DEMENSPROJEKTET. Delrapport Socialtjänsten. kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel

Transkript

1 DEMENSPROJEKTET Delrapport 2009 kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel Socialtjänsten

2 Bakgrund Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskade demensvården i Västra Götalands län under 2003 och 2004 i avseende att få en sammanhållen bild av hur den sociala och medicinska omvårdnaden genomfördes. Det framkom bl.a. att vissa kommuner behövde lägga ytterligare resurser på att utveckla demensomsorgen. Formella arbetsmetoder som individuell planering och social dokumentation uppfyller inte de krav som lagstiftningen syftar till. Olika regelsystem för social och hälso/sjukvårds dokumentation försvårar för personalen att skaffa sig en helhetsbild av såväl den enskildes behov som uppföljning och utvärdering av givna insatser. Särskilt boende för personer med demenssjukdom ska uppfylla kraven på skälig levnadsnivå. Det innebär säkerhet, trygghet och individuellt bemötande och en god omsorg. Verksamheten ska utgå från den enskilde med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. En individuell plan ska utgöra grunden för den löpande dokumentationen och ska följas upp kontinuerligt. Man konstaterar att personalens förutsättningar är avgörande för i vilken utsträckning den enskildes behov blir tillgodosedda. Det krävs kunskap om de olika demenssjukdomarna, att kunna bemöta människor med ångest, förvirringstillstånd och ibland aggressivt beteende. Det behövs också kunskap om socialtjänstlagen och dess utgångspunkter om integritet, självbestämmande, trygghet, gemenskap och rätt till individuellt utformade insatser. I tillsynskommentarerna påpekar man att kommunerna behöver tillsätta resurspersoner t.ex. samordnare, demenssjuksköterskor samt generellt höja kunskapsnivån hos all personal i verksamheten. Socialtjänsten i Uddevalla kommun har sökt statliga stimulansmedel för att utveckla och kvalitetssäkra vården av demenssjuka på särskilda boenden. Statliga stimulansmedel har beviljats för 2007 och

3 NULÄGESRAPPORT 2008 och reflektioner kring den. Uddevalla kommun har 8 särskilda boenden med tillsammans 29 enheter för demenssjuka äldre personer, totalt 276 personer. Uppdraget som är knutet till de statliga stimulansmedlen är att se över metoder och arbetssätt som tidigare prövats inom socialtjänsten och att kvalitetssäkra omvårdnaden genom att implementera valda metoder med tillhörande dokumentationsunderlag till samtliga demensenheter. Under januari och februari 2008 gjordes verksamhetsbesök på samtliga enheter för demenssjuka inom kommunen. Jag tittade särskilt på om och i så fall vilka metoder man arbetade efter och hur mötesformerna såg ut men även stämningen på enheterna, jag pratade med personalen om hur de arbetade och presenterade projektidén. Det som först blev tydligt var en projekttrötthet och misstro mot förändringar. Personalen gav uttryck för kommentarer som nej inte ett projekt till, det är ingen idé, det är ändå ingen som bryr sig och vi lägger ner en massa arbete till ingen nytta, det är ändå ingen som frågar efter det sedan. Det framkom att det såg väldigt olika ut beträffande arbetssätt, kunskap, utbildning och mötesformer. Metoderna som tidigare i någon utsträckning hade prövats i kommunen var GBS-skalan, Smärta demens och PDSA-cykeln. Vissa enheter arbetade aktivt med i alla fall någon metod och hade regelbundna möten kring vårdtagarfrågor, andra enheter inte alls.(bil.1) Det fanns ett underlag för mötesformer framtaget av en grupp inom socialtjänsten 2006 som skulle utvärderas 2008, men det framkom att man hade tolkat mötesformerna väldigt individuellt på de olika enheterna, och det skulle bli väldigt svårt att utvärdera förslaget på grund av det. Det rådde alltså en rejäl begreppsförvirring angående mötesformer.(bil.2) Inom kommunen har man efter granskningen av särskilda boenden för demenssjuka genomfört demensutbildning, våren 2005, genom föreläsningar av externa och egna föreläsare i demenssjukdomar, diagnos, bemötande och aktivitet. Man har också genomfört uppföljning till föreläsningarna via studiecirklar på de enskilda arbetsplatserna. Det fanns dock ingen kontinuerlig uppföljning och påfyllnadsutbildning kopplad till den, vilket gör att kunskapen urholkas med tiden. Kunskap är färskvara och det sker ju också en viss omsättning av personal. 2

4 Utvärdering av de tre metoderna Ganska tidigt stod det klart att alla tre metoderna fyller ett viktigt syfte och kompletterar varandra. Vi kunde se den röda tråden i framtidens sätt att arbeta med de demenssjuka så att de får en god livskvalitet och ett värdigt liv med integritet. GBS-skalan tydliggör vilka funktioner som är förlorade och framförallt vilka som finns kvar. Det är för den demenssjuke viktigt att få känna jag duger, jag kan. Det leder till goda känslor. Den är också en utmärkt förklaringsmodell för både personal och anhöriga, vad är det som händer och varför. Smärta demens, ger kunskap om hur man kan tolka tecken på olika typer av smärta, fysisk, psykisk, social och existentiell smärta och därigenom ge rätta hjälpen, t.ex. att inte ge Alvedon till en person som känner sig ensam (social smärta). PDSA, en metod där man med fantasins hjälp testar idéer för att hitta rätt aktivitet för den enskilde individen i syfte att t.ex. minska oro eller bryta ett negativt beteende för att istället ge en god livskvalitet. Dessa tre metoder tillsammans med levnadsberättelse är fantastiska verktyg för omvårdnadspersonalen att arbeta med. Det krävs dock att man använder dem på rätt sätt att det blir lätt och naturligt att använda dem att man dokumenterar på ett strukturerat sätt, på rätt underlag att det finns ett forum för personalen där de kan lyfta frågor och resultat och få handledning och hjälp att gå vidare. Detta gör arbetet meningsfullt och lyfter undersköterskans yrkesroll vilket i förlängningen kommer att resultera i att det blir lättare att behålla kompetent personal och att rekrytera ny personal, vilket i sig är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. 3

5 Arbetsplan hur går vi tillväga? 1. Vilka yrkeskategorier ska utbildas? Vi förstod ganska snart att här gäller det att involvera alla yrkeskategorier runt vårdtagaren. Undersköterska/vårdbiträde. Verksamhetschef Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Det är viktigt att alla talar samma språk och att alla är väl informerade om vilka arbetsmetoder och mötesformer vi har som verktyg i omvårdnadsarbetet. Förankrade och fick ok från respektive chefer för de olika yrkesgrupperna att kalla till obligatorisk utbildning. 2. Hur gör vi för att utbilda ca personer? Efter ett studiebesök hos Margareta Lunde Martinsson fick vi idén att bilda en utbildargrupp. Denna grupp består av 11 undersköterskor som efter att ha anmält sitt intresse och i samråd med enhetscheferna valdes ut. De representerar alla våra demensenheter på särskilda boenden. (Bil.3). 3. Vem håller i utbildningen? Utbildargruppen utbildas av projektledare och projektanställd för att i sin tur utbilda resten i ett utbildningsblock bestående av 1 heldag och 3 halvdagar. 4. Vad ska utbildningen innehålla och vilka lokaler kan vi använda? Introduktion, den röda tråden (Bil.4) Fakta om demenssjukdomarna.(bil.5) GBS-skalan, Smärta demens och PDSA cykeln (Bil.6) Lokaler fanns i Äsperöd äldreboende som vi efter smärre uppfräschning kunde utnyttja hela utbildningstiden. 5. Hur ska vi få alla motiverade? Hypotesen är att motivationen kommer av att metoderna och resultaten syns, att någon frågar efter dem. Arbetet som omvårdnadspersonalen lägger ner måste synliggöras, de behöver handledning och stöttning i sitt arbete med t.ex. dokumentation. Här kommer team möten in i bilden. Ett forum där verktygen och dess resultat presenteras för ett team, där utvärderas resultaten och man resonerar sig fram till hur man går vidare. 4

