DEMENSPROJEKTET. Delrapport Socialtjänsten. kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEMENSPROJEKTET. Delrapport 2009. Socialtjänsten. kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel"

Transkript

1 DEMENSPROJEKTET Delrapport 2009 kvalitets och utvecklingsarbete som drivs med hjälp av statliga stimulansmedel Socialtjänsten

2 Bakgrund Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskade demensvården i Västra Götalands län under 2003 och 2004 i avseende att få en sammanhållen bild av hur den sociala och medicinska omvårdnaden genomfördes. Det framkom bl.a. att vissa kommuner behövde lägga ytterligare resurser på att utveckla demensomsorgen. Formella arbetsmetoder som individuell planering och social dokumentation uppfyller inte de krav som lagstiftningen syftar till. Olika regelsystem för social och hälso/sjukvårds dokumentation försvårar för personalen att skaffa sig en helhetsbild av såväl den enskildes behov som uppföljning och utvärdering av givna insatser. Särskilt boende för personer med demenssjukdom ska uppfylla kraven på skälig levnadsnivå. Det innebär säkerhet, trygghet och individuellt bemötande och en god omsorg. Verksamheten ska utgå från den enskilde med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. En individuell plan ska utgöra grunden för den löpande dokumentationen och ska följas upp kontinuerligt. Man konstaterar att personalens förutsättningar är avgörande för i vilken utsträckning den enskildes behov blir tillgodosedda. Det krävs kunskap om de olika demenssjukdomarna, att kunna bemöta människor med ångest, förvirringstillstånd och ibland aggressivt beteende. Det behövs också kunskap om socialtjänstlagen och dess utgångspunkter om integritet, självbestämmande, trygghet, gemenskap och rätt till individuellt utformade insatser. I tillsynskommentarerna påpekar man att kommunerna behöver tillsätta resurspersoner t.ex. samordnare, demenssjuksköterskor samt generellt höja kunskapsnivån hos all personal i verksamheten. Socialtjänsten i Uddevalla kommun har sökt statliga stimulansmedel för att utveckla och kvalitetssäkra vården av demenssjuka på särskilda boenden. Statliga stimulansmedel har beviljats för 2007 och

3 NULÄGESRAPPORT 2008 och reflektioner kring den. Uddevalla kommun har 8 särskilda boenden med tillsammans 29 enheter för demenssjuka äldre personer, totalt 276 personer. Uppdraget som är knutet till de statliga stimulansmedlen är att se över metoder och arbetssätt som tidigare prövats inom socialtjänsten och att kvalitetssäkra omvårdnaden genom att implementera valda metoder med tillhörande dokumentationsunderlag till samtliga demensenheter. Under januari och februari 2008 gjordes verksamhetsbesök på samtliga enheter för demenssjuka inom kommunen. Jag tittade särskilt på om och i så fall vilka metoder man arbetade efter och hur mötesformerna såg ut men även stämningen på enheterna, jag pratade med personalen om hur de arbetade och presenterade projektidén. Det som först blev tydligt var en projekttrötthet och misstro mot förändringar. Personalen gav uttryck för kommentarer som nej inte ett projekt till, det är ingen idé, det är ändå ingen som bryr sig och vi lägger ner en massa arbete till ingen nytta, det är ändå ingen som frågar efter det sedan. Det framkom att det såg väldigt olika ut beträffande arbetssätt, kunskap, utbildning och mötesformer. Metoderna som tidigare i någon utsträckning hade prövats i kommunen var GBS-skalan, Smärta demens och PDSA-cykeln. Vissa enheter arbetade aktivt med i alla fall någon metod och hade regelbundna möten kring vårdtagarfrågor, andra enheter inte alls.(bil.1) Det fanns ett underlag för mötesformer framtaget av en grupp inom socialtjänsten 2006 som skulle utvärderas 2008, men det framkom att man hade tolkat mötesformerna väldigt individuellt på de olika enheterna, och det skulle bli väldigt svårt att utvärdera förslaget på grund av det. Det rådde alltså en rejäl begreppsförvirring angående mötesformer.(bil.2) Inom kommunen har man efter granskningen av särskilda boenden för demenssjuka genomfört demensutbildning, våren 2005, genom föreläsningar av externa och egna föreläsare i demenssjukdomar, diagnos, bemötande och aktivitet. Man har också genomfört uppföljning till föreläsningarna via studiecirklar på de enskilda arbetsplatserna. Det fanns dock ingen kontinuerlig uppföljning och påfyllnadsutbildning kopplad till den, vilket gör att kunskapen urholkas med tiden. Kunskap är färskvara och det sker ju också en viss omsättning av personal. 2

4 Utvärdering av de tre metoderna Ganska tidigt stod det klart att alla tre metoderna fyller ett viktigt syfte och kompletterar varandra. Vi kunde se den röda tråden i framtidens sätt att arbeta med de demenssjuka så att de får en god livskvalitet och ett värdigt liv med integritet. GBS-skalan tydliggör vilka funktioner som är förlorade och framförallt vilka som finns kvar. Det är för den demenssjuke viktigt att få känna jag duger, jag kan. Det leder till goda känslor. Den är också en utmärkt förklaringsmodell för både personal och anhöriga, vad är det som händer och varför. Smärta demens, ger kunskap om hur man kan tolka tecken på olika typer av smärta, fysisk, psykisk, social och existentiell smärta och därigenom ge rätta hjälpen, t.ex. att inte ge Alvedon till en person som känner sig ensam (social smärta). PDSA, en metod där man med fantasins hjälp testar idéer för att hitta rätt aktivitet för den enskilde individen i syfte att t.ex. minska oro eller bryta ett negativt beteende för att istället ge en god livskvalitet. Dessa tre metoder tillsammans med levnadsberättelse är fantastiska verktyg för omvårdnadspersonalen att arbeta med. Det krävs dock att man använder dem på rätt sätt att det blir lätt och naturligt att använda dem att man dokumenterar på ett strukturerat sätt, på rätt underlag att det finns ett forum för personalen där de kan lyfta frågor och resultat och få handledning och hjälp att gå vidare. Detta gör arbetet meningsfullt och lyfter undersköterskans yrkesroll vilket i förlängningen kommer att resultera i att det blir lättare att behålla kompetent personal och att rekrytera ny personal, vilket i sig är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. 3

5 Arbetsplan hur går vi tillväga? 1. Vilka yrkeskategorier ska utbildas? Vi förstod ganska snart att här gäller det att involvera alla yrkeskategorier runt vårdtagaren. Undersköterska/vårdbiträde. Verksamhetschef Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Det är viktigt att alla talar samma språk och att alla är väl informerade om vilka arbetsmetoder och mötesformer vi har som verktyg i omvårdnadsarbetet. Förankrade och fick ok från respektive chefer för de olika yrkesgrupperna att kalla till obligatorisk utbildning. 2. Hur gör vi för att utbilda ca personer? Efter ett studiebesök hos Margareta Lunde Martinsson fick vi idén att bilda en utbildargrupp. Denna grupp består av 11 undersköterskor som efter att ha anmält sitt intresse och i samråd med enhetscheferna valdes ut. De representerar alla våra demensenheter på särskilda boenden. (Bil.3). 3. Vem håller i utbildningen? Utbildargruppen utbildas av projektledare och projektanställd för att i sin tur utbilda resten i ett utbildningsblock bestående av 1 heldag och 3 halvdagar. 4. Vad ska utbildningen innehålla och vilka lokaler kan vi använda? Introduktion, den röda tråden (Bil.4) Fakta om demenssjukdomarna.(bil.5) GBS-skalan, Smärta demens och PDSA cykeln (Bil.6) Lokaler fanns i Äsperöd äldreboende som vi efter smärre uppfräschning kunde utnyttja hela utbildningstiden. 5. Hur ska vi få alla motiverade? Hypotesen är att motivationen kommer av att metoderna och resultaten syns, att någon frågar efter dem. Arbetet som omvårdnadspersonalen lägger ner måste synliggöras, de behöver handledning och stöttning i sitt arbete med t.ex. dokumentation. Här kommer team möten in i bilden. Ett forum där verktygen och dess resultat presenteras för ett team, där utvärderas resultaten och man resonerar sig fram till hur man går vidare. 4

6 6. Hur ska vi få det hela att hållas vid liv? Politiskt beslut viktigt, ger tyngd åt kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring i det här fallet innebär att man garanterar att alla enheter inom särskilda boenden för demenssjuka i kommunen håller samma goda och höga kvalitet genom att alla har gått och kommer att gå igenom utbildning fortlöpande och genom att alla använder sig av de olika metoderna och mötesformerna. Dessutom genom: Uppföljande utbildningar 2 gånger/år, utbildargruppen bör hålla i dessa. Utbildargruppen fortsätter sitt arbete, ansvarar för var sin enhet, kanske 15 minuter på varje APT eller annat regelbundet återkommande möte. Någon ansvarar för att utbildargruppen får vidareutbildning kontinuerligt och ser till att de får fortsätta att vara en homogen grupp. Befästa mötesformerna och då särskilt team möten. Viktigt att dessa möten prioriteras av alla, d.v.s. förutom omvårdnadspersonalen och enhetschefen även av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Faktapärm, ska finnas tillgänglig i ett allmänt utrymme på varje enhet för personal och anhöriga. Revideras 1 gång/år och vid behov. Hemsida via Inblicken och länk från Använda enhetligt dokumentationsmaterial som finns att beställa från kommunens tryckeri. Rensa bort allt gammalt material. 5

7 Sammanfattning Redan tidigt stod det klart för mig som projektledare att det är nödvändigt med en person till i projektarbetet. Det är viktigt att ha en annan kunnig person att bolla idéer med. Marion Vaern, verksamhetschef på ett boende för demenssjuka och med erfarenhet från genombrottsprojektet blev tillfrågad och tackade ja. Hon har i perioder arbetat % tillsammans med mig i projektet. Så här i halvtid i projektet har vi redan kommit långt med arbetet att kvalitetssäkra demensvården på särskilda boenden. Vi har tillsammans med utbildargruppen, april -09, utbildat nästan 400 personer i ett helt nytt koncept som innefattar fakta om demenssjukdomar, tre olika arbetsmetoder (verktyg) som alla tre syftar till att ge individen ett värdigt liv med integritet, livskvalitet och en meningsfull dag. Vi har även utbildat och introducerat personalen i nya mötesformer där särskilt team möten har en framträdande roll i projektet. Demenspärmen är klar för leverans ut till alla 29 enheter. Inom en månad planeras en, aktivitetslåda innehållande pedagogiskt material för att möjliggöra individuellt utprovade aktiviteter enligt PDSA-cykelmetoden, att levereras till samtliga enheter. Team möten har startat på alla enheter vilket är avgörande för att tydliggöra det meningsfulla i att arbeta med metoderna. Det är det forum där omvårdnadspersonalen får möjlighet att visa sin kunskap, och vad de kommit fram till med hjälp av sina verktyg. Det är här arbetet blir synligt och meningsfullt. Personalen delar med sig av sin specifika kompetens och får hjälp att gå vidare av andra professioner såsom sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Dessa yrkesgrupper drar självklart nytta av den kompetens som omvårdnadspersonalen har om sin vårdtagare. Det är ett givande och tagande som gynnar alla. Det är vår övertygelse att en stor del av hemligheten med att lyckas implementera projektidén är team mötesformen. En enkät som samtliga fick delta i vid det tredje utbildningstillfälle visar att vi bara är i början av förändringsarbetet, på de flesta enheter, men ändå en god bit på väg och att det ser väldigt olika ut hur långt man kommit (bil.7). Vi har också samlat på kommentarer vi fått under utbildningstiden (bil.8). Det har gått till så att utbildargruppen har skrivit upp spontana kommentarer under utbildningstillfällena. Det är positiva och tänkvärda kommentarer som överlag är positiva, vilket är fantastiskt med tanke på den projekttrötthet som var så tydlig i nulägesrapporten i början av projektet. 6

8 Framtiden är viktig, och frågan om hur den ska se ut på våra enheter för demenssjuka. Som jag tidigare nämnt så är det oerhört viktigt att hålla ihop utbildargruppen, diskussioner om vem som ska ansvara för den fortsättningsvis pågår. Viktigt är också team möten, hålla dem vid liv är en prioriterad uppgift för att lyckas med utvecklingsarbetet. Det är ett måste att utvecklingsarbetet får fortgå, att det finns utrymme för det, man måste fylla på med ny kunskap t.ex. etik och bemötandefrågor, någon måste hålla sig ajour med forskning och utveckling från omvärlden och se till att denna kunskap sprider sig till alla medarbetare. Revidering av Demenspärmen och underlagen för dokumentationen måste ske regelbundet. För oss som arbetat i projektet har det varit positivt att höra alla yrkesgrupper vittna om nyttan av metoderna och team mötena, man kan tidigt se att man har användning för resultaten, dokumentationen och den direkta kommunikationen som sker i teamet. Uddevalla kommun Projektledare och författare till rapporten Isabella Thyrsson. 7

9 Nulägesrapport januari 2008 Trubaduren äldreboende 5 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: ja Smärta demens: ja, påbörjat på en enhet PDSA: nej IP-möte: 2 gånger/år/boende erbjuds Team möte: 2 gånger/år Arödsdal äldreboende 2 demensenheter med vardera 7 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: nej GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: nej Dalaberg äldreboende 1 enhet med 14 platser för demenssjuka 1 enhet med 14 korttidsplatser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: nej Team möte: 1-2 gånger/månad Planeringsmöte: 2 gånger/år för uppdatering av insatsbeskrivningar. Dagverksamhetsprojekt pågår. Kilbäcken äldreboende 1 enhet med 10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: 1 gång/månad (för vårdtagare med särskilda problem) Team möte: 1 gång/månad Deltar i nätverk tillsammans med Österängen. Bil.1:1 8

10 Västanvinden äldreboende 3 enheter med 8 platser vardera för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte (här kallat arbetsplan): för nyinflyttad. Team möte: 1-2 gånger/halvår för vårdtagare med problem. Dagverksamhetsprojekt pågår Österängen äldreboende 10 enheter med vardera 8-10 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: ja PDSA: nej IP-möte: på vissa enheter Team möte: på vissa enheter Mötesformerna skiljer sig åt beroende på att det är 3 verksamhetschefer. Kaprifol 3 enheter med vardera 8 platser för demenssjuka. Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: nej IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 1 gång/månad, tar upp det som är aktuellt Rosenhäll 3A 2 enheter med vardera 15 platser för demenssjuka Levnadsberättelse: ja GBS-skalan: nej Smärta demens: nej PDSA: ja, tidigare i samband med genombrottsprojektet, men inte aktivt längre. IP-möte: för nyinflyttad Team möte: 2-4 gånger/år då man tar upp alla vårdtagare. Gruppmöte: 2 gånger/månad då man gör avstämningar och uppföljningar. Bil.1:2 9

11 Kort sammanställning av, struktur för mötesformer enligt beslut med planerad utvärdering våren Områdesmöten 2 gånger/år. För samverkan mellan rehab, bistånd, hemvård och särskilda boenden. Team möten 4-6 gånger/år, utifrån vårdtagarfokus för en helhetsbild av situation och insatser. Deltagare är verksamhetschef, sjuksköterska, kontaktperson och rehab. IP-möten Ska utföras senast 14 dagar efter nyinflyttning, aktualiseras sedan vid behov av den enskilde, kontaktman, sjuksköterska, verksamhetschef eller anhörig. Bil.2 10

12 IP-möte Syfte Att inleda ett gott samarbete. Skapa en god förståelse för den nyinflyttade och fånga de anhörigas förväntningar. Underlag till arbetsplanen. Informera om verksamheten och presentera kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. När 2-3 veckor efter inflyttning. Deltagare Anhörig, kontaktperson, sjuksköterska och verksamhetschef. Vad Levnadshistoria kompletteras under samtalets gång. Genomgång och undertecknande. Metoderna vi arbetar med; presentera syftet och tanken med dem. Förväntningar från de anhörigas sida. Dialog, tala om att de kommer att få en inbjudan till dialog en gång/år. 12

13 Team möte Syfte För individfokuserade frågor och problem utifrån ett helhetsperspektiv. Regelbunden uppdatering av arbets/omvårdnadsplanen. När 1 gång vecka. Obligatorisk medverkan av rehab 1 gång/mån. Bestämd dag, ska inte behöva kallas, t.ex. första måndagen i varje månad. Deltagare Kontaktperson till den vårdtagare man ska prata om. Verksamhetschef, sjuksköterska. Arbetsterapeut och sjukgymnast deltar 1 gång/månad. Vad Det hela går ut på att kontaktpersonen tar med sig information om vårdtagaren, det innefattar då; resultat från GBS-skalan, levnadsberättelse och smärta/demensobservationer. Man kan också ha resultat från tester gjorda med hjälp av PDSAcykeln/individanpassad aktivitet. Kontaktpersonen presenterar med hjälp av dessa metoder sin vårdtagare för det övriga teamet. Utifrån resultaten och ett helhetsperspektiv kan man sedan lägga upp en arbetsplan. Man sätter upp delmål och tid för utvärdering, allt inom ramen för team-möten. 13

14 Dialog möte Syfte Ett forum för god kommunikation. Följa upp förväntningar, önskemål från anhöriga. Utvärdering av året som gått. Se särskild blankett för Dialog möte. När Erbjuds anhöriga 1 gång/år, och vid behov. Kan initieras av anhöriga, kontaktperson och verksamhetschef. Deltagare Anhörig, kontaktperson och verksamhetschef. 14

15 Presentation av Demensprojektets arbetsgrupp Isabella Thyrsson Projektledare, legitimerad sjuksköterska Telefon: Fax: Marion Vaern Projektanställd, verksamhetschef Utbildargruppen: Ingela Olsson Kaprifol Jenny Karlsson Trubaduren Karl-Olof Carlin Trubaduren Kerstin Jakobsson Dalaberg Gunvor Karlberg Österängen Edina Durmic Österängen Carolina Soto Muga Österängen Helen Edwardsson Österängen Lilianne Lundberg Kilbäcken Ann-Catrine Sahlbring Västanvinden Eva Zackrisson Rosenhäll Fr.o.m kompletteras gruppen med Camilla Johansson Trubaduren Barbro Pettersson Österängen Lisbeth Stenmark Myråsen Kari C Toverud MS CMI, medicinsk illustratör Bil.3 11

16 PDSA-cykeln Första samtalet GBS SMÄRTA demens VCH INFLYTTNING IP-MÖTE TEAM MÖTE REHAB Anhörig Kontaktperson Verksamhetschef Sjuksköterska KONTAKTPERSON VCH SSK REHAB SSK Levnadshistoria Insatsbeskrivning Genomförande plan Livskvalitet / Meningsfullt liv Bilden här ovan beskriver flödet eller röda tråden i vårt nya sätt att arbeta inom Uddevalla kommuns särskilda boenden för demenssjuka. Från och med inflyttningen leder alla metoder och möten, med olika professioner i samarbete, till ett meningsfullt och värdigt liv utifrån den enskilde individens förutsättningar. Ytterligare information om de olika delarna i flödet såsom mötesformer och metoder finner du i demenspärmen. Bil.4 12

17 Alzheimers sjukdom Frisk hjärna Hjärna drabbad av Alzheimer Bakgrund/Fakta Alzheimer utgör ca 60 % av alla demenstillstånd. Orsaken till Alzheimer är till största delen okänd, det finns dock ett flertal hypoteser och det forskas intensivt inom området. Man ser en minskning av nervceller i hjärnan (atrofi), se bilden ovan. Sjukdomen leder till en försämring av den sjukes mentala, intellektuella, känslomässiga och praktiska förmågor. Symtom Tidiga symtom är minnesstörningar, särskilt närminnet, förmågan att lära in och komma ihåg. Allteftersom blir det svårt att orientera sig i tid och rum och känna igen välbekanta personer. Svårt att uttrycka sig och förstå vad andra säger och skriver. Det blir svårt att känna igen och hantera redskap, man ser en minskning av energi och initiativförmåga. Att tänka på Hjärnskadorna är utspridda och funktionsnedsättningen kan därför variera rejält mellan personer med Alzheimerdiagnos. Därför råder skilda förutsättningar när det gäller möjligheten att fungera i de dagliga aktiviteterna. Bil.5:1 13

18 Vaskulär demens Illustration av blodkärl i hjärnan Bakgrund/fakta Vaskulär demens svarar för ungefär 25 % av alla demenstillstånd. Hjärnans nervceller dör på grund av syrebrist eller otillräcklig blodcirkulation. Särskilt känsliga områden i hjärnan är de mellersta delarna av tinningloben som bland annat styr minnesfunktionerna. Bakomliggande orsak kan vara förkalkningar eller blodproppar i blodkärlen till eller inom hjärnan. Kan delas in i storkärlsdemens (multiinfarktdemens) och småkärlsdemens (sjukdomar i de mindre blodkärlen). Symtom Ofta ett hastigt insjuknande med ett förlopp som sker i skov, men man ser ibland ett mer smygande förlopp. Symtomen varierar beroende på var i hjärnan den vaskulära skadan är. Om skadan uppstår i pannloben så drabbas man av personlighetsförändringar, sitter skadan i hjässloben så försämras förmågan att analysera, tolka och förstå. Skador i tinningloben försämrar oftast minnet. Att tänka på Både högt och lågt blodtryck kan orsaka och förvärra vaskulär demens. Därför är det viktigt med fysisk aktivitet och stödstrumpor som stabiliserar blodtrycket. Vaskulär demens orsakad av proppbildning behandlas oftast med s.k. blodförtunnande läkemedel. Bil.5:2 14

19 Frontotemporaldemens Den grönmarkerade delen av hjärnan visar det drabbade området Bakgrund/fakta Vissa demenssjukdomar drabbar främst hjärnans främre del och kallas därför frontotemporaldemens. Frontotemporaldemens står för ca 5-10 % av alla demenssjukdomar. Orsaken är okänd och drabbar ofta personer redan före 65-års ålder. Symtom Tidiga symtom är personlighetsförändring med bristande sjukdomsinsikt, omdömeslöshet och känslomässig avtrubbning. Detta kan yttra sig i apati, aggressivitet, nedstämdhet och hypersexualitet. Längre fram i sjukdomen så förändras språket, blir torftigt och till slut försvinner förmågan att tala helt. Vanligt symtom är perseveration där den sjuke fastnar och upprepar t.ex. en fras eller ett beteende. Förändrat mat- och ätbeteende förekommer, den drabbade äter glupskt, slarvigt och ofta mer än vanligt. Att tänka på Sjukdomen är mycket påfrestande för anhöriga. Orientering och minne försämras först senare i sjukdomen. Det tvångsmässiga stereotypa beteendet kan vara störande för omgivningen, men försök till att bryta ett stereotypt beteende kan utlösa aggressivitet. Bil.5:3 15

20 Lewybodydemens Bilden illustrerar Lewybodies i en hjärncell. Lewybodies beskrivs i litteraturen färgad, rundad förtätning omgiven av en klar halo. Bakgrund/fakta Demensform som liknar både Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Lewybodies är små runda proteinansamlingar som man kan se vid hjärnans nervceller hos den drabbade. Man tror att de förhindrar cellerna att fungera normalt genom att påverka signalsubstanserna acetylkolin och dopamin. Man finner Lewybodies i hjärnan också hos personer med Parkinsons sjukdom. Vissa personer som lider av Parkinson utvecklar senare en demens som nästan helt liknar Lewybodydemens. Symtom Både Alzheimer och Parkinsonliknande symtom. Symtomen förvärras långsamt ungefär som vid Alzheimer. Minnesstörning och svårt med den rumsliga uppfattningen är vanligt. Även vanligt med svårigheter att hitta rätt ord. Muskelstelhet, skakningar, framåtlutad gång med små steg, försämrad ansiktsmimik och försvagad röst som vid Parkinson är andra vanliga symtom. Förmåga och uppmärksamhet varierar över dagen. Det är vanligt med synhallucinationer (ofta djur eller människor), sömnrubbningar och mardrömmar. Att tänka på Särskilt känslig för och kan överreagera på vissa läkemedel, särskilt neuroleptika. Fysisk aktivitet kan hjälpa mot stelheten. Viktigt att vara flexibel eftersom symtomen varierar under dagen. Bil.5:4 16

21 GBS-skalan En observationsskala där man intervjuar den demente och samtidigt observerar hans/hennes beteende i intervjusituationen och fyller i skattningsformuläret. Lämpligt att göra efter att den demente har bott in sig, vilket är individuellt, men efter ca 3-4 veckor. Ett instrument för att ta reda på vad som inte fungerar hos den demente. Man gör en skattning på förmågan vad gäller: Motorik Intellekt ADL Symtom Utifrån svaren får man fram en profil som visar var den demente är i sin demenssjukdom. På det sättet kan man öka förståelsen för varför den demente inte kan utföra aktiviteten och alltså inte ska utsättas för den samma. Vi vet då att det beror på sjukdomen och inte på att personen inte vill, orkar, är besvärlig, eller något annat. Tre nyckelord : Glad, bekräftad och trygg. Det är viktigt att nivån på aktiviteten ligger där den demente kan känna att: Jag kan Jag duger Detta leder till goda känslor Bil.6:1 17

22 Smärta Demens En metod för att tolka och analysera tecken på smärta och obehag hos personer som inte kan uttrycka det med egna ord. Genom att observera personens beteende vid morgonskötsel, dusch, måltid och natt får man en grund för god omvårdnad. Detta dokumenteras som status i vårdplanen. Vid förändrat beteende dokumenterar man observationerna en period igen för att försöka få reda på vad det beror på och kunna göra en riktig insats för att hjälpa personen på bästa sätt. Man utgår i observationerna från olika tecken: Fysiska Psykiska Sociala Existentiella Till sin hjälp har man en folder som beskriver olika typer av smärta och som ger förslag på hur tecken på obehag/smärta kan se ut, orsaker och lämpliga åtgärder. Det finns också särskilda dokumentationsunderlag för bedömningen. Resultatet av bedömningen utvärderas tillsammans med t.ex. sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och verksamhetschef för vidare åtgärd beroende på vad man får fram. Det kan bli underlag för en medicinändring likaväl som taktil beröring eller tandläkarbesök. Bil.6:2 18

23 PDSA-cykeln Metoden går ut på att använda sin fantasi, fritt testa och dokumentera olika idéer, för att förändra och därigenom förbättra tillvaron för de dementa. Syftet är att minska oro och ångest och ge en harmonisk och meningsfull tillvaro. Syftet är också att ge omvårdnadspersonalen ett verktyg att arbeta med där man lätt kan se resultatet av sitt engagemang. Man kan t.ex. använda sig av: Pedagogisk docka Bolltäcke Gruppaktivitet såsom spel, lekar med boll o.s.v. Baka, duka och andra naturliga dagliga aktiviteter på boendet. Promenad, sittgympa eller cykla på motionscykel. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Viktigt att ha ett tillåtande arbetsklimat på enheten så att alla känner sig trygga med att testa olika lösningar på ett problem. Dokumentation är viktigt för att kunna utvärdera, för att alla ska kunna ta del av resultaten och för att genomföra en varaktig förändring. Bil.6:3 19

24 Resultat av demensprojektets första enkät Antal besvarade enkäter: 264 Har din enhet kommit igång med team-möten? Ja Nej 219/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en GBS-skattning? Ja Nej 220/264 har svarat ja på frågan Har du gjort en smärta/demensobservation? Ja Nej 171/264 har svarat ja på frågan Känner du att ditt arbete blivit mer meningsfullt? Ja Nej 149/264 har svarat ja på frågan Bil.7 20

25 Kommentarer från deltagare GBS-skalan är mycket uppskattad och lättförståelig när det kommer ny personal. Positivt att ha gått utbildningen, det har lyft hela demensvården. Vi pratar samma språk. Tack vare utbildningen sätts det inte in psykofarmaka utan man tittar på andra saker först. Bra att ha fått verktyg. Bättre medicinering tack vare GBS genomgång med sjuksköterska och läkare. GBS bra som förklaringsmodell ihop med anhöriga. Mycket bra, kan leda till förbättring för de boende. Smärta och demens är ett bra verktyg. Kursen har varit lärorik. Utvecklande, bra att det händer något, vi brukar aldrig få gå på något. Bra att vi får vara med från början och inte bara få papper till oss som vi ska börja fylla i. GBS skalan är ett mycket bra verktyg. Lärorikt med smågrupper, alla vågar vara med och diskutera. För långt uppehåll mellan de olika metoderna. Väldigt bra arbetsverktyg. GBS är mycket svår att använda på vissa t.ex. döva och frontotemporaldemenssjuka. Tycker att PDSA journalen är högtravande, svåra ord. Mycket lärorikt, arbetet roligare. Jag tror att detta blir bra, meningsfullt arbete för undersköterskorna och all annan personal, bra för de boende. Det blir intressant för man lär känna vårdtagaren bättre och på ett annat vis. Trevligt avbrott med utbildning i arbetet, bra utbildare! Bil.8 21

26 Uddevalla Telefon (vx) valla.se

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län

Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län www.o.lst.se Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län Rapport 2005:25 ISSN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kartläggning. YRKESKRAV. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning

Kartläggning. YRKESKRAV. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning Kartläggning. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning Deltagare i arbetsgruppen: Anna Thomsson (Botkyrka), Camilla Andersson (Ekerö), Kerstin Haglund (Hägersten Liljeholmen), Catarina Larsson

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer