DEMENSPROJEKTET. Delrapport Socialtjänsten. kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEMENSPROJEKTET. Delrapport 2009. Socialtjänsten. kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel"

Transkript

1 DEMENSPROJEKTET Delrapport 2009 kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel Socialtjänsten

2 Bakgrund Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskade demensvården i Västra Götalands län under 2003 och 2004 i avseende att få en sammanhållen bild av hur den sociala och medicinska omvårdnaden genomfördes. Det framkom bl.a. att vissa kommuner behövde lägga ytterligare resurser på att utveckla demensomsorgen. Formella arbetsmetoder som individuell planering och social dokumentation uppfyller inte de krav som lagstiftningen syftar till. Olika regelsystem för social och hälso/sjukvårds dokumentation försvårar för personalen att skaffa sig en helhetsbild av såväl den enskildes behov som uppföljning och utvärdering av givna insatser. Särskilt boende för personer med demenssjukdom ska uppfylla kraven på skälig levnadsnivå. Det innebär säkerhet, trygghet och individuellt bemötande och en god omsorg. Verksamheten ska utgå från den enskilde med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. En individuell plan ska utgöra grunden för den löpande dokumentationen och ska följas upp kontinuerligt. Man konstaterar att personalens förutsättningar är avgörande för i vilken utsträckning den enskildes behov blir tillgodosedda. Det krävs kunskap om de olika demenssjukdomarna, att kunna bemöta människor med ångest, förvirringstillstånd och ibland aggressivt beteende. Det behövs också kunskap om socialtjänstlagen och dess utgångspunkter om integritet, självbestämmande, trygghet, gemenskap och rätt till individuellt utformade insatser. I tillsynskommentarerna påpekar man att kommunerna behöver tillsätta resurspersoner t.ex. samordnare, demenssjuksköterskor samt generellt höja kunskapsnivån hos all personal i verksamheten. Socialtjänsten i Uddevalla kommun har sökt statliga stimulansmedel för att utveckla och kvalitetssäkra vården av demenssjuka på särskilda boenden. Statliga stimulansmedel har beviljats för 2007 och

3 NULÄGESRAPPORT 2008 och reflektioner kring den. Uddevalla kommun har 8 särskilda boenden med tillsammans 29 enheter för demenssjuka äldre personer, totalt 276 personer. Uppdraget som är knutet till de statliga stimulansmedlen är att se över metoder och arbetssätt som tidigare prövats inom socialtjänsten och att kvalitetssäkra omvårdnaden genom att implementera valda metoder med tillhörande dokumentationsunderlag till samtliga demensenheter. Under januari och februari 2008 gjordes verksamhetsbesök på samtliga enheter för demenssjuka inom kommunen. Jag tittade särskilt på om och i så fall vilka metoder man arbetade efter och hur mötesformerna såg ut men även stämningen på enheterna, jag pratade med personalen om hur de arbetade och presenterade projektidén. Det som först blev tydligt var en projekttrötthet och misstro mot förändringar. Personalen gav uttryck för kommentarer som nej inte ett projekt till, det är ingen idé, det är ändå ingen som bryr sig och vi lägger ner en massa arbete till ingen nytta, det är ändå ingen som frågar efter det sedan. Det framkom att det såg väldigt olika ut beträffande arbetssätt, kunskap, utbildning och mötesformer. Metoderna som tidigare i någon utsträckning hade prövats i kommunen var GBS-skalan, Smärta demens och PDSA-cykeln. Vissa enheter arbetade aktivt med i alla fall någon metod och hade regelbundna möten kring vårdtagarfrågor, andra enheter inte alls.(bil.1) Det fanns ett underlag för mötesformer framtaget av en grupp inom socialtjänsten 2006 som skulle utvärderas 2008, men det framkom att man hade tolkat mötesformerna väldigt individuellt på de olika enheterna, och det skulle bli väldigt svårt att utvärdera förslaget på grund av det. Det rådde alltså en rejäl begreppsförvirring angående mötesformer.(bil.2) Inom kommunen har man efter granskningen av särskilda boenden för demenssjuka genomfört demensutbildning, våren 2005, genom föreläsningar av externa och egna föreläsare i demenssjukdomar, diagnos, bemötande och aktivitet. Man har också genomfört uppföljning till föreläsningarna via studiecirklar på de enskilda arbetsplatserna. Det fanns dock ingen kontinuerlig uppföljning och påfyllnadsutbildning kopplad till den, vilket gör att kunskapen urholkas med tiden. Kunskap är färskvara och det sker ju också en viss omsättning av personal. 2

