Omorganisering av modersmålsstöd i Malmö stads förskolor
|
|
- Gerd Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet (Språkutveckling i förskolan) 15 högskolepoäng, avancerad nivå Omorganisering av modersmålsstöd i Malmö stads förskolor Reorganization of native language support in Malmo s kindergartens Dinka Prlja Diana Ibrahim Osman Förskollärarutbildning, 210 poäng Examinator: Handledare: Jonas Ange Qvarsebo handledare Handledare: Kalle Jonasson 1
2 Förord Tack till vår handledare Kalle Jonasson för vägledning och stöd. Stort tack för att du var bara ett telefonsamtal bort (i tid och otid) under hela processen av examensarbetet. Vi vill även tacka intervjupersonerna för deras deltagande i undersökningen, ni har gjort denna studie möjlig att genomföra. Detta examensarbete har skrivits av Dinka Prlja och Diana Ibrahim Osman. Texten, genomförandet av intervjuer och insamling av forskning har vi genomfört tillsammans under studiens process. 2
3 Abstrakt Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmålsstödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål. Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare. Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer. Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling. Nyckelord: Omorganisering, reform, förskola, modersmål, modersmålsstöd, andraspråksinlärning, språkutveckling. 3
4 4
5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTET OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR FORSKNING OCH TEORI TIDIGARE REFORMER I MODERSMÅLSUNDERVISNING TEORIN OM ORGANISATORISKT LÄRANDE OCH ORGANISATORISK KOMPETENS METOD ETISKA PRINCIPER KVALITATIV METOD INTERVJUFORM RESULTAT OCH ANALYS ORGANISATORISKT LÄRANDE Individuellt lärande Samordning av individuellt lärande ORGANISATORISK KOMPETENS - NYA HANDLINGSSTRUKTURER I ORGANISATIONEN REFORMEN I RELATION TILL SPRÅKTEORIER DISKUSSION METODDISKUSSION TROVÄRDIGHET SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING Bilagor
6 6
7 1. Inledning "Första intrycket var lite som en chock då man tänkte: - Men hur ska man göra nu? Därefter kom jag tänka på - Ja just det, nu ska vi göra någonting som är lika för alla barnen där dem kan få samma rätt och möjlighet", (Förskolechef från kommunal förskola). Citatet ovan är tagen från en av våra intervjupersoner, hennes svar hänvisar till reformen som trädde i kraft i Malmö stad 1 juni Reformens beslut innebar att modersmålsstöd avvecklades i samtliga förskolor i Malmö. Innan reformens genomförande låg ansvaret för modersmålsstöd i verksamheten hos modersmålstränarna. Vårdnadshavare fick ansöka om modersmålsstöd för sina barn vilket innebar att modersmålsenheten hade det bärande ansvaret för godkännande av ansökningar. Enligt Malmö stad är det cirka 8000 barn i förskolor som har ett annat modersmål än svenska, men att enbart 25 % av barnen fick träffa modersmålstränarna, denna brist i tillgängligheten av modersmålsstöd bröt därmed mot läroplanen och skollagen enligt Skolinspektionens granskning. Syftet med vårt forskningsområde är att belysa hur två pedagogiska verksamheter anpassat sig samt vilka utmaningar reformens mål kan/har medfört för övriga verksamheter i Malmö stad. Vikten av vår undersökning för förskole-pedagoger i Sverige, är att belysa hur pedagogiska verksamheter kan operera för att uppfylla mål från en (lokal) reform och krav från Lpfö98. Vår undersökning av två förskolor i Malmö stad, med fokus på omorganisering av modersmålsstöd ger en tydlig inblick i hur reformer, som verkar vara oöverkomliga, kan implementeras med relativ flyt genom att verksamheterna (b.la.) har ett starkt organisatoriskt lärande/organisatoriskt kompetens. 7
8 2. Syftet och frågeställningar 2.1 Syfte Reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad angående modersmålsstöd i förskolor har resulterat i en omorganisation på verksamheterna. Denna omorganisation innefattade avvecklingen av modersmålstränarna vilket resulterade i att hela ansvaret för barnens språkutveckling (både första och andraspråk) placerades på pedagogerna. Omorganisations krav på verksamheten/pedagogerna har resulterat i att en omstrukturering av pedagogernas operation har varit nödvändig. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö använder sig utav för att reformens mål ska kunna uppnås. 2.2 Frågeställningar För att uppnå målen med arbetet och undersökning har vi utgått efter följande frågeställningar: Hur har personalen gått tillväga för att tillmötesgå reformens mål, i samverkan med förskolans dagliga uppdrag? Vilka förändringar har genomförts i verksamhetens pedagogiska arbetssätt? Hur ser det dagliga pedagogiska arbetssätt/metod ut i nuläget och hur förhåller sig denna metodik/detta arbetssätt till aktuella teorier om språkinlärning? 8
