Barns miljö och hälsa nu tar vi ett samlat grepp!

Transkript

1 Seminariedag den 12 mars 2009 Barns miljö och hälsa nu tar vi ett samlat grepp! Underlag och exempel på egenkontroll enligt miljöbalken Följande material är tänkt att ge inspiration till skolan och förskolans arbete med egenkontroll. Materialet består bland annat av underlag framtaget av Miljösamverkan f och exempel på rutiner för egenkontroll från förskolan Högkullen i Örkelljunga kommun. I materialet finns även checklistor och information från Socialstyrelsen, Barndialogen, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Malmö stads miljöförvaltning. Det här underlaget kan hämtas i digital form på Miljösamverkan f hemsida, under projekt Egenkontroll i skola/förskola. Mer information om bland annat buller finns på Barndialogens hemsida, Ett stort tack till förskolan Högkullen som delat med sig av sitt arbete med egenkontroll.

2

3 EGENKONTROLLPROGRAM REGISTER FÖR EGENKONTROLLPÄRM REGISTER FÖR EGENKONTROLLPÄRM Sammanställning av gällande bestämmelser 1 Handlingar från myndigheter, skrivelser och beslut 2 Ansvarsfördelning inom verksamheten 3 Årsplanering 4 Utbildningsbehov 5 Skötsel, underhåll och lokalanvändning 6 Lokalvård och städschema 7 Riskinventering - checklista för barnmiljörond 8 Barnmiljörondens resultat och handlingsplaner 9 Hygienrutiner 10 Hantering av klagomål 11 Misstanke om smitta eller annan olägenhet 12 Olyckor och andra tillbud 13 Inomhusmiljö, dokumentation från undersökningar och kontroller 14 Utomhusmiljö 15 Kemikalieförteckning 16 Avfallshantering och farligt avfall

4 EGENKONTROLLPROGRAM SAMMANSTÄLLNING AV GÄLLANDE BESTÄMMELSER SAMMANSTÄLLNING AV GÄLLANDE BESTÄMMELSER Observera att denna förteckning inte på något sätt är komplett, olika verksamheter/företeelser regleras av olika lagar. Notera även att uppdatering av sammanställningen kan bli aktuell. Miljöbalken (SFS 1998:808) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Avfallsförordning (SFS 2001:1063) Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer (SFS 2008:245) Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2) Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2) Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22, 2004:6) Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - ventilation (SOSFS 1999:25) Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus SOSFS (2005:15) Tobakslag (SFS 1993:581)

5 EGENKONTROLLPROGRAM ANSVARSFÖRDELNING INOM VERKSAMHETEN FÖRORDNING OM VERKSAMHETSUTÖVARENS EGENKONTROLL (SFS 1998:901) 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelande med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. Vad innebär detta? Ansvaret ska vara dokumenterat och fastställt. Arbetsuppgifterna ska vara fördelade så långt ut i organisationen som det är lämpligt för att få allt att fungera vad gäller miljö- och hälsokraven. Ansvaret ska ligga på en funktion eller en namngiven person på en viss befattning. Det räcker inte med att ansvaret ligger på en viss enhet eller en del av verksamheten. Den person som får ett ansvar ska förses med resurser vad gäller tid, kunskap och befogenheter. Ansvaret ska vara fastställt av den högst ansvarige t.ex. rektor eller platschef. Fördelningen av det organisatoriska ansvaret bör innebära en fördelning av arbetsuppgifter.

6 EGENKONTROLLPROGRAM ÅRSPLANERING ÅRSPLANERING FÖR EGENKONTROLL MÅNAD VAD SKA GÖRAS? VEM SKA GÖRA DET? JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

7 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ ÅRSPLANERING FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN ÅRSPLANERING FÖR EGENKONTROLL MÅNAD VAD SKA GÖRAS? VEM SKA GÖRA DET? JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV Kontroll av utomhusmiljön. Inventering av kemikalier, färger, lim etc. Riskbedömning lokalanvändning Revidering egenkontrollprogrammet 1. Mäta vattentemperaturen. 2. Revidera städrutiner. 3. Revidera kemikalieförteckningen. Vaktmästare, skyddsombud. Vaktmästare, lokalv./kök, personalrepresentant. Arbetslagen på avdelningarna. Skyddsombuden, bitr. rektor 1. Vaktmästare 2. Bitr. rektor, lokalvårdare 3. Lokalv., kökspers., personal-repr. DEC

8 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR KUNSKAPSKRAV FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN KUNSKAPSKRAV ANSVARIG: Bitr.rektor och skyddsombuden. RIKTLINJER: Höstterminens planeringsdag inleds med att skyddsombuden informerar om gällande förändringar i egenkontrollprogrammet. Varje person i verksamheten har ett eget ansvar att hålla sej informerad om egenkontrollprogrammet och dess utformning. Nyanställd personal informeras under introduktionen av arbetslagsledarna. Bitr. rektor inventerar behovet av fortbildning angående arbetsmiljön. Denna inventering sker på utvecklingssamtalen i september/oktober varje år. Bitr. rektor och skyddsombudet tar beslut om vilka utbildningsinsatser som ska ske under läsåret.

9 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR UTRUSTNING FÖR DRIFT OCH KONTROLL FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN UTRUSTNING FÖR DRIFT OCH KONTROLL ANSVARIG: Fastighetsägaren. Bitr. rektor ser till att fastighetsägaren informeras om de problem som uppstår. RIKTLINJER: Ventilation: Datoriserad ventilation med kontinuerlig uppföljning. Åtgärder vid larm. Filterbyte och funktionskontroll var fjärde månad. OVK-besiktning vart tredje år. När det gäller hur många personer som samtidigt får vistas i rummen hänvisas till projekteringsritningen på Kommunfastigheter AB. Temperatur: Datoriserat värmesystem med larm vid fel. Fjärrvärme med vattenburet system. Avvikelser rapporteras till bitr.rektor om hon är tillgänglig. I övrigt till följande kontaktpersoner: El/ventilation Anders Andersson Vaktmästare Johan Johansson

10 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR LOKALANVÄNDNING FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN LOKALANVÄNDNING ANSVARIG: Arbetslaget på respektive avdelning. RIKTLINJER: När lokalernas användning planeras ska följande kriterier beaktas: - storlek - ljusinsläpp - ljudnivå - läge i förhållande till andra rum - städbarhet - radonhalt RISKBEDÖMNING: Varje arbetslag gör vid uppstarten av terminen en riskbedömning utifrån kriterierna ovan och de incidenter som inträffat under föregående läsår. Varje arbetslag rapporterar till skyddsombudet som signerar på checklista. Vid incidenter under läsåret fyller berörd personal tilltillsammans med skyddsombudet i en handlingsplan, se flik 20 Blanketter original.

11 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR LOKALVÅRD FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN STÄDNING ANSVARIG: Bitr. rektor och lokalvårdare, gör upp, eller reviderar befintliga städrutiner varje år innan september månads utgång. Lokalvårdaren är ansvarig för, och rapporteringsskyldig, till bitr.rektor när det gäller avvikelser som kan skapa problem i arbetet. RIKTLINJER: Lokalvårdaren ansvarar för och sköter underhåll av: - inredningen - olika ytor t.ex golv, bänkskivor etc Lokalvårdaren sköter inköp av städmaterial som inhandlas på de av kommunen anvisade inköpsställena. Städmaterialet förvaras inlåst. Då lokalvårdare är frånvarande kan städningen utebli en dag. Från dag två är följande områden prioriterade: - toaletter - entréer - matrum - kök I första hand sätts resursen in - därefter vikarie utifrån.

12 EGENKONTROLLPROGRAM CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL Nr Frågeställning Åtgärd Datum Ansvarig 1 2 Är vår sammanställning över bestämmelser och myndighetsbeslut komplett? Är ansvaret för frågor som berörs av miljöbalken klargjort och dokumenterat? 3 Finns ansvarig utsedd för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? Räcker kompetensen inom verksamheten till för att bedöma och utföra behövligt miljö- och hälsoskyddsarbete samt att följa bestämmelser? Har ev. anmärkningar från senaste inspektion eller kontrollrond åtgärdats? Genomförs regelbundna riskbedömningar av verksamheten när det gäller påverkan på människors hälsa? Upplever barn, personal, föräldrar eller utomstående att verksamheten har problem med höga ljudnivåer? Upplever barn, personal, föräldrar eller utomstående att verksamheten har problem med inomhusklimatet såsom luftkvalitet, fukt etc.? Upplever barn, personal, föräldrar eller utomstående att verksamheten har problem med inredning, material, utrustning eller liknande? Upplever barn, personal, föräldrar eller utomstående att verksamheten brister i städning och underhåll? Finns rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten samt kontroll av lukt, buller eller annat som kan påverka hälsa eller miljö? Har vi tillräckliga drift- och skötselinstruktioner för utrustning och ev. reningsanläggningar, oljeavskiljare, ventilationsutrustning mm? Utreder vi synpunkter och klagomål från barn, personal, föräldrar eller utomstående? Finns en kemikalieförteckning samt tillhörande säkerhetsdatablad? Är kemiska produkter märkta samt sker förvaringen på ett säkert sätt? Kan inköp/förbrukning av kemikalier eller kemiska produkter minskas eller ändras? Har vi fungerande rutiner för hantering av avfall och farligt avfall? 18 Kan mängden avfall minskas? 19 Kan mängden farligt avfall minskas? 20 Finns rutiner för att underrätta tillsynsmyndigheten vid allvarliga sjukdomsutbrott eller liknande? 21 Dokumenterar vi egenkontrollen tillräckligt väl?