6 6. Hur ska vi få det hela att hållas vid liv? Politiskt beslut viktigt, ger tyngd åt kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring i det här fallet innebär att man garanterar att alla enheter inom särskilda boenden för demenssjuka i kommunen håller samma goda och höga kvalitet genom att alla har gått och kommer att gå igenom utbildning fortlöpande och genom att alla använder sig av de olika metoderna och mötesformerna. Dessutom genom: Uppföljande utbildningar 2 gånger/år, utbildargruppen bör hålla i dessa. Utbildargruppen fortsätter sitt arbete, ansvarar för var sin enhet, kanske 15 minuter på varje APT eller annat regelbundet återkommande möte. Någon ansvarar för att utbildargruppen får vidareutbildning kontinuerligt och ser till att de får fortsätta att vara en homogen grupp. Befästa mötesformerna och då särskilt team möten. Viktigt att dessa möten prioriteras av alla, d.v.s. förutom omvårdnadspersonalen och enhetschefen även av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Faktapärm, ska finnas tillgänglig i ett allmänt utrymme på varje enhet för personal och anhöriga. Revideras 1 gång/år och vid behov. Hemsida via Inblicken och länk från Använda enhetligt dokumentationsmaterial som finns att beställa från kommunens tryckeri. Rensa bort allt gammalt material. 5

7 Sammanfattning Redan tidigt stod det klart för mig som projektledare att det är nödvändigt med en person till i projektarbetet. Det är viktigt att ha en annan kunnig person att bolla idéer med. Marion Vaern, verksamhetschef på ett boende för demenssjuka och med erfarenhet från genombrottsprojektet blev tillfrågad och tackade ja. Hon har i perioder arbetat % tillsammans med mig i projektet. Så här i halvtid i projektet har vi redan kommit långt med arbetet att kvalitetssäkra demensvården på särskilda boenden. Vi har tillsammans med utbildargruppen, april -09, utbildat nästan 400 personer i ett helt nytt koncept som innefattar fakta om demenssjukdomar, tre olika arbetsmetoder (verktyg) som alla tre syftar till att ge individen ett värdigt liv med integritet, livskvalitet och en meningsfull dag. Vi har även utbildat och introducerat personalen i nya mötesformer där särskilt team möten har en framträdande roll i projektet. Demenspärmen är klar för leverans ut till alla 29 enheter. Inom en månad planeras en, aktivitetslåda innehållande pedagogiskt material för att möjliggöra individuellt utprovade aktiviteter enligt PDSA-cykelmetoden, att levereras till samtliga enheter. Team möten har startat på alla enheter vilket är avgörande för att tydliggöra det meningsfulla i att arbeta med metoderna. Det är det forum där omvårdnadspersonalen får möjlighet att visa sin kunskap, och vad de kommit fram till med hjälp av sina verktyg. Det är här arbetet blir synligt och meningsfullt. Personalen delar med sig av sin specifika kompetens och får hjälp att gå vidare av andra professioner såsom sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Dessa yrkesgrupper drar självklart nytta av den kompetens som omvårdnadspersonalen har om sin vårdtagare. Det är ett givande och tagande som gynnar alla. Det är vår övertygelse att en stor del av hemligheten med att lyckas implementera projektidén är team mötesformen. En enkät som samtliga fick delta i vid det tredje utbildningstillfälle visar att vi bara är i början av förändringsarbetet, på de flesta enheter, men ändå en god bit på väg och att det ser väldigt olika ut hur långt man kommit (bil.7). Vi har också samlat på kommentarer vi fått under utbildningstiden (bil.8). Det har gått till så att utbildargruppen har skrivit upp spontana kommentarer under utbildningstillfällena. Det är positiva och tänkvärda kommentarer som överlag är positiva, vilket är fantastiskt med tanke på den projekttrötthet som var så tydlig i nulägesrapporten i början av projektet. 6

8 Framtiden är viktig, och frågan om hur den ska se ut på våra enheter för demenssjuka. Som jag tidigare nämnt så är det oerhört viktigt att hålla ihop utbildargruppen, diskussioner om vem som ska ansvara för den fortsättningsvis pågår. Viktigt är också team möten, hålla dem vid liv är en prioriterad uppgift för att lyckas med utvecklingsarbetet. Det är ett måste att utvecklingsarbetet får fortgå, att det finns utrymme för det, man måste fylla på med ny kunskap t.ex. etik och bemötandefrågor, någon måste hålla sig ajour med forskning och utveckling från omvärlden och se till att denna kunskap sprider sig till alla medarbetare. Revidering av Demenspärmen och underlagen för dokumentationen måste ske regelbundet. För oss som arbetat i projektet har det varit positivt att höra alla yrkesgrupper vittna om nyttan av metoderna och team mötena, man kan tidigt se att man har användning för resultaten, dokumentationen och den direkta kommunikationen som sker i teamet. Uddevalla kommun Projektledare och författare till rapporten Isabella Thyrsson. 7

