Var med och gör svensk idrott till världens bästa Respekt 1:a tillfället Respekt 2:a tillfället Kamratskap och sammanhållning...

Transkript

1

2 Var med och gör svensk idrott till världens bästa... 1 Respekt 1:a tillfället... 2 Respekt 2:a tillfället... 3 Kamratskap och sammanhållning... 4 Språkbruk... 5 Toppning... 6 Rätt och fel... 7 Kost... 8 Motivation... 9 Föreningskunskap Självkänsla och självförtroende Ledstjärnor Stress och press...13 Skador Tips på samarbetsövningar... 15

3 Du som ledare är ryggraden i den svenska idrottsrörelsen. Runt om i landet finns hundratusentals ledare som precis som du satsar oavlönad tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. Därigenom bidrar du och alla andra ledare till en positiv utveckling i samhället samtidigt som du förhoppningsvis finner ditt engagemang utvecklande för dig själv. Med det här materialet vill vi hjälpa dig att just utvecklas i din ledarroll. Men framförallt vill vi hjälpa dig att utveckla den grupp du är ledare för och stärka de individer som finns i gruppen och bidra både till deras idrottsliga och personliga utveckling på ett positivt sätt. Det du gör är viktigt och det gör faktiskt skillnad för många! Tillsammans i den svenska idrottsrörelsen har vi kommit överens om en vision och några grundläggande värderingar som är: Svensk idrott världens bästa Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Det här häftet ger dig verktyg att i ditt lag eller din träningsgrupp vara med och skapa världens bästa idrott. Vad som menas med världens bästa varierar, men utgår alltid ifrån vår gemensamma värdegrund. Det som är världens bästa för grannföreningen behöver inte nödvändigtvis vara detsamma för din förening och de barn du leder i just er idrott. Den möjligheten att själva definiera vad som menas äger ni! Häftet är uppbyggt kring 13 olika teman som alla har ett färdigt körschema och en beräknad tidsåtgång. Du väljer själv hur du vill använda det. Antingen kör ni pärm till pärm eller så plockar ni godbitar, tar allt på en säsong eller bara några teman. Eller varför inte använda det som en inspirationskälla och utveckla koncepten ytterligare efter vad som passar just den gruppen du leder? Hur ni än väljer att använda häftet är vi övertygade om att det kommer att vara en hjälp i er strävan att utvecklas och bli bättre! Lycka till!

4 Syfte Låta deltagarna få insikt i och förståelse för samt reflektera över hur det kan kännas att bli behandlad utifrån olika status i gruppen. Detta behövs Post-it-lappar numrerade mellan 1 och 50. Inledning Kränkning är ett omfattande begrepp som innefattar bland annat mobbning, utfrysning, verbala påhopp o.s.v. Inte någon människa förtjänar någonsin att bli kränkt. I grunden handlar det om förståelse och förmågan att respektera andra människor. Statusövningen är ett bra sätt att låta deltagarna känna på hur det är att bli behandlad som om de har låg eller hög status. Övningen skapar identifikation och förståelse samt styrka att agera och reagera. 1. Gör Statusövningen Sätt lapparna slumpvis på deltagarnas ryggar eller i pannan. Deltagarna vet inte själva vilket nummer de har på sig men kompisarna kan se. Be deltagarna gå runt i rummet och hälsa på varandra utan att kommentera varandras nummer. De ska behandla den de hälsar på utifrån det nummer de har på sig. Ju högre nummer desto bättre ska man bemötas. Avsluta övningen efter ca 2 minuter. 2. Samtala kring följande frågor: a. Vilket nummer tror du att du har på dig och varför? b. Hur reagerade de andra på dig? c. Vad hände med dig när du blev bemött på ett visst sätt. d. Vad är det som signalerar hög eller låg status i gruppen? 3. Dela in laget/gruppen i lagom stora grupper (minst 1 ledare/grupp). Samtala kring följande frågor: a. Vad innebär ordet/begreppet respekt? b. Varför blir någon utstött? c. När kränker/sårar man någon? d. Varför visas inte alla respekt? 4. Avsluta med valfri samarbetsövning 4