4 Utvärdering av de tre metoderna Ganska tidigt stod det klart att alla tre metoderna fyller ett viktigt syfte och kompletterar varandra. Vi kunde se den röda tråden i framtidens sätt att arbeta med de demenssjuka så att de får en god livskvalitet och ett värdigt liv med integritet. GBS-skalan tydliggör vilka funktioner som är förlorade och framförallt vilka som finns kvar. Det är för den demenssjuke viktigt att få känna jag duger, jag kan. Det leder till goda känslor. Den är också en utmärkt förklaringsmodell för både personal och anhöriga, vad är det som händer och varför. Smärta demens, ger kunskap om hur man kan tolka tecken på olika typer av smärta, fysisk, psykisk, social och existentiell smärta och därigenom ge rätta hjälpen, t.ex. att inte ge Alvedon till en person som känner sig ensam (social smärta). PDSA, en metod där man med fantasins hjälp testar idéer för att hitta rätt aktivitet för den enskilde individen i syfte att t.ex. minska oro eller bryta ett negativt beteende för att istället ge en god livskvalitet. Dessa tre metoder tillsammans med levnadsberättelse är fantastiska verktyg för omvårdnadspersonalen att arbeta med. Det krävs dock att man använder dem på rätt sätt att det blir lätt och naturligt att använda dem att man dokumenterar på ett strukturerat sätt, på rätt underlag att det finns ett forum för personalen där de kan lyfta frågor och resultat och få handledning och hjälp att gå vidare. Detta gör arbetet meningsfullt och lyfter undersköterskans yrkesroll vilket i förlängningen kommer att resultera i att det blir lättare att behålla kompetent personal och att rekrytera ny personal, vilket i sig är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. 3

5 Arbetsplan hur går vi tillväga? 1. Vilka yrkeskategorier ska utbildas? Vi förstod ganska snart att här gäller det att involvera alla yrkeskategorier runt vårdtagaren. Undersköterska/vårdbiträde. Verksamhetschef Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Det är viktigt att alla talar samma språk och att alla är väl informerade om vilka arbetsmetoder och mötesformer vi har som verktyg i omvårdnadsarbetet. Förankrade och fick ok från respektive chefer för de olika yrkesgrupperna att kalla till obligatorisk utbildning. 2. Hur gör vi för att utbilda ca personer? Efter ett studiebesök hos Margareta Lunde Martinsson fick vi idén att bilda en utbildargrupp. Denna grupp består av 11 undersköterskor som efter att ha anmält sitt intresse och i samråd med enhetscheferna valdes ut. De representerar alla våra demensenheter på särskilda boenden. (Bil.3). 3. Vem håller i utbildningen? Utbildargruppen utbildas av projektledare och projektanställd för att i sin tur utbilda resten i ett utbildningsblock bestående av 1 heldag och 3 halvdagar. 4. Vad ska utbildningen innehålla och vilka lokaler kan vi använda? Introduktion, den röda tråden (Bil.4) Fakta om demenssjukdomarna.(bil.5) GBS-skalan, Smärta demens och PDSA cykeln (Bil.6) Lokaler fanns i Äsperöd äldreboende som vi efter smärre uppfräschning kunde utnyttja hela utbildningstiden. 5. Hur ska vi få alla motiverade? Hypotesen är att motivationen kommer av att metoderna och resultaten syns, att någon frågar efter dem. Arbetet som omvårdnadspersonalen lägger ner måste synliggöras, de behöver handledning och stöttning i sitt arbete med t.ex. dokumentation. Här kommer team möten in i bilden. Ett forum där verktygen och dess resultat presenteras för ett team, där utvärderas resultaten och man resonerar sig fram till hur man går vidare. 4

6 6. Hur ska vi få det hela att hållas vid liv? Politiskt beslut viktigt, ger tyngd åt kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring i det här fallet innebär att man garanterar att alla enheter inom särskilda boenden för demenssjuka i kommunen håller samma goda och höga kvalitet genom att alla har gått och kommer att gå igenom utbildning fortlöpande och genom att alla använder sig av de olika metoderna och mötesformerna. Dessutom genom: Uppföljande utbildningar 2 gånger/år, utbildargruppen bör hålla i dessa. Utbildargruppen fortsätter sitt arbete, ansvarar för var sin enhet, kanske 15 minuter på varje APT eller annat regelbundet återkommande möte. Någon ansvarar för att utbildargruppen får vidareutbildning kontinuerligt och ser till att de får fortsätta att vara en homogen grupp. Befästa mötesformerna och då särskilt team möten. Viktigt att dessa möten prioriteras av alla, d.v.s. förutom omvårdnadspersonalen och enhetschefen även av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Faktapärm, ska finnas tillgänglig i ett allmänt utrymme på varje enhet för personal och anhöriga. Revideras 1 gång/år och vid behov. Hemsida via Inblicken och länk från Använda enhetligt dokumentationsmaterial som finns att beställa från kommunens tryckeri. Rensa bort allt gammalt material. 5

7 Sammanfattning Redan tidigt stod det klart för mig som projektledare att det är nödvändigt med en person till i projektarbetet. Det är viktigt att ha en annan kunnig person att bolla idéer med. Marion Vaern, verksamhetschef på ett boende för demenssjuka och med erfarenhet från genombrottsprojektet blev tillfrågad och tackade ja. Hon har i perioder arbetat % tillsammans med mig i projektet. Så här i halvtid i projektet har vi redan kommit långt med arbetet att kvalitetssäkra demensvården på särskilda boenden. Vi har tillsammans med utbildargruppen, april -09, utbildat nästan 400 personer i ett helt nytt koncept som innefattar fakta om demenssjukdomar, tre olika arbetsmetoder (verktyg) som alla tre syftar till att ge individen ett värdigt liv med integritet, livskvalitet och en meningsfull dag. Vi har även utbildat och introducerat personalen i nya mötesformer där särskilt team möten har en framträdande roll i projektet. Demenspärmen är klar för leverans ut till alla 29 enheter. Inom en månad planeras en, aktivitetslåda innehållande pedagogiskt material för att möjliggöra individuellt utprovade aktiviteter enligt PDSA-cykelmetoden, att levereras till samtliga enheter. Team möten har startat på alla enheter vilket är avgörande för att tydliggöra det meningsfulla i att arbeta med metoderna. Det är det forum där omvårdnadspersonalen får möjlighet att visa sin kunskap, och vad de kommit fram till med hjälp av sina verktyg. Det är här arbetet blir synligt och meningsfullt. Personalen delar med sig av sin specifika kompetens och får hjälp att gå vidare av andra professioner såsom sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Dessa yrkesgrupper drar självklart nytta av den kompetens som omvårdnadspersonalen har om sin vårdtagare. Det är ett givande och tagande som gynnar alla. Det är vår övertygelse att en stor del av hemligheten med att lyckas implementera projektidén är team mötesformen. En enkät som samtliga fick delta i vid det tredje utbildningstillfälle visar att vi bara är i början av förändringsarbetet, på de flesta enheter, men ändå en god bit på väg och att det ser väldigt olika ut hur långt man kommit (bil.7). Vi har också samlat på kommentarer vi fått under utbildningstiden (bil.8). Det har gått till så att utbildargruppen har skrivit upp spontana kommentarer under utbildningstillfällena. Det är positiva och tänkvärda kommentarer som överlag är positiva, vilket är fantastiskt med tanke på den projekttrötthet som var så tydlig i nulägesrapporten i början av projektet. 6