9 Nulägesrapport januari 2008 Trubaduren äldreboende 5 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: ja Smärta demens: ja, påbörjat på en enhet PDSA: nej IP-möte: 2 gånger/år/boende erbjuds Team möte: 2 gånger/år Arödsdal äldreboende 2 demensenheter med vardera 7 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: nej GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: nej Dalaberg äldreboende 1 enhet med 14 platser för demenssjuka 1 enhet med 14 korttidsplatser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: 1-2 gånger/månad Planeringsmöte: 2 gånger/år för uppdatering av insatsbeskrivningar. Dagverksamhetsprojekt pågår. Kilbäcken äldreboende 1 enhet med 10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: 1 gång/månad (för vårdtagare med särskilda problem) Team möte: 1 gång/månad Deltar i nätverk tillsammans med Österängen. Bil.1:1 8

10 Västanvinden äldreboende 3 enheter med 8 platser vardera för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte (här kallat arbetsplan): för nyinflyttad. Team möte: 1-2 gånger/halvår för vårdtagare med problem. Dagverksamhetsprojekt pågår Österängen äldreboende 10 enheter med vardera 8-10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: på vissa enheter Team möte: på vissa enheter Mötesformerna skiljer sig åt beroende på att det är 3 verksamhetschefer. Kaprifol 3 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 1 gång/månad, tar upp det som är aktuellt Rosenhäll 3A 2 enheter med vardera 15 platser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: ja, tidigare i samband med genombrottsprojektet, men inte aktivt längre. IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 2-4 gånger/år då man tar upp alla vårdtagare. Gruppmöte: 2 gånger/månad då man gör avstämningar och uppföljningar. Bil.1:2 9

11 Kort sammanställning av, struktur för mötesformer enligt beslut med planerad utvärdering våren Områdesmöten 2 gånger/år. För samverkan mellan rehab, bistånd, hemvård och särskilda boenden. Team möten 4-6 gånger/år, utifrån vårdtagarfokus för en helhetsbild av situation och insatser. Deltagare är verksamhetschef, sjuksköterska, kontaktperson och rehab. IP-möten Ska utföras senast 14 dagar efter nyinflyttning, aktualiseras sedan vid behov av den enskilde, kontaktman, sjuksköterska, verksamhetschef eller anhörig. Bil.2 10

12 IP-möte Syfte Att inleda ett gott samarbete. Skapa en god förståelse för den nyinflyttade och fånga de anhörigas förväntningar. Underlag till arbetsplanen. Informera om verksamheten och presentera kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. När 2-3 veckor efter inflyttning. Deltagare Anhörig, kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. Vad Levnadshistoria kompletteras under samtalets gång. Genomgång och undertecknande. Metoderna vi arbetar med; presentera syftet och tanken med dem. Förväntningar från de anhörigas sida. Dialog, tala om att de kommer att få en inbjudan till dialog en gång/år. 12

13 Team möte Syfte För individfokuserade frågor och problem utifrån ett helhetsperspektiv. Regelbunden uppdatering av arbets/omvårdnadsplanen. När 1 gång vecka. Obligatorisk medverkan av rehab 1 gång/mån. Bestämd dag, ska inte behöva kallas, t.ex. första måndagen i varje månad. Deltagare Kontaktperson till den vårdtagare man ska prata om. Verksamhetschef, sjuksköterska. Arbetsterapeut och sjukgymnast deltar 1 gång/månad. Vad Det hela går ut på att kontaktpersonen tar med sig information om vårdtagaren, det innefattar då; resultat från GBS-skalan, levnadsberättelse och smärta/demensobservationer. Man kan också ha resultat från tester gjorda med hjälp av PDSAcykeln/individanpassad aktivitet. Kontaktpersonen presenterar med hjälp av dessa metoder sin vårdtagare för det övriga teamet. Utifrån resultaten och ett helhetsperspektiv kan man sedan lägga upp en arbetsplan. Man sätter upp delmål och tid för utvärdering, allt inom ramen för team-möten. 13

14 Dialog möte Syfte Ett forum för god kommunikation. Följa upp förväntningar, önskemål från anhöriga. Utvärdering av året som gått. Se särskild blankett för Dialog möte. När Erbjuds anhöriga 1 gång/år, och vid behov. Kan initieras av anhöriga, kontaktperson och verksamhetschef. Deltagare Anhörig, kontaktperson och verksamhetschef. 14

15 Presentation av Demensprojektets arbetsgrupp Isabella Thyrsson Projektledare, legitimerad sjuksköterska Telefon: Fax: Marion Vaern Projektanställd, verksamhetschef Utbildargruppen: Ingela Olsson Kaprifol Jenny Karlsson Trubaduren Karl-Olof Carlin Trubaduren Kerstin Jakobsson Dalaberg Gunvor Karlberg Österängen Edina Durmic Österängen Carolina Soto Muga Österängen Helen Edwardsson Österängen Lilianne Lundberg Kilbäcken Ann-Catrine Sahlbring Västanvinden Eva Zackrisson Rosenhäll Fr.o.m kompletteras gruppen med Camilla Johansson Trubaduren Barbro Pettersson Österängen Lisbeth Stenmark Myråsen Kari C Toverud MS CMI, medicinsk illustratör Bil.3 11

16 PDSA-cykeln Första samtalet GBS SMÄRTA demens VCH INFLYTTNING IP-MÖTE TEAM MÖTE REHAB Anhörig Kontaktperson Verksamhetschef Sjuksköterska KONTAKTPERSON VCH SSK REHAB SSK Levnadshistoria Insatsbeskrivning Genomförande plan Livskvalitet / Meningsfullt liv Bilden här ovan beskriver flödet eller röda tråden i vårt nya sätt att arbeta inom Uddevalla kommuns särskilda boenden för demenssjuka. Från och med inflyttningen leder alla metoder och möten, med olika professioner i samarbete, till ett meningsfullt och värdigt liv utifrån den enskilde individens förutsättningar. Ytterligare information om de olika delarna i flödet såsom mötesformer och metoder finner du i demenspärmen. Bil.4 12

17 Alzheimers sjukdom Frisk hjärna Hjärna drabbad av Alzheimer Bakgrund/Fakta Alzheimer utgör ca 60 % av alla demenstillstånd. Orsaken till Alzheimer är till största delen okänd, det finns dock ett flertal hypoteser och det forskas intensivt inom området. Man ser en minskning av nervceller i hjärnan (atrofi), se bilden ovan. Sjukdomen leder till en försämring av den sjukes mentala, intellektuella, känslomässiga och praktiska förmågor. Symtom Tidiga symtom är minnesstörningar, särskilt närminnet, förmågan att lära in och komma ihåg. Allteftersom blir det svårt att orientera sig i tid och rum och känna igen välbekanta personer. Svårt att uttrycka sig och förstå vad andra säger och skriver. Det blir svårt att känna igen och hantera redskap, man ser en minskning av energi och initiativförmåga. Att tänka på Hjärnskadorna är utspridda och funktionsnedsättningen kan därför variera rejält mellan personer med Alzheimerdiagnos. Därför råder skilda förutsättningar när det gäller möjligheten att fungera i de dagliga aktiviteterna. Bil.5:1 13

