, Jämställdhetsminister, biträdande utbildningsminister Utbildningsdepartementet Parallella föreläsningar, seminarier, workshops A01 A Kaffe med utställningsbesök Parallella föreläsningar, seminarier, workshops B01 B Norrköpings visualiseringscenter & Mingelbuffé Visualiseringscenter C en mötesplats kring visualisering för forskning, kultur och näringsliv mitt i Norrköpings Industrilandskap. Mingelbuffé, utställningar och film. Särskild anmälan. 3

4 tisdag 16 oktober Parallella föreläsningar, seminarier, workshops C01 C Kaffe med utställningsbesök Parallella föreläsningar, seminarier, workshops D01 D Parallella föreläsningar, seminarier, workshops E01 E Lunch med utställningsbesök Parallella föreläsningar, seminarier, workshops F01 F Kaffe med utställningsbesök Förskolans utmaningar Den svenska förskolan står inför stora utmaningar. Övergången från ett socialt orienterat uppdrag till ett mer kunskapsinriktat uppdrag ställer krav på pedagogiskt nytänkande. Svensk och internationell forskning pekar på att förskolan kan ha stor betydelse för barns lärande och utveckling men att detta är beroende av särskilda kvaliteter i de pedagogiska relationerna. Vad detta innebär för den svenska förskolan och förskolepersonalens pedagogiska praktik diskuteras i föreläsningen. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö högskola. Han har skrivit flera kunskapsöversikter om villkor för barns lärande i förskolan och har ett särskilt intresse för relationell pedagogik och utbildningsvetenskap i förskolan. Avslutning 4

5 Valbara parallella seminarier Måndagen den 15 oktober A01 HALLÅ, HUR GÖR MAN? Systematiska analyser för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskola utifrån den reviderade läroplanen Förskolans uppdrag är att utveckla verksamheten för att stödja och utmana lärandeprocesser utifrån barns erfarenheter och lärande. Det är inte barnen, eller barnens enskilda kunskaper som ska mätas och utvärderas, utan verksamhetens systematiska kvalitetsarbete med de mål som finns för verksamheten. Ett uppdrag som förutsätter kunskaper om vad barn kan, men också att det inte är barns kunskaper som ska bedömas, kategoriseras och jämföras. Presentationen tar upp vad bedömning av arbetslaget, verksamheten och miljön innebär för att stödja förskolans mål i kontrast till skolans uppdrag att bedöma barns lärande och utveckling. Christian Eidevald är fil. dr. i pedagogik och Susanna Anderstaf fil. mag. i pedagogik. Både Christian och Susanna är förskollärare i botten och har sedan flera år arbetat med lärarutbildning. Just nu driver de tillsammans ett forskningsprojekt om hur förskollärare kan arbeta med systematiska analyser av förskolans verksamhet. A02 Förskolans vardagsmöten forum för utveckling! Att synliggöra barns utveckling och lärande kopplat till våra styrdokument, kräver pedagoger som är tydliga med att synliggöra sina mål. Pedagogens förhållningssätt, kunskapssyn och barnsyn speglar vilka lärmiljöer förskolan erbjuder och vilken möjlighet barn har att utvecklas. Att tydligt formulera sin pedagogiska ide alltså pedagogens tanke kring verksamhetens innehåll kopplat till syfte och mål, ger en daglig kvalitetssäkring då vi levandegör vårt uppdrag, samt synliggör denna pedagogiska ide för barn, pedagoger och vårdnadshavare. En direkt koppling mellan pedagogens profession och dess engagemang, samt mellan innehåll och genomförande, skapar goda förutsättningar för barns möjligheter att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter i meningsfulla sammanhang! Tina Vamborg och Pia Ghamari arbetar som förskollärare och arbetslagsledare på förskolan Grengatan, Speldosan i Linköping. Vi har i flera år arbetat med att synliggöra vår verksamhet, vår barnsyn, kunskapssyn och hur vi tänker kring våra miljöer. Barns delaktighet och inflytande är central i detta och vår pedagogiska ide väl förankrad. Ur ett systematiskt kvalitetsperspektiv, upplever vi att genom att sätta ord på allt vi gör i förskolan, vara petig med hur vi menar och