9 3. Forskning och teori Här redovisar vi forskning om modersmålsstöd samt relevant forskning gällande implementering av reformer inom skolväsendet. Vi lyfter även upp tidigare forskning om barens språkinlärning. 3.1 Tidigare reformer i modersmålsundervisning Modersmålsundervisningen i Sverige etablerades år 1977 och benämndes som hemspråk (Skolverket 228, 2003) Anledning för hemspråksreformen i förskolan under talet var till följd av samspelet mellan invandrings- och utbildningspolitiken som bedrevs under talet då arbetskraftsinvandringen ökade i Sverige. Den liberala inriktningen som den svenska politiken tog 1975, etablerade fler rättigheter för invandrare och nationella minoriteter inom skolpolitiken som innebar att invandrare fick behålla sin kultur och få stöd i sitt modersmål i förskolan. Detta innebar dock inte att kommunerna måste erbjuda hemspråk i förskolan, utan de kommuner som valde att erbjuda hemspråk i förskolan fick statligt bidrag för barn som var 6 år eller äldre. Stadsbidraget utvidgades för hemspråk till att gälla för barn i alla åldrar under år 1989, (Skolverket, 2003). Under perioderna 2010, 2011 genomfördes regelbundna tillsyn av Malmö stad (hos dess förskolor) som resulterade i att ett kommunbeslut fattades i november Utöver beslutet som fattades 2011 tillkom ett till beslut av skolinspektionen 2013 gällande pedagogiska verksamheter i Malmö stad. I skolinspektionens rapport, benämnd Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i Förskoleförvaltningen, gavs förelägganden inom tre områden; där enbart två är relevanta för vår frågeställning, (Persson & Möller, s. 4). "Malmö ska vidta åtgärder för att säkerställa att förskolorna är likvärdiga genom att ta hänsyn till barnens olika behov samt sträva efter att uppväga skillnader i barnens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan". "Malmö ska säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål", (Persson & Möller, s. 4). 9
10 För att uppfylla dessa krav indelades Malmö i åtta områden, där varje enhetschef fick ansvaret för att de mål satta uppnås. Vidare tillsatte Malmö kommun (efter kritiken från skolinspektionen) en förskole nämnd; den nya skolorganisationen har i uppdrag att "öka måluppfyllelsen i alla delar av Malmö stads skolväsende". Samt kunna "möta de stora utmaningarna kring en ökad segregation som finns i Malmö" (Persson & Möller, 2014, s. 5). Behovet av en reform underbyggdes även av följande statistik från SCB: barn i förskolan. ca barn som har annat modersmål än svenska (registrerade enligt SCB:s förskole statistik). Inför läsåret 2013/14 fick funktionen för modersmålsstöd ansökningar gällande modersmålsstöd i förskola av ansökningarna om modersmålsstöd beviljades. De grupper som prioriterades bland ansökningarna var de äldre barnen (över 3 år) samt barn med språksvårigheter. Modersmålstränarna når med sina stödinsatser barn på 169 olika förskolor. På förskolorna finns barn med minst 87 olika språk. Funktionen för modersmålsstöd erbjuder stöd inom 17 språk. (Persson & Möller, 2014, s. 3) Vidare är förskole nämnden, utöver annan ansvarig personal, skyldig att se till så att elever i Malmö, oavsett var de bor får en likvärdig utbildning. Detta krav är grundat i skollagen där "Skollagen föreskriver att utbildningen i förskolan ska, varhelst den anordnas, vara likvärdig. Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål ", (Lpfö 98, 2010, s 5). Enligt statistiken från SCB nämnd ovan, är vart annat barn som deltar i förskolans verksamhet flerspråkig. Denna mångfald speglar samhället vi lever i, därav vikten av ett utbildningssystem som främjar olikheterna på ett sätt som bistår integrering. Konsekvensen av skolinspektionens granskning i modersmålsstöd, där de fann att modersmålsstödet inte är tillräcklig för alla barns möjlighet till utveckling för både det svenska språket och barnens modersmål, var att Malmö stad beslöt sig för att genomdriva den 10
11 ovan nämnda reformen. Förändringen som fattades av Malmö stad erbjuder i nuläget samtliga förskolor och barn (oavsett ålder) mer rättvist och likvärdigt stödjande av språkutveckling och modersmålsstöd (Persson & Möller, 2014). I brist på fler teorier om reformer kring modersmålsstödet i förskolan vänder vi oss till teorier med blicken på skolverksamheten i stort. Ekholm & Kull (1996 se Pär Larsson, 2004) menar att arbetssättet och organisation i skolan motsätter satsning för förändring i verksamheter, vilket resulterar i att väldigt lite förändras i praktiken. Vidare hävdar Brunsson & Olsen (1997) att det sker upprepning av tidigare tillsatta reformer, möjligtvis p.g.a. att tidigare reformer misslyckats med att uppnå dess mål, "So reforms are facilitated not by learning but by forgetfulness, by mechanisms that cause the organization to forget previous reforms or at least those of a similar content" (Brunnsson & Olsen. Se Larsson, S. 20). Ekholm & Kull (1996 se Pär Larsson, 2004) menar att över tid blir människor vana vid att arbeta efter en viss metod/arbetssätt, denna vana kan resultera i att verksamhetens arbetssätt förblir något statiskt, trots att nya reformer träder i kraft. Det faktum att människor blir något statiska i sitt arbetssätt är en av huvudanledningar till att gamla reformer återkommer i ny tappning. Genom att reformer återkommer så har de en större chans att genomdrivas i verksamheten. 3.2 Teorin om Organisatoriskt lärande och organisatorisk kompetens Organisatoriskt lärande är en definition som innefattar två jämbördiga delar i en verksamhets arbetssätt. Man talar om individuellt lärande som refererar till pedagogernas samarbete med varandra för att utveckla sin pedagogiska kompetens, samt organisatoriska processer som refererar till hur en organisation som helhet ändrar på sitt arbetssätt för att främja både verksamhetens och även pedagogernas utveckling, ofta i relation till givna mål. För att de två ovannämnda delarna ska vara av nytta måste dem ske kontinuerligt under verksamhetens gång; ett mönster på hur skolan arbetar uppstår som bidrar till att verksamheten blir mer effektiv i sin delning av kunskap och i sin hantering av situationer. Denna samlade 11
12 handlingsförmåga kan betraktas som en organisatorisk kompetens i relation till en viss uppgift (jfr Söderström, Se Larsson, 2004 s.49). Handlingsmönstret som uppstår i verksamheten skapar en stabil grund och ger även verksamheten ett effektivt verktyg för att hantera situationer som kan/kommer att uppkomma; detta kan vara alltifrån stöd för individuella elever till hur nya reformers mål ska uppnås. Larsson (2004) konstaterar även att en viktig aspekt i organisatoriskt lärande är att pedagogerna känner att den är en viktig del i verksamheten. Sambandet mellan organisatoriskt lärande och organisatorisk kompetens illustreras i figur 1 nedan. Organisatoriskt lärande Organisatorisk kompentens Individuellt lärande Samordning av det individuella lärandet Nya handlingsstrukturer i organisationen (Figur 1: Modellen är tagen av Pär Larsson, 2004, s.52) 3.3 Tidigare forskning/teori om andraspråksinlärning I denna sektion kommer olika språkteorier att hanteras, dessa kommer i andra sektioner i arbetet att sättas i relation till pedagogernas verksamheter. Krashens input teori om andraspråksinlärning utvecklades under talet. Krashen gjorde en distinktion mellan införskaffning och inlärning av språk. Den förstnämnde är en undermedveten process som är involverad i konstruktionen av lingvistiska system, och är utanför det studerandes medvetande, den är således implicit (Herschensohn & Young- Scholten, ss ). Ett exempel hade varit att den studerande vetat att man kan säga ogjort, oreda men inte osova. Inlärning däremot är en medveten process, var på den studerande tillförlitar sig på explicit information om grammatiska former, denna process är explicit, (Herschensohn & Young-Scholten, s.629). 12
13 Krashens menar däremot att vad den studerande har inlärt sig (explicit information), inte nödvändigtvis blivit införskaffad. Detta innebär att man inte kan anse att de studerande har införskaffat sig ett språk då en formell undervisning i språk enbart påverkar inlärningen och inte införskaffningen. Detta i sin tur innebär, enligt Krashen, att andraspråksinlärning enbart behöver comprehensible input i kombination med en trygg miljö för att den studerande ska bli flyttande i språket. En vidare utveckling av språket sker när den studerande utsätts för en något högre språkkomplexitet än den nivå individen är på nu (i + 1) (Herschensohn & Young- Scholten, 2013). Long (1981, se Herschensohn & Young-Scholten, 2013), vidareutvecklar Krashens teori till att även inkludera interaktion. Samspel erbjuder den studerande en högre dimension av språk, då dem kan förhandla om vad talaren vill säga. Samspelt erbjuder den studerande en möjlighet att höra parafrasering, vilket i sin tur ger en större möjlighet att förstå vad talaren vill förmedla. Ett exempel på parafrasering är om talare ett säger leka boll och talare två säger ja, jag vill leka med bollen. Samspelet ger den studerande mer begriplig input. Longs teori stöds även av Nicholas och Lightbowns (2008) att lärande av ett andra språk sker huvudsakligen spontant där barn ofta använder återkommande ord och vanliga utryck på andra språk i kommunikation med andra. Nicholas och Lightbowns (2008) visar även tydligt att pedagogens stöd för kommunikation på andraspråk är av stor betydelse. Även Aarsæther, Cromdal & Evaldsson (2003) beskriver barns flerspråkighet med något som man gör i ett sammanhang, forskarna syftar på synsätt som utgör en förutsättning för att studera flerspråkighet som den kommer till utryck i barns och ungas vardag, (s.14). En studie av Rindstedt & Aronsson (2002) gjorda i södra Ecuador gällande samhällets övergång från språket quichua (modersmål) till spanska (samhällets primära språk) konstaterade att man kunde identifiera barns åsikter om makt då I spontan led avslöjar barnen deras föreställning om makt, kontroll, och vuxensamhället exempelvis så väljer förskolebarn konsekvent att spela den dominanta rollen (Andersen 1990, Aronsson & Thorell 1999 se Rindstedt & Aronsson 2002, s. 723). Studien dokumenterade urindianerna i Eucador som talade språket quichua och deras barns alltmer bristande språkförmåga i sitt modersmål. Barnens brister i språket quichua, var ett direkt resultat av att det primära språket i landet är spanska. Spanska var/är det språk som barnen utsätts mest i samhället (tv, radio, 13
14 skolan och andra offentliga rum). Vidare fann studien att quichua språket talades i regel enbart av äldre kvinnor, och att de andra i samhället talade en blandning av quichua och spanska. Detta resulterade i att barnen (undermedvetet) började associera spanska med auktoritet, modernitet och manlighet, vilket i sin tur ledde till att barnen använde spanska i deras lek. Studien konkluderade att barnens språkliga utveckling är (b.la.) starkt beroende av föräldrarna - modersmålet inte används när de pratar med barnen så är det nästintill garanterat att språket inte kommer att införskaffas till en adekvat nivå. (Rindstedt & Aronsson 2002). 14
15 4. Metod Den semistrukturerade intervjuformen som vi använde oss av, erbjöd fria händer gällande frågorna som ställdes under intervjuns gång. Frågor samt svar som finns tillgängliga i Bilaga 1 är huvudfrågorna som ställdes till intervjupersonen. 4.1 Etiska principer I följande text beskriver vi två förskolor på följande vis; - Förskola 1 (F1) är en kommunal förskola. Den andra förskolan beskrivs som Förskola 2 (F2), som är en fristående förskola och ligger mittemot gatan från Förskola 1 (F1). Vi började med att ta kontakt med förskolechefer och pedagogerna via mail och telefonsamtal. Vi valde att inkludera den fristående förskolan på grund av kontraster som kan finnas mellan förskolor i samma område. Då vi tog kontakt med intervjupersonerna såg vi till att informera dem om vår studie, dess syfte, inbokning av möte samt få medgivande för intervju. Vi försäkrade intervjupersonerna om att vi skulle skydda deras integritet och att deras namn, arbetsplats eller utbildningsbakgrund inte skulle nämnas utan samtycke. Inspelningen vi gjorde av intervjun är även den skyddad enligt överenskommelsen med intervjupersonerna. 4.2 Kvalitativ metod Vår studie är byggd på kvalitativ metod, då vi använder oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare inblick av intervjupersonernas tidigare yrkeserfarenheter. Samt hur situationen kan se ut idag i Malmö stads förskolor efter reformens tillträde. Enligt Patel & Davidsson (2003) är kvalitativ metod inte något ensidigt tillvägagångssätt, utan djupet och syftet till forskning med hjälp av olika vetenskapliga synsätt kan leda till flera olika typer av kvalitativ metod, där varje forskningsproblem är i behov av sin egen metod. Av forskaren krävs en god överblick över hela kvalitativa forskningsfältet, då den ständigt är föränderligt och därmed kräver reflektion. Tonvikten av kvalitativ forskning ligger mer inriktad på ord än på siffror, då den framställs ofta som tolkningsinriktad. Med detta innebär uppfattningen av sociala verkligheten i hur de medverkande i en viss miljö tolkar verkligheten 15
16 (Bryman 2011). Därför valde vi att följa en semistrukturerad form i våra intervjuer. Enligt Alvehus (2013) är intervjuer effektiva redskap för forskaren då denna kan interagera med sina respondenter, ställa frågor om känslor, motiv, olika personens synsätt på händelseförlopp eller framställningen av ett specifikt fenomen genom berättelser och anekdoter. 4.3 Intervjuform Vi använder oss av semistrukturerad intervjuform, p.g.a. möjligheten till att föra ett öppet samtal med intervjupersonen. Dessutom hade vi färdiga frågor som vi kunde luta oss tillbaka på för att inte avvika från ämnet. Semistrukturerad form av intervju erbjuder intervjupersonen möjlighet till att dela med sig av sina känslor och inblick i verksamheten, utan att avvika från intervjuns syfte (Eliasson, 2006). Dessutom beskriver Bryman (2011) att semistrukturerad intervjuform är att forskaren har en lista över område som behöver beröras, där frågorna inte behöver komma i den ordning som planerat, att följdfrågor kan ställas fritt under pågående intervjun, men att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren som denna vill. 16
17 5. Resultat och analys 5.1 Organisatoriskt lärande I denna sektion kommer vi att redovisa samt analysera resultaten av intervjupersonerna i vår undersökning enligt Pär Larssons modell som vi nämnde på sida 13. Denna sektion kommer att vara indelad i två rubriker, Individuellt lärande och Samordning av individuellt lärande, den förstnämnda sektionen är intervju med barnskötaren och förskolläraren. Den andra sektionen innefattar intervju med förskolecheferna. Andra delen av Pär Larssons modell, organisatorisk kompetens, kommer i sektion 5.2. Intervjupersonerna består av följande individer; - förskollärare och förskolechef från förskola 1 kommer att benämnas som följande: (FL1) och (FC1). Samt barnskötare och förskolechef från förskola 2 kommer att benämnas som följande (BS2) och (FC2). I följande två rubriker skriver vi om Individuellt lärande sektionen innefattar intervju med barnskötaren och förskolläraren och Samordning av individuellt lärande sektionen innefattar intervju med förskolecheferna. Två bilagor medföljer längst ner i arbetet, innefattande hela intervjuer samt frågor ställda till respektive intervjupersoner Individuellt lärande Vi startade intervjun med att fråga hur dem upplevde reformens implementering gällande modersmålstödjande av Malmö stad. BS2 (Barnskötare i förskola 2) svarade som följande Vi har inte känt någon större förändring efter beslutet kring avveckling på modersmålstränarna, då vi endast har haft en modersmåltränare att bekanta oss med. BS2 berättar att verksamheten endast fått bekanta sig med en modersmålstränare och fortsätter att tala om besöket från skolinspektion* i verksamheten, strax innan reformens tillträde. Resultatet från skolinspektionen fann att verksamheten tillgodosåg barnens behov 17
18 inom språkutveckling. (* rättelse, det var inte skolinspektionen som granskade friskolan, utan Malmö kommun). På samma fråga svarade FL1 (Förskollärare i förskola 1) som följande " [ ] det var inte någon större förändring i verksamheten [ ] vi har alltid jobbat med barnens språk/kultur och identitet. FL1 förklarar vidare om att verksamhetens tematiska arbete är inspirerad av Reggio Emilia pedagogiken. Hon menar att verksamheten använder miljön/rummet för att agera som den tredje pedagogen, där verksamhetens tematiska arbete inspireras av barnens intresse. Vidare förklarar FL1 att verksamhetens tematiska arbete skapas utifrån barnens intresse och behov. Teman utgår alltid efter en saga. Pedagoger och barnen bygger in i sagans värld de olika modersmål och kulturer som finns i verksamheten. Dessutom uppmanas föräldrarna till att prata med barnen på deras modersmål om temat, för att på så vis förstärka föräldrars möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. Vidare frågade vi vad BS2 och FL1 kände inför utmaningen/förändringen och vilken typ av pedagogisk metodik de arbetar efter för att uppnå reformens mål. BS2 svarar på följande vis Min erfarenhet av metodiken som diskuterades under "barn fria" dagar[ ] kommer massa inspiration kring arbetet med språkutveckling och hur vi kan bygga på kontinuerligt och använda oss av i vardagen. Inspirationen som BS2 talar om, är från tidigare kompetensutvecklande möten (innan 1 juni 2014) som hölls under (barn fria) dagar tillsammans med andra pedagoger från förskolor inom samma område. Där fick de även träffa olika föreläsare samt dela pedagogisk metodik med varandra. [ ] Efter reformen har vi inte fått något verksamhets utvecklande kurs i hur vi ska bemötta reformens mål. Vi har jobbat vidare med våra metoder. Vidare utvecklar BS2 personliga erfarenheter som hon införskaffat sig under 15 års arbete i verksamheten. Betydelsen av tidigare erfarenheter av de kontinuerliga möten med andra pedagoger från förskolor inom samma område, där utbytet av pedagogisk metodik, är av stort värde för verksamhetens arbete till att uppnå reformens mål. 18
19 Hon beskriver också att pedagogens egen kunskap om språkinlärning, samt tankeanknytning med barnens språkförståelse är av stor vikt i språkutvecklande arbetet. Dessutom samarbetar verksamheten och föräldrarna ännu mer ingående, då föräldrarnas egna kunskaper inom modersmålet är en ovärderlig resurs för barnens utveckling av språk. På samma fråga angående utmaning/förändring och verksamhetens metodik svarade FL1 på följande vis Vi bjuder aktivt in föräldrarna i verksamhetens tema genom att informera kontinuerligt via mejl så att föräldrarna är uppdaterade. Vi frågar även om vi kan låna lite kläder och diverse rekvisita som kan representera deras land, språk och kultur. FL1 förklarar vidare att samtliga i arbetslaget har fått ta del av olika workshops för att behärska praktisk teknik som ipad och penpall. Denna teknik används i förskolans dagliga verksamhet samt under utvecklingssamtal. Däremot så poängterar FL1 att en negativ konsekvens av reformen har varit att modersmålstränarnas kunskap inte längre är tillgänglig för dem. Därefter hade vi en följdfråga till FL1 angående pedagogisk metodik sedan tidigare. Hon beskriver verksamhetens arbetssätt i språkutveckling på följande vis Vårt språk är saga. Det utgår vi alltid efter, man kan säga att det är lekpedagogik. [ ] Vi jobbar även mycket med Bornholms modell - som är språkmedvetenhets metodik, där man arbetar mycket med rim och ramsor, ord och mening, sammansatta ord, delar ord, läser sagor och i samband ställer öppna frågor till barnen. [ ] Vi jobbar även mycket med Stegvis, som är en metod att öva på att sätta ord på sina känslor och hantering av konflikter där vi pedagoger med hjälp av stegvis kan ge barnen verktygen. Vidare frågade vi intervjupersonerna om vilka upplevelser, fördelar och nackdelar med modersmålslärare och deras roll i verksamheten innan reformens tillträde, svarade BS2 som följande Vi har bara haft en modersmålstränare på denna förskola. [ ] Modersmålstränaren var konkret och medverkade med pedagogerna i arbetslaget. [ ] Fördelen med modersmålstränaren hade varit bättre om hon kunde vara närvarande flera dagar i veckan, istället för en dag i veckan. 19
20 BS2 upplevde samarbetet med modersmålstränaren som en tillgång för verksamheten i stort, eftersom modersmålstränaren var mottaglig för tipps och idéer från övriga pedagoger i verksamheten, och var därmed en tillgång för hela barngruppen. På samma fråga svarade FL1 som följande Vi förskollärare träffades en gång i veckan tillsammans med modersmålstränarna under våra språkombudsmöten, för att jobba på bästa sätt både med modersmål och svenskan. Hon beskriver en historisk överblick av sina erfarenheter tillsammans med arbetslaget, plus samarbete med hennes gamla förskolechef och chef från modersmålsenheten. Den pedagogiska metodiken som utvecklades i verksamheten, lyftes upp som ett gott exempel på hur verksamheter kan bemöta flerspråkighet i förskolor. FL1 beskriver arbetet med modersmålstränarna under talet (strax innan revideringen av Lpfö 98). Hon berättar om språkombudsmöten, innefattade förskollärarna och modersmålstränarna, under vilka de utbytte kunskaper/erfarenheter samt gjorde en karta över området. Kartläggning av området (en stadsdel i Malmö) gjordes för att på bästa sätt kunna arbeta tillsammans på varje förskola med barnens språkliga utveckling. Vidare förklarar hon att modersmålstränarnas tidigare erfarenheter av pedagogik var en stor tillgång för samtliga förskolor i området. Vidare berättar BS2 och FL1 under intervjuns gång om modersmålslärarnas tidigare utbildning/erfarenheter. BS2 svarade på följande vis Modersmålstränaren hade utbildning sen tidigare från sitt hemland. Hon har även läst till barnskötare i Sverige. Och FL1 svarade som följande Barnskötare har dem varit dem jag har haft. Många hade nog sen tidigare någon form av lärarutbildning från sitt hemland där synen på barnens utveckling skilde sig från verksamhetens syn. FL1 förklarar vidare skillnader i utbildning mellan olika modersmålstränarna. Samtliga var barnskötare, förmodligen utbildade i Sverige med tidigare utbildning från hemlandet. Modersmålstränarnas tidigare utbildning från hemlandet influerade ibland vissa av 20
21 modersmålstränarnas pedagogiska synsätt på förskoleverksamheten, då det förekom A B C likande undervisning. Hon menar att A B C- undervisning påminde om lektioner som var på en högre nivå än den som barnen befann sig på i verksamheten. Vidare utvecklar hon att övrig personal i arbetslaget och kontaktpersoner för modersmålstränarna, kände att de behövde granska modersmålstränarnas pedagogik för att undvika potentiella avvikelser från läroplanen Samordning av individuellt lärande Vi inledde intervjun med FC2 (Förskolechef i förskola 2) och FC1 (Förskolechef i förskola 1) med att fråga dem hur de upplevde Malmö stats informering om reformen. Följdfrågan, hur förskolecheferna informerats om Malmö stads beslut till att avveckla modersmålsstöd i samtliga förskolor, uppkom som en naturlig del i konversationen med förskolecheferna. FC2 svarade på följande vis Nyheterna kom som en chock, hur ska vi bemöta alla dessa olika språk som vi har på våra förskolor? FC2 upplevde oro för de två förskolor som hon ansvarar för, varav vid en av förskolorna talas över 50 olika språk. Innan reformens tillträde hade båda verksamheter tillgång till modersmålsstöd som beviljats av modersmålsenheten, men den nya reformens tillträde tog bort den möjligheten. FC2 berättar att samtliga förskolechefer för fristående verksamheter i Malmö, kallades till möte i maj månad med modersmålsenheten, där de informerades om reformens tillträde med verkan från 1 juni Samma fråga ställdes till FC1, som säger [ ] det var en positiv förändring, då minoritets språk som talades av några enstaka barn i verksamheten inte lyftes fram lika mycket som majoritets språk. FC1 delade samma form av chock som FC2, men att erfarenheter av modersmålsstödjande arbete på förskolorna såg olika ut. Hon som är förskolechef på en kommunal förskola, blev informerad om reformens tillträde genom förskolförvaltningen i Malmö stad. 21
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merAndel med pedagogisk högskoleutbildning barn
Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merBeslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn
Götene kommun för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Götene kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mermolndal.se Modersmålsenheten
Modersmålsenheten Modersmålsenheten organon Grundskolan Mölndals stads hemsida www.molndal.se Riktlinjer Ansökan modersmål Introduktionssamtal Information MN Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun
Dnr 43-2017:6001 Österåkers kommun för förskola efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merBeslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun
Dnr 43-2016:10423 Ödeshögs kommun kommun@odeshog.se för förskola efter tillsyn i Ödeshögs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2(8) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merGällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål
Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma
Läs merBeslut för förskola. i Uddevalla kommun. Skolinspektionen. Beslut Dnr :3777. Uddevalla kornmun
Beslut Uddevalla kornmun Beslut för förskola i Uddevalla kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merÅvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merDet nya i Läroplan för förskolan
Det nya i Läroplan för förskolan Som träder i kraft 1 juli 2019 Malin Malmström Bakgrund - Förskolesatsningen Skolinspektionen har mellan 2015-2017 granskat ett stort antal förskolor och deras ledning,
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Läs merEget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan
BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merFöreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.
Uppsala KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0860 Utbildningsnämnden Genomlysning av modersmål i förskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merBlackebergs förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Blackebergs förskolor Ing re ss Övergripande bild av verksamheten. Vår verksamhet är till för barn mellan 1-5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby.
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Läs merLandbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Landbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning
Läs merFörskollärarens roll i arbetslaget
Förskollärarens roll i arbetslaget Eva Lekebjer, Liz Alarcon, Delinda Fondelius, Charlotte Ryner, Emma Uutela, Louise Nell. Sammanfattning Syftet med rapporten är att belysa för- och nackdelar med att
Läs merBeslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008
Vaxholms kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Vaxholms kommun 2(10) Tillsyn i Vaxholms kommun har genomfört tillsyn av Vaxholms kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merSkolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.
Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merBlåhammarens förskola
Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merEkeby förskolas likabehandlingsplan
Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen
Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun
rn ip NN, Dnr 43-2016:10334 Haninge kommun för förskola efter tillsyn i Haninge kommun, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10334 2(6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merMatildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd
Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Läs merAtt tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merDnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Dnr Id Barn och utbildningsförvaltningen PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Bullerbyn 2015/2016 Innehållsförteckning Vision.4 Skolledningensställningstagande..4 Diskrimineringslagen.....4
Läs merLokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merSammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna
1 (5) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna Bakgrund Huvudmannen har i sitt Kvalitet- och utvecklingsprogram prioriterat två målområden för förskolan.
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merTallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Mårtensberg Förskolan Mårtensbergs Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018
Läs merVerksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merNygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål
Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -
KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 - OMRÅDE: Ankarets förskola NÄMND:SDF Centrum MALMÖ DEN 201015 UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Anita Hansson TEL: 040-349221 Om vår verksamhet! Inledning Jag
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merFörslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan
Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Gemensam vision för alla kommunens förskolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier
Läs mer