13 Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Om hygien i förskolan Nedan följer generell information för att hjälpa till att hålla en god standard på förskoleverksamheternas egenkontroll rörande hygien och smittskydd. Egenkontroll Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för människors hälsa uppstår (26 kap 19 ). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav på dokumentation. Exempel på innehåll i egenkontrollen av hygienen på en förskola är: rutiner för att upprätthålla en god hygien kontroll av hygienrutinerna hur man bör agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet hantering av eventuella klagomål Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med förskolans övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handhygien (handtvätt, handsprit och handskar) Handtvätt för barn Exempel på när barn behöver tvätta händerna är: när händerna är smutsiga efter toalettbesök/blöjbyte före varje måltid, dukning och servering före medverkan vid bakning/matlagning. Om barn medverkar är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen. efter utevistelse efter att barnet snutit sig Det är lämpligt att låta barnen tvätta händerna under vuxens uppsikt. På blöjbarn tvättas händerna efter blöjbyte

14 Handtvätt för personal Exempel på när personal behöver tvätta händerna är: efter toalettbesök efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök före varje måltid, dukning och servering före matlagning/bakning efter utevistelse efter att man snutit sig efter att man hjälpt ett barn att snyta sig efter hantering av smutstvätt Handsprit för personal När ingen smuts är synlig på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna. I vissa situationer behöver personalen använda handsprit för att minska risken för smitta, se Smitta i förskolan - en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen Händerna ska lufttorkas efter att handsprit använts. Handskar Exempel på när engångshandskar behöver användas: vid blöjbyte vid kontakt med diarré, kräkningar och blod vid städning av hygienutrymmen, extra viktigt i samband med infektionsutbrott vid utbrott av smitta - epidemier Händerna desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts Blöjbyte Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver finnas inom räckhåll. Blöjbytet utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel) och engångsunderlägg Handfat och rinnande vatten behöver finnas i skötrummet Vid blöjbytet används engångshandskar Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar Dynan torkas av med ytdesinfektion efter varje blöjbyte Blöjorna kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskar tagits av och slängts Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje dag Barnens toalettbesök När man hjälpt barn vid toalettbesök är det viktigt att tvätta händerna efteråt Det är lämpligt att barnen tvättar händer under vuxens uppsikt Lek i vatten Vattenlek i baljor och små bassänger är olämpligt ur smittskyddssynpunkt. Vattenspridare är att föredra

15 Måltider och matlagning/bakning Vid all livsmedelshantering ska livsmedelslagstiftningen och hygienrutiner kring detta följas. När det gäller barns eventuella medverkan vid matlagning och bakning så är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen. Förkylning och hosta Om barnen lär sig att nysa och hosta i armvecket inte ut i luften, i handen eller på varandra, så minskar risken för smittspridning. Om man hjälper barn att snyta sig används engångsnäsduk som slängs efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfektion utförs efteråt. Nappar och tandborstar Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar. Tandborstar utgör en risk för smitta. Om det finns tandborstar i förskolan behöver barnen ha egen tandborste som förvaras på lämpligt sätt. Varmvattentemperatur För att förebygga bl.a. legionella är det viktigt att verksamheten har rutiner för att varmvattentemperaturen i lokalen kontrolleras regelbundet. Regler för varmvattentemperatur finns i Boverkets författningssamling, BFS 2006:12, BBR 12. Utomhusvistelse Det är lämpligt att låta barnen vistas mycket utomhus. Smittspridningen minskar vid utomhusvistelse då barnen inte är så nära inpå varandra och smittdoserna blir mindre i den stora luftvolymen. Utbrott av smitta Rutiner vid utbrott av smitta som stämts av med vårdcentralen eller smittskyddsenheten på landstinget behöver finnas hos verksamheten. Ytterligare information finns i Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt Socialstyrelsen 2008, som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst eller laddas ner från Socialstyrelsens webbplats

16 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR SMITTSAMMA SJUKDOMAR FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN SMITTSAMMA SJUKDOMAR ANSVARIG: Den av personalen som upptäcker smittan informerar övriga på förskolan. Varje arbetslag åtgärdar enligt nedanstående riktlinjer. RKTLINJER: Vi följer de råd och anvisningar som finns i skriften: När ditt barn blir sjukt utgiven av Region Skåne, framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheter. När ett barn insjuknar på förskolan kontakta alltid förälder och be dem att komma och hämta så fort som möjligt. Om möjligt se till att de andra barnen inte är i kontakt med det sjuka barnet. Vid förkylningar och andra vanliga virus/bakteri - sjukdomar följ våra hygienrutiner, tvätta händer före och efter måltider samt toalettbesök. Använd flytande tvål. Använd engångsnäsdukar/papper som sedan kastas. Den vuxne som hjälper barnet att snyta sig tvättar sedan händerna. Vid barnsjukdomar, t.ex vattenkoppor, kikhosta, scharlakansfeber etc sätt upp anslag med information till föräldrarna. Informationen baseras på råden i När ditt barn blir sjukt. Vid maginfluensa följ de hygienrutiner vi har. Desinficera med Scander Allround Wipe eller klorin om något barn kräkts eller haft diarré. Informera föräldrarna om att barnet ska vara hemma minst en dag efter att sjukdomstillståndet är över. Vid vinterkräksjukan 2 dygn. Gör förälder uppmärksam på det är önskvärt att friska syskon stannar hemma om sjukdomen finns i familjen. Vid kraftig spridning av sjukdomen byt ut barnens handdukar mot engångshanddukar av papper. Informera övriga föräldrar. Om det kommer till kännedom att något barn drabbats av någon form av hepatit eller är HIV-positiv kontakta läkare på vårdcentralen för råd om hantering. Sjukt barn ska inte vistas i köket. RISKBEDÖMNING: Kraftig spridning av sjukdom över lång tid. ÅTGÄRD: Kontakta läkare på vårdcentralen för råd om hantering. Gå ut med skriftlig information till varje familj om hur vi kan hjälpas åt för att förhindra fortsatt spridning.

17 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR INOMHUSMILJÖN FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN INOMHUSMILJÖN ANSVARIG: Den person som upptäcker avvikelser. Rapportering sker till bitr. rektor som i sin tur kontaktar berörd person för åtgärd. RIKTLINJER: Inom följande områden ska avvikelser rapporteras: - golv, utseende (fläckar etc) - lufttemperatur - ljudnivå från ventilationen - akustik - ljus - avvikande lukter - vattentemperatur - elektromagnetiska fält- Ingen rökning får förekomma inomhus eller utomhus inom förskolans område. Ingen snusning får förekomma inne i barngruppen. Vid förnyelse av inredning ska inköp ske enligt gällande miljöregler. RISKBEDÖMNING: Vid uppstarten av läsåret, innan september månads utgång, mäter vaktmästaren vattentemperaturen. Resultatet dokumenteras på bifogad blankett. Vid för låg temperatur informeras bitr. rektor som i sin tur åtgärdar. Ny mätning sker efter åtgärd. Övriga områden behandlas på skyddsronden i april varje år.

18 Barn och För bättre ljudmiljö för barn och ungdomar ett samarbete mellan Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län samt Vägverket Region Sydöst Praktiska tips för en bättre ljudmiljö - checklista för personal med åtgärder för att skapa en bättre ljudmiljö för barn i förskola/skola Praktiska tips o Sätt gummihjul under lekbackar och tassar under större leksaker. o Lägg matta eller filt i backarna. o Sätt tassar under stolar och bord. o Använd papperskartonger eller tygpåsar till förvaring av leksaker. o Ha lekmattor på golven. Mattorna ska vara i en storlek som är hanterbar för rengöring och vädring. o Använd mjuka textilier i fönster och på väggar. o Använd gardiner för att dämpa ljudet. o Lägg vaxdukar på borden med filt under. Obs! Det är viktigt att vädra ur en ny vaxduk p g a stark lukt. o Limma frigolit eller liggunderlag på undersidan av borden. o Vid nyinköp av möbler: välj bord med ljuddämpande skiva och stolar med ben av kryssmodell eller medar. o Sätt tätningslister i fönster och dörrar, släplist vid golvet på dörren. o Använd låga bord till lek, så barnen kan sitta på mattor på golvet. o Slå av datorer, overhead och andra apparater när de inte används. o Sätt upp hjälpmedel för att varna när för högt ljud uppstår (t ex Sound Signal eller Sound Ear). Ha en dialog med barnen utifrån det pedagogiska syftet.

19 Pedagogiska tips o Dela barngrupperna i mindre grupper som sysslar med olika aktiviteter. o Var ute så mycket som möjligt. Låt några barn i taget gå ut i kapprummet och klä på sig. o Samtala på nära håll. Sänk rösten. Visa att du uppmärksammat barnet som vill tala med dig och ge tecken om att barnet måste vänta på sin tur. o Ät vid småbord. Duka fram så mycket som möjligt på bordet i förväg. o Dela upp mellanmålsätandet i mindre grupper. o Möt eleverna vid dörren när de kommer in efter rast. o Gör tröskeln till en ljudgräns: Här inne vill vi ha det lugnt och tyst! o Inget spring inomhus. Ha mjuka tofflor på fötterna. o Lär barnen att röra sig tyst, samtala om ljud, lyssna på olika ljud; Visst känns det skönt när det inte låter så mycket!. o Undvik flera ljudkällor samtidigt. Lär barnen tala en i taget så att det hörs vad de vill säga. o Gör barnen ljudmedvetna. Låt barnen vara med och lyssna efter var och när ljudet kan upplevas jobbigt. Hur låter jag själv när jag pratar? o Diskutera i personalgruppen om vad man kan göra för att få en bättre ljudmiljö. Praktiska och pedagogiska tips o Dämpa belysningen vid matbordet. Samtala med låg röst. o Varva ner en stund före maten genom att läsa en saga eller lyssna på lugn musik. o Var uppmärksam på var det bildas höga ljudvolymer, åtgärda vid källan. Sätt upp ljudabsorbenter vid behov. Reviderad version Barn och Detta material är framtaget i den så kallade Barndialogen. Barndialogen är en gemensam plattform för olika aktörer och organisationer i Jönköpings län som arbetar med barn. Barndialogen verkar för en fördjupad samverkan och förstärkning av barnperspektivet. Ansvariga för informationen: Marie-Louise Ekholm, öronläkare och audiolog Jan-Olof Johansson, skolläkare Claes Lindell, folkhälsosamordnare Karin Rosén, hörselpedagog Noomi Carlsson, folkhälsoplanerare Rebecka Johansson, leg. audionom Lena Larsson, folkhälsoplanerare

20 Exempel: Bullrets när, var, hur? Datum: 3 maj 2008 Arbetsplats: Avdelningen Myran Instruktion: Gör ett streck när du upplever att ljudnivån är besvärande under dagen. Ange sedan plats och i vilken situation. Tid Förekomst av besvärande ljud Plats? Hur uppkom ljudsituationen? 06:30 07:00 07:30 08:00 2 Lekhall Barnskrik och illvrål 08:30 6 Kök, frukostbord, tambur Diskmaskinen, utgång diskskrammel 09:00 5 Ute, sagohall, dockvrån Cyklar, barnskrik och skratt 09:30 6 Ute, tambur Fotboll. Många barn på led inför kalas 10:00 5 Stora rummet, ute och inne Många barn cyklar. Kalas 22 st 10:30 6 Sagohall och ute 11:00 5 Ute och ateljé Barnskrik 11:30 9 Tambur, lunch- och middagsbord 12:00 7 Matsituation Stökigt 12:30 6 Inne 13:00 4 Tambur och ute Utgång livlig 13:30 3 Ute Cyklar Cyklar (Bobby car) barnskrik. Bil som dras Innan middag många barn. Vid middag högt Skrikigt i övergång till läsvilan. Livligt vid utgång 14:00 3 Sagohall Barnskrik. Propsar på uppmärksamhet 14:30 3 Tambur och sagohall Ingång barn drar båt 15:00 9 Ute och inne Stimmigt innan mellanmål. Alla har satt sig 15:30 3 Matbord, kök Högt prat. Diskmaskinen 16:00 16:30 17:00 17:30 Bullrets när, var, hur? God ljudmiljö i förskolan

21 Bullrets när, var, hur? Datum: Arbetsplats: Instruktion: Gör ett streck när du upplever att ljudnivån är besvärande under dagen. Ange sedan plats och i vilken situation. Tid Förekomst av besvärande ljud Plats? Hur uppkom ljudsituationen? 06:30 07:00 07:30 08:00 08:30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 13:30 14:00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 17:00 17:30 Bullrets när, var, hur? God ljudmiljö i förskolan

22 Malmö stad Miljöförvaltningen Rutin för legionella i egenkontroll för förskolor och grundskolor Legionellabakterier finns naturligt i sjöar och vattendrag och kan därför sporadiskt förekomma i ledningsnätet. Bakterier kan tillväxa i ledningssystem om varmvattensystemet inte kontrolleras regelbundet av ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare. Legionellabakterier kan orsaka lunginflammation, legionärssjuka, som kan bli mycket allvarlig. Legionärssjuka orsakas av att man inandas vattenånga från framförallt duschar. Det är mer ovanligt att smitta överförs via vanliga vattenkranar. Smitta kan ej överföras mellan människor eller av att dricka kranvatten. I egenkontrollen ska det finnas en rutin för att kontrollera att legionella inte förekommer i ledningarna. Lämpligtvis kontrolleras detta av en vaktmästare eller driftstekniker. Efter längre uppehåll (t.ex. sommaren) ska temperaturen undersökas i duschar och de mest använda tappvattenkranarna. Temperaturen ska hålla minst +50 C. I förebyggande syfte ska systemet hetvattenspolas i cirka 10 minuter med +60 C vatten. Kallvattentemperaturen ska vara högst +18 C. Temperatur, datum och tid ska dokumenteras i egenkontrollen. I de fall det finns en varmvattenberedare så ska temperaturen i denna kontrolleras och hålla minst +60 C. I vissa idrottsanläggningar förekommer duschar där vattentemperaturen inte kan regleras. Enligt tidigare lagstiftning från Boverket, som numera är upphävd, fick temperaturen inte överstiga +38 C. Om detta är fallet så ska det ordnas så att regleringen går att koppla ur, och duschmunstycken ska kunna genomspolas med förhöjd temperatur för att avdöda legionellabakterier. Vid misstanke av legionella i förskolan eller skolan ska ansvarig kontakta ett laboratorium för provtagning av legionella. Kontakt bör också tas med en VVS-firma för förebyggande åtgärder. Vid förekomst av legionellabakterier gäller anmälningsplikt till miljöförvaltningen Terése Carlevi Miljöinspektör Miljötillsynsavdelningen Besöksadress Bergsgatan 17 Postadress Malmö Telefon Fax Organisationsnummer miljo@malmo.se

23 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR VATTENTEMPERATUREN FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN VATTENTEMPERATUREN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN DATUM UPPMÄTT TEMP. UTFÖRT AV

24 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR UTOMHUSMILJÖN FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN UTOMHUSMILJÖN ANSVARIG: Vaktmästare och skyddsombud kontrollerar utomhusmiljön, årligen innan april månads utgång, enligt kriterier nedan. Kontrollen dokumenteras på särskild blankett som vidarbefodras till bitr. rektor. Bitr. rektor åtgärdar eller informerar ansvariga om problemen. RIKTLINJER: Kontrollen ska omfatta följande områden: - tillgänglig yta, staket runt om - olycksfallsrisker för barnen - översyn av fasta lekmaterial t.ex gungor, rutschbanor, klätterställningar etc. - hygien i sandlådan - buller från omgivningen - luftföroreningar från omgivningen Buller - beställ bullermätning från fastighetskontoret. Luftföroreningar - kontakta hälsa - och miljökontoret. RISKBEDÖMNING: Årlig kontroll enligt särskild blankett, se flik 20 Blanketter original. Vid eventuella problem/risker görs handlingsplan upp av bitr. rektor och åtgärdsansvarig.

25 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR UTOMHUSMILJÖN FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN CHECKLISTA UTOMHUSMILJÖN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN LÄSÅRET: VAD SKA KONTROLLERAS? UTAN ANMÄRKNING ANMÄRKNING Tillgänglig yta Olycksfallsrisk för barnen. Gungor Klätterställning Rutschbana Övriga fasta lekmaterial (ange vad). Sandlådan Datum för byte av sand: Buller från omgivningen Luftföroreningar från omgivningen. Underskrift vaktmästare: Underskrift skyddsombud: HANDLINGSPLAN UPPRÄTTAD/DATUM: SIGN:

26 EGENKONTROLLPROGRAM BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLEGÅRDAR FRAMTAGET AV FREDRIKA MÅRTENSSON VID SLU ALNARP Bedömningskriterier vid inventering av förskolegårdar (Besiktningsprotokoll) Kriterier för en god utemiljö Förslag till åtgärd Beslutade åtgärder vid inventering Yta helst över 6000 kvadratmeter. Springutrymme, dvs barnen måste få en chans att få upp farten. Mellan hälften och två tredjedelar av ytan ska vara kuperad och bevuxen. Den fria himmelsvyn skall vara mindre än 50% under förutsättning att det är vegetation som kuperar himmelsvyn, sett från lekinstallationer och favoriserade lekställen Favoriserade lekställen ska vara integrerade med natur (träd, buskar, stenar) Passager som ger möjlighet att springa runt och emellan t.ex. husväggar och staket, och som knyter ihop olika lekmiljöer, dvs ett slags konnektivitet (mycket viktigt då mark inte kan annekteras) Utemiljöerna skall vara säkra för trafik och kriminalitet Annektering av angränsande naturmark. Ta bort höga stängsel som segmenterar gården. Segmentering kan ske med stängsel av naturmaterial som är tillräckligt höga så att de inte kan forceras av barn i 1-2-årsåldern, och tillräckligt låga för att 3-5-åringar problemfritt kan ta sig över dem. O-kuperad mark kan åtgärdas t.ex med liggande trädstammar, stora jordhögar (t.ex. schaktmassor), plantering av buskar och fritt växande sly. Stora föremål (t.ex. utrangerade traktordäck) kan med fördel belamra miljön, det i vuxna ögon estetiskt mindre tilltalande intrycket får inte störa, för barnen är det fina lekmiljöer. Lekinstallationer skall vara placerade så att de ligger i trädskugga mellan elva och tre på dagen Lekställen som är väl integrerade med naturen behöver inte åtgärdas, under lek har barnen oftast en fri himmelsvy under 50%. Ett exempel är repgunga i tallegren. Anlägga stigar av typen skogsstig Dra staket en halvmeter bort från husvägg istället för att staketet ansluter till husvägg Höga gunnebostängsel ( viltstängsel ) kring hela området som är barnens.

27 EGENKONTROLLPROGRAM EXEMPEL PÅ RUTIN FÖR KEMIKALIER FRÅN FÖRSKOLAN HÖGKULLEN KEMIKALIEFÖRTECKNING ANSVARIG: Revidering årligen, innan september månads utgång, av lokalvårdare, kökspersonal och personalrepresentant (utses av skyddsombudet). Bitr. rektor upprättar reviderad kemikalieförteckning. RIKTLINJER: Säkerhetsblad ska finnas på samtliga produkter som finns i förråden. Städmaterial - säkerhetsbladen förvaras i pärm i städförrådet. Övrigt (färger, lim etc) - säkerhetsbladen förvaras i pärm i förbrukningsmaterialsförrådet. Färger (för inredning eller ute) - säkerhetsbladen förvaras i pärm i vaktmästarens förråd. Vid varje inköp ska det medfölja ett säkerhetsblad som förvaras enligt ovan. Kemikalier, färger, lim, medicin, tvål, lösningsmedel och dylikt ska alltid vara innehållsmärkt. Vid de tillfällen det saknas märkning ska hanterande personal märka upp så att det tydligt framgår vad förpackningen innehåller. Samtliga kemikalier ska förvaras högt upp eller i låsbart skåp/förråd. Endast absolut nödvändiga kemikalier köps in och innan inköp kontrolleras om det finns alternativa varor som är mer miljövänliga. RISKBEDÖMNING: Varje inköp dokumenteras på särskild blankett se flik 20 Blanketter original. Inventering av förråden årligen, i maj månad. Kontroll att det finns varudeklarationsblad, utrensning av gammalt och sådant som ej används, samt kontroll av hur det förvaras. Inköpslistorna används vid inventeringen för att få fram de mängder vi använt under läsåret. Inventeringslista finns under flik 20 Blanketter original. Klara listor förvaras under denna flik.