formulerar oss, lyfter vi förskolan som ett socialt forum för utveckling. A03 Spelens betydelse för barns aritmetiska utveckling I denna föreläsning presenteras effekter av olika numeriska spelinterventioner i förskoleklass för att stödja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidiga aritmetiska utveckling. Resultaten visar hur olika didaktiska verktyg kan bidra till barns tidiga utveckling och lärande i matematik. Jessica Carlsson är doktorand i Pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet. A04 Lärares tal och barns nyfikenhet? Om arbete med naturvetenskap i förskolan Naturen och naturupplevelser har alltid haft en plats i förskolans verksamhet men hur blir det när förskolan skall arbeta med avgränsade naturvetenskapliga fenomen och sammanhang? Föreläsningen ger en bild av förskolans förändrade uppdrag, exempel från praktikens tolkning samt några framåtsyftande tankar om uppdragets innebörd och behov Susanne Thulin är fil.dr. i pedagogik och arbetar som programansvarig för förskollärarutbildningen och som lärarutbildare vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsintresse riktar sig mot arbete med naturvetenskap i förskolan. Lärarens tal och barns nyfikenhet? Om arbete med naturvetenskap i förskolan. A05, B03 Ett levande lärande projektinriktat arbetssätt utifrån Reggio Emilia Don t give the child the answer, help the child to construct the answer. Detta citat från Reuven Fuerstein skulle kunna sammanfatta våra tankar kring barn och deras lärande det kompetenta barnet. Genom ett projektinriktat arbetssätt kan barnen, inte bara överta färdiga kunskaper, utan främst skapa sina egna. Barnen föds forskande och utifrån deras nyfikenhet och frågor tar vi på förskolan Kakburken deras tankar vidare och utmanar dem att tänja på tänkandet. Genom pedagogisk dokumentation och kontinuerligt och systematiskt reflekterande kan vi få syn på lärandet och ta det vidare till en plats där alla får bli sina bästa jag. Detta kommer vi att presentera genom att berätta om två tidigare projekt, hur dessa är uppbyggda, organiserade, genomförda och vilket lärande man kan se. Ett levande lärande är när kunskapsbildande sker utifrån barnens egna frågor och utifrån dess omvärld. Detta är vårt arbetssätt och mål. Frågor som bland annat kommer delta och tiden att räcka till? Sofia Hedin & Stina Wilén arbetar som förskollärare på förskolan Kakburken i Ryd Linköping. Sofia arbetar med nätverk i hela området och är pedagogisk coach för samtlig personal. Stina arbetar som ateljerista, inspirerar och handleder personal utifrån sin kunskap. Parallella seminarier måndag: A kl B kl

6 A06 Teori och praktik i relationella fält Med barnet i fokus rör sig SU:s förskollärarutbildning mellan flera plan: förskola-utbildning-forskning. Utifrån idén om Lärandet som ett relationellt fält närmar vi oss de förskoledidaktiska frågorna på bred front och från flera perspektiv genom bl.a. ett utforskande arbetssätt och pedagogisk dokumentation. Vi har även öppnat pedagogiska och teoretiska rum där förskola, förskollärarutbildning och forskning möts och reflekterar kring pågående projekt i förskolan med utgångspunkt från teori och praktik som tätt sammanvävda och varandras förutsättningar. Ingela Elfström, studierektor och doktorand, Annelie Fredricson, adjunkt och doktorand, samt Bodil Halvars-Franzén, universitetslektor. Samtliga med förskollärarbakgrund och verksamma vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet.t A07, B07 Kreativitetens betydelse för barns varande och blivande i förskolan Med utgångspunkt i att kreativitet är en förmåga och en färdighet som kan läras, övas och utvecklas, diskuteras tankar om den villkorade och den inramade kreativiteten i förskolans verksamhet. Genom ett antal exempel presenteras kreativitetens betydelse som en förutsättning för barns språkliga, relationella och kunskapsmässiga utveckling, men också som vuxnas och barns individuella och kollektiva egenskaper och uttryck i förskolans vardag. Mirella Forsberg Ahlcrona är förskollärare och lektor i pedagogik vid Högskolan i Skövde och Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om dockan som redskap, förskolans didaktik och förutsättningar för utveckling av kreativa lärprocesser. A08 Systematiskt kvalitetsarbete med barns lärande i fokus. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Vi ger er här en inblick i hur vi på våra förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med barns lärande i fokus. Med hjälp av våra verktyg Ecers, Lpfö98:10 och Mål och utvecklingsplaner dokumenterar, analyserar och följer vi upp våra mål och höjer på så vis kontinuerligt kvalitén i vår verksamhet. Arbetssättet genomsyras bl.a. av Sonja Sheridan Göran Krok och Margareta Lindewalds tankar. Välkomna på en föreläsning fylld av praktiska tips och idéer! Anja Mistrén är biträdande förskolechef i Södra skolområdet i Linköpings kommun med huvuduppdrag att bedriva utvecklingsarbete kring det nya läroplansområdet uppföljning utvärdering utveckling. Anne-Lie Armerö arbetar på Linköpings universitet som kurs och fältmentor på lärarutbildningen, samt förskollärare på Hjulsbro förskolor. A09, B01 Förskolans personal ur ett etnicitetsperspektiv Under senare decennier har det blivit allt vanligare att förskolor beskrivs som mångkulturella eller flerspråkiga. Gemensamt för dessa benämningar är att de uppmärksammar förskolans barngrupper och deras etniska sammansättning. Förskolans personal och deras etniska bakgrund är däremot ofta en frånvarande aspekt i dessa kategoriseringar och blir sällan föremål för diskussion. Vad kan det bero på och vad vet vi egentligen om förskolans personal och dess etniska sammansättning? Föreläsningen bygger på en intervjustudie med förskolechefer som blivit tillfrågade om hur etnicitet tillskrivs betydelse vid rekrytering och sammansättning av personalteam. Jag kommer att diskutera några av studiens centrala resultat, med särskilt fokus på de förväntningar som riktas mot personal med utländsk bakgrund och vilka konsekvenser detta kan tänkas få för organiseringen av verksamheten och olika arbetsuppgifter. Sabine Gruber är forskare vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Hennes forskningsfält är etniska relationer och välfärdsinstitutioner.t A10, B09 Lustfyllt lärande med ipads i förskolan Barn på förskolan är födda in i den digitala världen! För dem är modern teknik fullkomligt naturlig. Med rätt verktyg hamnar lusten att lära, barnens egna drivkrafter, kreativitet och skapande i fokus samtidigt som målen i förskolans läroplan uppnås. Lena Gällhagen är skolutvecklare och IT-pedagog i Nacka kommun och arbetar med pedagogisk utveckling med modern teknik. Lena är i grunden rytmik- och musiklärare. Lena är författare till boken Lär och lek med surfplatta i förskolan. A11 Förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag Skolinspektionen kvalitetsgranskar stimulera och utmana barns utveckling och lärande? Skolinspektionen har genomfört en granskning av 42 förskolor om arbetet med det förstärkta pedagogiska läroplansuppdraget och tydligare lärandeområden, hur förskolorna tar sig an det allt viktigare kvalitetsarbetet med bl. a dokumentation och utvärdering, samt hur förskolorna lyckats genomföra förändringarna i uppdragen för förskolechef, förskollärare och arbetslag. Goda exempel och utvecklingsområden. IngBeth Larsson är fil dr i barn- och ungdomspsykiatri, beteendevetare, tidigare lektor vid Linköpings universitet, och numera utredare och projektledare på Skolinspektionen, med förskolan som ett fokusområde. A12 Genustänk i förskolan föreläsning om praktiskt genustänkande i förskolan. Vi vänder oss till dig som vill få en första inblick i genusfrågor. Du är kanske ny i ett arbetslag som redan jobbar genusmedvetet och behöver en grund att stå på, eller så är ni ett helt arbetslag som behöver en introduktion för att komma igång med genusarbetet. Vi vänder oss också till dig som är nyfiken och vill ha kunskap om genus i förskolan. Föreläsningen handlar om bakgrund, viktiga begrepp, förskolans jämställdhetsuppdrag, möjligheter i förskolans miljö, material och praktiska exempel från verksamheter som arbetar genusmedvetet. Vi blandar föreläsning och diskussion. 6 Parallella seminarier måndag: A kl B kl

7 Catharina Gunnarsson, förskollärare och genuspedagog. Catharina och hennes förskola har arbetat med genus sedan 2003 då de var en del av projektet Barns och ungdomars bästa. Handleder personal i förskolan. Gunilla Tegnevik, förskollärare och genuspedagog. Hon har arbetat med genus i förskolan sedan Föreläser och handleder personal i förskolan. Maria Hampusgård, lärare och genuspedagog i Linköpings kommun. Började med genusarbete i förskolan 2005 och föreläser och handleder personal ute i verksamheterna. Samtliga arbetar vi i Linköpings kommun. A13 Vi har nästan blivit för bra. Att tala om förskolan Föreläsningen handlar om hur pedagoger samtalar om förskolan. Vilka fördelar respektive nackdelar är det som pedagogerna lyfter fram? Fokus ligger på föreställningar om barn och barns förmåga, förskoleuppdraget samt yrkesprofessionen. Ingrid Granbom arbetar vid lärarutbildningen på Högskolan Väst disputerade hon med sin avhandling Vi har nästan blivit för bra Lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik vid högskolan i Jönköping. A14 Hållbar utveckling i förskolan. Ett kommunnätverk som länk mellan utbildning och forskning En föreläsning som visar hur ett nätverksarbete kan verka som en länk mellan forskning och förskollärares vidareutbildning. Under presentationen berättas konkret hur vi arbetar med förskollärares fortbildning inom hållbar utveckling. En fråga i sammanhanget blir hur forskare, företrädare för kommuner och fristående förskolor kan mötas och samarbeta för att bidra till förskolans verksamhetsutveckling inom hållbar utveckling. Annika Elm Fristorp är fil.lic i didaktik vid Stockholms universitet och verksam vid Högskolan i Gävle. Hon har under många år arbetat med och forskat om barns lärande och meningsskapande inom förskola. Hon arbetar med fortbildning av förskollärare och är projektledare för ett regionalt kommunnätverk. A15 Hva fortelles om meg? Foredraget tar for seg dokumentasjon i barnehager. Det er mange grunner til at det skal dokumenteres i barnehagene, men det kan bli for mye, for hyppig og for ukritisk bruk av dokumentasjon. Det er en utfordring å stadig reflektere over hvordan, hvor mye og når vi kan dokumentere slik at dokumentasjonen gir positive bidrag både til barns værende og blivende fremfor å bli invaderende og definerende. Det er også en utfordring å se dokumentasjon i barnehagen i barn lære om seg selv og verden rundt når de deltar i dokumentasjonsprosesser? Bente Svenning er førskolelærer og cand. polit med hovedfag i barnehagepedagogikk. Hun har i flere år arbeidet med barn og voksne for å utforske barnehagers dokumentasjonsprosesser. Bente Svenning har 20 års erfaring fra barnehagesektoren og arbeider som høgskolelektor i pedagogikk ved Høgskolen i Oslo.. B02 Miljöer för lärande i matematik, naturvetenskap och teknik Vilken betydelse har förskolans miljö för barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Med miljö menas här både utemiljön och inomhusmiljön. Föreläsningen bygger på forskning och en aktuell undersökning om olika förskolemiljöer som utmanar och stimulerar till lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Konkreta exempel hämtade från olika förskolor presenteras. Maria Bjerneby Häll är lektor i matematikdidaktik med lång erfarenhet av lärarutbildning och särskilt intresse för matematik i förskolan. Hed Kerstin Larsson är lektor i kemi och undervisar blivande förskollärare i naturvetenskap. Jenny Isberg är lektor i idrottsdidaktik med intresse för kroppens betydelse för små barns lärande. Vi forskar tillsammans vid Högskolan Dalarna. B04 Bilderboksamtal innehåll vill visa vilken potential, såväl språkligt som socialt, som finns i bilderboken och bilderboksamtalet. Syfte, teori och exempel på genomförande av bilderboksamtal kommer att beröras i seminariet. Att jobba med bilderboksamtal stämmer väl överens med en del av innehållet i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Mariann Ekström Svensson leg. psykolog Språkpedagogiskt Centrum. Mariann E.S. har arbetat och handlett personal inom förskola och skola sedan Bildens förmåga att beröra både små och stora människor har länge engagerat Mariann E.S. som de sista åren lett till kurser i bilderboksamtal tillsammans med Ann Karlsson. Ann Karlsson är specialpedagog med påbyggnad inom tal, språk och kommunikation på Språkpedagogiskt Centrum i Linköping. Ann har i grunden en förskollärarexamen. Idag arbetar Ann med fortbildning av förskolans personal gällande barns språkutveckling. B05 Design för lärande i förskolan I föreläsningen ges olika exempel på barns meningsskapande och lärande i förskolan. En fråga som diskuteras är hur vi för att kunna möta och erkänna barnen i deras arbete kan förstå hur meningsskapande och lärande sker och hur det tar sig uttryck. Annika Elm Fristorp är fil.lic i didaktik vid Stockholms universitet och verksam som universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle. Hon har under många år arbetat med och forskat om barns meningsskapande och lärande inom förskola. B06 Kärnämnen i förskolan nycklar till livslångt lärande I förskolan läggs grunden till det livslånga lärandet. De förmågor barn utvecklar under sina år där bör få status som kärnämnen. Det är till exempel förmåga att rikta sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, läsa av och bekräfta andra, men även att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel. Sådana förmågor kallar vi för kärnämnen i förskolan. Under seminariet går vi nära inpå dessa förmågor med Parallella seminarier måndag: A kl B kl

8 hjälp av verkliga exempel, aktuell forskning och teori. Stor vikt läggs vid hur man i förskolan kan arbeta med att stärka utvecklingen av dessa kärnämnen. Barbro Bruce är leg. logoped och medicine dr. i logopedi. Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg logoped, fil dr. i psykologi och liksom Barbro universitetslektor i utbildningsvetenskap, vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. De arbetar mycket med fortbildning av medarbetare och chefer i förskolan. B08 Barns lek i förskola där barnen talar olika språk En föreläsning som handlar om hur barn mellan tre och fem år leker och kommunicerar i förskolor där det finns ett stort antal andra språk än svenska representerade. I föreläsningen ges exempel på hur barnen använder andra kommunikativa resurser än det verbala språket i sin lek och interaktion. Linda Häll är doktorand i Pedagogisk arbete vid ISV, Linköpings universitet men har också varit verksam som förskollärare. B10 Barn i regnbågsfamiljer välkomna, sedda och inkluderade? Inom Arvsfondsprojektet, Barn i regnbågsfamiljer, har ett metodmaterial med fokus på regnbågsfamiljer tagits fram, för att inspirera förskolepersonal i deras arbete med att synliggöra och bekräfta alla barns livssituation. På seminariet diskuteras hur bemötande och normer kring familjer, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck påverkar barn och hur förskolan/skolan kan arbeta för att alla barn, oavsett livssituation ska känna sig delaktiga och bekräftade. Klara Nygren är genusvetare som arbetar med olika utbildningsprojekt på RFSL (Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter). Klara är projektledare för projektet Barn i regnbågsfamiljer och vill skapa metoder för att på ett konkret och inspirerande sätt diskutera normer och angripa föreställningar. B11 Personalbehörighet och legitimation i förskolan hur går man vidare efter kartläggningen Linköpings kommun genomförde under senare delen av 2010 en genomgripande kartläggning för att ta reda på utbildningen hos samtlig pedagogisk personal från förskola till gymnasieskola. Syftet med kartläggningen var att i god tid kunna planera för kompetensutveckling och andra insatser som behövs inför införandet av legitimation