18 Vaskulär demens Illustration av blodkärl i hjärnan Bakgrund/fakta Vaskulär demens svarar för ungefär 25 % av alla demenstillstånd. Hjärnans nervceller dör på grund av syrebrist eller otillräcklig blodcirkulation. Särskilt känsliga områden i hjärnan är de mellersta delarna av tinningloben som bland annat styr minnesfunktionerna. Bakomliggande orsak kan vara förkalkningar eller blodproppar i blodkärlen till eller inom hjärnan. Kan delas in i storkärlsdemens (multiinfarktdemens) och småkärlsdemens (sjukdomar i de mindre blodkärlen). Symtom Ofta ett hastigt insjuknande med ett förlopp som sker i skov, men man ser ibland ett mer smygande förlopp. Symtomen varierar beroende på var i hjärnan den vaskulära skadan är. Om skadan uppstår i pannloben så drabbas man av personlighetsförändringar, sitter skadan i hjässloben så försämras förmågan att analysera, tolka och förstå. Skador i tinningloben försämrar oftast minnet. Att tänka på Både högt och lågt blodtryck kan orsaka och förvärra vaskulär demens. Därför är det viktigt med fysisk aktivitet och stödstrumpor som stabiliserar blodtrycket. Vaskulär demens orsakad av proppbildning behandlas oftast med s.k. blodförtunnande läkemedel. Bil.5:2 14

19 Frontotemporaldemens Den grönmarkerade delen av hjärnan visar det drabbade området Bakgrund/fakta Vissa demenssjukdomar drabbar främst hjärnans främre del och kallas därför frontotemporaldemens. Frontotemporaldemens står för ca 5-10 % av alla demenssjukdomar. Orsaken är okänd och drabbar ofta personer redan före 65-års ålder. Symtom Tidiga symtom är personlighetsförändring med bristande sjukdomsinsikt, omdömeslöshet och känslomässig avtrubbning. Detta kan yttra sig i apati, aggressivitet, nedstämdhet och hypersexualitet. Längre fram i sjukdomen så förändras språket, blir torftigt och till slut försvinner förmågan att tala helt. Vanligt symtom är perseveration där den sjuke fastnar och upprepar t.ex. en fras eller ett beteende. Förändrat mat- och ätbeteende förekommer, den drabbade äter glupskt, slarvigt och ofta mer än vanligt. Att tänka på Sjukdomen är mycket påfrestande för anhöriga. Orientering och minne försämras först senare i sjukdomen. Det tvångsmässiga stereotypa beteendet kan vara störande för omgivningen, men försök till att bryta ett stereotypt beteende kan utlösa aggressivitet. Bil.5:3 15

20 Lewybodydemens Bilden illustrerar Lewybodies i en hjärncell. Lewybodies beskrivs i litteraturen färgad, rundad förtätning omgiven av en klar halo. Bakgrund/fakta Demensform som liknar både Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Lewybodies är små runda proteinansamlingar som man kan se vid hjärnans nervceller hos den drabbade. Man tror att de förhindrar cellerna att fungera normalt genom att påverka signalsubstanserna acetylkolin och dopamin. Man finner Lewybodies i hjärnan också hos personer med Parkinsons sjukdom. Vissa personer som lider av Parkinson utvecklar senare en demens som nästan helt liknar Lewybodydemens. Symtom Både Alzheimer och Parkinsonliknande symtom. Symtomen förvärras långsamt ungefär som vid Alzheimer. Minnesstörning och svårt med den rumsliga uppfattningen är vanligt. Även vanligt med svårigheter att hitta rätt ord. Muskelstelhet, skakningar, framåtlutad gång med små steg, försämrad ansiktsmimik och försvagad röst som vid Parkinson är andra vanliga symtom. Förmåga och uppmärksamhet varierar över dagen. Det är vanligt med synhallucinationer (ofta djur eller människor), sömnrubbningar och mardrömmar. Att tänka på Särskilt känslig för och kan överreagera på vissa läkemedel, särskilt neuroleptika. Fysisk aktivitet kan hjälpa mot stelheten. Viktigt att vara flexibel eftersom symtomen varierar under dagen. Bil.5:4 16

21 GBS-skalan En observationsskala där man intervjuar den demente och samtidigt observerar hans/hennes beteende i intervjusituationen och fyller i skattningsformuläret. Lämpligt att göra efter att den demente har bott in sig, vilket är individuellt, men efter ca 3-4 veckor. Ett instrument för att ta reda på vad som inte fungerar hos den demente. Man gör en skattning på förmågan vad gäller: Motorik Intellekt ADL Symtom Utifrån svaren får man fram en profil som visar var den demente är i sin demenssjukdom. På det sättet kan man öka förståelsen för varför den demente inte kan utföra aktiviteten och alltså inte ska utsättas för den samma. Vi vet då att det beror på sjukdomen och inte på att personen inte vill, orkar, är besvärlig, eller något annat. Tre nyckelord : Glad, bekräftad och trygg. Det är viktigt att nivån på aktiviteten ligger där den demente kan känna att: Jag kan Jag duger Detta leder till goda känslor Bil.6:1 17