5 Syfte Få igång samtal kring normer och jämlikhet. Detta behövs En ring med markerade platser, t.ex. stolar, koner, linjer, bänkar (en plats mer en antalet deltagare). Inledning Normen beskriver hur man ska vara. Kränkning, diskriminering, rasism och homofobi bygger till stor del på för snäva normer för hur människor får vara. Det skapas gränser mellan det som uppfattas som normalt respektive avvikande. Normstolen är en bra övning för att få igång samtalen kring normer och vad som uppfattas som normalt och varför det gör det. 1. Gör övningen Normstolen Varje person ställer/sätter sig på en plats i ringen. Läs upp frågor och låt deltagarna svara på följande sätt: ja = man byter stol/plats, nej = man stannar kvar, kanske = man stannar kvar och lägger armarna i kors. Deltagarna får inte kommentera vad andra gör och det är tillåtet att byta ståndpunkt under övningen. Värm upp med enklare/vardagliga frågor som inte behöver ha med normer att göra. Bjud in till reflektion och diskussion efter varje fråga eller efter att ha ställt några få frågor i samma ämne. Frågor Tycker du att man får vara som man vill i gruppen/laget? Har du märkt att tjejer har blivit retade om de gjort något som anses killaktigt? Har du märkt att killar har blivit retade om de gjort något som anses tjejaktigt? Har du sett familjer med en mamma och en pappa på TV/ internet/böcker? Har du sett familjer med två mammor eller två pappor på TV/internet/böcker? Tror du att de flesta killar skulle våga berätta om tjejer de är kära i? Tror du att de flesta killar skulle våga berätta om killar de är kära i? Tror du att de flesta tjejer skulle våga berätta om killar de är kära i? Tror du att de flesta tjejer skulle våga berätta om tjejer de är kära i? Har du hört någon prata om att invandrare är sämre än svenskar? Har du hört någon prata om att svenskar är sämre än invandrare? Har du sett någon bli retad för att han/hon inte är från Sverige? Har du sett någon bli retad för att han/hon är från Sverige? Har du sett någon med en funktionsnedsättning? Har du hört någon få kränkande frågor på grund av sin religion/tro? Har du hört någon som inte följer någon religion/tro få kränkande frågor? Tycker du att ni kan göra mer i gruppen/laget för att alla ska få vara som de vill? 2. Avsluta med en samarbetsövning Tänk på att det kan finnas någon i din grupp som är utstött oavsett om du vet om det eller inte. 5

6 Syfte Samtala kring vad en bra kompis är och skapa ledord för laget. Detta behövs Papper och penna till alla i gruppen, stort papper (typ blädderblock eller A3) och tuschpenna. Inledning Sammanhållning handlar om att stärka relationerna mellan individerna i gruppen. Barns primära intresse för idrott handlar om att ha roligt, umgås med kompisar och få uppleva gemensamma och spännande händelser. Därför är det viktigt att skapa en positiv social sammanhållning där individerna i gruppen känner trygghet, tillhörighet, glädje och god kamratskap. 1. Dela in gruppen i mindre grupper (minst 1 ledare per grupp). 2. Värm upp med att varje person får fundera på vad som är det bästa med att idrotta? 3. Instruera varje grupp att göra följande: Kom på så många bra egenskaper som möjligt som ni tycker en bra kompis har. Alternativt svara på frågan: Hur ska en bra kompis vara? Be dem skriva upp det på en lapp. 4. Gå igenom vilka egenskaper som varje grupp kunde komma på. 5. Varje grupp plockar ut tre egenskaper som de tycker är viktigast hos en bra kompis. 6. Skriv upp dessa på ett stort papper som ni kan sätta upp i exempelvis omklädningsrummet. 7. Avsluta med en samarbetsövning. Snäll kan vara egenskap som är lätt att ta till. För att få en annan dimension på samtalen försök därför att undvika det helt. Återkom gärna till orden med jämna mellanrum, prata om huruvida ni i gruppen är sådana mot varandra eller inte. Hitta på en rolig aktivitet som gruppen kan göra tillsammans utanför idrottsarenan för att stärka sammanhållningen och kamratskapet. 6

7 Syfte Reflektera över vilket språkbruk som finns i gruppen och vad det ger för signaler till omgivningen. Detta behövs Kollegieblock eller stort papper och pennor. Inledning Ett ord som en människa fäster sig vid, kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut, det kan uppväcka obehag livet ut. Ja, det kan påverka livet på jorden, så slarva inte med orden Alf Henriksson 1. Dela in gruppen i mindre grupper. Lämpligt kan vara 3-5 personer i varje grupp. 2. Låt varje grupp skriva ner de vanligaste a, könsorden b, svordomarna och c, andra fula ord som de ofta hör. 3. Varje grupp berättar för varandra vilka ord de har skrivit upp. 4. Samtala kring orden i mindre grupper (minst 1 ledare per grupp). Säger du någon gång dessa ord till någon? Till vem säger du det till? Säger du dessa ord om någon eller något? När gör du det? Varför gör du det? Kan orden betyda olika saker beroende på vem du säger det till eller när du säger det? Kan det göra ont att höra dem? Hur tror ni att det uppfattas av andra t.ex. motståndare, medspelare, domare, åskådare? 5. Avsluta med en samarbetsövning. Lägg gärna till egna ord som du anser fula eller som du vet ger varning/utvisning/diskvalifikation. 7

8 Syfte Reflektera över hur toppning påverkar individerna i gruppen. Detta behövs Kollegieblock, pennor. Inledning Vad ger toppning för signaler till de aktiva och föräldrar. Samtala kring ämnet med de aktiva för att känna av hur de ställer sig i denna fråga. Vilka regler ska vi ha i vår grupp? Vad står det i vår föreningspolicy i frågan? 1. Dela in i små grupper så att det är minst 1 ledare per grupp. 2. Samtala kring toppning. Hur kan det kännas för killar och tjejer i ett lag eller en träningsgrupp som inte får lika mycket speltid eller inte lika ofta får åka på tävlingar? Hur kan det kännas för killar och tjejer i ett lag eller en träningsgrupp som alltid får mycket speltid eller oftast får åka på tävlingar? 3. Avsluta med en samarbetsövning Försök få samtalet att handla om känslan och upplevelsen av toppning och inte så mycket om när och om man ska toppa. 8

9 Syfte Att lyfta vilket förhållningssätt vi ska ha, till vad som är rätt och fel. Detta behövs Ett rum där det finns 4 hörn att gå till. Inledning Våld, rasism, fusk eller mobbing. Tänk efter vad orden står för. De är negativa och skrämmande. De hör inte hemma varken i idrotten eller i samhället. Var går gränsen för fusk? Vad kan vi göra i vår grupp och förening för att uppträda medmänskligt gentemot våra kamrater? 1. Genomför övningen 4-hörn. Ställ påståendena och ge fyra alternativ. Låt deltagarna ta ställning genom att ställa sig i ett hörn motsvarande alternativen i påståendena. Passa på att fråga någon just varför den personen ställt sig i detta hörn. Fusk är okej. a) Nej aldrig b) Ja men bara om jag/vi kan vinna tävlingen/matchen c) Ja, om inte domaren ser d) Ja, om alla andra gör det. Skäll på domaren a) Absolut, lite får dom tåla. b) Nej inte vi men ledaren får göra det. c) Nej aldrig d) Inte skälla men prata Vi tackar alltid motståndaren/-rna efter tävling/match. a) Ja, självklart b) Nej finns ingen anledning c) Bara ibland d) Ja om ledaren säger att vi måste En motståndare gör illa sig. Vad gör du? a) Stannar upp och kollar hur det gick. b) Fortsätter som ingenting har hänt. c) Avslutar situationen och frågar sen hur det gick. d) Säger till domaren. Någon har glömt sin mobiltelefon i omklädningsrummet. a) Jag tar den och använder den. b) Jag lämnar den till ledaren c) Låter den ligga kvar d) Jag tar den och försöker hitta ägaren. Vem städar efter oss i omklädningsrummet? a) Tränaren b) Jag vet inte c) Vi själva d) Vaktmästaren 2. Samtala kring följande frågor: Varför finns det regler? Vad skulle hända om det inte finns regler? Vad är fair-play och rent spel för dig? Berätta för gruppen om en situation när fair-play har fungerat respektive inte fungerat. Vad är fusk? Har du fuskat någon gång? Varför? 3. Avsluta med en samarbetsövning. 9

10 Syfte Att förbättra kostvanorna i gruppen och öka förståelsen för kostens betydelse i alla sammanhang och inte bara för idrotten. Detta behövs Papper och penna. Inledning För att utvecklas och bli bättre på något oavsett om det handlar om idrott, engelska glosor eller att teckna måste man öva sig. Det vet de flesta och det är också allmänt vedertaget, även för våra yngsta idrottare, skolbarn, döttrar och söner. Men för att orka öva och ge sig själv de bästa förutsättningarna för att klara volten på gymnastikträningen, lära sig glosorna eller stimulera kreativiteten krävs också att man äter schysst mat. Det börjar bli en sliten klyscha, men som tål att upprepas. Maten vi äter är kroppens bränsle. Feltankad, eller på tom tank för den delen, kommer vi inte att orka, vad det än är vi företar oss. 1. Gå igenom vikten av att äta bra för att orka idrotta och prestera bra både i skolan och i din idrott. Använd gärna metaforen Bilar måste ha tillräckligt med bränsle för att fungera, får bilen tomt i tanken fungerar inte motorn och kommer inte ända fram till målet. Det gäller också att tanka bilen med rätt sorts bränsle för att bilen ska fungera. Skulle du åka någonstans utan att ha tillräckligt med bensin i tanken? Precis samma sak gäller vår kropp, har vi inte tankat den rätt och tillräckligt mycket så fungerar den inte så bra. 2. Gå en runda i gruppen och fråga vad deltagarna har ätit idag. 3. Dela upp er i grupperna frukost, lunch, middag och mellanmål. Varje grupp får i uppgift att skriva ner exempel på en bra måltid. 4. Varje grupp redovisar för övriga i gruppen vad de har kommit fram till. 5. Samtala kring det deltagarna har presenterat. Vill ni förändra något i det ni äter? Lägga till och/eller ta bort. Be deltagarna att ta ställning till om de äter bra eller dåligt? Motivera. Fråga om de är hungriga någon gång under dagen? I sådana fall varför? Hur kan de själva påverka vad de äter? Hur känner de inför måltiderna och att äta mat? Exempelvis, är det lustfyllt, jobbigt, svårt, känner de press från någon (kompisar, föräldrar)? 6. Avsluta med en samarbetsövning För att få mer kött på benen inför samtalet kan du besöka Där kommer du att få mängder med tips! Anpassa efter gruppen, mer fokus på träningsmat om gruppen är äldre. Var uppmärksam på att kost kan vara ett laddat ämne. 10

11 Syfte Att skapa ett bra motivationsklimat i vår grupp. Detta behövs Blädderblock samt pennor Inledning Vad motiverar barn och ungdomar att idrotta? Det är själva grunden för idrottsliga handlingar och berör alla delar av träning och tävling. Motiven till varför man idrottar kan variera. Hur ser det ut i er grupp? 1. Dela in deltagarna i mindre grupper med en ledare i varje. Samtala kring följande frågor: Vad betyder motivation? Hur skapar vi ett motiverande klimat? Vad är det som gör att du vill komma hit? Vad kan jag bidra med för att bibehålla min och andras motivation? Vad får dig att tappa motivationen? Vilka saker påverkar mest er motivation att träna? 2. Kom fram till några gemensamma ledstjärnor som kan hjälpa er att hålla motivationen uppe. Lägg ut på hemsidan eller sätt upp i er klubblokal. 3. Avsluta med en samarbetsövning. 11

12 Syfte Öka kunskapen om den egna föreningen och hur den fungerar. Detta behövs Papper och penna. Inledning Svenskt föreningsliv är unikt i världen och står sig stark i dagens samhälle. Men i en alltmer kommersialiserad värld utsätts den också för påverkan. Därför är det viktigt att medlemmarna, det vill säga du, jag och de barn och ungdomar du varje vecka leder i aktiviteter, känner till grunderna i demokrati och hur allt funkar i en idrottsförening. 1. Berätta om föreningens historia och hur föreningen är uppbyggd, till exempel styrelse, sektioner, stadgar, ungdomsansvarig, policy, lag, ledare, kansli. Om du själv inte har järnkoll kan du med fördel be någon i styrelsen komma och berätta. 2. Ge några exempel på vad man gör i en förening, till exempel spelar matcher och tävlar, utbildar sig, har kul tillsammans, är med och påverkar. Fråga varför de är med i just er förening, man kan ju faktiskt idrotta utan att vara med i en idrottsförening. 3. Förklara att det är viktigt att man som medlem tillsammans hjälper till att göra föreningen ännu bättre. Dela in i mindre grupper och ge varje grupp i uppgift att komma med förslag på hur ni vill att föreningen ska bli bättre. Skriv ner och lämna till styrelsen. 4. Uppmana gruppen att gå in på er förenings hemsida och läsa om föreningen. 5. Avsluta med en samarbetsövning. Försök att anpassa innehållet utifrån ålder på gruppen. Det behöver inte vara tråkigt med föreningskunskap. Utgå ifrån vad ungdomarna, det vill säga medlemmarna själva har för tankar om föreningen och hjälp till att förmedla dessa till styrelsen. I Idrottens föreningslära kan du läsa mer om föreningskunskap. 12

13 Syfte Att på ett enkelt sätt stärka självkänslan och självförtroendet. Detta behövs Papper och penna. Inledning Glädje och gemenskap är några av idrottsrörelsens ledstjärnor. Vi tillsammans har också bestämt att vi ska utveckla vår verksamhet så att alla som idrottar ska må bra, ha roligt och kunna prestera mera. Det i sig bygger på att vi vuxna hjälper våra barn och ungdomar och ger dem möjlighet att stärkas i sig själva. Det är en förutsättning för att kunna leva upp till våra ledstjärnor. Här får du ett enkelt verktyg som hjälper dig att leda de aktiva mot en starkare självkänsla och ett bättre självförtroende. 1. Alla i gruppen skriver på var sitt papper: Tre egenskaper som de tycker är bra hos sig själva (självkänsla). En egenskap som de kan förbättra. Tre saker de är bra på att göra (självförtroende). En sak som de kan göra bättre. 2. Alla skriver var sin lapp till var och en i gruppen: Två bra egenskaper som den personen har (självkänsla). En bra sak som den personen gör (självförtroende). 3. Avsluta med en samarbetsövning. 13

14 Syfte Föra ett samtal kring positivt laddade ord som gruppen ska stå för och förknippas med. Detta behövs Papper och penna samt blädderblock. Inledning I ett lag eller en träningsgrupp skapas det oftast en speciell kultur och ett förhållningssätt till varandra inom gruppen. En grupp består av en mängd olika individer med skiftande värderingar och förhållningssätt till saker och ting. Genom att skapa ett gemensamt förhållningssätt för en grupp, vet alla hur de ska vara mot varandra men även hur man vill att omgivningen ska uppfatta klimatet i gruppen. Ett bra sätt att nå dit är att skapa gemensamma ledstjärnor och nyckelord man vill förknippas med. 1. Börja med att kort redogöra för gruppen, utifrån inledningen ovan, om vad träffen kommer innehålla. 2. Dela in gruppen i mindre grupper (minst 1 ledare per grupp) 3. Låt de aktiva skriva ned positivt laddade ord (ledstjärnor) som de vill att gruppen ska stå för och förknippas med. 4. Redovisa i storgrupp och skriv ned alla ord/ledstjärnor på ett blädderblock. 5. Kom gemensamt fram till 3-4 ledstjärnor, utifrån alla förslag. 6. För ett samtal i storgrupp och försök definiera vad ledstjärnorna innebär och hur de tillsammans aktivt ska jobba för att leva upp till dessa. Vad innebär de? Hur lever vi upp till dessa? 7. Avsluta med en samarbetsövning. Finns det en uttalad värdegrund i föreningen så berätta om den på träffen samt utgå gärna från denna då ni utformar era ledstjärnor. Försök att levandehålla ledstjärnorna genom att med jämna mellanrum prata om dem. 14

15 Syfte Att samtala kring vilka situationer och faktorer som leder till att individerna i gruppen upplever stress och press samt försöka tydligöra hur de kan motverka denna upplevda känsla. Detta behövs Papper och penna. Inledning Dagens barn och ungdomar utsätts för en mängd olika former av yttre och inre stress och press, både i vardagslivet samt inom idrotten. Därför är det viktigt att synliggöra vad detta kan innebära för den enskilde individen, men även för gruppen. Ser vi det ur ett idrottsligt perspektiv är det väldigt viktigt att de unga idrottsutövarna känner att de idrottar för sin egen skull samt för att de tycker det är roligt. Det får inte bli att de gör det för att exempelvis föräldrarna eller ledarna vill det. Det är även viktigt att reflektera kring vad den inre pressen och stressen. För att kunna motverka pressande och stressande situationer, som individen upplever jobbiga, kan man tydliggöra vilka situationer och faktorer som leder till detta. 1. Börja med att prata utifrån inledningen om att det finns inre och yttre stress/press samt att det ser olika ut från person till person hur man upplever detta. 2. Dela in gruppen i mindre grupper (minst 1 ledare per grupp). 3. Låt grupperna samtala kring: Definiera vad stress och press innebär för er? I vilka situationer uppkommer ofta denna känsla? Vad är det som gör att ni känner er stressade och pressade? Hur mår ni när ni blir stressade och pressade? Hur kan laget undvika stress och press från omgivningen? Hur kan ni utöva flera idrotter utan att känna stress och press? Hur kan ni motverka stressande/pressande situationer? Vem eller vilka sätter press på er? a. Skolan b. Idrotten c. Föräldrar d. Kompisar e. Jag själv 4. Återsamla grupperna och för ett samtal kring vad de kommit fram till. 5. Avsluta med lämplig samarbetsövning. Komplettera gärna frågebatteriet med egna frågor. 15

16 Syfte Ge de aktiva en grundläggande kunskap om de vanligaste skadorna som kan inträffa vid träning, match och tävling samt hur de kan förebygga skador. Detta behövs Papper och penna samt sjukvårdsväska om det finns tillgång till en sådan. Vid praktiska moment bör det finnas ett antal lindor samt skavsårsmaterial med mera. Inledning Att ha kännedom om hur man behandlar samt kan förebygga skador av olika slag är en viktig kunskap att ha i ett lag eller träningsgrupp. Är olyckan framme under en match eller träning kan ett snabbt och rätt omhändertagande av skadan innebära att man begränsar skadans omfattning samt att den aktive snabbare kommer tillbaka till träning. Om en person i gruppen skadar sig är det även viktigt att denna får en möjlighet att vara med på det den kan göra, det vill säga. hitta alternativa träningsövningar. Detta för att den aktiva ska komma tillbaka fortare efter skadan men framförallt för att personen inte ska tappa den sociala kontakten med den övriga gruppen som en skada ofta kan innebära. 1. Börja med att prata generellt kring skador, utifrån inledningen samt betydelsen av en bra uppvärmning för att undvika skador. Ge sedan exempel på de vanligaste idrottsskadorna såsom; stukade fotleder, sträckningar, skavsår och sårskador etc. 2. Låt deltagarna berätta om de råkat ut för någon skada. 3. Dela in gruppen i mindre grupper (minst 1 ledare per grupp) och låt de få en fråga per grupp att besvara och skriva ned, exempelvis: Vad gör ni om ni stukar foten? 4. Låt de mindre grupperna få redovisa vad de kommit fram till i storgrupp. 5. Gör därefter en praktisk övning utifrån frågorna nedan. Exempelvis: Vad gör ni om ni stukar foten? Visa hur de ska linda foten och låt de öva på varandra. Frågor Varför ska man värma upp? Hur stoppar ni näsblod? Vad gör ni om ni stukar foten? Vad gör ni om ni fått en rejäl smäll mot låret? Vad gör ni om en kompis blöder rejält? Vad ska finnas i vår sjukvårdsväska? Vad gör ni om en kompis tappar luften? Hur förebygger ni på ett enkelt sätt skoskav? Varför ska man stretcha? Om jag blir skadad kan jag vara delaktig på andra sätt ändå? 6. Avsluta med en samarbetsövning. Komplettera gärna frågebatteriet med egna frågor. 16

17 Gemensam nämnare Dela in gruppen i grupper om 5-6 personer. Gruppernas uppgift är att hitta saker som deltagarna i gruppen har gemensamt. Gör det till en tävling genom att låta dem komma fram till 10 saker som de har gemensamt alternativ låt dem hitta så många saker som möjligt på en viss tid. Ställ er på led Gruppen ska stå på ett led eller i en U-formation. Utifrån en fråga eller uppmaning från dig som ledare ska deltagarna placera om sig i ledet, t.ex. utifrån längd, tid på året de fyller år, bokstavsordning, hårlängd, skostorlek, färgskala på tröjan etc. Öka svårighetsgraden genom att inte låta dem titta eller prata med varandra. Ytterligare svårighetsgrad är att göra detta på en stock eller en bänk och att all förflyttning måste ske uppe på stocken eller bänken. Knuten Alla deltagarna står i en stor ring med armarna rakt fram. Gå sakta in mot ringens mitt med slutna ögon. Ta tag i två händer. Öppna ögonen! Ingen får släppa taget. Nu gäller det att reda ut knuten. Med gemensamma ansträngningar skall det bli en ring där alla håller varandra i händerna, utan att någon har släppt någons hand. Öka svårighetsgraden genom att deltagarna inte får titta och/eller prata med varandra. Köra bil Deltagarna delas upp i par. En är bil och den andra är föraren. Den som är bil står framför föraren och blundar. Föraren styr sin bil genom att lägga båda sina händer på bilens axlar för att köra framåt, en hand i ryggen för att backa. Vill man svänga höger eller vänster håller man en hand på respektive axel. Måste man stanna släpper man taget helt om bilen. Det gäller att hålla tungan rätt i mun för att styra sig fram genom trafik och hinder! En bra och rolig samarbetsövning där man verkligen får lita på sin partner! Givetvis byter man roller efter en stund. Ledarhjälp Alla står på ett led med händerna på axlarna på den framför. Alla har förbundna ögon/blundar utom den som ska leda de andra. Till att börja med så kan den seende stå först. Gå igenom så att även den siste trampar rätt. Öka svårighetsgraden genom att flytta den seende stegvis längre bak i ledet. För äldre deltagare kan man pröva att göra övningen under tystnad (kläm höger eller vänster). Öar Gruppen ska upp på en ö (stubbe, avgränsad yta på en bänk eller liknande) utan att röra marken runt omkring. När gruppen står på plattformen ska den göra något t.ex. sjunga Imse Vimse Spindel med rörelser eller kanske bara räkna till fem. Öka svårighetsgraden genom att ge dem mindre och mindre öar att stå på. Cykeldäcket Gruppen får ett cykeldäck, en rockring eller liknande som samtliga ska ta sig igenom på en viss tid eller snabbast tid. Ingen får vara i däcket eller rockringen när övningen startar och däcket eller rockringen ska ligga på marken när övningen avslutas. Gruppen får öva så många gånger de vill men de har bara tre försök med tidtagning. Rockringen runt Deltagarna står i en ring, hand i hand, med rockringen runt en deltagares arm. Rockringen ska transporteras runt hela ringen med deltagare till dess den kommer tillbaka till startpunkten. Handkedjan får inte brytas vilket innebär att personerna måste gå igenom ringen på något sätt. Råbandsknopen Denna övning kräver ett kraftigt rep (ca 20 meter). Deltagarna ska gemensamt slå en råbandsknop runt t.ex. en trädstam eller ribbstol. Utmaningen ligger i att så fort en deltagare har rört vid repet så sitter personen fast på den platsen i repet. Båda händerna får användas och kan alltså fastna på olika ställen på repet. Repet får inte vidröra någon annan kroppsdel än händerna. Om detta händer får gruppen börja om från början. Öka svårighetsgraden genom att de inte får prata med varandra eller att endast ett fåtal personer får prata.

18 Monstret Dela in i grupper om 4-5 personer. Du som ledare anger vilka och hur många kroppsdelar som får röra marken, t.ex. 3 händer, 2 fötter, 1 rumpa och 1 knä. Gruppernas uppgift är att organisera sig efter det. Alla i gruppen måste ingå i konstellationen och endast det du har angivit får vara i backen. Grupperna får fundera och testa en stund därefter ställer du upp dem bakom en linje och grupperna ska sedan formera sig utifrån dina instruktioner och transportera sig till en linje längre fram. Svårighetsgraden ökar ju färre kroppsdelar du anger. Trendleken Alla står i en ring och ska på en given signal utföra en egen enkel rörelse med kroppen. Efter en stund ger du som ledare tecken och då börjar alla kopiera den rörelse som personen som står t.ex. fyra steg till höger om var och en. Det gäller att koncentrera sig och kopiera så noga och tydligt som möjligt. Gruppen kommer nu att successivt förändra sitt rörelsemönster, utan att någon vet varifrån eller vilken rörelse som kommer härnäst. Du som ledare måste i förväg räkna ut vem som ska studera vem så det inte blir jämna par, då förändras inte rörelsen. Meddela vem som ska kopiera först när alla kommit i gång med sin egen rörelse. Kvadraten Till denna övning behöver ni ett ca 20 meter långt rep som sammanfogas i ändarna. Alla deltagare blundar och du som ledare ger dem repet som de tar med båda händerna. Sedan berättar du att gruppens uppgift är att forma en kvadrat av repet. De får inte titta men gärna kommunicera på annat sätt med varandra. När alla i gruppen är överrens om att de är klara säger de till dig som i sin tur ger klartecken att de får titta igen och se resultatet. Kugghjulet Gruppen står i en cirkel och håller varandra i hand. Du som ledare delar in varannan deltagare i 1:or respektive 2:or. Deltagarantalet bör bara jämnt antal. Be alla 1:or luta sig inåt ringen samtidigt som alla 2:or lutar sig utåt. Gör rörelsen långsamt och medvetet i takt med kamraterna. Alla ska stå kvar med fötterna i den ursprungliga cirkeln. När balansen är nådd i denna rörelse ber du alla att byta håll samtidigt och långsamt. Sedan fortsätter gruppen röra sig i en kontinuerlig vågrörelse till dess att du avslutar. Du som leder initierar byte av riktning till dess att gruppen själva finner rytmen. Rulla stock Dela upp i mindre grupper om ca 5-6 personer i varje grupp. Personerna i gruppen lägger sig tätt intill varandra på magen och en person lägger sig som en stock på rygg tvärs över alla. De som ligger bredvid varandra rullar samtidigt åt det tänkta hållet (jämför med att flytta vikingabåt). När stocken rullat av de andra lägger han/hon sig längst fram, den som ligger sist lägger sig ovanpå som stock. Det lag som först hinner en viss sträcka eller när alla i laget har gjort en eller två gånger vinner. Vågen Låt deltagarna ställa sig i två led mittemot varandra. Alla ska ha händerna utsträckta i huvudhöjd. En av deltagarna springer från 5 meters håll genom tunneln. Kompisarna i leden ska lyfta händerna som en våg framför sig för att släppa fram personen som springer. Tänk på att testa några gånger innan någon springer för fullt igenom.

19 En människa är en människa tack vare andra människor Framgångar grundas med delaktiga och utbildade medlemmar

20 Mikael Eriksson verksamhetsledare/konsulent Umeå Tfn Annelie Nilsson verksamhetsledare/konsulent Skellefteå, Norsjö Tfn Fredrik Holmgren utbildningskonsulent Umeå Tfn Ola Gustafsson utbildningskonsulent Umeå, Robertsfors Tfn Anna Jonsson utbildningskonsulent Vännäs, Bjurholm Tfn Niklas Lindmark utbildningskonsulent Skellefteå, Malå Tfn Christer Karlström utbildningskonsulent Umeå, Nordmaling Tfn Per Gysenius utbildningskonsulent Skellefteå Tfn Henrik Vilhelmsson utbildningskonsulent Umeå, Vindeln Tfn Lisbet Olofsson utbildningskonsulent Lycksele och övr inlandskommuner Tfn