och skärpta behörighetskrav i förskola och skola. Linköping är våren 2012 färdiga med en kompetensförsörjningsplan/planering som avser att strukturera och de insatser kommunen behöver vidta. Föreläsningen kommer att fokusera på de åtgärder Linköpings kommun vidtagit och planerar vidta fram till att kravet på lärarlegitimation och förskollärarlegitimation fullt ut träder i kraft den 1 juli Tor Andersson är biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun. Han är från början lärare i grund- och gymnasieskola och har arbetat som rektor, undervisningsråd på Skolverket i Stockholm samt som kvalitetscontroller av den pedagogiska verksamheten i Västerås stad. B12 FÖLJA JOHN? Förskolors arbete med att FÖLJA, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Något om vad vi vet och behöver veta mer om! På seminariet ges glimtar från tidigare forskning och pågående forskning om förskolors arbete med att följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Ett särskilt fokus ges det arbete som sker i relation till barn i behov av stöd och deras varande och blivande i förskolan. Välkommen till ett seminarium som hoppas berika Ditt arbete! Johanna Lundqvist är doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet där hon forskar om barns möten med förskola, förskoleklass, fritids och skola. Johanna är också adjunkt vid Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås där hon bland annat utbildat inom förskollärarlyftet och förskolechefsoch rektorsprogrammet. Hon är specialpedagog och har en fil mag. i pedagogik, specialpedagogik och ledarskap. B13 Från att erövra kunskap till att skapa kunskap Augusti 2008 började vi ett nytt arbetssätt på vår avdelning. Inspirationen till förändringen fick vi av en annan förskola i Linköping som jobbade stationsinriktat. Vi plockade godbitar från deras tänk och gjorde om det, så att det passade på vår förskola. Vi gjorde tydliga och renodlade rum. En stor ateljé och ett byggrum plus möjligheter till utevistelse när barnen ville! Syftet med förändringen var att barnen skulle få göra egna val under sin dag på förskolan och kunna vistas i mindre grupper med en aktiv vuxen i varje station under större delen av dagen. Efter utbildningsinsatser de senaste åren har vi inspirerats av till exempel Lyssnandets pedagogik (Ann Åberg) och har då genomfört nya förändringar i vårt arbetssätt och i våra miljöer. Vi vill dela med oss av vår resa från traditio- vår roll som pedagoger, barnens och förskolans roll! Åsa Berglund, Jenny Harman och Jessica Iversen är ett av sex arbetslag på förskolan Ellen Key i Linköping som vill dela med sig av sina erfarenheter. B14 Toddlares användning av en interaktiv skrivtavla I denna forskningspresentation från en videostudie på en förskola ges närbilder från exempel på barnens eget utforskande vid en interaktiv tavla. Sara Hvit är doktorand i pedagogik på högskolan i Jönköping. Förskollärare och fil.mag i Lärande. Forskningsintresset riktas mot de yngsta förskolebarnens interaktion i förskolan. 8 Parallella seminarier måndag: A kl B kl

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Bitr. rektor Kerstin Almström

Bitr. rektor Kerstin Almström KVALITETSREDOVISNING Läsåret 09-10 Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Torsdag 16 maj 2013 Ansvarig för internkontrollen Ewa Persson, förskolechef Jan Gayen, verksamhetsutvecklare 1 Innehåll Bakgrund till internkontroll...

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Förskoleklassdagarna 2011

Förskoleklassdagarna 2011 Förskoleklassdagarna 2011 Pedagogiska verktyg för matteoch svenskundervisningen Inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 oktober 2011 TALARE Skolverket Anna Österlund Clas Rosvall Författare och pedagog

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Vittra förskola i J-a (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Vittra kobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau User: jukis001,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer