Omorganisering av modersmålsstöd i Malmö stads förskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omorganisering av modersmålsstöd i Malmö stads förskolor"

Transkript

1 Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet (Språkutveckling i förskolan) 15 högskolepoäng, avancerad nivå Omorganisering av modersmålsstöd i Malmö stads förskolor Reorganization of native language support in Malmo s kindergartens Dinka Prlja Diana Ibrahim Osman Förskollärarutbildning, 210 poäng Examinator: Handledare: Jonas Ange Qvarsebo handledare Handledare: Kalle Jonasson 1

2 Förord Tack till vår handledare Kalle Jonasson för vägledning och stöd. Stort tack för att du var bara ett telefonsamtal bort (i tid och otid) under hela processen av examensarbetet. Vi vill även tacka intervjupersonerna för deras deltagande i undersökningen, ni har gjort denna studie möjlig att genomföra. Detta examensarbete har skrivits av Dinka Prlja och Diana Ibrahim Osman. Texten, genomförandet av intervjuer och insamling av forskning har vi genomfört tillsammans under studiens process. 2

3 Abstrakt Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmålsstödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål. Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare. Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer. Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling. Nyckelord: Omorganisering, reform, förskola, modersmål, modersmålsstöd, andraspråksinlärning, språkutveckling. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTET OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR FORSKNING OCH TEORI TIDIGARE REFORMER I MODERSMÅLSUNDERVISNING TEORIN OM ORGANISATORISKT LÄRANDE OCH ORGANISATORISK KOMPETENS METOD ETISKA PRINCIPER KVALITATIV METOD INTERVJUFORM RESULTAT OCH ANALYS ORGANISATORISKT LÄRANDE Individuellt lärande Samordning av individuellt lärande ORGANISATORISK KOMPETENS - NYA HANDLINGSSTRUKTURER I ORGANISATIONEN REFORMEN I RELATION TILL SPRÅKTEORIER DISKUSSION METODDISKUSSION TROVÄRDIGHET SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING Bilagor

6 6

7 1. Inledning "Första intrycket var lite som en chock då man tänkte: - Men hur ska man göra nu? Därefter kom jag tänka på - Ja just det, nu ska vi göra någonting som är lika för alla barnen där dem kan få samma rätt och möjlighet", (Förskolechef från kommunal förskola). Citatet ovan är tagen från en av våra intervjupersoner, hennes svar hänvisar till reformen som trädde i kraft i Malmö stad 1 juni Reformens beslut innebar att modersmålsstöd avvecklades i samtliga förskolor i Malmö. Innan reformens genomförande låg ansvaret för modersmålsstöd i verksamheten hos modersmålstränarna. Vårdnadshavare fick ansöka om modersmålsstöd för sina barn vilket innebar att modersmålsenheten hade det bärande ansvaret för godkännande av ansökningar. Enligt Malmö stad är det cirka 8000 barn i förskolor som har ett annat modersmål än svenska, men att enbart 25 % av barnen fick träffa modersmålstränarna, denna brist i tillgängligheten av modersmålsstöd bröt därmed mot läroplanen och skollagen enligt Skolinspektionens granskning. Syftet med vårt forskningsområde är att belysa hur två pedagogiska verksamheter anpassat sig samt vilka utmaningar reformens mål kan/har medfört för övriga verksamheter i Malmö stad. Vikten av vår undersökning för förskole-pedagoger i Sverige, är att belysa hur pedagogiska verksamheter kan operera för att uppfylla mål från en (lokal) reform och krav från Lpfö98. Vår undersökning av två förskolor i Malmö stad, med fokus på omorganisering av modersmålsstöd ger en tydlig inblick i hur reformer, som verkar vara oöverkomliga, kan implementeras med relativ flyt genom att verksamheterna (b.la.) har ett starkt organisatoriskt lärande/organisatoriskt kompetens. 7

8 2. Syftet och frågeställningar 2.1 Syfte Reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad angående modersmålsstöd i förskolor har resulterat i en omorganisation på verksamheterna. Denna omorganisation innefattade avvecklingen av modersmålstränarna vilket resulterade i att hela ansvaret för barnens språkutveckling (både första och andraspråk) placerades på pedagogerna. Omorganisations krav på verksamheten/pedagogerna har resulterat i att en omstrukturering av pedagogernas operation har varit nödvändig. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö använder sig utav för att reformens mål ska kunna uppnås. 2.2 Frågeställningar För att uppnå målen med arbetet och undersökning har vi utgått efter följande frågeställningar: Hur har personalen gått tillväga för att tillmötesgå reformens mål, i samverkan med förskolans dagliga uppdrag? Vilka förändringar har genomförts i verksamhetens pedagogiska arbetssätt? Hur ser det dagliga pedagogiska arbetssätt/metod ut i nuläget och hur förhåller sig denna metodik/detta arbetssätt till aktuella teorier om språkinlärning? 8

9 3. Forskning och teori Här redovisar vi forskning om modersmålsstöd samt relevant forskning gällande implementering av reformer inom skolväsendet. Vi lyfter även upp tidigare forskning om barens språkinlärning. 3.1 Tidigare reformer i modersmålsundervisning Modersmålsundervisningen i Sverige etablerades år 1977 och benämndes som hemspråk (Skolverket 228, 2003) Anledning för hemspråksreformen i förskolan under talet var till följd av samspelet mellan invandrings- och utbildningspolitiken som bedrevs under talet då arbetskraftsinvandringen ökade i Sverige. Den liberala inriktningen som den svenska politiken tog 1975, etablerade fler rättigheter för invandrare och nationella minoriteter inom skolpolitiken som innebar att invandrare fick behålla sin kultur och få stöd i sitt modersmål i förskolan. Detta innebar dock inte att kommunerna måste erbjuda hemspråk i förskolan, utan de kommuner som valde att erbjuda hemspråk i förskolan fick statligt bidrag för barn som var 6 år eller äldre. Stadsbidraget utvidgades för hemspråk till att gälla för barn i alla åldrar under år 1989, (Skolverket, 2003). Under perioderna 2010, 2011 genomfördes regelbundna tillsyn av Malmö stad (hos dess förskolor) som resulterade i att ett kommunbeslut fattades i november Utöver beslutet som fattades 2011 tillkom ett till beslut av skolinspektionen 2013 gällande pedagogiska verksamheter i Malmö stad. I skolinspektionens rapport, benämnd Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i Förskoleförvaltningen, gavs förelägganden inom tre områden; där enbart två är relevanta för vår frågeställning, (Persson & Möller, s. 4). "Malmö ska vidta åtgärder för att säkerställa att förskolorna är likvärdiga genom att ta hänsyn till barnens olika behov samt sträva efter att uppväga skillnader i barnens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan". "Malmö ska säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål", (Persson & Möller, s. 4). 9

10 För att uppfylla dessa krav indelades Malmö i åtta områden, där varje enhetschef fick ansvaret för att de mål satta uppnås. Vidare tillsatte Malmö kommun (efter kritiken från skolinspektionen) en förskole nämnd; den nya skolorganisationen har i uppdrag att "öka måluppfyllelsen i alla delar av Malmö stads skolväsende". Samt kunna "möta de stora utmaningarna kring en ökad segregation som finns i Malmö" (Persson & Möller, 2014, s. 5). Behovet av en reform underbyggdes även av följande statistik från SCB: barn i förskolan. ca barn som har annat modersmål än svenska (registrerade enligt SCB:s förskole statistik). Inför läsåret 2013/14 fick funktionen för modersmålsstöd ansökningar gällande modersmålsstöd i förskola av ansökningarna om modersmålsstöd beviljades. De grupper som prioriterades bland ansökningarna var de äldre barnen (över 3 år) samt barn med språksvårigheter. Modersmålstränarna når med sina stödinsatser barn på 169 olika förskolor. På förskolorna finns barn med minst 87 olika språk. Funktionen för modersmålsstöd erbjuder stöd inom 17 språk. (Persson & Möller, 2014, s. 3) Vidare är förskole nämnden, utöver annan ansvarig personal, skyldig att se till så att elever i Malmö, oavsett var de bor får en likvärdig utbildning. Detta krav är grundat i skollagen där "Skollagen föreskriver att utbildningen i förskolan ska, varhelst den anordnas, vara likvärdig. Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål ", (Lpfö 98, 2010, s 5). Enligt statistiken från SCB nämnd ovan, är vart annat barn som deltar i förskolans verksamhet flerspråkig. Denna mångfald speglar samhället vi lever i, därav vikten av ett utbildningssystem som främjar olikheterna på ett sätt som bistår integrering. Konsekvensen av skolinspektionens granskning i modersmålsstöd, där de fann att modersmålsstödet inte är tillräcklig för alla barns möjlighet till utveckling för både det svenska språket och barnens modersmål, var att Malmö stad beslöt sig för att genomdriva den 10

11 ovan nämnda reformen. Förändringen som fattades av Malmö stad erbjuder i nuläget samtliga förskolor och barn (oavsett ålder) mer rättvist och likvärdigt stödjande av språkutveckling och modersmålsstöd (Persson & Möller, 2014). I brist på fler teorier om reformer kring modersmålsstödet i förskolan vänder vi oss till teorier med blicken på skolverksamheten i stort. Ekholm & Kull (1996 se Pär Larsson, 2004) menar att arbetssättet och organisation i skolan motsätter satsning för förändring i verksamheter, vilket resulterar i att väldigt lite förändras i praktiken. Vidare hävdar Brunsson & Olsen (1997) att det sker upprepning av tidigare tillsatta reformer, möjligtvis p.g.a. att tidigare reformer misslyckats med att uppnå dess mål, "So reforms are facilitated not by learning but by forgetfulness, by mechanisms that cause the organization to forget previous reforms or at least those of a similar content" (Brunnsson & Olsen. Se Larsson, S. 20). Ekholm & Kull (1996 se Pär Larsson, 2004) menar att över tid blir människor vana vid att arbeta efter en viss metod/arbetssätt, denna vana kan resultera i att verksamhetens arbetssätt förblir något statiskt, trots att nya reformer träder i kraft. Det faktum att människor blir något statiska i sitt arbetssätt är en av huvudanledningar till att gamla reformer återkommer i ny tappning. Genom att reformer återkommer så har de en större chans att genomdrivas i verksamheten. 3.2 Teorin om Organisatoriskt lärande och organisatorisk kompetens Organisatoriskt lärande är en definition som innefattar två jämbördiga delar i en verksamhets arbetssätt. Man talar om individuellt lärande som refererar till pedagogernas samarbete med varandra för att utveckla sin pedagogiska kompetens, samt organisatoriska processer som refererar till hur en organisation som helhet ändrar på sitt arbetssätt för att främja både verksamhetens och även pedagogernas utveckling, ofta i relation till givna mål. För att de två ovannämnda delarna ska vara av nytta måste dem ske kontinuerligt under verksamhetens gång; ett mönster på hur skolan arbetar uppstår som bidrar till att verksamheten blir mer effektiv i sin delning av kunskap och i sin hantering av situationer. Denna samlade 11

12 handlingsförmåga kan betraktas som en organisatorisk kompetens i relation till en viss uppgift (jfr Söderström, Se Larsson, 2004 s.49). Handlingsmönstret som uppstår i verksamheten skapar en stabil grund och ger även verksamheten ett effektivt verktyg för att hantera situationer som kan/kommer att uppkomma; detta kan vara alltifrån stöd för individuella elever till hur nya reformers mål ska uppnås. Larsson (2004) konstaterar även att en viktig aspekt i organisatoriskt lärande är att pedagogerna känner att den är en viktig del i verksamheten. Sambandet mellan organisatoriskt lärande och organisatorisk kompetens illustreras i figur 1 nedan. Organisatoriskt lärande Organisatorisk kompentens Individuellt lärande Samordning av det individuella lärandet Nya handlingsstrukturer i organisationen (Figur 1: Modellen är tagen av Pär Larsson, 2004, s.52) 3.3 Tidigare forskning/teori om andraspråksinlärning I denna sektion kommer olika språkteorier att hanteras, dessa kommer i andra sektioner i arbetet att sättas i relation till pedagogernas verksamheter. Krashens input teori om andraspråksinlärning utvecklades under talet. Krashen gjorde en distinktion mellan införskaffning och inlärning av språk. Den förstnämnde är en undermedveten process som är involverad i konstruktionen av lingvistiska system, och är utanför det studerandes medvetande, den är således implicit (Herschensohn & Young- Scholten, ss ). Ett exempel hade varit att den studerande vetat att man kan säga ogjort, oreda men inte osova. Inlärning däremot är en medveten process, var på den studerande tillförlitar sig på explicit information om grammatiska former, denna process är explicit, (Herschensohn & Young-Scholten, s.629). 12

13 Krashens menar däremot att vad den studerande har inlärt sig (explicit information), inte nödvändigtvis blivit införskaffad. Detta innebär att man inte kan anse att de studerande har införskaffat sig ett språk då en formell undervisning i språk enbart påverkar inlärningen och inte införskaffningen. Detta i sin tur innebär, enligt Krashen, att andraspråksinlärning enbart behöver comprehensible input i kombination med en trygg miljö för att den studerande ska bli flyttande i språket. En vidare utveckling av språket sker när den studerande utsätts för en något högre språkkomplexitet än den nivå individen är på nu (i + 1) (Herschensohn & Young- Scholten, 2013). Long (1981, se Herschensohn & Young-Scholten, 2013), vidareutvecklar Krashens teori till att även inkludera interaktion. Samspel erbjuder den studerande en högre dimension av språk, då dem kan förhandla om vad talaren vill säga. Samspelt erbjuder den studerande en möjlighet att höra parafrasering, vilket i sin tur ger en större möjlighet att förstå vad talaren vill förmedla. Ett exempel på parafrasering är om talare ett säger leka boll och talare två säger ja, jag vill leka med bollen. Samspelet ger den studerande mer begriplig input. Longs teori stöds även av Nicholas och Lightbowns (2008) att lärande av ett andra språk sker huvudsakligen spontant där barn ofta använder återkommande ord och vanliga utryck på andra språk i kommunikation med andra. Nicholas och Lightbowns (2008) visar även tydligt att pedagogens stöd för kommunikation på andraspråk är av stor betydelse. Även Aarsæther, Cromdal & Evaldsson (2003) beskriver barns flerspråkighet med något som man gör i ett sammanhang, forskarna syftar på synsätt som utgör en förutsättning för att studera flerspråkighet som den kommer till utryck i barns och ungas vardag, (s.14). En studie av Rindstedt & Aronsson (2002) gjorda i södra Ecuador gällande samhällets övergång från språket quichua (modersmål) till spanska (samhällets primära språk) konstaterade att man kunde identifiera barns åsikter om makt då I spontan led avslöjar barnen deras föreställning om makt, kontroll, och vuxensamhället exempelvis så väljer förskolebarn konsekvent att spela den dominanta rollen (Andersen 1990, Aronsson & Thorell 1999 se Rindstedt & Aronsson 2002, s. 723). Studien dokumenterade urindianerna i Eucador som talade språket quichua och deras barns alltmer bristande språkförmåga i sitt modersmål. Barnens brister i språket quichua, var ett direkt resultat av att det primära språket i landet är spanska. Spanska var/är det språk som barnen utsätts mest i samhället (tv, radio, 13

14 skolan och andra offentliga rum). Vidare fann studien att quichua språket talades i regel enbart av äldre kvinnor, och att de andra i samhället talade en blandning av quichua och spanska. Detta resulterade i att barnen (undermedvetet) började associera spanska med auktoritet, modernitet och manlighet, vilket i sin tur ledde till att barnen använde spanska i deras lek. Studien konkluderade att barnens språkliga utveckling är (b.la.) starkt beroende av föräldrarna - modersmålet inte används när de pratar med barnen så är det nästintill garanterat att språket inte kommer att införskaffas till en adekvat nivå. (Rindstedt & Aronsson 2002). 14

15 4. Metod Den semistrukturerade intervjuformen som vi använde oss av, erbjöd fria händer gällande frågorna som ställdes under intervjuns gång. Frågor samt svar som finns tillgängliga i Bilaga 1 är huvudfrågorna som ställdes till intervjupersonen. 4.1 Etiska principer I följande text beskriver vi två förskolor på följande vis; - Förskola 1 (F1) är en kommunal förskola. Den andra förskolan beskrivs som Förskola 2 (F2), som är en fristående förskola och ligger mittemot gatan från Förskola 1 (F1). Vi började med att ta kontakt med förskolechefer och pedagogerna via mail och telefonsamtal. Vi valde att inkludera den fristående förskolan på grund av kontraster som kan finnas mellan förskolor i samma område. Då vi tog kontakt med intervjupersonerna såg vi till att informera dem om vår studie, dess syfte, inbokning av möte samt få medgivande för intervju. Vi försäkrade intervjupersonerna om att vi skulle skydda deras integritet och att deras namn, arbetsplats eller utbildningsbakgrund inte skulle nämnas utan samtycke. Inspelningen vi gjorde av intervjun är även den skyddad enligt överenskommelsen med intervjupersonerna. 4.2 Kvalitativ metod Vår studie är byggd på kvalitativ metod, då vi använder oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare inblick av intervjupersonernas tidigare yrkeserfarenheter. Samt hur situationen kan se ut idag i Malmö stads förskolor efter reformens tillträde. Enligt Patel & Davidsson (2003) är kvalitativ metod inte något ensidigt tillvägagångssätt, utan djupet och syftet till forskning med hjälp av olika vetenskapliga synsätt kan leda till flera olika typer av kvalitativ metod, där varje forskningsproblem är i behov av sin egen metod. Av forskaren krävs en god överblick över hela kvalitativa forskningsfältet, då den ständigt är föränderligt och därmed kräver reflektion. Tonvikten av kvalitativ forskning ligger mer inriktad på ord än på siffror, då den framställs ofta som tolkningsinriktad. Med detta innebär uppfattningen av sociala verkligheten i hur de medverkande i en viss miljö tolkar verkligheten 15

16 (Bryman 2011). Därför valde vi att följa en semistrukturerad form i våra intervjuer. Enligt Alvehus (2013) är intervjuer effektiva redskap för forskaren då denna kan interagera med sina respondenter, ställa frågor om känslor, motiv, olika personens synsätt på händelseförlopp eller framställningen av ett specifikt fenomen genom berättelser och anekdoter. 4.3 Intervjuform Vi använder oss av semistrukturerad intervjuform, p.g.a. möjligheten till att föra ett öppet samtal med intervjupersonen. Dessutom hade vi färdiga frågor som vi kunde luta oss tillbaka på för att inte avvika från ämnet. Semistrukturerad form av intervju erbjuder intervjupersonen möjlighet till att dela med sig av sina känslor och inblick i verksamheten, utan att avvika från intervjuns syfte (Eliasson, 2006). Dessutom beskriver Bryman (2011) att semistrukturerad intervjuform är att forskaren har en lista över område som behöver beröras, där frågorna inte behöver komma i den ordning som planerat, att följdfrågor kan ställas fritt under pågående intervjun, men att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren som denna vill. 16

17 5. Resultat och analys 5.1 Organisatoriskt lärande I denna sektion kommer vi att redovisa samt analysera resultaten av intervjupersonerna i vår undersökning enligt Pär Larssons modell som vi nämnde på sida 13. Denna sektion kommer att vara indelad i två rubriker, Individuellt lärande och Samordning av individuellt lärande, den förstnämnda sektionen är intervju med barnskötaren och förskolläraren. Den andra sektionen innefattar intervju med förskolecheferna. Andra delen av Pär Larssons modell, organisatorisk kompetens, kommer i sektion 5.2. Intervjupersonerna består av följande individer; - förskollärare och förskolechef från förskola 1 kommer att benämnas som följande: (FL1) och (FC1). Samt barnskötare och förskolechef från förskola 2 kommer att benämnas som följande (BS2) och (FC2). I följande två rubriker skriver vi om Individuellt lärande sektionen innefattar intervju med barnskötaren och förskolläraren och Samordning av individuellt lärande sektionen innefattar intervju med förskolecheferna. Två bilagor medföljer längst ner i arbetet, innefattande hela intervjuer samt frågor ställda till respektive intervjupersoner Individuellt lärande Vi startade intervjun med att fråga hur dem upplevde reformens implementering gällande modersmålstödjande av Malmö stad. BS2 (Barnskötare i förskola 2) svarade som följande Vi har inte känt någon större förändring efter beslutet kring avveckling på modersmålstränarna, då vi endast har haft en modersmåltränare att bekanta oss med. BS2 berättar att verksamheten endast fått bekanta sig med en modersmålstränare och fortsätter att tala om besöket från skolinspektion* i verksamheten, strax innan reformens tillträde. Resultatet från skolinspektionen fann att verksamheten tillgodosåg barnens behov 17

18 inom språkutveckling. (* rättelse, det var inte skolinspektionen som granskade friskolan, utan Malmö kommun). På samma fråga svarade FL1 (Förskollärare i förskola 1) som följande " [ ] det var inte någon större förändring i verksamheten [ ] vi har alltid jobbat med barnens språk/kultur och identitet. FL1 förklarar vidare om att verksamhetens tematiska arbete är inspirerad av Reggio Emilia pedagogiken. Hon menar att verksamheten använder miljön/rummet för att agera som den tredje pedagogen, där verksamhetens tematiska arbete inspireras av barnens intresse. Vidare förklarar FL1 att verksamhetens tematiska arbete skapas utifrån barnens intresse och behov. Teman utgår alltid efter en saga. Pedagoger och barnen bygger in i sagans värld de olika modersmål och kulturer som finns i verksamheten. Dessutom uppmanas föräldrarna till att prata med barnen på deras modersmål om temat, för att på så vis förstärka föräldrars möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. Vidare frågade vi vad BS2 och FL1 kände inför utmaningen/förändringen och vilken typ av pedagogisk metodik de arbetar efter för att uppnå reformens mål. BS2 svarar på följande vis Min erfarenhet av metodiken som diskuterades under "barn fria" dagar[ ] kommer massa inspiration kring arbetet med språkutveckling och hur vi kan bygga på kontinuerligt och använda oss av i vardagen. Inspirationen som BS2 talar om, är från tidigare kompetensutvecklande möten (innan 1 juni 2014) som hölls under (barn fria) dagar tillsammans med andra pedagoger från förskolor inom samma område. Där fick de även träffa olika föreläsare samt dela pedagogisk metodik med varandra. [ ] Efter reformen har vi inte fått något verksamhets utvecklande kurs i hur vi ska bemötta reformens mål. Vi har jobbat vidare med våra metoder. Vidare utvecklar BS2 personliga erfarenheter som hon införskaffat sig under 15 års arbete i verksamheten. Betydelsen av tidigare erfarenheter av de kontinuerliga möten med andra pedagoger från förskolor inom samma område, där utbytet av pedagogisk metodik, är av stort värde för verksamhetens arbete till att uppnå reformens mål. 18

19 Hon beskriver också att pedagogens egen kunskap om språkinlärning, samt tankeanknytning med barnens språkförståelse är av stor vikt i språkutvecklande arbetet. Dessutom samarbetar verksamheten och föräldrarna ännu mer ingående, då föräldrarnas egna kunskaper inom modersmålet är en ovärderlig resurs för barnens utveckling av språk. På samma fråga angående utmaning/förändring och verksamhetens metodik svarade FL1 på följande vis Vi bjuder aktivt in föräldrarna i verksamhetens tema genom att informera kontinuerligt via mejl så att föräldrarna är uppdaterade. Vi frågar även om vi kan låna lite kläder och diverse rekvisita som kan representera deras land, språk och kultur. FL1 förklarar vidare att samtliga i arbetslaget har fått ta del av olika workshops för att behärska praktisk teknik som ipad och penpall. Denna teknik används i förskolans dagliga verksamhet samt under utvecklingssamtal. Däremot så poängterar FL1 att en negativ konsekvens av reformen har varit att modersmålstränarnas kunskap inte längre är tillgänglig för dem. Därefter hade vi en följdfråga till FL1 angående pedagogisk metodik sedan tidigare. Hon beskriver verksamhetens arbetssätt i språkutveckling på följande vis Vårt språk är saga. Det utgår vi alltid efter, man kan säga att det är lekpedagogik. [ ] Vi jobbar även mycket med Bornholms modell - som är språkmedvetenhets metodik, där man arbetar mycket med rim och ramsor, ord och mening, sammansatta ord, delar ord, läser sagor och i samband ställer öppna frågor till barnen. [ ] Vi jobbar även mycket med Stegvis, som är en metod att öva på att sätta ord på sina känslor och hantering av konflikter där vi pedagoger med hjälp av stegvis kan ge barnen verktygen. Vidare frågade vi intervjupersonerna om vilka upplevelser, fördelar och nackdelar med modersmålslärare och deras roll i verksamheten innan reformens tillträde, svarade BS2 som följande Vi har bara haft en modersmålstränare på denna förskola. [ ] Modersmålstränaren var konkret och medverkade med pedagogerna i arbetslaget. [ ] Fördelen med modersmålstränaren hade varit bättre om hon kunde vara närvarande flera dagar i veckan, istället för en dag i veckan. 19

20 BS2 upplevde samarbetet med modersmålstränaren som en tillgång för verksamheten i stort, eftersom modersmålstränaren var mottaglig för tipps och idéer från övriga pedagoger i verksamheten, och var därmed en tillgång för hela barngruppen. På samma fråga svarade FL1 som följande Vi förskollärare träffades en gång i veckan tillsammans med modersmålstränarna under våra språkombudsmöten, för att jobba på bästa sätt både med modersmål och svenskan. Hon beskriver en historisk överblick av sina erfarenheter tillsammans med arbetslaget, plus samarbete med hennes gamla förskolechef och chef från modersmålsenheten. Den pedagogiska metodiken som utvecklades i verksamheten, lyftes upp som ett gott exempel på hur verksamheter kan bemöta flerspråkighet i förskolor. FL1 beskriver arbetet med modersmålstränarna under talet (strax innan revideringen av Lpfö 98). Hon berättar om språkombudsmöten, innefattade förskollärarna och modersmålstränarna, under vilka de utbytte kunskaper/erfarenheter samt gjorde en karta över området. Kartläggning av området (en stadsdel i Malmö) gjordes för att på bästa sätt kunna arbeta tillsammans på varje förskola med barnens språkliga utveckling. Vidare förklarar hon att modersmålstränarnas tidigare erfarenheter av pedagogik var en stor tillgång för samtliga förskolor i området. Vidare berättar BS2 och FL1 under intervjuns gång om modersmålslärarnas tidigare utbildning/erfarenheter. BS2 svarade på följande vis Modersmålstränaren hade utbildning sen tidigare från sitt hemland. Hon har även läst till barnskötare i Sverige. Och FL1 svarade som följande Barnskötare har dem varit dem jag har haft. Många hade nog sen tidigare någon form av lärarutbildning från sitt hemland där synen på barnens utveckling skilde sig från verksamhetens syn. FL1 förklarar vidare skillnader i utbildning mellan olika modersmålstränarna. Samtliga var barnskötare, förmodligen utbildade i Sverige med tidigare utbildning från hemlandet. Modersmålstränarnas tidigare utbildning från hemlandet influerade ibland vissa av 20

21 modersmålstränarnas pedagogiska synsätt på förskoleverksamheten, då det förekom A B C likande undervisning. Hon menar att A B C- undervisning påminde om lektioner som var på en högre nivå än den som barnen befann sig på i verksamheten. Vidare utvecklar hon att övrig personal i arbetslaget och kontaktpersoner för modersmålstränarna, kände att de behövde granska modersmålstränarnas pedagogik för att undvika potentiella avvikelser från läroplanen Samordning av individuellt lärande Vi inledde intervjun med FC2 (Förskolechef i förskola 2) och FC1 (Förskolechef i förskola 1) med att fråga dem hur de upplevde Malmö stats informering om reformen. Följdfrågan, hur förskolecheferna informerats om Malmö stads beslut till att avveckla modersmålsstöd i samtliga förskolor, uppkom som en naturlig del i konversationen med förskolecheferna. FC2 svarade på följande vis Nyheterna kom som en chock, hur ska vi bemöta alla dessa olika språk som vi har på våra förskolor? FC2 upplevde oro för de två förskolor som hon ansvarar för, varav vid en av förskolorna talas över 50 olika språk. Innan reformens tillträde hade båda verksamheter tillgång till modersmålsstöd som beviljats av modersmålsenheten, men den nya reformens tillträde tog bort den möjligheten. FC2 berättar att samtliga förskolechefer för fristående verksamheter i Malmö, kallades till möte i maj månad med modersmålsenheten, där de informerades om reformens tillträde med verkan från 1 juni Samma fråga ställdes till FC1, som säger [ ] det var en positiv förändring, då minoritets språk som talades av några enstaka barn i verksamheten inte lyftes fram lika mycket som majoritets språk. FC1 delade samma form av chock som FC2, men att erfarenheter av modersmålsstödjande arbete på förskolorna såg olika ut. Hon som är förskolechef på en kommunal förskola, blev informerad om reformens tillträde genom förskolförvaltningen i Malmö stad. 21

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011

Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 2012-01-29 Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Förskolans enhet Skultuna Ansvarig: Carina Sandström Enhetschef/förskolechef Kvalitetsrapport förskola Inledning Enheten Skultuna förskolor

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion Rapportering Tillsyn/ Inspektion Maskrosens förskola Rosvik 2014-06-18 Organisation Maskrosens förskola är ett personalkooperativ som startade 1993-08-01. Förskolan drivs som en ekonomisk förening. Förskolechef

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Uppföljning. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Utveckling och lärande. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Utveckling och lärande. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Utveckling och lärande Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer