PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

Transkript

1 PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken i Sävsjö kommun

2 Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken i Sävsjö kommun Serie nr: PM 2009:12 Projektnr: 7020 Författare: Anja Quester, Kvalitetsgranskning: Beställare: Lena Fredriksson, VINNOVA Kontaktperson: Emma Gretzer Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär PM Sävsjö kommun, Jönköpings länstrafik, VINNOVA Slutlig PM Beställare, projektgrupp Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord driver forskningsprojektet Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 med stöd av VINNOVA. Projektet är en fortsättning på Del 1 (i vilken Byabussen i Ystad utvärderades), som dokumenterar, utvärderar och utvecklar tre försök med utvecklad kollektivtrafik i landsbygdsområden i Sverige: Ett landsbygdsområde som delas av tre nordvästskånska kommuner, där Skånetrafiken sommaren 2007 på försök startade en ny form av närtrafik Sävsjö kommun, i Jönköpings län, där anropsstyrd närtrafik samordnas med sjukresor och färdtjänst på landsbygden sedan 2005 Visingsö i Vättern, också i Jönköpings län, som sedan 2005 har en fullständigt samordnad kollektivtrafik i form av linjetrafik och anropsstyrd trafik Denna PM beskriver utvärderingen av försöket med Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun mot bakgrund av en enkätstudie som genomförts med 750 enkäter till ett representativt urval landsbygdsboende. Det övergripande syftet är att få fram underlag för att utveckla lösningar, som gör att transporter i glesbygden kan bibehållas eller förbättras, trots glesbygdens minskande befolkningsunderlag. Arbetet utförs i samarbete med trafikhuvudmännen Jönköpings Länstrafik respektive Skånetrafiken samt kommunerna. Förarbetena för denna PM har genomförts i samråd med Sävsjö kommun. Kontaktperson på kommunen har varit Bo Widestadh. Förarbete, analyser och rapportskrivning har genomförts av fil mag Anja Quester. Utskick och kodning administrerades av civ ing Lovisa Indebetou, med stöd av assistenten Elin Josefson. Kvalitetsgranskning gjordes av civ ing Lena Fredriksson. Projektet löper i sin helhet till Denna PM kommer även att ingå som en del i den framtida avrapporteringen i form av en slutrapport. Hittills utkomna PM är Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 - tidigare erfarenheter samt upprinnelse till aktuella försök.. PM 2007:1 och Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 - enkätstudie av Öasvängen på Visingsö.. PM 2008:10. Stockholm maj 2009 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 0. Sammanfattning och jämförelse med Öasvängen Inledning Resultat för samtliga respondenter Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Närtrafiken Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga 3 1. Inledning 1.1 Syfte Metod 5 2. Sammanställning av resultat för samtliga respondenter Urval och svarsfrekvens Demografi Körkortsinnehav samt tillgång till bil och cykel 2.4 Tillgång till buss och färdtjänst Kännedom om Närtrafiken Attityder till Närtrafiken Värdet av Närtrafiken Resandet med Närtrafiken Synpunkter och förslag Sammanställning av resultat för dem som har åkt med Närtrafiken Resfrekvens Ärende Resor innan Närtrafiken fanns Nöjdhet med trafiken Sammanställning av resultat för dem som inte har åkt med Närtrafiken Skäl till att inte åka Värdet av trafiken trots att man inte själv åker Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Närtrafiken Kännedom om Närtrafiken Attityder till Närtrafiken Värdet av Närtrafiken Jämförelse av resultat mellan dem med tillgång till bil och dem utan Kännedom om Närtrafiken Attityder till Närtrafiken Värdet av Närtrafiken Resandet med Närtrafiken Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga Kännedom om Närtrafiken Attityder till Närtrafiken Värdet av Närtrafiken Resandet med Närtrafiken Resfrekvens Ärende Resor innan Närtrafiken fanns 7.8 Nöjdhet med trafiken Slutsatser 49

6 BILAGA 1, Enkät, följebrev och påminnelsebrev 51 BILAGA 2, Tidningsartikel i Smålandstidningen, BILAGA 3, Lista med samtliga svar på öppna frågan B7 58 BILAGA 4, Sammanställning av svar på öppna frågan E1 59 BILAGA 5, Lista med samtliga svar på öppna frågan D1 62 BILAGA 6, Lista med samtliga svar på öppna frågan D2 64

7 1 0. Sammanfattning och jämförelse med Öasvängen 0.1 Inledning Denna PM beskriver utvärderingen av försöket med Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun mot bakgrund av en enkätstudie som genomförts i form av ett postalt utskick till ett representativt urval på 750 landsbygdsboende. Enkäten finns som bilaga 1. Den är en del i en större serie av avrapporteringar i ett forskningsprojekt som bedrivs av på uppdrag av VINNOVA. I detta projekt utvärderas och utvecklas försöket med Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun, jämte två andra närtrafikförsök i landet. Inom projektet genomfördes under våren 2008 en liknande studie på Visingsö för Öasvängen. Genom analysering av enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS har resultat för samtliga respondenter och för delmängder tagits fram. 0.2 Resultat för samtliga respondenter Antalet inkomna enkätsvar var 471 stycken, varav fyra stycken var dubbletter och fem ogiltigt ifyllda. Svarsfrekvensen, det vill säga hur många av de 750 utvalda som har svarat på enkäten, uppgår därmed till drygt 62 %, vilket är nästan samma svarsfrekvens som för Visingsö (, PM 2008:10). Några intressanta resultat redovisas nedan: 42 % säger att de inte har någon kännedom alls om Närtrafiken vilket är en mycket hög siffra. Endast 15 % av respondenterna uppger att de har god eller mycket god kännedom om Närtrafiken. Detta är en betydligt lägre andel än för Öasvängen där det var 43 %. Informationen om trafiken har man i första hand fått från broschyren, som skickades ut till alla hushåll, eller via vänner och bekanta. 44 % säger att de inte har fått någon information alls om trafiken. Endast en tredjedel, 171 respondenter, anser att de kan bedöma om möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats. Bland dessa 171 personer har 40 % svarat att så är fallet. Den

8 2 höga andelen som inte uttalar sig i frågan ligger i linje med att många inte känner till Närtrafiken. Av respondenterna är det 11 % som uppger att de åkte med Närtrafiken någon gång under det gångna året, jämfört med 41 % i undersökningen för Öasvängen. Nästan hälften av dem som har åkt med Närtrafiken under året uppger att de reser mer kollektivt än tidigare. Hur nöjd man är med trafiken och med olika aspekter av trafiken framgår av Figur 0.1. Betyget 1 motsvarar inte alls nöjd medan betyget 5 motsvarar mycket nöjd. Bland dem som har åkt med Närtrafiken är 78 % ganska eller mycket nöjda med trafiken. För Öasvängen var siffran med 70 % något lägre. Den vanligaste anledningen till att inte åka med Närtrafiken är att man har egen bil/möjlighet att samåka. Även brist på information nämns i stor utsträckning som skäl. Andra skäl som nämns ofta är att man kan gå och cykla dit man ska och att man inte har något resbehov Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 0.1 Betyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken. De blå fyllda staplarna markerar medelvärdet och de smalare felstaplarna visar den positiva standardavvikelsen.

9 3 0.3 Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Närtrafiken Även om de som inte har åkt med Närtrafiken inte har egna erfarenheter med Närtrafiken kan det vara värdefullt att se på vad denna grupp tror och tänker om Närtrafiken. Generellt sett är resenärerna mer nöjda än de som inte reser, se Figur 0.2. Detta är samma resultat som för Öasvängen. En större andel av dem som regelmässigt åker med Närtrafiken ser ett större värde i trafiken än icke-resenärerna Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Resenärer Icke-resenärer Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 0.2 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken, uppdelat på resenärer och ickeresenärer. 0.4 Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga Bland de 20 färdtjänstberättigade respondenterna som har svarat på frågan om möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats anser åtta personer att de inte kan uttala sig i frågan. Bland de resterande 12 personerna tycker nästan hälften att trafiken inte alls har förbättrats eller väldigt lite (5 personer). Samtidigt anser fler än bland de som inte har färdtjänsttillstånd att möj-

10 4 ligheterna förbättrats ganska mycket (3 stycken, 25 %). Resultatet liknar det för Öasvängen. Det lilla urvalet gör det dock svårt att dra allmänna slutsatser. De som har tillgång till färdtjänst är mer nöjda med samtliga aspekter på trafiken än de som inte har det, se Figur 0.3. De tre färdtjänstresenärer som har använt Närtrafiken är mycket eller ganska nöjda. Framförallt är man som färdtjänstberättigad mer nöjd med lyhördheten från trafikplanerarnas sida, tidtabellen, tryggheten och informationen än de som inte är berättigade. Då endast tre färdtjänstberättigade har angett att de har rest med Närtrafiken kan inga allmängiltiga slutsatser angående resfrekvensen bland de färdtjänstberättigade dras. Bland de tre svarande har ingen sagt att man använder Närtrafiken flera gånger i veckan jämfört med 19 % bland de som inte har färdtjänsttillstånd. Förmodligen använder färdtjänstberättigade Närtrafiken mer sällan därför att man är mindre rörlig över huvud taget och inte har samma behov av dagliga resor som skolbarn eller förvärvsarbetande har Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Färdtjänst Ej färdtjänst Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 0.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken, uppdelat på färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade.

11 5 1. Inledning 1.1 Syfte arbetar på uppdrag av den statliga forskningsmyndigheten VINNOVA med att utvärdera och utveckla tre försök med närtrafik på landsbygd i Sverige. Försöken har olika bakgrund, syfte och utformning. Det gemensamma är att de genom att uppnå ökad samordning mellan olika typer av samhällsbetalda transporter, vill erbjuda en förbättrad kollektivtrafik på landsbygden alternativt erbjuda fortsatta resmöjligheter trots att resandeunderlag och ekonomiska resurser minskar. Ett av försöken är Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun. Trafiken, som körs anropsstyrd, ombesörjer även sjukresor och färdtjänsttransporter. Trafiken är alltså delvis samordnad. Mer om trafiken finns att läsa i bakgrundsbeskrivningen Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 tidigare erfarenheter samt upprinnelse till aktuella försök (, PM 2007:1). Efter enkätundersökningen på Visingsö under våren 2008 (, PM 2008:10) följer nu samma undersökning för Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun. Undersökningarna innebär en djupare analys av dagens resande med Närtrafiken. 1.2 Metod Utvärderingen har genomförts som en enkätstudie under hösten Enkäter med följebrev har skickats ut till ett slumpmässigt urval av personer från 6 år och uppåt som bor på landsbygden i Sävsjö kommun (750 stycken). Detta motsvarar en fjärdedel av hela landsbygdsbefolkningen i kommunen som är på drygt 2900 personer. Utskicken bestod av ett originalutskick samt ett påminnelseutskick. Originalutskicket innehöll enkät, svarskuvert och följbrev och gjordes vecka 48. Påminnelseutskicket gick ut i början på vecka 51 och även den bestod av enkät, svarskuvert samt ett nytt följbrev. De boende ombads att svara på frågor om sig själv, om sitt resande med kollektivtrafiken och om sina attityder om densamma. Enkäten och följebreven finns som bilaga 1. Bland de respondenterna som svarade innan vecka 51 utlottades 50 Trisslotter. Samtidigt som originalutskicket gick ut fanns en artikel om undersökningen i lokaldelen av Smålands-Tidningen (bilaga 2).

12 6 Genom analys av enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS har resultat för samtliga respondenter och för delmängder tagits fram. Antalet svar för de olika frågorna framgår av diagrambeskrivningen (N=x). Det är inte alltid så att alla har svarat på alla frågor.

13 7 2. Sammanställning av resultat för samtliga respondenter 2.1 Urval och svarsfrekvens Av 750 utskickade enkäter kom en i retur. Detta gör ett nettourval på 749 personer. Antalet inkomna enkätsvar var 471 stycken, varav fyra stycken var dubbletter och fem ogiltigt ifyllda. Svarsfrekvensen, det vill säga hur många av de 749 utvalda har svarat på enkäten, uppgår därmed till 62 %. Köns- och åldersfördelningen bland de svarande är mycket lika de faktiska förhållandena i befolkningen på landsbygden. Därför är en viktning av svaren inte nödvändig. 2.2 Demografi Sysselsättning (A1) De flesta respondenter är förvärvsarbetande och pensionärer (50 % respektive 14 %), se Figur 2.1. Antal arbetar skola/förskola studerar arbetssökande föräldrarledig pensionär sjukskriven annat Figur 2.1 Sysselsättning bland de svarande. N = 462.

14 8 Kön (A2) 53 % (217 personer) av de svarande är män. Denna fördelning motsvarar mycket väl dem faktiska förhållandena på landsbygden i Sävsjö kommun där 54,6 % av befolkningen är män. Antal Kvinna M an Figur 2.2 Respondenternas kön. N=462. Ålder (A3) I Figur 2.3 visas åldersfördelningen bland respondenterna. 22 % av de svarande är 65 år och äldre vilket även det motsvarar mycket bra andelen för hela befolkningen på landsbygden i Sävsjö kommun. Även andelen personer under 18 år motsvarar mycket bra gruppens andel för hela befolkningen på landsbygden i Sävsjö kommun (15 % respektive 16 %). Medan andelen äldre på landsbygden i Sävsjö kommun är betydligt högre än för hela Sverige (18 %) är andelen personer under 18 år med 16 % betydligt lägre än riksgenomsnittet (21 %).

15 9 Antal Figur 2.3 Respondenternas ålder, i årsklasser från 6 till 89 år. N= Körkortsinnehav samt tillgång till bil och cykel Körkortsinnehavare (A4) 255 respondenter (78 %) har körkort, medan var femte (102 personer) inte har det. Tillgång till bil (A5) Av respondenterna uppger 368 stycken (81 %) att de har tillgång till bil, medan 65 (14 %) inte har det, se Figur 2.4. Resterande 5 %, 23 stycken, har ibland tillgång till bil. Observera att denna fråga även kunde besvaras om man inte har körkort. Tillgång till bil betyder bil i hushållet. Tillgång till cykel (A6) En stor majoritet har tillgång till cykel. 414 (90 %) svarar ja på frågan, medan 45 (10 %) svarar nej.

16 10 Antal Ja Ibland N ej Figur 2.4 Tillgång till bil. N= Tillgång till buss och färdtjänst Busskort (A7) 62 personer (14 %) har busskort i någon form, se Figur 2.5. Större delen (86 %) har inget busskort. Färdtjänsttillstånd (A8) Av respondenterna uppger 21 stycken att de har färdtjänsttillstånd, se Figur 2.6. Detta motsvarar 5 % av dem som svarat. Enligt statistik från Sävsjö kommun för år 2006 var 286 kommuninvånare färdtjänstberättigade. Detta motsvarar 3 % av Sävsjö kommuns befolkning som är sex år och äldre. Om man utgår ifrån att andelen färdtjänstberättigade på grund av den högre andelen äldre förmodligen är något högre på landsbygden tycks det som om de färdtjänstberättigade är normalt representerade bland respondenterna, även om antalet är litet.

17 11 Antal Ja N ej Figur 2.5 Innehav av busskort. N=456. Antal J a N e j Figur 2.6 Innehav av färdtjänsttillstånd. N=450.

18 Kännedom om Närtrafiken Hur väl man känner till Närtrafiken (B1) Endast 69 respondenter (15 %) anser sig ha god eller mycket god kännedom om trafiken. Nästan tre gånger så många, 194 personer, anser sig ha någon eller väldigt liten kännedom om trafiken (42,5 %). En lika stor andel menar att de inte vet någonting alls om trafiken. Antal Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 2.7 Respondenternas upplevda kännedom om trafiken. N=457. Hur man fått information om Närtrafiken (B2) 201 av de 462 personer (44 %) som har svarat på frågan hur man har fått information om Närtrafiken säger att de inte har fått någon information alls om trafiken, se Figur 2.8. De som anser sig ha fått information om trafiken kunde ange mer än en informationskälla. De flesta, 112 personer, har fått informationen genom broschyren som skickades ut till alla hushåll. En annan viktig källa är vänner och bekanta. Bland de 24 respondenterna som har svarat Annat har sju stycken angett lokaltidning/tidningsartikel som källa.

19 Tidtabell 34 Internet 10 Annons 31 Via vänner/bekanta 82 Via broschyr 112 Annat 24 Har inte fått information 201 Figur 2.8 Hur respondenterna har fått information om trafiken. Möjlighet att lämna mer än ett svar. 2.6 Attityder till Närtrafiken Har möjligheterna att resa med kollektivtrafiken förbättrats? (B3) Mer än två tredjedelar (284 personer) vet inte om möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats, se Figur 2.9. Detta står i samband med att många inte känner till försöket/inte har fått någon information och därmed inte heller har använt trafiken. Bland dem som har uttalat sig i denna fråga (knappt en tredjedel av respondenterna) tycker 40 % (70 personer) att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats ganska mycket eller mycket. I denna grupp säger 22 % (37 personer) att det inte har skett några förbättringar alls.

20 14 Antal Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska mycket M ycket Vet ej Figur 2.9 Respondenternas svar på om möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats med Närtrafiken. N=455. Nöjdhet med trafiken (B5) Respondenterna fick svara med betyg enligt en skala på 1-5, motsvarande hur nöjd man är med ett antal aspekter på Närtrafiken. Betyget 1 motsvarar Inte alls nöjd och betyget 5 Mycket nöjd. För varje aspekt kunde man även svara Vet ej. De som inte åkt med Närtrafiken uppmanades att ange hur bra de tycker att trafiken verkar vara. Det bör dock beaktas att nästan tre fjärdedelar har svarat Vet ej på alla frågor kring nöjdhet, se Figur Endast när det gäller information har färre använt sig av detta svarsalternativ. Detta understryker än en gång att många inte känner till Närtrafiken. Det är svårt att yttra en åsikt i frågan om man inte känner till eller inte har åkt med trafiken. Mest nöjd är man med förarna och fordonen, se Figur Medelbetyget ligger på 3,9, vilket innebär att de allra flesta svarat att man är nöjd. Bra betyg, dvs. de flesta är nöjd, ger man också till tryggheten (3,8), priset (3,7) och restiden (3,6). Snittbetygen för väntetider, tidtabellen, punktlighet, lyhördhet från trafikplaneringen, beställningsprocessen samt personalen på beställningscentralen ligger alla runt 3/3,5. Ett betydligt sämre betyg får information (2,5) vilket ligger i linje med den tidigare redovisade höga andelen som inte har fått information om Närtrafiken.

21 Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 2.10 Betyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken. De blå fyllda staplarna markerar medelvärdet och de smalare felstaplarna visar den positiva standardavvikelsen. Andel (%) Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 2.11 Andel respondenter som svarar Vet ej för de olika aspekterna. Andelarna avser giltiga svar.

22 Värdet av Närtrafiken I enkäten efterfrågades värdet av Närtrafiken för att på något sätt få en indikation på om värdet eller nyttan av trafiken, främst för de boende på landsbygden, motsvarar kostnaderna som man idag upplåter för trafiken. Frågorna som ställdes lyder: Årligen går ca 15 kr av det du betalar i kommunalskatt till Närtrafiken. Tycker du att detta belopp ungefär motsvarar det värde eller den nytta Närtrafiken har för dig? (fråga B6) Om Närtrafiken har ett större värde för dig än det du betalar via kommunalskatten, hur mycket mer skulle du vara villig att betala per år för att säkerställa att Närtrafiken finns kvar? (fråga B7) Frågorna ställdes både till dem som åker idag och de som inte åker. För den sistnämnda gruppen återspeglar det efterfrågade värdet den nytta uttryckt i kronor som finns av trafiken trots att man inte använder tjänsten, vilket i vetenskapliga sammanhang brukar kallas non-use value. Det kan handla om att det finns ett värde i att trafiken finns om man en dag skulle bli oförmögen att, av olika anledningar, köra bil, gå eller cykla eller att man tycker att det finns en nytta för andra människor (i hushållet, i vänkretsen, eller folk i allmänhet) att tjänsten erbjuds, som man är beredd att bidra till. Antal Ja Nej, Närtrafiken har större värde för mig Nej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig Figur 2.12 Respondenternas svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag. N=429.

23 17 Resultatet av enkätundersökningen är att 45 % av respondenterna (191 personer) tycker att 15 kronor är en nivå på skatteinsatsen, som motsvarar den egna nyttan väl, se Figur Lika många tycker att Närtrafiken har mindre eller inget värde för dem. För 11 % har Närtrafiken däremot ett ännu större värde än 15 kronor. På fråga B7 har man alltså fått svara öppet på hur stor summa man är beredd att betala för att säkerställa att trafiken finns kvar, om man i B6 har svarat att Närtrafiken har ett större värde än de 15 skattekronorna. För samtliga svar se bilaga 3. Notera att det kan finnas åsikten att man inte är beredd att betala något extra, även om man anser att det finns ett större värde i trafiken. Detta kan möjligen tolkas som att man i första hand anser att någon annan ska skjuta till mer pengar för att säkerställa trafikens fortlevande. Det är alltså inte helt självklart att koppla betalningsvilja till begrepp såsom värde eller nytta. 376 personer (81 %) har inte svarat på frågan vilket motsvarar de som har svarat Ja eller Nej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig på fråga B6, och som alltså inte uppmanades att svara på B7. De rent kvantitativa svaren på frågan om man är beredd att betala mer för att säkerställa servicen varierar från 0 till 500 kronor. Det är 46 respondenter (12 %) som angett ett belopp uttryckt i kronor. Det vanligaste svaret är 100 och 20 kronor, för båda har 8 personer svarat, följt av 30 kronor, vilket 7 personer har svarat och därefter 15 och 50 kronor, som vardera 6 stycken svarat. Medelvärdet av alla kvantitativa svar är ungefär 62 kronor. Men sedan tillkommer ett antal som svarar i text att de inte är beredda att betala något mer eller bara är beredda att betala mer om förutsättningarna och/eller trafiken ändras. Ansätts dessas betalningsvilja till 0 (lågt räknat) så hamnar medelvärdet istället på 32 kronor. Ansätter man istället betalningsviljan 15 kronor (som idag) blir medelvärdet 40 kronor. Det ska nämnas att de 15 kronor som satts som utgångsnivå i enkäten är en summa som utgår ifrån att alla andra boende i Sävsjö kommun också bidrar med samma peng till just denna trafik. 1 Som räkneexempel för att få ett begrepp om talen kan man nämna att Närtrafikens underskott på kronor för år 2006, som alltså täcks genom skattebidrag, motsvarar knappt 43 kronor årligen per boende på landsbygden i Sävsjö kommun. År 2007 var Närtrafiken med kronor betydligt dyrare vilket gör att den kostade 85 kronor per landsbygdsbo. Om man ska försöka sig på en uppskattning av betalningsviljan i genomsnitt i förhållande till de i enkäten angivna 15 kronorna, får man först göra ett kompletterande antagande om betalningsviljan för de som uppger att värdet är mindre än dessa 15 kronor, och därefter skriva upp och översätta betal- 1 Närtrafiken kostade 234 tkr 2007 men endast 170 tkr år Kostnaden har slagits ut på samtliga boende i kommunen, invånare och sedan har medelvärdet för dessa två år tagits.

24 18 ningsviljan för de tre svarskategorierna till landsbygdens befolkning som helhet. Eftersom vi inte har gjort någon bortfallsanalys är det svårt att anta något om betalningsviljan hos dem som inte svarat på enkäten. Tabell 2.1 Uppskattning av betalningsvilja via skattsedeln för att säkerställa Närtrafikens fortlevnad. Svarskategori Antal Andel (av respondenterna) Antagen betalningsvilja, kr Ja [15 kronor är en rimlig nivå] % 15 Nej, Närtrafiken har större värde för mig % 40 Nej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig % 5 Alla som svarat (medelvärde genom viktning) % 13 Den genomsnittliga betalningsviljan bland respondenterna, för att säkerställa att trafiken finns kvar, kan beräknas till 13 kronor, se Tabell 2.1. Huruvida detta är ett värde som kan användas i verkligheten är dock svår att svara på. Det faktum att den angivna summan inte motsvarar skattebeloppet för dem som faktiskt betalar skatt utan är utslaget på hela befolkningen, alltså även på t ex pensionärer och barn, gör det extra vanskligt att dra några slutsatser. Om man tar hänsyn till att dessa grupper inte betalar någon skatt måste ju de som är i arbetsför ålder även täcka in för dessa gruppers betalningsvilja. Beloppet idag för dessa skulle då snarare ligga närmare 30 kronor, än 15. En ny betalningsvilja på 13 kronor behöver därför inte ses som en betydande minskning.

25 Resandet med Närtrafiken Resultatet är att 50 personer (11 %) uppger att de rest med Närtrafiken någon gång under det senaste året. Antal Ja N ej Figur 2.13 Respondenternas svar på om de rest med trafiken det gångna året. N=458. Med 37 % är en stor del av de som har åkt med Närtrafiken yngre än 18 år jämfört med 13 % bland de som inte har åkt med trafiken. Däremot är andelen mellan 18 och 64 år betydligt lägre bland de som har åkt med Närtrafiken jämfört med de som inte har åkt. Andelen personer som är 65 år och äldre är väldigt likt för båda grupper. Andelen kvinnor som har använd sig av Närtrafiken är med 54 % högre än bland dem som inte har åkt med trafiken (46 %). Det finns även en skillnad i fördelningen av sysselsättningen mellan de som har rest och de som inte har rest med Närtrafiken som hänger ihop med skillnaden i åldersfördelningen. Nästan hälften av alla resenärer går i skolan eller studerar jämfört med bara 12 % bland dem som inte har åkt med Närtrafiken. Däremot är andelen förvärvsarbetande lägre bland dem som har åkt jämfört med de som inte har åkt. Pensionärsandelen är samma för båda grupper.

26 20 Närtrafiken används alltså i mycket stor utsträckning av barn och ungdomar. 2.9 Synpunkter och förslag Som sista fråga i enkäten (E1) fanns möjlighet att öppet lämna egna synpunkter och förslag på Närtrafiken på landsbygden i Sävsjö kommun. 118 personer utnyttjade denna möjlighet och har lämnat en kommentar/synpunkt/förslag. Det motsvarar en fjärdedel av de 462 respondenterna. Samtliga svar finns sammanställda i bilaga 4. Den kommentar som förekommer oftast är den att det borde finnas mer information kring Närtrafiken. 36 respondenter påpekar det. Övriga ofta förekommande kommentarer är att man tycker det är bra att Närtrafiken finns och att man vill ha kvar den (17 stycken). Samtidigt önskar många fler turer eller senare turer på kvällarna, främst på helgen (15 stycken). Sju personer säger att de inte behöver Närtrafiken just nu men att det kan bli aktuellt i framtiden. Lika många påpekar att trafiken är för oflexibel därför att den måste beställas några timmar i förväg. Fem personer skulle gärna vilja se att trafiken läggs ner. Sedan finns det en rad andra synpunkter, bland annat att man också vill kunna åka till målpunkter utanför tätorten (2 personer) och att man bor för långt från Närtrafiken (3 personer). Den sistnämnda verkar hänga ihop med att man inte har fått information om Närtrafiken då denna service täcker hela landsbygden i kommunen.

27 21 3. Sammanställning av resultat för dem som har åkt med Närtrafiken 3.1 Resfrekvens Bland dem som har rest med Närtrafiken någon gång det senaste året svarar två tredjedelar (30 personer) att de har åkt någon enstaka gång eller några gånger under det gånga året. De som har åkt flera gånger i veckan (8 stycken) gjorde det i genomsnitt 3,8 gånger per vecka, se Figur 3.1 och Tabell 3.1. Antal Flera gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger per år Endast någon enstaka gång Figur 3.1 Hur ofta man reser med Närtrafiken. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=47. En beräkning av det årliga resandet med Närtrafiken med hjälp av enkätsvaren visar att siffrorna inte överensstämmer med Närtrafikens resandestatistik. Resandet enligt enkätsvaren är mycket högre än uppgifterna i statistiken. Därför kan svaren kring antalet resor med Närtrafiken inte anses vara representativa. Antingen är de som har rest med Närtrafiken överrepresente-

28 22 rade bland respondenterna, eller så överskattar man sitt eget resande i enkäten. Tabell 3.1 Hur ofta man reser med trafiken i genomsnitt för de olika svarskategorierna Svarskategori Antal svar Genomsnittligt antal resor Flera gånger i veckan 8 3,8 per vecka Några gånger i månaden 9 3,0 per månad Några gånger per år 14 6,8 per år Endast någon enstaka gång Ärende Oftast använder respondenterna Närtrafiken i syfte att ta sig till skola eller annan utbildning samt till föreningsaktiviteter (båda 11 personer, 22 %), följt av inköp av livsmedel (7 stycken, 14 %), se Figur 3.2. Övrigt som förekommer i betydande utsträckning är andra ärenden där respondenterna bland annat svarar att de använder Närtrafiken när man inte har tillgång till den egna bilen eller som kompletteringsresa för annan kollektivtrafik. Antal Skola/utbildning 11 Arbete 2 Hämta/lämna barn 1 Inköp av livsmedel 7 Besöka vårdcentral/sjukhus/tandvård 3 Besöka post/bank/myndighet 1 Föreningsaktivitet 11 Nöje 5 Besöka släkt och vänner 3 Annat 6 Figur 3.2 Ärende med resor med Närtrafiken. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=50.

29 Resor innan Närtrafiken fanns Resfrekvens (C3) Figur 3.3 och Tabell 3.2 visar hur ofta respondenterna som har använt sig av trafiken genomförde kollektiva resor före det att Närtrafiken inrättades (då med kompletteringstrafik/taxi och färdtjänst). Endast någon enstaka gång dominerar klart med nästan två tredjedelar av svaren (27 personer). För resandet med Närtrafiken är andelen som har åkt mer än endast någon enstaka gång högre, jämför kapitel 3.1. Antal Flera gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger per år Endast någon enstaka gång Figur 3.3 Hur ofta man reste innan Närtrafiken fanns, då med taxi och färdtjänst. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=42. Även resfrekvensen för kollektiva resor innan Närtrafiken fanns verkar vara högre än vad den är i verkligheten. Det finns dock ingen resandestatistik att jämföra med. Skulle uppgifterna i enkätsvaren stämma skulle detta innebära en minskning av det kollektiva resandet med mer än en tredjedel i och med att Närtrafiken infördes. Detta är osannolikt då kollektivtrafikens utbud har blivit bättre än det var innan. Därför anses respondenternas svar kring resandet innan Närtrafiken fanns inte vara representativa. Förmodligen är orsaken för överskattningen densamma som för dagens resor med Närtrafiken, se kapitel 3.1.

30 24 Tabell 3.2 Hur ofta man i genomsnitt reste med taxi/färdtjänst före det att Närtrafiken inrättades för de olika svarskategorierna Svarskategori Antal Genomsnittligt antal resor Flera gånger i veckan 10 5,9 per vecka Några gånger i månaden 1 1 per månad Några gånger per år 4 5 per år Endast någon enstaka gång 27 - Reser man oftare nu? (C4) Svaren på nästa fråga, Reser du oftare kollektivt nu än före projektet med Närtrafiken började? är i viss mån en motsägelse till föregående beräkning. Den bekräftar dock förmodan att det föreligger en överskattning av resandet i enkätsvaren. 22 personer eller 46 % av de som har rest med Närtrafiken svarade nämligen att de reser oftare kollektivt nu än innan Närtrafiken fanns, se Figur 3.4. Antal N ej Ja Figur 3.4 Svar på om man reser oftare kollektivt nu än före försöket med Närtrafiken inleddes. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=48.

31 25 Om man svarade Ja ombads man också redogöra för hur man gjorde dessa resor tidigare, som man nu gör med Närtrafiken. Resultatet framgår av Figur 3.5 De personer som åker mer kollektivt nu har tidigare varit bilpassagerare (7 stycken, 14 %) eller bilförare (5 stycken, 10 %). Ingen har bytt en färdtjänstresa mot resa med Närtrafiken. Viktigt att notera är dock att sju personer som svarar att de åker mer kollektivt nu än innan Närtrafiken fanns inte har uppgett något tidigare färdsätt. Bland dem som reser lika mycket eller mindre än före Närtrafiken återfinns förmodligen tidigare färdtjänstresor med taxi, även om dessa alltså inte ökat i omfattning. Antal Bil, förare Bil, passagerare Taxi Kompletteringstrafik Gjorde inte resan Annat Figur 3.5 Tidigare färdsätt, om man åker mer nu än före försöket med Närtrafiken inleddes. N=15 svar 7 stycken har inte angett tidigare färdsätt.

32 Nöjdhet med trafiken På fråga C5 fick de som har rest med Närtrafiken svara med betyg enligt en skala på 1-5, motsvarande hur nöjd man är med Närtrafiken som helhet. Betyget 1 motsvarar Inte alls nöjd och 5 Mycket nöjd. Sammanfattningsvis tycks man vara ganska nöjd med trafiken, se Figur 3.6. Andelen som svarat detta uppgår till hälften. Tre fjärdedelar (39 personer) är mycket eller ganska nöjda med trafiken, att jämföra med 8 % (fyra personer) som inte är särskilt nöjda. Det finns ingen som är inte alls nöjd. Antal Inte alls nö jd Inte särskild nö jd Varken eller Ganska nö jd M ycket nö jd Figur 3.6 Hur nöjd man är med Närtrafiken. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=50.

33 27 4. Sammanställning av resultat för dem som inte har åkt med Närtrafiken 4.1 Skäl till att inte åka Som fråga D1 efterfrågades det främsta skälet till att man väljer att inte resa med Närtrafiken. Respondenterna fick maximalt välja tre orsaker. Antal Kan gå och cykla dit jag ska Har inget resbehov Gillar inte att åka kollektivt Priset Brist på information Kravet på att förbeställa Personalen i beställningscentralen Känns inte tryggt Tidintervallerna när trafiken går Punktligheten Förarna Fordonen Har bil/kan samåka Annan anledning Figur 4.1 Främsta skäl till att inte åka med Närtrafiken. Svar från dem som uppgett att de inte har rest det gångna året. Flera svar var möjliga. N=384. Den vanligaste anledningen till att inte åka är att man har egen bil/möjlighet att samåka, se Figur 4.1. Detta svar har angetts av 110 personer. 107 personer har angett brist på information som ett skäl till att låta bli att åka. Här ligger en stor potential till att öka antalet resenärer samt acceptansen för Närtrafiken. Andra skäl som nämns ofta är att man kan gå och cykla dit man ska (89 stycken) och att man inte har något resbehov (84 stycken). Annan anledning förekommer också ofta (69 stycken). De viktigaste andledningarna presenteras nedan, en fullständig lista av alla svar finns i bilaga 5.

34 28 19 personer säger att Närtrafiken inte passar deras behov med tanke på arbetstider eller arbetsplatsens geografiska läge. Åtta säger att man äger bil eller har någon som skjutsar en. 17 personer tror att Närtrafiken inte finns hos dem vilket är förvånande då Närtrafiken angör alla adresser på landsbygden. Även här finns förmodligen en brist på information om upplägget av trafiken. Jämför detta även med de tre personer som lämnade som synpunkt att Närtrafiken inte finns hos dem, se sidan 20. Bland de kvarvarande 24 dominerar anledningar som har att göra med den personliga situationen, såsom att man har någon form av funktionshinder, eller är för ung. Några säger helt enkelt att de inte har något behov. 4.2 Värdet av trafiken trots att man inte själv åker Detta non-use value efterfrågades i kvalitativa termer genom att ställa den öppna frågan Ser du ett värde i att Närtrafiken finns även om du inte själv åker med den? (D2). En stor majoritet (359 personer, 91 %) svarar Ja på denna fråga, se Figur 4.2. Antal N ej J a Figur 4.2 Svar på frågan om det finns ett värde med Närtrafiken trots att man själv inte åker. N=359.

35 29 Två tredjedelar av de som har svarat att de ser ett värde i att Närtrafiken finns trots att man själv inte använder den har förklarat på vilket sätt de ser ett värde. 189 personer (67 % av de som anger ett skäl) säger att Närtrafiken är bra för andra, t ex för de som inte har bil eller körkort samt för äldre och ungdomar. Andra viktiga aspekter är att det är bra för landsbygden (10 %, 27 personer), att man kanske behöver använda sig av Närtrafiken sedan (9 %, 25 personer) och att det är bra för de egna barnen (5 %, 14 personer). Även miljön är en faktor som gör att Närtrafiken anses som viktig fastän man inte använder den (4 %, 11 personer). En sammanställning av alla svar finns även som bilaga 6. För vidare analyser av Närtrafikens värde för personer som inte har åkt med Närtrafiken se avsnitt 5.3.

36 30 5. Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Närtrafiken Även om de som inte har åkt med Närtrafiken inte har egna erfarenheter med Närtrafiken kan det vara värdefullt att ta reda på vad denna grupp tror och tänker om Närtrafiken eller vad man har hört om den. Detta kan jämföras med åsikterna som de personer har som har rest med Närtrafiken. Den allmänna tendensen som visar sig i samtliga frågor är att de som inte har åkt med Närtrafiken är mer negativt inställda mot trafiken. 5.1 Kännedom om Närtrafiken Hur väl man känner till Närtrafiken (B1) Diagrammet i Figur 5.1 redovisar kännedomen om Närtrafiken för resenärer uppdelat på de två kategorierna resenärer och icke-resenärer. Andel, % 50 % 45 % 45% 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 18% 26% 20% 18% 29% 24% Resenärer Icke-resenärer 15 % 10 % 8% 9% 5 % 2% 0 % Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 5.1 Resenärers respektive icke-resenärers upplevda kännedom om trafiken, procentuell fördelning. N=455.

37 31 De som inte reser med Närtrafiken upplever i mycket större grad att de inte alls eller väldigt lite känner till trafiken (71 %, 290 personer). Förvånande är att en fjärdedel (9 personer) av dem som har rest med Närtrafiken svarar samma sak. I denna grupp säger lite mer än hälften att de känner till trafiken ganska eller mycket väl. 5.2 Attityder till Närtrafiken Har möjligheterna att resa förbättrats? (B3) När det gäller att uttala sig om möjligheterna att resa har förbättrats är de som har använt trafiken allmänt mer positiva än de som inte åker. Samtidigt är det en stor andel icke-resenärer som svarar Vet ej, se Figur 5.2. Bortser man från dem som har svarat Vet ej säger endast lite mer än hälften, bland dem som inte har rest med Närtrafiken, att resmöjligheterna har förbättras mycket eller ganska mycket jämfört med 86 % bland dem som har rest. Andel, % 70% 67% 60% 50% 43% 40% Resenärer Icke-resenärer 30% 24% 20% 14% 10% 2% 9% 8% 8% 9% 7% 5% 3% 0% Inte alls Väldigt lite Något Ganska mycket M ycket Vet ej Figur 5.2 Resenärers respektive icke-resenärers svar på om möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats med Närtrafiken, procentuell fördelning. N=453.

38 32 Nöjdhet med trafiken (B5) Generellt sett är resenärerna mer nöjda med trafiken än de som inte reser, se Figur 5.3. Med ett helt betygssteg är skillnaden mellan resenärer och ickeresenärer störst vid frågan som behandlar väntetiden. Stora skillnader (0,8/0,9 punkter) finns även kring information om trafiken, lätthet att beställa trafiken, personal i beställningscentralen, punktligheten och restiden. Andelen som svarar Vet ej (Figur 5.4) på frågan är givetvis mycket högre bland icke-resenärer, vilket inte är så konstigt. Förutom på frågan om Information om trafiken har denna grupp vid samtliga aspekter till 80 % svarat att de inte vet. Mer än hälften av dem som har rest med Närtrafiken tyckte att de inte kunde yttra sig om lyhördheten från trafikplanerarnas sida ( Trafikplaneringen ). Resultatet kan även jämföras med det för samtliga respondenter, se kapitel Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Resenärer Icke-resenärer Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 5.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken, uppdelat på resenärer och ickeresenärer.

39 33 Andel, % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Resenärer Icke-resenärer Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 5.4 Andel respondenter som svarar Vet ej för de olika aspekterna, uppdelat på resenärer och icke-resenärer. 5.3 Värdet av Närtrafiken Två tredjedelar (31 personer) av de som har rest med Närtrafiken menar att 15 kronor som angetts som jämförelsebelopp är en rätt kostnadsnivå för Närtrafiken, se Figur 5.5. Bland de som inte har rest med trafiken är det endast fyra av tio (159 personer) som tycker samma sak. Hälften av ickeresenärerna (189 personer) säger att Närtrafiken har mindre eller inget värde för dem. Bland resenärerna är det endast två personer (4 %) som tycker att Närtrafiken är mindre värd för dem. Endast 8 % av icke-resenärerna säger att trafiken är värd mer än 15 kronor för dem jämfört med en tredjedel bland resenärerna.

40 34 Andel, % 70% 65% 60% 50% 40% 30% 42% 31% 50% Resenärer Icke-resenärer 20% 10% 8% 4% 0% Ja Nej, Närtrafiken har större värde för mig Nej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig Figur 5.5 Resenärers respektive icke-resenärers svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag, procentuell fördelning. N=428.

41 35 6. Jämförelse av resultat mellan dem med tillgång till bil och dem utan 86 % av respondenterna har alltid eller ibland tillgång till bil. Personer som har tillgång till bil har helt andra förutsättningar för sin egen mobilitet än de som inte har tillgång till bil. Den sistnämnda gruppen är en viktig målgrupp för Närtrafiken men även de som har tillgång till bil är viktiga med tanke på möjligheter att överföra bilresor till Närtrafiken. 6.1 Kännedom om Närtrafiken Hur väl man känner till Närtrafiken (B1) Diagrammet i Figur 6.1 redovisar kännedomen om Närtrafiken för resenärer uppdelat på de två kategorierna bildisponerare (alltid eller ibland) och icke bildisponerare som procentuella andelar. Andel, % 7 0% 6 0% 63% 5 0% 4 0% 3 0% 39% 26% Tillgång till bil Ej tillgång till bil 2 0% 20% 10% 11% 9% 11% 11% 6% 4% 0% Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 6.1 Bildisponerares respektive icke bildisponerares upplevda kännedom om trafiken, procentuell fördelning. N=453.

42 36 Här kan man se tydliga skillnader mellan de som disponerar bil och de som inte gör det. En mycket större andel av de som inte har tillgång till bil säger att de inte alls känner till Närtrafiken än bland de som har tillgång till bil (63 % jämfört med 39 %). Andelen som känner till Närtrafiken ganska eller mycket väl är nästan lika stor i båda grupperna. Andelen som känner till Närtrafiken väldigt lite eller något är större bland de som har tillgång till bil. Detta resultat kan verka motsägelsefullt. Om man inte har bil så borde Närtrafiken vara ett alternativ som man har tagit reda på och som man använder mer. Urvalet av de personer som inte har tillgång till bil är dock litet, och resultatet kan ha att göra med att denna grupp är av sådan karaktär att personerna har mindre behov av att förflytta sig generellt, exempelvis äldre. Trots allt finns det en potential här för att genomföra en riktad kampanj i denna grupp för att öka kännedomen om trafiken. 6.2 Attityder till Närtrafiken Har möjligheterna att resa med kollektivtrafiken förbättrats? (B3) Denna fråga uppvisar endast en liten skillnad i svaren från de som har tillgång till bil jämfört med de som inte har det, se Figur 6.2. För båda grupper är andelen som inte vet om resmöjligheterna har förbättrats betydligt större än hälften. Egentligen märks bara det att en större andel, 14 % (9 stycken), bland dem som inte har tillgång till bil svarar att kollektivtrafiken förbättrats mycket jämfört med icke bildisponerarnas 6 % (24 personer).

43 37 Andel, % 70% 60% 63% 56% 50% 40% 30% Tillgång till bil Ej tillgång till bil 20% 10% 8% 9% 5% 5% 9% 8% 8% 8% 6% 14% 0% Inte alls Väldigt lite Något Ganska m ycket M ycket Vet ej Figur 6.2 Svar på om man upplever att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats med Närtrafiken, uppdelat på bildisponerare och icke bildisponerare, procentuell fördelning, siffrorna är avrundade. N=452. Nöjdhet med trafiken (B5) I Figur 6.3 jämförs nöjdheten med olika aspekter kring Närtrafiken mellan de med tillgång till bil (alltid eller ibland) och de som inte har tillgång till bil. Bildisponerarna har i större utsträckning svarat Vet ej på frågorna (i genomsnitt 73 % jämfört med 67 % bland dem som inte har tillgång till bil). Detta ligger i linje med att de som har tillgång till bil använder Närtrafiken i mindre utsträckning, jämför kapitel 6.4 längre ner. Svarsalternativet Vet ej ingår inte i figuren. Generellt sett är de som inte har tillgång till bil mer nöjda med trafiken än de som har det, även om det inte går att se så stora skillnader för de flesta av aspekterna. Den största skillnaden ligger ungefär på ett halvt betygssteg och gäller lyhördheten från trafikplanerarnas sida samt tidtabellen. Ingen skillnad mellan de två grupper finns för information om trafiken. Här är dessutom betyget - som det också är för samtliga respondenter - det lägsta för alla aspekter. Skillnaden är också mycket liten för betygsättningen av fordonen och förarna. Jämför resultatet även med det för alla respondenter, se kapitel 2.6.

44 38 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Information Beställningsprocess Tillgång till bil Ej tillgång till bil Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 6.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken, uppdelat på bildisponerare och icke bildisponerare. 6.3 Värdet av Närtrafiken Andelen som anser att 15 kronor är en rätt nivå är större bland dem utan tillgång till bil (29 stycken eller 52 % bland dem som inte disponerar bil jämfört med 162 stycken eller 43 % av bildisponerarna), se Figur 6.4. Samtidigt säger fler bildisponerare än personer utan biltillgång att Närtrafiken har ett mindre värde för dem.

45 39 Andel, % 60% 52% 50% 43% 46% 40% 38% 30% Tillgång till bil Ej tillgång till bil 20% 10% 11% 11% 0% Ja Nej, N ärtrafiken har större värde för mig N ej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig Figur 6.4 Bildisponerares respektive icke bildisponerares svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag, procentuell fördelning. N=429.

46 Resandet med Närtrafiken På frågan om man har rest med Närtrafiken någon gång det senaste året (B8) svarar endast 32 stycken (8 %) bland bildisponerarna att de har åkt med trafiken, att jämföra med 18 stycken bland icke-bildisponerarna vilket motsvarar var fjärde person i denna grupp, se Figur 6.5. Antal Andel % 90% 92% % 72% 70% Tillgång till bil Ej tillgång till bil 60% 50% Tillgång till bil Ej tillgång till bil % 30% 28% % % 8% 0 Ja Nej 0% Ja Nej Figur 6.5 Bildisponerares respektive icke bildisponerares svar på om de rest med trafiken det gångna året, t v i absoluta tal och t h procentuell fördelning. N=453.

47 41 7. Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga Det är av stort intresse att belysa skillnader för färdtjänstresenärer och ickefärdtjänstberättigade då färdtjänstresenärer är en tänkt målgrupp för Närtrafiken. Då antalet färdtjänstberättigade med 5 % av respondenterna eller 21 personer är mycket liten bör nedanstående resultat för färdtjänstresenärer ses som fingervisningar och inte som allmängiltiga svar. 7.1 Kännedom om Närtrafiken Hur väl man känner till Närtrafiken (B1) I Figur 7.1 redovisas kännedomen om Närtrafiken för resenärer uppdelat på de två kategorierna färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade som procentuella andelar. Andel, % 45% 43% 40% 38% 35% 30% 29% 25% 20% 25% 18% Färdtjänst Ej färdtjänstl 15% 14% 14% 10% 11% 5% 5% 4% 0% Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 7.1 Färdtjänstberättigades respektive ej färdtjänstberättigades upplevda kännedom om trafiken, procentuell fördelning. N=448.

48 42 Då andelen färdtjänstberättigade är liten är det svårt att dra några slutsatser. Men man kan ändå anmärka att en ganska stor del av dem som är färdtjänstberättigade tycker att de har ingen (6 stycken, 29 %) eller väldigt liten (3 stycken, 14 %) kännedom om trafiken. Men andelen som inte känner till trafiken alls eller väldigt lite är trots allt större bland dem som inte är färdtjänstberättigade. 7.2 Attityder till Närtrafiken Har möjligheterna att resa med kollektivtrafiken förbättrats? (B3) I Figur 7.2, som redovisar svaren på frågan om möjligheten att resa med kollektivtrafiken har förbättrats, ingår inte personer som har svarat Vet ej på frågan. Andelen som gav detta svar är 40 % bland de färdtjänstberättigade och nästan två tredjedelar bland dem som inte är färdtjänstberättigade. Frågan uppvisar en betydande skillnad i svaren från de som har tillgång till färdtjänst jämfört med de som inte har det. Jämfört med övriga tycks det bland de färdtjänstberättigade vara större andelar som anser att trafiken inte alls har förbättrats eller väldigt lite (5 personer, 42 %) och som anser att trafiken har förbättrats ganska mycket (3 stycken, 25 %). Men återigen är antalet färdtjänstberättigade så litet (20 svarande på denna fråga varav åtta har svarat Vet ej ) att det inte är möjligt att dra några allmängiltiga slutsatser. Andel, % 30 % 25 % 25% 24% 25% 20 % 15% 21% 17% 17% 14% 21% 17% 19% Färdtjänst Ej färdtjänst 10% 5% 0% Inte alls Väldigt lite Någo t Ganska mycket M ycket Figur 7.2 Svar på om man upplever att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats med Närtrafiken, uppdelat på färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade, procentuell fördelning, utan de som har svarat Vet ej. N=445.

49 43 Nöjdhet med trafiken (B5) Hur nöjda de med tillgång till färdtjänst och övriga personer är med olika aspekter på Närtrafiken framgår av Figur 7.3. Det bör dock beaktas att medelvärden för färdtjänstberättigade baseras på endast sju till tio svar, beroende på aspekten Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Färdtjänst Ej färdtjänst Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 7.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Närtrafiken, uppdelat på färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade. Generellt sett är de som har tillgång till färdtjänst mer nöjda än dem som inte har det. Framförallt är man som färdtjänstberättigad mer nöjd med lyhördheten från trafikplanerarnas sida (medelbetyg 4,0), tidtabellen (3,9), tryggheten (4,6) och informationen (3,3) än de som inte är färdtjänstberättigade. För betygssättningen av personalen i beställningscentralen finns nästan ingen skillnad. Färdtjänstberättigade har svarat Vet ej i mindre omfattning än övriga. Skillnaden är störst på aspekterna personalen på beställningscentralen och lyhördheten från trafikplanerarnas sida.

50 Värdet av Närtrafiken Ingen av de färdtjänstberättigade säger att Närtrafiken har ett större värde för dem jämfört med 12 % bland de utan färdtjänstberättigande, se Figur 7.4. Samtidigt är det en mindre andel färdtjänstberättigade (6 personer) än ickefärdtjänstberättigade som säger att Närtrafiken har mindre värde för dem. De färdtjänstberättigade säger däremot i större utsträckning att 15 kronor motsvarar det värdet Närtrafiken har för de (11 personer). Återigen måste beaktas att antalet färdtjänstberättigade är mycket liten. Andel, % 70% 65% 60% 50% 44% 45% 40% 30% 35% Färdtjänst Ej färdtjänst 20% 10% 0% Ja 0% 12% Nej, Närtrafiken har större värde för mig Nej, Närtrafiken har mindre eller inget värde för mig Figur 7.4 Färdtjänstberättigades respektive ej färdtjänstberättigades svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag, procentuell fördelning. N=425.

51 Resandet med Närtrafiken Andelen som har rest med Närtrafiken under det senaste året är nästan lika stor för färdtjänstberättigade som för övriga, se Figur 7.5. Antal Andel, % 100% % 86% 89% 80% % Färdtjänst Ej färdtjänst 60% 50% Färdtjänst Ej färdtjänst % 30% Ja Nej 20% 10% 0% 14% Ja 11% Nej Figur 7.5 Färdtjänstberättigades respektive icke-färdtjänstberättigades svar på om de rest med trafiken det gångna året, t v i absoluta tal och t h procentuell fördelning. N= Resfrekvens För dem som har rest med Närtrafiken någon gång det senaste året redovisas resfrekvensen i Figur 7.6. Dock är antalet färdtjänstberättigade som har åkt med Närtrafiken under det senaste året med tre personer så liten att resultatet inte är representativ för denna grupp. Av de tre färdtjänstberättigade personerna har ingen svarat att man reser flera gånger i veckan. Deras svar fördelar sig jämt på de tre andra alternativen några gånger i månaden, några gånger per år och endast någon enstaka gång. Bland dem som inte är färdtjänstberättigade är det 19 % som reser flera gånger i veckan. Att färdtjänstberättigade inte använder Närtrafiken lika ofta som de utan färdtjänsttillstånd beror förmodligen på att färdtjänstberättigade är mindre rörliga över huvud taget, och att denna grupp inte har det behovet av dagliga resor som skolbarn eller förvärvsarbetande har.

52 46 En uppskattning av antalet årliga resor för färdtjänstberättigade (vilket gjordes för Öasvängen) kan på grund av det låga antalet färdtjänstberättigade som använder Närtrafiken inte göras. Andel, % 5 0% 4 0% 33% 33% 33% 35% 3 0% 28% Färdtjänst Ej färdtjänst 2 0% 19% 19% 10% 0% 0% Flera gånger i veckan Några gånger i må naden Några gånger per år Endast någon enstaka gång Figur 7.6 Hur ofta färdtjänstberättigade respektive ej färdtjänstberättigade reser med Närtrafiken, procentuell fördelning. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=46.

53 Ärende Två av de tre färdtjänstberättigade hade inköp av livsmedel som huvudsakligt ärende för sin resa med Närtrafiken, den tredje skulle söka vård, se Figur Antal Skola/utbildning 0 11 Arbete 0 2 Hämta/lämna barn 0 1 Inköp av livsmedel 2 5 Besöka vårdcentral/sjukhus/tandvård Besöka post/bank/myndighet Föreningsaktivitet 0 11 Nöje 0 5 Besöka släkt och vänner Annat Färdtjänst Ej färdtjänst Figur 7.7 Färdtjänstberättigades respektive övrigas ärende med resor. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N= Resor innan Närtrafiken fanns Det är endast en färdtjänstberättigad person som har svarat på frågan hur man reste innan Närtrafiken fanns. Därför är en redovisning av de färdtjänstberättigades resbeteende inte möjligt.

54 Nöjdhet med trafiken Nöjdheten med Närtrafiken bland dem som har använd trafiken visas i Figur 7.8, uppdelat på färdtjänstberättigade och icke-färdtjänstberättigade. Två av de tre färdtjänstberättigade som har rest med Närtrafiken har svarat att de är ganska nöjda med trafiken, den tredje anser sig vara mycket nöjd. Ingen uttrycker missnöje. Men återigen antalet svar är för få för att kunna uttala sig allmänt om de färdtjänstberättigades värdering av Närtrafiken. Andel, % 70% 67% 60% 50% 48% 40% 30% 33% 28% Färdtjänst Ej färdtjänst 20% 15% 10% 9% 0% 0% 0% Inte särskild nöjd Varken eller Ganska nöjd Mycket nöjd Figur 7.8 Hur nöjda färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade är med Närtrafiken, procentuell fördelning. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. N=49.

55 49 8. Slutsatser Fyra av tio personer känner inte till Närtrafiken. Samtidigt är anledningen till att man inte har åkt med Närtrafiken, förutom att man har tillgång till bil, brist på information. Den bristande kännedomen om hur Närtrafiken fungerar genomsyrar hela analysen. Positivt är dock att här ligger en stor potential som kan utnyttjas om man vill höja antalet resenärer eller bara vill få en större acceptans för trafiken. Detta skulle även höja upplevelsen av att det görs någonting för landsbygden. Sambandet ses av många som har svarat på enkäten och som möjligen först genom enkäten har fått reda på tjänsten. Andelen bland respondenterna som har rest med Närtrafiken under det senaste året, dvs. år 2008, är med 11 % mycket liten. Det verkar till och med så att det är en större andel resenärer bland respondenterna än i befolkningen om man jämför enkätresultatet med resandesiffror. Det är främst barn och ungdomar som har upptäckt Närtrafiken. Däremot är det förvånansvärt få pensionärer som utnyttjar trafiken. I denna grupp finns det ett större behov av samhällsbetalda resor, så det kan finnas anledning att informera denna grupp separat. En brist på information i svagare samhällsgrupper visar sig även om man ser på dem som inte har tillgång till bil, vilket ofta är äldre. Denna grupp känner till Närtrafiken i mindre utsträckning än de som har tillgång till bil. Färdtjänstresenärerna verkar däremot ha tagit del av informationen om Närtrafiken i lika stor utsträckning som övriga. Det bör dock beaktas att det handlar om en mycket liten grupp bland respondenterna. De som inte har åkt med Närtrafiken har en förhållandevis negativ bild av trafikens kvalitet, mycket sämre än resenärerna som är nöjda med trafiken och ger utbudet bra betyg. Det är följaktligen snarare brist på information och inte dåligt trafikutbud som gör att man är missnöjd och har en dålig bild av trafiken. Ett önskemål gällande trafikutbudet är senare turer vilket ligger i linje med att ärendet för många resor med Närtrafiken är föreningsliv. De som reser mer med kollektivtrafiken än innan Närtrafiken fanns har tidigare delvis gjort resor - som de nu gör med Närtrafiken - med bil. Denna överföringspotential är ett bra argument att marknadsföra Närtrafiken mer.

56 50

57 51 BILAGA 1, Enkät, följebrev och påminnelsebrev

58 52

59 53

60 54

61 55

62 56

63 57 BILAGA 2, Tidningsartikel i Smålandstidningen,