22 Smärta Demens En metod för att tolka och analysera tecken på smärta och obehag hos personer som inte kan uttrycka det med egna ord. Genom att observera personens beteende vid morgonskötsel, dusch, måltid och natt får man en grund för god omvårdnad. Detta dokumenteras som status i vårdplanen. Vid förändrat beteende dokumenterar man observationerna en period igen för att försöka få reda på vad det beror på och kunna göra en riktig insats för att hjälpa personen på bästa sätt. Man utgår i observationerna från olika tecken: Fysiska Psykiska Sociala Existentiella Till sin hjälp har man en folder som beskriver olika typer av smärta och som ger förslag på hur tecken på obehag/smärta kan se ut, orsaker och lämpliga åtgärder. Det finns också särskilda dokumentationsunderlag för bedömningen. Resultatet av bedömningen utvärderas tillsammans med t.ex. sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och verksamhetschef för vidare åtgärd beroende på vad man får fram. Det kan bli underlag för en medicinändring likaväl som taktil beröring eller tandläkarbesök. Bil.6:2 18

23 PDSA-cykeln Metoden går ut på att använda sin fantasi, fritt testa och dokumentera olika idéer, för att förändra och därigenom förbättra tillvaron för de dementa. Syftet är att minska oro och ångest och ge en harmonisk och meningsfull tillvaro. Syftet är också att ge omvårdnadspersonalen ett verktyg att arbeta med där man lätt kan se resultatet av sitt engagemang. Man kan t.ex. använda sig av: Pedagogisk docka Bolltäcke Gruppaktivitet såsom spel, lekar med boll o.s.v. Baka, duka och andra naturliga dagliga aktiviteter på boendet. Promenad, sittgympa eller cykla på motionscykel. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Viktigt att ha ett tillåtande arbetsklimat på enheten så att alla känner sig trygga med att testa olika lösningar på ett problem. Dokumentation är viktigt för att kunna utvärdera, för att alla ska kunna ta del av resultaten och för att genomföra en varaktig förändring. Bil.6:3 19

24 Resultat av demensprojektets första enkät Antal besvarade enkäter: 264 Har din enhet kommit igång med team-möten? Ja Nej 219/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en GBS-skattning? Ja Nej 220/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en smärta/demensobservation? Ja Nej 171/264 har svarat ja på frågan Känner du att ditt arbete blivit mer meningsfullt? Ja Nej 149/264 har svarat ja på frågan Bil.7 20

25 Kommentarer från deltagare GBS-skalan är mycket uppskattad och lättförståelig när det kommer ny personal. Positivt att ha gått utbildningen, det har lyft hela demensvården. Vi pratar samma språk. Tack vare utbildningen sätts det inte in psykofarmaka utan man tittar på andra saker först. Bra att ha fått verktyg. Bättre medicinering tack vare GBS genomgång med sjuksköterska och läkare. GBS bra som förklaringsmodell ihop med anhöriga. Mycket bra, kan leda till förbättring för de boende. Smärta och demens är ett bra verktyg. Kursen har varit lärorik. Utvecklande, bra att det händer något, vi brukar aldrig få gå på något. Bra att vi får vara med från början och inte bara få papper till oss som vi ska börja fylla i. GBS skalan är ett mycket bra verktyg. Lärorikt med smågrupper, alla vågar vara med och diskutera. För långt uppehåll mellan de olika metoderna. Väldigt bra arbetsverktyg. GBS är mycket svår att använda på vissa t.ex. döva och frontotemporaldemenssjuka. Tycker att PDSA journalen är högtravande, svåra ord. Mycket lärorikt, arbetet roligare. Jag tror att detta blir bra, meningsfullt arbete för undersköterskorna och all annan personal, bra för de boende. Det blir intressant för man lär känna vårdtagaren bättre och på ett annat vis. Trevligt avbrott med utbildning i arbetet, bra utbildare! Bil.8 21

26 Uddevalla Telefon (vx) valla.se