8 Framtiden är viktig, och frågan om hur den ska se ut på våra enheter för demenssjuka. Som jag tidigare nämnt så är det oerhört viktigt att hålla ihop utbildargruppen, diskussioner om vem som ska ansvara för den fortsättningsvis pågår. Viktigt är också team möten, hålla dem vid liv är en prioriterad uppgift för att lyckas med utvecklingsarbetet. Det är ett måste att utvecklingsarbetet får fortgå, att det finns utrymme för det, man måste fylla på med ny kunskap t.ex. etik och bemötandefrågor, någon måste hålla sig ajour med forskning och utveckling från omvärlden och se till att denna kunskap sprider sig till alla medarbetare. Revidering av Demenspärmen och underlagen för dokumentationen måste ske regelbundet. För oss som arbetat i projektet har det varit positivt att höra alla yrkesgrupper vittna om nyttan av metoderna och team mötena, man kan tidigt se att man har användning för resultaten, dokumentationen och den direkta kommunikationen som sker i teamet. Uddevalla kommun Projektledare och författare till rapporten Isabella Thyrsson. 7

9 Nulägesrapport januari 2008 Trubaduren äldreboende 5 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: ja Smärta demens: ja, påbörjat på en enhet PDSA: nej IP-möte: 2 gånger/år/boende erbjuds Team möte: 2 gånger/år Arödsdal äldreboende 2 demensenheter med vardera 7 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: nej GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: nej Dalaberg äldreboende 1 enhet med 14 platser för demenssjuka 1 enhet med 14 korttidsplatser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: 1-2 gånger/månad Planeringsmöte: 2 gånger/år för uppdatering av insatsbeskrivningar. Dagverksamhetsprojekt pågår. Kilbäcken äldreboende 1 enhet med 10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: 1 gång/månad (för vårdtagare med särskilda problem) Team möte: 1 gång/månad Deltar i nätverk tillsammans med Österängen. Bil.1:1 8

10 Västanvinden äldreboende 3 enheter med 8 platser vardera för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte (här kallat arbetsplan): för nyinflyttad. Team möte: 1-2 gånger/halvår för vårdtagare med problem. Dagverksamhetsprojekt pågår Österängen äldreboende 10 enheter med vardera 8-10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: på vissa enheter Team möte: på vissa enheter Mötesformerna skiljer sig åt beroende på att det är 3 verksamhetschefer. Kaprifol 3 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 1 gång/månad, tar upp det som är aktuellt Rosenhäll 3A 2 enheter med vardera 15 platser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: ja, tidigare i samband med genombrottsprojektet, men inte aktivt längre. IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 2-4 gånger/år då man tar upp alla vårdtagare. Gruppmöte: 2 gånger/månad då man gör avstämningar och uppföljningar. Bil.1:2 9

11 Kort sammanställning av, struktur för mötesformer enligt beslut med planerad utvärdering våren Områdesmöten 2 gånger/år. För samverkan mellan rehab, bistånd, hemvård och särskilda boenden. Team möten 4-6 gånger/år, utifrån vårdtagarfokus för en helhetsbild av situation och insatser. Deltagare är verksamhetschef, sjuksköterska, kontaktperson och rehab. IP-möten Ska utföras senast 14 dagar efter nyinflyttning, aktualiseras sedan vid behov av den enskilde, kontaktman, sjuksköterska, verksamhetschef eller anhörig. Bil.2 10

12 IP-möte Syfte Att inleda ett gott samarbete. Skapa en god förståelse för den nyinflyttade och fånga de anhörigas förväntningar. Underlag till arbetsplanen. Informera om verksamheten och presentera kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. När 2-3 veckor efter inflyttning. Deltagare Anhörig, kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. Vad Levnadshistoria kompletteras under samtalets gång. Genomgång och undertecknande. Metoderna vi arbetar med; presentera syftet och tanken med dem. Förväntningar från de anhörigas sida. Dialog, tala om att de kommer att få en inbjudan till dialog en gång/år. 12

13 Team möte Syfte För individfokuserade frågor och problem utifrån ett helhetsperspektiv. Regelbunden uppdatering av arbets/omvårdnadsplanen. När 1 gång vecka. Obligatorisk medverkan av rehab 1 gång/mån. Bestämd dag, ska inte behöva kallas, t.ex. första måndagen i varje månad. Deltagare Kontaktperson till den vårdtagare man ska prata om. Verksamhetschef, sjuksköterska. Arbetsterapeut och sjukgymnast deltar 1 gång/månad. Vad Det hela går ut på att kontaktpersonen tar med sig information om vårdtagaren, det innefattar då; resultat från GBS-skalan, levnadsberättelse och smärta/demensobservationer. Man kan också ha resultat från tester gjorda med hjälp av PDSAcykeln/individanpassad aktivitet. Kontaktpersonen presenterar med hjälp av dessa metoder sin vårdtagare för det övriga teamet. Utifrån resultaten och ett helhetsperspektiv kan man sedan lägga upp en arbetsplan. Man sätter upp delmål och tid för utvärdering, allt inom ramen för team-möten. 13

14 Dialog möte Syfte Ett forum för god kommunikation. Följa upp förväntningar, önskemål från anhöriga. Utvärdering av året som gått. Se särskild blankett för Dialog möte. När Erbjuds anhöriga 1 gång/år, och vid behov. Kan initieras av anhöriga, kontaktperson och verksamhetschef. Deltagare Anhörig, kontaktperson och verksamhetschef. 14

15 Presentation av Demensprojektets arbetsgrupp Isabella Thyrsson Projektledare, legitimerad sjuksköterska Telefon: Fax: Marion Vaern Projektanställd, verksamhetschef Utbildargruppen: Ingela Olsson Kaprifol Jenny Karlsson Trubaduren Karl-Olof Carlin Trubaduren Kerstin Jakobsson Dalaberg Gunvor Karlberg Österängen Edina Durmic Österängen Carolina Soto Muga Österängen Helen Edwardsson Österängen Lilianne Lundberg Kilbäcken Ann-Catrine Sahlbring Västanvinden Eva Zackrisson Rosenhäll Fr.o.m kompletteras gruppen med Camilla Johansson Trubaduren Barbro Pettersson Österängen Lisbeth Stenmark Myråsen Kari C Toverud MS CMI, medicinsk illustratör Bil.3 11

16 PDSA-cykeln Första samtalet GBS SMÄRTA demens VCH INFLYTTNING IP-MÖTE TEAM MÖTE REHAB Anhörig Kontaktperson Verksamhetschef Sjuksköterska KONTAKTPERSON VCH SSK REHAB SSK Levnadshistoria Insatsbeskrivning Genomförande plan Livskvalitet / Meningsfullt liv Bilden här ovan beskriver flödet eller röda tråden i vårt nya sätt att arbeta inom Uddevalla kommuns särskilda boenden för demenssjuka. Från och med inflyttningen leder alla metoder och möten, med olika professioner i samarbete, till ett meningsfullt och värdigt liv utifrån den enskilde individens förutsättningar. Ytterligare information om de olika delarna i flödet såsom mötesformer och metoder finner du i demenspärmen. Bil.4 12

17 Alzheimers sjukdom Frisk hjärna Hjärna drabbad av Alzheimer Bakgrund/Fakta Alzheimer utgör ca 60 % av alla demenstillstånd. Orsaken till Alzheimer är till största delen okänd, det finns dock ett flertal hypoteser och det forskas intensivt inom området. Man ser en minskning av nervceller i hjärnan (atrofi), se bilden ovan. Sjukdomen leder till en försämring av den sjukes mentala, intellektuella, känslomässiga och praktiska förmågor. Symtom Tidiga symtom är minnesstörningar, särskilt närminnet, förmågan att lära in och komma ihåg. Allteftersom blir det svårt att orientera sig i tid och rum och känna igen välbekanta personer. Svårt att uttrycka sig och förstå vad andra säger och skriver. Det blir svårt att känna igen och hantera redskap, man ser en minskning av energi och initiativförmåga. Att tänka på Hjärnskadorna är utspridda och funktionsnedsättningen kan därför variera rejält mellan personer med Alzheimerdiagnos. Därför råder skilda förutsättningar när det gäller möjligheten att fungera i de dagliga aktiviteterna. Bil.5:1 13

18 Vaskulär demens Illustration av blodkärl i hjärnan Bakgrund/fakta Vaskulär demens svarar för ungefär 25 % av alla demenstillstånd. Hjärnans nervceller dör på grund av syrebrist eller otillräcklig blodcirkulation. Särskilt känsliga områden i hjärnan är de mellersta delarna av tinningloben som bland annat styr minnesfunktionerna. Bakomliggande orsak kan vara förkalkningar eller blodproppar i blodkärlen till eller inom hjärnan. Kan delas in i storkärlsdemens (multiinfarktdemens) och småkärlsdemens (sjukdomar i de mindre blodkärlen). Symtom Ofta ett hastigt insjuknande med ett förlopp som sker i skov, men man ser ibland ett mer smygande förlopp. Symtomen varierar beroende på var i hjärnan den vaskulära skadan är. Om skadan uppstår i pannloben så drabbas man av personlighetsförändringar, sitter skadan i hjässloben så försämras förmågan att analysera, tolka och förstå. Skador i tinningloben försämrar oftast minnet. Att tänka på Både högt och lågt blodtryck kan orsaka och förvärra vaskulär demens. Därför är det viktigt med fysisk aktivitet och stödstrumpor som stabiliserar blodtrycket. Vaskulär demens orsakad av proppbildning behandlas oftast med s.k. blodförtunnande läkemedel. Bil.5:2 14

19 Frontotemporaldemens Den grönmarkerade delen av hjärnan visar det drabbade området Bakgrund/fakta Vissa demenssjukdomar drabbar främst hjärnans främre del och kallas därför frontotemporaldemens. Frontotemporaldemens står för ca 5-10 % av alla demenssjukdomar. Orsaken är okänd och drabbar ofta personer redan före 65-års ålder. Symtom Tidiga symtom är personlighetsförändring med bristande sjukdomsinsikt, omdömeslöshet och känslomässig avtrubbning. Detta kan yttra sig i apati, aggressivitet, nedstämdhet och hypersexualitet. Längre fram i sjukdomen så förändras språket, blir torftigt och till slut försvinner förmågan att tala helt. Vanligt symtom är perseveration där den sjuke fastnar och upprepar t.ex. en fras eller ett beteende. Förändrat mat- och ätbeteende förekommer, den drabbade äter glupskt, slarvigt och ofta mer än vanligt. Att tänka på Sjukdomen är mycket påfrestande för anhöriga. Orientering och minne försämras först senare i sjukdomen. Det tvångsmässiga stereotypa beteendet kan vara störande för omgivningen, men försök till att bryta ett stereotypt beteende kan utlösa aggressivitet. Bil.5:3 15

20 Lewybodydemens Bilden illustrerar Lewybodies i en hjärncell. Lewybodies beskrivs i litteraturen färgad, rundad förtätning omgiven av en klar halo. Bakgrund/fakta Demensform som liknar både Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Lewybodies är små runda proteinansamlingar som man kan se vid hjärnans nervceller hos den drabbade. Man tror att de förhindrar cellerna att fungera normalt genom att påverka signalsubstanserna acetylkolin och dopamin. Man finner Lewybodies i hjärnan också hos personer med Parkinsons sjukdom. Vissa personer som lider av Parkinson utvecklar senare en demens som nästan helt liknar Lewybodydemens. Symtom Både Alzheimer och Parkinsonliknande symtom. Symtomen förvärras långsamt ungefär som vid Alzheimer. Minnesstörning och svårt med den rumsliga uppfattningen är vanligt. Även vanligt med svårigheter att hitta rätt ord. Muskelstelhet, skakningar, framåtlutad gång med små steg, försämrad ansiktsmimik och försvagad röst som vid Parkinson är andra vanliga symtom. Förmåga och uppmärksamhet varierar över dagen. Det är vanligt med synhallucinationer (ofta djur eller människor), sömnrubbningar och mardrömmar. Att tänka på Särskilt känslig för och kan överreagera på vissa läkemedel, särskilt neuroleptika. Fysisk aktivitet kan hjälpa mot stelheten. Viktigt att vara flexibel eftersom symtomen varierar under dagen. Bil.5:4 16

21 GBS-skalan En observationsskala där man intervjuar den demente och samtidigt observerar hans/hennes beteende i intervjusituationen och fyller i skattningsformuläret. Lämpligt att göra efter att den demente har bott in sig, vilket är individuellt, men efter ca 3-4 veckor. Ett instrument för att ta reda på vad som inte fungerar hos den demente. Man gör en skattning på förmågan vad gäller: Motorik Intellekt ADL Symtom Utifrån svaren får man fram en profil som visar var den demente är i sin demenssjukdom. På det sättet kan man öka förståelsen för varför den demente inte kan utföra aktiviteten och alltså inte ska utsättas för den samma. Vi vet då att det beror på sjukdomen och inte på att personen inte vill, orkar, är besvärlig, eller något annat. Tre nyckelord : Glad, bekräftad och trygg. Det är viktigt att nivån på aktiviteten ligger där den demente kan känna att: Jag kan Jag duger Detta leder till goda känslor Bil.6:1 17

22 Smärta Demens En metod för att tolka och analysera tecken på smärta och obehag hos personer som inte kan uttrycka det med egna ord. Genom att observera personens beteende vid morgonskötsel, dusch, måltid och natt får man en grund för god omvårdnad. Detta dokumenteras som status i vårdplanen. Vid förändrat beteende dokumenterar man observationerna en period igen för att försöka få reda på vad det beror på och kunna göra en riktig insats för att hjälpa personen på bästa sätt. Man utgår i observationerna från olika tecken: Fysiska Psykiska Sociala Existentiella Till sin hjälp har man en folder som beskriver olika typer av smärta och som ger förslag på hur tecken på obehag/smärta kan se ut, orsaker och lämpliga åtgärder. Det finns också särskilda dokumentationsunderlag för bedömningen. Resultatet av bedömningen utvärderas tillsammans med t.ex. sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och verksamhetschef för vidare åtgärd beroende på vad man får fram. Det kan bli underlag för en medicinändring likaväl som taktil beröring eller tandläkarbesök. Bil.6:2 18

23 PDSA-cykeln Metoden går ut på att använda sin fantasi, fritt testa och dokumentera olika idéer, för att förändra och därigenom förbättra tillvaron för de dementa. Syftet är att minska oro och ångest och ge en harmonisk och meningsfull tillvaro. Syftet är också att ge omvårdnadspersonalen ett verktyg att arbeta med där man lätt kan se resultatet av sitt engagemang. Man kan t.ex. använda sig av: Pedagogisk docka Bolltäcke Gruppaktivitet såsom spel, lekar med boll o.s.v. Baka, duka och andra naturliga dagliga aktiviteter på boendet. Promenad, sittgympa eller cykla på motionscykel. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Viktigt att ha ett tillåtande arbetsklimat på enheten så att alla känner sig trygga med att testa olika lösningar på ett problem. Dokumentation är viktigt för att kunna utvärdera, för att alla ska kunna ta del av resultaten och för att genomföra en varaktig förändring. Bil.6:3 19

24 Resultat av demensprojektets första enkät Antal besvarade enkäter: 264 Har din enhet kommit igång med team-möten? Ja Nej 219/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en GBS-skattning? Ja Nej 220/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en smärta/demensobservation? Ja Nej 171/264 har svarat ja på frågan Känner du att ditt arbete blivit mer meningsfullt? Ja Nej 149/264 har svarat ja på frågan Bil.7 20

25 Kommentarer från deltagare GBS-skalan är mycket uppskattad och lättförståelig när det kommer ny personal. Positivt att ha gått utbildningen, det har lyft hela demensvården. Vi pratar samma språk. Tack vare utbildningen sätts det inte in psykofarmaka utan man tittar på andra saker först. Bra att ha fått verktyg. Bättre medicinering tack vare GBS genomgång med sjuksköterska och läkare. GBS bra som förklaringsmodell ihop med anhöriga. Mycket bra, kan leda till förbättring för de boende. Smärta och demens är ett bra verktyg. Kursen har varit lärorik. Utvecklande, bra att det händer något, vi brukar aldrig få gå på något. Bra att vi får vara med från början och inte bara få papper till oss som vi ska börja fylla i. GBS skalan är ett mycket bra verktyg. Lärorikt med smågrupper, alla vågar vara med och diskutera. För långt uppehåll mellan de olika metoderna. Väldigt bra arbetsverktyg. GBS är mycket svår att använda på vissa t.ex. döva och frontotemporaldemenssjuka. Tycker att PDSA journalen är högtravande, svåra ord. Mycket lärorikt, arbetet roligare. Jag tror att detta blir bra, meningsfullt arbete för undersköterskorna och all annan personal, bra för de boende. Det blir intressant för man lär känna vårdtagaren bättre och på ett annat vis. Trevligt avbrott med utbildning i arbetet, bra utbildare! Bil.8 21

26 Uddevalla Telefon (vx) valla.se

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Rapport Demensnätverk

Rapport Demensnätverk HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Meddelande 2006:15 Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Utgiven av: Ansvarig enhet:

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

En bättre demensvård där personalen är medicinen

En bättre demensvård där personalen är medicinen En bättre demensvård där personalen är medicinen Kerstin Åström, enhetschef Silverängen, Trelleborg Kristina Edvardsson, demenskoordinator, Trelleborgs kommun Eva Granvik, nationell koordinator BPSD-registret

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Utvecklingsplan Berga

Utvecklingsplan Berga 2013-01-08 Utvecklingsplan Berga Rubrik Förbättringsområde Mål med åtgärder Åtgärd och egenkontroll Tidplan Ansvarig Ledning/organisation Tydligt skrivna riktlinjer Att alla som har ett Nyanställda sjuksköterskor

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Journaler finns men innehåller ej den lagstadgade journalföringen för samtliga boende.

Journaler finns men innehåller ej den lagstadgade journalföringen för samtliga boende. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Anteckningar Sida 1 (11) 2015-10-23 Aktuella utvecklingsområden för Mårtensgården

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Gunlög Persson Matti Nokelainen Anita Lilja Stenholm Siv Johansson. Sirkka Gillberg Lisa Andersson Karl-Johan Bylund

Gunlög Persson Matti Nokelainen Anita Lilja Stenholm Siv Johansson. Sirkka Gillberg Lisa Andersson Karl-Johan Bylund FAGERSTA KOMMUN Kommunala pensionärsrådet Sida Sammanträdesprotokoll Sammanträdes datum 2010-02-15 1 Plats och tid Malmen, kl 13,30-16,00 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens tid

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Handlingsplan Open Space 2012-04-24

Handlingsplan Open Space 2012-04-24 Nacka Seniorcenter Sofiero Handlingsplan Open Space 2012-04-24 Utvecklingsområde Åtgärd Ansvarig Delmål Färdigställt Utvärdering Jag känner mig trygg. Hur fungerar informationsflödet? Jag får den hjälp

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret 2015-2016 Titel på förbättringsarbetet Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert förbättringsarbete BPSD Förbättringsarbete Dalängens

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

BPSD på Åsengården Minskad motorisk oro

BPSD på Åsengården Minskad motorisk oro BPSD på Åsengården Minskad motorisk oro Åsengården vid arbetets start hösten 2015 Boende för 29 demenssjuka En enhet fördelad på 3 plan (3 avdelningar) Alla boende skattas i BPSD-registret 2 ggr/år, oavsett

Läs mer

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg. Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer